1
Bakgrund och beredning
1.1
Bakgrund
I regeringsprogrammet för statsminister Orpo, i avsnittet ”Konsumtionen av inhemsk fisk ska främjas”, har det skrivits in en revidering av lagen om samfälligheter i syfte att främja sammanslagningsförrättningar för delägarlag, möjliggöra delägarstämmor på distans och förbättra likabehandlingen av delägarna. Det föreslås dessutom att egendomsskyddet för innehavarna av fiskerätter som antecknats i fastighetsregistret ska stärkas.
Möjligheten att delta på distans i delägarstämmor och att ordna stämman helt och hållet på distans erbjuder ett användbart alternativ till traditionella stämmor för att ordna beslutsfattandet i samfälligheten och för att förbättra delägarnas möjligheter att delta. Utvecklingen av datakommunikationsförbindelserna och mötestjänsterna har varit snabb under de senaste åren. Dessutom utvecklades delägarlagens och delägarnas beredskap och förmåga att använda dessa tjänster kraftigt under covid-19-epidemin, då begränsningarna av sammankomster och andra myndighetsrekommendationer samt karantänsbestämmelserna satte hinder för ordnandet av möten som baserade sig på delägarnas fysiska närvaro. För att möjliggöra delägarlagens verksamhet under den tid begränsningarna gällde föreskrevs det temporärt i lagarna 301/2020 och 497/2021 (RP 48/2020 rd och RP 36/2021 rd) bland annat om ordnande av möten enligt lagen om samfälligheter på elektronisk väg.
I dagens samhälle finns det ett motiverat behov av att möjliggöra deltagande på distans och tillåta distansmöten också under normala förhållanden. God praxis för användning av nya sätt att fatta beslut håller fortfarande på att utvecklas och utvecklingen kan främjas genom att i lagstiftningen godkänna sådana sätt att delta och fatta beslut. Vid genomförandet av de nya verksamhetsmodellerna ska det framför allt beaktas att de rättigheter som delägarna har vid en traditionell stämma tillgodoses och att det beslutsförfarande som väljs inte ska leda till ojämlikhet när det gäller fördelningen av påverkansmöjligheterna mellan delägarna. Målet är tvärtom att förbättra möjligheterna för deltagande för sådana delägare som inte kan delta i delägarlagets verksamhet genom att fara till platsen för stämman. Detta bidrar till att främja ett aktivt deltagande i användningen av samfälliga områden och i beslutsfattandet om dem, samt i praktiken till att olika delägargruppers lika möjligheter att påverka förverkligas på ett positivt sätt i samfällighetens beslutsfattande.
I regeringsprogrammet för statsminister Orpos regering ingår också en skrivning om en revidering av lagen om samfälligheter i syfte att förbättra likabehandlingen av delägarna. Det att distansmöten görs möjliga på det sätt som nämns ovan bidrar till en jämlik behandling av delägarna, eftersom allt fler delägare som inte kan vara fysiskt närvarande på stämmoplatsen får möjlighet att delta i stämmor. Exempelvis är situationen ofta i praktiken den för sådana ägare av fritidsbostäder som är permanent bosatta på en annan ort, och som vid tidpunkten för delägarstämman av någon orsak inte kan resa till den ort där stämman hålls.
Lagen om samfälligheter trädde i kraft 1989 och har under dess giltighetstid reviderats flera gånger. Delvis till följd av de många lagändringarna har lagens innehåll blivit svårtolkat och till vissa delar mångtydigt. Lagen om samfälligheter innehåller i sin gällande form en del oenhetlig terminologi som är öppen för tolkningar, och förtydligande och förenhetligande av terminologin bedöms redan som sådan förbättra den jämlika och rättvisa behandlingen av delägare, både inom delägarlagen och i hela landet mellan olika delägarlag, när tolkningen av bestämmelserna förenklas och förenhetligas.
1.2
Beredning
Jord- och skogsbruksministeriet tillsatte den 16 september 2020 en uppföljningsgrupp för verkställigheten av lagen om fiske, vars mandatperiod gick ut den 31 december 2023. Gruppens verksamhet fortsattes från och med den 16 juni 2025. Uppföljningsgruppen hade som mål att säkerställa ett smidigt genomförande av lagen om fiske samt att se till att lagen är fungerande när det gäller att styra fisket och förvaltningen av fiskbestånden. I uppföljningsgruppen ingick företrädare för miljöministeriet, Närings-, trafik- och miljöcentralerna i Lappland, Egentliga Finland och Norra Savolax, Naturresursinstitutet, Forststyrelsen, Sametinget, WWF Finland, Finlands Naturskyddsförbund rf, Centralförbundet för Fiskerihushållning rf, Finlands Fritidsfiskares Centralorganisation rf, Suomen Ammattikalastajaliitto SAKL - Finlands Yrkesfiskarförbund FYFF r.y., Suomen sisävesiammattikalastajien liitto, Finsk Energiindustri rf, Finlands Fiskeguidegille rf, Finlands Fiskodlarförbund rf och Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto MTK ry.
