Riksdagens svar
RSv
197
2018 rd
Riksdagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av sjukförsäkringslagen och till vissa andra lagar som har samband med den
RP 206/2018 rd
ShUB 19/2018 rd
Ärende
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av sjukförsäkringslagen och till vissa andra lagar som har samband med den (RP 206/2018 rd). 
Beredning i utskott
Utskottets betänkande: Social- och hälsovårdsutskottet (ShUB 19/2018 rd). 
Beslut
Riksdagen har antagit följande lagar: 
Lag 
om ändring och temporär ändring av sjukförsäkringslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i sjukförsäkringslagen (1224/2004) 8 kap. 7 § 4 mom., sådant det lyder i lag 532/2009, 
ändras 2 kap. 3 § temporärt, 5 kap. 8 § 1 mom., 9 kap. 2 §, 3 § 2 mom., 6 § 1 mom., 7 och 11 §, 12 § 1 mom. och 14 § 1 mom., 11 kap. 7, 8 och 12 §, 15 kap. 20 § 1 mom., 16 kap. 1 § 1 mom. och 2 § 1 mom. samt 19 kap. 5 § 1 mom. 6 punkten och 10 § 1 mom., 
av dem 2 kap. 3 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 1203/2013, 5 kap. 8 § 1 mom. sådant det lyder i lag 1656/2015, 9 kap. 7 § sådan den lyder i lagarna 903/2012 och 6/2017, 11 § sådan den lyder i lag 6/2017 och 14 § 1 mom. sådant det lyder delvis ändrat i lagarna 903/2012 och 678/2014, 9 kap.12 § 1 mom., 11 kap. 8 § och 19 kap. 5 § 1 mom. 6 punkten sådana de lyder i lag 678/2014, 11 kap. 7 § sådan den lyder i lag 1135/2017 och 12 § sådan den lyder i lag 532/2009, 15 kap. 20 § 1 mom. sådant det lyder i lag 459/2006 och 19 kap. 10 § 1 mom. sådant det lyder i lag 943/2016, samt 
fogas till 7 kap. 4 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 994/2008, 532/2009, 655/2010 och 972/2013, ett nytt 5 mom., till 9 kap.10 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 678/2014 och   6/2017, ett nytt 5 mom. och till 19 kap. 5 § 1 mom., sådant det lyder i lagarna 890/2006,         1203/2007, 437/2010, 1203/2013, 678/2014 och 252/2015, en ny 7 punkt som följer: 
2 kap. 
Gemensamma bestämmelser om sjukvårdsersättningar 
3 § 
Begränsningar i fråga om erhållande av ersättning 
Med stöd av denna lag ersätts inte 
1) avgifter som med stöd av lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) tagits ut för kommunala hälsovårdstjänster, 
2) kostnader för sjukvård som en kommun eller en samkommun anordnat i enlighet med 4 § i lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992), 
3) kostnader för läkemedelsbehandling som ges vid öppen mottagning i samband med kommunal sjukvård, 
4) sjukvårdskostnader för den tid en försäkrad får offentlig institutionsvård eller motsvarande vård, 
5) sjukvårdkostnader, om kostnaderna ersätts enligt 10 kap. 7 § i fängelselagen (767/2005), 
6) kostnader för anskaffning av vårdtillbehör, hjälpmedel och proteser i samband med sjukvård eller som en försäkrad annars behöver, 
7) vårddags-, poliklinik- och expeditionsavgifter eller andra motsvarande avgifter som har tagits ut för privata hälso- och sjukvårdstjänster, 
8) kostnader för psykoterapi som ges av läkare, om kostnaderna ersätts enligt 11 a eller 12 § i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005), 
9) sjukvårdskostnader, om kostnaderna hänför sig till vård som inte hör till det tjänsteutbud inom hälso- och sjukvården som avses i 7 a § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010). 
I 1 mom. 4 och 5 punkten avses med sjukvårdskostnader även kostnader för läkemedel. 
