Bestämmelser om tingsnotarier finns förutom i denna lag även i domstolslagen (/). 

På tingsnotariers skyldigheter och ansvar när de utövar dömande makt tillämpas vad som i 9 kap. 1 och 2 § i domstolslagen föreskrivs om domares skyldigheter och ansvar.  

Med domstolspraktik avses ett praktiksystem vars avsikt är att ge tingsnotarier insikt i rättskipningen vid tingsrätter, hovrätter och förvaltningsdomstolar. Praktiksystemet omfattar arbetspraktik, utbildning och uppföljning. 

Till domstolspraktiken hör två sex månaders praktikperioder. Den första perioden utförs i en tingsrätt och den andra i en tingsrätt, hovrätt eller förvaltningsdomstol. 

Tingsnotarierna vid en tingsrätt, hovrätt och förvaltningsdomstol utnämns av domarutbildningsnämnden för en viss tid som motsvarar praktikperioden.  

Till tingsnotarie kan den utnämnas som har avlagt annan högre högskoleexamen i juridik än magisterexamen i internationell och komparativ rätt och som har de personliga egenskaper som behövs för rättskipningsuppgifter samt lämplighet för rättsliga avgöranden.  

På behörighetsvillkoren för tingsnotarier när det gäller språkkunskaper tillämpas vad som i 10 kap. 9 § i domstolslagen föreskrivs om domares behörighetsvillkor.  

Domarutbildningsnämnden ledigförklarar praktikplatserna centraliserat en gång om året.  

I ansökningsannonsen ska det nämnas om praktiken förutom vid en tingsrätt delvis kan utföras vid en hovrätt eller en förvaltningsdomstol.  

Ansökan till domstolspraktik görs hos domarutbildningsnämnden.  

Samma ansökan får gälla flera praktikplatser. I ansökan ska de ansökta praktikplatserna anges i prioritetsordning.  

Antagningen till domstolspraktik sker genom att sökanden utnämns till tingsnotarie för viss tid.  

Vid val av tingsnotarier iakttas behörighetsvillkoren enligt 3 § 2 mom. Sökandens lämplighet för rättsliga avgöranden bedöms utifrån studieframgångar, juridisk kompetens som påvisats genom studier eller på annat sätt samt utifrån arbetserfarenhet. 

Sökandens personliga egenskaper kan bedömas genom intervjuer. Utlåtanden och annan utredning om en sökande får inhämtas med sökandens samtycke.  

Innan praktiken inleds ska tingsnotarien avge domarförsäkran enligt 1 kap. 7 § i domstolslagen i tingsrätten. 

Vid tingsrätten ska tingsnotarierna få erfarenhet av domaruppgifter och i hovrätten och förvaltningsdomstolen av de uppgifter som en föredragande har. De arbetsuppgifter som tilldelas tingsnotarierna ska vara av sådant slag att tingsnotarien får tillräckligt bred insikt i arbetet och domstolarnas verksamhet.  

Den domstol som är praktikplats utser en domare eller föredragande som handledare för tingsnotarien. Chefsdomaren och handledaren ska tillsammans se till att tingsnotarien får handledning och övervakas i sitt arbete.  

En tingsnotarie är skyldig att delta i den utbildning som ordnas på praktikplatsen och i den gemensamma utbildning som ordnas för tingsnotarier.  

Syftet med utbildningen är att utveckla tingsnotariens lagkunskap och juridiska kunnande samt i synnerhet ge färdigheter för rättsliga avgöranden.  

På praktikplatsen ska det upprättas en praktikplan för tingsnotarierna. I praktikplanen ska praktikens mål och innehåll anges.  

Praktikplanen ska innehålla en beskrivning av målen och arbetsuppgifterna under varje del av praktikperioden, av orienteringen och utbildningen i de grupper av mål och ärenden som behandlas samt av uppföljningen av arbetsuppgifterna och utvärderingen av arbetet. Även andra med tanke på praktiken viktiga omständigheter ska nämnas i praktikplanen och där ska anges vem som ansvarar för handledningen av tingsnotarien. 

Vid tingsrätten ska tingsnotarierna sätta sig in i de uppgifter som utförs i domstolens kansli samt behandla och självständigt avgöra sådana mål och ärenden som hör till en tingsnotaries behörighet i enlighet med 14—16 §.  

Vid hovrätten bistår tingsnotarierna vid beredningen av mål och ärenden. Tingsnotarierna får föra protokoll vid hovrättens sammanträden. I arbetsordningen får det bestämmas att tingsnotarien även är föredragande vid hovrätten.  

Vid förvaltningsdomstolen bistår tingsnotarierna vid beredningen av mål och ärenden och är föredragande vid förvaltningsdomstolen.  

En tingsnotarie får utan särskilt förordande förrätta vigsel till äktenskap samt i tingsrättens kansli behandla och avgöra mål som avses i 5 kap. 3 och 14 § i rättegångsbalken samt ansökningsärenden. Dessutom får en tingsnotarie föra protokoll vid tingsrättens sammanträden och utföra de uppgifter som avses i 19 kap. 6 § 1 mom. i domstolslagen. 

I sådana fall som avses i 1 mom. 2 eller 3 punkten får dock inte annat straff än böter dömas ut. 

I den sammansättning som avses i 2 kap. 1 § 2 mom. och 3 § i rättegångsbalken ska ordföranden och en av de andra ledamöterna vara tingsrättens lagman eller en tingsdomare. 

En tingsnotarie får inte förordnas att ensam eller som ordförande för tingsrätten behandla mål eller ärenden som på grund av sin art eller sin omfattning ska anses vara svåra att avgöra.  

Chefsdomaren kan av grundad anledning bevilja en tingsnotarie tillstånd att avbryta domstolspraktiken. En avbruten praktikperiod kan slutföras vid samma domstol som den börjat utföras vid. 

Domarutbildningsnämnden tilldelar den som utfört domstolspraktik titeln vicehäradshövding. Titeln tilldelas på skriftlig ansökan efter det att tingsnotarien har deltagit i den utbildning som avses i 11 § och slutfört alla de uppgifter som anförtrotts honom eller henne. Ansökan ska åtföljas av ett intyg över slutförd praktik. 

Denna lag träder i kraft den 20.  

Om det någon annanstans i lagstiftningen hänvisas till en bestämmelse som gällde vid ikraftträdandet av denna lag, ska motsvarande bestämmelse i denna lag tillämpas i stället för den bestämmelsen.  

Denna lag innehåller bestämmelser om i 2 kap. 6 § 1 mom. i domstolslagen (/) avsedda nämndemän vid tingsrätterna. Om inte något annat föreskrivs i denna eller i någon annan lag, ska i fråga om nämndemäns ställning och rätt att kvarstå i uppdraget tillämpas vad som i 17 kap. i domstolslagen föreskrivs om sakkunnigledamöters ställning och rätt att kvarstå i uppdraget.  

På val av nämndemän och en vald nämndemans rätt att vägra ta emot uppdraget samt på skötseln av uppdraget som nämndeman under behandlingen av besvär och under val tillämpas vad som i 10 kap. i kommunallagen (410/2015) föreskrivs om kommunens förtroendevalda. 

En nämndeman ska vara finsk medborgare och bosatt i en kommun inom tingsrättens domkrets. Nämndemannen får inte vara försatt i konkurs, hans eller hennes handlingsbehörighet får inte ha begränsats och han eller hon ska vara att betrakta som lämplig för uppdraget som nämndeman.  

Den som inte har fyllt 25 år eller som har fyllt 65 år får inte väljas till nämndeman. Den som innehar en tjänst vid en allmän domstol eller vid Brottspåföljdsmyndigheten eller som i sin tjänst utför utsökningsuppgifter, förundersökning av brott eller tull- eller polisbevakning får inte vara nämndeman, inte heller en åklagare, advokat eller någon annan som yrkesmässigt bedriver advokatverksamhet. 

Justitieministeriet fastställer antalet nämndemän vid tingsrätterna. Om flera kommuner ingår i tingsrättens domkrets, fastställer justitieministeriet antalet nämndemän som ska väljas från varje kommun, i första hand i proportion till antalet mantalsskrivna invånare i kommunen. Från varje kommun ska dock väljas minst en nämndeman. 

