Regeringens proposition
RP
102
2019 rd
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om Keva
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
I denna proposition föreslås det att lagen om Keva ändras så att Kevas förvaltningsstruktur och förvaltningsorganens sammansättning ändras. Dessutom föreslås det att det till lagen fogas en bestämmelse på basis av vilken de andelslag som kommunerna har bestämmande inflytande i också kan ansluta sig som medlemssamfund till Keva. 
Det föreslås att Kevas nuvarande delegation ersätts med Kevas fullmäktige. Fullmäktige föreslås ha en övervakande roll. Det föreslås att styrelsens roll stärks i förhållande till fullmäktige. Också kompetensfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören preciseras så att styrelsens och verkställande direktörens uppgifter och ansvarsförhållanden tydligare regleras i bestämmelserna. 
Antalet styrelseledamöter utökas från nio till elva. Det föreslås att fullmäktiges och styrelsens sammansättning ändras så att till Kevas förvaltning fogas representanter för kommunala arbetsmarknadsverket. Samtidigt ökar antalet sådana personer som föreslagits av de huvudavtalsorganisationer som anges i kommunernas huvudavtal så att varje huvudavtalsorganisation har möjlighet att få in en representant som den föreslagit i förvaltningsorganen. 
Det föreslås att principerna för god förvaltning stärks genom bestämmelser om allmänna krav på förvaltningen. 
Enligt förslaget ska det i lagen också tas in bestämmelser om elektroniska sammanträden och om ett elektroniskt beslutsförfarande vid styrelsens sammanträden. 
Vidare föreslås det att bestämmelserna om revision justeras i fråga om revisorns längsta mandatperiod och så att de också stämmer överens med de ändringar i revisionslagstiftningen som gjordes 2016. 
Lagen avses träda i kraft den 1 april 2020. 
ALLMÄN MOTIVERING
1
Inledning
I regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om verkställigheten av landskapsreformen och om omorganisering av statens tillstånds-, styrnings- och tillsynsuppgifter (RP 14/2018 rd) föreslogs det att Kevas förvaltningsstruktur skulle förnyas. I regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om inrättande av landskap och om en reform av ordnandet av social- och hälsovården samt till lämnande av underrättelse enligt artikel 12 och 13 i Europeiska stadgan om lokal självstyrelse (RP 15/2017 rd) föreslogs det att landskapen skulle bli medlemssamfund i Keva, och i den förstnämnda regeringspropositionen föreslogs det att företrädare för landskapen skulle tas in i Kevas förvaltningsorgan. 
I den regeringspropositionen föreslogs det också andra ändringar och preciseringar i Kevas förvaltningsstruktur. 
När regeringens proposition förföll i och med att statsminister Juha Sipiläs regering lämnade in sin avskedsansökan förföll också förslagen till ändring av Kevas förvaltningsstruktur och förvaltningsorganens kompetensförhållanden i sin helhet. Dessa reformer och ändringar, med undantag för förslaget att företrädare för landskapen ska tas in i Kevas förvaltning, är dock fortfarande behövliga och ändamålsenliga, och avsikten är att de ska genomföras genom denna regeringsproposition. Dessutom behöver det till lagen om Keva fogas bestämmelser enligt vilka även andelslag som kommunerna har bestämmande inflytande i kan ansluta sig som medlemssamfund till Keva. 
2
Nuläge och bedömning av nuläget
2.1
Förvaltning
Enligt 1 § i lagen om Keva (66/2016) är Keva en offentligrättslig pensionsanstalt som förvaltas av sina medlemssamfund. Förvaltningen av Keva har i tillämpliga delar ordnats med iakttagande av principerna för kommunförvaltningen. De organ som anges i lagen om Keva är delegationen, styrelsen och placeringsdelegationen. Lagen innehåller bestämmelser om Kevas organs sammansättning och uppgifter. Närmare bestämmelser om organens sammanträdespraxis, uppgifter och ordnande av annan verksamhet finns i den instruktion och arbetsordning som godkänns av delegationen. 
Kevas förvaltningsmodell härstammar från tidpunkten för utvecklande av det enhetliga kommunala pensionssystemet, dvs. från början av 1960-talet. När pensionssystemet skapades ansågs dess offentligrättsliga karaktär viktig. Kommunerna bevarade sin självbestämmanderätt med tanke på både pensionsskyddets materiella innehåll och förvaltningen av pensionssystemet. För att sköta det kommunala pensionsskyddet inrättades en kommunal pensionsanstalt vars verksamhet byggdes upp på en offentligrättslig grund. Att lagen om kommunala pensioner (549/2003), som trädde i kraft 2003, stiftades innebar en betydande förändring. Detta betydde att beslutanderätten för pensionsanstaltens delegation inskränktes, eftersom bestämmelser om pensionsskyddets innehåll fanns i lag, och inte längre i pensionsstadgan. Förhandlingar om ändringar i pensionslagstiftningen har sedan 2007 förts i den pensionsdelegation som tillsatts av social- och hälsovårdsministeriet. I delegationen ingår företrädare för kommunsektorns huvudavtalsorganisationer, kommunala arbetsmarknadsverket, och Keva när ordförandeskapet innehas av social- och hälsovårdsministeriet. Tidigare har i huvudsak pensionsanstalten själv ansvarat för beredningen av ändringar av pensionsskyddet, men under årens lopp har det funnits flera av ministeriet tillsatta arbetsgrupper från och med det att pensionsanstalten inrättades fram till det att kommunernas pensionsdelegation tillsattes. Kommunarbetsgivarna har inte haft någon egentlig representation i förvaltningen eller vid beredningen av ändringar i pensionsstadgan annat än sporadiskt. Eftersom det i de kommunala centralorganisationerna redan i samband med att stiftandet av lagen om pension för kommunala tjänsteinnehavare och arbetstagare (202/1964) drogs upp riktlinjer om att förvaltningen av det kommunala pensionssystemet inte baserar sig på arbetsmarknadsmodellen på samma sätt som det privata arbetspensionssystemet, utformades det redan tidigt en långvarig praxis enligt vilken pensionsanstalten förhandlade med de mest representativa organisationerna inom kommunsektorn om ändringar i pensionsstadgan. Det var dock pensionsanstaltens delegation som hade den egentliga beslutanderätten. 
Delegationens ställning har ändrats avsevärt i och med de lagändringar som har genomförts på 2000-talet. Trots att Keva utgör en central del av kommunernas samarbete har Keva i sig ingen inverkan på utövandet av den kommunala självstyrelsen (GrUU 55/2002 rd). 
Kevas högsta beslutsfattande organ är delegationen som har 30 ledamöter och suppleanter. Finansministeriet förordnar ledamöterna och suppleanterna för fyra år i sänder. Minst fyra ledamöter utses bland personer som föreslagits av de huvudavtalsorganisationer som anges i kommunernas huvudavtal. Övriga ledamöter utses bland personer som Finlands Kommunförbund rf föreslagit så att kommunerna och samkommunerna samt landets olika delar är rättvist representerade i delegationen. När dessa ledamöter förordnas ska dessutom de olika gruppernas röstandel i kommunalvalet beaktas i enlighet med proportionalitetsprincipen i vallagen (714/1998). Delegationen har till uppgift att bl.a. välja styrelseledamöter och suppleanter samt revisor, anställa verkställande direktören och befria honom eller henne från sitt uppdrag och besluta om medlemssamfundens betalningsandelar. Delegationen har också till uppgift att behandla bokslutet och revisionsberättelsen samt besluta om fastställande av bokslutet och beviljande av ansvarsfrihet för redovisningsskyldiga samt att godkänna budgeten och en verksamhets- och ekonomiplan. En av delegationens mest centrala uppgifter kan anses vara att besluta om medlemssamfundens pensionsavgifter. Kevas utgifter för skötseln av pensionsskyddet för medlemssamfundens personal fördelas för varje finansår på medlemssamfunden. Den del av kostnaderna som Kevas delegation beslutat fördelas i förhållande till de sammanlagda beloppen av de i pensionslagen för den offentliga sektorn (81/2016) avsedda arbetsinkomsterna för personer som är anställda hos Kevas medlemssamfund. Delegationen kan även besluta att fördela en del av kostnaderna i förhållande till de sammanlagda beloppen av pensioner eller pensionsdelar som tjänats in under anställning hos medlemssamfunden. 
Kevas förvaltning sköts av styrelsen som väljs av delegationen. Styrelsen består av nio ledamöter och var och en av dem har en personlig suppleant. Två av styrelseledamöterna väljs bland personer som föreslagits av de huvudavtalsorganisationer som anges i kommunernas huvudavtal. Styrelsen väljs av delegationen för två år i sänder. Styrelsens mandatperiod fortsätter dock tills en ny styrelse är vald. Styrelsen har till uppgift att bereda de ärenden som ska behandlas i delegationen och se till att delegationens beslut verkställs, styra och övervaka Kevas verksamhet, göra upp en plan för placeringen av pensionsmedlen samt behandla övriga ärenden som är principiellt viktiga eller vittomfattande med tanke på placeringsverksamheten samt sörja för ordnandet av Kevas interna kontroll och riskhantering. Enligt instruktionen ansvarar styrelsen för förvaltningen av Keva och för att Kevas verksamhet ordnas på ett ändamålsenligt sätt. Styrelsen ansvarar för att den interna kontrollen av Kevas verksamhet och ekonomi ordnas på ett ändamålsenligt sätt och för att god förvaltningssed iakttas i verksamheten. Styrelsen övervakar Kevas intressen och främjar förverkligandet av dess målsättningar samt beslutar om ärenden som med beaktande av verksamhetens kvalitet och omfattning är principiellt viktiga och vittomfattande. I instruktionen anges det också att styrelsen har till uppgift att godkänna en placeringsstrategi, en placeringsplan och en verksamhetsstadga som innehåller behövliga bestämmelser om kompetensfördelningen och rapporteringen mellan styrelsen och verkställande direktören samt annat ordnande och annan styrning av Kevas verksamhet. 
Det anges två typer av behörighetskrav för styrelsen och dess ledamöter. En del av kraven är personliga och ska uppfyllas av alla styrelseledamöter och en del är kollegiala och ska uppfyllas av styrelsen som en helhet. En egenskap som krävs av alla styrelseledamöter är att de har gott anseende. Detta krav anses av hävd innebära sådana begränsningar som medför att t.ex. personer som har begått brott enligt strafflagen, är försatta i konkurs eller har meddelats näringsförbud inte får utnämnas till styrelsen. Styrelseledamöterna ska utöver gott anseende också ha god sakkunskap om arbetspensionsförsäkringsverksamhet. Utöver att uppfylla de personliga kraven ska styrelsen objektivt sett även ha god kollegial sakkunskap om placeringsverksamhet. 
Kevas verksamhet leds av verkställande direktören som är underställd styrelsen. Enligt instruktionen ansvarar verkställande direktören som är underställd styrelsen för Kevas verksamhet och ekonomi och fattar beslut om de ärenden som andra inte ska fatta beslut om enligt instruktionen eller verksamhetsstadgan eller de beslut som har fattats med stöd av instruktionen eller stadgan. 
Vid Keva finns också en placeringsdelegation med uppgift att stödja placeringsverksamheten och främja informationsutbytet. Kevas styrelse utnämner placeringsdelegationen för sin mandatperiod. Placeringsdelegationen har tio medlemmar och en personlig suppleant för var och en av dem. Av medlemmarna företräder tre finansministeriet, en arbets- och näringsministeriet samt två de kommunala huvudavtalsorganisationerna. 
Statens, kyrkans och FPA:s skötsel av pensionsärenden ses över bl.a. vid finansministeriets årliga kontrollmöte och där behandlas också den revisionsberättelse som lämnas av den revisor som finansministeriet tillsatt. 
I nuläget kan delegationen välja revisor för högst delegationens mandatperiod. Mandatperioden för delegationen är fyra år. För närvarande avviker mandatperioden för delegationen från räkenskapsperioden eftersom den nya delegationen inleder sin mandatperiod från och med början av september. Således är revisorns nuvarande mandatperiod alltför kort för att valet av revisor ska kunna göras med beaktande av räkenskapsperioderna när delegationen byts ut. Den nuvarande revisorn har valts genom delegationens beslut i december 2017 för mandatperioden 2018—2021. 
Kevas nuvarande förvaltningsstruktur motsvarar inte längre till alla delar den förändrade verksamhetsmiljön och den lagstiftning som har utvecklats under årens lopp. Vid en granskning av sammansättningen av Kevas förvaltningsorgan ska dessutom social- och hälsovårdsutskottets betänkande (ShUB 6/2015 rd) beaktas enligt vilket det är behövligt att utreda huruvida arbetsmarknadsparterna ska vara företrädda inom Kevas förvaltning i enlighet med paritetsprincipen på samma sätt som i arbetspensionsbolagen. Efter det att utskottets betänkande lämnades har lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag (354/1997) ändrats genom en lag som trädde i kraft den 1 januari 2017, och enligt den lagen ska försäkringstagarna och de försäkrade vara representerade i arbetspensionsförsäkringsbolagets styrelse (och förvaltningsrådet). Representanterna i fråga ska väljas bland de personer som har föreslagits av de centrala arbetsgivar- och löntagarcentralorganisationerna. Minst en tredjedel av styrelsens ledamöter ska vara representanter som valts bland personer som har föreslagits av de centrala löntagarcentralorganisationerna och minst en sjättedel av styrelsens ledamöter ska vara representanter som valts bland personer som har föreslagits av de centrala arbetsgivarcentralorganisationerna. Enligt lagens ikraftträdandebestämmelse ska ändringarna tillämpas från och med ingången av 2020. Ändringarna baserar sig på det s.k. konkurrenskraftsavtalet som arbetsmarknadens centralorganisationer förhandlade om våren 2016. 