Eftersom de delägarlag som avses i lagen om samfälligheter med stöd av 4 § i lagen om fiske också är delägarlag för fiske, är aktörerna inom fritidsfisket en mycket central aktörsgrupp inom tillämpningsområdet för lagen om samfälligheter. För uppföljningsgruppen för genomförandet av lagen om fiske gjordes redan i början av lagberedningsprojektet den 28 november 2023 en inledande kartläggningsenkät om skrivningarna i regeringsprogrammet för statsminister Orpos regering. Svaren begärdes senast den 15 januari 2024.
I enkäten ställdes följande frågor:
Hurdana förslag till ändringar i lagstiftningen om samfälligheter väcker följande tre skrivningar i regeringsprogrammet hos er? Förslagen kan anmälas som innehållsmässiga ändringsförslag och anges också paragrafvis, om möjligt.
1. Främjande av sammanslagningsförrättningar för delägarlag
2. Möjliggörande av distansstämmor
3. Förbättrad likabehandling av delägarna
Dessutom frågades det hurdana behov att utveckla lagstiftningen ni anser att det finns, som hänför sig till skrivningen i regeringsprogrammet enligt vilken
4. Egendomsskyddet för innehavarna av fiskerätter som antecknats i fastighetsregistret stärks.
Svar på enkäten lämnades av Centralförbundet för Fiskerihushållning rf, Finlands Fritidsfiskares Centralorganisation rf, Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto och Forststyrelsen, dvs. av fyra instanser av sjutton.
I svaren från medlemmarna i uppföljningsgruppen framkom ett principiellt stöd för sammanslagningsförrättningar för delägarlag för vattenområden, men samtidigt identifierades också de ekonomiska resurser som förrättningarna kräver. För att främja sammanslagningsförrättningar upplevdes det att det särskilt behövs handledning och utbildning, vilket förutsätter tillräcklig finansiering. Lantmäteriverkets förrättningsavgifter och till exempel kostnaderna för att ordna rådgivning upplevdes som en stor utmaning med tanke på sammanslagningar. Dessutom föreslogs det i svaren att Lantmäteriverkets förrättningsavgifter och grunderna för dem ska granskas. Frågan om förrättningsavgifter hör självfallet inte till tillämpningsområdet för lagen om samfälligheter, och därför är det inte möjligt att behandla frågan i den aktuella reformen. I svaren ansågs det också att slopandet av kravet på kvalificerad majoritet, dvs. ändringen av beslutsförfarandet i delägarlaget vid fattande av beslut om sammanslagning, kan främja sammanslagningsförrättningar.
I alla svar understöddes möjligheten att ordna distansmöten. Det ansågs att de förbättrade möjligheterna för delägarna att delta stärker egendomsskyddet och ökar delägarnas aktivitet i delägarlagets verksamhet, eftersom det är lättare att delta i stämmor också i situationer där delägaren bor längre bort från vattenområdet.
På allmän nivå understöddes en förbättrad likabehandling av aktieägarna. I svaren föreslogs dessutom praktiska metoder för att förbättra likabehandlingen av delägarna, såsom att göra det möjligt att sända kallelser till stämmor till delägarlaget elektroniskt och att förenkla bestämmelserna om organisering av delägarlagets verksamhet. Också möjliggörandet av stämmor på distans ansågs ha en positiv inverkan på likabehandlingen av aktieägarna.
I fråga om den sista skrivningen i regeringsprogrammet om stärkande av egendomsskyddet för den som äger fiskerätt föreslogs å ena sidan att skrivningen bör behandlas snävt och å andra sidan bedömdes det att syftet med skrivningen är att lösa situationer i Tana älv och Torne älv, där fördelningen av fiskerätt inte baserar sig enbart på storleken på ägandet. Fiskerätt som en i registret antecknad rättighet åtnjuter i sig fullt egendomsskydd.
Utöver enkäten gav jord- och skogsbruksministeriet dem som besvarade enkäten möjlighet till bilaterala diskussioner där svaren på enkäten och intressentgruppernas synpunkter behandlades mer detaljerat. Den fortsatta beredningen av propositionen har gjorts vid jord- och skogsbruksministeriet utifrån responsen från enkäten och diskussionerna.
De handlingar som gäller beredningen finns i Statsrådets tjänst för projektinformation med projektkoden MMM001:00/2025.
