Direkt till innehållet

RP 100/2016 rd

Senast publicerat 14-10-2016 07:34

Regeringens proposition RP 100/2016 rdRegeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av räddningslagen och av lagen om nödcentralsverksamhet

PROPOSITIONES HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att räddningslagen och lagen om nödcentralsverksamhet ändras. Propositiones syfte är att förtydliga och utöka myndigheternas rätt att få uppgifter. 

Räddningsmyndigheternas rätt att få vissa uppgifter som är viktiga för drivandet av räddningsväsendet ska ökas. Dessutom ändras bestämmelserna om utlämnande och lagring av uppgifter i räddningsväsendets register.  

Gränsbevakningsväsendets ställning som samarbetspart för myndigheterna klargörs och Gränsbevakningsväsendet ges rätt att använda det landsomfattande nödcentralsdatasystemet. Den rätt att få uppgifter som behövs för den operativa verksamheten inom Nödcentralsverket och de myndigheter som deltar i nödcentralsverksamheten utökas. Dessutom ska användaruppgifterna och logguppgifterna som gäller användningen av nödcentralsdatasystemet kunna lämnas till de ansvariga myndigheterna för tillsynen. 

De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2017. 

ALLMÄN MOTIVERING

Nuläge

1.1 Lagstiftning och praxis

Räddningslagen 

Bestämmelser om räddningsmyndigheters rätt att få uppgifter och om räddningsväsendets personregister finns i 13 kap. i räddningslagen (379/2011). En räddningsmyndighet har rätt att få uppgifter för räddningsverksamhet och tillsynsuppgifter och för befolkningsskyddsuppgifter. I räddningslagen föreskrivs det dessutom om rätten att få uppgifter i samband med brandutredning och undersökning av olyckor. Personregister inom räddningsväsendet är åtgärdsregistret, registret över beredskapsuppgifter, övervakningsregistret samt personregistret över dem som deltar i räddningsverksamhet med stöd av avtal. 

Räddningsmyndigheter ska enligt räddningslagen få uppgifter för räddningsverksamhet och tillsynsuppgifter oberoende av sekretessbestämmelserna och avgiftsfritt. Rätten att få uppgifter avgiftsfritt har motiverats med att det med tanke på det allmänna intresset och människornas säkerhet är ändamålsenligt att räddningsverksamheten och planeringen av den samt räddningsväsendets tillsynsuppgifter inte försvåras därför att de uppgifter som räddningsmyndigheterna behöver skulle vara avgiftsbelagda. Det är kommunernas lagstadgade uppgift att sköta uppgifterna inom räddningsväsendet, och för att uppgifterna ska vara avgiftsfria talar bl.a. målet att minimera de ekonomiska belastningar som lagstadgade uppgifter medför för kommunerna (RP 257/2010 rd s. 27). 

För närvarande finns det i Finland 22 regionala räddningsverk. Geografiska och befolkningsmässiga skillnader påverkar informationsbehovet och mängden informationssökning regionalt. Det kan dessutom anses vara utmanande att skapa en enhetlig bild av hur rätten att få uppgifter används eftersom det varje år kan ske ett varierande antal olika olyckor, vilket påverkar behovet av att söka information. I fråga om räddningsväsendets register har det inte särskilt utretts hur enhetlig praxis vid registerföringen är mellan räddningsverken och om det finns betydande skillnader i praxis. 

Lagen om nödcentralsverksamhet 

Lagen om nödcentralsverksamhet (692/2010) tillämpas på räddningsväsendets, polisens och social- och hälsovårdens nödcentralstjänster samt på Nödcentralsverket. Nödcentralsverkets ämbetsområde är hela landet utom landskapet Åland. Nödcentralsverket har till uppgift att producera nödcentralstjänster, att stödja räddningsväsendets, polisens samt social- och hälsovårdens myndigheters verksamhet och att utveckla och övervaka uppgifter och rutiner i samband med nödcentralstjänsterna. Nödcentralsverket kan i syfte att upprätthålla och främja säkerheten sköta andra uppgifter som lämpar sig för dess verksamhetsområde samt på annat sätt bistå myndigheter. Nödcentralsverket är en i sjöräddningslagen (1145/2001) avsedd övrig sjöräddningsmyndighet.  

Nödcentralsdatasystemet är ett landsomfattande datasystem som är avsett för räddningsmyndigheterna, polismyndigheterna, social- och hälsovårdsmyndigheterna och Nödcentralsverket. Nödcentralsdatasystemet är ett personregister, för vilket huvudansvarig registerförare är Nödcentralsverket, och för polisens del är Polisstyrelsen registeransvarig. Användningen av systemet och uppgifterna i det omfattas av laglighetskontroll. 

I lagen om nödcentralsverksamhet föreskrivs det om information som ska lagras i nödcentralsdatasystemet, om uppdatering och avförande av information samt om utlämnande av information. Vidare föreskrivs det på lagnivå om Nödcentralsverkets rätt att avgiftsfritt få information ur olika register, vilket har betydelse för en smidig skötsel av myndigheternas uppgifter och för befolkningens säkerhet. I nödcentralsdatasystemet kan det lagras bl.a. sekretessbelagda uppgifter och känsliga uppgifter. Det finns behov av att utvidga rätten att få information, för informationen behövs för skötseln av Nödcentralsverkets uppgifter och räddningsväsendets, polisväsendets och social- och hälsovårdsväsendets operativa uppgifter. Informationen lämnas till de enheter som sköter myndigheternas operativa uppgifter och till myndigheternas ansvariga registerförare enligt verksamhetsområde. Information får lämnas ut till inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och regionförvaltningsverket för övervakning. I lagen föreskrivs det dessutom om nödcentralsdatasystemets användarregister och loggregister. 

1.2 Bedömning av nuläget

Inom räddningsverksamheten har det uppdagats behov av att utöka rätten att få uppgifter. Det finns för närvarande ett flertal register ur vilka räddningsmyndigheterna inte har rätt att få uppgifter, men ur vilka uppgifter skulle behövas för räddningsuppdrag. Dessutom har räddningsmyndigheterna inte rätt i enlighet med räddningslagen att ur befolkningsdatasystemet avgiftsfritt få vissa uppgifter som behövs i räddningsverksamheten, och inte heller t.ex. ur fastighetsdatasystemet för att få reda på fastighetsägares kontaktinformation. Den nya rätt till uppgifter som nu föreslås kan anses vara behövlig för en effektiv och resultatrik räddningsverksamhet, liksom för arbetarskyddet. 

Det har även visat sig att rätten att lämna ut uppgifter ur räddningsväsendets register behövs för användningen av uppgifter ur övervakningsregistret i uppdrag inom räddningsverksamheten och för utlämnande av uppgifter ur åtgärdsregistret. 

Enligt lagen om nödcentralsverksamhet ansvarar Nödcentralsverket för att ta emot och bedöma nödmeddelanden, förmedla meddelanden och uppdrag, vidta övriga brådskande åtgärder samt ge stödtjänster till räddnings-, polis- samt social- och hälsovårdsväsendets myndigheter samt till de enheter som sköter myndighetsuppgifter eller aktörer som alarmerats. De myndigheter som deltar i nödcentralsverksamheten ska ge Nödcentralsverket till sina verksamhetsområden knutna anvisningar och planer för behandling och förmedling av uppdrag samt andra anvisningar och planer. Man samarbetar för att samordna landsomfattande planer och anvisningar. Det operativa samarbetet mellan Nödcentralsverket och Gränsbevakningsväsendet baserar sig med stöd av lagen om nöcentralsverksamhet och sjöräddningslagen på avtal. Nödcentralsverket svarar inte för meddelanden om gränssäkerhet som hör till Gränsbevakningsväsendets behörighet.  

I samband med utvecklingsprojekt angående myndigheternas verksamhet och informationssystem har det framkommit ett behov av att förtydliga Gränsbevakningsväsendets ställning som en aktör som deltar i samarbetet, dels genom att Gränsbevakningsväsendet ger anvisningar om verksamheten, dels genom att det använder nödcentralsdatasystemet. Det funktionella samarbetet baserar sig på lagstiftning. Uppgifter får med stöd av lag lämnas mellan Nödcentralsverket och Gränsbevakningsväsendet. Samarbetet skapar synergieffekter, och det funktionella samarbetet har intensifierats ytterligare, även om varje aktör svarar för sin lagstadgade verksamhet och för sina resurser. Skötseln av Nödcentralsverkets och myndigheternas operativa uppdrag samt Nödcentralsverkets uppgift att särskilt vid brådskande uppdrag ge stödtjänster till de myndigheter inom räddningsväsendet, polisväsendet och social- och hälsovårdsväsendet som deltar i nödcentralsverksamheten skapar vidare ett behov av att få information ur nya register. Nödcentralsverket lämnar ut den information som behövs för operativa uppdrag till larmade operativa enheter. Till ansvariga registerförare inom verksamhetsområdena lämnas ur nödcentralsdatasystemet ut verksamhetsområdets egna uppgifter, gällande vilka beslut om utlämnande av uppgifter hör till verksamhetsområdet i fråga. I och med att samarbetet mellan myndigheterna har intensifierats har det blivit möjligt att lämna ut samma uppgifter till samtliga larmade enheter i samband med larm från Nödcentralsverket. 

Det är motiverat att de som kan se och behandla information i nödcentralsdatasystemet ska handla under tjänsteansvar, också de som inte står i tjänsteförhållande. Personer som är anställda hos registerförande myndigheter och myndigheter som använder registret har rätt att inom ramen för sina befogenheter få tillgång till och behandla information inom sitt eget verksamhetsområde enligt överenskommelse med Nödcentralsverket. I fråga om information som lagras i nödcentralsdatasystemet, såsom behövliga uppgifter med tanke på någons personliga säkerhet eller arbetarskyddet, dvs. så kallad säkerhetsinformation, behöver behandlingen av informationen samt ansvar i samband med behandlingen preciseras. Informationen kan vara känsliga personuppgifter såsom uppgifter om en brottslig gärning eller ett straff, någons hälsotillstånd eller vårdåtgärder eller t.ex. uppgifter som till sin karaktär är tips som används i polisverksamheten. Enligt den gällande lagen får säkerhetsinformationen användas gemensamt av alla som för och använder registret, vilket möjliggör en bred grupp användare. Användaren kan vara anställd i tjänsteförhållande eller i arbetsavtalsförhållande. Det är skäl att begränsa behandlingen av säkerhetsinformation till enskilda uppdrag när det behövs för uppdraget.  

Det har bedömts att de ansvariga myndigheterna för användarna av nödcentralsdatasystemet har behov av att bättre än tidigare övervaka användarna av systemet inom sitt ansvarsområde och behandlingen av de uppgifter som används. Det bör därför göras möjligt att för övervakning lämna ut uppgifter ur användarregistret och loggregistret till de ansvariga myndigheterna inom räddningsväsendet, polisväsendet och social- och hälsovårdsväsendet. Gränsbevakningsväsendet har motsvarande behov. 

Målsättning och de viktigaste förslagen

Syftet med propositionen är att ändra räddningslagen så att det enligt lagen blir möjligt att på ett ändamålsenligt sätt få rätt till uppgifter, lagra uppgifter och använda uppgifter inom räddningsväsendet. Syftet med propositionen är även att ändra lagen om nödcentralsverksamhet till den del den gäller behandling av information, rätt att få information och utlämnande av information samt att förtydliga Gränsbevakningsväsendets ställning. 

Det föreslås att 89 § i räddningslagen ändras så att räddningsmyndigheternas rätt att avgiftsfritt få uppgifter utvidgas till vissa uppgifter i befolkningsregistret och till vissa uppgifter i andra myndighetsregister. Det föreslås även att paragrafen ändras så att räddningsmyndigheternas rätt att få uppgifter skiljs åt på basis av om det är fråga om planering och fullgörande av räddningsverksamheten eller om tillsynsuppgifter. Vissa uppgifter ska man dock ha rätt att få såväl för räddningsverksamhet som för tillsynsuppgifter, liksom i den gällande lagen. 

Det föreslås att bestämmelserna om åtgärdsregistret i 91 § i lagen ändras så att Räddningsinstitutet, som enligt lagen är registrets tekniska administratör, får rätt att lämna ut uppgifter ur registret om man särskilt har kommit överens om det med det räddningsverk som för registret. Det föreslås att rätten att trots sekretessbestämmelserna lämna ut uppgifter ur åtgärdsregistret ska utvidgas. Bestämmelserna i paragrafen ska även kompletteras vad gäller vem som har rätt att föra in uppgifter i åtgärdsregistret. Uppgifter om första insatsen ska få föras in av en aktör som deltagit i uppdraget i fråga, och när det handlar om räddningsuppdrag ska en aktör som deltagit i ett uppdrag få föra in sina egna uppgifter. Dessa ändringar har betydelse för rätten att föra in uppgifter för de aktörer som inte har ställning som myndighet. 

Dessutom föreslås det att räddningsmyndigheterna i det i 93 § avsedda övervakningsregistret ska få föra in uppgifter som de med stöd av 42 § får från andra myndigheter samt externa räddningsplaner som avses i 48 §. Det föreslås även att bestämmelserna om övervakningsregistret ska ändras så att det i registret får föras in alla uppgifter som avses i 89 § med vissa begränsningar, utöver vilket uppgifterna i övervakningsregistret trots sekretessbestämmelserna ska få lämnas ut till räddningsmyndigheterna för räddningsverksamheten och planeringen av den. 

I propositionen föreslås det också att hänvisningen i 48 § i räddningslagen ändras så att den motsvarar syftet med bestämmelserna i den nya miljöskyddslagen (527/2014) (deponi för utvinningsavfall som medför risk för storolycka). 

Det föreslås att det till lagen om nödcentralsverksamhet fogas en ny 2 a § om samarbete med Gränsbevakningsväsendet. Samtidigt preciseras 4 § 3 mom. i den lagen. Vidare föreslås det att det till lagen fogas en ny 14 a § om Gränsbevakningsväsendets skyldighet att ge Nödcentralsverket anvisningar och planer i anslutning till samarbete inom den operativa verksamheten, och samtidigt preciseras 12 § 3 mom. Även 16 § 1 mom., 17 § och 18 § ska ändras så att Gränsbevakningsväsendet har rätt att använda nödcentralsdatasystemet, så att information om Gränsbevakningsväsendet får lagras i nödcentralsdatasystemet och så att Gränsbevakningsväsendet svarar för att lagra sina egna uppgifter och anvisningar i systemet. Det föreslås att 17 § i lagen om nödcentralsverksamhet även preciseras i fråga om ansvar för dem som kan se och behandla lagrad information. Hänvisningarna i 15 och 19 § i den lagen till den upphävda kommunikationsmarknadslagstiftningen, dvs. till kommunikationsmarknadslagen och lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation, ska uppdateras till hänvisningar till informationssamhällsbalken (917/2014). 

