Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

34 plenum

​34 plenum

​Riksdagens verksamhet i Kauhajoki

Under den tid riksdagen var i Kauhajoki hölls sammanlagt 34 plenum. Plenumens ämnen var i huvudsak lagförslag som gällde den exceptionella situationen kriget förorsakat. Plenumen hölls i samlyceets, som idag heter Sanssin skola, kombinerade gymnastik- och festsal på andra våningen.

Alla ledamöter kunde inte delta i alla plenum, men som bäst trängde sig 186 riksdagsmän in i den lilla salen. Plenumen var i huvudsak korta, så man behövde inte lida av trängseln så värst mycket. Största delen av plenumen var relativt enhälliga och det uppstod inte mycket diskussioner. Därför behövde man bara tre gånger ta till sluten omröstning.

Riksdagens första plenum i Kauhajoki hölls den 5.12.1939. Under plenumet behandlades åtta lagar som var uppe för andra behandling, alla godkändes. Det första plenumet följdes av ett annat plenum där man behandlade fem lagförslag som var uppe för första behandling. Lagförslagen gällde alla den exceptionella situationen och statens låntagningsfullmakter, skatter, exportreglering och krigsförsäkringar.

På självständighetsdagen hölls det viktigaste plenumet under hela den tid riksdagen var i Kauhajoki. Plenumet gällde val av riksdagens justitieombudsman och dennes suppleant. Till tjänsterna valdes Esko Hakkila och Yrjö Puhakka. Det viktigaste ärendet under plenumen var behandlingen av statens budget för år 1940. Finansminiser Pekkala anlände från Helsingfors för att presentera regeringens budgetförslag, som enhälligt godkändes. Två kortare plenum hölls ännu under självständighetsdagskvällen.

Plenum hölls även de fyra följande dagarna. Under dem behandlades låntagning för att betala utgifter som orsakats av krigstillståndet, inköp av hästar och fordon samt lagring av säd. Under denna tid var riksdagsledamöternas utskottsarbete ringa. Det första riksmötets sista plenum ordnades den 10.12. Då godkändes det tvådelade meddelandet som vicetalman gjort upp, den första delen riktade sig till Finlands medborgare och försvarsmakt och den andra delen till utlandet.

Några plenum ordnades ännu innan jul, och då hade en del av de ledamöter som blivit kvar i Helsingfors hunnit anlända till Kauhajoki och de redogjorde för situationen inför riksdagsgrupperna. Under dessa plenum fattades beslut bl.a. om hur brottsärenden utreds under krigstiden, till vilja följder också en del civilpersoner kunde dömas vid fältkrigsrätten.

Följande plenum hölls efter julen den 3, 5 och 8 januari. Då behandlades bl.a. förändringar i beskattningen, de anställdas olycksfallsförsäkringslag och folkpensionslagen som situationen orsakade. Vid den här tidpunkten började det även framkomma missnöje över att man var tvungen att vara så långt från Helsingfors eftersom informationen inte färdas så effektivt, ledamöterna kände sig lite åsidosatta. Regeringen godkände dock inte förslaget på att flytta riksdagen tillbaka till Helsingfors under sitt sammanträde den 19.1.

Då riksdagen var i Kauhajoki avslutades och öppnades även nästa riksmöte. Dessa händelser har varit de viktigaste i hela Kauhajokis historia. Även att president Kyösti Kallio deltog i avslutandet och öppnandet. Presidenten med följde anlände onsdagen den 31 januari år 1940 till Kauhajoki.

Avslutningsfestligheterna började den 31 januari med gudstjänst i Kauhajoki kyrka. Riksmötespredikan under gudstjänsten gavs av riksdagsman och kyrkoherre Lennart Heljas. I kyrkan närvarade utöver presidenten dessutom riksdagens representanter och inbjudna gäster. Utöver detta fylldes kyrkan av många ortsbor, så den var full av folk.

När gudstjänsten var slut gick man till samlyceet för avslutningen av riksmötet. Lokalerna var väldigt trånga för ett så stort antal människor, men trots detta försökte man följa protokollet så noga som möjligt. President Kallio talade under tillställningen och förklarade sedan att riksmötet var avslutat.

Nästa dag, alltså den 1 februari, började programmet kl. 12 med plenum. Det enda på agendan den dagen var val av talman, två vicetalmän och medlemmarna i nationalutskottet. Under detta plenum deltog överlägset störst antal riksdagsledamöter under hela Kauhajoki-perioden, endast 14 var frånvarande. Öppnandet ordnades på samlyceet och det började med samma ceremonier som avslutningen.

Riksmötesgudstjänsten hölls kl. 16 precis som dagen innan. Denna gång gav riksdagsman Paavo Virkkunen predikan. Efter det officiella programmet följde den så kallade inofficiella delen. Det var en kaffebjudning som hölls på husmodersskolan. Både riksdagen och gästerna deltog i tillställningen.

När öppningen och avslutningen var över besökte presidenten även hos riksdagsledamoten (21.10.1930 - 31.08.1933) A. K. Kauras familj och åt en måltid. Presidenten med följe åkte från Kauhajoki station kl. 20. På kvällen höll riksdagen ännu ett kort plenum där man beslöt om vilka utskott som skulle tillsättas och hur stor medlemsantal de skulle ha.

Riksdagens första plenum för riksmötet 1940 hölls den 1 februari. Under plenumet förrättades talmansval. Ordförande var ålderstalman Miina Sillanpää, som här flankeras av sekreterare E.H.I Tammio och notarie Aku Kostia. Foto: Vilho Heinämies / Riksdagen