Utan en hållbar ekonomi skulle vi inte ha ett slagkraftigt försvar, världens bästa skola, fungerande hälsovård och bra kollektivtrafik. Vi känner oro över välfärdstjänsternas framtid och vårt samhälles kristålighet. Ju längre reformerna drar ut på tiden, desto sämre blir vår ekonomi och desto snävare blir vårt ekonomiska spelrum. Finland behöver en förändring. Välfärdssamhällets strukturer måste reformeras utifrån de övriga nordiska ländernas exempel, det vill säga så att arbete prioriteras. Finland kan förnyas endast genom arbete, företagsamhet samt kunskap och teknik. Samtidigt måste människornas delaktighet i samhället stärkas genom en ansvarsfull och medkännande attityd.
Rysslands förintelsekrig i Ukraina förändrar snabbt och kraftigt säkerhetsläget i Europa. Kriget och de exceptionellt omfattande sanktionerna mot Ryssland kommer att orsaka en negativ ekonomisk chock. Finlands handel med Ryssland har minskat betydligt sedan 2014, vilket begränsar den direkta effekten på kort sikt. Det instabila säkerhetsläget i Finland kan försvaga vår förmåga att locka investeringar, vilket kan ha betydande långsiktiga konsekvenser. Angreppskriget medför två direkta konsekvenser för skötseln av de offentliga finanserna. Samhällets övergripande beredskap måste stärkas snabbt så att den motsvarar det förändrade säkerhetspolitiska läget. Vi måste omedelbart bedöma vilka åtgärder som krävs och täcka kostnaderna för den nödvändiga beredskapen. Å andra sidan framhävs betydelsen av den offentliga ekonomins kristålighet allt kraftigare. Vi har inte längre råd att skjuta upp reformer som stärker de offentliga finanserna och samhällets resiliens. I vårens rambeslut om de offentliga finanserna måste regeringen förbinda sig att avsevärt stärka de offentliga finanserna både genom en moderat utgiftspolitik och genom betydande sysselsättningsreformer samtidigt som samhällets totala beredskap stärks.
Regeringsprogrammets centrala mål för den ekonomiska politiken var av strukturell karaktär. För att trygga välfärdstjänsterna ville man minska det strukturella underskottet i de offentliga finanserna. Enligt de senaste bedömningarna kommer de offentliga finanserna efter regeringsperioden dock att vara strukturellt svagare än 2019. Det betyder att Finland efter valperioden är ännu sämre förberett på den utmaning som åldrandet innebär och har sämre förutsättningar att lösa klimatförändringsproblemen och att skydda medborgarna mot nya kriser.
Samlingspartiet anser att en höjning av sysselsättningsgraden fortfarande bör vara den främsta vägen att stärka de offentliga finanserna. Regeringen genomför inte de sysselsättningsreformer som utlovats. Till exempel i en rapport av rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken 2021 konstateras det att regeringens sysselsättningsåtgärder inte stärker de offentliga finanserna i enlighet med de mål som regeringen själv satt upp. Regeringens reformer har försvagat incitamenten för att arbeta, eftersom de har höjt tröskeleffekten och de effektiva marginalskattesatserna. Samlingspartiet anser att Finland bör genomföra omfattande reformer för att förbättra flexibiliteten på arbetsmarknaden, undanröja flitfällor och förbättra arbetsförmågan. På arbetsmarknaden bör balansen mellan ansvar och förpliktelser motsvara den nordiska nivån. Det behövs mer mobilitet på arbetsmarknaden, tillräckligt omställningsskydd och bättre incitament.