För att kostnader för privata hälso- och sjukvårdstjänster som ordnas i den kommunala social- och hälsovårdens lokaler ska ersättas förutsätts att hyresvärden har lämnat specificerade uppgifter till Folkpensionsanstalten om den tillhandahållare av service som ingått hyresavtalet samt uppgifter om verksamhetsstället och hyresavtalets längd. Den som hyr ut lokalerna ska se till att uthyrningen inte äventyrar den lagstadgade verksamheten inom den kommunala social- och hälsovården. 
Ett aktiebolag där en eller flera kommuner eller samkommuner är majoritetsaktieägare betraktas som en privat tillhandahållare av hälso- och sjukvårdstjänster enligt denna paragraf om minst 25 procent av bolagets aktiekapital ägs av andra än kommuner eller samkommuner. Om bolagiseringen har genomförts för att uppfylla bolagiseringsskyldigheten enligt 126 § 1 mom. i kommunallagen (410/2015), krävs dock inte att någon annan än en kommun eller samkommun har ägarandel i bolaget. 
5 kap. 
Läkemedelsersättningar 
8 § 
Årssjälvrisk och rätt till tilläggsersättning 
Om det sammanlagda beloppet av initialsjälvrisken och de icke ersatta kostnader som utgör grund för ersättningen och som den försäkrade under ett och samma kalenderår har haft för sådana läkemedel, kliniska näringspreparat och salvbaser som ersätts den försäkrade enligt detta kapitel överstiger 576,60 euro (årssjälvrisk), har den försäkrade rätt till en tilläggsersättning för det överstigande beloppet. Tilläggsersättningen är 100 procent av det belopp som överstiger den läkemedelsspecifika självrisken på 2,50 euro. 
7 kap. 
Allmänna förutsättningar för erhållande av dagpenningsförmåner 
4 § 
Arbetsgivares rätt till dagpenningsförmån 
Vad som ovan föreskrivs om arbetsgivare och anställningsförhållande tillämpas också när den försäkrade har rätt att avbryta skötseln av ett förtroendeuppdrag på grund av arbetsoförmåga, graviditet eller förlossning eller vård av barn och få arvode för förtroendeuppdraget för denna tid. 
9 kap. 
Föräldradagpenningar 
2 § 
Moderskapspenning 
En försäkrad vars graviditet har varat i minst 154 dagar har rätt till moderskapspenning vid graviditet och förlossning. 
3 § 
Moderskapspenningsperiod 
För utbetalning av förtida moderskapspenning för 31—50 vardagar före den beräknade tidpunkten för nedkomsten förutsätts det att den försäkrade inte är i förvärvsarbete eller annat eget arbete under denna tid, med undantag för arbete som utförs i det egna hushållet. Som förvärvsarbete betraktas inte förälderns verksamhet som förtroendevald enligt 69 § i kommunallagen, med undantag för verksamhet som förtroendevald på heltid eller deltid enligt 80 § i den lagen. 
6 § 
Faderskapspenning 
Rätt till faderskapspenning har barnets fader, om han deltar i vård av ett barn som berättigar till föräldradagpenning och under denna tid inte är i förvärvsarbete eller annat eget arbete, med undantag för arbete som utförs i det egna hushållet. En studerande har dock rätt till faderskapspenning, om det kan anses att han trots erhållande av studiepenning enligt lagen om studiestöd deltar i vården av barnet. Som förvärvsarbete betraktas inte den försäkrades verksamhet som förtroendevald enligt 69 § i kommunallagen, med undantag för verksamhet som förtroendevald på heltid eller deltid enligt 80 § i den lagen. 
7 § 
Faderskapspenningsperiod 
Faderskapspenning betalas sammanlagt för högst 54 vardagar, dock så att den under moderskaps- och föräldrapenningsperioden betalas för högst 18 vardagar sammanlagt. Betalningen av faderskapspenning under moderskaps- och föräldrapenningsperioden kan uppdelas på högst fyra avsnitt. Betalningen av faderskapspenning utanför moderskaps- och föräldrapenningsperioden kan uppdelas på högst två avsnitt. Rätten till faderskapspenning gäller tills barnet fyller två år eller det har gått två år sedan adoptivbarnet togs i vård. 