2
Nuläge och bedömning av nuläget
I lagen om samfälligheter finns bestämmelser om förvaltning och nyttjande av samfällda områden. Lagen om samfälligheter omfattar samfällda områden oberoende av deras art, med undantag av samfälld skog, om vilken det föreskrivs särskilt. Till den del något annat inte föreskrivs om förvaltningen av ett samfällt vattenområde i lagen om fiske eller i någon annan lag, hör det till tillämpningsområdet för lagen om samfälligheter. Lagen om samfälligheter innehåller bestämmelser om det samfällda områdens organ, beslutsfattande, förvaltning, bestämmande av avgifter och sökande av ändring i organens beslut.
Deltagandet i samfällighetens verksamhet och aktiviteten bland områdenas delägare har under de senaste åren minskat bland annat i delägarlag för samfällda vattenområden. Aktiva delägares höga ålder, det låga antalet delägare och delägarnas ringa intresse för delägarlagets verksamhet är faktorer som inverkar negativt på delägarlagets verksamhet. Eftersom delägarlagen är en central aktör i förvaltningen av vattenområden och fiskbestånd, inverkar den minskade och kvalitetsmässigt försämrade delägarlagsverksamheten indirekt också särskilt på fiskbeståndens välbefinnande. Graden av deltagande i delägarlagsverksamheten påverkas också av att alla delägare inte alltid bor på den ort där det samfällda området är beläget. När området ligger långt från den egna bostadsorten och det i delägarfastigheten inte är fråga om en fastighet som är avsedd för delägarens primära boende, kan det vara svårt att delta i stämmor.
Distansmötestjänsterna och samfälligheternas delägares färdigheter att använda dessa tjänster har utvecklats snabbt under de senaste åren, och deltagande på distans samt ordnande av stämmor enbart på nätet skulle vara ett fungerande alternativ till traditionella stämmor för att ordna delägarlagets beslutsfattande och förbättra delägarnas möjligheter att delta. Utnyttjande av arrangemang för distansmöten kan därför bedömas ha en positiv inverkan genom att det ökar deltagandet i delägarlagsverksamheten och aktieägarnas aktivitet.
Också bestämmelserna om information om delägarlagets stämmor i den gällande lagstiftningen kräver en omarbetning. Medel för sändande av möteskallelser är för närvarande brev, kungörelse i en tidning med allmän spridning på orten och brevkort till delägarna. I vissa delägarlag har det ansetts finnas problem med att få delägarnas kontaktuppgifter för mötesarrangemangen.
Delvis på grund av att delägarna i delägarlagen blivit äldre har alla delägare dock inte heller i nuläget beredskap att delta i distansstämmor, och lagstiftningen i sin nuvarande form har inte förutsatt detta. Avsikten är att i lagens ikraftträdandebestämmelse ge delägarlagen en övergångsperiod på ett år för genomförandet av den föreslagna ändringen av mötespraxis så, att alla delägarlag hinner hålla ett ordinarie möte innan skyldigheten att ordna distansstämmor träder i kraft. På detta sätt kan delägarlagen säkerställa att de när skyldigheten träder i kraft har tillräcklig beredskap för att uppfylla kravet på att ordna distansmöten.
7
Specialmotivering
1 §. Det andra momentet i den gällande paragrafen innehåller en hänvisning till lagen om samfällda skogar (37/1991), som har upphävts genom lag (109/2003). Därför föreslås det att hänvisningen uppdateras. Dessutom ändras ordalydelsen i momentet så att den överensstämmer med den terminologi som allmänt används i lagstiftningen. Till övriga delar förblir paragrafen oförändrad.
3 §. Det första momentet i den gällande paragrafen innehåller en hänvisning till den gamla lagen om fiske (286/1982), som har upphävts genom lag (379/2015). Det föreslås att hänvisningen uppdateras. I samma moment ändras termen ”fiskelag” som används i den gamla lagen om fiske till ”delägarlag”. Till övriga delar förblir paragrafen oförändrad.