Ändringarna i tilläggsbudgeten fokuserar på coronapandemin
Den första tilläggsbudgetpropositionen och den kompletterande propositionen ökar behovet av upplåning med 0,6 miljarder euro och ökar hela årets behov av upplåning till 7,6 miljarder euro. De flesta av ökningarna hänför sig till coronavirusläget. Finland har klarat sig bättre än de värsta scenarierna ur den ekonomiska svackan till följd av coronakrisen. Enligt en färsk bedömning av Etla berodde den måttliga minskningen av bruttonationalprodukten i stor utsträckning på vår näringsstruktur. Till exempel servicebranscherna och turismen representerar en relativt liten del av vår samhällsekonomi. Enligt prognoserna dämpar dock den svaga produktivitetsutvecklingen och de minskande åldersklasserna i arbetsför ålder ekonomins tillväxtpotential redan från och med de närmaste åren.
De flesta utgiftsökningarna hänför sig till skötseln av de direkta kostnaderna för coronaepidemin. Epidemin är ännu inte över helt, men säkerställandet av hälsosäkerheten medför fortfarande kostnader. Samlingspartiet understöder att de direkta utgifter som hänför sig till coronaviruset täcks. Regeringen begränsar fortfarande näringsfriheten på grund av coronasituationen. För att täcka företagens kostnader föreslår regeringen ändringar i kostnadsstödet till företag och i stängningsersättningen. I tilläggsbudgeten reserveras 200 miljoner euro för detta ändamål. Samlingspartiet påpekar att coronaviruset har blivit en del av den normala omvärlden och att motiveringarna till allmänna ersättningar därför försvagas. Det är dock rättvist att företagen får tillräcklig ersättning för de skador som regeringens beslut om begränsning av näringsfriheten orsakar.
Samlingspartiet påpekar att regeringens verksamhet fortfarande är oförutsägbar och reaktiv trots att pandemin pågått i nästan två år. Det har varit omöjligt för företagen att hänga med i förändringarna av den gällande regleringen, och regeringens beslut är oförutsägbara. Det har varit svårt för medborgarna att förstå motiveringarna till de gällande begränsningarna eller avvecklingen av dem. Det har till exempel varit omöjligt för restauranger att planera arbetsskift, anskaffning av lager eller investeringar. Evenemangsbranschen behöver framtidsutsikter och tydliga kriterier för begränsningarna. Oklar kommunikation och omotiverade begränsningar väcker inte förtroende. Även om restriktionerna för närvarande avvecklas, vilket också är befogat, är det oklart hur regeringen skulle agera om pandemin accelererade på nytt till exempel till följd av nya varianter.
Regionförvaltningsreformen och finansieringen
Avsikten är att överföra ansvaret för att ordna social- och hälsotjänster från kommunerna till de nya välfärdsområdena den 1 januari 2023. Det är ytterst viktigt att inledningen för den nya förvaltningsnivån lyckas i fråga om såväl tjänsternas kvalitet och tillgänglighet som hållbarheten i de offentliga finanserna. Redan nu har många regioner nåtts av oroväckande budskap om att tidsplanen har stramats åt till bristningsgränsen. Organisationerna, strategierna och IKT-systemen byggs samtidigt mycket snabbt upp från noll. Risken är att problemen inom hälso- och sjukvården fördjupas till följd av regeringens svaga agerande. I tilläggsbudgeten ökar regeringen IKT-utgifterna med 155,7 miljoner euro, varav 96 miljoner euro görs som en tidsmässig ändring och beaktas i finansieringen 2023. Samtidigt pågår arbetet med att korrigera hela finansieringssystemet för social- och hälsovården. På grund av den ytterst strama tidsplanen är det praktiskt taget omöjligt för de regionala myndigheterna att utveckla systemen. För att verksamheten över huvud taget ska kunna inledas när organiseringsansvaret överförs, måste man nöja sig med att upprätthålla de nuvarande verksamhetsmodellerna. Ett centralt mål med social- och hälsovårdsreformen är uttryckligen att utveckla tjänsternas effektivitet och kvalitet. Den brådskande tidsplanen och den halvfärdiga beredningen kan nu rentav hota ordnandet av tjänster när ansvaret överförs.