Om flera än ett barn föds eller adopteras på samma gång, förlängs faderskapspenningsperioden med 18 vardagar för varje barn utöver ett. Faderskapspenning betalas dock sammanlagt för högst 105 vardagar. I detta moment avsedda faderskapspenningsdagar får användas under moderskaps- och föräldrapenningsperioden, dock med beaktande av bestämmelserna om antalet faderskapspenningsavsnitt i 1 mom. 
Under den moderskaps- och föräldrapenningsperiod som baserar sig på födelsen eller adoptionen av ett nytt barn betalas faderskapspenning på basis av ett eller flera tidigare barn för högst 24 vardagar. I detta fall ska de faderskapspenningsdagar som baserar sig på födelsen eller adoptionen av ett eller flera tidigare barn tas ut under ett enda avsnitt. 
Om föräldrapenning har betalats till barnets moder på basis av 10 § 5 mom., föreligger rätt till faderskapspenning endast till den del som det återstår föräldrapenningsdagar enligt 10 § 5 mom. Om en försäkrad fått rätt till faderskapspenning på basis av fastställande av faderskap eller adoption efter det att föräldrapenning redan betalats ut till modern på basis av 10 § 5 mom., har den försäkrade dock rätt till faderskapspenningsdagar enligt denna paragraf. 
10 § 
Föräldrapenningsperiod 
Moderns föräldrapenningsperiod förlängs på ansökan med 54 vardagar, om det när föräldrapenningsperioden enligt 1—3 mom. upphör inte finns en i 1 § 2 mom. eller 6 § 2 mom. avsedd försäkrad som bestämmelserna om faderskapspenning är tillämpliga på. Om faderskapspenning redan har betalats till en försäkrad som har rätt till faderskapspenning, har modern dock rätt till i detta moment avsedda föräldapenningsdagar endast till den del som det återstår faderskapspenningsdagar. Moderns rätt till i detta moment avsedda föräldapenningsdagar upphör, om en i 1 § 2 mom. eller 6 § 2 mom. avsedd försäkrad får rätt till faderskapspenningsdagar. Om flera än ett barn föds eller adopteras på samma gång, förlängs moderns föräldrapenningsperiod på det sätt som i 7 § 2 mom. föreskrivs i fråga om förlängning av faderskapspenningsperioden. 
11 § 
Föräldra- och faderskapspenning för adoptivföräldrar 
Rätt till föräldrapenning och partiell föräldrapenning för adoptivföräldrar har en försäkrad som i sin vård har tagit ett barn i avsikt att adoptera barnet. Rätt till föräldrapenning för adoptivföräldrar har enligt överenskommelse endera adoptivföräldern eller en försäkrad som är gift med adoptivföräldern och som inte lever åtskils från denna på grund av söndring i äktenskapet. Rätt till föräldrapenning för adoptivföräldrar har dock inte en försäkrad som har adopterat ett barn och som är gift med adoptivbarnets förälder eller adoptivförälder. 
En adoptivfar som är berättigad till föräldrapenning för adoptivföräldrar har rätt till faderskapspenning i enlighet med 6 och 7 §. 
Om två adoptivfäder eller adoptivmödrar som är berättigade till föräldrapenning för adoptivföräldrar tillsammans har adopterat ett barn, har den ena adoptivföräldern med avvikelse från 2 mom. rätt till faderskapspenning i enlighet med föräldrarnas överenskommelse. Om två adoptivfäder eller två adoptivmödrar inte längre är gifta med varandra eller på grund av söndring lever åtskils, har den adoptivförälder som ansvarar för vården av barnet rätt till föräldrapenning för adoptivföräldrar. Det som föreskrivs om fäder i 6 och 7 § samt i 11 kap. 9 § tillämpas också på adoptivmödrar som är berättigade till faderskapspenning. 
