Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Riksdagen reste på natten mot sitt mål

eduskunta_matkusti_iso2.jpg

​Riksdagen reste på natten mot sitt mål

Flytten av riksdagen till Kauhajoki varslades av en lång spänningstid från krigets utbrott. Då arbetade riksdagsledamöterna ännu på normalt sätt i riksdagshuset i Helsingfors utan specialarrangemang. När vinterkriget bröt ut den 30 november 1939 ville man hålla plenum om att bedöma situationen, hur den framskrider och om framtiden.

Till en början ville man hålla plenumet i riksdagens matsal, som dock inte lyckades enligt dåvarande inrikesminister Kekkonen: han ansåg det var alldeles för farligt att ordna plenumet där. Plenisalen med kupoltak var det andra alternativet för sammanträdet, men även den var en för farlig plats och ett enkelt mål för bombningarna, så ledamöterna forslades med bussar till Folkets hus i Vallgård.

I Vallgård sammanträdde man bakom stängda dörrar. Där presenterade statsminister A. K. Cajander statsrådets meddelande och redogörelserna av två herrar, utrikesminister Eljas Erkko och försvarsminister Juho Niukkanen. Sammanträdet var intensivt och av partiernas representanter var det endast ordförandena som fick hålla ett kort tal. En av sakerna som avgjordes under sammanträdet var att Cajanders regering fick avsked och att Rytis ministerium bildades.

Efter sammanträdet var uppgifterna om hur kommande plenum skulle ordnas osäkra. Det ansågs dock vara viktigt att de anordnades för att skapa en budget och för att följa upp läget. Regeringen ville få bort de centrala organen från staden till något mer skyddat ställe.

Bland ledamöterna rådde det osämja om placeringsorten: ledamöterna Reinikainen och Kares ville evakueras till närorterna, men Antti J. Rantamaa ville långt bort till Österbotten, där Kauhajoki ansågs vara den säkraste orten. Juho Koivisto, ledamot från Kurikka, agerade lokal expert och hjälpte talmännen fatta beslut. Riksdagens färd mot Kauhajoki inleddes med tåg på Helsingfors station klockan tre på natten.

Mot okänd destination

Ännu en gång innan avfärden från Helsingfors skjutsades riksdagsledamöterna med en buss utan ljus till riksdagshuset där de fick hämta sina saker i skenet av ficklampor. Vaktmästarna och personalen hade mycket att stå i på grund av det snabba beslutet. De packade ned ledamöternas viktigaste dokument, röstsedlar samt andra nödvändiga föremål. Ledamöterna åkte nästan oförberedda iväg, många hade endast ett klädombyte med sig.

Talmännen berättade inte vart riksdagen skulle flytta och ledamöterna visste tydligen inte vilken destinationen var ens efter att tåget hade avgått. Först just innan de anlände till Kauhajoki fick de veta var det nya riksdagshuset låg. Resan gick rätt långsamt, eftersom alla ställen var mörklagda, till och med järnvägsstationerna man passerade. Till sist efter en tågresa på 12 timmar kom de fram till målet. Uppskattningsvis flyttades hälften av riksdagen med evakueringståget till Kauhajoki. Många ledamöter var frånvarande och en del tjänstemän stannade uppenbarligen av familjeorsaker kvar i Helsingfors.

Bland annat åkte Martta Salmela-Järvinen för att se till att hennes familj skulle få skydd hos släktingar i Tyrvis när flygbombningen av Helsingfors inleddes. När hon återvände till Helsingfors kunde Salmela-Järvinen konstatera krigets påverkan på huvudstaden. Stadens gator låg öde och spårvagnarna, last-, paket- och personbilarna stod mörka och tomma. Salmela-Järvinen hade hört att riksdagen flyttat till landsbygden, men vart, det var en noga bevarad hemlighet.