2.2
Kommunsektorns tilläggspensionsskydd
Bestämmelserna om den lagstadgade arbetspensionens tillväxt är numera lika till sitt innehåll inom den offentliga och den privata sektorn. De som har arbetat länge inom kommunsektorn eller vid en annan tjänst inom den offentliga sektorn har tidigare haft ett bättre pensionsskydd än de inom den privata sektorn. Personer som har inlett sitt arbete innan 1993 kan ha en bättre pensionstillväxt. Deras pensionstillväxt för tiden innan 1995 är 2,2 procent per år, varav grundpensionen utgör 2 procent och tilläggspensionen 0,2 procent per år. Tilläggspension inom kommunsektorn fås om anställningen hos ett av Kevas medlemssamfund fortgår till och med den personliga eller yrkesbaserade pensionsåldern. Arbetstagare födda 1960 eller senare får tilläggspension, om anställningen fortgår oavbrutet fram till den lägsta ålderspensionsåldern enligt pensionslagen för den offentliga sektorn. Arbetstagaren har även rätt till tilläggspensionsskydd om han eller hon under sitt anställningsförhållande blir arbetsoförmögen på ett sätt som berättigar till sjukpension eller arbetslivspension och om de övriga krav som hänför sig till att anställningen fortgår oavbrutet uppfylls. 
Inom kommunsektorn finns det även personer med lägre yrkesbaserade pensionsåldrar som har valt systemet med yrkebaserad pensionsålder. De yrkesbaserade pensionsåldrarna upphävdes genom en ändring som trädde i kraft den 1 juli 1989, men de som omfattades av dessa pensionsåldrar fick om de så ville behålla sina yrkesbaserade pensionsåldrar. Dessutom är anställningsförhållandets oavbrutna fortgående en förutsättning för att bibehålla den yrkesbaserade pensionsåldern. 
Bestämmelser om yrkesbaserad pensionsålder finns i 6 § i lagen om införande av pensionslagen för den offentliga sektorn (82/2016), bestämmelser om tilläggspensionsskydd i 8 § i den lagen och bestämmelser om förutsättning att en anställning fortgår oavbrutet i 9 § i den lagen. 
2.3
Kevas medlemssamfund
Kommuner, samkommuner, Keva och Kommunernas garanticentral (lagstadgade medlemssamfund) är medlemssamfund i Keva med stöd av 3 § i lagen om Keva. Till Keva kan som medlemssamfund ansluta sig också kommunalt ägda sammanslutningar, dvs. till Keva kan ansluta sig 
1. en förening, vars medlemmar enbart består av lagstadgade medlemssamfund och de föreningar som bildats av dem 
2. ett aktiebolag vars samtliga aktier ägs av lagstadgade medlemssamfund eller av aktiebolag som helt och hållet ägs av medlemssamfunden 
3. ett aktiebolag eller en stiftelse där ett lagstadgat medlemssamfund har bestämmande inflytande och som bistår vid produktionen av de tjänster som kommunens lagstadgade uppgifter förutsätter 
4. ett aktiebolag eller en stiftelse där ett lagstadgat medlemssamfund har bestämmande inflytande och till vilket eller vilken majoriteten av de anställda övergår från ett anställningsförhållande hos ett medlemssamfund i Keva. 
I den gällande lagen saknas en bestämmelse enligt vilken andelslag kan ansluta sig som medlemssamfund till Keva. I kommunerna och samkommunerna har man inom social- och hälsovårdssektorn under de senaste åren på uppdrag av sjukvårdsdistrikten påbörjat ett utredningsarbete om grundandet av andelslag. I nuläget har det redan grundats ett andelslag inom specialupptagningsområdet för Uleåborgs universitetssjukhus. Grundandet av andelslag utreds som ett alternativ inom specialupptagningsområdet för Tammerfors universitetssjukhus. Antalet anställda vid de ovannämnda sjukvårdsdistrikten uppgår till ungefär 35 000 personer. 
Ur de anställdas synvinkel skulle övergången från att vara anställd hos en kommun eller en samkommun till att vara anställd hos ett andelslag innebära att personen förlorar sitt lagstadgade tilläggspensionsskydd, om inte andelslagen kan ansluta sig som medlemssamfund till Keva. Tilläggspensionsskyddet kan enligt förslaget tryggas endast genom att teckna en separat försäkring som omfattar tilläggspensionsskydd och som ska betalas på en gång till livförsäkringsbolaget i samband med att försäkringen tecknas. 
3
Målsättning och de viktigaste förslagen
Syftet med propositionen är att ändra Kevas förvaltningsstruktur så att den motsvarar den förändrade verksamhetsmiljön, beaktar arbetsgivarrepresentationen i förvaltningsorganen och förstärker principerna för en god förvaltning. 
Det föreslås att den nuvarande delegationen ersätts med ett nytt organ, dvs. Kevas fullmäktige. Fullmäktige ska enligt förslaget fungera som övervakare, men ska dessutom ha till uppgift bl.a. att besluta om medlemssamfundens betalningsandelar, fastställa bokslutet, bevilja de redovisningsskyldiga ansvarsfrihet och godkänna Kevas budget. Enligt förslaget ska det tillsättas ett nytt organ, nämligen ett valutskott som består av fullmäktigeledamöter och vars uppgift är att för fullmäktige bereda förslag till styrelsemedlemmarnas arvoden och val av styrelse. 
Styrelsens roll ska enligt förslaget förstärkas i förhållande till fullmäktige och styrelsen ska ges allmän behörighet att sköta Kevas angelägenheter. Det nya organ som ska tillsättas är enligt förslaget ett revisions- och riskhanteringsutskott som ska bestå av styrelseledamöter. Utskottets uppgift ska enligt förslaget vara att övervaka den ekonomiska rapporteringen samt den interna kontrollens, interna revisionens och riskhanteringens tillräcklighet och ändamålsenlighet. Dessutom ska utskottet för fullmäktige bereda förslag till val av revisor och till arvoden samt övervaka upprättandet av bokslut och lagstadgad revision. Enligt den nya 25 a §, som ska träda i kraft vid ingången av 2020, är Keva i fortsättningen skyldig att göra en separat riskbedömning som en del av sin riskhantering. En riskbedömning ska göras regelbundet och den ska uppdateras när riskerna ändras väsentligt. Riskbedömningen ska vara en del av den strategiska planeringen och styrningen av verksamheten. Styrelsens styrande roll när riskbedömningen utarbetas är viktig. Det separata revisions- och riskhanteringsutskott som ska tillsättas av styrelseledamöter stöder ett effektivt genomförande av de nya bestämmelserna. 
Det föreslås att fullmäktiges och styrelsens sammansättning ska ändras så att representanter för arbetsgivaren ska tas in i Kevas förvaltning. Samtidigt kommer antalet sådana personer som gemensamt föreslagits av de huvudavtalsorganisationer som anges i kommunernas huvudavtal att öka så att varje huvudavtalsorganisation har möjlighet att få in en representant som den föreslagit i förvaltningsorganen. Ändringarna kommer på det hela taget att förstärka arbetsmarknadsparternas ställning i Kevas förvaltning. Resultatet av kommunalvalen ska också i fortsättningen beaktas i styrelsens och fullmäktiges sammansättning. 
I Kevas lednings- och förvaltningssystem kommer Kevas verkställande direktörs ställning i förhållande till styrelsen att preciseras så att styrelsen och verkställande direktörens uppgifter och ansvarsförhållanden tydligare regleras i bestämmelserna. Den föreslagna regleringen motsvarar i stor utsträckning Kevas verkställande direktörs ställning sådan den utformats i praktiken. 
Det föreslås att principerna för god förvaltning förstärks genom bestämmelser om allmänna krav på förvaltningen. I kraven på god förvaltningssed ingår för Kevas vidkommande i väsentlig utsträckning ansvaret för den lagstadgade grundläggande uppgiften, förfarandenas kvalitet och lagenlighet, resultatet, transparensen och fullgörandet av redovisningsskyldigheten. God förvaltningssed förutsätter kundinriktad verksamhet, tydlig rollindelning inom organisationsstrukturerna och på de olika ledningsnivåerna samt verksamhet som är förenlig med rollerna. 
Det ska enligt förslaget i lagen också tas in bestämmelser om elektroniska sammanträden och om ett elektroniskt beslutsförfarande samt om hur besluten ska fattas vid styrelsens och fullmäktiges sammanträden. Vidare föreslås att bestämmelserna om revision justeras i fråga om revisorns längsta mandatperiod. Mandatperioden ska inte längre vara bunden till organets mandatperiod. Dessutom föreslås att det i lagen ska tas in bestämmelser som innebär att regleringen i tillämpliga delar stämmer överens med de ändringar i revisionslagstiftningen som gjordes 2016. 
Målsättningen med propositionen är också att göra det möjligt för personalen att fortfarande omfattas av det kommunala pensionssystemet i sådana fall där kommunen eller samkommunen har fattat beslut om att grunda ett andelslag för att producera tjänster. I vissa fall är kostnaderna för det köpta tilläggspensionsskyddet så höga att detta kan utgöra ett hinder för grundandet av andelslag, om inte pensionsskyddet för andelslagets personal kan bibehållas inom det kommunala pensionssystemet. 
Syftet med propositionen är att göra det smidigare för personalen att övergå från en arbetsgivarorganisation till en annan oberoende av hur eller på vilket sätt kommunen eller samkommunen har organiserat sitt produktionssätt. Ett syfte med propositionen är också att trygga det kommunala pensionssystemets finansieringsmässiga tillräcklighet. 
Det är inte fråga om faktiska nya medlemssamfund i Keva utan om en organisationsförändring hos de tidigare kommunorganisationerna i fråga om produktionssätt. 
4
Propositionens konsekvenser
Propositionen har inga betydande ekonomiska konsekvenser. Propositionen har konsekvenser för Kevas förvaltning. Att antalet ledamöter i Kevas styrelse utökas med två ledamöter och att ett revisions- och riskhanteringsutskott och ett valutskott tas in i Kevas förvaltning medför att förvaltningskostnaderna ökar något. 
Ändringen förtydligar kompetensförhållandena mellan Kevas förvaltningsorgan och möjliggör bättre än i nuläget elektroniskt beslutsfattande inom förvaltningen. 
Andelslagens möjlighet att ansluta sig som medlemssamfund till Keva inverkar på både den kommunala personalens pensionsskydd och hållbarheten i det kommunala pensionssystemets finansiering. Propositionen gör det möjligt att bevara det lagstadgade tilläggspensionsskyddet för personer som övergår till en anställning hos ett andelslag som grundats inom kommunsektorn. Propositionen stärker också för egen del hållbarheten i det kommunala pensionssystemets finansiering genom att göra det möjligt för andelslagen att förbli medlemssamfund i Keva. 
Av de försäkrade är något över 80 procent kvinnor och därför har propositionen fler konsekvenser för ordnandet och finansieringen av kvinnornas pensionsskydd än männens. 
Propositionen har inga direkta konsekvenser för kommunernas eller statens ekonomi. 
5
Beredningen av propositionen
Propositionen har beretts vid finansministeriet. Yttrande om utkastet till proposition begärdes av Keva, Finlands Kommunförbund, Kommunala arbetsmarknadsverket, de kommunala huvudavtalsorganisationerna: JAU, FOSU och KoHO, arbetsmarknadens centralorganisationer: Akava, FFC, STTK, Finlands näringsliv EK, Pensionsskyddscentralen, Finansinspektionen, Finanssiala, TELA, social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet samt 40 kommuner som bestod av kommuner av olika storlek från landets olika delar. Även andra aktörer än de som nämndes i sändlistan fick yttra sig. Finansministeriet fick 24 utlåtanden. 
I yttrandena understöddes i huvudsak de föreslagna ändringarna.  
I arbetsmarknadsorganisationernas och Kevas yttranden föreslogs det att andelslag bör kunna ansluta sig som medlemssamfund till Keva genast från och med ingången av 2020. Propositionen har kompletterats till denna del så att lagen kan tillämpas på andelslag från och med ingången av 2020. 
I några yttranden föreslogs det att behörighetskraven för Kevas verkställande direktör bör preciseras bl.a. i fråga om kraven på gott anseende, sakkunskap om arbetspensionsförsäkringsverksamhet och kunskap om placeringsverksamhet. Kraven är i sig motiverade, men bl.a. Kevas verkställande direktörs ställning som anställd i tjänsteförhållande och de utnämningsgrunder som anges i 125 § i grundlagen och utgör grund för valet.  
