Senast publicerat 31-03-2022 15:51

Riksdagens skrivelse RSk 15/2022 rd SRR 1/2021 rd  Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Ärende

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse (SRR 1/2021 rd). 

Beredning i utskott

Utskottets betänkande: Kulturutskottet (KuUB 19/2021 rd). 

Beslut

Riksdagen har med anledning av redogörelsen godkänt följande ställningstagande enligt betänkandet:  

Riksdagen förutsätter att 

1.

regeringen före utgången av vårsessionen 2022 lämnar kulturutskottet en utredning om planen för verkställighet av redogörelsen; planen ska beredas med beaktande av kulturutskottets ställningstaganden och övriga anmärkningar i betänkandet, 

2.

kostnadseffekterna av planen för verkställighet av den utbildningspolitiska redogörelsen bedöms som en del av planen och att dessa finansieringsbehov beaktas i planerna för de offentliga finanserna och budgetpropositionerna, 

3.

prioriteringarna i verkställighetsplanen är förbättring av de grundläggande färdigheterna, framtidsfärdigheter och höjning av utbildnings- och kompetensnivån samt elevernas och de studerandes välbefinnande, förebyggande av mobbning, minskning av segregationen samt utbildningens kvalitet och jämlikhet på alla utbildningsstadier, med beaktande av nationalspråkens och språkminoriteternas särskilda behov, 

4.

det i verkställighetsplanen fästs särskild uppmärksamhet vid livslångt lärande och uppmuntran till livslångt lärande inom hela utbildningssystemet samt vid skapandet av en helhetsbild av det utbildningssystem som behövs i framtiden,  

5.

regeringen i verkställighetsplanen förbinder sig till konkreta, långsiktiga och jämlikhetsfrämjande åtgärder för att förbättra inlärningsresultaten, såsom höjning av graden av deltagande i småbarnspedagogik och utveckling av dess kvalitet, höjning av undervisningsmängden inom den grundläggande utbildningen, utredning av dimensioneringen av lärar- och chefspersonal samt stärkande av stödet för lärande, 

6.

regeringen genomför en totalreform av systemet för stöd för lärande i all utbildning från småbarnspedagogik till högre utbildning, så att alla som upplever inlärningssvårigheter eller andra inlärningsutmaningar och behöver stöd i sina studier får det stöd de behöver redan i ett tidigt skede, och att det utarbetas ett nationellt åtgärdsprogram för att förbättra identifieringen av behovet av stöd vid inlärningssvårigheter och tillgången till effektivt stöd i rätt tid, 

7.

regeringen som en del av reformen av lagstiftningen om småbarnspedagogik och lagstiftningen om grundläggande utbildning beaktar avgiftsfri småbarnspedagogik, permanent tvåårig förskoleundervisning, en flexibel övergång och samarbete mellan förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt en enhetlig kontinuitet i stödet för all utbildning från småbarnspedagogiken till andra stadiet; vid utvecklingen av lagstiftningen bör regeringen dessutom beakta korrigeringen av relationstalet för småbarnspedagogik på deltid, tillgängligheten till skiftomsorg inom småbarnspedagogiken, utvecklingen av kvaliteten samt ordnandet av skiftomsorg för små skolelever,  

8.

regeringen bereder ett övergripande och målinriktat åtgärdsprogram genom vilket det säkerställs att varje elev får de grundläggande färdigheter (läsa, skriva och räkna) som krävs under den grundläggande utbildningen,  

9.

regeringen fortsätter åtgärderna för att förbättra jämlikheten i utbildningen och minska segregationen samt för att stärka invandrares möjligheter till utbildning; syftet med åtgärderna är att minska den kraftiga könsuppdelningen av inlärningsresultat och utbildningsval och att minska den inverkan som barnens bakgrund har på inlärningsresultaten,  

10.

gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen även i framtiden har separata lagstiftningar om finansiering, styrning och organisering, och att lagstiftningen beaktar utbildningsformernas olika mål och uppgifter; lagstiftningen och finansieringen ska möjliggöra och uppmuntra till samarbete mellan de olika utbildningsformerna, och utbildningsformerna kan samarbeta när det är ändamålsenligt för att svara på kompetensbehoven i arbetslivet och i övrigt och förbättra den studerandes valmöjligheter på båda nationalspråken, 

11.

regeringen skyndsamt bereder åtgärder (inkl. nybörjarplatser, förbättrad genomströmning, öppen högskoleutbildning och tillgänglighet) för att säkerställa att minst hälften av varje åldersklass avlägger examen på högskolenivå,  

12.

regeringen ser till att utbildningen är tillgänglig och att det överallt i Finland finns tillräckligt med personal för att lösa matchningsproblemet, med beaktande av båda nationalspråken,  

13.

regeringen inleder en totalreform av lagstiftningen om studiestöd med syfte att ge de studerande tillräcklig försörjning under studietiden och att göra det möjligt för dem att framskrida målinriktat i studierna; studiestödet ska också granskas som en del av det övergripande sociala trygghetssystemet, 

14.

regeringen stärker fostrings- och undervisningssektorns attraktionskraft, ser till att den grundläggande utbildningen och fortbildningen utvecklas, att behörighetsvillkoren bibehålls på minst nuvarande nivå och att personalen har möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling och fortbildning överallt i Finland, med beaktande av båda nationalspråken,  

15.

regeringen genomför en parlamentariskt uppgjord plan som säkerställer att finansieringen av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet höjs till fyra procent av bruttonationalprodukten och att detta beaktas i planerna för de offentliga finanserna och budgetpropositionerna, 

16.

regeringen strävar efter en långsiktig finansiering av utbildningspolitiken, efter tillräcklig basfinansiering i stället för projektfinansiering och efter behovsstyrd basfinansiering för att minska segregationen och öka jämlikheten i utbildningen överallt i Finland, 

17.

regeringen säkerställer samarbetet mellan utbildningsväsendet och social- och hälsovården för att trygga tillgången till elev- och studerandevård i rätt tid. 

 

Helsingfors 30.3.2022 

På riksdagens vägnar

talman   
generalsekreterare