En förutsättning för föräldrapenning eller partiell föräldrapenning för adoptivföräldrar är att adoptivföräldern visar upp ett sådant intyg över att barnet tagits i vård som getts av den som tillhandahåller adoptionsrådgivning eller internationell adoptionstjänst och som avses i adoptionslagen (22/2012). Om ett barn adopteras till Finland från en främmande stat utan adoptionstjänstorgan, är en förutsättning för föräldrapenning eller partiell föräldrapenning för adoptivföräldrar att den sökande har beviljats adoptionstillstånd i enlighet med 42 § i adoptionslagen och att den sökande lägger fram en utredning om adoptionen av barnet och om tagandet av barnet i vård. 
12 § 
Föräldrapenningsperiod för adoptivföräldrar 
Med anledning av vården av ett adoptivbarn betalas till adoptivföräldern eller dennes make föräldrapenning eller partiell föräldrapenning för högst 233 vardagar från det att barnet tagits i vård. Föräldrapenningsperioden förlängs i enlighet med 10 § 3 mom., om flera adoptivbarn har tagits samtidigt. Adoptivmoderns föräldrapenningsperiod förlängs i enlighet med 10 § 5 mom., om det när föräldrapenningsperioden enligt detta moment upphör inte finns en i 1 § 2 mom., 6 § 2 mom. eller 11 § 2 mom. avsedd försäkrad som bestämmelserna om faderskapspenning är tillämpliga på. 
14 § 
Hur barnets död eller lämnande av barnet för adoption inverkar på föräldradagpenningen 
Om ett barn är dödfött eller om ett barn eller adoptivbarn dör 
1) betalas moderskapspenning till utgången av moderskapspenningsperioden, 
2) betalas föräldrapenning och partiell föräldrapenning för 12 vardagar efter dagen för barnets död, dock högst till utgången av föräldrapenningsperioden, 
3) betalas föräldrapenning till utgången av den förlängda föräldrapenningsperioden, om minst två barn som har fötts samtidigt lever då föräldrapenningsperioden börjar, 
4) betalas faderskapspenning för 18 vardagar efter dagen för barnets död, dock högst till utgången av faderskapspenningsperioden eller av ett avsnitt av perioden; om ett eller flera barn som har fötts samtidigt dör, betalas förlängning av faderskapspenningen enligt 7 § 2 mom. endast för överlevande barn. 
11 kap. 
Beloppet av dagpenningsförmånerna 
7 § 
Sjuk- och föräldradagpenningens samt specialvårdspenningens minimibelopp 
Minimibeloppet av sjuk- och föräldradagpenningen samt specialvårdspenningen är 25,88 euro per vardag. Detta belopp justeras på det sätt som föreskrivs i lagen om folkpensionsindex. Minimibeloppet av dagpenningen motsvarar det poängtal för folkpensionsindexet enligt vilket beloppet av de folkpensioner som betalades ut i januari 2010 har räknats ut. 
8 § 
Hur förvärvsarbete och eget arbete inverkar på föräldradagpenningens belopp 
Minimibeloppet av moderskaps- eller föräldrapenning betalas till en mor om hon samtidigt är i förvärvsarbete eller i eget arbete, med undantag för arbete som utförs i det egna hushållet, eller studerar på heltid och får studiepenning enligt lagen om studiestöd. Detsamma gäller för föräldrapenning som betalas till fadern. Vad som föreskrivs i denna paragraf tillämpas dock inte på partiell föräldrapenning. Som förvärvsarbete betraktas inte en förälders verksamhet som förtroendevald enligt 69 § i kommunallagen, med undantag för verksamhet som förtroendevald på heltid eller deltid enligt 80 § i den lagen. 