I löntagarorganisationernas yttranden föreslogs det att företrädare för löntagarna ska tas in i Kevas förvaltning. Dessutom föreslogs det att kravet på att styrelseledamöter ska föreslås gemensamt av huvudavtalsorganisationerna inte ska slopas. Eftersom det för Kevas fullmäktige föreslås ett valutskott vars uppgift är att välja styrelseledamöterna så att styrelsen som ett kollektiv uppfyller det krav på goda kunskaper om placeringsverksamhet som ställs på styrelsen, är kravet inte förenligt med valutskottets uppgift. Dessutom bör det skapas ett förfarande för det fall att man inte kan komma överens om gemensamma kandidater.  
I vissa yttranden krävdes det att tillsynen över Keva helt och hållet ska överföras till Finansinspektionen. Riksdagens social- och hälsovårdsutskottet konstaterade dock i sitt betänkande (ShUB 43/2018 rd) i fråga om ett tidigare liknande krav att vid bedömningen av behovet av att reformera pensionssystemen finns det skäl att granska utvecklingen av lagstiftningen om Keva som en helhet om man går in för att bevara de separata pensionssystemen. För närvarande pågår beredningen av en sammanslagning av pensionssystemen för den privata sektorn och den kommunala sektorn som ingår i regeringsprogrammet för statsminister Antti Rinnes och statsminister Sanna Marins regering. 
I ett av yttrandena föreslogs det att förvaltningen av Keva bör ordnas på samma sätt som i arbetspensionsförsäkringsbolag, och att politisk representation inte lämpar sig för förvaltningen av Keva. Man motsatte sig också möjligheten för kommunägda andelslag att ansluta sig som medlemssamfund till Keva. 
DETALJMOTIVERING
1
Lagförslag
1 kap. Tillämpningsområde och Kevas medlemssamfund
3 §.Kevas medlemssamfund. Det föreslås att 2 mom. i paragrafen ändras. Momentets 2 punkt ska ändras så att också bolag som ägs av andelslag som har anslutit sig som medlemssamfund till Keva kan ansluta sig som medlemssamfund till Keva. Enligt den reviderade 3 punkten kan till Keva som medlemssamfund ansluta sig ett sådant andelslag vars medlemmar enbart består av Kevas lagstadgade medlemssamfund eller aktiebolag som i sin helhet ägs av lagstadgade medlemssamfund eller av föreningar, stiftelser eller andelslag som anslutit sig som medlemssamfund eller av aktiebolag som avses i 2 mom. 2 punkten. 
Den nuvarande 2 mom. 3 punkten ska enligt förslaget bli ny 4 punkt. i ändrad form. Enligt den nuvarande 3 punkten kan som medlemssamfund ansluta sig ett aktiebolag eller en stiftelse som de lagstadgade medlemssamfunden har bestämmande inflytande i. Med hjälp av aktiebolaget eller stiftelsen produceras de tjänster som kommunerna sköter med stöd av lag eller som är funktioner som direkt betjänar de lagstadgade tjänsterna. Det föreslås att bestämmelsen kompletteras med en möjlighet för andelslag att ansluta sig som medlemssamfund till Keva. Enligt förslaget kan till Keva som medlemssamfund ansluta sig ett sådant andelslag som lyder under ett lagstadgat medlemssamfunds bestämmande inflytande och med hjälp av vilket de tjänster som förutsätts för att sköta kommunernas lagstadgade uppgifter och de funktioner som direkt betjänar dessa ska produceras. 
Den nuvarande 2 mom. 4 punkten ska enligt förslaget bli ny 5 punkt. i ändrad form. Enligt den nuvarande bestämmelsen kan som medlemssamfund ansluta sig ett aktiebolag eller en stiftelse som lyder under ett lagstadgat medlemssamfunds bestämmande inflytande och där majoriteten av aktiebolagets eller stiftelsens personal övergår från en anställning hos ett av Kevas medlemssamfund. Till bestämmelsen ska enligt förslaget fogas en möjlighet att ansluta sig som medlemssamfund till Keva för sådana andelslag som lyder under ett lagstadgat medlemssamfunds bestämmande inflytande och där majoriteten av dess personal övergår från en anställning hos ett av Kevas medlemssamfund. 
Eftersom det föreslås att 2 mom. ska innehålla bestämmelser på basis av vilka även andelslag kan ansluta sig som medlemssamfund till Keva, föreslås det att andelslag på motsvarande sätt ska tas in också i 3 mom. 
4 §.Anslutning som medlemssamfund samt avslutande av medlemskap. I paragrafen finns bestämmelser om förfarandet då föreningar, aktiebolag eller stiftelser ansluter sig till Keva som medlemssamfund samt om avslutande av medlemskap. 
Enligt paragrafens gällande 1 mom. ska en skriftlig ansökan om medlemskap riktas till Kevas styrelse som beslutar om godkännande av ansökan. Det föreslås att bestämmelsen ändras så att det i fortsättningen är Kevas kansli som beslutar om antagande av medlemssamfund. Beslutet ska fattas av verkställande direktören eller någon som denna har bemyndigat. Avsikten med den föreslagna ändringen är att göra antagningsförfarandet snabbare och enklare. Detta är motiverat med tanke på att antalet sammanslutningar i aktiebolagsform som ansöker om medlemskap ständigt ökar. 
På motsvarande sätt föreslås att i 2 mom. görs motsvarande ändring som i 1 mom., dvs. att ärenden som gäller avslutande av medlemskap ska behandlas av Kevas kansli. Dessutom föreslås en precisering av bestämmelsen i det avseendet att Keva ska höra medlemssamfund i ärenden som gäller avslutande av medlemskap i sådana fall då Keva konstaterar att ett medlemssamfund inte längre uppfyller förutsättningarna för medlemskap. Ett medlemssamfund kan också anmäla att det vill utträda och det är i så fall onödigt att det hörs. 
Eftersom det föreslås att en bestämmelse ska fogas till 3 § på basis av vilken även andelslag kan ansluta sig som medlemssamfund till Keva, föreslås det att andelslag på motsvarande sätt fogas till 1 och 2 mom. i denna paragraf. 
2 kap. Tillsyn
6 §.Allmän tillsyn. I paragrafen föreskrivs det om Kevas allmän tillsyn. Keva sköter utöver sina medlemssamfunds pensionsskydd också pensionsskyddet för de personer som är anställda av staten, evangelisk-lutherska kyrkan och Folkpensionsanstalten, och i paragrafens 3 mom. föreskrivs det om revision i anslutning till skötseln av pensionsskyddet för andra sammanslutningar än Kevas medlemssamfund. Enligt den gällande bestämmelsen tillsätter finansministeriet en revisor för fyra år. Det föreslås att bestämmelsen ändras så att finansministeriet ska tillsätta en revisor för högst sex räkenskapsperioder i sänder. Bestämmelsen om längsta mandatperiod motsvarar till denna del lagförslagets 35 §. Motsvarande bestämmelse om längsta mandatperiod på sex räkenskapsperioder ingår i 122 § 3 mom. i den nya kommunallagen (410/2015). Det är ändamålsenligt att bestämmelsen om längsta mandatperiod för en revisor som finansministeriet tillsatt i enlighet med paragrafen ändras på det sätt som beskrivs ovan också av den anledningen att mandatperioden för en i paragrafen avsedd revisor i alla situationer ska kunna vara densamma som för Kevas revisor enligt 35 § i denna lag. Det blir sålunda möjligt att anlita samma revisionssammanslutning för revision både enligt denna paragraf och enligt 35 §. Revisionstjänsterna kan konkurrensutsättas samtidigt. Efter maximitiden kan Kevas revisor på nytt delta i revision av Keva tidigast två år efter det att revisionsuppdraget har avslutats. Om en revisionssammanslutning har utsetts till revisor ska den ovan nämnda begränsningen emellertid inte tillämpas på sammanslutningen utan endast på den huvudansvariga revisorn. 
3 kap. Förvaltning
8 §.Allmänna krav på förvaltningen. I den gällande 8 § föreskrivs det om Kevas delegation och dess uppgifter. Det föreslås att bestämmelserna om det organ som motsvarar delegationen ska överföras till en ny 8 a § i ändrad form och att det i 8 § tas in nya bestämmelser om de allmänna kraven på Kevas förvaltning. Till innehållet motsvarar den föreslagna 8 § i tillämpliga delar 9 a och 12 b § i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag. 
I paragrafens 1 mom. föreslås bestämmelser om de krav som ska ställas på styrelsens och verkställande direktörens ledning. Enligt bestämmelsen ska styrelsen och verkställande direktören leda Keva med yrkesskicklighet och med beaktande av syftet med pensionsanstaltens verksamhet samt i enlighet med principerna för god förvaltning. Bestämmelser om Kevas uppgifter och verksamhetens syfte finns i 2 §. Enligt 2 § har Keva till uppgift att sköta verkställigheten av pensionsskyddet liksom åtgärder för att minska risken för arbetsoförmåga för kommunsektorns personal, de statsanställda och evangelisk-lutherska kyrkans personal enligt pensionslagen för den offentliga sektorn, finansieringen av pensionsskyddet för medlemssamfunden samt uttagandet av statens och evangelisk-lutherska kyrkans pensionsavgifter. Till god förvaltningssed kan anses höra bl.a. rekommendationer som motsvarar Finsk kod för bolagsstyrning av börslistade bolag (Corporate Governance). Kevas förvaltningsmodell, finansiella struktur, pensionssystemets samband med socialskyddet samt den omständigheten att verksamheten är lagstadgad och obligatorisk leder till att referensramen när det gäller begreppet god förvaltningssed är en annan och att de rekommendationer som gäller börslistade bolag inte som sådana kan tillämpas på Keva. I kraven på god förvaltningssed ingår för Kevas vidkommande i väsentlig utsträckning ansvaret för den lagstadgade grundläggande uppgiften, förfarandenas kvalitet och lagenlighet, resultatet, transparensen och fullgörandet av redovisningsskyldigheten. God förvaltningssed förutsätter kundinriktad verksamhet, tydlig rollindelning inom organisationsstrukturerna och på de olika ledningsnivåerna samt verksamhet som är förenlig med rollerna. 
I paragrafens 2 mom. föreslås en mot 12 b § i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag svarande bestämmelse om en kontinuitetsplan för verksamheten och om verksamhetsprinciper som godkänts av styrelsen. Enligt den föreslagna bestämmelsen ska Keva genom lämpliga åtgärder säkerställa kontinuiteten i verksamheten och att verksamheten bedrivs på ett systematiskt sätt i alla lägen, och i detta syfte ska Keva ha en av styrelsen godkänd kontinuitetsplan. Genom planen ska Keva ha beredskap för de från dess synpunkt viktigaste hotbilderna så att Keva kan fortsätta sin verksamhet också i störningssituationer, exempelvis vid störningar i datatrafiken. Planen har ett samband med Kevas riskhantering. Dessutom ska Keva ha skriftliga av styrelsen godkända verksamhetsprinciper åtminstone om pensionsanstaltens interna kontroll, riskhanteringssystem och ordnande av intern revision. Keva har sedan länge haft planmässig beredskap för att säkerställa verksamhetens kontinuitet. Keva har en av styrelsen godkänd beredskapsplan med en beskrivning av de allmänna principerna och målsättningarna för beredskapsplaneringen, beslutsfattandet och framför allt riktlinjerna för verksamheten under undantagsförhållanden, där de funktioner definieras för vilka det måste finnas specifika beredskapsplaner. Planens aktualitet bedöms åtminstone en gång under styrelsens mandatperiod. Dessutom har Keva funktionsspecifika beredskapsplaner som täcker in kontinuitetsplaneringen bl.a. i fråga om störnings- och problemsituationer under normala förhållanden samt under undantagsförhållanden. Planerna innehåller också beskrivningar av hur återgången till normala förhållanden ska genomföras. Styrelsen har vidare godkänt principer för riskhanteringen och anvisningar för den interna revisionen. För närvarande finns det inget separat dokument som styrelsen godkänt om principerna för den interna kontrollen. 
I paragrafens 3 mom. föreskrivs det om kravet på att regelbundet bedöma förvaltningssystemet, verksamhetsprinciperna och kontinuitetsplanen. Det är i sista hand styrelsen som svarar för bedömningen. Förvaltningssystemet, verksamhetsprinciperna och kontinuitetsplanen bör utvärderas tillräckligt ofta för att hållas uppdaterade och för att det ska vara möjligt att i dem beakta förändringar i verksamheten och verksamhetsmiljön. 
8 a §.Fullmäktige. Denna paragraf är ny. I paragrafen föreslås bestämmelser om Kevas fullmäktige som är ett nytt organ som ersätter den nuvarande delegationen som utövar Kevas högsta beslutanderätt. Fullmäktige har karaktären av ett övervakande organ, men dessutom ska fullmäktige bl.a. fastställa bokslutet, bevilja de redovisningsskyldiga ansvarsfrihet och godkänna Kevas budget. 