Enligt förslaget uppdateras i lagen om nödcentralsverksamhet 19 § 1 mom. 1 punkten i enlighet med den ändrade polislagstiftningen och 6 punkten i fråga om registret om fordon. I paragrafens 1 mom. föreslås det nya 13—16 punkter, i vilka det föreskrivs om rätten att få information ur olika register. Det föreslås att 20 § om utlämnande av information ändras så att det till inrikesministeriet och social- och hälsovårdsministeriet utöver information som är nödvändig för deras övervakningsuppgifter får lämnas ut information för planerings- och utvecklingsuppgifter inom deras verksamhet. Till Gränsbevakningsväsendet ska det få lämnas ut information som gäller enheter inom Gränsbevakningsväsendet. 

I propositionen föreslås det också att det ska bli möjligt att lämna ut information som lagrats i det i 22 § i lagen om nödcentralsverksamhet avsedda användarregistret och information som lagrats i det i 24 § avsedda loggregistret till vederbörande myndighet inom räddningsväsendet, polisväsendet och social- och hälsovårdsväsendet samt till Gränsbevakningsväsendet. Informationen behövs för uppföljning och övervakning av verksamheten. 

Propositionens konsekvenser

3.1 Ekonomiska konsekvenser

Propositionen har inga konsekvenser med tanke på statsbudgeten. Enligt 89 § i räddningslagen har räddningsmyndigheten rätt att få de uppgifter som avses i paragrafen avgiftsfritt och även genom teknisk anslutning eller annars i elektronisk form. Någon ändring av dessa grundläggande bestämmelser föreslås inte. De utökningar av räddningsmyndigheternas rätt att få uppgifter som föreslås i räddningslagen har inga betydande ekonomiska konsekvenser. När informationen lämnas ut ska man huvudsakligen utnyttja befintliga datanätstjänster genom vederbörande registers webbportaler. 

När det gäller lagen om nödcentralsverksamhet har propositionen inga direkta konsekvenser med tanke på statsbudgeten. Ändringen av lagen om nödcentralsverksamhet i fråga om samarbetet mellan Nödcentralsverket och Gränsbevakningsväsendet bedöms inte ha några nya ekonomiska konsekvenser för Nödcentralsverket eller Gränsbevakningsväsendet. Enligt 19 § i lagen om nödcentralsverksamhet har nödcentralsverkets anställda enligt vad som överenskommits med registerföraren och trots sekretessbestämmelserna samt för att kunna sköta verkets lagstadgade uppgifter rätt att avgiftsfritt få information som behövs för att säkerställa förberedande åtgärder i samband med uppdrag eller arbetarskyddet eller för att stödja myndigheten eller enheten i fråga. Det ska bli möjligt att använda de nya registren i det skede när den systemintegration som behövs har gjorts, och det ska vara möjligt att ur registren heltäckande få de uppgifter som enligt lag får lagras i dem. 

Det föreslås ingen ändring i principen om avgiftsfrihet i fråga om de nya registren. Arrangemangen i samband med rätten att få information kan enligt bedömning föranleda nya kostnader enligt abonnemang, om man inte kan utnyttja registrens webbportaler. Kostnaderna kan vara relaterade till säkerhetslösningen för nödcentralsdatasystemet, eftersom nödcentralsdatasystemet fungerar inom förvaltningens säkerhetsnät (TUVE). Kostnaderna kan enligt bedömning variera mellan 50 000 euro och 100 000 euro per abonnemang. Efter ibruktagandet uppstår årligen underhållskostnader som bedöms kunna uppgå till 10—20 procent av investeringskostnaderna. 

3.2 Konsekvenser för myndigheterna

Den föreslagna ändringen av räddningsmyndigheternas rätt att få information skapar förutsättningar för förbättring av effektiviteten och resultaten av räddningsverksamheten samt arbetarskyddet. Dessa påverkar användningen av de tillgängliga resurserna och tryggandet av dem, eftersom tillgången till information gör att räddningsmyndigheterna snabbare kan fatta beslut om de åtgärder som behövs och samtidigt minskar sannolikheten för felaktiga beslut. 

Genom ändringarna i lagen om nödcentralsverksamhet tryggas effektiviteten i Nödcentralsverkets verksamhet och i övriga myndigheters operativa verksamhet. Nödcentralsverket tillhandahåller myndigheterna inom räddningsväsendet, polisväsendet och social- och hälsovårdsväsendet stödtjänster på basis av föreskrifter eller anvisningar som dessa myndigheter utfärdat, vilket den nya rätten att få information stöder. Stödtjänster, särskilt brådskande sådana, som hör till produktionen av nödcentralstjänster är bl.a. sökning av säkerhetsinformation som hänför sig till arbetarskyddet och utlämnande av informationen, extra larm och ändring av larmrespons, utredning och förmedling av information till myndigheterna, registerförfrågningar, informationssökning och utredning av kontaktuppgifter. 

Den nya rätten att få information är av betydelse även med tanke på riskbedömning och -hantering och utveckling av verksamheten i och med att den som helhet hänger samman med myndighetsverksamheten samt för förenhetligande av processerna inom myndigheternas gemensamma system. 

Med stöd av de föreslagna bestämmelserna ska Gränsbevakningsväsendet självt ansvara för lagrande av sin egen information i systemet samt för övervakning, vilket i praktiken inte innebär att Nödcentralsverket får några nya uppgifter. Till den del som Nödcentralsverket är huvudansvarig registerförare för nödcentralsdatasystemet ökar ansvaret. 

Propositionen har inga organisatoriska konsekvenser. 

3.3 Konsekvenser för privatpersoner, företag och sammanslutningar

Den ändring av rätten att få uppgifter som föreslås i räddningslagen påverkar privatpersoners, företags och sammanslutningars möjligheter att så snabbt som möjligt få information om olyckor vid sina fastigheter. 

Ändringen av lagen om nödcentralsverksamhet har inga direkta konsekvenser för privatpersoner, företag eller sammanslutningar. 

3.4 Samhälleliga konsekvenser

Genom att räddningsmyndigheterna får tillräcklig rätt att få uppgifter tryggas räddningsväsendets effektivitet, vilket å ena sidan bidrar till att förebygga allvarliga olyckor och å andra sidan bidrar till att konsekvenserna av skedda olyckor kan begränsas avsevärt. 

Genom ändringarna i lagen om nödcentralsverksamhet tryggar man att myndigheternas verksamhet är effektiv och att de som behöver hjälp får rätt sorts hjälp. Inom nöcentralsverksamheten hör den största delen av de uppdrag som förmedlas till myndigheterna till polisväsendet och social- och hälsovårdsväsendet. 

Beredningen av propositionen

Inrikesministeriet tillsatte för beredningen av regeringens proposition en arbetsgrupp med representanter för inrikesministeriets räddningsavdelning, inrikesministeriets polisavdelning, social- och hälsovårdsministeriet, Nödcentralsverket, Räddningsinstitutet och räddningsverken. Arbetsgruppen hörde sakkunniga inom polisen, social- och hälsovårdsväsendet och Gränsbevakningsväsendet. Yttranden om utkastet till proposition begärdes av justitieministeriet, inrikesministeriets polisavdelning, finansministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, kommunikationsministeriet, arbets- och näringsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, miljöministeriet, dataombudsmannen, regionförvaltningsverken, närings-, trafik- och miljöcentralerna, räddningsverken, Nödcentralsverket, Meteorologiska institutet, Trafikverket, Trafiksäkerhetsverket, Lantmäteriverket, Patent- och registerstyrelsen, staben för Gränsbevakningsväsendet, Finlands miljöcentral, Befolkningsregistercentralen och Räddningsinstitutet. 

Yttranden lämnades av Nödcentralsverket, Meteorologiska institutet, Regionförvaltningsverket i Östra Finland, Räddningsverket i Östra Nyland, Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk, Mellersta Nylands räddningsverk, kommunikationsministeriet, Trafikverket, Trafiksäkerhetsverket, Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, justitieministeriet, Räddningsverket i Uleåborg-Nordöstra Österbotten, Patent- och registerstyrelsen, Räddningsinstitutet, Österbottens räddningsverk, Polisstyrelsen, staben för Gränsbevakningsväsendet, inrikesministeriets polisavdelning, social- och hälsovårdsministeriet, Finlands miljöcentral, arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, Befolkningsregistercentralen och miljöministeriet. 

I yttrandena framfördes åsikter om att vissa föreslagna bestämmelser skulle preciseras, begränsas eller strykas. I yttrandena ansågs det att det finns behov av lagstiftning om myndigheternas gemensamma fältledningssystem som nu förbereds och om myndighetssamarbetet inom systemet. Det ansågs även att rätten att få vissa nya typer av information skulle behövas. På basis av yttrandena har det gjorts ändringar i propositionen. I propositionen har de i yttrandena föreslagna bestämmelserna om myndigheternas gemensamma framtida fältledningssystem och om myndighetssamarbetet i anslutning till systemet inte beaktats, eftersom de ändringar i lagstiftningen som verksamheten, uppgifterna och systemet i anslutning till fältledningssystemet förutsätter kommer att kartläggas skilt. 

DETALJMOTIVERING

Lagförslag

1.1 Lagen om ändring av räddningslagen

48 §.Extern räddningsplan för objekt som medför särskild risk. I paragrafen föreskrivs det om räddningsverkets skyldighet att för en eventuell olycka göra upp en extern räddningsplan för vissa områden i samarbete med den berörda verksamhetsidkaren. Ett sådant område är i enlighet med den gällande räddningslagen en sådan deponi för utvinningsavfall som avses i 112 § 1 mom. 4 punkten i miljöskyddslagen (527/2014). Det föreslås att 48 § 1 mom. 3 punkten i räddningslagen ändras så att det i stället för ovannämnda deponi för utvinningsavfall hänvisas till en i 112 § 1 mom. 5 punkten i miljöskyddslagen avsedd deponi för utvinningsavfall som medför risk för storolycka. 

I 45 a § i den tidigare miljöskyddslagen (86/2000) skiljdes inte deponi för utvinningsavfall och deponi för utvinningsavfall som medför risk för storolycka från varandra lika tydligt som i 112 § i den nya miljöskyddslagen. Skillnaden är dock väsentlig, och den påverkar omfattningen av skyldigheten att göra upp en extern räddningsplan. Det finns betydligt färre i 112 § 1 mom. 5 punkten i miljöskyddslagen avsedda deponier för utvinningsavfall som medför risk för storolycka än sådana deponier för utvinningsavfall som avses i 112 § 1 mom. 4 punkten i den lagen. Det är inte ändamålsenligt att göra upp externa räddningsplaner för alla deponier för utvinningsavfall. 

89 §.Rätt att få uppgifter för räddningsverksamhet och tillsynsuppgifter. Det föreslås att bestämmelserna i paragrafen ändras så att de bättre än för närvarande beaktar vilka uppgifter det är motiverat att ha rätt till både för att sköta tillsynsuppgifter och för att planera och fullgöra räddningsverksamheten, vilken enbart för att sköta tillsynsuppgifter och vilken enbart för att planera och fullgöra räddningsverksamheten. 

I paragrafens 1 mom. ska det liksom i den gällande bestämmelsen föreskrivas att räddningsmyndigheten, oberoende av sekretessbestämmelserna, för att kunna utföra de uppgifter som ålagts den i räddningslagen har rätt att avgiftsfritt få de uppgifter som behövs för att planera och fullgöra räddningsverksamheten och för att sköta de tillsynsuppgifter som ålagts räddningsväsendet. 

I paragrafens 2 mom. ska det föreskrivas om de uppgifter som räddningsmyndigheten ska ha rätt till både för att sköta tillsynsuppgifter och för att planera och fullgöra räddningsverksamheten. I detta moment är det nytt i jämförelse med de gällande bestämmelserna att räddningsmyndigheten ska ha rätt att ur befolkningsdatasystemet få uppgifter om en persons fullständiga namn, personbeteckning samt hemkommun och bostad där samt sådana uppgifter om en fastighet, byggnad och lägenhet som specificerar personens hemkommun och bostad där. Dessutom föreslås det att räddningsmyndigheten ska ha rätt att ur befolkningsdatasystemet få uppgift om av en person lämnad uppgift om postadress och andra kontaktuppgifter. Vid behandlingen av uppgifter ska bestämmelserna i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009) beaktas, bl. a. 37 §, i vilken det föreskrivs om behandling av uppgifter som omfattas av spärrmarkering. 

Vid sidan av övrig tillsyn kräver även t.ex. så kallad egenkontroll, vid vilken en tillsynsblankett skickas till objektet, uppgift on namn, personbeteckning och adress för att tillsynsuppgiften ska lyckas. De uppgifter som nu används har samlats in i samband med brandsyn och andra tillsynsåtgärder. Dessutom kan det konstateras att enligt 29 § 1 mom. i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster ska ur befolkningsdatasystemet följande uppgifter lämnas ut för domstols- och förvaltningsförfarande, för myndigheternas planerings- och utredningsuppdrag och för andra motsvarande myndighetsuppgifter: 1) uppgifter som föreskrivs i lag eller i en förordning som utfärdats med stöd av lag, och 2) uppgifter som behövs för utförande av en arbetsuppgift, en åtgärd eller ett uppdrag som föreskrivs i eller med stöd av lag. Det kan anses att rätten att få uppgifter som nu föreslås behövs för skötseln av tillsynsuppgifter, men med tanke på fastställande av räddningsmyndigheternas behörighet är det tydligare om rätten att få uppgifterna nämns också i räddningslagen. 

När det kommer till planeringen och fullgörandet av räddningsverksamheten är de föreslagna rättigheterna motiverade eftersom tillgång till en persons kontaktuppgifter främjar räddningsväsendets effektivitet och arbetarskydd samt beslutsfattandet för att ordna efterbevakning efter räddningsverksamhet.  

Det föreslås att sjuktransportuppdrag inte längre ska nämnas i samband med första insatsen och prehospital akutsjukvård i 2 mom. (den föreslagna 5 punkten i momentet), eftersom begreppet inte längre används i detta sammanhang och inte heller i social- och hälsovårdslagstiftningen. 