7 §. Den gällande paragrafen innehåller bestämmelser om utövande av beslutanderätt vid delägarstämman. I 7 § 1 mom. föreslås att omnämnandet av fullmäktige stryks som uppenbart onödigt. Det är inte känt att det under giltighetstiden för lagen om samfälligheter skulle ha funnits några delägarlag som har haft fullmäktige. De omfattande verksamhetsmöjligheter som bestämmelserna om fullmäktige ger delägarlaget har således i praktiken närmast varit skenbara, och slopandet av dem inskränker inte delägarlagens faktiska verksamhetsmodeller. Bestämmelserna om fullmäktige har i stället för eftersträvade fördelar upprepade gånger orsakat förvirring bland annat i samband med fiskerådgivningen, eftersom det har förmodats att fullmäktige är ett obligatoriskt organ i delägarlaget. Dessutom har bestämmelserna om fullmäktige felaktigt ansetts avse personer (företrädare) som med stöd av fullmakt är närvarande vid delägarstämman. Av dessa orsaker är slopandet av bestämmelserna om fullmäktige klart förenligt med propositionens syfte som är att förtydliga lagen och att underlätta samfälligheternas verksamhet. Det föreslås att omnämnandena om fullmäktige också stryks i 17 §, som upphävs i sin helhet, samt i 18 § 2 mom., 23, 23 a och 29 §. Eftersom man i samband med beredningen inte har fått full säkerhet om huruvida det finns verksamma fullmäktige i några få samfälligheter, kommer den tid som krävs för nedläggning av eventuella befintliga fullmäktiges verksamhet att beaktas i ikraftträdandebestämmelsen till den föreslagna lagstiftningen genom att fullmäktige ges möjlighet att agera och fatta beslut som hör till dess behörighet till utgången av 2027.
Till paragrafen fogas ett nytt 2 mom. där det föreskrivs om styrelsens möjlighet att besluta att ordna delägarstämman så att delägarna kan delta i den genom datakommunikation och med tekniska hjälpmedel (distansdeltagande). Det föreslås att 2 mom. i den gällande paragrafen som sådant blir ett nytt 4 mom.
I det nya 3 mom. föreskrivs det om styrelsens skyldighet att ordna delägarstämma genom att utnyttja möjligheten till distansdeltagande, om någon av delägarna kräver det. Yrkandet ska framställas till den som ordnar stämman i så god tid före stämman att det är möjligt att genomföra de arrangemang som deltagande på distans förutsätter. Delägarlaget ska själv få besluta hur lång tid som är tillräcklig för att framställa ett yrkande. Till exempel i kallelsen till stämman eller delägarlagets stadgar kan det nämnas att möjlighet att delta på distans ska krävas senast ett visst datum.
Vid genomförandet av distansdeltagande ska alla delägares jämlika möjligheter att delta och påverka beaktas. Det är inte ändamålsenligt att ordna möjligheter till distansdeltagande till exempel så att det förutsätts specialkunskaper som avviker från kunskaper som behövs för användning av normala, mötestjänster i allmänt bruk. Det är också oförenligt med likställighetsprincipen att till exempel ordna distansdeltagande så att en delägare behöver utrustning som avviker från sådan som i allmänhet är tillräcklig för distansdeltagande, som medför betydande extra kostnader för delägaren eller som det är svårt att få tag på.
Propositionen innehåller inga detaljerade bestämmelser om hurudana mötessystem som ska användas för distansdeltagande eller om de tekniska kraven på sådana. Distansmötestjänster och distansmötespraxis utvecklas snabbt och förändras kontinuerligt, och det är inte ändamålsenligt att alltför detaljerat definiera tekniska ramvillkor för tjänsterna i lagstiftningen eller genom myndighetsåtgärder. Det finns många olika tekniska lösningar och myndigheten har varken möjlighet eller behov att påverka innehållet i de tekniska lösningar som enskilda delägarlag använder, om dessa gör det möjligt att ändamålsenligt ordna stämma så att delägarnas rättigheter tryggas.
Delägarlaget ska beakta att det inte nödvändigtvis i alla situationer är möjligt för en distansdeltagare i en hybridstämma att fullt ut följa allt som sker på stämmoplatsen och att det tidvis exempelvis kan uppstå avbrott i datakommunikationsförbindelsen eller andra omständigheter som försvårar deltagandet i stämman. De övriga delägarnas frågor och anföranden samt diskussioner under avbrott i förbindelsen kan emellertid delges distansdeltagarna till exempel så att ordföranden för stämman vid behov upprepar det väsentliga innehållet i anförandena för kännedom också för distansdeltagarna.
De delägare som deltar på distans ska fullt ut ges samma deltaganderättigheter som de delägare som deltar på stämmoplatsen. Med fulla rättigheter avses här närvaro- och yttranderätt, rösträtt och alla andra rättigheter som delägare har vid delägarstämman eller enligt delägarlagets stadgar. Deltagarnas identitet och eventuella rätt att företräda en delägare ska utredas i delägarlaget på ett sätt som anses vara bra, men stark autentisering ska inte direkt med stöd av bestämmelsen krävas för distansdeltagande. I delägarlag av olika storlek kan som utredning av en distansdeltagares identitet i praktiken godkännas till exempel ett namnupprop via en ljud- eller videoförbindelse eller så kan en länk och åtkomstkoder för distansdeltagande sändas till den e-postadress som delägaren har meddelat för detta ändamål. Vid ställande av krav på identifiering ska naturligtvis också hänsyn tas till att delägarna behandlas lika.