I paragrafens 1 mom. föreslås en bestämmelse om antalet fullmäktigeledamöter samt om hur de förordnas och om deras behörighet. Fullmäktigeledamöterna ska vara 30 till antalet och var och en av dem ska ha en personlig suppleant. Antalet ledamöter är enligt förslaget detsamma som i den nuvarande delegationen. Det föreslås ändringar i fråga om antalet ledamöter som representerar olika aktörer. Liksom enligt den gällande bestämmelsen ska finansministeriet förordna fullmäktigeledamöterna för en fyra års mandatperiod i sänder. Som behörighetskrav anges i bestämmelsen att ledamöterna och suppleanterna ska vara väl ansedda. Detta krav anses av hävd innebära sådana begränsningar som medför att t.ex. personer som har begått brott enligt strafflagen, är försatta i konkurs eller har meddelats näringsförbud inte får utnämnas till styrelsen. I den gällande 8 § föreskrivs det inte om behörighetskrav för delegationens ledamöter. 
I 2 mom. föreskrivs det om kvoter för fullmäktigeledamöter. Sex fullmäktigeledamöter och lika många suppleanter ska förordnas bland personer som föreslagits av de huvudavtalsorganisationer som anges i kommunernas huvudavtal. Fyra fullmäktigeledamöter och lika många suppleanter ska förordnas bland personer som föreslagits av kommunala arbetsmarknadsverket. 
Tjugo fullmäktigeledamöter och lika många suppleanter ska förordnas bland personer som föreslagits av kommunernas centralorganisation, så att kommunerna, samkommunerna och de olika landsdelarna är jämnt företrädda i fullmäktige. När kommunernas och samkommunernas fullmäktige och suppleanter förordnas ska dessutom de olika gruppernas röstandel i kommunalvalet beaktas i enlighet med proportionalitetsprincipen. Bestämmelsen motsvarar till denna del de ärenden som i nuläget ska beaktas i delegationens sammansättning. 
I den nuvarande delegationen ingår inga arbetsgivarföreträdare. I det avseendet skiljer sig den föreslagna bestämmelsen således från bestämmelsen om den nuvarande delegationens sammansättning. Ändringen innebär att arbetsmarknadsparterna på motsvarande sätt som i arbetspensionsbolagen kommer att vara representerade i Kevas förvaltning med iakttagande av paritetsprincipen. I den nuvarande delegationen ingår fyra personer som representerar de kommunala huvudavtalsorganisationerna, medan antalet organisationsföreträdare enligt förslaget ska utökas till sex. Arbetsmarknadsparternas representation i Kevas förvaltning kommer efter ändringen att i högre grad likna de centralorganisationers representation i arbetspensionsförsäkringsbolagens förvaltningsorgan som representerar löntagarna och arbetsgivarna, sådan representationen är enligt lagen om ändring av 9 b och 9 e § i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag (947/2016), som för förvaltningsrådets vidkommande trädde i kraft 2019 och för styrelsens vidkommande träder i kraft 2020.  
I paragrafens 3 mom. föreskrivs det om fullmäktiges uppgifter. Fullmäktiges karaktär av ett övervakande organ understryks genom att det i bestämmelsen nämns att fullmäktige ska övervaka Kevas förvaltning och verksamhet. Fullmäktige har till uppgift att välja styrelseledamöter och suppleanter samt en revisor. Fullmäktige beslutar också om grunderna för arvoden till Kevas förtroendevalda. Till fullmäktiges uppgifter hör även att behandla Kevas bokslut och revisionsberättelse samt att godkänna pensionsanstaltens budget och verksamhets- och ekonomiplanen. Fullmäktigeledamöterna beslutar dessutom om medlemssamfundens betalningsandelar. De nämnda uppgifterna motsvarar den nuvarande delegationens uppgifter. 
Av delegationens nuvarande uppgifter ska de överföras till styrelsen som gäller val och uppsägning av verkställande direktören samt godkännande av tilläggspensionsstadgan. I nuläget godkänner delegationen också räkenskapsstadgan och instruktionen för Keva. Det föreslås att instruktionen slopas i samband med reformen. Det finns inte heller längre något behov av en räkenskapsstadga av det nuvarande slaget utan styrelsen ska i fortsättningen utfärda de föreskrifter och bemyndiganden som behövs genom att godkänna Kevas förvaltnings- och ledningssystem. 
8 b §.Beslutfattandet vid fullmäktigesammanträdena. Den föreslagna paragrafen är ny. I den föreskrivs det om fullmäktiges sammanträdesförfarande. Bestämmelser om sammanträdesförfaranden finns i den av fullmäktige godkända arbetsordningen och instruktionen för Kevas delegation. De bestämmelser som föreslås motsvarar de gällande bestämmelserna. Det har ytterst sällan varit aktuellt att ändra bestämmelserna om sammanträdesförfarandet och det är därför ändamålsenligt att i lagen ta in de viktigaste bestämmelserna om förfarandet. 
I 1 mom. föreslås en bestämmelse om sammanträdets beslutförhet. Enligt den är sammanträdet beslutfört då ordföranden eller vice ordförande och minst hälften av de övriga ledamöterna är närvarande vid sammanträdet. 
Paragrafens 2 mom. innehåller bestämmelser om omröstning. Om fullmäktige är eniga om en sak eller om ett motförslag inte har vunnit understöd, ska ordföranden konstatera att ett beslut har fattats. I andra fall än enhälliga beslut gäller som beslut det förslag som har fått flest röster. Då rösterna faller lika gäller det förslag som ordföranden har röstat för. Vid val utses den eller de personer som har fått flest röster. Vid lika röstetal avgör lotten. 
I paragrafens 3 mom. föreskrivs det om föredraganden, och i det momentet anges att vid fullmäktiges sammanträde ska ärendena avgöras på styrelsens föredragning. 
Bestämmelser om rätten att vara närvarande och yttra sig vid fullmäktiges sammanträde finns i paragrafens 4 mom. Enligt momentet har styrelseledamöterna och verkställande direktören rätt att närvara och yttra sig vid fullmäktiges sammanträden. Fullmäktige kan separat besluta att andra får närvara och yttra sig. 
Enligt paragrafens 5 mom. ska protokoll föras vid fullmäktiges sammanträde. I protokollet ska antecknas närvarande ledamöter, framlagda förslag och fattade beslut samt förrättade omröstningar. 
Sammanträdets sekreterare ska kontrasignera protokollet och det ska justeras och undertecknas av ordföranden samt av minst två personer som sammanträdet valt för detta ändamål och som varit närvarande vid sammanträdet. 
8 c §.Valutskottet. Paragrafen är ny och i den föreslås bestämmelser om Kevas nya organ, valutskottet, som fullmäktige ska välja bland sig och som har till uppgift att för fullmäktige bereda förslag till val av styrelse och till de förtroendevaldas arvoden. Valutskottets ledamöter ska höra till Kevas fullmäktige. Valutskottet ska ha en ordförande och en vice ordförande som väljs av fullmäktige. I valutskottets arbetsordning som godkänts av fullmäktige föreskrivs närmare om valutskottets sammansättning och om hur ledamöterna väljs samt om valutskottets verksamhet. Fullmäktige kan besluta om antalet ledamöter i utskottet. 
Denna nya bestämmelse påminner om 9 c § i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag där det föreskrivs om arbetspensionsförsäkringsbolags valutskott. I ett arbetspensionsförsäkringsbolag hör det till valutskottets uppgifter att för förvaltningsrådet lägga fram förslag till arvoden för styrelseledamöterna och till styrelseledamöter och dessutom ska valutskottet bereda förslag till arvoden för förvaltningsrådets ledamöter och för bolagsstämman bereda förslag till tillsättandet av förvaltningsrådet. Arbetspensionsförsäkringsbolagets valutskott väljer bolagets förvaltningsråd och utskottets ledamöter ska vara ledamöter i arbetspensionsförsäkringsbolagets förvaltningsråd eller styrelse. Eftersom det i Keva inte finns något organ som motsvarar ett förvaltningsråd, ska Kevas valutskott för fullmäktige bereda förslag endast till arvoden för de förtroendevalda och till styrelseledamöter. 
Avsikten med förslaget är att skapa ett beredningssystem som ålägger de intressegrupper som är företrädda i fullmäktige att söka gemensamma lösningar när det gäller styrelsens sammansättning. De förslag som valutskottets beredning resulterar i är inte bindande för beslutsfattarna. Fullmäktige kan välja styrelseledamöter avvikande från valutskottets förslag. Det är emellertid meningen att förslagen ska utformas i samarbete med de intressegrupper som är företrädda i fullmäktige och därför ska utskottets förslag också anses vara en anvisning som är relativt bindande när det gäller förfarandet. 
9 §.Styrelsen. I denna paragraf föreskrivs det om styrelsens mandatperiod, ledamöter och uppgifter. 
De ändringar som föreslås i fråga om Kevas styrelse förstärker styrelsens roll i förhållande till den nuvarande delegationens. Om inte något annat särskilt föreskrivs i lag har styrelsen en allmän behörighet att sköta Kevas angelägenheter. 
I paragrafens 1 mom. föreskrivs det för närvarande om styrelsens mandatperiod. Det föreslås att bestämmelsen ändras så att det i den föreskrivs om styrelsens allmänna behörighet, mandatperiod och sammankallande. Enligt bestämmelsen ska styrelsen leda och utveckla Kevas verksamhet samt bevaka Kevas intressen. Styrelsens mandatperiod är liksom för närvarande två år och den fortsätter tills nästa styrelse är vald. I momentet föreslås också en bestämmelse enligt vilken styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden eller verkställande direktören. För närvarande finns det i instruktionen en bestämmelse om sammankallande av styrelsen. 
Bestämmelser om styrelsens sammansättning finns i paragrafens 2 mom. I momentet föreslås en sådan ändring att antalet styrelseledamöter utökas från nio till elva, eftersom det föreslås att företrädare för arbetsgivaren ska tas med i styrelsen. Dessutom kommer antalet företrädare för löntagarorganisationerna att utökas från två till tre. Kommunernas centralorganisation ska föreslå sex ledamöter och deras suppleanter. Tre av styrelseledamöterna och deras suppleanter ska väljas bland personer som föreslagits av de huvudavtalsorganisationer som anges i kommunernas huvudavtal. Av styrelseledamöterna ska två och deras suppleanter väljas bland personer som föreslagits av kommunala arbetsmarknadsverket. Av de ordinarie styrelseledamöterna utser fullmäktige en till ordförande och en till vice ordförande. På motsvarande sätt som i fråga om fullmäktige kommer arbetsmarknadsparternas representation i Kevas förvaltning efter ändringen att motsvara de nya bestämmelserna om arbetspensionsförsäkringsbolagen. Vid valet av Kevas styrelse ska fortfarande iakttas principen enligt vilken resultatet av kommunalvalet ska beaktas vid valet av styrelseledamöter. 
I bestämmelsen ska enligt förslaget slopas omnämnandet av att styrelseledamöter väljs bland personer som föreslagits gemensamt av de huvudavtalsorganisationer som avses i det kommunala huvudavtalet. Det föreslås att det nya organ som för fullmäktige ska bereda förslag till styrelseledamöter ska vara valutskottet. Dessutom kommer antalet företrädare för huvudavtalsorganisationerna att utökas från två till tre. Efter ändringen kan huvudavtalsorganisationernas gemensamma förslag inte längre anses ändamålsenligt. 
I paragrafens 4 mom. föreskrivs det om styrelsens uppgifter. Det föreslås att momentet ändras så att styrelsens lagstadgade uppgifter utökas och att styrelsens uppgifter regleras mera detaljerat än för närvarande. Den föreslagna förteckningen över uppgifterna är inte uttömmande, eftersom styrelsen har allmän behörighet att sköta Kevas angelägenheter. 
Styrelsen ska enligt 4 mom. 1 punkten godkänna en strategi för Kevas verksamhet. Denna uppgift hör också för närvarande till styrelsens uppgifter. Enligt momentets 2 punkt ska styrelsen besluta om Kevas tilläggspensionsstadga. Denna uppgift ska överföras till styrelsen från delegationens nuvarande uppgifter. 
Enligt 4 mom. 3 punkten ska styrelsen varje år upprätta Kevas verksamhetsberättelse och bokslut. 
Styrelsen ska enligt 4 mom. 4 punkten godkänna Kevas förvaltnings- och ledningssystem bl.a. vad gäller kompetensfördelningen och rapporteringen mellan styrelsen och verkställande direktören samt organiseringen och styrningen av Kevas verksamhet i övrigt. Detta är en ny bestämmelse som innebär att förvaltnings- och ledningssystemet ska ersätta den nuvarande instruktionen, arbetsordningen och räkenskapsstadgan. 
Med hjälp av förvaltnings- och ledningssystemet kan styrelsen främja god förvaltningssed i Kevas ledning. 
Enligt 4 mom. 5 punkten ska styrelsen liksom enligt den gällande bestämmelsen upprätta en placeringsplan där det bestäms om placeringsbefogenheter och rapportering. Styrelsen ska behandla också andra ärenden som är principiellt viktiga eller vittomfattande med tanke på Kevas placeringsverksamhet och enligt 6 punkten ska styrelsen sörja för ordnandet av Kevas interna kontroll och riskhantering. 