Vidare föreslås i 2 mom. rätten att få sådana identifikationsuppgifter i företags- och organisationsdatasystemet som avses i 4 § 1 mom. i företags- och organisationsdatalagen (244/2001) samt rätten att från Lantmäteriverket få uppgifter om fastighetsägare och deras kontaktinformation samt om fastigheters läge och specifikationsuppgifter ur fastighetsdatasystemet som avses i 3 § i lagen om ett fastighetsdatasystem och anslutande informationstjänster (453/2002). När det handlar om skötseln av tillsynsuppgifter är rätten till ovannämnda uppgifter motiverad för tillgången till nödvändiga uppgifter för skötseln av tillsynsuppgifter samt ägnad att effektivisera uttryckligen användningen av företagsdata inom tillsynsverksamheten för att rikta in tillsynsåtgärderna på rätt företag eller organisation samt, när det gäller fastighetsdatasystemet, för att rikta in tillsynsåtgärderna på de fastigheter som endast har registrerats i fastighetsdatasystemet. För närvarande har räddningsverken inte möjlighet att systematiskt få uppgifter från företag, eftersom rätten att få uppgifterna i fråga saknas. 

När det kommer till planeringen och fullgörandet av räddningsverksamheten är de föreslagna rättigheterna motiverade t.ex. eftersom uppgifter om ägaren eller innehavaren av lokalen, när ett räddningsuppdrag gäller en affärslokal, inte nödvändigtvis finns att få ur befolkningsdatasystemet, utan behöver hämtas ur företags- och organisationsdatasystemet. Uppgifterna kan vara viktiga även med tanke på arbetarskyddet, i och med att räddningsmyndigheten kan fråga företagets kontaktperson t.ex. om farliga ämnen som förvaras i byggnaden eller om andra särskilda faror. Med hjälp av fastighetsdatasystemet kan man ta reda på ägare till fastigheter och deras kontaktuppgifter i situationer som kräver att olycksobjektets ägare eller innehavare nås snabbt samt att det fattas beslut om att ordna efterbevakning för att räddningsverkets enheter ska kunna befrias från uppdraget och användas till annan räddningsverksamhet. 

I enlighet med förslaget ska räddningsmyndigheterna ha rätt att ur nödcentralsdatasystemet få sådan i 17 § 1 mom. i lagen om nödcentralsverksamhet (692/2010) avsedda uppgifter om arbetarskyddet som behövs för räddningsmyndighetens säkerhet eller arbetarskyddet och som lagrats i nödcentralsdatasystemet (så kallad säkerhetsinformation). Bestämmelsen möjliggör användning av säkerhetsinformation också i räddningsmyndigheternas tillsynsuppgifter, exempelvis i samband med brandsyn. Med stöd av 20 § i lagen om nödcentralsverksamhet har information som avses i 17 § i den lagen kunnat lämnas ut endast till de enheter eller aktörer som Nödcentralsverket har larmat eller för vilka informationen på begäran har inhämtats. 

I paragrafens 2 mom. ska det föreskrivas om räddningsmyndighetens rätt att få uppgifter enligt 90 § 3 mom. i räddningslagen. Bestämmelsen motsvarar den gällande räddningslagens 89 § 2 mom., där det föreskrivs att räddningsmyndigheten har rätt att avgiftsfritt och oberoende av sekretessbestämmelserna få uppgifter enligt 90 § 3 mom., dvs. uppgifter som föreskrivs i lagen om fordonstrafikregistret (541/2003), bl.a. om ägare eller innehavare av ett fordon. Det är av lagtekniska orsaker och med tanke på lagens läslighet motiverat att placera rätten att få dessa uppgifter i det föreslagna 2 mom. 

I paragrafens 3 mom. ska det föreskrivas om rätten att få uppgifter som behövs för skötseln av tillsynsuppgifter. Momentet innehåller ingen ny rätt till uppgifter i förhållande till den gällande lagstiftningen, men bestämmelserna preciseras så att räddningsmyndigheten inte längre ska ha rätt att få uppgifterna i det föreslagna momentet för att planera och fullgöra räddningsverksamheten, eftersom de uppgifter som nämns inte behövs för dessa ändamål och eftersom en del av uppgifterna är sekretessbelagda personuppgifter. Det föreslås att rätten att få uppgifter om barns och föräldrars familjerättsliga ställning enligt 13 § 1 mom. 8 punkten i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009) ska strykas ur lagen. Rätten till dessa uppgifter har i praktiken inte behövts, trots att man antog att den skulle behövas när den gällande räddningslagen (379/2011) stiftades. 

I paragrafens 4 mom. ska det föreskrivas om rätten till uppgifter som behövs för planeringen och fullgörandet av räddningsverksamheten. De i momentet föreslagna bestämmelserna om rätt att få uppgifter är nya och gäller uppgifter ur Trafiksäkerhetsverkets farkostregister, fartygsregister och luftfartsregister. Uppgifter ur farkostregistret och ur fartygsregistret behövs både för att man ska kunna nå farkostens eller fartygets ägare eller innehavare och för att man ska kunna ta reda på vilka tekniska egenskaper farkosten eller fartyget har. Ovannämnda uppgifter behövs för att räddningsverksamhet på insjöområden ska kunna genomföras effektivt. Rätten att få uppgifter ur luftfartsregistret främjar och stöder räddningsverksamhetens effektivitet vid olyckor med luftfartyg utöver att räddningsmyndigheten vid behov är i kontakt med flygräddningscentralen eller områdeskontrollen. Utgående från uppgifterna i luftfartsregistret kan man bedöma antalet personer på olycksfartyget samt förbättra räddningsväsendets arbetarskydd genom att identifiera risker i samband med luftfartygets tekniska egenskaper. Med stöd av paragrafens 4 mom. ska räddningsmyndigheten ha rätt att från teleföretag få uppgifter som behövs för lagstadgade uppgifter som avser upprätthållande av räddningsverksamheten på det sätt som avses i 323 § i informationssamhällsbalken (917/2014). Sådana uppgifter är t.ex. telefonnummer. Informationssamhällsbalkens 323 § förutsätter att det uttryckligen föreskrivs om rätten att få viss information för att en myndighet ska ha rätt till den. 

Paragrafens 5 mom. ska motsvara den gällande räddningslagens 89 § 3 mom. i vilket det föreskrivs om rätten att få de uppgifter som avses i paragrafen genom teknisk anslutning eller annars i elektronisk form. 

I paragrafens 6 mom. ska det, liksom i den gällande räddningslagens 89 § 4 mom., föreskrivas att rätten att få uppgifterna i paragrafen inte gäller försvarsmaktens platser som ska hemlighållas enligt räddningslagens 83 §. I bestämmelsen ska det ändå fortsättningsvis förutsättas att försvarsmakten ger den lokala räddningsmyndigheten och nödcentralen nödvändiga uppgifter om platsen för att ett räddningsuppdrag ska kunna utföras säkert och på tillbörligt sätt. 

91 §.Åtgärdsregister. Det föreslås inga ändringar i bestämmelserna i den gällande 91 § 1 och 2 mom., förutom att införandet av polisens uppgifter begränsas. I paragrafens 1 mom. föreskrivs det om ändamålet med åtgärdsregistret och om registrets tekniska administratör. I paragrafens 2 mom. föreskrivs det om de uppgifter som får föras in i registret om sådana uppdrag som handhas av räddningsverket med stöd av räddningslagen eller någon annan lag. I åtgärdsregistret får det även föras in t.ex. viktiga uppgifter om åtgärder som vidtagits av andra myndigheter i samband med räddningsuppdraget. Sådana uppgifter är bl.a. enhetsbeteckning och uppgiftskod. Dessa uppgifter är viktiga för uppföljningen och utvecklingen av räddningsverksamheten, eftersom man på basis av dem kan bedöma hur effektiv räddningsverksamheten är som helhet. Med stöd av 35 § i räddningslagen är räddningsmyndigheten allmän ledare i situationer då myndigheter från flera ansvarsområden deltar i räddningsverksamheten. Det föreslås att bestämmelserna ska begränsas när det handlar om uppgifter som beskriver polisens verksamhet, så att polisens uppgifter inte får föras in i åtgärdsregistret när det gäller uppgifterna i 4—6 punkten i momentet (uppgifter om metoder som tillämpats i samband med åtgärden, personalresurser som använts för åtgärden samt fordon och annan materiel som använts i samband med åtgärden). Begränsningen är motiverad med beaktande av arten av polisens verksamhet. 

I paragrafens 3 mom. ska det liksom i den gällande lagen föreskrivas att vissa uppgifter enligt 2 mom. får införas också om första insatsen och prehospital akutsjukvård som räddningsverket, avtalsbrandkårer och andra sammanslutningar som avses i 25 § sköter med stöd av avtal. Det föreslås att sjuktransportuppdrag inte längre ska nämnas i bestämmelsen, eftersom begreppet inte längre används i detta sammanhang och inte heller i social- och hälsovårdslagstiftningen. Det föreslås att det i momentet ska föreskrivas att uppgifter om första insatsen får föras in av en aktör som deltagit i uppdraget i fråga. En sådan aktör kan vara en enhet (en medlem i en enhet som varit med och skött ett uppdrag) eller personal vid räddningsverkets lägescentral. Detta är motiverat eftersom första insatsen inte enbart sköts av sådana som har ställning som myndighet, utan bl.a. också av enheter inom avtalsbrandkårer som avses i 25 §. Det är motiverat och ändamålsenligt att sådana enheter får föra in uppgifter i registret. I åtgärdsregistret förs det endast in uppgifter som fastställs i 3 mom. I momentet är det uttryckligen endast fråga om rätten att föra in uppgifter om enskilda uppdrag i registret, och inte om rätten att behandla övriga uppgifter i registret i samband med att uppgifterna förs in. 

I paragrafens 4 mom. föreskrivs det på motsvarande sätt som i det gällande 91 § 4 mom. att uppgifter i åtgärdsregistret får föras in och behandlas av räddningsmyndigheterna samt andra räddningsledare som avses i 34 § i fråga om de uppdrag där de har fungerat som räddningsledare. Det föreslås att det i momentet även ska föreskrivas att en aktör som deltagit i ett uppdrag kan föra in uppgifter i åtgärdsregistret. Dessa aktörer kan vara enheter som för in sina egna uppgifter eller personal vid räddningsverkets lägescentral. Detta är på motsvarande sätt som i 3 mom. motiverat för att möjliggöra att aktörer som inte har ställning som myndighet ska kunna föra in uppgifter om sin egen verksamhet direkt i åtgärdsregistret när de deltagit i ett uppdrag. I och med ändringen förbättras kvaliteten på den information som förs in, stärks sekretessen och effektiviseras verksamheten. 

Det föreslås att det i 5 mom. ska föreskrivas att uppgifterna i åtgärdsregistret, utöver vad som redan nämns i den gällande lagen, trots sekretessbestämmelserna får utlämnas till Finlands miljöcentral och närings-, trafik- och miljöcentralerna för vattenlägestjänsten och för hantering av översvämningsrisker samt till Meteorologiska institutet för utveckling av varningstjänster. 

Uppgifter ur åtgärdsregistret behövs för vattenläges- och översvämningsvarningstjänsten, som Finlands miljöcentral, närings-, trafik- och miljöcentralerna och Meteorologiska institutet enligt statsrådets förordning om hantering av översvämningsrisker (659/2010) ska svara för och utveckla. Meteorologiska institutet använder uppgifter ur åtgärdsregistret för att verifiera LUOVA-meddelanden samt för skogsbrandsutredningar och undersökningar av väderfenomen som orsakar skada. Enligt förslaget ska det till Meteorologiska institutet för utveckling av varningstjänster få lämnas ut uppgifter om dem ur åtgärdsregistret. 

Enligt det föreslagna 6 mom. ska, innan uppgifterna lämnas, den som begär uppgifter lägga fram en utredning om att uppgifterna skyddas på adekvat sätt. Skyldigheten att lägga fram en utredning gäller respektive användare. Med tanke på lämnande av uppgifter föreslås det att det i 6 mom. ska föreskrivas att Räddningsinstitutet kan lämna uppgifter ur åtgärdsregistret, om man särskilt har kommit överens om det med det räddningsverk som för registret. Den föreslagna ändringen har betydelse särskilt för lämnande av uppgifter för vetenskaplig forskning, eftersom ändringen minskar behovet av att kontakta varje räddningsverk skilt. Dessutom föreslås det att momentets bestämmelser om behandling av uppgifter i undervisning preciseras, så att bestämmelserna om tystnadsplikt i räddningslagens 86 § tillämpas på behandling av uppgifter i nämnda syfte. Bestämmelser om tystnadsplikt för den som studerar vid Räddningsinstitutet finns i lagen om Räddningsinstitutet (607/2006), där det i 27 § 1 mom. föreskrivs att den som studerar vid Räddningsinstitutet inte får röja en handlings sekretessbelagda innehåll eller en uppgift som vore sekretessbelagd om den ingick i en handling, och inte heller någon annan omständighet som han eller hon fått kännedom om i samband med utbildningen och om vilken tystnadsplikt föreskrivs genom lag. En uppgift för vilken tystnadsplikt gäller får inte heller röjas efter avslutad utbildning eller verksamhet hos myndigheten. 

I det föreslagna 7 mom. föreskrivs det om utplånande av personuppgifter ur åtgärdsregistret. Bestämmelsen motsvarar det gällande 91 § 7 mom. 

93 §.Övervakningsregister. Det förslås att det i paragrafens 1 mom. ska föreskrivas att också sådana uppgifter enligt 42 § i räddningslagen som fåtts för tillsyn får föras in i övervakningsregistret. Enligt den gällande räddningslagen är det inte möjligt att föra in uppgifter som levererats till en räddningsmyndighet av i 42 § 2 mom. avsedda aktörer så att uppgifterna blir tillgängliga i övervakningsregistret. Med sådana uppgifter avses uppgifter om uppenbar brandrisk eller annan risk för olyckor som andra myndigheter än räddningsmyndigheterna i samband med sin tjänsteförrättning upptäcker eller annars får kännedom om, men anmälningsskyldigheten gäller också kommunen, andra offentliga samfund och deras anställda samt verksamhetsidkare enligt 18 § 2 mom. som ombesörjer driften av vårdinrättningar och ordnandet av service- och stödboende och deras anställda. Rätten att föra in nämnda uppgifter i registret möjliggör användningen av dem även i planering av övervakningen och främjar informationssäkerheten genom användning av etablerade sätt för informationshantering. 

En teknisk ändring i jämförelse med den gällande lagen är att det i 93 § 1 mom. ska hänvisas på ett annat sätt till de punkter i 89 § i vilka de uppgifter nämns som inte får föras in i övervakningsregistret. Det föreslås dock att bestämmelserna ska ändras så att av en person uppgett modersmål och kontaktspråk får föras in i övervakningsregistret. Detta är motiverat eftersom det hjälper räddningsmyndigheten att förbereda sig på att beakta klientens språkliga rättigheter vid mötet med klienten. 

Det föreslås att det i paragrafens 1 mom. ska föreskrivas att det i övervakningsregistret får föras in externa räddningsplaner som avses i 48 § i räddningslagen. Ändringen behövs för att de externa räddningsplaner som räddningsverket redan har lättare och snabbare samt med beaktande av informationssäkerheten ska vara tillgängliga genom övervakningsregistrets tekniska anslutning eller på något annat sätt i elektronisk form. 