Matproduktionen och försörjningsberedskapen måste tryggas
Det förintelsekrig som Ryssland inlett kommer sannolikt att ha en stor inverkan på världens livsmedelsproduktion. Ryssland och Ukraina står tillsammans för en betydande del av världsproduktionen av till exempel spannmål, solrosolja och gödningsmedel. Krisen inom den inhemska matproduktionen har framskridit obönhörligt utan något nämnvärt ingripande från regeringens sida. De stigande priserna på energi och insatsvaror hotar att göra primärproduktionen helt olönsam. Priserna på spannmålsfuturer har redan stigit betydligt i Europa, och prisökningarna förväntas fortsätta om det ryska utplåningskriget drar ut på tiden. Samlingspartiets riksdagsgrupp anser att regeringen äntligen bör aktivera sig för att lösa situationen. Många gårdar har gjort betydande utvecklingsinvesteringar, som nu hotar att äventyra verksamhetens fortbestånd på grund av tillfälliga likviditetsproblem.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden:
Reservationens förslag till uttalande 1
Riksdagen förutsätter att regeringen säkerställer att Finland ger Ukraina tillräckligt ekonomiskt, humanitärt och materiellt stöd.
Reservationens förslag till uttalande 2
Riksdagen förutsätter att regeringen snabbt stärker försvarsmaktens resurser så att försvarets trovärdighet, reaktionsberedskapen och anskaffningen av försvarsmateriel motsvarar det förändrade säkerhetspolitiska läget.
Reservationens förslag till uttalande 3
Riksdagen förutsätter att regeringen lägger fram en trovärdig plan för att påskynda den ekonomiska tillväxten och att den innehåller konkreta metoder för att höja sysselsättningen, förbättra förutsättningarna för näringsverksamhet, öka produktiviteten och effektivisera arbetsmarknaden.
Reservationens förslag till uttalande 4
Riksdagen förutsätter att regeringen i planen för de offentliga finanserna förbinder sig att anpassa de offentliga finanserna med 0,4 procent i förhållande till bruttonationalprodukten för att välfärdstjänsterna ska kunna tryggas och hållbarhetsunderskottet brytas.
Reservationens förslag till uttalande 5
Riksdagen förutsätter att regeringen lägger fram propositioner genom vilka man enligt finansministeriets uppskattning uppnår det sysselsättningsmål på 80 000 sysselsatta som regeringen har ställt upp, så att de offentliga finanserna stärks med 2 000 miljoner euro. Det utlovades att de permanenta utgiftsökningarna i regeringsprogrammet skulle täckas genom stärkt sysselsättning.
Reservationens förslag till uttalande 6
Riksdagen förutsätter att regeringen som ett led i sysselsättningspaketet lägger fram en proposition om gradering av det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa så att förmånsnivån är högre i början av arbetslöshetsperioden och sjunker jämnt enligt arbetslöshetens längd.
Reservationens förslag till uttalande 7
Riksdagen förutsätter att regeringen som ett led i sysselsättningspaketet lägger fram propositioner för att avveckla bidragsfällorna inom förmånssystemet.
Reservationens förslag till uttalande 8
Riksdagen förutsätter att regeringen överlämnar en proposition i syfte att möjliggöra rättvisa lokala avtal i alla företag.
Reservationens förslag till uttalande 9
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att införa en terapigaranti.
Reservationens förslag till uttalande 10
Riksdagen förutsätter att regeringen i fråga om begränsningarna/begränsningsåtgärderna inom evenemangsbranschen i fortsättningen tar större hänsyn till branschens särdrag och mångfald samt iakttar tillräcklig framförhållning.
Reservationens förslag till uttalande 11
Riksdagen förutsätter att regeringen ser till att de gårdar som utvecklat sin verksamhet klarar av de likviditetsproblem som uppstått på relativt kort tid, till exempel på grund av den dåliga skörden under förra perioden och de ökade produktionsinsatskostnaderna.