Styrelsen ska enligt 4 mom. 7 punkten godkänna fullmakter att underteckna Kevas avtal och förbindelser. För närvarande finns det bestämmelser om underteckningsfullmakter i instruktionen för Keva. Instruktionen ska i fortsättningen ersättas med sådana bemyndiganden i förvaltnings- och ledningssystemet som godkänts av styrelsen. 
Enligt 4 mom. 8 punkten ska styrelsen anställa verkställande direktören samt säga upp eller förflytta honom eller henne till andra uppgifter om han eller hon har förlorat styrelsens förtroende. För närvarande hör det till delegationens uppgifter att anställa och säga upp verkställande direktören. 
Styrelsen ska enligt 4 mom. 9 punkten besluta om behörighetsvillkoren för Kevas andra tjänsteinnehavare än verkställande direktören och vice verkställande direktören, som det föreskrivs om i den föreslagna 14 §. Bestämmelser om behörighetsvillkoren för andra tjänsteinnehavare än verkställande direktören och vice verkställande direktören finns i nuläget i instruktionen för Keva. Andra tjänsteförhållanden hos Keva avser direktörer vilkas ansvarsområde omfattar pensions- och rehabiliteringsbeslut och därmed sammanhängande försäkringsmedicinska bedömningar. Enligt momentets 10 punkt ska styrelsen dessutom besluta om andra principiella eller annars viktiga ärenden. 
I paragrafens 5 mom. föreslås en bestämmelse enligt vilken styrelsen kan delegera befogenheter till verkställande direktören samt till andra tjänsteinnehavare eller arbetstagare vid Keva. 
Paragrafens 6 mom. ska enligt förslaget innehålla en bestämmelse om avsättande av styrelsen under mandatperioden. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar det gällande 5 mom. med den ändringen att det är fullmäktige, inte delegationen, som svarar för avsättningen. Fullmäktige kan avsätta styrelsen under mandatperioden om en eller flera styrelseledamöter inte längre åtnjuter fullmäktiges förtroende. Fullmäktige ges i en sådan situation möjlighet att byta ut styrelsen. Avsättningsbeslutet gäller alltid samtliga styrelseledamöter trots att misstroendet inte skulle gälla alla. Fullmäktige ska då avsätta hela styrelsen och utse en ny styrelse för återstoden av styrelsens mandatperiod. 
I paragrafens 7 mom. föreslås en ny bestämmelse om hur ett ärende som gäller avsättning av styrelsen ska väckas. För att väcka ett ärende som gäller avsättning av styrelsen ska minst en tredjedel av fullmäktige göra en skriftlig framställning om saken till fullmäktiges ordförande. Ordföranden ska genast efter detta sammankalla ett extra fullmäktigesammanträdande. Fullmäktige kan vid sitt sammanträde besluta om tillsättning av ett tillfälligt utskott för beredning av avsättandet av styrelsen. 
9 a §.Styrelsens beslutfattande. Paragrafen är ny och i den föreskrivs det om styrelsens beslutsfattande och beslutsförhet, hur ordföranden och vice ordförandens jäv inverkar på sammanträdesförfarandet, om föredragning, om närvarorätt vid sammanträdet och om protokollföring. Som nya former av beslutsfattande vid sidan av traditionella sammanträden som hålls på en viss plats föreslås bestämmelser om elektroniskt sammanträde och elektroniskt beslutsförfarande före sammanträdet, och närmare bestämmelser om detta finns i 9 b §. En bestämmelse som motsvarar det föreslagna 9 a § 1 mom. finns i 98 § 1 mom. i kommunallagen. Bestämmelser om sammanträdesförfarandet finns i arbetsordningen för Kevas delegation och i instruktionen för Keva. De bestämmelser som föreslås motsvarar de gällande bestämmelserna. Det föreslås att permanenta bestämmelser om saken överförs från instruktionen och arbetsordningen till lagen. 
I paragrafens 1 mom. föreskrivs det om på vilket sätt beslut kan fattas i ärenden som hör till styrelsen. Styrelsen kan behandla ett ärende vid ett s.k. traditionellt sammanträde som hålls på en viss plats. Alternativt kan styrelsen hålla sitt sammanträde i en elektronisk miljö (elektroniskt sammanträde). Med elektroniskt sammanträde avses enligt förslaget ett sammanträde som genomförs i en elektronisk verksamhetsmiljö och som deltagarna deltar i på en plats som de själva valt. Dessutom föreskrivs det i momentet om möjligheten att fatta beslut i ett förfarande i en elektronisk miljö före sammanträdet (elektroniskt beslutsförfarande). Med elektroniskt beslutsförfarande avses beslutsfattande som oberoende av tid och plats sker före ett förvaltningsorgans sammanträde. 
En bestämmelse om sammanträdets beslutförhet ska enligt förslaget tas in i 2 mom. Enligt momentet är ett sammanträdande beslutfört då minst hälften av ledamöterna är närvarande. Om både ordföranden och vice ordföranden är frånvarande eller jäviga ska styrelsen utse en tillfällig ordförande för behandlingen av ärendet. 
Paragrafens 3 mom. innehåller bestämmelser om beslutsfattande då enighet inte uppnås. Som styrelsens beslut gäller då den mening som flertalet har understött och vid lika röstetal avgör ordförandens röst. Vid val utses den eller de personer som har fått flest röster. Vid lika röstetal avgör lotten. 
I 4 mom. föreskrivs det om föredragning av ärenden och att ärendena vid styrelsens sammanträde avgörs på föredragning av verkställande direktören. 
Paragrafens 5 mom. innehåller bestämmelser om rätten att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden. Enligt bestämmelsen har fullmäktiges ordförande och vice ordförande samt verkställande direktören rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträde. Styrelsen kan också separat besluta om andra personers rätt att närvara och yttra sig. 
I 6 mom. föreskrivs det om protokollföring vid styrelsens sammanträde. I protokollet ska antecknas närvarande styrelseledamöter, de förslag som lagts fram och beslut som fattats samt de omröstningar som förrättats. Protokollet ska kontrasigneras av sammanträdets sekreterare samt justeras och undertecknas av ordföranden och av minst två för ändamålet valda ledamöter som varit närvarande vid sammanträdet. 
9 b §.Elektroniskt sammanträde och elektroniskt beslutsförfarande. I denna paragraf föreskrivs det om förutsättningarna för elektroniskt sammanträde och elektroniskt beslutsförfarande. Denna nya bestämmelse hänför sig till de alternativa beslutsförfaranden vid styrelsesammanträdanden som föreslås ovan i 9 a § 1 mom. Bestämmelserna motsvarar i tillämpliga delar 99 och 100 § i kommunallagen. 
Elektroniskt sammanträde innebär ett avsteg från principen att ordföranden och sekreteraren ska vara närvarande på sammanträdesplatsen. Deltagarna i sammanträdet kan befinna sig på olika platser. Ett elektroniskt sammanträde kan hållas t.ex. via ett lämpligt datasystem eller som en videokonferens. Vid ett elektroniskt sammanträde stämmer förfarandet i övrigt överens med de beslutsförfaranden som tillämpas vid ett ordinärt (fysiskt) sammanträde. 
Enligt paragrafens 1 mom. krävs det vid ett elektroniskt sammanträde att de som konstateras vara närvarande står i bild- och ljudförbindelse med varandra på lika villkor. En bild- och ljudförbindelse på lika villkor kan anses vara nödvändig med tanke på styrelsens beslutsfattande och den tryggar för sin del förutsättningarna för organets beslutsfattande, eftersom deltagarna i sammanträdet på detta sätt kan diskutera de ärenden som ska avgöras ”ansikte mot ansikte”. 
I paragrafens 2 mom. föreskrivs det om styrelsens beslutfattande i ett elektroniskt beslutsförfarande. I ett elektroniskt beslutsförfarande kan en del av de ärenden som ska tas upp på styrelsens sammanträde behandlas elektroniskt före det egentliga sammanträdet. Styrelsen kan bestämma vilka typer av ärenden som kan behandlas elektroniskt. Elektroniskt beslutsfattande är i regel avsett för behandling av s.k. rutinmässiga ärenden. Det elektroniska beslutsfattande som avses i paragrafen förutsätter användning av t.ex. ett lämpligt datasystem eller någon annan datateknisk lösning. Sådana lösningar kan t.ex. vara ett slutet datasystem i vilket respektive organs ledamöter på ett tillförlitligt sätt kan logga in i exempelvis via det allmänna datanätet. Styrelsen kan använda det elektroniska beslutsförfarandet för att fatta beslut före sammanträdet. Paragrafen tar inte ställning till frågan om hur lång tid före sammanträdet beslutsfattandet ska ske. Det är styrelsen som bestämmer den saken. 
De ärenden som ska behandlas i elektroniskt beslutsförfarande specificeras i sammanträdeskallelsen och det ska också nämnas före vilken tidpunkt ärendet ska behandlas elektroniskt. Vid ett elektroniskt beslutsförfarande ska det således i sammanträdeskallelsen anges en viss tid före vilken ledamöterna ska ta ställning i ärendet. Behandlingen av ärendet och ställningstagandet ska ske t.ex. i ett slutet elektroniskt system för beslutsfattande, inom vilket alternativen för varje ärende som behandlas ska vara så enkla som möjligt (exempelvis ”godkänner”, ”förkastar” samt ”tomt” eller ”ja”, ”nej” samt ”tomt”). Ställningstagandena ska redovisas öppet så att samtliga styrelseledamöter kan se de övrigas ställningstaganden. Ett ärende är behandlat då samtliga styrelseledamöter har uttryckt sin åsikt i ärendet och tidsfristen för beslutsfattandet har löpt ut. I momentet anges det dessutom att ett ärende ska behandlas vid ordinarie sammanträde om en ledamot kräver detta. På detta sätt säkerställs det att också ärenden som ska behandlas i ett elektroniskt beslutsförfarande kan diskuteras vid sammanträde innan de avgörs. I det elektroniska systemet för beslutsfattande ska det alltså utöver de alternativ som beskrivs ovan även vara möjligt att överföra ett ärende till styrelsens sammanträde för behandling. I en situation där en styrelseledamot har utnyttjat denna möjlighet avförs ärendet och samtliga styrelseledamöter ska via systemet få besked om att ärendet har överförts till sammanträde. Förfarandet är detsamma i situationer där en styrelseledamot lägger fram ett ändringsförslag i ett ärende som behandlas. Ett ärende överförs däremot automatiskt till behandling vid sammanträde om någon av styrelseledamöterna avstår från att uttrycka sin åsikt inom den tidsfrist som anges i kallelsen till sammanträdet. På detta sätt säkerställs det att samtliga styrelseledamöter har möjlighet att uttrycka sin åsikt i ärendet. 
I 3 mom. anges det att beslut som fattats i ett elektroniskt beslutsförfarande kan justeras före sammanträdet. Huvudregeln är den att beslut som fattats i elektroniskt beslutsförfarande på normalt sätt ska justeras vid följande sammanträde, men i momentet ska det möjliggöras att beslut kan justeras redan före sammanträdet. Beslut som tillkommit i elektroniskt beslutsförfarande kan justeras t.ex. inom samma slutna datasystem i vilket de har fattats eller annars elektroniskt på motsvarande sätt som vid sedvanlig protokolljustering. 
Bestämmelser om de krav som ställs på dataskyddet och informationssäkerheten vid elektroniska sammanträden och i elektroniskt beslutsförfarande finns i 4 mom. Vid sådana sammanträden och förfaranden ska informationssäkerheten tillgodoses samt att utomstående inte har tillgång till sekretessbelagda uppgifter. Keva ska med tanke på informationssäkerheten fästa avseende vid behandlingen av sekretessbelagd information. I samband med elektroniska sammanträden ska Keva t.ex. fästa avseende vid när och hur sådana ärenden som kräver konfidentialitet eller är sekretessbelagda behandlas. Keva ska i sådana fall t.ex. dra upp riktlinjer för på hurudana platser styrelseledamöterna kan delta i sammanträden och vidare ska Keva se till att utomstående inte får tillgång till sekretessbelagd eller konfidentiell information. I ett elektroniskt beslutsförfarande måste styrelseledamöterna kunna identifieras på ett tillförlitligt sätt i enlighet med vad som föreskrivs i lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster (617/2009). Det datasystem som används bör vara slutet och kommunikationslänkarna bör vara vederbörligen skyddade. Dessutom måste Keva beakta att t.ex. de servar som används uppfyller datasäkerhetskraven. 
9 c §.Styrelsens revisions- och riskhanteringsutskott. I denna nya paragraf föreskrivs det om styrelsens revisions- och riskhanteringsutskott, som är ett nytt organ. Keva har för närvarande inget separat revisions- eller riskhanteringsutskott i anslutning till styrelsen eller delegationen. 
Enligt det föreslagna 1 mom. tillsätter styrelsen inom sig ett revisions- och riskhanteringsutskott med uppgift att bedöma den ekonomiska rapporteringen samt den interna kontrollens, interna revisionens och riskhanteringens tillräcklighet och funktion. Utskottet behandlar den interna revisionens planer och rapporter. Dessutom ska utskottet för fullmäktige bereda förslag till val av revisor och till arvoden samt övervaka upprättandet av bokslut och lagstadgad revision. 