Med stöd av paragrafens 2 mom. ska uppgifterna i övervakningsregistret trots sekretessbestämmelserna få lämnas ut till räddningsmyndigheterna för uppföljning och utveckling av räddningsväsendet. Den gällande räddningslagen tillåter inte att t.ex. räddningsplaner som avses i 15 § i räddningslagen används i uppdrag inom räddningsverksamheten. Uppgifterna i övervakningsregistret, liksom uppgifterna i räddningsplanerna, kan vara viktiga för räddningsverksamheten när det kommer till att effektivt avvärja olyckor och när det gäller arbetarskyddet. Man bör dessutom beakta att den myndighet (räddningsverket) som samlar in och administrerar uppgifterna i övervakningsregistret också är den som sköter räddningsverksamheten. 

Paragrafens 3 mom. motsvarar det gällande 93 § 2 mom., enligt vilket uppgifterna i övervakningsregistret ska kontrolleras och onödiga uppgifter utplånas med bestämda mellanrum i samband med kontrollen, dock senast tio år efter det att föregående anteckning gjordes. 

1.2 Lagen om ändring av lagen om nödcentralsverksamhet

2 a §.Samarbete med Gränsbevakningsväsendet. Det föreslås att en ny 2 a § fogas till lagen. Enligt 2 § i lagen om nödcentralsverksamhet tillämpas lagen på räddningsväsendets, polisens och social- och hälsovårdens nödcentralstjänster samt på Nödcentralsverket. Enligt den föreslagna 2 a § samarbetar Nödcentralsverket och Gränsbevakningsväsendet i enlighet med bestämmelserna om samarbete i denna lag och i sjöräddningslagen (1145/2001). I praktiken bedriver Nödcentralsverket och Gränsbevakningsväsendet ett nära samarbete inom sjöräddningstjänsten. Årligen överförs ca 300–400 meddelanden om marina nödsituationer från en nödcentral till en ledningscentral vid en sjöbevakningssektion. Hänvisningen behövs för att förtydliga Gränsbevakningsväsendets ställning och på grund av de ändringar som föreslås i andra paragrafer i lagen om nödcentralsverksamhet. Genom bestämmelsen ändras inte de gällande bestämmelserna när det handlar om vilka myndigheter Nödcentralsverket erbjuder nödcentralstjänster, utan i stället betonas Gränsbevakningsväsendets deltagande i enlighet med vad som särskilt föreskrivs. 

Enligt 4 § i sjöräddningslagen (1145/2001) är Nödcentralsverket en övrig sjöräddningsmyndighet, och verket är utöver Gränsbevakningsväsendet skyldigt att utan ersättning delta i uppgifter inom sjöräddningstjänsten, om det är motiverat med tanke på de uppgifter som ingår i dess verksamhetsområde eller om det är behövligt med beaktande av hur allvarligt det kritiska läget är eller dess särskilda karaktär, och utförandet av uppgiften inte avsevärt äventyrar Nödcentralsverkets utförande av någon annan viktig lagstadgad uppgift. Enligt bestämmelsen deltar Nödcentralsverket, enligt vad som avtalas separat, i alarmeringen av efterspanings- och räddningsenheter och av personal som deltar i uppgifter inom sjöräddningstjänsten. Närmare detaljer om deltagandet har fastställts i ett samarbetsavtal mellan Gränsbevakningsväsendet och Nödcentralsverket. 

Nödcentralsverket kan larma enheter inom Gränsbevakningsväsendet när de larmas i egenskap av enheter inom polisväsendet, social- och hälsovårdsväsendet eller räddningsväsendet till uppdrag inom dessa ansvarsområden i enlighet med lagstiftningen om vederbörande myndighet. 

På samarbetet tillämpas dessutom vad som föreskrivs annanstans i lag. Bestämmelser om informationsutbytet mellan Gränsbevakningsväsendet och Nödcentralsverket finns i 22 § 1  mom. 22 punkten i lagen om behandling av personuppgifter vid gränsbevakningsväsendet (579/2005), nedan Gränsbevakningsväsendets personuppgiftslag, och i 14 § 2 mom. 2 punkten i sjöräddningslagen. Gränsbevakningsväsendet har utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att ur nödcentralsdatasystemet få uppgifter som med tanke på en persons egen säkerhet eller säkerheten i arbetet för gränsbevakningsväsendets tjänstemän behövs för gränsbevakningsväsendets lagstadgade uppgifter. Vidare har Gränsbevakningsväsendet rätt att oberoende av sekretessbestämmelserna avgiftsfritt få uppgifter som behövs för planeringen av sjöräddningstjänstens beredskap samt i kritiska lägen för att utföra uppgifter inom sjöräddningstjänsten. Gränsbevakningsväsendet har rätt att få uppgifter om nödmeddelanden och kritiska lägen ur nödcentralsdatasystemet, inbegripet polisens uppdragsregister, behövliga uppgifter med tanke på en persons egen säkerhet eller säkerheten i arbetet samt beredskaps- och positionsuppgifter om de myndighetsenheter som är verksamma till havs. I 20 § i lagen om nödcentralsverksamhet föreskrivs om utlämnande av information till Gränsbevakningsväsendet. 

Nödcentralsverket och Gränsbevakningsväsendet kan vid behov enligt avtal precisera förfarandena vid och formerna för samarbetet. 

4 §.Nödcentralsverkets uppgifter. I paragrafen föreskrivs det om Nödcentralsverkets uppgifter. I den gällande paragrafens 3 mom. föreskrivs det bl.a. att Nödcentralsverket, i syfte att upprätthålla och främja säkerheten, kan sköta andra uppgifter som lämpar sig för dess verksamhetsområde samt på annat sätt bistå myndigheter. Bestämmelsen möjliggör Nödcentralsverkets och Gränsbevakningsväsendets nuvarande samarbete. Det föreslås att 3 mom. för tydlighetens och ett närmare samarbetes skull ska formuleras så att Nödcentralsverket, i syfte att upprätthålla och främja säkerheten, utöver samarbetet mellan Nödcentralsverket och Gränsbevakningsväsendet, kan sköta andra uppgifter som lämpar sig för dess verksamhetsområde samt på annat sätt bistå myndigheter. Man måste i praktiken komma överens om de andra uppgifter som lämpar sig för verksamhetsområdet och om annat bistånd samt eventuellt om resurser, eftersom man inte ensidigt kan tilldela Nödcentralsverket andra uppgifter. Paragrafens 3 mom. motsvarar i övrigt den bestämmelse som träder i kraft den 1 januari 2017 och enligt vilken Nödcentralsverket dock endast om ett viktigt allmänt intresse förutsätter det får utföra sådana övervakningsuppdrag och larmuppdrag som omfattas av lagen om privata säkerhetstjänster (1085/2015) och som anses vara bevakningsuppgifter. 

Det föreslås inga ändringar i de gällande bestämmelserna i 4 § 1 och 2 mom. I paragrafens 1  mom. föreskrivs det att Nödcentralsverket har till uppgift att producera nödcentralstjänster, att i anslutning till produktionen av nödcentralstjänster stödja räddningsväsendets, polisens samt social- och hälsovårdens myndigheters verksamhet (stödtjänster) och att utveckla och övervaka uppgifter och rutiner i samband med nödcentralstjänsterna. Med nödcentralstjänster avses mottagande och bedömning av nödmeddelanden och andra motsvarande meddelanden som förutsätter omedelbara åtgärder av räddningsväsendets, polisens eller social- och hälsovårdens myndigheter (nödmeddelanden) samt förmedling av meddelanden och uppdrag i enlighet med myndighetsanvisningar till berörda myndighet eller till den som enligt avtal sköter myndighetens uppgifter. 

12 §.Jourpersonalens uppgifter. Enligt 12 § 3 mom. i den gällande lagen om nödcentralsverksamhet ska, i samband med uppdrag och åtgärder enligt den gällande paragrafens 1 mom., de i 14 § 2 mom. avsedda anvisningar beaktas som vederbörande myndigheter har gett Nödcentralsverket. Det föreslås att det till 3 mom. ska fogas att också de i 14 a § avsedda anvisningarna ska beaktas. 

14 a §.Gränsbevakningsväsendets anvisningar. Det föreslås att en ny 14 a § fogas till lagen. Nödcentralsverket är en övrig sjöräddningsmyndighet i enlighet med sjöräddningslagen. Enligt paragrafen ska Gränsbevakningsväsendet ge Nödcentralsverket anvisningar och planer angående behandling av i 4 § i sjöräddningslagen avsedda uppgifter inom sjöräddningstjänsten, såsom utförande av förberedande åtgärder och överföring av dem till Gränsbevakningsväsendet för behandling. Anvisningarna och planerna ska bl.a. innehålla förslag till respons där det anges vilka enheter som alarmeras för förberedande åtgärder. Nödcentralsverket ska göra en riskbedömning för sjöräddningsuppdrag. Som en förberedande åtgärd kan uppdraget förmedlas också till enheter inom myndigheter som deltar i nödcentralsverksamheten, såsom polisen, räddningsväsendet och social- och hälsovården, i det skede då meddelandet förmedlas till Gränsbevakningsväsendet och situationen och Gränsbevakningsväsendets larmanvisningar förutsätter det. 

Till Gränsbevakningsväsendets uppgifter hör att ta emot meddelanden som hör till sjöräddningstjänsten och att larma de enheter som behövs samt att leda sjöräddningsuppdrag. För nödsituationer har sjöräddningen det egna larmnumret 0294 1000, men också numret 112 kan kontaktas. Enligt 4 § 2 mom. 1 punkten i sjöräddningslagen är Nödcentralsverket skyldigt att delta i alarmeringen av efterspanings- och räddningsenheter och av personal som deltar i uppgifter inom sjöräddningstjänsten. Gränsbevakningsväsendet både är skyldigt och har rätt att ge anvisningar för nämnda situationer. Därigenom fullgörs Gränsbevakningsväsendets uppgift enligt 3 § i sjöräddningslagen att samordna verksamhet som bedrivs av myndigheter och frivilliga som deltar i sjöräddningstjänsten. Enligt 3 § i sjöräddningslagen är Gränsbevakningsväsendet ledande sjöräddningsmyndighet och svarar för organisering av sjöräddningstjänsten. I detta syfte ska gränsbevakningsväsendet sköta planeringen, utvecklingen och övervakningen av sjöräddningstjänsten, liksom också samordningen av verksamhet som bedrivs av myndigheter och frivilliga som deltar i sjöräddningstjänsten. Anvisningar och planer med förslag till respons ska utarbetas under ledning av Gränsbevakningsväsendet i samarbete med polisväsendet, räddningsväsendet och social- och hälsovårdsväsendet. Det bör beaktas att respektive ansvariga myndighet själv fattar beslut om de resurser de förfogar över. 

Vidare föreslås det att det i paragrafen ska föreskrivas att andra meddelanden som hör till Gränsbevakningsväsendet än sådana som gäller sjöräddningstjänsten överförs till Gränsbevakningsväsendet för behandling enligt de anvisningar och planer som Gränsbevakningsväsendet gett Nödcentralsverket. Det ska inte vara Nödcentralsverkets uppgift att för Gränsbevakningsväsendets del på basis av meddelandena bedöma vilka resurser situationen kräver, så som fallet är för räddningsväsendets, polisväsendets och social- och hälsovårdsväsendets del. Meddelandena kan bl.a. ha samband med upprätthållande av gränssäkerheten. Ett meddelande ska överföras genast till Gränsbevakningsväsendet, om det inte hör till någon annan myndighets, såsom polisens, ansvarsområde. Enligt 12 § 1 mom. 6 punkten i lagen om nödcentralsverksamhet har jourpersonalen rätt att avbryta eller avsluta en kontakt som gäller ett mottaget meddelande, om ärendet till sin karaktär inte hör till Nödcentralsverkets uppgifter eller om det inte är fråga om ett nödmeddelande. Om man identifierar ett meddelande som hör till Gränsbevakningsväsendet, överförs det dit. Det allmänna nödnumret 112, som kopplar till Nödcentralsverket, känner 96 procent av befolkningen till. Numret kontaktas även i andra situationer än i nödsituationer eller brådskande situationer som hör till någon annan myndighet. Nödcentralsverket sköter meddelanden som förutsätter omedelbara åtgärder av räddningsväsendets, polisens eller social- och hälsovårdens myndigheter (nödmeddelanden), förmedling av uppdrag och meddelanden, alarmering samt jämlika tjänster till de myndigheter som med anledning av situationen deltar i nödcentralsverksamheten (stödtjänster). Gränsbevakningsväsendet ska inte ha motsvarande ställning som de myndigheter som deltar i nödcentralsverksamheten. 

När räddningsväsendets, polisväsendets och social- och hälsovårdsväsendets respons innehåller enheter inom Gränsbevakningsväsendet är det inte fråga om ett uppdrag som Gränsbevakningsväsendet ansvarar för. Också till denna del ansvarar varje myndighet för de resurser de använder. I 14 § 2 mom. i lagen om nödcentralsverksamhet föreskrivs det om skyldigheten för de myndigheter som deltar i nödcentralsverksamheten att ge Nödcentralsverket till sina verksamhetsområden knutna anvisningar och planer för behandling och förmedling av uppdrag samt för andra meddelanden och uppdrag. 

15 §.Bestämmelser om kommunikationsnät. Hänvisningen i paragrafen uppdateras så att det hänvisas till informationssamhällsbalken (917/2014). 

16 §.Nödcentralsdatasystemet. I paragrafens 1 mom. föreskrivs det att nödcentralsdatasystemet är ett permanent landsomfattande adb-baserat datasystem som är avsett för räddningsmyndigheterna, polismyndigheterna, social- och hälsovårdsmyndigheterna och Nödcentralsverket. Det föreslås att momentet kompletteras så att Gränsbevakningsväsendet har rätt att använda nödcentralsdatasystemet och att där lagra information om sitt eget ansvarsområde i enlighet med bestämmelserna i denna lag. Gränsbevakningsväsendet ska använda nödcentralsdatasystemet i samband med samarbetet mellan Nödcentralsverket och Gränsbevakningsväsendet eller i samband med sådana uppdrag som gäller nödcentralsverksamheten i vilka flera myndigheter är involverade. Nödcentralsverket är huvudansvarig registerförare för nödcentralsdatasystemet, och Gränsbevakningsväsendet kommer närmare överens med verket om användningen av systemet. Inom sin övriga verksamhet ska Gränsbevakningsväsendet använda sina egna system. 