Om problem med förbindelserna medför så allvarliga störningar i arrangemangen för distansdeltagande att problemen eventuellt också kan inverka på giltigheten av stämmans beslut eller om avhjälpandet av dem kan leda till att stämman fördröjs avsevärt och situationen kan jämföras med att en fysisk stämma förhindras, är det motiverat att arrangören bedömer om stämman ska avbrytas och resten av den flyttas till en senare tidpunkt. I sådana fall fortsätter stämman med iakttagande av tidigare ärendelista och deltagarförteckning. När kallelsen sänds till den fortsatta delen av stämman ska en tillräckligt lång tid tryggas så att delägarna har faktiska möjligheter att delta i den. I sådana fall kan tiden emellertid vara kortare tid än de ursprungliga 21 dagarna.
Avsikten är inte att med denna proposition införa möjligheter att delta i delägarstämman med mer begränsade rättigheter än fulla rättigheter exempelvis per post eller genom datakommunikation så, att en delägare som deltar på detta sätt endast kunde utöva vissa rättigheter vid stämman. Att möjliggöra flera olika sätt för deltagande till exempel enligt ärenden vore inte ägnat att förenkla mötespraxis i samfällda områden i enlighet med propositionens mål. Om delägarlagen så önskar, kan de emellertid genomföra sådana arrangemang för stämmor, om de är eniga om saken.
Möjligheten att ordna en delägarstämma på distans innebär enligt förslaget inte direkt att en delägarstämma ska kunna ordnas helt och hållet på distans. Vill man ordna en delägarstämma helt och hållet med hjälp av datakommunikation och tekniska hjälpmedel utan någon fysisk stämmoplats, ska ett enhälligt beslut enligt 7 § 3 mom. fattas om detta. Ett enhälligt beslut kan på samma sätt som enligt den gällande lagen fattas utan stämma och kan alltså i praktiken gälla till exempel endast ordnandet av en kommande stämma så att den helt baserar sig på distansdeltagande. Eftersom en stämma som ordnas helt på distans i praktiken kan begränsa möjligheterna för sådana delägare som inte kan delta på distans att delta i beslutsfattandet i delägarlaget, kan en distansstämma inte ordnas direkt med stöd av lag eller med stöd av ett beslut med kvalificerad majoritet utan att alla delägare är eniga.
8 §. I det första momentet i den gällande paragrafen nämns termen ”röstlängd”. Definitionen av termen finns emellertid först i 14 § i den gällande lagen. Därför föreslås att definitionen av röstlängd flyttas från 14 § till 8 § 1 mom. Dessutom förtydligas terminologin i paragrafen så att formuleringarna ”mötesdeltagare” och ”deltagarna i stämman” ändras till ”de som är närvarande vid stämman”. Med detta avses både de som är fysiskt närvarande vid stämman och de som deltar på distans enligt det som krävs för att delta på distans. Också i 8 § 2 mom. ändras formuleringen ”de närvarande” till ”de som är närvarande vid stämman”. Avsikten med dessa terminologiska ändringar är inte att innehållsmässigt påverka tolkningen av lagen, utan endast att förenhetliga formuleringarna i lagen för att förenkla och förenhetliga tolkningen. Utöver de ovannämnda ändringarna ändras i 8 § 2 mom. formuleringen ”om dessa inte” till ”om de som... inte”. Det tredje momentet förblir helt oförändrat.
10 §. Den gällande paragrafen innehåller bestämmelser om sammankallande av ett icke konstituerat delägarlags stämma. Det föreslås att 10 § 1 mom. inte ändras. Till paragrafen fogas ett nytt 2 mom. enligt vilket delägarna kan befullmäktiga någon utomstående part, till exempel ett fiskeriområde, att sammankalla ett icke konstituerat delägarlags stämma.
I det tidigare 2 mom. som nu blir 3 mom. ska förtydligas paragrafens formulering om Lantmäteriverkets skyldighet att förordna en av sina tjänstemän att sammankalla stämman och sköta arrangemangen på det sätt som delägaren har meddelat, om en delägare begär det. Tolkningen av bestämmelsen har delvis på grund av den gällande formuleringen varit oklar till denna del. Bestämmelsen har i praktiken tillämpats så att tolkningen har varit att en delägare har kunnat begära att stämman endast sammankallas av Lantmäteriverket och att ingen annan part har kunnat sköta denna uppgift för delägarens räkning. Syftet med bestämmelsen har inte varit att begränsa delägarens möjligheter att vid sammankallandet av stämman anlita ett ombud eller en företrädare som han eller hon har valt. Avsikten har varit att skapa en skyldighet för myndigheterna (Lantmäteriverket) att vidta åtgärder i en situation där en delägare inte vill eller kan agera själv och annan hjälp med att sköta arrangemangen för stämman av någon anledning inte finns att tillgå. Detta syfte kommer i fortsättningen att framgå tydligare av bestämmelsens ordalydelse. I bestämmelsen preciseras dessutom hos vilken part avgiften för sammankallande av stämman och skötseln av arrangemangen tas ut. Avgiften ska tas ut hos delägarlaget. Om en delägare således själv har betalat avgiften i fråga, har han eller hon i enlighet med 30 § i lagen om samfälligheter rätt att få ersättning för sina kostnader av delägarlaget.