Enligt det föreslagna 2 mom. ska revisions- och riskhanteringsutskottet bestå av minst tre styrelseledamöter. Närmare bestämmelser om utskottets verksamhet finns i den arbetsordning för revisions- och riskhanteringsutskottet som styrelsen godkänt. 
I synnerhet i stora börsbolag har man utvecklat en metod där styrelsen biträds av utskott som bereder ärenden som är viktiga för bolagets verksamhet. Som exempel på sådana utskott nämns i corporate governance-rekommendationerna utskott för behandling av bolagets arvodes-, utnämnings-, och revisionsärenden. I många bolag och sammanslutningar anlitas också ett beredningsutskott med benämningen arbetsutskott, som ofta är sammansatt av styrelsens presidium eller av presidiet med vissa kompletteringar. 
Enligt 10 § 3 mom. i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag ska arbetspensionsförsäkringsbolagets styrelse välja beredningsutskott åtminstone för de utnämnings-, arvodes- och revisionsärenden som den behandlar. Bestämmelsen i den föreslagna 9 c § stämmer i tillämpliga delar överens med nämnda bestämmelse i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag, emellertid så att som ett obligatoriskt utskott i Keva utöver valutskottet föreslås endast ett revisions- och riskhanteringsutskott. Med beaktande av Kevas uppgifter och ställning som en offentligrättslig pensionsanstalt, är det inte ändamålsenligt att ålägga styrelsen att inom sig utse andra utskott. Styrelsen kan emellertid om den så önskar tillsätta utskott för beredning av vissa beslutsärenden. 
Syftet med revisions- och riskhanteringsutskottet är att förbättra förutsättningarna när det gäller att för styrelsen bereda ärenden i anslutning till ekonomi, intern kontroll och riskhantering före det egentliga beslutsfattandet. Utskottsarbetet effektiviserar styrelseledamöternas tidsanvändning och möjliggör specialisering i ärenden som hör till utskottets uppgifter. 
13 §.Transaktioner med personer som hör till ledningen eller till ledningens närmaste krets. I paragrafen finns bestämmelser om transaktioner med personer som hör till ledningen eller till ledningens närmaste krets. Det föreslås att 1 mom. 1 punkten ändras så att beslut om betydande transaktioner som gäller Keva ska fattas av Kevas styrelse, om den andra parten i transaktionen är en ledamot av fullmäktige. Detta motsvarar den föreslagna ändringen som innebär att delegationen ska ersättas av fullmäktige. 
14 §.Verkställande direktör. I denna paragraf föreskrivs det om verkställande direktörens ställning. Enligt 14 § i den gällande lagen leds Kevas verksamhet av den verkställande direktören som är underställd styrelsen. Keva och den verkställande direktören kan ingå ett direktörsavtal. Keva kan besluta att betala avgångsvederlag till den verkställande direktören. Regleringen av verkställande direktörens ställning är knapphändig i den gällande lagen och motsvarar närmast kommunallagens reglering av kommundirektörens ställning. Den föreslagna paragrafen preciserar verkställande direktörens ställning inom Kevas lednings- och förvaltningssystem, i förhållande till styrelsen. Den föreslagna regleringen motsvarar i stor utsträckning Kevas verkställande direktörs ställning sådan den utformats i praktiken. Det finns behov av att ändra regleringen också av den anledningen att styrelsens ställning ska förstärkas. Med tanke på den operativa ledningen av Keva är det i praktiken viktigt att både styrelsens och verkställande direktörens uppgifter och ansvarsförhållanden är tydligt definierade. 
I 1 mom. i den föreslagna paragrafen föreskrivs det om verkställande direktören. Verkställande direktören utnämns av styrelsen. Enligt den gällande lagen är det delegationen som väljer verkställande direktör på samma sätt som det är kommunfullmäktige som väljer kommundirektör. Verkställande direktören ska ha en ställföreträdare. På denne tillämpas vad som i lagen föreskrivs om verkställande direktören. Behörighetsvillkor för tjänsten som verkställande direktör och vice verkställande direktör är högre högskoleexamen, sådan mångsidig erfarenhet som uppgiften kräver samt i praktiken visad ledarförmåga och erfarenhet av ledarskap. 
Behörighetskraven för verkställande direktören och vice verkställande direktören motsvarar 14 § 2 mom. i den gällande lagen. 
Paragrafens 2 mom. innehåller med avvikelse från den gällande lagen bestämmelser om verkställande direktörens uppgifter och behörighet. Verkställande direktören ska se till att de uppgifter som avses i 2 § i lagen om Keva blir utförda och sköta den övriga dagliga förvaltningen i enlighet med styrelsens anvisningar och föreskrifter (verkställande direktörens allmänna behörighet). Verkställande direktören ska i synnerhet svara för att bokföringen är lagenlig och att medelsförvaltningen är ordnad på ett tillförlitligt sätt. Verkställande direktören ska ge styrelsen och dess ledamöter den information som behövs för fullgörande av styrelsens uppgifter. Momentet motsvarar i tillämpliga delar 6 kap. 17 § 1 mom. i aktiebolagslagen (624/2006). Verkställande direktören ska också se till att styrelsens beslut verkställs och följa styrelsens föreskrifter samt informera styrelsen om åtgärder och händelser som är betydelsefulla med avseende på verksamheten. 
I 3 mom. föreskrivs det om begränsning av verkställande direktörens behörighet och om åtgärder i anslutning till den dagliga ledningen. Verkställande direktören får vidta åtgärder som med beaktande av omfattningen och arten av Kevas verksamhet är exceptionella eller vittomfattande endast om han eller hon har styrelsens bemyndigande eller om styrelsens beslut inte kan inväntas utan väsentlig olägenhet för verksamheten. I det sist nämnda fallet ska styrelsen så snart som möjligt underrättas om åtgärderna. Momentet motsvarar i tillämpliga delar 6 kap. 17 § 2 mom. i aktiebolagslagen. 
Paragrafens 4 mom. motsvarar sista meningen i 14 § 1 mom. i den gällande lagen. Keva kan ingå ett direktörsavtal med verkställande direktören. Dessutom kan Keva besluta att betala avgångsvederlag till verkställande direktören. Beslutet ska fattas av styrelsen. 
17 §.Instruktion. Det föreslås att denna paragraf upphävs eftersom motsvararande bestämmelser som i instruktionen i fortsättningen ingår i det förvaltnings- och ledningssystem som styrelsen ska godkänna. 
4 kap. Finansiering
19 §.Medlemssamfundens betalningsandelar. I paragrafen föreskrivs det om fördelningen av medlemssamfundens betalningsandelar på medlemssamfunden. Beslut om betalningsandelarna ska för närvarande fattas av delegationen. Det föreslås att ordalydelsen i paragrafen preciseras så att den motsvarar den föreslagna ändringen som innebär att delegationen ska ersättas av fullmäktige. 
21 §.Pensionsansvarsfonden. I denna paragraf föreskrivs det om Kevas pensionsansvarsfond. Tekniska justeringar föreslås i paragrafens ordalydelse. I paragrafen anges tydligare än för närvarande att Keva kan ha en pensionsansvarsfond för utjämning av Kevas medlemssamfunds pensionsutgifter. Till fonden har sedan den grundades överförts medel och avsikten är att fondens medel senare ska användas för pensionsutgifter. Enligt det gällande 1 mom. bestämmer Kevas delegation särskilt om överföringar till pensionsansvarsfonden. Det föreslås att paragrafen preciseras i överensstämmelse med nuvarande praxis enligt vilken överföringar till pensionsansvarsfonden görs i överensstämmelse med Kevas fastställda bokslut. Enligt den gällande lagen beslutar delegationen om fastställande av bokslutet. I den föreslagna 8 a § fastställs det att fullmäktige beslutar om godkännande av bokslutet. För tydlighetens skull anges det i 1 mom. att överföringarna till pensionsansvarsfonden räknas som sådana utgifter som avses i 19 § 1 mom. I 2 mom. föreslås en teknisk justering som innebär att momentet kompletteras med en hänvisning till 9 §, där det föreskrivs om styrelsens uppgifter. 
22 §.Placeringsdelegationen. Placeringsdelegationens uppgift är att främja informationen mellan medlemmarna. Delegationen består av företrädare för finansministeriet, arbets- och näringsministeriet samt kommunsektorns huvudavtalsorganisationer. Delegationen är ett rådgivande organ som behandlar riktlinjerna för Kevas placeringsverksamhet och dess utveckling. Det föreslås att bestämmelsen upphävs eftersom den inte längre behövs. Placeringsdelegationen har inte sammanträtt på de senaste åren och dess uppgifter att främja informationen och dess övriga uppgifter kan också utföras formfritt mellan parterna. 
23 §.Tillsynsavgift och vissa andra avgifter. I 3 mom. föreskrivs det om finansieringen av det tilläggspensionsskydd som avses i 8 § i pensionslagen för den offentliga sektorn. Kostnaderna för tilläggspensionsskyddet ska enligt förslaget fördelas mellan medlemssamfunden enligt de grunder som Kevas fullmäktige fastställer. 
5 kap. Riskhantering, intern kontroll och intern revision
28 §.Skyldighet att göra insideranmälan. I 2 mom. definieras begreppet insider i Keva. Det föreslås att momentet ändras så att omnämnandet av ordföranden och vice ordföranden för Kevas delegation ersätts med ordföranden och vice ordföranden för fullmäktige. 
6 kap. Ändringssökande
32 §.Sökande av ändring. Lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) ersätter förvaltningsprocesslagen (586/1996). Hänvisningen i paragrafen till förvaltningsprocesslagen föreslås bli ändrad så att man hänvisar till lagen om rättegång i förvaltningsärenden. 
33 §.Delgivning av beslut. Det föreslås att paragrafens 2 och 3 mom. ändras så att delegationens sammanträden, beslut och protokoll ersätts med fullmäktiges sammanträde, beslut och protokoll. 
7 kap. Särskilda bestämmelser
35 §.Revision och bokslut. I denna paragraf föreskrivs det om revision av Keva. Den gällande lagen måste preciseras till följd av att revisionslagen (1141/2015) ändrats. En lag om ändring av revisionslagen (622/2016) trädde i kraft den 19 augusti 2016. 
I 1 mom. i den föreslagna paragrafen fastställs det allmänt att bestämmelser om revision av Keva finns i lagen om Keva och i revisionslagen. Det föreslås dessutom att det i 1 mom. görs ett förtydligande enligt vilket 5 kap. i revisionslagen inte ska tillämpas på revison av Keva. Pensionsanstalten har inte definierats som en sammanslutning av betydande allmänt intresse. Därför föreskrivs det för tydlighetens skull att revisionslagens bestämmelser om sådana sammanslutningar inte ska tillämpas på pensionsanstalten. 
Paragrafens 2 mom. innehåller bestämmelser om den längsta mandatperioden för en revisor. En revisors mandatperiod eller mandatperioder i följd kan enligt förslaget sammanlagt uppgå till högst sex år. En revisors mandatperiod är enligt den gällande lagen densamma som delegationens. Enligt 122 § 3 mom. i kommunallagen kan en revisionssammanslutning väljas för granskning av förvaltningen och ekonomin för högst sex räkenskapsperioder i sänder. Det är skäl att på motsvarande sätt också i lagen om Keva ge bestämmelsen om mandatperioden en flexiblare utformning så att mandatperioden inte längre ska vara beroende av fullmäktiges mandatperiod. Efter maximitiden kan Kevas revisor på nytt delta i revision av Keva tidigast två år efter det att revisionsuppdraget har avslutats. Om en revisionssammanslutning har valts till revisor ska begränsningen emellertid inte tillämpas på revisionssammanslutningen utan endast på den huvudansvariga revisorn. 
Bestämmelser om revisorns övergång till anställning hos Keva finns i paragrafens 3 mom. I 4 kap. 11 § 1 mom. i revisionslagen föreskrivs det om en tidsfrist på ett år som begränsar övergång till anställning hos en granskad sammanslutning och som gäller alla revisorer eller huvudansvariga revisorer som utför revision enligt 3 kap. i revisionslagen. Dessa personer kan inte övergå till anställning hos det granskade objektet eller bli medlem i dess organ förrän minst ett år har förflutit sedan revisionsuppdraget avslutades och hans eller hennes mandatperiod samtidigt har upphört. Denna tidsfrist kallas i allmänhet en cooling off-period, dvs. en avkylningsperiod. Med nyckelpersoner i ledningen för den granskade sammanslutningen avses medlemmar i den ledningsgrupp som biträder verkställande direktören eller sådana personer som verkställande direktören eller styrelsen definierar som nyckelpersoner. Ekonomidirektören och motsvarande personer anses vara nyckelpersoner i sammanslutningen utan att de uttryckligen definieras som sådana. En revisor för Keva eller en huvudansvarig revisor som utför revision för Kevas revisionssammanslutnings räkning får inte ta emot uppdrag som styrelseledamot, fullmäktigeledamot eller verkställande direktör hos Keva eller i en sammanslutning som hör till samma koncern som Keva förrän minst två år har förflutit sedan revisionsuppdraget har avslutats. Trots att Keva inte är en betydande sammanslutning av allmänt intresse, föreslås det att cooling off-perioden i fråga om revisorns övriga uppgifter vid pensionsanstalten ska vara två år. Med avvikelse från den gällande lagen föreslås att det i lagen tas in en bestämmelse om kvalitetsgranskning av Kevas revisor. Kvalitetsgranskning av revisorn ska utföras med högst tre års mellanrum. Motsvarande bestämmelse finns t.ex. i tillämpliga delar i 128 § i lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006). 