Syftet med bestämmelsen är att förtydliga Gränsbevakningsväsendets ställning som användare av myndigheternas gemensamma nödcentralsdatasystem. Enligt den gällande lagstiftningen har Gränsbevakningsväsendet inte rätt att föra in uppgifter i nödcentralsdatasystemet genom direkt anslutning. Gränsbevakningsväsendet ska i systemet lagra sådana uppgifter och anvisningar som Nödcentralsverket behöver om identifiering och behandling samt överföring till en ledningscentral inom Gränsbevakningsväsendet av meddelanden som gäller Gränsbevakningsväsendets ansvarsområde. Centrala uppgifter som ska lagras är planer och anvisningar enligt den föreslagna 14 a § samt de i 17 § föreslagna uppgifterna som gäller enheter inom Gränsbevakningsväsendet (uppgifter om resurser). Gränsbevakningsväsendet har ledningsansvaret inom gränssäkerheten och sjöräddningstjänsten. Arbetsmängden inom Nödcentralsverket minskar till den del som Gränsbevakningsväsendet i fortsättningen genast ser de uppgifter i nödcentralsdatasystemet som det enligt lag har tillgång till samt självt ansvarar för att lagra sina egna uppgifter. 

Enligt 28 § 1 mom. 2 punkten i Gränsbevakningsväsendets personuppgiftslag får gränsbevakningsväsendet trots sekretessbestämmelserna ur sina personregister genom teknisk anslutning eller som en datamängd till Nödcentralsverket för utförande av de uppdrag som anges i lagen om nödcentralsverksamhet lämna ut uppgifter som behövs för säkerställande av förberedande åtgärder eller arbetarskyddet eller för stödjande av enheten i fråga, med beaktande av vad som föreskrivs om begränsning av rätten att få uppgifter. Bestämmelser om Gränsbevakningsväsendets rätt att få information ur nödcentralsdatasystemet finns även i den gällande lagen. Bestämmelser om rätten att genom teknisk anslutning få uppgifter för vissa begränsade ändamål finns i 14 § 2 mom. 2 punkten i sjöräddningslagen och i 22 § 1 mom. 22 punkten i Gränsbevakningsväsendets personuppgiftslag. Dessutom lämnas uppgifter ut när nödcentralen har larmat Gränsbevakningsväsendet.  

17 §.Information som ska lagras i nödcentralsdatasystemet. I paragrafen föreskrivs det om information som samlas in och lagras i nödcentralsdatasystemet och som behövs för utförande av Nödcentralsverkets uppgifter som föreskrivs i 4 § i lagen. Det föreslås att 1 mom. 1 punkten i paragrafen ska kompletteras så att också information som gäller enheter inom Gränsbevakningsväsendet, exempelvis om beredskap, teleförbindelser, anrop, ledningsförhållanden, utrustning, uppgiftsområden, enheternas storlek och sammansättning samt annan motsvarande information, ska få samlas in och lagras i systemet på nästan motsvarande sätt som information som gäller räddningsväsendet, polisväsendet samt social- och hälsovårdsväsendet. Informationen är nödvändig för behandlingen av de meddelanden som kommer till nödcentralen och för förmedling av uppdrag till rätt myndighet. Gränsbevakningsväsendet ska självständigt lagra informationen samt ansvara för att informationen är korrekt. Som helhet ger myndigheternas information en bild av resurserna.  

Det föreslås att 1 mom. 2 punkten i den gällande paragrafen ska förtydligas genom att den delas upp i nya 2 och 3 punkter samt att terminologin ska vara i enlighet med informationssamhällsbalken (917/2014). De gällande 3—6 punkterna blir 4—7 punkter utan att innehållet i dem ändras. I den nya 5 punkten föreslås det dock en precisering enligt vilken identifieringsuppgifter om objektet inklusive lokaliseringsuppgift eller geografisk information och objektinformation om larmanordningar inklusive lokaliseringsuppgift eller geografisk information samlas in och lagras. Bestämmelserna i 17 § ska även gälla lokaliseringsuppgift och geografisk information för nödsamtal via eCall, eftersom lagen om nödcentralsverksamhet är neutral i fråga om på vilka sätt nödmeddelandena gjorts och den tekniska utvecklingen av olika system är snabb. Vidare föreslås det för tydlighetens skull i den nya 6 punkten ett tillägg om att tele- och radiokommunikationen mellan Nödcentralsverket och den aktör som utför uppdraget får lagras, vilket även omfattar kommunikation mellan Nödcentralsverket och en myndighets lägescentral eller ledningscentral. Hur länge informationen lagras kan variera beroende på hur länge situationen varar. I nödcentralsdatasystemet ska det inte samlas in och lagras tele- och radiokommunikation inom myndigheter, mellan räddningsväsendets, polisväsendets eller social- och hälsovårdsväsendets lägescentraler, ledningscentraler och fältenheter. I övrigt ska punkten till sitt innehåll motsvara den gällande lagen och omfatta information om uppdrag och åtgärder, exempelvis händelse- och åtgärdsrapporter, information om tidpunkter, platser, uppdragens skyndsamhetsklass och farlighet, information om de personer som deltar och har deltagit i uppdrag samt annan nödvändig information om enskilda uppdrag. Den nya 7 punkten ska motsvara 17 § 1 mom. 6 punkten i den gällande lagen om nödcentralsverksamhet, där det föreskrivs om information som är nödvändig för någons personliga säkerhet eller för arbetarskyddet, dvs. så kallad säkerhetsinformation. 

Det föreslås att den gällande paragrafens 2 mom. ska preciseras när det gäller karaktären av informationen i nödcentralsdatasystemet och särskilt när det kommer till behandlingen av i 1  mom. 7 punkten avsedda behövliga uppgifter med tanke på någons personliga säkerhet eller arbetarskyddet, den så kallade säkerhetsinformationen. Enligt den gällande lagen om nödcentralsverksamhet har personer som är anställda hos registerförande myndigheter och myndigheter som använder registret rätt att med hjälp av teknisk anslutning, elektronisk dataöverföring eller på något annat lämpligt sätt få tillgång till och behandla information och uppdrag inom sitt eget verksamhetsområde endast inom ramen för sina befogenheter och enligt överenskommelse med Nödcentralsverket. Den så kallade säkerhetsinformationen får användas gemensamt av alla som är anställda hos registerförande myndigheter och myndigheter som använder registret för förfrågningar. Säkerhetsinformationen är information som är nödvändig för någons personliga säkerhet eller för arbetarskyddet, exempelvis om objektets eller personens farlighet eller oberäknelighet. Objektets farlighet kan bestå t.ex. i explosionsrisk, risk för strålning eller risk för ras. Vad gäller personer kan informationen vara känsliga personuppgifter enligt 11 § i personuppgiftslagen, t.ex. uppgifter om en brottslig gärning eller ett straff, om hälsotillstånd eller handikapp eller om behov av socialvård. Informationen kan handla om personens oberäknelighet eller farlighet. Informationen kan till sin karaktär vara allmänna tips, som behövs särskilt i polisverksamheten. Den gällande lagstiftningen möjliggör att informationen kan behandlas också av andra än personer som har ställning som tjänstemän. Därför föreslås det att behandlingen av informationen ska begränsas på grund av informationens karaktär. Vidare föreslås det att de som kan använda och behandla informationen ska handla under tjänsteansvar oberoende av om de står i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande till arbetsgivaren. Tjänsteansvaret innebär straffrättsligt ansvar. 

I 14 § i sjöräddningslagen föreskrivs det att Gränsbevakningsväsendet har rätt att oberoende av sekretessbestämmelserna avgiftsfritt få uppgifter som behövs för planeringen av sjöräddningstjänstens beredskap samt i kritiska lägen för att utföra uppgifter inom sjöräddningstjänsten. Gränsbevakningsväsendet har rätt att få uppgifter om nödmeddelanden och kritiska lägen ur nödcentralsdatasystemet, inbegripet polisens uppdragsregister, behövliga uppgifter med tanke på en persons egen säkerhet eller säkerheten i arbetet samt beredskaps- och positionsuppgifter om de myndighetsenheter som är verksamma till havs. Dessutom har Gränsbevakningsväsendet enligt 22 § i Gränsbevakningsväsendets personuppgiftslag utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att ur nödcentralsdatasystemet få uppgifter som med tanke på en persons egen säkerhet eller säkerheten i arbetet för gränsbevakningsväsendets tjänstemän behövs för gränsbevakningsväsendets lagstadgade uppgifter. 

Det föreslås att det i den gällande paragrafens 3 mom. görs en teknisk ändring på grund av den föreslagna nya numreringen av punkterna. Det föreslås inga ändringar i paragrafens 4 mom., och det motsvarar det gällande 17 § 4 mom. i lagen om nödcentralsverksamhet, i vilket det föreskrivs om registrerades rätt att ta del av information som polisen lagrat. 

18 §.Lagring av myndigheters anvisningar och planer i nödcentralsdatasystemet. I den gällande paragrafen föreskrivs det om lagring i nödcentralsdatasystemet av myndigheters i 14 § 2  mom. avsedda planer och anvisningar inklusive förslag till respons samt annan information. Det föreslås att det till paragrafen fogas ett nytt 2 mom., enligt vilket Gränsbevakningsväsendet är skyldigt att genom teknisk anslutning, elektronisk dataöverföring eller på något annat lämpligt och tillförlitligt sätt i nödcentralsdatasystemet lagra motsvarande information. Informationen ska beröra enheter och aktörer inom Gränsbevakningsväsendet, exempelvis information om beredskap, anrop, ledningsförhållanden, utrustning, uppgiftsområden, storlek och sammansättning samt annan motsvarande information samt i den föreslagna 14 a § avsedda anvisningar och planer. Informationen är till hjälp vid behandling, förmedling och övrig skötsel av de uppgifter inom sjöräddningstjänsten som föreskrivits för Nödcentralsverket samt vid identifiering av uppdrag som omfattas av Gränsbevakningsväsendets ledningsansvar och överföring av dem till Gränsbevakningsväsendet. Lagringen av och tillgången till information stöder skötseln av Nödcentralsverkets uppgifter, eftersom man får en helhetsbild av de resurser myndigheterna har att tillgå.  

Gällande 18 § 2 och 3 mom. i lagen om nödcentralsverksamheten blir 18 § 3 och 4 mom. 

19 §.Rätt att få information ur registren. Paragrafen gäller den rätt som Nödcentralsverkets anställda har att trots sekretessbestämmelserna få information ur olika register för att sköta Nödcentralsverkets uppgifter och för att stödja andra myndigheter. I paragrafens 1 mom. föreslås det tekniska ändringar så att Nödcentralsverket och dess anställda har rätt att få information. När datasystemen utvecklas, automatiseras sökfunktionerna. Dessutom ändras 1 mom. 1 punkten i paragrafen i enlighet med den ändrade polislagstiftningen. 

Det föreslås inga ändringar i gällande 19 § 1 mom. 2—5, 7—9 och 11—12 punkten i lagen om nödcentralsverksamhet, utan nämnda punkter överensstämmer med den gällande lagen. Med stöd av 9 punkten har Nödcentralsverket och dess anställda rätt att få information enligt 13—17 § i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009). Vid behandlingen av dessa uppgifter ska bestämmelserna i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster beaktas, bl. a. 37 §, i vilken det föreskrivs om behandling av uppgifter som omfattas av spärrmarkering. 

Det föreslås att 1 mom. 6 punkten i paragrafen kompletteras med anledning av räddningsverksamhetens behov. Ny information som det föreslås att Nödcentralsverket och dess anställda ska ha rätt till är information om ägare eller innehavare av ett fordon, tekniska data och identifieringsuppgifter om ett fordon samt adress och annan kontaktinformation. 

Det föreslås att 1 mom. 10 punkten och terminologin i den uppdateras i överensstämmelse med informationssamhällsbalken (917/2014). 

I paragrafens 1 mom. föreslås det nya 13—18 punkter, i vilka det föreskrivs om rätten att få information ur olika register. Nödcentralsverkets rätt att få information stöder skötseln av verkets uppgifter samt den operativa verksamheten inom räddningsväsendet, polisväsendet och social- och hälsovårdsväsendet. En av Nödcentralsverkets centrala uppgifter är att för myndigheter tillhandahålla brådskande stödtjänster i deras operativa verksamhet. Tillgången till information är av betydelse även med tanke på riskbedömning och -hantering och utveckling av verksamheten i anslutning till myndighetsverksamhet samt för förenhetligande av processerna inom myndigheternas gemensamma system. Myndigheterna ger Nödcentralsverket anvisningar om riskbedömning. Anvisningarna samordnas på nationell nivå om fler än en myndighet berörs. 

Den föreslagna 13 punkten gäller rätten att få sådana basuppgifter som avses i 15 § i lagen om farkostregistret (424/2014) och sådana tekniska uppgifter och identifieringsuppgifter som avses i 17 § 1 mom. 1 punkten i den lagen. Basuppgifterna omfattar, i fråga om fysiska personer som är ägare till eller innehavare av en farkost och dess motor, namn, medborgarskap och personbeteckning eller, om personbeteckning saknas, födelsedatum, födelsehemkommun eller födelseort utomlands och födelsestat samt adress och annan kontaktinformation, hemkommun, kontaktspråk och uppgift om personens dödsfall. Basuppgifterna omfattar, i fråga om juridiska personer som är ägare till eller innehavare av en farkost och dess motor samt i fråga om näringsidkare som har fått en provbeteckning, namn, företags- och organisationsnummer, hemvist eller hemort, adress och annan kontaktinformation samt kontaktspråk. Inte alla uppgifter som får föras in i farkostregistret förs i praktiken in i registret. 

Den föreslagna 14 punkten handlar om rätten att få information om i 9 § i fartygsregisterlagen (512/1993) avsedda anteckningar som ska införas i fartygsregistret. I fartygsregistret antecknas avgöranden i ärenden som gäller registrering av fartyg och inskrivning av äganderätten till fartyg. I fartygsregistret antecknas fartygets registreringstid, registernummer, namn, tidigare namn, hemort, signalbokstäver och fartygets IMO-nummer. Vidare antecknas fartygets art, dräktighet, mått, byggare, byggnadstid och byggnadsort samt fartygets användningsändamål. Dessutom antecknas ägarens namn, nationalitet och hemort samt storleken av ägarens andel; om ägaren är finsk, antecknas även personbeteckning, handelsregisternummer eller annat samfundssignum. Även vissa uppgifter om ett eventuellt partrederi antecknas i registret. I fartygsregistret antecknas även inteckningar som har fastställts i fartyget samt uppgifter om sådan utmätning eller kvarstad som gäller fartyget, uppgifter om ägarens konkurs samt ändringar i dessa uppgifter. 

