Riksdagens skrivelse
RSk
33
2018 rd
Riksdagen
Talmanskonferensens förslag om ändring av riksdagens arbetsordning och 9 § i lagen om riksdagens tjänstemän
TKF 1/2018 rd
GrUB 10/2018 rd
Ärende
Talmanskonferensens förslag om ändring av riksdagens arbetsordning och 9 § i lagen om riksdagens tjänstemän (TKF 1/2018 rd). 
Beredning i utskott
Utskottets betänkande: Grundlagsutskottet (GrUB 10/2018 rd). 
Beslut
Riksdagen har godkänt följande ändring av riksdagens arbetsordning och antagit följande lagar:
Riksdagens beslut 
om ändring av riksdagens arbetsordning 
I enlighet med riksdagens beslut, tillkommet på det sätt som föreskrivs i 52 § 1 mom. i grundlagen, 
ändras i riksdagens arbetsordning (40/2000) 7 § 1 mom., 8 § 1 mom., 17 §, 36 § 1 mom. och 43 a § 2 mom., 
av dem 7 § 1 mom. och 8 § 1 mom. sådana de lyder i riksdagens beslut 609/2007, 17 § sådan den lyder delvis ändrad i riksdagens beslut 1190/2006 och 43 a § 2 mom. sådant det lyder i riksdagens beslut 10/2005, och 
fogas till arbetsordningen nya 17 a, 17 b, 31 b, 43 b och 43 c § som följer: 
7 § 
Utskotten 
Permanenta utskott är stora utskottet samt fackutskotten grundlagsutskottet, utrikesutskottet, finansutskottet, revisionsutskottet, arbets- och jämställdhetsutskottet, ekonomiutskottet, framtidsutskottet, förvaltningsutskottet, försvarsutskottet, jord- och skogsbruksutskottet, kommunikationsutskottet, kulturutskottet, lagutskottet, miljöutskottet, social- och hälsovårdsutskottet och underrättelsetillsynsutskottet. 
8 § 
Antalet medlemmar i utskotten 
Stora utskottet har 25 medlemmar och 13 ersättare. De permanenta fackutskotten har 17 medlemmar och 9 ersättare. Finansutskottet har dock 21 medlemmar och 19 ersättare, revisionsutskottet 11 medlemmar och 6 ersättare samt underrättelsetillsynsutskottet 11 medlemmar och 2 ersättare. 
17 § 
Tillsättande av utskotten 
Riksdagen tillsätter de permanenta utskotten omedelbart efter det att den sammanträtt till valperiodens första riksmöte. Ett utskott kan på förslag av talmanskonferensen tillsättas på nytt efter det att statsrådet har utnämnts efter ett riksdagsval. 
Underrättelsetillsynsutskottet tillsätts dock först efter det att statsrådet har utnämnts efter ett riksdagsval, om inte riksdagen på förslag av talmanskonferensen beslutar något annat. 
17 a § 
Utredning av medlemmar i underrättelsetillsynsutskottet 
Innan underrättelsetillsynsutskottet tillsätts ska en riksdagsledamot som avses bli medlem eller ersättare i utskottet begära att dataombudsmannen kontrollerar om det i skyddspolisens funktionella informationssystem som avses i 5 § i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet (761/2003) finns uppgifter om honom eller henne. 
Dataombudsmannen delger den riksdagsledamot som framställt begäran, ordföranden i dennes riksdagsgrupp och riksdagens generalsekreterare sina iakttagelser om huruvida det finns uppgifter om riksdagsledamoten i informationssystemet.  
De iakttagelser om förekomsten av uppgifter som avses i 2 mom. är sekretessbelagda. 
17 b § 
Konstituering av utskotten 
Utskotten ska konstituera sig så snart de har tillsatts. 
Utskotten väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande för sin mandattid. Vid valet tillämpas bestämmelserna om val av talman, om inte utskottet enhälligt beslutar något annat. Riksdagen ska underrättas om valresultatet. 
Utskottets första sammanträde sammankallas av den till åren äldsta medlemmen. Han eller hon för ordet tills ordförande har valts. 
Om ordföranden och vice ordföranden är förhindrade att behandla ett ärende eller att delta i utskottets sammanträde, väljs en tillfällig ordförande. Valet förrättas på samma sätt som val av ordförande. 
Vid konstitueringen av riksdagens övriga organ tillämpas vad som bestäms i denna paragraf. 
3 kap. 
Upptagande av ärenden under riksmöte 
31 b § 
Underrättelsetillsynsutskottets uppgifter och initiativrätt 
Underrättelsetillsynsutskottet ska utöva parlamentarisk tillsyn över den civila och militära underrättelseverksamheten. Utskottet utövar dessutom parlamentarisk tillsyn över skyddspolisens övriga verksamhet. 