11 §. Den gällande paragrafen innehåller bestämmelser om delgivande av delägarstämma. Det föreslås att 11 § 1 mom. ändras så att det motsvarar utvecklingen inom kommunikationstekniken. I momentet stryks omnämnandet av att kallelsen till stämman ska delges genom brevkort eller på något annat sätt bevisligen. Kallelsen kan även i fortsättningen utfärdas genom kungörelse i en tidning med allmän spridning på orten. Dessutom föreskrivs det att kallelse till delägarstämman också kan utfärdas per e-post eller genom någon annan datakommunikationsförbindelse som baserar sig till exempel på användning av telefonnummer, när delägaren har uppgett en sådan adress till delägarlaget för sändande av kallelsen. Omnämnandet i 11 § 4 mom. av att det i stadgarna för ett konstituerat delägarlag kan bestämmas att kallelsen ska delges på något annat tillförlitligt sätt flyttas till det första momentet.
Utöver utvecklingen i fråga om olika metoder för att sända kallelse till stämma anses det nödvändigt att uppdatera bestämmelserna också av den orsaken att postkostnaderna har ökat kraftigt, medan det i praktiken är gratis att använda elektroniska metoder. Delägaren ska själv se till att delägarlaget känner till den elektroniska adress som ska användas för sändande av kallelser. När det gäller e-postadress eller någon annan datakommunikationsförbindelse ska delägaren särskilt meddela delägarlaget att den kan användas för att sända kallelse till stämma i enlighet med 11 § 2 mom. Delägaren ska alltså meddela delägarlaget den datakommunikationsförbindelse som uttryckligen ska utnyttjas för elektroniska kallelser. Alternativt ska användning av en datakommunikationsförbindelse som tidigare har uppgetts för något annat syfte uttryckligen har godkänts av delägaren för mottagande av kallelser. En adress som meddelats för att sända en kallelse ska naturligtvis inte utan delägarens samtycke få användas för andra ändamål.
I 3 mom. föreslås det att kallelsen ska sändas minst 21 dagar före stämman i stället för 14 dagar som tidigare. Genom att förlänga tidsfristen förbättras delägarnas möjligheter att delta i en stämma till exempel under semesterperioden, då kallelsen kan komma till delägarens kännedom långsammare än vanligt, eller delägarnas möjligheter att delta i stämman annars kan vara begränsade. En längre tidsfrist för kallelsen är också i linje med kravet på att delägarna om de så önskar ska kunna begära att det ordnas möjlighet att delta på distans i delägarstämman, och en sådan begäran ska göras i så god tid att arrangören har möjlighet att genomföra de arrangemang som möjliggör distansdeltagande på behörigt sätt.
14 §. I det första momentet i den gällande paragrafen definieras röstlängd och föreskrivs om hur den godkänns. Eftersom det enligt propositionen föreslås att definitionen av röstlängd flyttas till 8 § i syfte att förtydliga lagens struktur, föreslås det att samma definition stryks ur denna paragraf. För att terminologin ska bli enhetlig fogas dessutom formuleringen ”vid stämman” till den andra meningen i det första momentet. Till övriga delar förblir paragrafen oförändrad.
15 §. I den gällande paragrafen föreskrivs det om röstningsförfarandet vid stämman samt om när det krävs att ett beslut understöds av minst två tredjedelar av det sammanlagda röstetalet för de delägare som tagit del i omröstningen och av minst en tredjedel av de röstande (kravet på kvalificerad majoritet). Det föreslås att 15 § 1 mom. preciseras så att det i stället för termen ”huvudtal” tydligare anges vilka röster som räknas med i majoritetens åsikt. Det här föreslås med formuleringen ”den mening som omfattas av den majoritet som beräknas enligt antalet de delägare som är närvarande och de delägare som de företräder”. Tolkningen av den gällande formuleringen har i praktiken inte varit helt entydig.
Det föreslås att termerna ”fiskelag” och ”fiskeområde” i 8 punkten i förteckningen i 2 mom. ändras så att de motsvarar det nuvarande rättsläget och ändras till termerna ”delägarlag” och ”fiskeriområde”.