Den föreslagna 15 punkten gäller rätten att få sådana identifikationsuppgifter i företags- och organisationsdatasystemet som avses i 4 § 1 mom. i företags- och organisationsdatalagen (244/2001). Identifikationsuppgifterna omfattar uppgifter om under vilket eller vilka namn verksamheten bedrivs, hemort eller den kommun från vilken verksamheten leds, namn och personbeteckning när det är fråga om en fysisk person eller födelsetid och i anslutning till den systemets interna beteckning samt adress och annan eventuell kontaktinformation. 

I den föreslagna 16 punkten ska det föreskrivas om rätten att från Lantmäteriverket få information om fastighetsägare och deras kontaktinformation samt om fastigheters läge och specifikationsuppgifter ur fastighetsdatasystemet som avses i 3 § i lagen om ett fastighetsdatasystem och anslutande informationstjänster (453/2002). Särskilt med tanke på fullgörandet av räddningsverksamheten kan man med hjälp av fastighetsdatasystemet ta reda på ägare till fastigheter och deras kontaktuppgifter i situationer som kräver att olycksobjektets ägare eller innehavare nås snabbt samt att det fattas beslut om att ordna efterbevakning för att räddningsverkets enheter ska kunna befrias från uppdraget och användas till annan räddningsverksamhet. 

Paragrafens 2 mom. ändras så att vissa i 1 mom. 6 punkten avsedda uppgifter ur fordonstrafikregistret får tas ut också för räddningsväsendets enheter. 

20 §.Utlämnande av information. Det föreslås att paragrafens 1 mom. preciseras så att det ur nödcentralsdatasystemet till inrikesministeriet och social- och hälsovårdsministeriet, oberoende av vad som föreskrivs om sekretess, får lämnas ut också sådan information som är nödvändig för planerings- och utvecklingsuppgifter inom deras verksamhet. I enlighet med den gällande lagen lämnas information ut för deras övervakningsuppgifter. Med detta avses också annan än i förvaltningslagen avsedd klagan, vid vilken behörigheten att undersöka klagan baserar sig på t.ex. att ett ministerium har förvaltningshierarkiskt högre ställning. 

Det föreslås att paragrafens 2 mom. ska preciseras så att Nödcentralsverket trots sekretessbestämmelserna får lämna ut nödvändig information som avses i 17 §, dvs. information som lagrats i nödcentralsdatasystemet, till enheter inom polisväsendet, räddningsväsendet och social- och hälsovårdsväsendet och till andra enheter och aktörer som Nödcentralsverket har larmat eller för vilka informationen på Nödcentralsverkets begäran har inhämtats. Nödcentralsverket inhämtar också på begäran information för att ge myndigheterna stödtjänster. Andra enheter eller aktörer omfattar även enheter inom Gränsbevakningsväsendet i enlighet med befintliga myndighetsanvisningar. Den berörda enheten vid en myndighet ska kunna få information som den behöver för att fullfölja sina egna uppgifter. Informationen ska vara tillräcklig funktionellt sett och för att uppgiften ska kunna skötas effektivt. 

I 19 § avsedd information, dvs. information som Nödcentralsverket fått ur olika register, ska trots sekretessbestämmelserna få lämnas ut till enheter inom polisväsendet, räddningsväsendet och social- och hälsovårdsväsendet och till andra enheter och aktörer som Nödcentralsverket har larmat eller för vilka informationen på begäran har inhämtats för fullgörande av en i lagen föreskriven uppgift. Gränsbevakningsväsendet är en sådan annan enhet eller aktör. Det föreslås att till paragrafen fogas rätten att till räddningsväsendets enheter lämna ut information om ägare eller innehavare av ett fordon samt annan information om fordonet. Fortsättningsvis ska det i 2 mom. liksom för närvarande föreskrivas att samma information om uppdraget eller åtgärderna ska lämnas ut till samtliga larmade enheter i samband med larm från Nödcentralsverket. Informationen kan gälla tid, plats, objekt, skyndsamhet, så kallad säkerhetsinformation samt de enheter som deltar i uppdraget. 

I paragrafens 3 mom. föreskrivs det om utlämnande av information som Nödcentralsverket fått från en verksamhetsenhet till den ansvariga registerföraren vid den myndighet som skött larmuppdraget. Det föreslås att den gällande paragrafens 3 mom. kompletteras så att information som tagits emot från en verksamhetsenhet inom Gränsbevakningsväsendet får lämnas ut till Gränsbevakningsväsendets ansvariga registerförare. Information om prestationer inom Gränsbevakningsväsendets egna uppdrag registreras i Gränsbevakningsväsendets register. Enligt lagförslaget ska Gränsbevakningsväsendet även ha rätt att använda nödcentralsdatasystemet. Till momentet fogas en bestämmelse om Gränsbevakningsväsendet som motsvarar bestämmelser om andra myndigheters rätt att få information. Vad gäller övrigt informationsutbyte mellan myndigheter kan det konstateras att utgångspunkten är att information som fåtts av en annan myndighet samt en annan myndighets information får lämnas ut endast med stöd av lagstiftningen om den myndighet som lämnat eller äger informationen eller eventuellt med stöd av avtal. 

I paragrafens 4 mom. föreskrivs det om gränsbevakningsväsendets rätt att få information ur nödcentralsdatasystemet med stöd av sjöräddningslagen och lagen om behandling av personuppgifter vid gränsbevakningsväsendet. Eftersom det till lagen enligt förslaget ska fogas bestämmelser om Gränsbevakningsväsendets rätt att använda nödcentralsdatasystemet också på andra sätt, föreslås det att formuleringarna i momentet preciseras. 

Bestämmelserna i 5 mom. motsvarar bestämmelserna i den gällande lagen. 

21 §.Behandling av utlämnad information. Det föreslås att paragrafens rubrik ändras så att paragrafen gäller behandling, inte användning, av utlämnad information. På motsvarande sätt ändras paragrafens 1 mom. så att den gäller behandling av utlämnad information. Information som lämnats ut ur nödcentralsdatasystemet ska få behandlas endast för avsett ändamål. Enligt personuppgiftslagen avses med behandling av personuppgifter insamling, registrering, organisering, användning, översändande, utlämnande, lagring, ändring, samkörning, blockering, utplåning och förstöring av personuppgifter samt andra åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifterna. 

23 §.Användning av användarregistrets information. Nödcentralsverket ska föra ett användarregister över behandling av information i nödcentralsdatasystemet. I registret får lagras i lagens 22 § föreskrivna uppgifter som specificerar användaren och uppgifter om åtkomsträttens omfattning. I första hand övervakas nödcentralsdatasystemet genom kontroll av åtkomsträtten. 

Det är endast Nödcentralsverket som får använda information som lagrats i användarregistret. Därför föreslås det att det till den gällande 23 § fogas ett nytt 3 mom., enligt vilket Nödcentralsverket till vederbörande myndighet får lämna ut information för uppföljning och övervakning av verksamheten inom respektive verksamhetsområde. Innan uppgifter lämnas ut ska det kunna krävas en redogörelse för hur de utlämnade uppgifterna kommer att användas och skyddas. Relevanskravet avser att Nödcentralsverket endast kan kräva att sådana uppgifter läggs fram som är direkt nödvändiga för att uppgifterna ska kunna användas och skyddas. I redogörelsen ska det exempelvis kunna krävas uppgifter om hur länge uppgifterna bevaras, om administrativ och fysisk säkerhet samt om säkerställande av säkerheten i fråga om personal, datakommunikation, programvara, datamaterial, användning och utrustning. De närmare bestämmelser och anvisningar om informationssäkerhet som gäller statliga myndigheter gäller inte kommunala myndigheter, såsom statsrådets förordning om informationssäkerheten inom statsförvaltningen (681/2010). 

Den i paragrafen föreslagna rätten att lämna ut information som lagrats i användarregistret till vederbörande myndighet inom respektive verksamhetsområde för uppföljning och övervakning av verksamheten är delvis ny i förhållande till den gällande situationen. Nödcentralsverket är huvudansvarig registerförare för nödcentralsdatasystemet, och Polisstyrelsen är registeransvarig inom polisen. Övriga aktörer är användarna av nödcentralsdatasystemet. Det finns grunder för de bestämmelser som föreslås eftersom det handlar om ett riksomfattande datasystem som är i allmänt bruk och som innehåller också personuppgifter som har klassificerats som känsliga samt uppgifter som, om de missbrukas, inte bara kan äventyra skyddet för privatliv och personuppgifter, utan även de centrala säkerhetsmyndigheternas verksamhet.  

25 §.Användning av information i loggregistret. Nödcentralsverket ska föra ett loggregister över behandlingen av information i nödcentralsdatasystemet. 

I loggregistret får lagras i lagens 24 § föreskrivna uppgifter såsom användarens identifieringsuppgifter, uppgifter som identifierar den tillämpning eller det program som använts, uppgifter om tidpunkter för behandlingen samt de grupper av data som varit föremål för behandling. Det är endast Nödcentralsverket som får använda information som lagrats i loggregistret. Därför föreslås det att det till den gällande 25 § fogas ett nytt 2 mom., enligt vilket Nödcentralsverket till vederbörande myndighet får lämna ut information för uppföljning och övervakning av verksamheten inom respektive verksamhetsområde. Innan uppgifter lämnas ut ska det kunna krävas en redogörelse för hur de utlämnade uppgifterna kommer att användas och skyddas. Relevanskravet avser att Nödcentralsverket endast kan kräva att sådana uppgifter läggs fram som är direkt nödvändiga för att uppgifterna ska kunna användas och skyddas. I redogörelsen ska man exempelvis kunna kräva uppgifter om hur länge uppgifterna bevaras, om administrativ och fysisk säkerhet samt om säkerställande av säkerheten i fråga om personal, datakommunikation, programvara, datamaterial, användning och utrustning. De närmare bestämmelser och anvisningar om informationssäkerhet som gäller statliga myndigheter gäller inte kommunala myndigheter, såsom statsrådets förordning om informationssäkerheten inom statsförvaltningen (681/2010). 

Den i paragrafen föreslagna rätten att lämna ut information som lagrats i loggregistret till vederbörande myndighet inom respektive verksamhetsområde för uppföljning och övervakning är delvis ny i förhållande till den gällande situationen. Nödcentralsverket är huvudansvarig registerförare för nödcentralsdatasystemet, och Polisstyrelsen är registeransvarig för polisen. Övriga aktörer är användarna av nödcentralsdatasystemet. Det finns grunder för de bestämmelser som föreslås eftersom det handlar om ett riksomfattande datasystem som är i allmänt bruk och som innehåller också personuppgifter som har klassificerats som känsliga samt uppgifter som, om de missbrukas, inte bara kan äventyra skyddet för privatliv och personuppgifter, utan även de centrala säkerhetsmyndigheternas verksamhet. 

Ikraftträdande

Lagarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017. 

Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

3.1 Myndigheternas rätt att få uppgifter

Enligt 10 § 1 mom. i grundlagen är vars och ens privatliv, heder och hemfrid tryggade. Närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter utfärdas genom lag. Grundlagsutskottet har hänvisat till kravet att bestämmelser om skydd för personuppgifter ska utfärdas genom lag och allmänt betonat vikten av att de detaljerade bestämmelserna i lag är exakta. Utskottet har särskilt konstaterat också att frågan om hur länge uppgifter i personregister ska bevaras omfattas av kravet i grundlagen att det ska stadgas om den i lag (GrUU 8/1995 rd). 

Åtminstone syftet med registreringen, de registrerade personuppgifternas innehåll, ändamålet för registreringen inbegripet huruvida uppgifterna kan lämnas ut och förvaringstiderna samt den registrerades rättssäkerhet är områden som det är viktigt att föreskriva om med tanke på den bestämmelse om skyddet för personuppgifter som ingår i de grundläggande fri- och rättigheterna. Detsamma gäller hur heltäckande och detaljerat dessa omständigheter ska regleras på lagnivå (GrUU 21/2012 rd, GrUU 15/2008 rd, s. 3, GrUU 11/2008 rd). Kravet på bestämmelser i lag gäller utöver frågor om behandlingen av personuppgifter också möjligheten att överlåta personuppgifter via en teknisk anslutning (GrUU 6/2003 rd, s. 2, GrUU 12/2002 rd, s. 5). 

Grundlagsutskottet har bedömt bestämmelserna om myndigheternas rätt att få och skyldighet att lämna ut uppgifter trots sekretessbestämmelserna med avseende på skyddet för privatlivet och personuppgifter i 10 § 1 mom. i grundlagen och då noterat bland annat vad och vem rätten att få uppgifter gäller och hur rätten är kopplad till nödvändighetskriteriet. Myndigheternas rätt att få och möjlighet att lämna ut uppgifter kan enligt utskottet gälla ”behövliga uppgifter” för ett visst syfte, om lagen ger en uttömmande förteckning över innehållet i uppgifterna. Om innehållet däremot inte anges i form av en förteckning, ska det i lagstiftningen ingå ett krav på att ”uppgifterna är nödvändiga” för ett visst syfte (GrUU 28/2014 rd, s. 3, GrUU 19/2012 rd, s. 3—4 och GrUU 62/2010 rd, s. 4). 

De lagändringar som föreslås i denna proposition innebär att räddningsmyndigheternas och Nödcentralsverkets rätt att få uppgifter utsträcks till nya personuppgifter. De föreslagna ändringarna uppfyller de allmänna förutsättningarna för begränsning av de grundläggande fri- och rättigheterna. De föreslagna bestämmelserna på lagnivå är enligt regeringens uppfattning exakta och klart avgränsade samt godtagbara med hänsyn till de grundläggande fri- och rättigheterna som helhet. De föreslagna ändringarna står i proportion till ändamålet, och målsättningen kan inte nås genom mindre ingrepp i rättigheterna. De föreslagna ändringarna ingriper inte i en grundläggande fri- och rättighet på ett sådant sätt att de skulle beröra kärnområdet för rättigheten. Genom propositionen försvagas inte heller rättsskyddet, och förslaget kan inte anses stå i strid med Finlands internationella förpliktelser som gäller de mänskliga rättigheterna. 

3.2 Räddningsväsendets register och nödcentralsdatasystemet

Genom de föreslagna ändringarna utvidgas räddningsmyndigheternas möjligheter att föra in nya slag av uppgifter i åtgärdsregistret som avses i 91 § i räddningslagen och i övervakningsregistret som avses i 93 § i den lagen. På motsvarande sätt utvidgas Nödcentralsverkets möjligheter att få uppgifter ur och föra in uppgifter i nödcentralsdatasystemet. Dessutom föreslås det att möjligheterna att lämna ut uppgifter ur registren utvidgas i båda lagarna. I fråga om utlämnande av uppgifter har man noga beaktat i vilket syfte uppgifter kan lämnas ut till en viss myndighet. Enligt regeringens uppfattning är de föreslagna ändringarna inte problematiska med tanke på grundlagen. 

