Riksdagens svar
RSv
54
2018 rd
Riksdagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om Utbildningsfonden samt till lagar om ändring av lagen om vuxenutbildningsstöd och lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner
RP 53/2018 rd
AjUB 6/2018 rd
Ärende
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om Utbildningsfonden samt till lagar om ändring av lagen om vuxenutbildningsstöd och lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (RP 53/2018 rd). 
Beredning i utskott
Utskottets betänkande: Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet (AjUB 6/2018 rd). 
Beslut
Riksdagen har antagit följande lagar: 
Lag 
om upphävande av lagen om Utbildningsfonden 
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Genom denna lag upphävs lagen om Utbildningsfonden (1306/2002). 
2 § 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av lagen om vuxenutbildningsstöd 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om vuxenutbildningsstöd (1276/2000) lagens rubrik och 2 §, 4 § 2 mom., 6 § 1 mom. 1 punkten, 11 § 5 punkten, 16 § 1 mom., 17 § 2 mom., 21 a och 21 b §, 22 § 1 mom., 24 §, 25 § 1, 2 och 5 mom., 28 § 1 mom. 4 punkten och 2 mom. samt 30 och 31 a §, 
av dem 2 § och 6 § 1 mom. 1 punkten sådana de lyder i lag 127/2010, 4 § 2 mom. och 28 § 2 mom. sådana de lyder i lag 907/2008, 11 § 5 punkten sådan den lyder i lag 885/2015, 17 § 2 mom., 21 a, 21 b och 30 § sådana de lyder i lag 1104/2016, 22 § 1 mom., 24 § och 25 § 2 och 5 mom. sådana de lyder i lag 1090/2006, 25 § 1 mom. sådant det lyder i lag 673/2011 och 31 a § sådan den lyder i lag 1253/2006, samt 
fogas till lagen en ny 15 §, i stället för den 15 § som upphävts genom lag 127/2010, och nya 15 a—15 c § som följer: 
Lag 
                                                 om vuxenutbildningsförmåner 
2 § 
Förmåner 
På de villkor som bestäms i denna lag beviljas som förmån vuxenutbildningsstöd i ersättning för inkomstbortfall under studietiden och yrkesexamensstipendium som engångsersättning till dem som avlagt yrkesinriktad examen enligt lagen om yrkesutbildning (531/2017). Därtill kan beviljas statsborgen för studielån enligt lagen om studiestöd (65/1994). 
4 § 
Verkställighet 
Den i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) avsedda Sysselsättningsfonden svarar för beviljandet och utbetalningen samt den övriga verkställigheten av vuxenutbildningsstödet och yrkesexamensstipendiet. Folkpensionsanstalten sköter uppgifterna i anslutning till statsborgen för studielån som beviljas dem som får vuxenutbildningsstöd. 
6 § 
Utbildning som berättigar till vuxenutbildningsstöd 
Vuxenutbildningsstöd kan beviljas den som studerar på heltid och som deltar i 
1) sådan utbildning inom undervisningsministeriets ansvarsområde som avses i lagen om yrkesutbildning, yrkeshögskolelagen (932/2014) eller universitetslagen (558/2009) och som leder till yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen eller examen som avläggs vid universitet eller yrkeshögskolor, för avläggande av delar av de examina som avses ovan eller som är tilläggsutbildning eller fortbildning enligt nämnda lagar, 
11 § 
Begränsningar i fråga om vuxenutbildningsstödet 
Vuxenutbildningsstöd beviljas inte den som 
5) för samma utbildning får rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) eller enligt arbetspensionslagarna, full rehabiliteringspenning med stöd av lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar eller full ersättning för inkomstbortfall med stöd av lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen (626/1991) eller med stöd av bestämmelserna om rehabilitering i lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/1948), 
15 § 
Förutsättningar för beviljande av yrkesexamensstipendium 
Yrkesexamensstipendium kan beviljas en i Finland bosatt person som avlagt en sådan yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen som avses i lagen om yrkesutbildning. 
En förutsättning för yrkesexamensstipendium är att stipendietagaren inte har fyllt 68 år och att han eller hon före examen har varit anställd i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande i minst fem år. 
Tiden i arbete beräknas på grundval av de inkomster som ligger till grund för pensionen enligt de arbetspensionslagar som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare, med undantag för lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare. Antalet arbetade månader fås genom att inkomsten under respektive kalenderår divideras med talet 423. Kvoten för ett kalenderår avrundas nedåt till närmaste hela tal, som kan vara högst 12. Den totala tiden i arbete fås genom att kvoterna för de olika åren räknas samman. 
15 a § 
Beaktande av arbete utomlands vid beviljande av yrkesexamensstipendium 
Till tiden i arbete enligt 15 § 3 mom. räknas också sådan tid i arbete under vilken personen i fråga har varit försäkrad i någon av Europeiska unionens medlemsstater, i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz, om personen lägger fram tillräcklig och tillförlitlig utredning om sitt arbete. 
15 b § 
Yrkesexamensstipendiets storlek 
Yrkesexamensstipendiet är 400 euro. 
Det belopp som anges i 1 mom. justeras genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet minst vart tredje år så att det motsvarar förändringen i kostnadsnivån. 
15 c § 
Ansökan om och utbetalning av yrkesexamensstipendium 
Yrkesexamensstipendium ska sökas inom ett år efter det att examen avlagts. Som datum för avläggande av examen anses den dag då sökandens examensbetyg är daterat. 
Ansökan om yrkesexamensstipendium ska behandlas och ett beviljat stipendium betalas in på ett av sökanden angivet konto inom Europeiska unionen utan obefogat dröjsmål. Om det inte är möjligt att betala in stipendiet på ett konto, kan stödet utbetalas på annat sätt. 
16 § 
Ansökan om och beviljande av förmån 
Vuxenutbildningsstöd och yrkesexamensstipendium söks hos fonden med en blankett enligt fastställt formulär. Till ansökan om vuxenutbildningsstöd ska sökanden foga meddelande om att han eller hon har blivit antagen till utbildning och utredningar om att villkoren för beviljande av stöd uppfylls. Till ansökan om yrkesexamensstipendium ska fogas ett betyg över avlagd yrkesinriktad examen. 
17 § 
Beslut om förmån 
Sysselsättningsfondens beslut delges genom att det sänds per post genom brev till mottagaren under den adress han eller hon har uppgett för Sysselsättningsfonden. Vid delgivning av beslut på elektronisk väg iakttas lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003). 