12 § 
Beloppet av partiell sjukdagpenning 
Trots bestämmelserna i 1—7 § i detta kapitel är beloppet av den partiella sjukdagpenningen dock alltid hälften av beloppet av den sjukdagpenning som omedelbart föregår den partiella sjukdagpenningen eller hälften av beloppet av den sjukdagpenning som den försäkrade hade haft rätt till när rätten till partiell sjukdagpenning började. I beloppet av sjukdagpenningen beaktas dock inte sådana i 12 kap. avsedda förmåner som är primära i förhållande till sjukdagpenningen. Beloppet av den partiella sjukdagpenningen är alltid minst hälften av beloppet av sjukdagpenningens minimibelopp enligt 7 § i detta kapitel. 
15 kap. 
Verkställighet 
20 § 
Meddelande om förändrade förhållanden 
Om det i en förmånstagares förhållanden sker en förändring som påverkar rätten att få en förmån eller minskar förmånsbeloppet, ska förmånstagaren omedelbart lämna meddelande till Folkpensionsanstalten om förändringen. Följande förändringar i förhållandena ska meddelas: 
1) den försäkrade börjar utföra förvärvsarbete eller eget arbete under perioden med dagpenningsförmån, 
2) det önskas att moderskapspenning betalas till fadern i form av föräldrapenning i de fall som avses i 9 kap. 13 § 1 mom. eller på grund av moderns död, 
3) rätt inträder till en sådan förmån som betalas med stöd av en annan lag och som begränsar rätten till en förmån enligt denna lag eller minskar förmånen, 
4) den försäkrade börjar få ersättning med stöd av en annan lag för kostnader som är ersättningsgilla enligt denna lag, 
5) den försäkrades rätt till dagpenning upphör på grund av en begränsning som avses i 8 kap. 5 § eller 9 kap.15 § i denna lag, 
6) den försäkrade flyttar från Finland, 
7) en försäkring enligt lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare upphör att gälla eller beloppet av den försäkrades arbetsinkomst förändras under lönebetalningsperioden, 
8) den försäkrades avtal om deltidsarbete upphör under den period för vilken partiell sjukdagpenning beviljats, och 
9) någon annan med de i 1—8 punkten avsedda förändringarna jämförbar förändring i de förhållandena som den försäkrade var skyldig att uppge när han eller hon ansökte om förmånen. 
16 kap. 
Arbetsplatskassor 
1 § 
Arbetsplatskassa 
Med en arbetsplatskassa avses i denna lag en försäkringskassa enligt lagen om försäkringskassor (1164/1992) vars verksamhetsområde omfattar arbetstagarna hos en och samma arbetsgivare och dessutom, såsom mottagare av tilläggsförmåner, kan omfatta de arbetstagare som avgått med pension från arbetsgivarens tjänst. En arbetsplatskassa har rätt att bevilja sina medlemmar eller dem och medlemmarna av deras familjer ersättningar och förmåner enligt denna lag, med undantag för den ersättning för semesterkostnader och den ersättning för kostnader för familjeledighet som orsakas av föräldraskap som det föreskrivs om i 14 kap. Folkpensionsanstalten betalar ur sjukförsäkringsfonden ut de dagpenningsförmåner enligt denna lag som arbetsplatskassan beviljat. I fråga om arbetsplatskassorna gäller i tillämpliga delar vad som i denna lag eller i lagen om Folkpensionsanstalten (731/2001) föreskrivs om Folkpensionsanstalten. I övrigt tillämpas lagen om försäkringskassor. 
2 § 
Finansiering av arbetsplatskassornas verksamhet 
Folkpensionsanstalten ska ur sjukförsäkringsfonden till arbetsplatskassans förfogande i förskott ställa ett belopp som kassan beräknas behöva för utbetalning av ersättningar enligt denna lag, ökat med ett belopp för administrationskostnader som motsvarar det belopp som Folkpensionsanstalten enligt beräkning åsamkas i sådana kostnader. De medel som Folkpensionsanstalten ställt till arbetsplatskassans förfogande för utbetalning av förmåner ska kassan årligen redovisa så som närmare föreskrivs genom förordning av statsrådet. 
19 kap. 
Bestämmelser om erhållande och utlämnande av uppgifter 
5 § 
Utlämnande av uppgifter i vissa fall 
Folkpensionsanstalten har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att 
6) till enheter som tillhandahåller offentliga hälsovårdstjänster för ersättande av de kostnader som avses i 20 § i lagen om gränsöverskridande hälso- och sjukvård (1201/2013) lämna upplysningar om huruvida en person omfattas av systemet för social trygghet i en annan stat, 
7) till en arbetsplatskassa som avses i 16 kap. lämna namn och personbeteckning för en medlem i arbetsplatskassan samt nödvändiga uppgifter för beviljande av en förmån eller tilläggsförmån enligt denna lag. Om arbetsplatskassan beviljar nämnda förmåner också till en medlems familjemedlem, har Folkpensionsanstalten rätt att även lämna arbetsplatskassan ovannämnda uppgifter om familjemedlemmen. 
10 § 
Teknisk anslutning 
Utöver vad som föreskrivs i 29 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har Folkpensionsanstalten rätt att på de villkor som anges i det momentet öppna en teknisk anslutning till sådana uppgifter i sina personregister som den med stöd av 5 § 1 mom. 2—5 och 7 punkten, 2 mom. eller 6 § i detta kapitel har rätt att lämna ut till de mottagare som avses i de paragraferna. 
Denna lag träder i kraft den 20. Bestämmelserna i 9 kap. 7 §, 10 § 5 mom., 11 §, 12 § 1 mom. och 14 § träder dock i kraft den 1 april 2019. Bestämmelserna i 2 kap. 3 § gäller till och med den 31 december 2022. 
Om arbetsoförmågan har börjat före den 1 januari 2019, tillämpas 8 kap. 7 § och 11 kap. 12 § som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. 
Om den första dagen för vilken föräldradagpenning betalas ut för samma barn infaller före den 1 april 2019, tillämpas de bestämmelser i denna lag som gällde den 31 mars 2019. 
Det belopp som anges i 5 kap. 8 § 1 mom. i denna lag motsvarar det poängtal för folkpensionsindexet som avses i lagen om folkpensionsindex och enligt vilket storleken av de folkpensioner som betalades ut i januari 2014 har räknats ut. 
Lag 
om ändring av 8  § i lagen om garantipension 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om garantipension (703/2010) 8 § 1 mom., sådant det lyder i lag 988/2017, som följer: 
8 § 
Garantipensionens belopp 
Den fulla garantipensionen är 631,69 euro i månaden. 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av 35 § i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) 35 §, sådan den lyder i lag 990/2017, som följer: 
35 § 
Minimibeloppet av rehabiliteringspenning för yrkesinriktad rehabilitering och för unga 
För att genomförandet av rehabilitering ska tryggas utgör rehabiliteringspenningens minimibelopp för yrkesinriktad rehabilitering och för unga 29,16 euro per vardag, om inte rehabiliteringsklienten med stöd av andra bestämmelser i denna lag har rätt till en större rehabiliteringspenning. 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete 
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete (738/2009) 10 a §, sådan den lyder i lag 1051/2014, och 
ändras 3 och 4 § samt 5 § 1 mom., sådana de lyder, 3 och 4 § i lag 1051/2014 samt 5 § 1 mom. i lag 87/2016, som följer: 
3 § 
Inkomstgräns vid invalidpension enligt arbetspensionslagarna 
Arbetsinkomsterna för den som får invalidpension enligt arbetspensionslagarna påverkar inte utbetalningen av invalidpensionen, om 
1) arbetsinkomsterna för den som får full invalidpension är högst 40 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten för tiden innan arbetsoförmågan började eller, om dessa 40 procent av de stabiliserade genomsnittliga inkomsterna är mindre än den fulla garantipensionen enligt 8 § 1 mom. i lagen om garantipension, högst lika stora som den fulla garantipensionen per månad, eller 
2) arbetsinkomsterna för den som får delinvalidpension är högst 60 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten för tiden innan arbetsoförmågan började eller, om dessa 60 procent av de stabiliserade genomsnittliga inkomsterna är mindre än den fulla garantipensionen enligt 8 § 1 mom. i lagen om garantipension, högst lika stora som den fulla garantipensionen per månad. 
4 § 
Vilande invalidpension enligt arbetspensionslagarna 
Om den som får invalidpension enligt arbetspensionslagarna förvärvsarbetar och arbetsinkomsterna för detta arbete överstiger både den gräns motsvarande full garantipension som avses i 3 § och 60 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten för tiden innan arbetsoförmågan började, ska utbetalningen av invalidpensionen efter meddelande från pensionstagaren eller på pensionsanstaltens initiativ avbrytas och pensionen lämnas vilande. 
Utbetalningen av invalidpensionen återupptas efter meddelande från pensionstagaren, när denne slutar arbeta eller hans eller hennes arbetsinkomster minskar så att de ligger under de gränser som nämns i 1 mom. 
Om det uppskattas att arbetsinkomsterna enligt 1 mom. i ett års tid överstiger både den gräns motsvarande i 3 § avsedd full garantipension och 40 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten för tiden innan arbetsoförmågan började, ändras full invalidpension till delinvalidpension från ingången av den månad som följer på förändringen. 
5 § 
Inkomstgräns vid sjukpension som beviljas av Folkpensionsanstalten och vilande pension 
Utbetalningen av sjukpension enligt folkpensionslagen och av garantipension enligt 7 § 1 mom. 3 och 4 punkten och 2 mom. 2 punkten i lagen om garantipension påverkas inte, om pensionstagarens arbetsinkomster är högst lika stora som den i 3 § avsedda fulla garantipensionen per månad. Om pensionstagaren tjänar mer än den i 3 § avsedda fulla garantipensionen per månad, ska utbetalningen av sjukpensionen och garantipensionen efter meddelande från pensionstagaren eller på Folkpensionsanstaltens initiativ avbrytas och pensionen lämnas vilande. 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av 51 § i lagen om allmänt bostadsbidrag 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om allmänt bostadsbidrag (938/2014) 51 § 3 mom., sådant det lyder i lag 1143/2017, som följer: 
51 § 
Indexbindning 
De ovannämnda maximala boendeutgifter som avses i 10 § ska dock justeras kalenderårsvis från ingången av året i enlighet med förändringen i levnadskostnadsindex (oktober 1951=100). De i 10 § angivna beloppen av de maximala boendeutgifterna motsvarar poängtalet för levnadskostnadsindexet för oktober 2017. Den årliga förändringen beräknas enligt poängtalet för levnadskostnadsindexet för oktober innevarande år och för oktober det föregående året. De maximala boendeutgifterna justeras första gången vid ingången av 2019 i enlighet med förändringen i levnadskostnadsindex. 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av ikraftträdandebestämmelsen i en lag om temporär ändring av 4 kap. i sjukförsäkringslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras ikraftträdandebestämmelsen i lagen om temporär ändring av 4 kap. i sjukförsäkringslagen (1144/2017) som följer: 
 
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018. Den gäller till och med den 31 december 2021. 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av ikraftträdandebestämmelsen i en lag om ändring av sjukförsäkringslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av sjukförsäkringslagen (1145/2017) som följer: 
 
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018. Lagens 19 kap. 1 § 5 mom. och 20 kap. 5 § träder emellertid i kraft redan den 1 januari 2018 och 4 kap. 8 § 2 mom. först den 1 januari 2022. 
Denna lag träder i kraft den 20
Helsingfors 18.12.2018 
På riksdagens vägnar
talman
generalsekreterare
Senast publicerat 19.12.2018 10:46