Antalet nämndemän kan ändras på framställning av kommunfullmäktige eller tingsrätten, om invånarantalet i kommunerna inom domkretsen eller antalet mål och ärenden som ska behandlas i tingsrätten i den sammansättning som avses i 2 kap. 1 § i rättegångsbalken väsentligen har förändrats. 

Om kommunindelningen eller den judiciella indelningen ändras, kan justitieministeriet ändra antalet nämndemän utan den framställning som avses i 2 mom. När antalet nämndemän ändras kan ministeriet samtidigt bestämma huruvida nytt val av nämndemän från kommunerna i fråga ska förrättas för återstoden av mandatperioden. 

Innan antalet nämndemän fastställs eller ändras ska tingsrätten och kommunerna inom tingsrättens domkrets ges tillfälle att yttra sig i saken. 

Kommunfullmäktige väljer nämndemännen för en period som motsvarar fullmäktiges mandatperiod.  

Om en huvudförhandling pågår vid utgången av den mandatperiod som föreskrivs i 1 mom. fortsätter nämndemannens uppdrag tills målet har avgjorts i tingsrätten. 

De nämndemän som väljs i kommunen ska så rättvist som möjligt representera kommuninvånarnas ålders-, närings- och könsfördelning samt de språkliga förhållandena i kommunen. 

En nämndeman ska innan han eller hon inleder uppdraget och under den tid uppdraget pågår lämna tingsrätten en redogörelse enligt 11 kap. 12 § i domstolslagen för sina bindningar. 

En nämndeman ska avge domarförsäkran. Bestämmelser om domarförsäkran finns i 1 kap. 7 § i domstolslagen.  

Tingsrättens lagman ska se till att nämndemännen deltar i tingsrättens sammanträden i tur och ordning.  

Till ledamöter vid jorddomstolen kallar jorddomstolens ordförande nämndemän från en eller flera tingsrätter inom vars domkrets det område, den gräns eller en del av det område eller den gräns finns som den aktuella förrättningen gäller. Av särskilda skäl kan till ledamöter vid jorddomstolen också kallas nämndemän vid någon annan tingsrätt som hör till tingsrättens domkrets i jordrättsmål och jordrättsärenden.  

En nämndeman som under ett kalenderår har deltagit i sammanträden i 20 dagar, får inte delta i fler sammanträden under det kalenderåret, om det inte är fråga om fortsatt behandling av ett tidigare mål eller ärende. 

Om tingsrättens sammansättning inte är domför på grund av att en nämndeman har fått ett överraskande förhinder och sammansättningen på grund av långa avstånd eller andra särskilda skäl som beror på de lokala förhållandena inte utan olägenhet för tingsrättens verksamhet kan kompletteras med någon som har valts till nämndeman, kan tingsrättens ordförande kalla in någon som uppfyller behörighetsvillkoren för nämndemän som tillfällig nämndeman. Den som inkallats som tillfällig nämndeman ska avge domarförsäkran i tingsrätten innan han eller hon inleder sitt uppdrag. 

En nämndeman är skyldig att avgå från sitt uppdrag när han eller hon uppnår den avgångsålder som föreskrivs i 16 kap. 1 § i domstolslagen. 

Om en nämndeman förlorar sin behörighet eller annars blir olämplig att sköta uppdraget som nämndeman, ska tingsrätten i den sammansättning som avses i 2 kap. 1 § 1 mom. i rättegångsbalken befria nämndemannen från uppdraget eller bestämma att nämndemannen inte på en viss tid får sköta uppdraget som nämndeman. Innan nämndemannen befrias från sitt uppdrag ska han eller hon ges tillfälle att bli hörd.  

Ändring i ett beslut om befrielse från uppdraget som nämndeman eller i ett beslut om fortsatt skötsel av uppdraget får sökas av nämndemannen i fråga genom besvär hos hovrätten. Beslutet ska iakttas trots besvär. 

Blir ett uppdrag som nämndeman ledigt under pågående mandatperiod, ska tingsrättens lagman anmäla detta till den kommun som saken angår så att en ny nämndeman kan väljas för återstoden av mandatperioden. 

Justitieministeriet fastställer närmare grunder för och beloppet av det arvode, den ersättning och det dagtraktamente som en nämndeman erhåller. 

Anser en nämndeman att han eller hon inte fått arvode eller ersättning enligt 1 och 2 mom., kan nämndemannen yrka på rättelse hos lagmannen vid tingsrätten. Yrkar inte nämndemannen rättelse inom ett år efter utgången av det kalenderår då betalning borde ha skett går rätten till förmånerna förlorad. I ett beslut med anledning av ett rättelseyrkande får ändring sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen i enlighet med förvaltningsprocesslagen (586/1996). I förvaltningsdomstolens beslut får ändring inte sökas genom besvär. 

Vid olycksfall som inträffat och yrkessjukdom som ådragits vid skötseln av ett nämndemannauppdrag betalas ersättning av statens medel enligt samma grunder som gäller för olycksfall i arbetet och yrkessjukdom enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015). Ersättning betalas till den del den skadade inte med stöd av någon annan lag har rätt till ersättning enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. 

Ärenden som gäller betalning av ersättning av statens medel med stöd av 1 mom. behandlas av Statskontoret. Vad som i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar föreskrivs om arbetstagare, arbetsgivare och försäkringsanstalt ska på motsvarande sätt tillämpas på nämndemän, tingsrätten och Statskontoret. Vad som i avdelning IV i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar föreskrivs om verkställande av förmåner och vad som i avdelning VIII i den lagen föreskrivs om sökande av ändring, omprövning och återkrav samt vad som i avdelning IX i den lagen föreskrivs om utlämnande, erhållande och hemlighållande av uppgifter, avgiftsfrihet för uppgifter, ersättning som ska betalas för uppgifter om hälsotillstånd, justering av penningbelopp och ersättningar med arbetspensionsindex och lönekoefficient, avrundning av belopp, regressrätt för försäkringsanstalten, rätt för en försäkringsanstalt att få tillbaka fullkostnadsavgiften av en trafikförsäkringsanstalt, jäv, skyldighet att bevara handlingar samt överförings- och utmätningsförbud ska även tillämpas på ersättningsärenden enligt denna paragraf. 

Tingsrättens lagman kan som erkänsla för lång och förtjänstfull verksamhet i tingsrätten tilldela en nämndeman titeln häradsdomare. 

En nämndeman åtalas för tjänstebrott i hovrätten med iakttagande av vad som i 22 kap. i domstolslagen föreskrivs om tingsrätternas ledamöter. Hovrätten bestämmer om nämndemannen kan kvarstå i sitt uppdrag under den tid tjänsteåtalet är anhängigt.  

Denna lag träder i kraft den 20.  

En nämndeman vid tingsrätten är skyldig att redogöra för sina bindningar när han eller hon för första gången efter denna lags ikraftträdande förordnas till sitt uppdrag.  

Om det någon annanstans i lagstiftningen hänvisas till en bestämmelse som gällde vid ikraftträdandet av denna lag, ska motsvarande bestämmelse i denna lag tillämpas i stället för den bestämmelsen.  

Förfarandet enligt denna lag iakttas när Finland nominerar en eller flera nationella kandidater för lediga uppdrag som domare vid eller ledamot av internationella domstolar och Europeiska unionens domstol.  

Uppgiften om lediga uppdrag som domare vid eller ledamot av internationella domstolar eller Europeiska unionens domstol ska, om Finland nominerar en eller flera nationella kandidater, tillkännages offentligt innan kandidaterna nomineras. Meddelandet om ett ledigt uppdrag ska publiceras på behörigt sätt. Bara en person som anmält sig till uppdraget kan nomineras som kandidat. 

Avvikelse från förfarandet enligt 1 mom. kan göras av orsaker som hänger samman med internationella förpliktelser som är bindande för Finland eller av något annat tvingande skäl. 

Statsrådet tillsätter efter föredragning från statsrådets kansli för sex år åt gången en sakkunnigdelegation för att bereda nomineringen av kandidater för uppdrag som domare vid eller ledamot av internationella domstolar och Europeiska unionens domstol.  

Sakkunnigdelegationen ska ha nio ledamöter. Ledamöter i delegationen är företrädare för statsrådets kansli, utrikesministeriet, justitieministeriet, högsta domstolen, högsta förvaltningsdomstolen och riksåklagarämbetet, en företrädare för de enheter som erbjuder juridisk forskning och undervisning vid universiteten, en företrädare för Finlands Advokatförbund samt en person som särskilt förordnas av det ministerium som föredrar nomineringsärendet i fråga för statsrådet. Varje ledamot har en personlig ersättare. 

De personer som statsrådet förordnar till ledamöter av Permanenta skiljedomstolen med stöd av artikel 44 i konventionen om fredligt lösande av internationella tvister (FördrS 11/1924) ska vara ledamöter som avses i 1 mom. 

Ordförande i delegationen är den ledamot som företräder statsrådets kansli och vice ordförande är dennas ersättare. I nomineringsärenden som vid statsrådet ska föredras från ett annat ministerium ska dock den ledamot som företräder ministeriet i fråga vara ordförande i delegationen och hans eller hennes ersättare ska vara vice ordförande. 

Delegationen är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden och minst hälften av de övriga ledamöterna eller ersättarna är närvarande. 

Statsrådet nominerar Finlands nationella kandidater till de uppdrag som avses i denna lag, om de inte utses i enlighet med det förfarande som avses i stadgan för den internationella domstolen (FördrS 1/1956). 

Närmare bestämmelser om tillsättande av den delegation som avses i 4 § och om dess verksamhet får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Denna lag träder i kraft den 20.  

Om det någon annanstans i lagstiftningen hänvisas till en bestämmelse i lagen om utnämning av domare (205/2000) som gällde vid ikraftträdandet av denna lag, ska motsvarande bestämmelse i denna lag tillämpas i stället för den bestämmelsen. 

Denna lag träder i kraft den 20.  

Om det någon annanstans i lagstiftningen hänvisas till en sådan bestämmelse i lagen om marknadsdomstolen (99/2013) som gällde vid ikraftträdandet av denna lag, ska motsvarande bestämmelse i denna lag tillämpas i stället för den bestämmelsen. 

Bestämmelser om arbetsdomstolen finns förutom i denna lag dessutom i domstolslagen (/).  

Ordförande för arbetsdomstolen är presidenten eller arbetsdomstolsrådet. Vid behov kan även en i 6 kap. 2 § 2 mom. i domstolslagen avsedd lagfaren sakkunnigledamot vara ordförande (vice ordförande).  

Om inte något annat följer av 2 mom., är arbetsdomstolen domför med presidenten eller arbetsdomstolsrådet som ordförande, den ena av de sakkunnigledamöter som avses i 6 kap. 2 § 2 mom. i domstolslagen och som inte företräder arbetsgivar- eller arbetstagarintressen, samt fyra av de sakkunnigledamöter som avses i det momentet och som är förtrogna med arbetsförhållanden, varav två ska företräda arbetsgivar- och två arbetstagarsidan. Arbetsdomstolsrådet kan vara ledamot då ett mål eller ärende behandlas med presidenten som ordförande. Även en assessor som avses i 18 kap. i domstolslagen kan vara ledamot vid arbetsdomstolen. På arbetsdomstolsrådet och assessorn tillämpas i sådana fall vad som i domstolslagen föreskrivs om sakkunnigledamöter som inte företräder arbetsgivar- eller arbetstagarintressen. En frånvarande ledamot eller en ledamot som är ordförande ersätts vid behov av en ersättare. 

Vid behandling av mål som gäller tjänstekollektivavtal eller arbetskollektivavtal som är bindande för offentliga samfund är arbetsdomstolen domför då två av de med tjänsteförhållanden förtrogna sakkunnigledamöter som avses i 6 kap. 2 § 2 mom. i domstolslagen, av vilka den ena företräder den offentliga arbetsgivarsidan och den andra tjänstemannasidan, är närvarande i stället för en sakkunnigledamot från arbetsgivarsidan och en från arbetstagarsidan.  

I mål eller ärenden som avses i 1 § 3 mom. är arbetsdomstolen domför med presidenten eller arbetsdomstolsrådet som ordförande och två sakkunnigledamöter som inte företräder arbetsgivar- eller arbetstagarintressen samt en sakkunnigledamot från arbetsgivarsidan och en från arbetstagarsidan. 

Syn kan förrättas av ordföranden och två sakkunnigledamöter av vilka, beroende på ärendets art, den ena företräder den privata eller den offentliga arbetsgivarsidan och den andra arbetstagar- eller tjänstemannasidan. 

Om en enhetlig rättskipning, den stora betydelse avgörandet i saken har eller något annat viktigt skäl kräver det, deltar ordföranden och alla ordinarie sakkunnigledamöter i behandlingen vid arbetsdomstolen. Om inte alla ledamöter kan delta i behandlingen, bestäms de som ska närvara enligt de i 1 och 2 mom. föreskrivna grunderna. 

Arbetsdomstolen består av endast ordföranden vid förberedelse och när den avgör ett mål genom dom med stöd av 23 § 2 mom. Ordföranden kan förordna en föredragande att vid förberedelsen utfärda stämningar och kallelser på domstolens vägnar samt att verkställa skriftlig förberedelse.  

Vid avgörande av invändningar om domarjäv är arbetsdomstolen domför med ordföranden och två sakkunnigledamöter, av vilka den ena företräder arbetsgivarsidan och den andra arbetstagar- eller tjänstemannasidan.  

Arbetsdomstolen sammanträder på kallelse av ordföranden.  

Presidenten bestämmer hur mål och ärenden ska fördelas i enlighet med 8 § för behandling vid domstolen och fastställer ordförandenas och ledamöternas sammanträdesturer. Bestämmelser om fördelning av mål och ärenden vid arbetsdomstolen finns dessutom i 8 kap. 7 och 8 § i domstolslagen.  

Denna lag träder i kraft den 20. 

Högsta domstolen består av en president och minst 15 justitieråd som övriga ledamöter. Bestämmelser om utnämning av presidenten och ledamöterna vid högsta domstolen samt om behörighetsvillkoren för dem finns i domstolslagen (/). 

Bestämmelser om ledamöter i tjänsteförhållande för viss tid vid högsta domstolen finns i domstolslagen. 

Föredragande vid högsta domstolen är kanslichefen, referendarieråd, äldre justitiesekreterare och justitiesekreterare. 

Föredragandena utnämns av högsta domstolen. Högst en tredjedel av samtliga tjänster som föredragande kan vara referendarierådstjänster för viss tid. Utnämningen till en sådan tjänst kan göras för högst fem år i sänder. En utnämning för en kortare tid än fem år är bara möjlig av särskilda skäl. På föredragandenas behörighetsvillkor och utnämningsgrunder samt på utnämning av föredraganden för viss tid tillämpas i övrigt vad som i domstolslagen föreskrivs om domare.  

Bestämmelser om övriga tjänster och tjänstemän vid högsta domstolen finns i arbetsordningen. 

Vad som i 103 § i grundlagen föreskrivs om domares rätt att kvarstå i tjänsten och domartjänster tillämpas även på föredragandena vid högsta domstolen och på tjänsterna som föredragande. 

Vad som i domstolslagen föreskrivs om domare och om domartjänster tillämpas även på föredragandena vid högsta domstolen och på tjänsterna som föredragande.  

Denna lag träder i kraft den 20. 

Högsta förvaltningsdomstolen består utöver presidenten av minst 15 justitieråd som övriga ledamöter. Bestämmelser om utnämning av och behörighetsvillkoren för presidenten och ledamöterna vid högsta förvaltningsdomstolen finns i domstolslagen (/). 

Bestämmelser om ledamöter i tjänsteförhållande för viss tid vid högsta förvaltningsdomstolen finns i domstolslagen. 

Vid högsta förvaltningsdomstolen deltar två miljösakkunigråd i behandlingen av mål eller ärenden som gäller vattenlagen (587/2011), miljöskyddslagen (527/2014) och lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen (1299/2004) samt den upphävda vattenlagen (264/1961) och den upphävda miljöskyddslagen (86/2000). Miljösakkunnigråden deltar även i behandlingen av motsvarande mål och ärenden som gäller miljöskydd och vattenfrågor med avseende på Åland. 

Vid behandlingen av mål eller ärenden som gäller patent, nyttighetsmodellrätt eller kretsmönster för integrerade kretsar deltar två överingenjörsråd. 

Bestämmelser om sakkunnigledamöternas behörighetsvillkor, förordnande till uppdraget och ställning, rätt att kvarstå i uppdraget samt skyldighet att redogöra för sina bindningar finns i 17 kap. i domstolslagen. 

Föredragande vid högsta förvaltningsdomstolen är kanslichefen, referendarieråd och justitiesekreterare. 

Föredragandena utnämns av högsta förvaltningsdomstolen. På föredragandenas behörighetsvillkor och utnämningsgrunder samt på utnämning av föredraganden för viss tid tillämpas vad som i domstolslagen föreskrivs om domare. 

Bestämmelser om övriga tjänster och tjänstemän vid högsta förvaltningsdomstolen finns i arbetsordningen. 

Vad som i 103 § i grundlagen föreskrivs om domares rätt att kvarstå i tjänsten och domartjänster tillämpas även på föredragandena vid högsta förvaltningsdomstolen och tjänsterna som föredragande. 

Vad som i domstolslagen föreskrivs om domare och domartjänster tillämpas även på föredragandena vid högsta förvaltningsdomstolen och på tjänsterna som föredragande.  

Denna lag träder i kraft den 20. 

På Ålands förvaltningsdomstol tillämpas vad som i domstolslagen (/) eller i någon annan lag eller förordning föreskrivs om förvaltningsdomstolar.  

I landskapslag kan Ålands förvaltningsdomstol anförtros rättskipningsuppgifter i förvaltningsangelägenheter som hör till landskapets behörighet. 

Lagmannen vid Ålands tingsrätt är administrativ chef för Ålands förvaltningsdomstol. 

Lagmannen sköter de administrativa uppgifter som enligt domstolslagen ska skötas av förvaltningsdomstolens överdomare. 

Om en ordinarie ledamot har förhinder, kan förvaltningsdomstolen kalla en ersättare i hans eller hennes ställe. I ett sammanträde får det delta högst en ersättare. 

Högsta förvaltningsdomstolen utser ett behövligt antal ersättare och bestämmer samtidigt i vilken ordning de träder i stället för en ledamot som har förhinder. Förvaltningsdomstolen gör framställning till högsta förvaltningsdomstolen för förordnande av ersättare. Ersättarna ska ha avlagt annan högre högskoleexamen i juridik än magisterexamen i internationell och komparativ rätt. Ersättarna ska avge domarförsäkran, om de inte har gjort det tidigare. Bestämmelser om domarförsäkran finns i 1 kap. 7 § i domstolslagen. Den som föreslås till ersättare ska innan han eller hon förordnas till uppdraget och under den tid uppdraget pågår lämna förvaltningsdomstolen sådan redogörelse för sina bindningar som avses i 11 kap. 12 § i domstolslagen.  

På ersättares ställning och rätt att kvarstå i uppdraget tillämpas vad som föreskrivs om innehavare av domartjänst.  

Utlåtande av Ålands landskapsregering ska inhämtas innan förvaltningsdomaren utnämns och ersättare utses. Samma förfarande gäller när sakkunnigledamöter som avses i 4 kap. 5 § 2 mom. i domstolslagen utses till Ålands förvaltningsdomstol. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Denna lag träder i kraft den 20. Lagens 2 kap. 6 § träder dock i kraft            redan den 20.  

Förvaltningsdomstolen är domför även om en av ledamöterna i den kollegiala sammansättningen får förhinder efter det att den muntliga förhandlingen, sammanträdet eller synen har inletts. I sammansättningen ska det dock alltid ingå minst en lagfaren ledamot och i de fall som avses i 7 § 1 mom. också en sakkunnigledamot. 

En kollegial sammansättning vid förvaltningsdomstolen kan förstärkas med ytterligare en lagfaren ledamot, om det är motiverat med hänsyn till målets eller ärendets art eller omfattning, eller av någon annan särskild orsak.  

I ett fulltaligt avdelningssammanträde deltar som ordförande överdomaren eller avdelningschefen och som andra ledamöter de tjänstgörande förvaltningsrättsdomare som var ledamöter på avdelningen när ärendet hänsköts till fulltaligt avdelningssammanträde. En assessor deltar i behandlingen vid fulltaligt avdelningssammanträde, om han eller hon tidigare har deltagit i behandlingen av målet eller ärendet. Om en sakkunnigledamot eller en ledamot som är förtrogen med det naturvetenskapliga eller tekniska området enligt lagen ska delta i behandlingen av ett rättskipningsmål eller rättskipningsärende, deltar han eller hon även i behandlingen av saken vid fulltaligt avdelningssammanträde.  

Ett fulltaligt avdelningssammanträde är beslutfört med minst fem ledamöter. Om det i en sammansättning enligt 1 mom. finns mindre är fem ledamöter, ska ärendet hänskjutas till plenum. 

Ett rättskipningsmål eller rättskipningsärende som med tanke på enhetlig rättskipning eller annars är av principiell betydelse eller vidsträckt kan i sin helhet eller till vissa delar hänskjutas till plenum eller fulltaligt avdelningssammanträde. 

Beslut om hänskjutande av ett rättskipningsmål eller rättskipningsärende till plenum fattas av överdomaren och beslut om hänskjutande av ett ärende till fulltaligt avdelningssammanträde av överdomaren eller avdelningschefen. 

Denna lag träder i kraft den 20.  

Statsrådets förordning om förvaltningsdomstolarnas domkretsar (338/2013), som utfärdats med stöd av den upphävda 2 §, förblir i kraft. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

I ett beslut om avstängning av en domare från tjänsteutövning som fattats före ikraftträdandet av denna lag får ändring sökas med iakttagande av de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Detsamma gäller när ändring söks i ett beslut som fattats före ikraftträdandet av denna lag i fråga om entledigande av en föredragande vid högsta domstolen eller högsta förvaltningsdomstolen på grund av föredragandens arbetsoförmåga. 

Rättsregistercentralen för ett för allmänt bruk avsett register över domares bindningar och bisysslor. Syftet med registerföringen är att tillgodose offentligheten för domarnas bindningar och bisysslor samt offentligheten för de bindningar som sakkunnigledamöterna vid domstolarna och tingsrätternas nämndemän samt de bisysslor som föredragandena vid domstolarna har.  

Uppgifterna lämnas till Rättsregistercentralen. Uppgifterna kan lämnas genom att föra in dem i registret över domares bindningar och bisysslor. 

I registret antecknas uppgifter om bindningar för domarna, sakkunnigledamöterna vid domstolarna och nämndemännen vid tingsrätterna samt uppgifter om de tillstånd för bisyssla som domarna och föredragandena vid domstolarna har beviljats och inkomsterna från dessa bisysslor.  

I registret antecknas den registrerades namn, tjänste- eller uppgiftsbenämning, uppgifter om den domstol där den registrerade arbetar samt datum när bisysslan inleddes eller en annan än en ekonomisk bindning uppstod och när bindningen eller bisysslan upphörde. I registret kan av tekniska skäl också personbeteckningen antecknas, som dock inte är en offentlig uppgift. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Lagen om registret över domares bindningar och bisysslor (565/2015) träder i kraft den 1 januari 2017.  

Varje domare som enligt 11 kap. 12 § eller 12 kap. 5 § i domstolslagen (/) är skyldig att redogöra för sina bindningar ska göra det inom ett år från ikraftträdandet av lagen om registret över domares bindningar och bisysslor. Redogörelse ska lämnas oberoende av om redogörelse har lämnats tidigare. Detsamma gäller för sakkunnigledamöter och militära ledamöter vid domstolarna.  

Denna lag träder i kraft den 20. 

Militära rättegångsärenden behandlas vid allmänna domstolar i den ordning som föreskrivs för brottmål och med iakttagande ytterligare av vad som föreskrivs i denna lag. Bestämmelser om krigsrätter finns i 6 kap. 

Underrätter som behandlar militära rättegångsärenden är Birkalands, Egentliga Finlands, Egentliga Tavastlands, Helsingfors, Kajanalands, Kymmenedalens, Lapplands, Mellersta Finlands, Norra Karelens, Norra Savolax, Päijänne-Tavastlands, Satakunta, Södra Karelens, Västra Nylands och Österbottens tingsrätter. Fullföljdsdomstol är Helsingfors hovrätt. 

Militära ledamöter vid en underrätt och ett tillräckligt antal ersättare för dem förordnas av hovrätten på framställning av kommendören för armén.  

Militära ledamöter vid en hovrätt och ersättarna för dem förordnas av högsta domstolen bland personer som föreslagits av försvarsministeriet. 

Militära ledamöter vid högsta domstolen och ersättarna för dem förordnas av republikens president. 

Mandatperioden för militära ledamöter är två år. De utnämns högst till dess att de uppnår den avgångsålder som föreskrivs för domare.  

På militära ledamöters ställning och rätt att kvarstå i uppdraget tillämpas vad som i 17 kap. i domstolslagen (/) föreskrivs om sakkunnigledamöter.  

Den som föreslås för uppdraget som militär ledamot ska före förordnandet till uppdraget och under den tid uppdraget pågår till domstolen lämna i 11 kap. 12 § i domstolslagen avsedd redogörelse för sina bindningar, med iakttagande av den paragrafen.  

En militär ledamot ska innan han eller hon inleder sitt uppdrag avge domarförsäkran. Bestämmelser om domarförsäkran finns i 1 kap. 7 § i domstolslagen.  

En militär ledamot har rätt till arvode med iakttagande av vad som i 17 kap. 22 § i domstolslagen föreskrivs om arvode för sakkunnigledamöter vid domstolar.  

Denna lag träder i kraft den 20. 

Vid en språkavdelning som inrättats vid en tvåspråkig domstol är handläggningsspråket i ett mål eller ärende trots 13—16 § minoritetsspråket i domstolens ämbetsdistrikt, om inte domstolen med beaktande av parternas rätt och fördel bestämmer att majoritetsspråket i ämbetsdistriktet används som handläggningsspråk.  

Statliga myndigheter använder som sitt arbetsspråk majoritetsspråket i ämbetsdistriktet, om det inte är mer ändamålsenligt att använda det andra nationalspråket eller båda språken eller av särskilda skäl ett främmande språk.  

Trots det som föreskrivs i 1 mom. är arbetsspråket vid en språkavdelning som inrättats vid en tvåspråkig domstol minoritetsspråket i domstolens ämbetsdistrikt. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Stämningsmän på tjänstens vägnar är förmännen för stämningsmännen, stämningsmännen och häradsutmätningsmännen.  

Separata bestämmelser gäller för stämningsmän i landskapet Åland. 

Verksamhetsområdet för en stämningsman som är anställd vid en domstol utgörs av domkretsen och för en häradsutmätningsman det berörda utsökningsverkets verksamhetsområde. För andra som enligt 6 § är berättigade att verkställa stämning och delgivning är verksamhetsområdet det ämbetsdistrikt där de är behöriga i sin huvudsyssla. 

Stämningsmän och andra som enligt 6 § har rätt att verkställa delgivning har utan kostnad och trots sekretessbestämmelserna rätt att från myndigheter, samfund som sköter offentliga uppdrag samt inrättningar eller samfund som bedriver televerksamhet eller postverksamhet få adress- och telefonuppgifterna till samt annan behövlig kontaktinformation om den person eller det samfund som delgivningen gäller, om uppgifterna behövs för att verkställa delgivningen. 

De uppgifter som avses i 1 mom. kan lämnas via teknisk anslutning eller som en datamängd. Av statens medel kan ersättning betalas för de kostnader som upprättandet och underhållet av den tekniska anslutningen medför. Uppgiftsmottagaren har inte rätt att lämna vidare de uppgifter som fåtts som en datamängd eller via teknisk anslutning. 

En stämningsman och de som enligt 6 § har rätt att verkställa delgivning har trots sekretessbestämmelserna i enskilda fall på begäran rätt att från teleföretag och av sammanslutningsabonnenter få kontaktuppgifter för teleadresser som inte är upptagna i en offentlig katalog eller information som specificerar en teleadress eller teleterminalutrustning, om informationen är nödvändig för att verkställa delgivningen. Stämningsmän och andra som har rätt att verkställa delgivning har, trots förbud att lämna ut information, motsvarande rätt få information om utdelningsadresser från en sammanslutning som bedriver postverksamhet. 

Bestämmelser om polismäns, gränsbevakningsmäns och tullmäns skyldighet att verkställa delgivningar utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

I jorddomstolen är en lagfaren ledamot vid tingsrätten ordförande och jorddomstolens övriga ledamöter är en jordrättsingenjör samt två nämndemän. Vid jorddomstolen kan det dessutom finnas ytterligare en lagfaren ledamot, om detta med beaktande av målets eller ärendets art, omfattning eller av något annat särskilt skäl ska anses motiverat. Under samma förutsättningar kan det vid jorddomstolen finnas ytterligare en jordsrättsingenjör. Jorddomstolen är domför trots att en av ledamöterna i den kollegiala sammansättningen får förhinder efter det att huvudförhandlingen eller synen har inletts. I sammansättningen ska dock alltid minst en lagfaren ledamot ingå. Jorddomstolen är dessutom domför med minst en nämndeman.  

Jordrättsingenjören deltar vid behov i beredningen av de mål eller ärenden som avses i 2 mom. 

I ett inskrivningsärende är jorddomstolen domför med ordföranden ensam. Vid jorddomstolen kan det dessutom finnas ytterligare en lagfaren ledamot och en jordrättsingenjör, om detta med beaktande av målets eller ärendets omfattning eller av något annat särskilt skäl ska anses motiverat. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Ärenden som gäller fastställelse av beslut som har meddelats i en främmande stat och återlämnande av barn ska behandlas skyndsamt. Om ett ärende som gäller återlämnande av ett barn inte har avgjorts inom sex veckor från det att ansökan gjordes, ska hovrätten på justitieministeriets eller sökandens begäran redogöra för orsakerna till dröjsmålet. 

Behandlingen av en ansökan om återlämnande av ett barn kan uppskjutas eller avvisas, om det finns skäl att anta att barnet har förts till en annan stat. När hovrätten uppskjuter behandlingen av ärendet kan den förordna att behandlingen fortsätter först efter det att sökanden har gjort en anmälan om att barnet har återlämnats till Finland eller sökanden framfört andra omständigheter med stöd av vilka det kan anses motiverat att avgöra ärendet. 

Vid rättegången ska i övrigt i tillämpliga delar iakttas vad som i denna lag föreskrivs om rättegång i ärenden som gäller vårdnad om barn eller umgängesrätt. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Är högskoleexamen enligt lag eller förordning behörighetsvillkor för en statlig anställning, krävs det vid tvåspråkiga myndigheter utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i befolkningsmajoritetens språk inom myndighetens ämbetsdistrikt samt nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i det andra språket. Vid en enspråkig myndighet krävs utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i myndighetens språk samt nöjaktig förmåga att förstå det andra språket. 

Bestämmelser om språkkunskapskrav för domartjänster finns i domstolslagen (/). Bestämmelser om krav på kunskaper i finska och svenska för officerstjänster utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Genom förordning av statsrådet kan undantag föreskrivas från de krav på kunskaper i finska och svenska som föreskrivs i 1 mom., om arbetsuppgifterna förutsätter detta eller om fördelningen hos myndigheten av de arbetsuppgifter som kräver användning av olika språk medger detta eller om det finns andra särskilt vägande skäl för undantag. 

Bestämmelser om kunskaper i finska och svenska som krävs av annan personal än den som avses i 1 mom. utfärdas genom förordning av statsrådet. Genom förordning av statsrådet kan det också utfärdas bemyndigande att genom förordning av respektive ministerium föreskriva om krav på kunskaper i finska och svenska i de fall då några andra behörighetsvillkor utöver språkkunskapskrav inte har fastställts. 

Separata bestämmelser gäller för kraven på kunskaper i finska och svenska för de anställda vid riksdagens ämbetsverk och republikens presidents kansli. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Rättsregistercentralen får trots sekretessbestämmelserna sammanställa och till en hovrätt på dess begäran lämna ut sådant informationsmaterial ur registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden som hovrätten behöver för sina tillsynsuppgifter enligt domstolslagen (/). 

Rättsregistercentralen får för redaktionella syften, också i form av kopior, elektroniska upptagningar eller genom teknisk anslutning, till medierna lämna ut sådana basuppgifter om rättegångar och andra diarieuppgifter ur rikssystemet för behandling av diarie- och ärendehanteringsuppgifter som är offentliga hos domstolen och vars utlämnande domstolen inte har begränsat med stöd av 16 § 3 mom. Uppgifter får i enlighet med vad som föreskrivs ovan lämnas ut om ärenden som inom en månad efter utlämnandet tas upp till muntlig förhandling eller förvaltningsdomstolen ordnar syneförrättning i, eller om ärenden som har blivit anhängiga månaden före den då uppgifterna lämnades ut eller vars behandlingsskeden medierna följer, enligt vad de registrerat i informationsförmedlingssystemet. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Borgerlig vigsel får förrättas av den som har fått vigselrätt av en magistrat. Den som uppfyller villkoren i 17 b § kan få vigselrätt, om det behövs för att säkerställa att det finns ett tillräckligt antal borgerliga vigselförrättare inom magistratens verksamhetsområde. 

Vigselrätt ges antingen tills vidare eller för viss tid. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

För sökande av ändring finns besvärsnämnden för olycksfallsärenden, försäkringsdomstolen och högsta domstolen. Bestämmelser om besvärsnämnden för olycksfallsärenden finns i lagen om besvärsnämnden för olycksfallsärenden (1316/2010) och bestämmelser om försäkringsdomstolen i domstolslagen (/). Bestämmelser om högsta domstolen finns i lagen om högsta domstolen (665/2005).  

Denna lag träder i kraft den 20. 

I ett beslut som pensionsanstalten har meddelat med stöd av denna lag får en part söka ändring genom besvär hos den i 128 § i lagen om pension för arbetstagare angivna besvärsnämnden för arbetspensionsärenden på det sätt som föreskrivs i lagen om pension för arbetstagare och i förvaltningsprocesslagen (586/1996). I ett beslut som besvärsnämnden för arbetspensionsärenden har meddelat med stöd av denna lag får en part söka ändring genom besvär hos försäkringsdomstolen på det sätt som föreskrivs i lagen om pension för arbetstagare och i förvaltningsprocesslagen. På undanröjande av ett lagakraftvunnet beslut tillämpas 140 § i lagen om pension för arbetstagare samt lagen om införande av lagen om pension för arbetstagare (396/2006).  

Bestämmelser om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och nämndens medlemmar finns i lagen om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden (677/2005) och bestämmelser om försäkringsdomstolen i domstolslagen (/). De medlemmar i besvärsnämnden för arbetspensionsärenden som förordnats med stöd av 103 § 1 mom. i lagen om pension för lantbruksföretagare företräder dem som försäkrats enligt lagen om pension för lantbruksföretagare även när denna lag tillämpas.  

Har pensionsanstalten avslagit en pensionsansökan på grund av att de i 36 § 1 mom.             1—3 punkten nämnda förutsättningarna för pension inte föreligger, får ändring i pensionsanstaltens beslut inte sökas genom besvär. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

I ett beslut som pensionsanstalten har meddelat med stöd av denna lag får en part söka ändring genom besvär hos den i 128 § i lagen om pension för arbetstagare angivna besvärsnämnden för arbetspensionsärenden på det sätt som föreskrivs i lagen om pension för arbetstagare och i förvaltningsprocesslagen (586/1996). I ett beslut som besvärsnämnden för arbetspensionsärenden har meddelat med stöd av denna lag får en part söka ändring genom besvär hos försäkringsdomstolen på det sätt som föreskrivs i lagen om pension för arbetstagare och i förvaltningsprocesslagen. På undanröjande av ett lagakraftvunnet beslut tillämpas 140 § i lagen om pension för arbetstagare samt lagen om införande av lagen om pension för arbetstagare (396/2006). 

Bestämmelser om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och nämndens medlemmar finns i lagen om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden (677/2005) och bestämmelser om försäkringsdomstolen i domstolslagen (/). De medlemmar i besvärsnämnden för arbetspensionsärenden som förordnats med stöd av 103 § 1 mom. i lagen om pension för lantbruksföretagare företräder dem som försäkrats enligt lagen om pension för lantbruksföretagare även när denna lag tillämpas.  

Denna lag träder i kraft den 20. 

I ett beslut som pensionsanstalten har meddelat med stöd av denna lag får en part söka ändring genom besvär hos den i 128 § i lagen om pension för arbetstagare angivna besvärsnämnden för arbetspensionsärenden på det sätt som föreskrivs i lagen om pension för arbetstagare och i förvaltningsprocesslagen (586/1996). I ett beslut som besvärsnämnden för arbetspensionsärenden har meddelat med stöd av denna lag får en part söka ändring genom besvär hos försäkringsdomstolen på det sätt som föreskrivs i lagen om pension för arbetstagare och i förvaltningsprocesslagen. På undanröjande av ett lagakraftvunnet beslut tillämpas 140 § i lagen om pension för arbetstagare samt lagen om införande av lagen om pension för arbetstagare (396/2006).  

Bestämmelser om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och nämndens medlemmar finns i lagen om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden (677/2005) och bestämmelser om försäkringsdomstolen i domstolslagen (/). De medlemmar i besvärsnämnden för arbetspensionsärenden som förordnats med stöd av 103 § 1 mom. i lagen om pension för lantbruksföretagare företräder dem som försäkrats enligt lagen om pension för lantbruksföretagare även när denna lag tillämpas.  

I ett utlåtande som kommunens landsbygdsnäringsmyndighet, närings-, trafik- och miljöcentralen eller Renbeteslagsföreningen har gett med stöd av denna lag får ändring inte sökas genom besvär.  

Denna lag träder i kraft den 20. 

I ett beslut som Keva har meddelat med stöd av denna lag får en part söka ändring genom besvär hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden på det sätt som föreskrivs i denna lag och i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Bestämmelser om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och nämndens medlemmar finns i lagen om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden (677/2005). 

I ett beslut som besvärsnämnden för arbetspensionsärenden meddelat i ett besvärsärende får en part söka ändring genom besvär hos försäkringsdomstolen på det sätt som föreskrivs i denna lag och i förvaltningsprocesslagen. Bestämmelser om försäkringsdomstolen och dess ledamöter finns i domstolslagen (/). 

Parten ska inom tiden för sökande av ändring till Keva lämna en besvärsskrift om det beslut som Keva fattat och det beslut som besvärsnämnden för arbetspensionsärenden fattat. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

För sökande av ändring finns besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och försäkringsdomstolen. Bestämmelser om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och nämndens medlemmar finns i lagen om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden (677/2005) och bestämmelser om försäkringsdomstolen i domstolslagen (/). På framställning av social- och hälsovårdsministeriet förordnar statsrådet för högst fem år i sänder till besvärsnämnden för arbetspensionsärenden medlemmar som är insatta i förhållandena inom arbetslivet och på arbetsmarknaden, av vilka minst fyra ska förordnas på förslag av arbetsgivarföreningarnas mest representativa centralorganisationer och minst fyra på förslag av arbetstagarnas och tjänstemännens fackföreningars mest representativa centralorganisationer. 

I ett beslut som en pensionsanstalt eller Pensionsskyddscentralen meddelat med stöd av denna lag får en part söka ändring genom besvär hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden på det sätt som föreskrivs i denna lag och i förvaltningsprocesslagen (586/1996). 

I ett beslut som besvärsnämnden för arbetspensionsärenden meddelat i ett besvärsärende får en part söka ändring genom besvär hos försäkringsdomstolen på det sätt som föreskrivs i denna lag och i förvaltningsprocesslagen. 

Ändring i Pensionsskyddscentralens beslut enligt 111 § 1 mom. om vilken pensionsanstalt som är behörig att behandla en pensionsansökan får inte sökas genom besvär. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

För sökande av ändring finns besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och försäkringsdomstolen. Bestämmelser om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och nämndens medlemmar finns i lagen om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden (677/2005) och bestämmelser om försäkringsdomstolen i domstolslagen (/). 

I ett beslut eller förhandsbeslut som pensionsanstalten meddelat med stöd av denna lag får en part söka ändring genom besvär hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden på det sätt som föreskrivs i denna lag och i förvaltningsprocesslagen (586/1996). 

I ett beslut som besvärsnämnden för arbetspensionsärenden meddelat i ett besvärsärende får en part söka ändring genom besvär hos försäkringsdomstolen på det sätt som föreskrivs i denna lag och i förvaltningsprocesslagen. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

För sökande av ändring finns besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och försäkringsdomstolen. Bestämmelser om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och nämndens medlemmar finns i lagen om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden (677/2005) och bestämmelser om försäkringsdomstolen i domstolslagen (/). På framställning av social- och hälsovårdsministeriet förordnar statsrådet för fem år i sänder till besvärsnämnden för arbetspensionsärenden två medlemmar som är insatta i förhållandena inom arbetslivet och som är förtrogna med företagarverksamhet och om vilka de mest representativa företagarorganisationerna gör framställning till social- och hälsovårdsministeriet. 

I ett beslut som en pensionsanstalt eller Pensionsskyddscentralen meddelat med stöd av denna lag får en part söka ändring genom besvär hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden på det sätt som föreskrivs i denna lag och i förvaltningsprocesslagen (586/1996). 

I ett beslut som besvärsnämnden för arbetspensionsärenden meddelat i ett besvärsärende får en part söka ändring genom besvär hos försäkringsdomstolen på det sätt som föreskrivs i denna lag och i förvaltningsprocesslagen. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

För sökande av ändring finns besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och försäkringsdomstolen. Bestämmelser om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och nämndens medlemmar finns i lagen om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden (677/2005) och bestämmelser om försäkringsdomstolen i domstolslagen (/). På framställning av social- och hälsovårdsministeriet förordnar statsrådet för fem år i sänder till besvärsnämnden för arbetspensionsärenden två medlemmar som är insatta i förhållandena inom arbetslivet och som är förtrogna med lantbruksföretagarverksamhet och om vilka de i 116 § 1 mom. avsedda organisationerna gör framställning till social- och hälsovårdsministeriet. 

I ett beslut som en pensionsanstalt eller Pensionsskyddscentralen meddelat med stöd av denna lag får en part söka ändring genom besvär hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden på det sätt som föreskrivs i denna lag och i förvaltningsprocesslagen (586/1996). 

I ett beslut som besvärsnämnden för arbetspensionsärenden meddelat i ett besvärsärende får en part söka ändring genom besvär hos försäkringsdomstolen på det sätt som föreskrivs i denna lag och i förvaltningsprocesslagen. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

För sökande av ändring finns besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och försäkringsdomstolen. Bestämmelser om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och nämndens medlemmar finns i lagen om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden (677/2005) och bestämmelser om försäkringsdomstolen i domstolslagen (/). 

I ett beslut som pensionskassan har meddelat med stöd av denna lag får en part söka ändring genom besvär hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden på det sätt som föreskrivs i denna lag och i förvaltningsprocesslagen (586/1996). 

I ett beslut som besvärsnämnden för arbetspensionsärenden har meddelat i ett besvärsärende får en part söka ändring genom besvär hos försäkringsdomstolen på det sätt som föreskrivs i denna lag och i förvaltningsprocesslagen. 

I Pensionsskyddscentralens beslut enligt 108 § i denna lag och enligt 111 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare om vilken pensionsanstalt som är behörig att behandla en pensionsansökan får ändring inte sökas genom besvär. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

För sökande av ändring finns besvärsnämnden för social trygghet och försäkringsdomstolen. Bestämmelser om besvärsnämnden för social trygghet finns i lagen om besvärsnämnden för social trygghet (1299/2006) och bestämmelser om försäkringsdomstolen i domstolslagen (/). 

Den som är missnöjd med ett beslut som Folkpensionsanstalten meddelat med stöd av denna lag får söka ändring i beslutet genom skriftliga besvär hos besvärsnämnden för social trygghet. I besvärsnämndens beslut får ändring sökas genom besvär hos försäkringsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996). I försäkringsdomstolens beslut får ändring inte sökas genom besvär. 

Folkpensionsanstaltens beslut ska även om det överklagas följas till dess att ärendet har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut. 

Ändring får inte sökas i ett interimistiskt beslut som Folkpensionsanstalten meddelat. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

För sökande av ändring finns besvärsnämnden för social trygghet och försäkringsdomstolen. Bestämmelser om besvärsnämnden för social trygghet finns i lagen om besvärsnämnden för social trygghet (1299/2006) och bestämmelser om försäkringsdomstolen i domstolslagen (/). 

Den som är missnöjd med ett beslut som Folkpensionsanstalten meddelat med stöd av denna lag får söka ändring i beslutet genom skriftliga besvär hos besvärsnämnden för social trygghet. I besvärsnämndens beslut får ändring sökas genom besvär hos försäkringsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996). I försäkringsdomstolens beslut får ändring inte sökas genom besvär. 

Folkpensionsanstaltens beslut ska även om det överklagas följas till dess att ärendet har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut. 

Ändring får inte sökas i ett interimistiskt beslut som Folkpensionsanstalten meddelat. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

För sökande av ändring finns besvärsnämnden för social trygghet och försäkringsdomstolen. Bestämmelser om besvärsnämnden för social trygghet finns i lagen om besvärsnämnden för social trygghet (1299/2006) och bestämmelser om försäkringsdomstolen i domstolslagen (/). 

Den som är missnöjd med ett beslut som Folkpensionsanstalten meddelat med stöd av denna lag får söka ändring i beslutet genom skriftliga besvär hos besvärsnämnden för social trygghet. I besvärsnämndens beslut får ändring sökas genom besvär hos försäkringsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996). I försäkringsdomstolens beslut får ändring inte sökas genom besvär. 

Folkpensionsanstaltens beslut ska även om det överklagas följas till dess att ärendet har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut. 

Ändring får inte sökas genom besvär i ett beslut som Folkpensionsanstalten meddelat, om det är interimistiskt eller meddelats med stöd av 25 a § 2 mom. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Besvärsnämndens ordförande, vice ordförande och medlemmar ska avge domarförsäkran i besvärsnämnden, om de inte har gjort det tidigare. Bestämmelser om domarförsäkran finns i 1 kap. 7 § i domstolslagen (/ ). 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Besvärsnämndens ordförande, vice ordförande och medlemmar ska när de tillträder sitt uppdrag avge domarförsäkran, om de inte har gjort det tidigare. Bestämmelser om domarförsäkran finns i 1 kap. 7 § i domstolslagen (/). 

Ordföranden, vice ordförandena och medlemmarna är skyldiga att avgå vid utgången av den månad under vilken de fyller 68 år. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Bildprogramsnämnden består av en ordförande och en vice ordförande samt fyra andra medlemmar, som var och en ska ha en personlig ersättare. Statsrådet förordnar medlemmarna och ersättarna för tre år i sänder. 

På jäv för nämndens medlemmar tillämpas bestämmelserna om jäv för domare. Medlemmarna ska avge domarförsäkran, om de inte har gjort det tidigare. Bestämmelser om domarförsäkran finns i 1 kap. 7 § i domstolslagen (/). 

Nämndens ordförande och vice ordförande ska ha avlagt högre högskoleexamen i juridik. Av de andra medlemmarna och ersättarna ska vissa vara förtrogna med frågor som gäller barns utveckling och vissa med visuell kommunikation. Nämnden kan anlita sakkunniga. 

Nämnden är beslutför då ordföranden eller vice ordföranden, en medlem som är förtrogen med frågor som gäller barns utveckling och minst en annan medlem är närvarande. Som nämndens beslut gäller den åsikt som flertalet av medlemmarna omfattar och, om rösterna faller lika, den åsikt som är förmånligare för den som anfört besvär.  

Denna lag träder i kraft den 20. 

När medlemmarna tillträder sitt uppdrag ska de avge domarförsäkran, om de inte har gjort det tidigare. Bestämmelser om domarförsäkran finns i 1 kap. 7 § i domstolslagen (/). 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Ordföranden med uppdraget som huvudsyssla, vice ordföranden och medlemmarna ska avge domarförsäkran, om de inte har gjort det tidigare. Bestämmelser om domarförsäkran finns i 1 kap. 7 § i domstolslagen (/).  

Denna lag träder i kraft den 20. 

När tingsrätten behandlar ett mål som avses i 61 a § får högst två sådana sakkunnigledamöter som avses i 17 kap. 10 § 2 mom. i domstolslagen (/) bistå rätten som sakkunniga. 

De sakkunniga ska ge ett skriftligt utlåtande om de frågor som tingsrätten ställt till dem. En sakkunnig har rätt att ställa frågor till parter och vittnen. Innan målet avgörs ska tingsrätten ge parterna tillfälle att yttra sig om ett sakkunnigutlåtande. 

Bestämmelser om en sakkunnigs rätt till arvode finns i 17 kap. 22 § i domstolslagen. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

När tingsrätten behandlar ett mål som avses i 43 § får högst två sådana sakkunnigledamöter som avses i 17 kap. 10 § 2 mom. i domstolslagen (/) bistå rätten som sakkunniga. 

De sakkunniga ska ge ett skriftligt utlåtande om de frågor som tingsrätten ställt till dem. En sakkunnig har rätt att ställa frågor till parter och vittnen. Innan målet avgörs ska tingsrätten ge parterna tillfälle att yttra sig om ett sakkunnigutlåtande. 

Bestämmelser om en sakkunnigs rätt till arvode finns i 17 kap. 22 § i domstolslagen. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

När tingsrätten behandlar ett mål som avses i 66 § får högst två sådana sakkunnigledamöter som avses i 17 kap. 10 § 2 mom. i domstolslagen (/) bistå rätten som sakkunniga. 

De sakkunniga ska ge ett skriftligt utlåtande om de frågor som tingsrätten ställt till dem. En sakkunnig har rätt att ställa frågor till parter och vittnen. Innan målet avgörs ska tingsrätten ge parterna tillfälle att yttra sig om ett sakkunnigutlåtande. 

Bestämmelser om en sakkunnigs rätt till arvode finns i 17 kap. 22 § i domstolslagen. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

När tingsrätten behandlar ett mål som avses i 43 a § får högst två sådana sakkunnigledamöter som avses i 17 kap. 10 § 2 mom. i domstolslagen (/) bistå rätten som sakkunniga. 

De sakkunniga ska ge ett skriftligt utlåtande om de frågor som tingsrätten ställt till dem. En sakkunnig har rätt att ställa frågor till parter och vittnen. Innan målet avgörs ska tingsrätten ge parterna tillfälle att yttra sig om ett sakkunnigutlåtande. 

Bestämmelser om en sakkunnigs rätt till arvode finns i 17 kap. 22 § i domstolslagen. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

När tingsrätten behandlar ett mål som avses i 11 § får högst två sådana sakkunnigledamöter som avses i 17 kap. 10 § 2 mom. i domstolslagen (/) bistå rätten som sakkunniga. 

De sakkunniga ska ge ett skriftligt utlåtande om de frågor som tingsrätten ställt till dem. En sakkunnig har rätt att ställa frågor till parter och vittnen. Innan målet avgörs ska tingsrätten ge parterna tillfälle att yttra sig om ett sakkunnigutlåtande. 

Bestämmelser om en sakkunnigs rätt till arvode finns i 17 kap. 22 § i domstolslagen. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

När tingsrätten behandlar ett mål som avses i 29 § får högst två sådana sakkunnigledamöter som avses i 17 kap. 10 § 2 mom. i domstolslagen (/) bistå rätten som sakkunniga. 

De sakkunniga ska ge ett skriftligt utlåtande om de frågor som tingsrätten ställt till dem. En sakkunnig har rätt att ställa frågor till parter och vittnen. Innan målet avgörs ska tingsrätten ge parterna tillfälle att yttra sig om ett sakkunnigutlåtande. 

Bestämmelser om en sakkunnigs rätt till arvode finns i 17 kap. 22 § i domstolslagen.  

Denna lag träder i kraft den 20. 

När tingsrätten behandlar ett mål som avses i 6 b § får högst två sådana sakkunnigledamöter som avses i 17 kap. 10 § 2 mom. i domstolslagen (/) bistå rätten som sakkunniga. 

De sakkunniga ska ge ett skriftligt utlåtande om de frågor som tingsrätten ställt till dem. En sakkunnig har rätt att ställa frågor till parter och vittnen. Innan målet avgörs ska tingsrätten ge parterna tillfälle att yttra sig om ett sakkunnigutlåtande. 

Bestämmelser om en sakkunnigs rätt till arvode finns i 17 kap. 22 § i domstolslagen. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

När tingsrätten behandlar ett mål som avses i 43 § får högst två sådana sakkunnigledamöter som avses i 17 kap. 10 § 2 mom. i domstolslagen (/) bistå rätten som sakkunniga.  

De sakkunniga ska ge ett skriftligt utlåtande om de frågor som tingsrätten ställt till dem. En sakkunnig har rätt att ställa frågor till parter och vittnen. Innan målet avgörs ska tingsrätten ge parterna tillfälle att yttra sig om ett sakkunnigutlåtande.  

Bestämmelser om en sakkunnigs rätt till arvode finns i 17 kap. 22 § i domstolslagen. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

När tingsrätten behandlar ett mål som avses i 44 § får högst två sådana sakkunnigledamöter som avses i 17 kap. 10 § 2 mom. i domstolslagen (/) bistå rätten som sakkunniga. 

De sakkunniga ska ge ett skriftligt utlåtande om de frågor som tingsrätten ställt till dem. En sakkunnig har rätt att ställa frågor till parter och vittnen. Innan målet avgörs ska tingsrätten ge parterna tillfälle att yttra sig om ett sakkunnigutlåtande. 

Bestämmelser om en sakkunnigs rätt till arvode finns i 17 kap. 22 § i domstolslagen. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

När tingsrätten behandlar ett mål som avses i 47 § får högst två sådana sakkunnigledamöter som avses i 17 kap. 10 § 2 mom. i domstolslagen (/) bistå rätten som sakkunniga.  

De sakkunniga ska ge ett skriftligt utlåtande om de frågor som tingsrätten ställt till dem. En sakkunnig har rätt att ställa frågor till parter och vittnen. Innan målet avgörs ska tingsrätten ge parterna tillfälle att yttra sig om ett sakkunnigutlåtande.  

Bestämmelser om en sakkunnigs rätt till arvode finns i 17 kap. 22 § i domstolslagen. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Officiella mätare och medlemmarna i mätningsnämnden handlar under domaransvar. En officiell mätare och en medlem i mätningsnämnden ska innan han eller hon tillträder sitt uppdrag avge domarförsäkran vid en tingsrätt, om han eller hon inte har gjort det tidigare. En medlem i mätningsnämnden kan avge domarförsäkran även inför den medlem som är ordförande för nämnden. Bestämmelser om domarförsäkran i övrigt finns i 1 kap. 7 § i domstolslagen (/). 

På jäv för en officiell mätare och för permanenta medlemmar i mätningsnämnden tillämpas vad som föreskrivs om domarjäv. 

De alternerande expertmedlemmarna ska vara oavhängiga med hänsyn till det ärende som behandlas. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

De tjänster som lagskipningsråd som innehas av ordföranden och vice ordföranden för landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd dras in vid lagens ikraftträdande. 

De lagskipningsråd som har uppgiften vid landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd som huvudsyssla och som uppfyller behörighetsvillkoren enligt 10 kap. 1 § i domstolslagen (/) kan vid denna lags ikraftträdande överföras till en tjänst som förvaltningsrättsdomare vid Tavastehus förvaltningsdomstol, dock högst till utgången av den nuvarande mandatperioden. Överföringen kräver samtycke av tjänstemannen. 

De övriga tjänsterna vid besvärsnämnden och de personer som utnämnts till tjänsterna överförs med stöd av 5 a § i statstjänstemannalagen (750/1994) till Tavastehus förvaltningsdomstol. Detsamma gäller dem som vid lagens ikraftträdande är anställda i ett tjänsteförhållande för viss tid fram till dess tjänsteförhållandet upphör. Överföringen kräver samtycke av den som saken gäller. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Ordföranden ska ha god förtrogenhet med nämndens ansvarsområde, i praktiken visad ledarförmåga och sådan behörighet för domartjänst som föreskrivs i 10 kap. 1 § 1 mom. i domstolslagen (/). De övriga medlemmarna och ersättarna ska ha god förtrogenhet med nämndens ansvarsområde. Av de lagfarna medlemmarna och deras ersättare krävs dessutom högre högskoleexamen i juridik eller en juridisk påbyggnadsexamen. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Genom denna lag upphävs lagen angående tillämpning med avseende å kvinna av vissa stadganden om jäv för domare och fullmäktig (113/1926). 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Genom denna lag upphävs lagen om de allmänna underrätter som handlägger militära rättegångsärenden (327/1983). 

Denna lag träder i kraft den 20.