Bestämmelser om antalet revisorer finns i 4 mom. Keva ska ha minst en revisor. Minst en revisor och en revisorssuppleant ska enligt förslaget vara CGR- eller OFGR-revisor eller en revisionssammanslutning vars huvudansvariga revisor är en CGR- eller OFGR-revisor. Enligt den gällande lagen ska granskningen av Kevas räkenskaper och förvaltning utföras av en revisionssammanslutning som valts av delegationen och som godkänts av Revisionstillsynen. Den bestämmelsen kan anses vara bristfällig såtillvida att den inte innehåller det preciserade kravet att en CGR- eller OFGR-revisor eller en revisionssammanslutning ska väljas till revisor för Keva, trots att detta är motiverat med beaktande av verksamhetens storleksklass och Kevas karaktär av en betydande pensionsanstalt. 
I 5 mom. föreskrivs det om när mandatperioden för en revisor vid Keva upphör och när den nya revisorns mandatperiod börjar. Mandatperioden för en revisor vid Keva upphör och den nya revisorns mandatperiod börjar vid utgången av det fullmäktigesammanträde som väljer ny revisor, om inte något annat beslutas när den nya revisorn väljs. Fullmäktigesammanträdet kan inte besluta att revisors mandatperiod ska fortsätta tills vidare. 
Paragrafens 6 mom., som motsvarar det gällande 35 § 2 mom., innehåller bestämmelser om Kevas räkenskapsperiod och bokslut. Keva ska upprätta bokslut för varje kalenderår. Vid upprättandet ska bokföringslagen iakttas i tillämpliga delar. 
2
Ikraftträdande
Lagen föreslås träda i kraft den 1 april 2020. 
Det föreslås dock att 3 och 4 § i lagen ska tillämpas från och med den 1 januari 2020 så att de andelslag som enligt planerna ska bildas vid ingången av 2020 direkt kan ansluta sig som medlemssamfund till Keva. 
Kevas första fullmäktige enligt denna lag ska väljas för den mandatperiod som börjar den 1 augusti 2020. Därefter ska fullmäktige väljas av den nya styrelsen. Den styrelse som valts 2020 ska fortsätta till dess att en ny styrelse blivit vald. 
Den revisor som delegationen valt hösten 2017 till utgången av sin mandatperiod, dvs. utgången av 2021, fortsätter till utgången av mandatperioden, om inte fullmäktige beslutar om val av en ny revisor innan avtalsperioden upphör. Detta innebär att nästa konkurrensutsättning av revisionstjänster sker hösten 2021 så att fullmäktiges höstsammanträde väljer en ny revisor för följande mandatperiod på högst sex år. 
Det är ändamålsenligt att motsvarande övergångsbestämmelse fastställs också i fråga om mandatperioden för den revisor som tillsätts av finansministeriet. Detta möjliggör att den revision som förordnas av finansministeriet och Kevas revison enligt 35 § görs samtidigt och att deras revisionstjänster konkurrensutsätts samtidigt. 
Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 
Lagförslag
Lag 
om ändring av lagen om Keva 
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om Keva (66/2016) 17 och 22 §, 
ändras 3 § 2 och 3 mom., 4 §, 6 § 3 mom., 8 och 9 §, 13 § 1 mom. 1 punkten, 14, 19 och 21 §, 23 § 3 mom., 28 § 2 mom. 1 punkten, 32 §, 33 § 2 och 3 mom. och 35 §, samt 
fogas till lagen nya 8 a—8 c och 9 a—9 c § som följer: 
3 § 
Kevas medlemssamfund 
Till Keva kan som medlemssamfund ansluta sig 
1) en sådan förening vars medlemmar enbart består av medlemssamfund som nämns i 1 mom. eller föreningar som bildats av dem, 
2) ett sådant aktiebolag vars samtliga aktier ägs av medlemssamfund som nämns i 1 mom. eller av föreningar, stiftelser eller andelslag som anslutit sig som medlemssamfund till Keva eller av aktiebolag som nämns i denna punkt och som har anslutit sig som medlemssamfund, 
3) ett sådant andelslag vars medlemmar endast är de medlemssamfund som nämns i 1 mom. eller 2 punkten, 
4) ett sådant aktiebolag, en sådan stiftelse eller ett sådant andelslag som ett eller flera i 1 mom. nämnda medlemssamfund har bestämmande inflytande i enligt 1 kap. 5 § i bokföringslagen (1336/1997) och som bistår vid produktionen av de tjänster som förutsätts för skötseln av kommunernas lagstadgade uppgifter och funktioner som direkt betjänar dessa,  
5) ett sådant aktiebolag, en sådan stiftelse eller ett sådant andelslag som ett eller flera i 1 mom. nämnda medlemssamfund har bestämmande inflytande i enligt 1 kap. 5 § i bokföringslagen och där majoriteten av de anställda omedelbart innan aktiebolaget, stiftelsen eller andelslaget bildades har varit anställda hos ett medlemssamfund i Keva. 
En förening, ett aktiebolag, en stiftelse eller ett andelslag som anslutit sig som medlemssamfund ska underrätta Keva om sådana förändringar av förhållandena som medför att föreningen, aktiebolaget, stiftelsen eller andelslaget inte längre uppfyller de förutsättningar som anges i 2 mom. 
4 § 
Anslutning som medlemssamfund samt avslutande av medlemskap 
En förening, ett aktiebolag, en stiftelse eller ett andelslag antas på ansökan som medlemssamfund i Keva, om föreningen, aktiebolaget, stiftelsen eller andelslaget uppfyller de förutsättningar som anges i 3 § 2 mom. 
Om det blir klarlagt att en förening, ett aktiebolag, en stiftelse eller ett andelslag som anslutit sig som medlemssamfund inte längre uppfyller de förutsättningar för medlemskap som anges i 3 § 2 mom., konstaterar Keva efter att ha hört medlemssamfundet i fråga att medlemskapet upphört. Medlemssamfundet kan också anmäla att det vill utträda. Medlemssamfundet ska göra anmälan om sin önskan att utträda senast tre månader före den tidpunkt då det önskar att medlemskapet upphör. 
6 § 
Allmän tillsyn 
Finansministeriet tillsätter för högst sex räkenskapsperioder i sänder en revisor som utifrån Kevas bokföring och annat material ska granska att de beräkningar som avses i 24 § och som Keva har lämnat om den summa som behövs för betalningen av statens, evangelisk-lutherska kyrkans och Folkpensionsanstaltens pensioner och om ersättningen för Kevas kostnader är riktiga och tillräckliga. Revisorn har dessutom till uppgift att utifrån Kevas bokföring och annat material granska att Keva har tagit ut statliga och kyrkliga arbetsgivares pensionsavgifter i enlighet med 2 § 1 mom. i lagen om finansiering av statens pensionsskydd och 3 § 2 mom. i lagen om finansiering av evangelisk-lutherska kyrkans pensionsskydd samt arbetstagarens pensionsavgift i enlighet med 168 § 2 mom. i pensionslagen för den offentliga sektorn och att pensionsavgifter samt överföringsavgifter och arbetslöshetsförsäkringsfondens avgift har betalats till statens pensionsfond till rätt belopp och att pensionsavgifterna och arbetslöshetsförsäkringsfondens avgift har betalats till evangelisk-lutherska kyrkan till rätt belopp. Revisorn ska vara antingen en av Revisionstillsynen godkänd CGR-revisor eller en OFGR-revisor. Bestämmelser om revision finns i revisionslagen (1141/2015). 
8 § 
Allmänna krav på förvaltningen 
Styrelsen och verkställande direktören ska leda Keva med yrkesskicklighet och med beaktande av verksamhetens syfte samt i enlighet med principerna för god förvaltning. 
Keva ska genom lämpliga åtgärder säkerställa kontinuiteten i verksamheten och att verksamheten bedrivs på ett systematiskt sätt i alla lägen, och i detta syfte ska Keva ha en av styrelsen godkänd kontinuitetsplan. Dessutom ska Keva ha av styrelsen godkända skriftliga verksamhetsprinciper för intern kontroll, riskhanteringssystem och ordnande av intern revision. 
Styrelsen ska regelbundet utvärdera förvaltnings- och ledningssystem, de skriftliga verksamhetsprinciperna och kontinuitetsplanen. 
8 a § 
Fullmäktige 
Keva har 30 fullmäktigeledamöter som var och en har en personlig suppleant. Fullmäktigeledamöterna och suppleanterna ska vara väl ansedda. Finansministeriet förordnar fullmäktigeledamöterna för fyra år i sänder. 
Sex fullmäktigeledamöter och lika många suppleanter förordnas bland personer som föreslagits av de huvudavtalsorganisationer som anges i kommunernas huvudavtal. Fyra fullmäktigeledamöter och lika många suppleanter förordnas bland personer som föreslagits av kommunala arbetsmarknadsverket. Av de övriga fullmäktigeledamöterna och suppleanterna förordnas tjugo bland personer som föreslagits av kommunernas centralorganisation så att kommunerna, samkommunerna och de olika landsdelarna är jämnt företrädda i fullmäktige. Vid förordnandet av kommunernas och samkommunernas fullmäktigeledamöter och suppleanter ska hänsyn tas till de olika gruppernas andel röster vid kommunalvalet i enlighet med den proportionalitetsprincip som följer av vallagen (714/1998). 
Fullmäktige har till uppgift att 
1) övervaka Kevas förvaltning och verksamhet, 
2) välja ledamöter och suppleanter i styrelsen samt en revisor, 
3) besluta om grunderna för arvoden och andra ersättningar till de förtroendevalda, 
4) behandla bokslutet och revisionsberättelsen samt besluta om fastställande av bokslutet, beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen och andra redovisningsskyldiga samt om andra motiverade åtgärder, 
5) besluta om medlemssamfundens betalningsandelar med iakttagande av 19 §, 
6) godkänna budgeten för det följande året som en allmän ekonomisk anvisning samt en verksamhets- och ekonomiplan för minst tre år. 
8 b § 
Beslutfattandet vid fullmäktigesammanträdena 
Ett fullmäktigesammanträde är beslutfört när ordföranden eller vice ordföranden och minst hälften av de övriga ledamöterna är närvarande vid sammanträdet. 
Om fullmäktige är eniga om en sak eller om ett motförslag inte har vunnit understöd, ska ordföranden konstatera att ett beslut har fattats. I annat fall gäller som beslut den mening som flertalet har omfattat. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden har omfattat. Vid val blir den eller de personer valda som fått flest röster. Vid lika röstetal avgör lotten. 
Vid fullmäktigesammanträdena avgörs ärendena efter föredragning av styrelsen. 
Styrelseledamöterna och verkställande direktören har rätt att närvara och yttra sig vid fullmäktigesammanträdena. Fullmäktige kan besluta att andra personer får närvara och yttra sig. 
Vid fullmäktigesammanträdena ska det föras protokoll. I protokollet ska antecknas närvarande ledamöter och framlagda förslag samt beslut som fattats och omröstningar som förrättats. Protokollet ska kontrasigneras av sammanträdets sekreterare samt justeras och undertecknas av ordföranden och minst två ledamöter som sammanträdet valt för detta ändamål och som varit närvarande vid sammanträdet. 
8 c § 
Valutskottet 
Valutskottet bereder för fullmäktige förslag till arvoden för de förtroendevalda samt tillsättningen av styrelseledamöter. 
Valutskottets ledamöter ska ingå i Kevas fullmäktige. Valutskottet har en ordförande och en vice ordförande. I valutskottets arbetsordning, som godkänns av fullmäktige, bestäms närmare om valutskottets sammansättning och val av ledamöterna samt om valutskottets verksamhet. 
9 § 
Styrelsen 
Kevas verksamhet leds och utvecklas av styrelsen, som också bevakar Kevas intressen. Kevas fullmäktige väljer styrelse för två år i sänder. Styrelsens mandatperiod fortsätter dock tills nästa styrelse är vald. Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden eller verkställande direktören. 
Styrelsen består av elva ledamöter, var och en med en personlig suppleant. Tre av ledamöterna och deras suppleanter väljs bland personer som föreslagits av de huvudavtalsorganisationer som anges i kommunernas huvudavtal. Två av ledamöterna och deras suppleanter väljs bland personer som föreslagits av kommunala arbetsmarknadsverket. Sex av ledamöterna och deras suppleanter väljs bland personer som föreslagits av kommunernas centralorganisation. Fullmäktige utser en av de ordinarie ledamöterna till ordförande och en till vice ordförande. 
Styrelseledamöterna ska vara väl ansedda och ha god sakkunskap om arbetspensionsförsäkringsverksamhet. I styrelsen ska det också finnas god sakkunskap om placeringsverksamhet. 