Hon ringde till minister Väinö Salovara som uppmuntrade henne att åka mot Vasa för att hitta sina ledamotskolleger. Det var långa köer till tågen och bussarna, men hon fick åka med Elantos brödtransportbilar tillsammans med sin mor, sin yngre dotter och ett tjugotal andra bort från staden. Hon kom med taxi till Tyrvis, därifrån hon åkte till Vasa med sin make och fick veta att ledamot Kalliokoski bodde på apoteket i Kauhajoki. När hon kom till Kauhajoki med tåg möttes hon av en buss, eftersom även andra ledamöter kunnat ta sig till Kauhajoki.

Riksdagsmännen Viljami Kalliokoski, Kauno Kleemola och Matti Lepistö från Mellersta Österbotten var inte i Helsingfors när kriget bröt ut eftersom de åkt med tåg mot Viborg den 29 november för att träffa Merikallios regemente i Suvanto. På folkinstitutet i Räisälä kom general Heinrichs och upplyste dem om att kriget brutit ut. Kunskapen om att det blivit krig var tung och förlamande. Efter att de tagit sig till Suvanto var deras första upplevelse av kriget ett störtad ryskt jaktplan. På eftermiddagen åkte de tillbaka och såg hur eldslågorna stod höga vid gränsen. Viljami Kalliokoski ringde till Helsingfors och fick höra att riksdagen flyttat till Kauhajoki.

​Mottagandet i Kauhajoki

De fick vänta på ett tåg fullt av riksdagens tjänstemän som var på väg från Helsingfors. Efter att de anlänt till Seinäjoki mötte de riksdagskollegor som redan besökt Kauhajoki och som berättade att nästa plenum skulle vara först tisdagen den 5.12. Efter många om och men sammanträdde ledamöterna i Kauhajoki.

Att riksdagen kommit till Kauhajoki fick man veta på tidigare riksdagsledamot Antti Kauras gård. Eeva Kaura minns att den 1 december var en fredag, och att de då fick ett samtal om att riksdagen kommer. Riksdagen hade då redan anlänt till Seinäjoki och man antog att det endast skulle ta en timme för följet att nå Kauhajoki. Det var knappt om tid för arrangemangen.

Efter att de anlänt till tågstationen fortsatte resenärerna mot Kauhajoki kyrkby med några fordon och hästar. En del av följet inkvarterades på Kauhajoki husmodersskola, där undervisningen avbröts på grund av den osedvanliga situationen. Ett kafé samt ett studie- och dagstidningsrum grundades på husmodersskolan.

upotuskuva_ed_matkusti.jpg
Husmodersskoland nya huvudbyggnad byggdes år 1927 och utvidgades år 1936. Huset var riksdagsledamöternas matställe och många av de kvinnliga ledamöterna bodde där. Bild: Keijo Jaakola.

Kauhajokis kommunhus var föreslaget som riksdagens arbetsplats, men i kommunhusets sal fanns endast en vedkamin som inte räckte till vid minus trettio grader. Således valde man att arbeta på Kauhajoki samlyceum.

Lyceets verksamhet hade redan avbrutits i oktober då reservisterna placerats i byggnaden. Efter att reservisterna åkt var skolan i full gång när man morgonen 1.12.1939 fick höra att riksdagen skulle anlända. Lärarna, städarna och en del av eleverna började snygga upp byggnaden för de höga ”elevernas”, alltså riksdagens, användning.

Skolans egendom flyttades in i två samlingsklasser och lyceets festsal utrustades för plenumen. Rektorns kansli blev talmannens rum, lärarrummet togs i bruk för talmanskonferensen och de olika klassrummen blev kansliutrymmen och utskottens mötesrum. Maten och kansliutrymmen ordnades enkelt, tryckeriarbetet gjordes i skolans lokaler och de icke-brådskande tryckeriarbetena sköttes som förr i Helsingfors.

Kauhajokis samlyceum så som det såg ut under vinterkriget. Bild: Väinö Marttila.