När utskottet sköter sin parlamentariska tillsynsuppgift ska det 
1) övervaka att underrättelseverksamheten bedrivs på behörigt och ändamålsenligt sätt, 
2) följa och bedöma prioriteringarna inom underrättelseverksamheten, 
3) ge akt på och främja tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och mänskliga rättigheterna i underrättelseverksamheten, 
4) förberedande behandla underrättelsetillsynsombudsmannens berättelser, 
5) behandla iakttagelserna vid övervakningen enligt 18 § 2 mom. i lagen om övervakning av underrättelseverksamheten (/). 
Underrättelsetillsynsutskottet har rätt att på eget initiativ ta upp ett ärende inom sitt behörighetsområde till behandling och att utarbeta ett betänkande om det för plenum, om utskottet anser att ärendets betydelse kräver det. 
Bestämmelser om underrättelsetillsynsutskottets medverkan i valet av underrättelsetillsyns-ombudsman finns i lagen om övervakning av underrättelseverksamheten. 
36 § 
Rätt att närvara vid utskottssammanträden 
Talmannen och vice talmännen får vara närvarande vid utskottens sammanträden. Vid underrättelsetillsynsutskottets sammanträden får talmannen och vice talmännen dock vara närvarande bara om utskottet bestämmer så. 
43 a § 
Utskottshandlingarnas offentlighet 
Utskottens handlingar är sekretessbelagda, om utlämnande av uppgifter ur dem skulle vålla betydande skada för Finlands internationella förhållanden eller kapital- och finansmarknaden eller äventyra den nationella säkerheten. Sekretessbelagda är också handlingar som innehåller affärs- eller yrkeshemligheter eller uppgifter om någons hälsotillstånd eller ekonomiska ställning, när utlämnandet av uppgifter skulle vålla betydande olägenhet eller skada, förutsatt att ett betydande samhälleligt intresse inte kräver att de ges offentlighet. Ett utskott kan av något annat motsvarande tvingande skäl besluta att en handling ska vara sekretessbelagd. 
43 b § 
Sekretess i underrättelsetillsynsutskottets verksamhet 
Utöver vad som föreskrivs i 43 a § är bilagorna till underrättelsetillsynsutskottets protokoll och utskottets övriga till uppgiften enligt 31 b § hörande handlingar sekretessbelagda, om det inte är uppenbart att utlämnande av uppgifter ur dem inte vållar betydande skada för Finlands internationella förhållanden eller äventyrar den nationella säkerheten. Beslut om handlingars offentlighet ska fattas av utskottet. Uppgifter ur en offentlig handling får också ges av utskottets sekreterare. 
43 c § 
Tystnadsplikt och förbud mot utnyttjande 
En utskottsmedlem eller tjänsteman får inte röja en handlings sekretessbelagda innehåll eller en uppgift som vore sekretessbelagd om den ingick i en handling eller en omständighet om vilken utskottet har fattat sekretessbeslut enligt 50 § 3 mom. i grundlagen. 
De personer som avses i 1 mom. får inte använda sekretessbelagda uppgifter för att skaffa sig själv eller någon annan fördel eller för att skada någon annan. 
Bestämmelser om straff för sekretessbrott och sekretessförseelse finns i 38 kap. 1 och 2 § i strafflagen (39/1889). 
Detta beslut av riksdagen träder i kraft den 1 februari 2019. 
Lag 
om ändring av 9 § i lagen om riksdagens tjänstemän 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om riksdagens tjänstemän (1197/2003) 9 §, sådan den lyder i lag 545/2006, som följer: 
9 § 
Den som utnämns till en tjänst som specificeras i statsbudgeten eller en tjänst som utskottsråd som är sekreterare i underrättelsetillsynsutskottet eller till ett tjänsteförhållande för viss tid för att sköta uppgifter som hör till en sådan tjänst ska vara finsk medborgare. I fråga om tjänsten som direktör för forskningsinstitutet för internationella relationer och EU-frågor gäller emellertid vad som föreskrivs särskilt. 
Denna lag träder i kraft den 1 februari 2019. 
Lag 
om ändring av 29 § i lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätt-hållandet av den nationella säkerheten 
I enlighet med riksdagens beslut 
fogas till 29 § i lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten (1054/2018) ett nytt 3 mom. som följer: 
29 § 
Utövande av rättigheter via dataombudsmannen 
Dataombudsmannen har rätt att på en sådan begäran som avses i 17 a § 1 mom. i riksdagens arbetsordning (40/2000) granska uppgifter i skyddspolisens funktionella informationssystem. Granskningen ska göras utan dröjsmål. 
Denna lag träder i kraft den 1 februari 2019. 
Helsingfors 20.12.2018 
På riksdagens vägnar
talman
generalsekreterare
Senast publicerat 21.12.2018 11:10