Till styrelsens uppgifter hör att 
1) godkänna en strategi för Kevas verksamhet, 
2) besluta om Kevas tilläggspensionsstadga, 
3) varje år upprätta Kevas verksamhetsberättelse och bokslut, 
4) godkänna Kevas förvaltnings- och ledningssystem samt sörja organiseringen och styrningen av Kevas verksamhet i övrigt, 
5) för ett år i sänder godkänna en placeringsplan för pensionsmedlen,  
6) sörja för ordnandet av Kevas interna kontroll och riskhantering, 
7) godkänna fullmakter att underteckna Kevas avtal och förbindelser, 
8) anställa verkställande direktören samt säga upp eller förflytta honom eller henne till andra uppgifter om han eller hon har förlorat styrelsens förtroende, 
9) besluta om behörighetsvillkoren för andra tjänsteinnehavare hos Keva än de som nämns i 14 §, 
10) besluta om andra principiella eller annars viktiga ärenden än de som avses i 1—9 punkten. 
Styrelsen kan delegera befogenheter till verkställande direktören samt till andra tjänsteinnehavare eller arbetstagare vid Keva. 
Kevas fullmäktige kan avsätta styrelsen under mandatperioden, om en eller flera av ledamöterna inte åtnjuter fullmäktiges förtroende. Fullmäktige väljer då en ny styrelse för återstoden av mandatperioden. 
Ett ärende som gäller avsättning av styrelsen väcks om minst en tredjedel av fullmäktige gör en skriftlig framställning om saken till fullmäktiges ordförande. Ordföranden ska omedelbart sammankalla ett extra fullmäktigesammanträde där fullmäktige kan besluta om tillsättning av ett tillfälligt utskott för beredning av avsättningsärendet. 
9 a § 
Styrelsens beslutfattande 
Beslut i ärenden som hör till styrelsen kan fattas vid ett ordinarie sammanträde eller 
1) vid ett sammanträde i en elektronisk miljö (elektroniskt sammanträde), eller 
2) i ett elektronisk beslutsförfarande före sammanträdet (elektroniskt beslutsförfarande). 
Styrelsen är beslutför när minst hälften av ledamöterna är närvarande. Om både ordföranden och vice ordföranden är frånvarande eller jäviga ska styrelsen utse en tillfällig ordförande för sammanträdet eller för behandlingen av ärendet. 
Som styrelsens beslut gäller den mening som flertalet har omfattat. Vid lika röstetal avgör den mening som ordföranden har omfattat. Vid val blir den eller de personer valda som fått flest röster. Vid lika röstetal avgör lotten. 
Vid styrelsens sammanträden avgörs ärendena efter föredragning av verkställande direktören. Om ett ärende gäller verkställande direktören ska styrelseordföranden vara föredragande. 
Fullmäktiges ordförande och vice ordförande samt verkställande direktören har rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträde. Styrelsen kan besluta om andra personers rätt att närvara och yttra sig. 
Vid styrelsens sammanträde ska det föras protokoll. I protokollet ska antecknas närvarande styrelseledamöter och framlagda förslag samt beslut som fattats och omröstningar som förrättats. Protokollet ska kontrasigneras av sammanträdets sekreterare samt justeras och undertecknas av ordföranden och av minst två ledamöter som sammanträdet valt för detta ändamål och som varit närvarande vid sammanträdet. 
9 b § 
Elektroniskt sammanträde och elektroniskt beslutsförfarande 
Vid ett elektroniskt sammanträde krävs det att de som konstateras vara närvarande står i bild- och ljudförbindelse med varandra på lika villkor. 
I ett elektroniskt beslutsförfarande ska de ärenden som ska behandlas specificeras i kallelsen till sammanträdet och det ska nämnas före vilken tidpunkt ärendet kan behandlas i elektroniskt beslutsförfarande. Ett ärende är behandlat när samtliga styrelseledamöter har uttryckt sin åsikt i ärendet och tidsfristen för behandlingen har löpt ut. Ett ärende ska överföras för behandling vid ett sammanträde om bara en ledamot kräver detta eller om bara en ledamot har avstått från att uttrycka sin åsikt. 
Ett protokoll som gäller beslut som fattats i elektroniskt beslutsförfarande kan justeras före sammanträdet. 
Vid elektroniska sammanträden och i elektroniskt beslutsförfarande ska informationssäkerheten tillgodoses och det ska ses till att utomstående inte har tillgång till sekretessbelagda uppgifter. 
9 c § 
Styrelsens revisions- och riskhanteringsutskott 
Styrelsen tillsätter inom sig ett revisions- och riskhanteringsutskott med uppgift att bedöma den ekonomiska rapporteringen samt den interna kontrollens, interna revisionens och riskhanteringens tillräcklighet och lämplighet. Utskottet ska behandla planer och rapporter som gäller riskhanteringen, den interna revisionen och funktionen för regelefterlevnad. Dessutom ska utskottet för Kevas fullmäktige bereda förslag till revisorsval och revisorsarvoden samt övervaka upprättandet av bokslut och lagstadgad revision. 
I revisions- och riskhanteringsutskottet ska det ingå minst tre styrelseledamöter. Närmare bestämmelser om utskottets verksamhet finns i en arbetsordning för revisions- och riskhanteringsutskottet som godkänns av styrelsen. 
13 § 
Transaktioner med personer som hör till ledningen eller till ledningens närmaste krets 
Beslut om betydande transaktioner som gäller Keva ska fattas av Kevas styrelse, om den andra parten i transaktionen är 
1) en ledamot av Kevas fullmäktige eller styrelse, Kevas verkställande direktör eller revisor, eller en sådan anställd hos en revisionssammanslutning som har huvudansvar för revisionen av Keva, 
14 § 
Verkställande direktör 
Keva har en verkställande direktör som utnämns av styrelsen. Verkställande direktören har en ställföreträdare. Vad som i denna lag föreskrivs om verkställande direktören tillämpas också på ställföreträdaren. Behörighetsvillkor för tjänsten som verkställande direktör och tjänsten som vice verkställande direktör är högre högskoleexamen, sådan mångsidig erfarenhet som uppgiften kräver samt i praktiken visad ledarförmåga och erfarenhet av ledarskap. 
Verkställande direktören ska se till att Kevas uppgifter enligt 2 § utförs och sköta den övriga dagliga förvaltningen i enlighet med styrelsens riktlinjer och anvisningar. Verkställande direktören svarar för att bokföringen är lagenlig och att medelsförvaltningen är ordnad på ett tillförlitligt sätt. Verkställande direktören ska ge styrelsen och dess ledamöter den information som behövs för skötseln av styrelsens uppgifter. 
Verkställande direktören får vidta åtgärder som med beaktande av omfattningen och arten av Kevas verksamhet är exceptionella eller av stor betydelse endast om han eller hon har styrelsens bemyndigande eller styrelsens beslut inte kan inväntas utan väsentlig olägenhet för verksamheten. I det sistnämnda fallet ska styrelsen så snart som möjligt underrättas om åtgärden. 
Keva kan ingå ett direktörsavtal med verkställande direktören. Keva kan besluta att betala avgångsvederlag till verkställande direktören. 
19 § 
Medlemssamfundens betalningsandelar 
Kevas utgifter för skötseln av pensionsskyddet för medlemssamfundens personal fördelas för varje finansår på medlemssamfunden. Den del av kostnaderna som fullmäktige beslutat fördelas i förhållande till de sammanlagda beloppen av de i 85 och 86 § i pensionslagen för den offentliga sektorn avsedda arbetsinkomsterna för personer som är anställda hos Kevas medlemssamfund. Fullmäktige kan även besluta att fördela en del av kostnaderna i förhållande till de sammanlagda beloppen av pensioner eller pensionsdelar som betalats på basis av anställning hos medlemssamfunden och som tjänats in under anställning hos medlemssamfunden. 
Medlemssamfunden är dessutom skyldiga att till Keva betala de självriskandelar för olika pensionsslag som bestämts enligt de grunder som fullmäktige fastställt. 
Av medlemssamfunden kan under finansåret tas ut förskott på deras betalningsandelar. 
Fullmäktige meddelar närmare föreskrifter om grunderna för betalningen av de avgifter som avses i 1 och 2 mom. 
21 § 
Pensionsansvarsfonden 
Keva kan ha en pensionsansvarsfond för utjämning av Kevas medlemssamfunds pensionsutgifter. Överföringar till pensionsansvarsfonden ska göras i enlighet med Kevas fastställda bokslut och de ska räknas till den utgiftskategori som avses i 19 § 1 mom. 
När pensionsansvarsfondens medel placeras ska placeringarnas säkerhet, avkastning och likviditet tryggas samt placeringarna diversifieras. Beslut om placering av medlen fattas av Kevas styrelse. Bestämmelser om rätt för styrelsen att överföra sin beslutanderätt till tjänsteinnehavare och arbetstagare vid Keva i 9 § 5 mom. 
23 § 
Tillsynsavgift och vissa andra avgifter 
Av lönesummorna för sådana anställda för vilka det ordnats tilläggspensionsskydd enligt 8 § i pensionslagen för den offentliga sektorn är medlemssamfunden skyldiga att erlägga betalningsandelar enligt de grunder som fullmäktige fastställer. 
28 § 
Skyldighet att göra insideranmälan 
Med insider i Keva avses 
1) ordföranden och vice ordföranden för Kevas fullmäktige, ledamöterna och suppleanterna i Kevas styrelse, Kevas verkställande direktör och dennes ställföreträdare samt Kevas revisorer och sådana anställda hos en revisionssammanslutning som har huvudansvar för revisionen av Keva, 
32 § 
Sökande av ändring 
Parter och medlemssamfund får söka ändring i Kevas beslut i andra ärenden än pensionsrättsärenden. Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
33 § 
Delgivning av beslut 
Protokoll från Kevas fullmäktigesammanträde och Kevas styrelses sammanträde, med tillhörande besvärsanvisning, ska efter justeringen hållas tillgängliga i det allmänna datanätet, om inte något annat följer av sekretessbestämmelserna. Om ärendet är sekretessbelagt i sin helhet, publiceras i protokollet endast ett omnämnande av att det sekretessbelagda ärendet behandlades. I protokollet publiceras endast de personuppgifter som är nödvändiga med tanke på tillgången till information. De personuppgifter som ingår i protokollen ska avföras från datanätet när besvärstiden löper ut. 
Ett medlemssamfund anses ha fått del av ett beslut av Kevas fullmäktige eller styrelse sju dagar efter det att protokollet har offentliggjorts på det sätt som föreskrivs i 2 mom. 
35 § 
Revision och bokslut 
Bestämmelser om revision av Keva finns i denna lag och i revisionslagen. På revision av Keva tillämpas inte 5 kap. i revisionslagen. 
En revisors mandatperiod eller mandatperioder i följd får sammanlagt uppgå till högst sex år. Efter den maximala mandatperioden får revisorn på nytt delta i revision av Keva tidigast två år från det att revisionsuppdraget upphörde. Om en revisionssammanslutning har valts till revisor ska detta moment endast tillämpas på den huvudansvariga revisorn. 
En revisor vid Keva eller en huvudansvarig revisor som utför revisionen för en revisionssammanslutnings räkning får inte ta emot uppdrag som styrelseledamot, fullmäktigeledamot eller verkställande direktör hos Keva eller hos en sammanslutning som hör till samma koncern som Keva innan minst två år har förflutit från det att revisionsuppdraget upphörde. Revisionstillsynen ska förordna Kevas revisor till kvalitetsgranskning minst vart tredje år. 
Keva ska ha minst en revisor. Minst en revisor och en revisorssuppleant ska vara en CGR- eller OFGR-revisor eller en revisionssammanslutning vars huvudansvariga revisor är en CGR- eller OFGR-revisor. 
Mandatperioden för en revisor vid Keva upphör och den nya revisorns mandatperiod börjar vid utgången av det fullmäktigesammanträde som väljer ny revisor, om inte något annat beslutas när den nya revisorn väljs. Fullmäktigesammanträdet kan inte besluta att revisorns mandatperiod fortgår tills vidare. 
Keva ska upprätta bokslut för varje kalenderår. Vid upprättandet av bokslut iakttas bokföringslagen. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Lagens 3 och 4 § tillämpas dock redan från och med den 1 januari 2020. 
Den första mandatperioden för de fullmäktigeledamöter som avses i 8 a § börjar den 1 augusti 2020. Mandatperioden för den styrelse som är behörig vid ikraftträdandet av denna lag fortsätter till dess att de fullmäktigeledamöter som väljs 2020 har valt följande styrelse i enlighet med 9 §. 
Mandatperioden för den revisor som delegationen valt för sin mandatperiod hösten 2017 fortgår till dess att mandatperioden för den revisor som valts av de fullmäktigeledamöter som inleder sin mandatperiod 2020 börjar. 
Mandatperioden för av finansministeriet tillsatt revisor enligt de bestämmelser i 6 § som gällde vid ikraftträdandet av denna lag fortgår till dess att finansministeriet har tillsatt en ny revisor. 
Helsingfors den 19 december 2019 
Statsminister
Sanna
Marin
Kommunminister
Sirpa
Paatero
Senast publicerat 19-12-2019 15:14