På basis av det som anges ovan kan de föreslagna lagarna enligt regeringens uppfattning behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lagförslag

1. Lag om ändring av räddningslagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i räddningslagen (379/2011) 48 § 1 mom. 3 punkten och 89, 91 och 93 §, av dem 48 § 1 mom. 3 punkten sådan den lyder i lag 532/2014, som följer: 
48 § 
Extern räddningsplan för objekt som medför särskild risk 
För en eventuell olycka ska räddningsverket göra upp en extern räddningsplan i samarbete med den berörda verksamhetsidkaren för områden där det finns 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
3) en sådan deponi för utvinningsavfall som medför risk för storolycka som avses i 112 § 1 mom. 5 punkten i miljöskyddslagen (527/2014), 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
89 § 
Rätt att få uppgifter för räddningsverksamhet och tillsynsuppgifter 
Oberoende av sekretessbestämmelserna har räddningsmyndigheten för att kunna utföra uppgifter enligt denna lag rätt att avgiftsfritt få de uppgifter som behövs vid planeringen och fullgörandet av räddningsverksamheten och skötseln av de tillsynsuppgifter som ålagts räddningsväsendet. 
I detta syfte har räddningsmyndigheten, både för att sköta tillsynsuppgifter och för att planera och fullgöra räddningsverksamheten, rätt att 
1) få uppgifter om geografiska datamängder som avses i lagen om en infrastruktur för geografisk information (421/2009), 
2) få uppgifter enligt följande bestämmelser i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009) som avser:
a) fullständigt namn enligt 13 § 1 mom. 1 punkten,
b) personbeteckning enligt 13 § 1 mom. 2 punkten,
c) hemkommun och bostad där, tillfällig bostad samt sådana uppgifter om en fastighet, byggnad och lägenhet som specificerar personens hemkommun och bostad där enligt 13 § 1 mom. 3 punkten,
d) av en person uppgett modersmål och kontaktspråk enligt 13 § 1 mom. 20 punkten,
e) av en person lämnad uppgift om postadress och andra kontaktuppgifter samt yrke enligt 13 § 1 mom. 22 punkten,
f) fastighetsbeteckningar och andra uppgifter som specificerar fastigheter och registerenheter enligt 14 § 1 mom. 1 punkten,
g) byggnadsbeteckningar och andra uppgifter som specificerar byggprojekt och byggnader enligt 15 § 1 mom. 1 punkten,
h) koordinater, användningsändamål, året då en byggnad färdigställdes, antal våningar, lägenhetsyta och volym enligt 15 § 1 mom. 3 punkten,
i) andra beskrivningar av ett byggprojekt och en byggnad, dess konstruktioner och egenskaper enligt 15 § 1 mom. 4 punkten,
j) beskrivningar av en lägenhet eller lokal och dess egenskaper enligt 16 § 1 mom. 2 punkten,
k) besittningsrätten till och användningen av en bostadslägenhet enligt 16 § 1 mom. 3 punkten,
 
3) få uppgifter om tillsynsobjekt ur Säkerhets- och kemikalieverkets register över tillsynsobjekt, 
4) från polisen få uppgifter om anmälningar som gäller anordnandet av offentliga tillställningar enligt 14 § i lagen om sammankomster (530/1999), 
5) få uppgifter om koordinaterna och uppgiftskoderna för första insatsen och prehospital akutsjukvård från sjukvårdsdistrikten specificerade så att enskilda fysiska personer inte kan identifieras med hjälp av uppgifterna, 
6) få sådana identifikationsuppgifter i företags- och organisationsdatasystemet som avses i 4 § 1 mom. i företags- och organisationsdatalagen (244/2001), 
7) från Lantmäteriverket få uppgifter om fastighetsägare och deras kontaktinformation samt om fastigheters läge och specifikationsuppgifter ur fastighetsdatasystemet enligt 3 § i lagen om ett fastighetsdatasystem och anslutande informationstjänster (453/2002), 
8) från kommunens byggnadstillsynsmyndighet få uppgifter om bygglov enligt 125 § i markvändnings- och bygglagen och åtgärdstillstånd enligt 126 § i den lagen samt om ansökningar om sådana enligt 131 § i den lagen, på det sätt som överenskommits tillsammans med byggnadstillsynsmyndigheten, 
9) ur nödcentralsdatasystemet få sådana arbetarsskyddsuppgifter enligt 17 § 1 mom. i lagen om nödcentralsverksamhet ur nödcentralsdatasystemet som behövs för räddningsmyndighetens säkerhet eller arbetarskyddet, 
10) få uppgifter som avses i 90 § 3 mom. i denna lag. 
Räddningsmyndigheten har utöver vad som föreskrivs i 2 mom. rätt att för skötseln av tillsynsuppgifter få 
1) sådana uppgifter enligt följande bestämmelser i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster som avser:
a) civilstånd enligt 13 § 1 mom. 5 punkten,
b) medborgarskap enligt 13 § 1 mom. 14 punkten,
 
2) uppgifter av andra myndigheter om särskilda riskobjekt med tanke på förebyggandet av olyckor i det syfte som föreskrivs i 42 § 1 mom. i denna lag, specificerade så att enskilda fysiska personer inte kan identifieras med hjälp av uppgifterna. 
Räddningsmyndigheten har utöver vad som föreskrivs i 2 mom. rätt att för planeringen och fullgörandet av räddningsverksamheten 
1) från Trafiksäkerhetsverket
a) få basuppgifter enligt 15 § i lagen om farkostregistret (424/2014) samt tekniska uppgifter och identifieringsuppgifter enligt 17 § 1 mom. 1 punkten i den lagen,
b) få uppgifter om anteckningar enligt 9 § i fartygsregisterlagen (512/1993) som ska införas i fartygsregistret,
c) ur det i 13 § i luftfartslagen (864/2014) avsedda luftfartsregistret få basuppgifter om ett luftfartyg och om luftfartygets ägare och innehavare samt i 14 § 1 mom. 1 punkten i den lagen avsedda tekniska data och identifieringsuppgifter,
 