I övrigt förblir paragrafen oförändrad.
17 §. Det föreslås att paragrafen upphävs. Det här vore förenligt med att bestämmelserna om fullmäktige stryks i lagen.
18 §. Den gällande paragrafen innehåller bestämmelser om delägarlagets stadgar. Det föreslås att det till 18 § 1 mom. 2 punkten för tydlighetens skull också fogas ett omnämnande av ombudsmän som eventuellt ska väljas i stället för styrelsen. Det föreslås att 2 mom. stryks helt. På samma sätt som i fråga om 17 § är det här förenligt med att bestämmelserna om fullmäktige stryks i lagen. Den gällande paragrafens 3 mom. flyttas och blir ett nytt 2 mom.
20 §. Den gällande paragrafen innehåller bestämmelser om styrelsens beslutförhet. I 1 mom. ändras ”närvarande” till formuleringen ”närvarande vid styrelsens möte”. Avsikten med den här ändringen är att förenhetliga formuleringarna på motsvarande sätt som i fråga om delägarstämman.
Dessutom föreslås att det till paragrafen fogas ett nytt 2 mom. med bestämmelser om möjligheten att ordna styrelsens sammanträde på distans om styrelsemedlemmarna är eniga om saken. Enhällighet ska förutsättas, eftersom det i nuläget inte är möjligt att anta att styrelsemedlemmar i alla delägarlag utan undantag har beredskap och resurser att delta i styrelsens sammanträden på distans.
Det nuvarande 2 mom. föreslås bli ett nytt 3 mom.
23 §. Den gällande paragrafen innehåller bestämmelser om väckande av talan som gäller delägarstämmans, fullmäktiges eller styrelsens beslut. Det föreslås att paragrafen till övriga delar förblir oförändrad men att omnämnandena av fullmäktiges beslut ska strykas, eftersom fullmäktige ska slopas. Motiveringen till det här ingår i specialmotiveringen till 7 §. Den föreslagna ändringen överensstämmer med det förslag enligt vilket bestämmelserna om styrelsen ska strykas som onödiga.
23 a §. Den gällande paragrafen innehåller bestämmelser om framställande av rättelseyrkande som gäller delägarlagets, fullmäktiges eller styrelsens beslut. Det föreslås att paragrafen förblir oförändrad till övriga delar, men i den ska strykas omnämnandet av möjligheten att yrka att fullmäktiges beslut rättas, eftersom fullmäktige kommer att slopas. Även den här ändringen överensstämmer med förslaget om att bestämmelserna om styrelsen ska strykas som onödiga. Motiveringen till det här ingår i specialmotiveringen till 7 §.
27 §. Den gällande paragrafen innehåller bestämmelser om utsökningsförfarandet för en samfällighet eller en gemensam särskild förmån. I paragrafen finns en hänvisning till den upphävda utsökningslagen, som föreslås bli ändrad till en hänvisning till utsökningsbalken (705/2007) på motsvarande sätt som i den gällande lagstiftningen.
29 §. Den gällande paragrafen innehåller bestämmelser om delägares rätt att sammankalla en delägarstämma eller ett fullmäktigemöte på delägarlagets bekostnad. Paragrafen förblir i övrigt oförändrad, men i överensstämmelse med de övriga föreslagna ändringarna stryks omnämnandena av fullmäktige. Motiveringen till det här ingår i specialmotiveringen till 7 §.
33 §. Det föreslås att paragrafen ändras så att omnämnandet av att ett utdrag ur delägarlagets stadgar ska sändas till Tillstånds- och tillsynsverket stryks, eftersom verket i praktiken redan har tillgång till uppgifterna.
I den gällande paragrafen föreskrivs det om sändande av ett utdrag ur delägarlagets stadgar, av vilket de i 18 § 1 mom. 1 och 2 punkten avsedda uppgifterna framgår, till Lantmäteriverket och Tillstånds- och tillsynsverket. Om delägarlaget har sin hemort i landskapet Åland, ska utdraget emellertid sändas till Statens ämbetsverk på Åland. Uppgifterna i fråga är delägarlagets namn och hemort samt de samfälligheter eller gemensamma särskilda förmåner som hör till det samt styrelsens sammansättning och mandatperiod. Delägarlagets stadgar fastställs emellertid av Tillstånds- och tillsynsverket, och därför ska uppgifter om de omständigheter som anges i stadgarna utan undantag lämnas till verket i samband med att stadgarna fastställs. Detsamma gäller Statens ämbetsverk på Åland. I fortsättningen ska utdraget ur delägarlagets stadgar endast sändas till Lantmäteriverket.