21 a § 
Kvittning 
Belopp som ska återkrävas kan kvittas mot vuxenutbildningsstöd som Sysselsättningsfonden senare betalar. Utan stödtagarens samtycke får kvittning inte ske till ett större belopp än det skyddade beloppet enligt 4 kap. 48 § i utsökningsbalken (705/2007). 
21 b § 
Återkrav av vuxenutbildningsstöd i vissa fall 
Om en person har fått vuxenutbildningsstöd för samma tid som han eller hon retroaktivt beviljas folkpension, barnförhöjning enligt folkpensionslagen, garantipension eller pension på grundval av arbetsavtals- eller tjänsteförhållande eller företagarverksamhet, avträdelsestöd eller dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner, dagpenning eller olycksfallspension enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar, får Sysselsättningsfonden återkräva det vuxenutbildningsstöd som betalats utan grund från den förmån som ska betalas retroaktivt. 
Sysselsättningsfonden ska minst två veckor innan en i 1 mom. avsedd förmån betalas ut meddela pensionsanstalten eller försäkringsanstalten att förmånen i enlighet med 1 mom. ska betalas till Sysselsättningsfonden. 
22 § 
Ändringssökande 
Den som är missnöjd med ett beslut och ett förhandsbeslut om en förmån som avses i denna lag får söka ändring i beslutet hos besvärsnämnden för social trygghet och den som är missnöjd med ett beslut av besvärsnämnden för social trygghet får söka ändring hos försäkringsdomstolen. I försäkringsdomstolens beslut får ändring inte sökas genom besvär. 
24 § 
Besvär som inkommit för sent 
Om besvär som anförs hos besvärsnämnden för social trygghet eller försäkringsdomstolen har kommit in efter utgången av den tid som föreskrivs i 22 §, kan besvärsinstansen trots förseningen ta upp besvären till prövning, om det har funnits vägande skäl till förseningen. 
25 § 
Undanröjande av beslut 
Om ett lagakraftvunnet beslut av Sysselsättningsfonden som gäller en förmån som avses i denna lag grundar sig på en felaktig eller bristfällig utredning eller uppenbart står i strid med lag, kan besvärsnämnden för social trygghet på yrkande av fonden eller en part undanröja beslutet och bestämma att ärendet ska behandlas på nytt. Besvärsnämnden för social trygghet ska bereda parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs. I ett beslut av besvärsnämnden får ändring inte sökas genom besvär. 
Om ett lagakraftvunnet beslut av besvärsnämnden för social trygghet eller av försäkringsdomstolen som gäller en förmån som avses i denna lag grundar sig på en felaktig eller bristfällig utredning eller uppenbart står i strid med lag, kan försäkringsdomstolen på yrkande av fonden eller en part undanröja beslutet och bestämma att ärendet skall behandlas på nytt. Försäkringsdomstolen ska bereda parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs. 
Om ny utredning framkommer i ett ärende som gäller beviljande av förvägrad förmån eller utökande av redan beviljad förmån, ska fonden pröva ärendet på nytt. Fonden kan trots ett tidigare lagakraftvunnet beslut bevilja en förvägrad förmån eller utöka en redan beviljad förmån. Också besvärsnämnden för social trygghet och försäkringsdomstolen kan tillämpa motsvarande förfarande när de behandlar ärenden som gäller ändringssökande. I beslutet får ändring sökas enligt 22 §. 
28 § 
Rätt att få och lämna ut uppgifter 
Fonden och besvärsinstanser enligt denna lag har rätt att av 
4) läroanstalten och undervisningsmyndigheterna  
avgiftsfritt få sådana uppgifter som behövs för att avgöra ett ärende som behandlas eller annars för att verkställa ett uppdrag enligt denna lag. 
Fonden har rätt att till Folkpensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen och Finansinspektionen lämna ut uppgifter om dem som får vuxenutbildningsstöd samt till Finansinspektionen lämna ut för tillsynen över fonden nödvändiga uppgifter om dem som får yrkesexamensstipendium. 
30 § 
Finansiering 
Sysselsättningsfonden som avses i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner svarar för finansieringen av vuxenutbildningsstödet och av yrkesexamensstipendier som beviljas andra än statsanställda. 
Staten svarar för finansieringen av vuxenutbildningsstödet för företagare och av yrkesexamensstipendier som beviljas statsanställda. 
31 a § 
Förhöjning av det belopp som används vid beräknande av tid i arbete 
De tal som anges i 7 § 2 mom. och 15 § 3 mom. justeras årligen vid ingången av januari med den lönekoefficient som avses i 96 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare. 
De tal som nämns i 7 § 2 mom. och 15 § 3 mom. anges i 2007 års nivå. 
Denna lag träder i kraft den 20
Med en hänvisning till lagen om vuxenutbildningsstöd eller lagen om Utbildningsfonden i någon annan lag eller förordning eller i statsrådets beslut eller ett ministeriums beslut avses efter denna lags ikraftträdande en hänvisning till lagen om vuxenutbildningsförmåner. 
Lag 
om ändring av lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) 1 § 1 mom., 2 § 2 mom., 3 § 1 mom., 4 § 2, 4 och 5 mom., 4 a § 2 mom., 5 och 7 §, 8 § 1 mom., rubriken för 3 kap., 9—11 och 11 a §, 13 § 3 mom., 18 § 6 och 7 mom., 21 §, 21 a § 1—3 mom., 21 b—21 d §, 21 e § 1 och 4 mom., 21 f § 2 mom., 21 g, 22 och 22 a §, rubriken för 22 b § och 22 b § 1 mom., 22 c och 22 d §, 22 e § 1 mom., 22 f § 1 och 2 mom., 22 g § 1 mom., 23 § 1 och 2 mom., 24 § 4 mom., 24 b § 2 och 3 mom., 24 c § 1 mom., 24 d § 1 mom., 24 e § 1, 3 och 4 mom., 24 f och 24 g §, rubriken för 24 i § och 24 i § 1 och 2 mom. samt 26 a, 26 d och 26 e §, 
av dem 1 § 1 mom. sådant det lyder i lag 1106/2016, 2 § 2 mom. sådant det lyder i lag 1280/2000, 3 § 1 mom. och 4 a § 2 mom. sådana de lyder i lag 1026/2010, 4 § 2 mom. sådant det lyder i lag 345/2009, 4 § 4 mom. och 24 c § 1 mom. sådana de lyder i lag 1301/2002, 4 § 5 mom. sådant det lyder i lag 1049/2004, 5 § sådan den lyder i lag 1136/2011, 7 §, 22 g § 1 mom., 24 § 4 mom., 24 d § 1 mom. och 24 e § 1 mom. sådana de lyder i lag 1352/2007, 8 § 1 mom. samt 23 § 1 och 2 mom. sådana de lyder i lag 1049/2014, 9 § sådan den lyder i lag 973/2016, 10 § sådan den lyder i lagarna 1136/2011, 542/2012 och 1141/2013, 11, 11 a och 21 §, 21 a § 2 och 3 mom., 21 b §, 21 f § 2 mom., 21 g, 22 och 22 a §, rubriken för 22 b § och 22 b § 1 mom., 22 c och 22 d §, 22 e § 1 mom., 22 f § 1 och 2 mom. samt 24 f, 26 a, 26 d och 26 e § sådana de lyder i lag 542/2012, 13 § 3 mom., 21 e § 1 och 4 mom., 24 b § 2 mom., 24 e § 3 och 4 mom. och rubriken för 24 i § samt 24 i § 1 och 2 mom. sådana de lyder i lag 1653/2015, 18 § 6 och 7 mom. sådana de lyder i lag 626/2012, 21 a § 1 mom. och 24 b § 3 mom. sådana de lyder i lag 970/2013, 21 c § sådan den lyder i lagarna 542/2012 och 1653/2015 samt 21 d och 24 g § sådana de lyder i lagarna 542/2012 och 970/2013, som följer: 
1 § 
Lagens syfte 
Arbetslöshetsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) och alterneringsersättning enligt lagen om alterneringsledighet (1305/2002) finansieras genom en statsandel som motsvarar grundtrygghetsandelen, genom arbetslöshetsförsäkringspremier enligt denna lag, genom arbetsgivarens självriskpremier enligt utkomstskyddet för arbetslösa (självriskpremier) och genom medlemsavgifter enligt lagen om arbetslöshetskassor (603/1984) så som föreskrivs i denna lag. De arbetspensionstillägg och försäkringspremier som avses i arbetspensionslagstiftningen, de vuxenutbildningsstöd som avses i lagen om vuxenutbildningsförmåner (1276/2000) i fråga om andra än företagare och yrkesexamensstipendier i fråga om andra än i tjänste- eller anställningsförhållande till staten varande personer samt den lönegaranti som avses i lönegarantilagen (866/1998) och lagen om lönegaranti för sjömän (1108/2000) finansieras med avgifterna enligt denna lag så som föreskrivs i denna lag. 
2 § 
Arbetslöshetsförsäkringspremier 
Arbetslöshetsförsäkringspremierna ska bestämmas så att den i denna lag avsedda Sysselsättningsfonden kan klara av finansieringen av de arbetslöshetsförmåner och det vuxenutbildningsstöd som den ansvarar för samt överföringarna av betalningsandelar enligt 23 och 24 §. 
3 § 
Konjunkturbuffert 
För att trygga likviditeten och balansera ändringar i arbetslöshetsförsäkringspremierna till följd av prognostiserbara nationalekonomiska konjunkturfluktuationer har Sysselsättningsfonden en konjunkturbuffert, som utgör skillnaden mellan fondens tillgångar och skulder. Vid fastställandet av arbetslöshetsförsäkringspremierna kan prognosen om maximibeloppet för buffertens tillgångar eller skulder uppgå till högst ett belopp motsvarande utgifterna för en arbetslöshetsgrad på 5,0 procentenheter. 
4 § 
Finansiering av inkomstrelaterad dagpenning 
För inkomstrelaterade dagpenningar för permitteringstid, för inkomstrelaterade dagpenningar som grundar sig på väderhinder enligt 1 kap. 5 § 1 mom. 12 punkten och orsak som jämställs med permittering enligt 1 kap. 5 § 1 mom. 14 punkten i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och för tilläggsdagar enligt 6 kap. 9 § i den lagen betalas inte statsandel. Som Sysselsättningsfondens andel betalas till arbetslöshetskassan för dessa dagpenningar 94,5 procent av utgifterna. 
För andra än i 2 mom. avsedda inkomstrelaterade dagpenningar betalas som Sysselsättningsfondens andel till arbetslöshetskassan för varje inkomstrelaterad dagpenning skillnaden mellan den betalda inkomstrelaterade dagpenningen och beloppen enligt 1 och 3 mom. 
Bestämmelser om finansieringen av förmåner som betalas av en företagarkassa, om finansieringen av företagarförmåner som betalas av en löntagarkassa, om statsandel till en arbetslöshetskassas förvaltningskostnader, om Sysselsättningsfondens andel samt om betalningen av statsandelen och Sysselsättningsfondens andel finns i lagen om arbetslöshetskassor. 
4 a § 
Finansiering av tilläggsdagar 
Arbetslöshetskassans och Sysselsättningsfondens procentandelar bestäms genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet på de grunder som nämns i 1 mom. 
5 § 
Finansiering av återbetalning av inkomstrelaterad dagpenning som betalats av bosättningslandet 
De arbetslöshetsdagpenningar som betalats till en medlem i en löntagarkassa och som Sysselsättningsfonden återbetalat i enlighet med artiklarna 65.6 och 65.7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (grundförordningen) finansieras så att för varje dagpenning betalas i statsandel till Sysselsättningsfonden en andel som motsvarar grunddagpenningen enligt 6 kap. 1 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Sysselsättningsfonden finansierar den andel av arbetslöshetsdagpenningen som överstiger grunddagpenningen. 
7 § 
Förmåner som finansieras av Sysselsättningsfonden 
Sysselsättningsfonden svarar för betalningen av den avgift som avses i 182 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006), av den avgift som avses i 5 § 2 mom. i lagen om statens pensionsfond (1297/2006) samt av det belopp som avses i 31 § i lönegarantilagen och i 29 § i lagen om lönegaranti för sjömän. 
8 § 
Finansieringen av grunddagpenningen 
Sysselsättningsfonden betalar genom förmedling av social- och hälsovårdsministeriet till Folkpensionsanstalten den andel för finansieringen av grunddagpenningarna enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, de därtill hörande barnförhöjningarna samt förhöjningsdelarna som anges i 23 §. Till övriga delar finansieras utgifterna med den statsandel som betalas till Folkpensionsanstalten. 
3 kap. 
Sysselsättningsfonden 
9 § 
Sysselsättningsfonden 
För uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier och ordnande av finansieringen av förmåner som finansieras med arbetslöshetsförsäkringspremier finns Sysselsättningsfonden. Dessutom ska Sysselsättningsfonden främja de färdigheter som krävs i arbete genom att bevilja stöd för yrkesinriktad utbildning och utveckling. 
Reglementet för Sysselsättningsfonden utfärdas genom förordning av statsrådet. Förvaltningsrådets medlemmar utses av statsrådet på förslag av arbetsgivarnas och arbetstagarnas mest representativa centralorganisationer. Förvaltningsrådet har minst 10 och högst 18 medlemmar. Av medlemmarna ska hälften företräda arbetsgivarna och hälften arbetstagarna. Förvaltningsrådet väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande, av vilka den ena ska representera de medlemmar som företräder arbetsgivarna och den andra de medlemmar som företräder arbetstagarna, så att arbetsgivarnas och arbetstagarnas företrädare vartannat år har ordförandeskapet. 
10 § 
Sysselsättningsfondens uppgifter 
Sysselsättningsfonden har till uppgift att 
1) finansiera de förmåner som avses i 1 § till den del staten och de enskilda arbetslöshetskassorna inte svarar för dem, 
2) fastställa och uppbära de arbetslöshetsförsäkringspremier som avses i 2 § och övervaka att de förpliktelser i anslutning till arbetslöshetsförsäkringspremierna som föreskrivs i denna lag uppfylls, 
3) fastställa och ta ut den självriskpremie som avses i 8 a kap., 
4) sköta Sysselsättningsfondens tillgångar så att de ger intäkter och så att tillgångarna tryggas på det sätt att fondens likviditet är tryggad samt göra upp en placeringsplan för placeringen av fondens medel som är tillräcklig med tanke på arten av fondens placeringsverksamhet, 
5) sköta återbetalningar och återkrav som avses i artiklarna 65.6 och 65.7 i grundförordningen beträffande arbetslöshetsdagpenningar som betalats till personer som varit medlemmar i en arbetslöshetskassa, 
6) verkställa ersättningar enligt lagen om ersättning för utbildning (1140/2013), 
7) bevilja vuxenutbildningsstöd och yrkesexamensstipendier enligt lagen om vuxenutbildningsförmåner. 
Sysselsättningsfonden har rätt att ta lån för att fullgöra sina förpliktelser. Om Sysselsättningsfondens skulder överstiger dess tillgångar, har statsrådet rätt att utan krav på motsäkerhet ställa statlig proprieborgen som säkerhet för betalningen av de lån som fonden tagit och för uppfyllande av lånevillkoren. Statsrådet får ställa villkor för den borgen det ställt. Sysselsättningsfonden får med Finansinspektionens samtycke ta lån i syfte att trygga sin likviditet. 
11 § 
Tillsynen över Sysselsättningsfonden 
Tillsynen över Sysselsättningsfonden utövas av Finansinspektionen. Fonden ska ha tillräcklig intern kontroll och tillräckliga riskhanteringssystem med beaktande av arten och omfattningen av dess verksamhet. Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om fondens placeringsplan, interna kontroll och organisering av riskhanteringen. 
11 a § 
Social- och hälsovårdsministeriets rätt att få uppgifter och att granska verksamheten 
Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har social- och hälsovårdsministeriet rätt att inom skälig tid avgiftsfritt få en skriftlig utredning om Sysselsättningsfondens verksamhet. Sysselsättningsfonden ska årligen inom två månader från det att bokslutet fastställts lämna social- och hälsovårdsministeriet en berättelse över sin verksamhet och ställning samt en redogörelse för de omständigheter som framkommit när arbetslöshetsförsäkringspremierna fastställts och uppburits och för de åtgärder som vidtagits med anledning av iakttagelserna. 
13 § 
Premiebetalningsskyldighet vid arbete utomlands 
Sysselsättningsfonden kan på ansökan av arbetsgivaren besluta att arbetslöshetsförsäkringspremie inte längre behöver betalas för en arbetstagare som avses i 2 mom. En förutsättning för beslutet är att arbetet i utlandet inte längre är tillfälligt och har fortgått över två år. Beslutet tillämpas från ingången av det kalenderår som följer på det år då beslutet vunnit laga kraft. 
18 § 
Arbetslöshetsförsäkringspremiernas belopp 
Procentsatserna för arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie bestäms för ett kalenderår i sänder. Sysselsättningsfonden ska senast i augusti lägga fram sitt förslag till premier för året därpå för social- och hälsovårdsministeriet. 
Sysselsättningsfonden ska lämna social- och hälsovårdsministeriet en beräkning av följande års förtjänstskyddsutgifter, beloppet av statens finansieringsandel samt följande års premieprocentsats senast den 15 maj varje år. 
21 § 
Uppbörd av premierna 
Sysselsättningsfonden fastställer och uppbär arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie hos arbetsgivaren på basis av lönesumman enligt 19 a §. Arbetsgivaren svarar också för att löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie betalas till Sysselsättningsfonden. 
21 a § 
Fastställande och ändring av förskott 
Sysselsättningsfonden har rätt att fastställa förskott på arbetslöshetsförsäkringspremien utan att höra arbetsgivaren så att förskottet baserar sig på de lönesummor som ligger till grund för arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremier under innevarande och tidigare år, de löneuppgifter som erhållits med stöd av 22 och 22 a §, den allmänna löneutvecklingen och de uppgifter som arbetsgivaren lämnat. Förskottet ska så noggrant som möjligt motsvara det i 18 § föreskrivna slutliga beloppet av en betalningsskyldig arbetsgivares och löntagares premiebetalningsskyldighet. 
Sysselsättningsfonden kan ändra det fastställda förskottet på eget initiativ utan att höra arbetsgivaren eller på yrkande av arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska ansöka om nedsättning av förskottet före försäkringsårets utgång. Förskott som betalats till för högt belopp ska återbetalas utan dröjsmål. 
Sysselsättningsfonden undanröjer förskott som saknar grund antingen på eget initiativ utan att höra arbetsgivaren eller på yrkande av arbetsgivaren senast innan den slutliga arbetslöshetsförsäkringspremien fastställs. 
21 b § 
Arbetsgivarens skyldighet att anmäla lönesumman 
Arbetsgivaren ska till Sysselsättningsfonden anmäla de löner som arbetsgivaren betalat under försäkringsåret före utgången av januari kalenderåret efter försäkringsåret. Anmälan behöver inte göras, om arbetsgivaren inte har betalat några löner under försäkringsåret och inget förskott har fastställts. 
Arbetsgivaren är skyldig att göra en i 1 mom. avsedd anmälan även när Sysselsättningsfonden kräver detta. 
Sysselsättningsfonden kan av grundad anledning på begäran av arbetsgivaren förlänga tiden för anmälan. I beslutet får ändring inte sökas. 
21 c § 
Fastställande av arbetslöshetsförsäkringspremien 
Sysselsättningsfonden fastställer arbetslöshetsförsäkringspremien kalenderårsvis före utgången av oktober månad året efter försäkringsåret. Om arbetsgivarens verksamhet upphör kan Sysselsättningsfonden fastställa arbetslöshetsförsäkringspremien under försäkringsåret. Om den arbetslöshetsförsäkringspremie som fastställs för ett försäkringsår är större än det uttagna förskottet, tar Sysselsättningsfonden ut skillnaden mellan arbetslöshetsförsäkringspremien och det uttagna förskottet hos arbetsgivaren. Om arbetslöshetsförsäkringspremien är mindre än det uttagna förskottet, betalar Sysselsättningsfonden skillnaden mellan arbetslöshetsförsäkringspremien och det uttagna förskottet till arbetsgivaren. 
Sysselsättningsfonden ska meddela ett överklagbart beslut om arbetslöshetsförsäkringspremien. Av beslutet ska framgå lönesumman under försäkringsåret och den arbetslöshetsförsäkringspremie som fastställs på basis av den, det förskott som betalats för försäkringsperioden samt den utjämningspremie enligt 1 mom. som påförts arbetsgivaren eller den förskottsåterbäring som ska betalas till arbetsgivaren. Beslutet behöver inte motiveras på det sätt som anges i förvaltningslagen, om man i beslutet inte avviker från den lönesumma som arbetsgivaren anmält. 
Om ingen arbetslöshetsförsäkringspremie har fastställts, bestämmer Sysselsättningsfonden att den uteblivna arbetslöshetsförsäkringspremien ska betalas. Beslutet ska fattas inom tre år från ingången av året efter försäkringsårets utgång. 
Sysselsättningsfonden kan fastställa arbetslöshetsförsäkringspremien enligt det läge som gällde före ett företagsarrangemang, om den uppenbara avsikten med arrangemanget har varit att kringgå bestämmelserna om arbetslöshetsförsäkringspremie. En arbetsgivare som genomfört företagsarrangemang ska lämna in utredning om att arrangemanget inte har vidtagits för att företaget ska befrias från arbetslöshetsförsäkringspremien. När Sysselsättningsfonden begär utredning om arrangemanget inom företaget ska den underrätta arbetsgivaren om att utebliven utredning inte hindrar att premien fastställs. 
21 d § 
Fastställande av arbetslöshetsförsäkringspremien genom uppskattning 
Sysselsättningsfonden kan fastställa arbetsgivares och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie enligt 18 § genom uppskattning, om arbetsgivaren inte har anmält lönesumman i enlighet med 21 b § eller om den lönesumma som arbetsgivaren anmält är för liten utifrån de uppgifter som Sysselsättningsfonden fått på basis av 22 eller 22 a § och andra uppgifter som den förfogar över och som gäller arbetsgivarens lönebetalning och övriga verksamhet. 
Sysselsättningsfonden ska meddela arbetsgivaren beloppet av den uppskattade premien och grunderna för den. Arbetsgivaren ska ges tillfälle att lämna utredning innan den uppskattade premien fastställs. Utebliven utredning hindrar inte att en uppskattad premie fastställs. 
Sysselsättningsfonden ska meddela ett överklagbart beslut om den uppskattade premien. Av beslutet ska framgå den uppskattade premiens belopp och grunderna för fastställande av den. Till den del man i beslutet avviker från den utredning som arbetsgivaren lämnat i enlighet med 2 mom. ska beslutet motiveras på det sätt som anges i förvaltningslagen. 
21 e § 
Ränta på arbetslöshetsförsäkringspremie och förskottsåterbäring 
Sysselsättningsfonden tar ut ränta på arbetslöshetsförsäkringspremie enligt 21 c § och uppskattad premie enligt 21 d § och betalar ränta på förskottsåterbäring enligt 21 c §. Räntans storlek är referensräntan enligt 12 § i räntelagen (633/1982) för den halvårsperiod som föregår kalenderåret i fråga, minskad med två procentenheter, dock minst 0,5 procent. Till den del som arbetslöshetsförsäkringspremien eller den uppskattade premien överstiger 1 000 euro, är räntan på premien dock referensräntan ökad med två procentenheter. 
Om arbetslöshetsförsäkringspremie har uppburits till ett för lågt belopp hos arbetsgivaren och felet beror på Sysselsättningsfondens skrivfel, räknefel eller något annat därmed jämförbart misstag eller om fastställande av ränta på arbetslöshetsförsäkringspremien annars är oskäligt, kan Sysselsättningsfonden låta bli att fastställa ränta på arbetslöshetsförsäkringspremien. 
21 f § 
Minsta belopp som tas ut och som återbetalas 
Om det på grund av Sysselsättningsfondens eller arbetsgivarens räknefel eller annat misstag eller av någon annan orsak har uppburits mindre eller återbetalats mera i arbetslöshetsförsäkringspremie än vad som borde ha varit fallet och skillnaden är mindre än det belopp som anges i 1 mom., tas skillnaden inte ut. Beloppet i fråga kan dock tas ut, om samme betalningsskyldige gjort många felbetalningar eller om det annars finns särskild anledning att ta ut beloppet. 
21 g § 
Granskningsrätt som hänför sig till uppbörden av arbetslöshetsförsäkringspremier 
Sysselsättningsfonden har rätt att i arbetsgivarens handlingar granska riktigheten av de uppgifter som omfattas av arbetsgivarens uppgiftsskyldighet enligt 21 b §, 21 c § 4 mom., 22 § 1 mom. 3 punkten, 24 § 4 mom. och 24 c §. 
Sysselsättningsfonden har rätt att få handräckning av polisen och andra myndigheter för att få de uppgifter som avses ovan. 
22 § 
Sysselsättningsfondens rätt att få uppgifter 
Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har Sysselsättningsfonden rätt att för fastställande, uppbörd och övervakning av arbetslöshetsförsäkringspremie 
1) av befolkningsregistermyndigheterna få uppgifter om genom personbeteckning specificerade arbetsgivares namn och adress, ändrade personbeteckning och död, 
2) av Pensionsskyddscentralen och arbetspensionsanstalterna få arbetsgivarspecifika uppgifter om betalda löner och uppgifter om personer som är försäkrade i enlighet med lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare, och om de tidsperioder då personerna är försäkrade i enlighet med de lagarna, samt om de löner som betalats till personerna under dessa tidsperioder och identifieringsuppgifter om arbetsgivare som betalat lön, 
3) av arbetsgivaren få behövliga uppgifter, 
4) av myndigheter som nämns i 4 § 1 mom. 1—7 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och av sammanslutningar och inrättningar som avses i 2 mom. få nödvändiga uppgifter, när de sistnämnda har eller kan ha information om sådant som har samband med fastställande, uppbörd och övervakning av arbetslöshetsförsäkringspremier. 
Sysselsättningsfonden ska utplåna uppgifter som fonden fått med stöd av 1 mom. genast när de inte längre behövs för skötseln av de uppdrag som avses i 10 §. 
22 a § 
Sysselsättningsfondens rätt att få uppgifter av Skatteförvaltningen 
Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har Sysselsättningsfonden rätt att av Skatteförvaltningen få för fastställande, uppbörd och övervakning av arbetslöshetsförsäkringspremie behövliga 
1) identifieringsuppgifter om arbetsgivare, 
2) uppgifter om arbetsgivarprestationer som arbetsgivaren uppgett, 
3) enligt betalningsmottagare genom födelseåret specificerade uppgifter som arbetsgivaren uppgett för beskattningen om utbetalda löner och därmed jämförbara prestationer samt om skatter och obligatoriska försäkringspremier som innehållits hos löntagaren. 
Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har Sysselsättningsfonden på begäran rätt att av Skatteförvaltningen få uppgifter som motsvarar de i 1 mom. avsedda uppgifterna om specificerade betalningsmottagare och arbetsgivare och som är nödvändiga för att avgöra ett ärende som är under behandling och som är specificerade enligt betalningsmottagare. 
Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har Sysselsättningsfonden rätt att i fråga om skattegranskningar som riktats mot arbetsgivare av Skatteförvaltningen få för fastställande, uppbörd och övervakning av arbetslöshetsförsäkringspremie behövliga 
1) identifieringsuppgifter om arbetsgivare, 
2) uppgifter som arbetsgivaren meddelat Skatteförvaltningen för beskattningen och som gäller lönebetalningen samt uppgifter som framkommit vid skattegranskningen och som gäller försummelse av de arbetsgivarskyldigheter som hänför sig till lönebetalningen. 
Sysselsättningsfonden ska utplåna uppgifter som fonden fått med stöd av 1—3 mom. genast när de inte längre behövs för skötseln av de uppdrag som avses i 10 §. 
22 b § 
Sysselsättningsfondens rätt att lämna ut uppgifter på eget initiativ 
Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har Sysselsättningsfonden rätt att på eget initiativ lämna ut uppgifter om lönesumma och arbetslöshetsförsäkringspremie jämte identifikationsuppgifter som gäller en arbetslöshetsförsäkringspremieskyldig arbetsgivare till 
1) en försäkringsanstalt som sköter verkställigheten av lagstadgad olycksfallsförsäkring och till Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund för skötseln av deras lagstadgade uppgifter som gäller olycksfallsförsäkring, om det finns skäl att misstänka att en arbetsgivare som enligt lag är försäkrings- eller betalningsskyldig eller någon annan betalningsskyldig inte har fullgjort sin på lag baserade försäkringsskyldighet eller sin på lag baserade betalningsskyldighet, eller sin skyldighet att lämna de uppgifter som behövs för att fastställa och uppbära olycksfallsförsäkringspremie, 
2) Pensionsskyddscentralen och en sådan pensionsanstalt som verkställer lagstadgad försäkring för skötseln av deras lagstadgade uppgifter, om det finns skäl att misstänka att en arbetsgivare som enligt lag är försäkringsskyldig eller en annan försäkringsskyldig inte har fullgjort sin på lag baserade försäkrings- eller betalningsskyldighet, 
3) Skatteförvaltningen, om uppgifterna är nödvändiga för fullgörande av den övervakningsskyldighet som föreskrivits för den i lagen om förskottsuppbörd, om det finns skäl att misstänka att en arbetsgivare inte har fullgjort sin förskottsinnehållningsskyldighet. 
22 c § 
Sammanställande av uppgifter 
Sysselsättningsfonden har rätt att sammanställa och behandla de i 22 och 22 a § avsedda personuppgifterna för fastställande och uppbörd av arbetslöshetsförsäkringspremie enligt 4, 5 och 6 kap. samt självriskpremie enligt 8 a kap. Den sammanställda informationen får sparas tills Sysselsättningsfondens ovannämnda uppdrag har utförts. Sammanställd information får inte lämnas vidare. 
22 d § 
Avgiftsfrihet 
Sysselsättningsfonden har rätt att få de uppgifter som avses i detta kapitel avgiftsfritt. Om uppgifterna behövs i en bestämd form och detta medför väsentliga merkostnader för den som lämnar ut uppgifterna, ska kostnaderna för utlämnande av utgifterna dock ersättas. 
22 e § 
Teknisk anslutning 
Sysselsättningsfonden har rätt att få de uppgifter som avses i 22 och 22 a § och de uppgifter som avses i 29 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet med hjälp av teknisk anslutning. 
22 f § 
Handlingars offentlighet och offentlighet i fråga om verksamheten 
Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tillämpas på offentligheten i fråga om Sysselsättningsfondens handlingar då de hänför sig till verkställigheten av denna lag och på Sysselsättningsfondens verksamhet, till den del som det föreskrivs i 4 § 2 mom. i den lagen. 
På sekretessen i fråga om handlingar som erhållits eller uppgjorts vid utförandet av uppdrag enligt denna lag eller uppdrag som hänför sig till verkställigheten av denna lag och i fråga om uppgifter i dessa handlingar samt på tystnadsplikten i fråga om och förbudet mot utnyttjande av uppgifter som erhållits vid utförandet av dessa uppdrag tillämpas vid Sysselsättningsfonden 22—24 och 35 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet också när det inte är fråga om handlingar och uppgifter som uppgjorts eller erhållits för uppdrag som hör till utövandet av offentlig makt enligt 4 § 2 mom. i den lagen. Beträffande utlämnande av uppgifter gäller i detta fall i tillämpliga delar 7 kap. i den lagen. 
22 g § 
Teknisk anslutning 
En försäkringsanstalt, Statskontoret och Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund samt de som avses i 22 b § 1 mom., 24 d § och 24 e § 1 och 3 mom. har, utöver vad som bestäms i 29 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, rätt att med hjälp av en teknisk anslutning lämna Sysselsättningsfonden de uppgifter som den med stöd av denna lag har rätt att få. 
23 § 
Arbetslöshetsförsäkringspremieintäkt som ska redovisas till grundskyddet 
Sysselsättningsfonden redovisar genom förmedling av social- och hälsovårdsministeriet av löntagares influtna arbetslöshetsförsäkringspremie till Folkpensionsanstalten för finansiering av grunddagpenningen ett belopp, som i genomsnitt motsvarar beloppet av arbetstagares arbetslöshetsförsäkringspremie för arbetstagare som inte hör till arbetslöshetskassorna. Det belopp som årligen ska redovisas fastställs av social- och hälsovårdsministeriet sedan det inhämtat utlåtande av Sysselsättningsfonden. 
Utöver det belopp som avses i 1 mom. redovisar Sysselsättningsfonden årligen 50 300 000 euro till Folkpensionsanstalten för finansiering av grunddagpenningen. 
24 § 
Betalningsskyldighet 
Om den uppenbara avsikten med ett företagsarrangemang har varit att kringgå bestämmelserna om självriskpremie, kan Sysselsättningsfonden fastställa premien enligt det läge som gällde före ovannämnda arrangemang. En arbetsgivare som genomfört företagsarrangemang ska uppvisa en utredning över att arrangemanget inte har vidtagits för att företaget ska befrias från självriskpremien. Om en sådan utredning inte uppvisas, ska Sysselsättningsfonden fastställa en premie. När Sysselsättningsfonden begär utredning om arrangemanget inom företaget ska den underrätta arbetsgivaren om att utebliven utredning inte hindrar att premien fastställs. 
24 b § 
Uppbörd och återbäring av självriskpremie 
Sysselsättningsfonden återbär till arbetsgivaren på ansökan den del av självriskpremierna för tilläggsdagarna som förblir outnyttjad, om 
1) arbetsgivaren har ingått ett arbetsavtal som gäller tills vidare med den av arbetsgivaren uppsagda arbetstagaren som är berättigad till tilläggsdagar eller kallat en arbetstagare som är berättigad till tilläggsdagar tillbaka i arbete, och arbetstagaren har varit i detta arbete under minst ett års tid; om arbetsgivaren på nytt säger upp eller permitterar arbetstagaren uppbärs självriskpremie genast när arbetslösheten börjar, oberoende av vad som föreskrivs i 24 § 2 mom. 1 punkten, eller 
2) den arbetstagare som arbetsgivaren sagt upp eller permitterat har fått frivillig tilläggspension under minst ett års tid, och pensionen fortsätter till minst 65 års ålder och grundar sig på en tilläggspensionsförsäkring som arbetsgivaren ordnat och finansierat, eller fått någon annan därmed jämförbar förmån eller en pension som ska beaktas vid pensionsjämkning av tilläggspensionen, varvid personen av denna anledning inte har rätt till arbetslöshetsförmån eller arbetslöshetsförmånen betalas till minskat belopp. 
Sysselsättningsfonden kan avstå från att uppbära självriskpremie, om dess belopp är ringa. Sysselsättningsfonden kan även avstå från att uppbära en del av självriskpremien, om arbetsgivarens ekonomiska situation efter den uppsägning som utgör grund för självriskpremien betydligt försämrats och om det att självriskpremierna tas ut till fullt belopp skulle äventyra arbetsgivarens fortsatta verksamhet. 
24 c § 
Beslut om självriskpremier 
Sysselsättningsfonden ska ge ett skriftligt beslut till arbetsgivaren om beloppet och återbäring av självriskpremien samt om avstående från att uppbära sådan premie. Innan beslutet ges ska Sysselsättningsfonden bereda arbetsgivaren tillfälle att framlägga en skriftlig anhållan om befrielse från självriskpremie och eventuell utredning i anslutning därtill. Utredning om anledningen till att anställningsförhållandet upphört kan begäras av arbetstagaren, om detta behövs för att avgöra ärendet. 
24 d § 
Rätt att erhålla uppgifter 
Oberoende av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter har Sysselsättningsfonden och en besvärsinstans enligt denna lag rätt att utan avgift för fastställande och verkställande av den betalningsskyldighet som föreskrivs i 24 § få nödvändiga uppgifter om arbetsgivaren och arbetstagaren av 
1) statliga och kommunala myndigheter samt andra offentligrättsliga sammanslutningar, 
2) Pensionsskyddscentralen, pensions- och försäkringsanstalter samt pensionsstiftelser, 
3) arbetslöshetskassor och arbetsplatskassor, samt 
4) arbetsgivare. 
24 e § 
Skyldighet att lämna uppgifter 
Oberoende av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande och utlämnande av uppgifter är arbetslöshetskassorna och Folkpensionsanstalten skyldiga att utan avgift till Sysselsättningsfonden lämna följande uppgifter om de personer som avses i 24 §: 
1) arbetstagarens identifieringsuppgifter, 
2) uppgifter om de anställningsförhållanden som inräknas i arbetsvillkoret och arbetsgivarnas identifieringsuppgifter i fråga om dem, 
3) uppgifter om arbetslöshetsdagpenning, samt 
4) övriga uppgifter som är nödvändiga för fastställande och verkställande av den betalningsskyldighet som föreskrivs i 24 §. 
Oberoende av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om utlämnande av uppgifter ska Finansinspektionen och Folkpensionsanstalten till Sysselsättningsfonden lämna följande uppgifter: 
1) före utgången av april månad och oktober månad personbeteckning, arbetslöshetskassans nummer och uppgift om första tilläggsdag för de personer vars rätt till tilläggsdagar har börjat under föregående sex månader, och 
2) före utgången av april månad personbeteckning och arbetslöshetskassans nummer för de personer som under det föregående kalenderåret fyllt 63 år och som har fått arbetslöshetsdagpenning efter fyllda 63 år och vars rätt till tilläggsdagar enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa inte har börjat före fyllda 63 år. 
För att fullgöra den uppgift som anges i 10 § 1 mom. 3 punkten har Sysselsättningsfonden rätt att sammanställa och använda de uppgifter som avses i denna paragraf. Den sammanställda informationen kan sparas tills ovannämnda uppgift har utförts. Sammanställd information får inte lämnas vidare. 
24 f § 
Begäran om omprövning hos Sysselsättningsfonden 
I fråga om ett beslut som Sysselsättningsfonden fattat om arbetslöshetsförsäkringspremiens belopp får omprövning av beslutet begäras hos Sysselsättningsfonden på det sätt som anges i förvaltningslagen. Med avvikelse från vad som föreskrivs i 49 c § i förvaltningslagen ska omprövning dock begäras inom fem år från ingången av kalenderåret efter det år då beslutet har fattats. 
24 g § 
Rätt att söka ändring 
Den som är missnöjd med Sysselsättningsfondens beslut får söka ändring i det genom besvär hos besvärsnämnden för social trygghet och den som är missnöjd med besvärsnämndens beslut får söka ändring i det genom besvär hos försäkringsdomstolen. I försäkringsdomstolens beslut får ändring inte sökas genom besvär. Sysselsättningsfondens beslut ska iakttas även om det överklagas. 
Ändring i ett beslut av Sysselsättningsfonden om arbetslöshetsförsäkringspremiens belopp får inte sökas genom besvär förrän omprövning av beslutet har begärts hos Sysselsättningsfonden enligt 24 f §. Beslut som Sysselsättningsfonden meddelat med stöd av 24 f § får överklagas på det sätt som föreskrivs i 1 mom. 
När ändring söks i Sysselsättningsfondens beslut iakttas i tillämpliga delar 12 kap. 1 § 2 mom. samt 4 och 5—7 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. När ändring söks i ett beslut som Sysselsättningsfonden meddelat med stöd av 24 c § i denna lag iakttas dessutom 12 kap. 8 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. 
24 i § 
Sysselsättningsfondens rätt att rätta arbetslöshetsförsäkringspremie 
Om det av arbetsgivaren har uppburits arbetslöshetsförsäkringspremie, ränta på arbetslöshetsförsäkringspremie, ränta på uppskattad premie eller återbetalningsränta med ett för högt belopp, kan Sysselsättningsfonden rätta arbetslöshetsförsäkringspremien till arbetsgivarens fördel. 
Sysselsättningsfonden kan rätta arbetslöshetsförsäkringspremie, ränta på arbetslöshetsförsäkringspremie, ränta på uppskattad premie och återbetalningsränta till arbetsgivarens nackdel, om felet beror på Sysselsättningsfondens skrivfel, räknefel eller något annat därmed jämförbart misstag. Sysselsättningsfonden kan efter att ha hört arbetsgivaren rätta arbetslöshetsförsäkringspremien även när arbetsgivaren inte har gjort anmälan om lönesumman, när anmälan om lönesumma eller någon annan information som arbetsgivaren lämnat är bristfällig eller oriktig eller när arbetsgivaren annars har försummat sin anmälningsskyldighet. 
26 a § 
Arbetslöshetsförsäkringsregister 
Sysselsättningsfonden ska föra ett arbetslöshetsförsäkringsregister för skötseln av de ärenden fonden enligt denna lag ska sköta och som gäller arbetslöshetsförsäkringspremier. Om inte något annat bestäms i denna lag tillämpas lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet på hemlighållande och utlämnande av personuppgifter som lagrats i registret samt personuppgiftslagen (523/1999) på annan behandling av personuppgifterna. 
26 d § 
Bevarande av handlingar 
Sysselsättningsfonden ska bevara handlingar som hänför sig till ordnandet av finansieringen av förmåner enligt denna lag, arbetslöshetsförsäkringspremierna och självriskpremierna på det sätt som bestäms i arkivlagen (831/1994). Om arkivverket inte har bestämt att de ovannämnda handlingarna ska bevaras varaktigt, ska Sysselsättningsfonden bevara 
1) handlingar som behövs för fastställandet av arbetslöshetsförsäkringspremier i tio år från ingången av året efter försäkringsåret, 
2) handlingar som behövs för fastställandet av självriskpremier till utgången av det år under vilket en person som avses i 24 § i denna lag fyller 75 år, 
3) handlingar som behövs för uppbörden av arbetslöshetsförsäkringspremier och självriskpremier till dess att uppbörden avslutas och i fem kalenderår därefter, 
4) handlingar som gäller ett besvärsärende i tio år, om de inte enligt 1—3 punkten ska förvaras längre tid, 
5) personuppgifter som införts i arbetslöshetsförsäkringsregistret i fem år, om de inte ska bevaras längre tid till följd av 1—4 punkten. 
Sysselsättningsfonden ska utplåna handlingarna och de personuppgifter som är införda i arbetslöshetsförsäkringsregistret när den bevaringstid som föreskrivs i 1 mom. löpt ut. 
26 e § 
Delgivning av Sysselsättningsfondens beslut 
Sysselsättningsfondens beslut ska delges den betalningsskyldige arbetsgivaren på det sätt som anges i 59 § i förvaltningslagen. Delgivning ska dock ske med arbetsgivarens lagliga företrädare eller befullmäktigade, om en företrädare eller befullmäktigad som sköter arbetslöshetsförsäkringspremieärenden på arbetsgivarens vägnar har anmälts som ombud till Sysselsättningsfondens kundregister. 
Denna lag träder i kraft den 20. Lagens 3 § 1 mom. träder dock i kraft först den 1 januari 2020. 
Med en hänvisning till arbetslöshetsförsäkringsfonden eller Utbildningsfonden i någon annan lag eller förordning eller i statsrådets beslut eller ett ministeriums beslut avses efter denna lags ikraftträdande en hänvisning till Sysselsättningsfonden. 
Utbildningsfondens anhängiga ärenden, ingångna avtal och förbindelser samt de rättigheter och skyldigheter som föranleds av dem övergår vid denna lags ikraftträdande till Sysselsättningsfonden. 
Lag 
om temporär ändring av 3 § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) temporärt 3 § 1 mom., sådant det lyder i lag 973/2016, som följer: 
3 § 
Konjunkturbuffert 
För att trygga likviditeten och balansera ändringar i arbetslöshetsförsäkringspremierna till följd av prognostiserbara nationalekonomiska konjunkturfluktuationer har Sysselsättningsfonden en konjunkturbuffert, som utgör skillnaden mellan fondens tillgångar och skulder. Vid fastställandet av arbetslöshetsförsäkringspremierna kan prognosen om maximibeloppet för buffertens tillgångar eller skulder uppgå till högst ett belopp motsvarande utgifterna för en arbetslöshetsgrad på 7,0 procentenheter. 
Denna lag träder i kraft den 20 och gäller till utgången av 2019. 
Helsingfors 1.6.2018 
På riksdagens vägnar
talman
generalsekreterare
Senast publicerat 6.6.2018 16:12