2) från teleföretag få uppgifter som behövs för lagstadgade uppgifter som avser upprätthållande av räddningsverksamheten i enlighet med 323 § i informationssamhällsbalken (917/2014). 
Rätten att få de uppgifter som avses ovan i denna paragraf gäller också uppgifter som lämnas genom teknisk anslutning eller annars i elektronisk form.  
Bestämmelserna i 1—4 mom. gäller inte i 83 § avsedda platser som ska hemlighållas. Försvarsmakten ska ändå ge den lokala räddningsmyndigheten och nödcentralen de uppgifter om platsen som krävs för att ett räddningsuppdrag ska kunna utföras säkert och på tillbörligt sätt. 
91 §  
Åtgärdsregister 
För uppföljning och utveckling av räddningsväsendet får räddningsverket föra ett personregister. I registret får sådana uppgifter införas som registreras i nödcentralsdatasystemet enligt 16 § i lagen om nödcentralsverksamhet och som nödcentralen med stöd av 20 § i den lagen har lämnat ut till räddningsmyndighetens ansvariga registerförare. Räddningsinstitutet är registrets tekniska administratör. 
Utöver de uppgifter som avses i 1 mom. får i åtgärdsregistret införas uppgifter om sådana uppdrag som handhas av räddningsverket med stöd av denna eller någon annan lag och som gäller 
1) föremålet för åtgärden, 
2) typen av olycka eller uppdrag, 
3) tekniska detaljer om olyckan samt dess förlopp, 
4) räddnings- och bekämpningsmetoder som tillämpats i samband med åtgärden, med undantag för polisens uppgifter, 
5) personalresurser som använts för åtgärden, med undantag för polisens uppgifter, 
6) fordon och annan materiel som använts i samband med åtgärden, med undantag för polisens uppgifter, 
7) räddningsverksamhetens resultat, 
8) skador som olyckan orsakat och faktorer som påverkat skadornas omfattning, 
9) orsakerna till olyckan. 
Uppgifter enligt 2 mom. 1, 2, 5 och 6 punkten får införas om första insatsen och prehospital akutsjukvård som räddningsverket, avtalsbrandkårer och andra sammanslutningar som avses i 25 § sköter med stöd av avtal. Uppgifter om första insatsen får föras in av en aktör som deltagit i uppdraget i fråga. 
Räddningsmyndigheterna får föra in och behandla uppgifter i åtgärdsregistret. Samma rätt har andra räddningsledare som avses i 34 § i fråga om de uppdrag där de har fungerat som räddningsledare. En aktör som deltagit i ett uppdrag får föra in sina egna uppgifter i åtgärdsregistret. 
Uppgifterna i registret får trots sekretessbestämmelserna utlämnas till 
1) Nödcentralsverket, en räddningsmyndighet, Säkerhets- och kemikalieverket och i 107 § avsedda medlemmar och sakkunniga i en undersökningskommission för räddningsverksamhet eller tillsyn, 
2) Finlands miljöcentral och närings-, trafik- och miljöcentralerna för bekämpning av oljeskador och fartygskemikalieskador och beredskap för sådana samt för vattenlägestjänsten och för hantering av översvämningsrisker, 
3) Meteorologiska institutet för utveckling av varningstjänster, 
4) en undersökningskommission eller myndighet som undersöker olyckor, 
5) andra myndigheter, forskningsinstitut och forskare än sådana som avses i 1—4 för vetenskaplig forskning. 
Uppgifterna får också lämnas genom teknisk anslutning eller annars i elektronisk form. Innan uppgifterna lämnas ska den som begär uppgifter lägga fram utredning om att uppgifterna skyddas på adekvat sätt. Räddningsinstitutet och en läroanstalt som avses i 55 § 2 mom. får använda uppgifterna i registret i sin undervisning, varvid det som i 86 § föreskrivs om tystnadsplikt tillämpas på behandlingen av uppgifterna. Räddningsinstitutet kan lämna ut uppgifter ur åtgärdsregistret på det sätt som avses i 5 mom., om man särskilt har kommit överens om det med det räddningsverk som för registret. Räddningsinstitutet får dessutom använda uppgifterna i registret för att göra upp statistik. Åtgärdsregistret får användas för statistikföring, förutsatt att inga personer kan identifieras i statistiken. I övrigt finns bestämmelser om utlämnande av uppgifter i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). 
Personuppgifter ska utplånas ur åtgärdsregistret när det inte längre kan anses motiverat att bevara uppgifterna i det syfte som anges ovan, dock senast fem år efter det att uppgifterna har förts in. En känslig uppgift som avses i 11 § 3 eller 4 punkten i personuppgiftslagen (523/1999) ska dock utplånas inom två år. 
93 § 
Övervakningsregister 
För tillsynsuppgiften enligt 78 § i anslutning till säkerheten i byggnader och andra objekt och för inspektion av beredskapen enligt 84 § får räddningsverket föra ett övervakningsregister. I registret får föras in uppgifter enligt 15, 16, 19, 21, 42, 61, 62 och 90 § som fåtts för tillsyn. I registret får dessutom föras in uppgifter som avses i 89 § med undantag av uppgifter som avses i 3 mom. 1 a—1 b-punkten i den paragrafen samt uppgift om det yrke som avses i 89 § 2 mom. 2 e-punkten. I övervakningsregistret får också föras in uppgifter enligt 80 § 4 mom. som antecknats i det protokoll som ska föras vid brandsyn och sådana uppgifter om beredskapsarrangemang som fåtts vid inspektion av beredskapen enligt 84 §. I övervakningsregistret får föras in externa räddningsplaner som avses i 48 §. 
Uppgifterna i övervakningsregistret får trots sekretessbestämmelserna lämnas ut till räddningsmyndigheterna för uppföljning och utveckling av räddningsväsendet. 
Uppgifterna i övervakningsregistret ska kontrolleras och onödiga uppgifter utplånas med bestämda mellanrum i samband med kontrollen, dock senast tio år efter det att föregående anteckning gjordes. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag  om ändring av lagen om nödcentralsverksamhet 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om nödcentralsverksamhet (692/2010) 4 § 3 mom., 12 § 3 mom., 15 §, 16 § 1 mom. samt 17 och 19–21 §, av dem 4 § 3 mom. sådant det lyder i lag 1097/2015 och 20 § sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1231/2013 och 282/2015, samt 
fogas till lagen nya 2 a och 14 a §, till 18 § ett nytt 2 mom., varvid det nuvarande 2 och 3 mom. blir 3 och 4 mom., till 23 § ett nytt 3 mom. och till 25 § ett nytt 2 mom. som följer: 
1 kap. 
Allmänna bestämmelser 
2 a § 
Samarbete med Gränsbevakningsväsendet 
Bestämmelser om samarbetet mellan Nödcentralsverket och Gränsbevakningsväsendet finns i denna lag och i sjöräddningslagen (1145/2001). 
4 § 
Nödcentralsverkets uppgifter 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Utöver samarbetet mellan Nödcentralsverket och Gränsbevakningsväsendet kan Nödcentralsverket i syfte att upprätthålla och främja säkerheten sköta andra uppgifter som lämpar sig för dess verksamhetsområde samt på annat sätt bistå myndigheter. Nödcentralsverket får dock endast om ett viktigt allmänt intresse förutsätter det utföra sådana övervakningsuppdrag och larmuppdrag som omfattas av lagen om privata säkerhetstjänster (1085/2015) och som anses vara bevakningsuppgifter.  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
12 § 
Jourpersonalens uppgifter 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
I samband med uppdrag och åtgärder enligt 1 mom. ska de i 14 § 2 mom. och 14 a § avsedda anvisningar beaktas som vederbörande myndigheter har gett Nödcentralsverket. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
14 a § 
Gränsbevakningsväsendets anvisningar 
När det gäller sådana uppgifter inom sjöräddningstjänsten som avses i 4 § i sjöräddningslagen ger Gränsbevakningsväsendet Nödcentralsverket anvisningar och planer om utförande av förbererande åtgärder och överföring av dem till Gränsbevakningsväsendet för behandling. 
Andra meddelanden som hör till Gränsbevakningsväsendet än sådana som gäller sjöräddningstjänsten överförs till Gränsbevakningsväsendet för behandling enligt de anvisningar och planer som Gränsbevakningsväsendet gett Nödcentralsverket. 
15 § 
Bestämmelser om kommunikationsnät  
Bestämmelser om allmänt nödnummer och kontakt med nödnumret, teleföretags utlämnande av uppgifter, rätten för myndigheter som tar emot nödmeddelanden att få information, teleföretags skyldighet att biträda myndigheter och förmedla riktade myndighetsmeddelanden samt frågor som gäller lokaliseringsuppgifter finns i informationssamhällsbalken. 
16 §  
Nödcentralsdatasystemet 
Nödcentralsdatasystemet är ett permanent landsomfattande adb-baserat datasystem som är avsett för räddningsmyndigheterna, polismyndigheterna, social- och hälsovårdsmyndigheterna och Nödcentralsverket. Gränsbevakningsväsendet har rätt att använda nödcentralsdatasystemet och att där lagra information om sitt eget ansvarsområde i enlighet med bestämmelserna i denna lag.  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
17 § 
Information som ska lagras i nödcentralsdatasystemet  
I nödcentralsdatasystemet får samlas in och lagras information för utförande av sådana uppgifter som föreskrivs i 4 § enligt följande: 
1) information som gäller enheter som utför uppdrag för räddningsväsendet, polisväsendet samt social- och hälsovårdsväsendet samt enheter inom Gränsbevakningsväsendet, exempelvis om beredskap, teleförbindelser, anrop, ledningsförhållanden, utrustning, uppgiftsområden, enheternas storlek och sammansättning samt annan motsvarande information,  
2) information om när och hur anmälan har gjorts och meddelandenas innehåll inklusive telefonidentifikations- och adressuppgifter och geografisk information samt inspelningar, audiovisuella upptagningar och motsvarande tekniska eller andra upptagningar av meddelanden, 
3) identifieringsuppgifter om det abonnemang och lokaliseringsuppgifter om det abonnemang och den terminalutrustning som en anmälan har gjorts från, uppgifter om abonnemangets abonnent, användare och installeringsadress samt kontaktuppgifter och lokaliseringsuppgifter som anger läget för den terminalutrustning och det abonnemang som använts av den person som är föremål för anmälan, 
4) namn på dem som tagit emot och registrerat meddelanden, uppdrag och åtgärder och den enhet som tagit emot meddelandena, uppdragen och åtgärderna samt när detta skett, 
5) av uppgifterna om identiteten hos en person som har samband med meddelanden, uppdrag och åtgärder, namn, personbeteckning eller födelsetid samt information om kön, modersmål, medborgarskap, hemort, adress och telefonnummer och annan motsvarande information samt om samband med ärendet, identifieringsuppgifter om objektet inklusive lokaliseringsuppgift eller geografisk information och objektinformation om larmanordningar inklusive lokaliseringsuppgift eller geografisk information, 
6) information om uppdrag och åtgärder, exempelvis händelse- och åtgärdsrapporter, information om tidpunkter, platser, uppdragens skyndsamhetsklass och farlighet, information om de personer som deltar och har deltagit i uppdrag, tele- och radiokommunikationen mellan Nödcentralsverket och den myndighet eller aktör som utför uppdraget samt annan behövlig information om enskilda uppdrag, 
7) information som behövs för någons personliga säkerhet eller för arbetarskyddet, exempelvis om objektets eller personens farlighet eller oberäknelighet; personuppgifter som beskriver eller avser att beskriva en brottslig gärning, straff eller andra påföljder för ett brott, information om personers hälsotillstånd, sjukdom, handikapp och vård eller därmed jämförbara åtgärder som en person blivit föremål för eller information om socialvårdsåtgärder får dock lagras endast i den mån som det är nödvändigt för någons personliga säkerhet eller för arbetarskyddet. 
Personer som är anställda hos registerförande myndigheter och myndigheter som använder registret har rätt att med hjälp av teknisk anslutning, elektronisk dataöverföring eller på något annat lämpligt sätt få tillgång till och behandla information och uppdrag inom sitt eget verksamhetsområde endast inom ramen för sina befogenheter och enligt överenskommelse med Nödcentralsverket. Information som avses i 1 mom. 7 punkten får räddningsväsendets, polisväsendets och social- och hälsovårdsväsendets myndigheter samt enheter som sköter uppgifter för och personer som är anställda hos sådana myndigheter behandla endast i anslutning till uppgifter inom det egna ansvarsområdet, om det behövs för ett enskilt uppdrag. De som använder och behandlar information omfattas av bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. 
Information ska avföras ur personregistret när den inte längre är behövs med tanke på ändamålet med registret, dock senast fem år efter det att meddelandet togs emot. Information som enligt 1 mom. 7 punkten hänför sig till den personliga säkerheten eller arbetarskyddet ska dock inte avföras om det inom fem år från det att informationen lagrades eller från det en fortsatt lagring av informationen senast konstaterades vara behövlig har konstaterats att fortsatt lagring av informationen behövs med tanke på dess användningsändamål. En anteckning ska göras om att informationen har konstaterats vara behövlig. 
Bestämmelser om registrerades rätt att ta del av information som polisen lagrat i nödcentralsdatasystemet finns i 43—45 § i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet (761/2003). 
18 § 
Lagring av myndigheters anvisningar och planer i nödcentralsdatasystemet 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Gränsbevakningsväsendet ska genom teknisk anslutning, elektronisk dataöverföring eller på något annat lämpligt och tillförlitligt sätt i nödcentralsdatasystemet lagra information om enheter och aktörer inom Gränsbevakningsväsendet, exempelvis om beredskap, anrop, ledningsförhållanden, utrustning, uppgiftsområden, storlek och sammansättning samt annan motsvarande information samt i 14 a § avsedda anvisningar och planer. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
19 § 
Rätt att få information ur registren 
Nödcentralsverket och dess anställda har enligt vad som överenskommits med registerföraren och trots sekretessbestämmelserna samt för att kunna sköta Nödcentralsverkets lagstadgade uppgifter rätt att avgiftsfritt få information som behövs för att säkerställa förberedande åtgärder i samband med uppdrag eller arbetarskyddet eller för att stödja myndigheten eller enheten i fråga. I detta syfte har Nödcentralsverket och dess anställda rätt att 
1) få information ur informationssystemet för polisärenden enligt 2 § i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet, ur informationssystemet för förvaltningsärenden enligt 3 § i den lagen och ur Schengens nationella informationssystem enligt 32 § 3 mom. i den lagen,  
2) få information ur utrikesministeriets datasystem angående beslut om visum och uppehålls- eller arbetstillstånd, 
3) få information ur Migrationsverkets datasystem, om informationen behövs för behandling av ärenden enligt utlänningslagen (301/2004) och för tillsynen över att utlänningslagen iakttas, 
4) få information ur närings-, trafik- och miljöcentralens datasystem för trafiktillstånd om information behövs för övervakning av tillståndspliktig trafik, 
5) få information ur tullens datasystem för förebyggande och undersökning av brott eller för behandling av utlänningsärenden samt för övervakning av utlänningars inresor och utresor, 
6) få information ur fordonstrafikregistret enligt lagen om fordonstrafikregistret (541/2003) för behandling av körrättsärenden och trafiktillståndsärenden och för kontroll av personuppgifter samt för utredning av ägare eller innehavare av ett fordon och av tekniska data och identifieringsuppgifter om ett fordon samt adresser och annan kontaktinformation, 
7) få information ur skatteförvaltningens datasystem om skattskyldigas inkomster och förmögenhet samt andra beskattningsuppgifter som enligt 2 a kap. 2 § i strafflagen (39/1889) behövs för bestämmande av dagsbotsbelopp, 
8) få information om alarmering av räddningsenheter från det lokala räddningsväsendet, ur det lokala räddningsväsendets register om åtgärder som vidtagits av räddningsenheterna samt ur det lokala räddningsväsendets register över övervakning och kontroll av brandsäkerheten, 
9) få information enligt 13—17 § i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009), 
10) få identifieringsuppgifter om det abonnemang och lokaliseringsuppgifter om det abonnemang och den terminalutrustning som ett nödmeddelande har sänts från, uppgifter om abonnemangets abonnent, användare och installeringsadress samt kontaktuppgifter och lokaliseringsuppgifter som anger läget för den terminalutrustning och det abonnemang som använts av den person som är föremål för nödmeddelandet med iakttagande av vad som föreskrivs i informationssamhällsbalken, 
11) få information ur de personregister som enligt 6 § 2 mom. i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet har inrättats för polisen, 
12) få information enligt 28 § 1 mom. 2 punkten i lagen om behandling av personuppgifter vid gränsbevakningsväsendet (579/2005), 
13) från Trafiksäkerhetsverket få sådana basuppgifter som avses i 15 § i lagen om farkostregistret (424/2014) och sådana tekniska uppgifter och identifieringsuppgifter som avses i 17 § 1 mom. 1 punkten i den lagen,  
14) från Trafiksäkerhetsverket få information om i 9 § i fartygsregisterlagen (512/1993) avsedda anteckningar som ska införas i fartygsregistret, 
15) få sådana identifikationsuppgifter i företags- och organisationsdatasystemet som avses i 4 § 1 mom. i företags- och organisationsdatalagen (244/2001), 
16) från Lantmäteriverket få information om fastighetsägare och deras kontaktinformation samt om fastigheters läge och specifikationsuppgifter ur fastighetsdatasystemet enligt lagen om ett fastighetsdatasystem och anslutande informationstjänster (453/2002). 
Rätten att få information ur de register som avses i 1 mom. 1—7, 11 och 12 punkten är i fråga om datainnehållet och användningsändamålet begränsad enligt vad som föreskrivs om polismäns rätt att få och använda uppgifter, dock så att man också för räddningsväsendets enheter har rätt att ur det i 6 punkten avsedda registret få behövlig information om ägare eller innehavare av ett fordon inklusive adress och annan kontaktinformation samt tekniska data och identifieringsuppgifter om ett fordon. På motsvarande sätt gäller rätten att få information ur en räddningsmyndighets datasystem endast uppgifter som behövs för alarmering och bistående av räddningsenheter. Informationen kan lämnas ut med hjälp av teknisk anslutning, elektronisk dataöverföring eller på något annat lämpligt sätt. 
20 § 
Utlämnande av information 
Ur nödcentralsdatasystemet får till inrikesministeriet och social- och hälsovårdsministeriet, oberoende av vad som i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) föreskrivs om sekretess, lämnas ut information som är nödvändig för planerings- och utvecklingsuppgifter inom deras verksamhet samt för deras övervakningsuppgifter. På motsvarande sätt får till regionförvaltningsverket lämnas ut information som är nödvändig för dess övervakningsuppgifter. 
Nödcentralsverket får, trots sekretessbestämmelserna i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, 
1) lämna ut information som avses i 17 § till enheter inom polisväsendet, räddningsväsendet och social- och hälsovårdsväsendet och till andra enheter och aktörer som Nödcentralsverket har larmat eller för vilka informationen på begäran har inhämtats i samband med en uppgift som avses i 4 § 1 mom. 2 punkten, 
2) lämna ut information som avses i 19 § till enheter inom polisväsendet, räddningsväsendet och social- och hälsovårdsväsendet och till andra enheter och aktörer som Nödcentralsverket har larmat eller för vilka informationen på begäran har inhämtats i samband med en uppgift som avses i 4 § 1 mom. 2 punkten; information som Nödcentralsverket har fått med stöd av 19 § 1 mom. 1—7, 11 och 12 punkten får lämnas ut endast till polisens verksamhetsenheter eller tjänstemän vid gränsbevakningsväsendet. Sådan information om ägare eller innehavare av ett fordon inklusive adress och annan kontaktinformation samt tekniska data och identifieringsuppgifter om ett fordon som Nödcentralsverket har fått ur fordonstrafikregistret med stöd av 19 § 1 mom. 6 punkten får lämnas ut även till räddningsväsendets enheter. Information som Nödcentralsverket har fått med stöd av 19 § 1 mom. 8 punkten får lämnas ut endast till räddningsväsendets enheter, 
3) i samband med larm från Nödcentralsverket till samtliga larmade enheter dock lämna ut information om tid, plats och objekt för uppdraget eller åtgärderna, om uppdragets skyndsamhetsklass och om de omständigheter som avses i 17 § 1 mom. 7 punkten samt om de enheter som deltar i uppdraget. 
Trots 2 mom. får den information om ett larmuppdrag som Nödcentralsverket fått från en verksamhetsenhet inom polisväsendet lämnas ut till den polismyndighet som ansvarar för personregistret i fråga. Likaså får information som tagits emot från en verksamhetsenhet inom räddningsväsendet lämnas ut till en räddningsmyndighets ansvariga registerförare medan information i anslutning till social- och hälsovårdsväsendet som tagits emot från en verksamhetsenhet inom räddningsväsendet och social- och hälsovårdsväsendet får lämnas ut till en social- och hälsovårdsmyndighets ansvariga registerförare och information som tagits emot från en verksamhetsenhet inom Gränsbevakningsväsendet får lämnas ut till Gränsbevakningsväsendets ansvariga registerförare. Informationen kan lämnas ut med hjälp av teknisk anslutning, elektronisk dataöverföring eller på något annat lämpligt sätt. 
Bestämmelser om gränsbevakningsväsendets rätt att få information ur nödcentralsdatasystemet finns utöver i denna lag i 14 § i sjöräddningslagen och i 22 § i lagen om behandling av personuppgifter vid gränsbevakningsväsendet. 
Trots sekretess får det i enskilda fall lämnas ut information som behövs för skyddande av liv eller hälsa eller för undvikande av omfattande miljö- eller egendomsskador. Trots sekretess har en anställd hos Nödcentralsverket även rätt att till polisen anmäla uppgifter som är nödvändiga för bedömningen av ett hot mot liv eller hälsa eller för förhindrande av en hotande gärning, om han eller hon vid fullgörandet av sina uppgifter enligt denna lag har fått kännedom om omständigheter som ger skäl att misstänka att någon löper risk att bli utsatt för våld. Bestämmelser om informationsmottagarens tystnadsplikt finns i 23 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 
21 § 
Behandling av utlämnad information 
Information som lämnats ut ur nödcentralsdatasystemet får behandlas endast för avsett ändamål. 
23 § 
Användning av användarregistrets information  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Nödcentralsverket får lämna ut sådan information inom respektive verksamhetsområde som lagrats i användarregistret till vederbörande myndighet inom räddningsväsendet, polisväsendet och social- och hälsovårdsväsendet samt till Gränsbevakningsväsendet för uppföljning och övervakning av dess egen verksamhet. Innan uppgifter lämnas ut kan Nödcentralsverket vid behov kräva en redogörelse för hur de utlämnade uppgifterna kommer att användas och skyddas.  
25 § 
Användning av information i loggregistret  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Nödcentralsverket får lämna ut sådan information inom respektive verksamhetsområde som lagrats i loggregistret till vederbörande myndighet inom räddningsväsendet, polisväsendet och social- och hälsovårdsväsendet samt till Gränsbevakningsväsendet för uppföljning och övervakning av dess egen verksamhet. Innan uppgifter lämnas ut kan Nödcentralsverket vid behov kräva en redogörelse för hur de utlämnade uppgifterna kommer att användas och skyddas.  
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 16 juni 2016 
Statsministerns ställföreträdare, utrikesministerTimoSoini
InrikesministerPetteriOrpo