Lantmäteriverket, Tillstånds- och tillsynsverket eller Statens ämbetsverk på Åland ska också i fortsättningen utöver ovan nämnda utdrag tillställas uppgifter om styrelsens ordförande och vice ordförande eller uppgifter om ombudsmannen och dennes suppleant samt om deras adresser.
10
Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning
Propositionen har koppling till egendomsskyddet enligt 15 § i grundlagen, enligt vilken vars och ens egendom är tryggad. Propositionen har dock inga negativa konsekvenser för tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna. I propositionen föreslås inget ingripande i befintliga avtalsförhållanden eller i delning eller besittning av egendom på ett sätt som försämrar egendomsskyddet eller i övrigt kan bli problematiskt med tanke på egendomsskyddet enligt 15 § i grundlagen. I propositionen föreslås inte heller några begränsningar av de möjligheter att delta som grundar sig på den gällande lagstiftningen. Delägarnas möjligheter att delta och därigenom möjligheterna att påverka besittningen av egendom på ett så jämlikt sätt som möjligt kommer i praktiken att förbättras i och med de föreslagna bestämmelserna.
Syftet med propositionen är att tillåta deltagande i delägarlagens stämmor och styrelsens möten också via distansförbindelse samt att tillhandahålla nya sätt att skicka kallelse till stämmorna. Avsikten är att underlätta organiseringen av samfälligheters administrativa ärenden. De föreslagna ändringar som gäller kallelse till stämma och mötesförfaranden förbättrar i praktiken egendomsskyddet för delägarna i samfälligheterna i och med att förvaltningen underlättas. Genom att möjliggöra deltagande i delägarlagens stämmor vid distansförbindelse tryggas bättre än i det gällande rättsläget t.ex. möjligheterna för delägare i ett samfällt vattenområde som bor någon annanstans att delta i stämman.
Att deltagandet i stämmor underlättas har förutom konsekvenser för egendomsskyddet också konsekvenser för uppnåendet av den jämlikhet som avses i 6 § i grundlagen när det gäller delägare. Delägarnas möjligheter att påverka delägarlagets beslut är i fortsättningen inte lika beroende av på vilken ort delägaren är stadigvarande bosatt eller var delägaren vistas vid tidpunkten för delägarstämman, eftersom det blir möjligt att delta i stämman också via distansförbindelse. Positiva konsekvenser för jämlikheten mellan delägarna har också de ändringar som gör det möjligt att sammankalla delägarstämman med hjälp av moderna kommunikationsmedel så att det går att sända kallelsen till stämman i realtid till en allt större del av delägarna i ett delägarlag.
I 7 § föreslås ett nytt moment där det föreskrivs om möjligheten att delta i delägarlagets stämma genom datakommunikation och med tekniska hjälpmedel om någon av delägarna kräver det. Om stämman ordnas helt via distansförbindelse utan fysisk mötesplats förutsätter det å sin sida ett enhälligt beslut av delägarna med stöd av 7 § 3 mom., eftersom en stämma som ordnas helt på distans i praktiken kan begränsa möjligheterna för medlemmar som inte har möjlighet att delta på distans att delta i beslutsfattandet i delägarlaget, vilket inte vore korrekt med tanke på delägarnas egendomsskydd och likabehandling. Man har därför velat att delägarna i delägarlaget ska vara ense om ett beslut som gäller denna möjlighet.
Syftet med de ovan angivna villkoren för att delta på distans är att den föreslagna lagstiftningen ska säkerställa att delägarnas möjligheter att delta i beslutsfattande som gäller deras egendom inte begränsas på ett sätt som äventyrar egendomsskyddet enligt 15 § i grundlagen eller likabehandlingen av delägarna, utan att de föreslagna ändringarna endast ska förbättra delägarnas möjligheter att delta.
Trots villkoren innehåller propositionen inga detaljerade bestämmelser om de mötessystem som ska användas för distansdeltagande eller om de tekniska kraven på dem. Tjänsterna och förfarandena för distansmöten utvecklas hela tiden mycket, och det är inte ändamålsenligt att i lagstiftningen eller genom myndighetsåtgärder ange alltför detaljerade tekniska villkor för tjänsterna, eftersom det i vissa situationer till och med kan leda till att egendomsskyddet försämras, t.ex. om det i praktiken skulle bli övermäktigt att iaktta de tekniska villkor som ställts. Det finns dessutom många olika tekniska lösningar, och myndigheten har varken möjlighet eller behov att påverka innehållet i de tekniska lösningar som enskilda delägarlag använder, om lösningarna som sådana ger tillräckliga möjligheter att påverka ordnandet av delägarlagets verksamhet med respekt för delägarnas grundläggande fri- och rättigheter.
På de grunder som anförts ovan anses att propositionen kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning.