1
Lagförslag
1 kap. Allmänna bestämmelser
1 §.Lagens tillämpningsområde. I paragrafen föreskrivs om det centrala innehållet i lagen. Paragrafen är ny. Enligt 1 mom. föreskrivs det i lagen om främjande av ungdomsarbete och ungdomsverksamhet och om ungdomspolitik samt om statsförvaltningens och kommunernas ansvar och samarbete i anknytning till detta samt om statsfinansieringen för ansvarsområdet. I momentet nämns såväl ungdomsarbete som ungdomsverksamhet. I gällande ungdomslag nämns ungdomsverksamhet endast i förteckningen i 7 § över uppgifter som hör till kommunens ungdomsarbete och ungdomspolitik. Med ungdomsverksamhet avses i denna lag de ungas egen verksamhet. Ungdomsarbete och ungdomsverksamhet behandlas närmare i samband med definitionerna i 3 §. Med statsförvaltningen avses i denna bestämmelse undervisnings- och kulturministeriet och regionförvaltningsverken, som svarar för uppgifterna inom regionförvaltningen. Med statsfinansiering avses statsandelar samt statsunderstöd som beviljas efter prövning.
I paragrafens 2 mom. finns en hänvisningsbestämmelse till de internationella förpliktelser som är bindande för Finland. Finland har anslutit sig till flera internationella avtal, som behandlas närmare i avsnittet internationella avtal i allmänna motiveringen. I momentet föreslås en informativ bestämmelse om att förpliktelser enligt dessa avtal ska iakttas utöver den föreslagna lagen.
2 §.Lagens syfte. I paragrafen föreslås bestämmelser om lagens syfte och om utgångspunkterna för att uppnå syftet. Lagens syfte är enligt 1 mom. att främja de ungas delaktighet och möjligheter att påverka samt förmåga och förutsättningar att verka i samhället, att stödja de ungas utveckling, självständighetsprocess, gemenskapskänsla samt inhämtandet av kunskaper och färdigheter i anknytning till detta, stödja de ungas fritidssysselsättningar och verksamhet i det civila samhället, främja de ungas likställdhet och jämlikhet samt tillgodoseendet av deras rättigheter samt förbättra de ungas uppväxt- och levnadsvillkor. Vid stödjandet av de ungas utveckling och förbättrandet av de ungas uppväxt- och levnadsvillkor har den unges familj och den lokala gemenskapen och övriga uppväxtmiljön stor betydelse. Med de ungas rättigheter avses tillgodoseende av de ungas grundläggande och mänskliga rättigheter. Momentet motsvarar delvis 1 § 1 mom. i gällande lag, men i förslaget har i den finska texten "lain tarkoitus", som används i nuvarande lag, ändrats till lain tavoite, medan motsvarande svenska benämning syftet med denna lag bibehölls. Dessutom har syftet uppdaterats och omdisponerats.
I gällande lag anges som syftet med lagen aktivt medborgarskap och stärkning av de ungas sociala identitet. Enligt definitionerna i lagen avses med aktivt medborgarskap ungas målinriktade verksamhet i medborgarsamhället och med stärkning av ungas sociala identitet till unga riktade åtgärder för att förbättra deras livskunskap och för att förhindra utslagning. Trots att det inte föreslås att dessa begrepp används i momentet, är avsikten inte att syftet till denna del ändras. Det föreslås att innebörden av de begrepp som används i den gällande lagen öppnas upp och preciseras i bestämmelsen. Det kan anses att främjande av ett aktivt medborgarskap inbegriper såväl 1 mom. 1 punkten om att främja de ungas delaktighet och möjligheter att påverka samt förmåga och förutsättningar att verka i samhället som 1 mom. 2 punkten om att stödja de ungas utveckling, självständighetsprocess, gemenskapskänsla samt inhämtandet av kunskaper och färdigheter i anknytning till detta. Syftet i 1 mom. 2 punkten kan också anses ingå förutom i 3 punkten om att stödja ungas fritidssysselsättningar och verksamhet i det civila samhället dessutom i stärkningen av ungas sociala identitet. Med det civila samhället avses frivilligt organiserad verksamhet t.ex. i organisationer, sällskap och andra sammanslutningar inom den tredje sektorn.
I 2 mom. i gällande lag nämns likställdhet, jämlikhet och gemenskap som utgångspunkter för att uppnå syftet. I syfte att framhäva dessa värderingar föreslås det att de tas in som en del av lagens syfte.
Enligt 2 mom. ska lagens syfte uppnås med utgångspunkt i solidaritet, kulturell mångfald och internationalism, hållbar utveckling, sunda levnadsvanor, respekt för miljön och livet samt sektorsövergripande samarbete. Dessa utgångspunkter skapar lagens värdegrund, som styr uppnåendet av syftet i 1 mom. Syftena likställdhet, jämlikhet och gemenskap (social förmåga i den nya lagen) flyttas till 1 mom. Med undantag av att begreppet hållbar utveckling läggs till och punkten om sektorsövergripande samarbete, motsvarar momentet i övrigt den gällande bestämmelsen. Avsikten med hållbar utveckling är bl.a. att trygga nuvarande och kommande generationer möjlighet till ett gott liv. Miljöfostran stärker respekten för miljön. Med sektorsövergripande samarbete avses samarbete mellan myndigheter som representerar olika sektorer. Bestämmelser om sektorsövergripande samarbete på lokal nivå finns i 9 § i den föreslagna lagen.
När statsbidragsmyndigheten prövar rätten till statsbidrag och beloppet av statsunderstöd ska de uppgifter och det syfte som anges för den som ansöker om rätt till statsbidrag eller om statsunderstöd i dess egna stadgar samt prioriteringarna med anledning av dem i fråga om de syften och utgångspunkter som anges i 2 § i den föreslagna lagen beaktas.
3 §. Definitioner. I paragrafen föreslås bestämmelser om de definitioner som ska användas i ungdomslagen. Det föreslås att paragrafen ändras så att det i fortsättningen finns sju definitioner i stället för den gällande lagens åtta definitioner.
Med unga avses enligt den föreslagna 1 punkten personer som inte har fyllt 29 år. Bestämmelsen motsvarar 2 § 1 punkten i den gällande lagen.
Med ungdomsarbete avses enligt 2 punkten åtgärder för att stödja de ungas utveckling, självständighetsprocess och delaktighet i samhället. I definitionen vill man understryka verksamhet som utgår från den unge, vilket inom ungdomsarbetet innebär respekt för och stödjande av de ungas egna tankar och behov. Inom ungdomsarbetet träffar man och arbetar man tillsammans med de unga utifrån de ungas egna förutsättningar. Syftet med ungdomsarbetet är att vid sidan av tillhandahållande av tjänster målinriktat stödja de unga i livet så att de unga bekräftas som individer, som medlemmar i en grupp och som en befolkningsgrupp. Avsikten med ungdomsarbetet är att förbättra de ungas likvärdiga möjligheter att verka som medlemmar i samhället och som aktiva medborgare.
Med ungdomspolitik avses enligt 3 punkten åtgärder för att förbättra de ungas uppväxt- och levnadsvillkor samt växelverkan mellan generationerna. Ett nytt omnämnande i definitionen är förbättrande av växelverkan mellan generationerna. I den utvidgade definitionen av ungdomspolitik beaktas förändringen i Finlands befolkningsstruktur samt flyttningen inom landet.
Med ungdomsverksamhet avses enligt 4 punkten de ungas egen verksamhet. Definitionen är ny. Ungdomsverksamhet är en dimension av aktivt medborgarskap där tyngdpunkten ligger på verksamhet som de unga själva planerat och upprättat. Ungdomsverksamhet är verksamhet som de unga själva skapat och där det egentliga innehållet i verksamheten produceras av de unga. Ungdomsverksamheten kan vara verksamhet som genomförs inom ramen för organisationer eller andra grupper på ungdomsområdet eller vara de ungas egen gemensamma verksamhet. Det väsentliga är inte verksamhetsformen eller ramarna för verksamheten utan det att de unga själva är aktiva aktörer. Till exempel kommuner eller organisationer på ungdomsområdet kan främja ungdomsverksamheten genom att stödja förutsättningarna och ramarna för de ungas egen verksamhet.
Med riksomfattande ungdomsorganisation avses enligt 5 punkten en registrerad organisation som förverkligar den föreslagna lagens syften och utgångspunkter och vars verksamhetsområde de har riksomfattande täckning. Momentet motsvarar i huvudsak 2 § 6 punkten i den gällande lagen.
Med riksomfattande organisation på ungdomsområdet avses enligt 6 punkten utöver riksomfattande ungdomsorganisationer dessutom registrerade föreningar eller stiftelser som bedriver ungdomsarbete eller ordnar ungdomsverksamhet eller tjänster inom ungdomsarbetet och som förverkligar den föreslagna lagens syften och utgångspunkter och vars verksamhetsområde de har riksomfattande täckning. Definitionen omfattar utöver ungdomsorganisationer dessutom de serviceorganisationer för ungdomsarbete som avses i 10 § i den gällande lagen och de organisationer enligt 11 § i den gällande lagen som bedriver ungdomsarbete.
Med riksomfattande kompetenscentrum på ungdomsområdet avses enligt 7 punkten en sammanslutning som i hela landet utvecklar och främjar kompetensen och sakkunskapen på ungdomsområdet. Ett kompetenscentrum kan också bildas av en på avtal grundad sammanslutning av två eller fler sammanslutningar. En sådan sammanslutning som avses i punkten ska i hela landet utveckla och främja kompetensen och sakkunskapen på ungdomsområdet.
2 kap. Statens ungdomsarbete och ungdomspolitik
4 §.Statens ansvar. Enligt 1 mom. ska undervisnings- och kulturministeriet svara för den allmänna ledningen, samordningen och utvecklingen av ungdomsarbetet och ungdomspolitiken samt för att allmänna förutsättningar för ungdomsarbete och ungdomspolitik skapas inom statsförvaltningen. I 3 § 1 mom. i den gällande lagen föreskrivs om statens ansvar. Det föreslagna momentet har i många hänseenden ändrats jämfört med den gällande bestämmelsen.
Undervisnings- och kulturministeriets ansvar för ledningen av ungdomsarbetet och ungdomspolitiken baserar sig på grundlagen, lagen om statsrådet (175/2003), reglementet för statsrådet (262/2003), statsrådets förordning om undervisnings- och kulturministeriet (310/2010) samt undervisnings- och kulturministeriets förordning om undervisnings- och kulturministeriets arbetsordning (359/2014).
Enligt grundlagens 68 § svarar varje ministerium inom sitt ansvarsområde för beredningen av de ärenden som hör till statsrådet och för att förvaltningen fungerar som sig bör. Bestämmelser om ministeriernas ansvarsområden och om fördelningen av ärenden mellan dem samt om andra former för organisering av statsrådet utfärdas genom lag eller statsrådsförordning. Enligt 2 § 2 mom. (1137/2014) i lagen om statsrådet ska ministerierna vid behov samarbeta vid beredningen av ärenden. Det ministerium till vars ansvarsområde ärendet huvudsakligen hör svarar för ordnandet av samarbetet.
I reglementet för statsrådet finns gemensamma bestämmelser om ministeriernas ansvarsområden och beslutanderätt. Enligt 18 § 1 mom. 2 punkten i reglementet hör ungdomsarbetet till undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde. På motsvarande sätt bestäms i 1 § i statsrådets förordning om undervisnings- och kulturministeriet att ungdomsarbetet hör till ministeriets uppgifter.
Enligt 17 § i undervisnings- och kulturministeriets förordning om undervisnings- och kulturministeriets arbetsordning hör ungdomsarbetet och ungdomspolitiken till verksamhetsområdet för ungdoms- och idrottspolitiska avdelningen. Avdelningen har också till uppgift att se till de allmänna förutsättningarna för ungdomsarbete inom sitt ansvarsområde. Dessutom svarar avdelningen i samråd med övriga avdelningar och enheter för ärenden inom ungdomsområdet som gäller medborgarsamhället. De allmänna förutsättningarna för ungdomsarbete avser ungdomsväsendet, medborgarverksamhet inom ungdomsarbetet, samhällelig utveckling av ungdomsarbetet och ärenden som gäller nationellt samarbete samt ungdomsforskning, ärenden som gäller ungdomslokaler och statens delegation för ungdomsärenden.
I paragrafens 2 mom. föreskrivs att regionförvaltningsverken, som har nära samarbete med kommunerna, svarar för den regionala förvaltningen av ungdomsarbetet och ungdomspolitiken. Regionförvaltningsverken genomför statens ungdomspolitik inom sina verksamhetsområden. Närmare bestämmelser om dessa uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.
Enligt 3 mom. ska staten vid skötseln av sina uppgifter vid behov samarbeta med kommunerna, organisationer på ungdomsområdet och andra sammanslutningar samt med de unga. Med andra sammanslutningar avses stiftelser, församlingar och företag som producerar tjänster för unga samt sådana föreningar som inte är ovan avsedda organisationer på ungdomsområdet. Avsikten med bestämmelsen är att stärka principen i 21 § i grundlagen om rätten att bli hörd, som hör till grunderna för god förvaltning. De behöriga statliga myndigheterna ska överväga vilken form samarbetet ska ha och på vilket sätt det ska genomföras utgående från det ärende som behandlas.
5 §.Riksomfattande program för ungdomsarbetet och ungdomspolitiken. I paragrafen föreslås bestämmelser om det riksomfattande programmet för ungdomsarbetet och ungdomspolitiken. Enligt 1 mom. godkänner statsrådet vart fjärde år ett program som ska vara ett viktigt verktyg för planeringen och styrningen av statens ungdomspolitik. Det föreslagna momentet motsvarar första meningen i 4 § 1 mom. i den gällande lagen, dock så att det ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet har ersatts med det riksomfattande programmet för ungdomsarbetet och ungdomspolitiken.
Enligt 2 mom. ska programmet innehålla mer detaljerade mål för det riksomfattande ungdomsarbetet och ungdomspolitiken och för stödjandet av dem. I momentet nämns inte längre riktlinjerna för regionförvaltningsverkens programarbete, eftersom dessa anses ingå i de riksomfattande målen. Inte heller riktlinjerna för kommunernas programarbete ingår längre i momentet.
Enligt den andra meningen i momentet ska genomförandet av programmet följas upp och programmet revideras vid behov. Uppföljningen av genomförandet av programmet är nytt i bestämmelsen. Denna uppgift hör till undervisnings- och kulturministeriet. Statsrådet fattar beslut om revidering av programmet.
Enligt 3 mom. ska undervisnings- och kulturministeriet bereda programmet i samråd med andra berörda ministerier. Dessa ministerier är i synnerhet social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet, miljöministeriet, kommunikationsministeriet och justitieministeriet. I beredningen ska de unga samt centrala aktörer inom ungdomsarbetet och ungdomspolitiken höras. Aktörer som ska höras i beredningen kan vara organisationerna på ungdomsområdet samt andra sammanslutningar som arbetar med unga och aktörer som verkar för ungas uppväxt- och levnadsförhållanden. De unga kan höras direkt t.ex. via elektroniskt deltagande. På det sättet tas de unga med i fastställandet av det riksomfattande ungdomsarbetet och den riksomfattande ungdomspolitiken i enlighet med verksamhetsprinciperna om öppen förvaltning.
I 4 mom. föreslås det att närmare bestämmelser om programmets innehåll och beredningen av det får utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelsen motsvarar 4 § 3 mom. i den gällande lagen.
6 §.Statens ungdomsråd. I paragrafen föreslås bestämmelser om statens ungdomsråd. Paragrafen motsvarar i huvudsak 5 § i den gällande lagen. Sakkunnigorganets namn ändras dock och dess uppgifter preciseras något.
Enligt 1 mom. verkar statens ungdomsråd i anslutning till undervisnings- och kulturministeriet och tillsätts av statsrådet. Momentet motsvarar de två första meningarna i 5 § 1 mom. i den gällande lagen, men det föreslås att organets namn statens delegation för ungdomsärenden ändras till statens ungdomsråd.
I paragrafens 2 mom. föreskrivs om ungdomsrådets uppgifter. Enligt 1 punkten har rådet till uppgift att behandla ärenden som är vittsyftande och av principiell betydelse för unga och att särskilt bedöma konsekvenserna av statsförvaltningens åtgärder för ungdomar och för tjänster och funktioner riktade till unga. Uppgiften är ny. Det föreslås att rådet behandlar ärenden som är vittsyftande och av principiell betydelse för unga även inom andra förvaltningsområden än undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Rådet har enligt 2 punkten till uppgift att ta initiativ och göra framställningar för att utveckla området, enligt 3 punkten att producera aktuell information om de unga och deras levnadsförhållanden och enligt 4 punkten att ge undervisnings- och kulturministeriet utlåtanden om ärenden som ska tas upp i det riksomfattande programmet för ungdomsarbetet och ungdomspolitiken. Dessa uppgifter motsvarar till innehållet delegationens uppgifter enligt 5 § 2 mom. i den gällande lagen, även om uppgifterna har preciserats något. Enligt 5 punkten har rådet dessutom till uppgift att följa den internationella utvecklingen och det internationella samarbetet på området. Denna uppgift är också ny.
Enligt 3 mom. kan rådet ha sektioner för beredning av ärenden. Momentet motsvarar den första meningen i 5 § 1 mom. i den gällande lagen.
Enligt 4 mom. utfärdas närmare bestämmelser om rådets uppgifter och om tillsättande av rådet genom förordning av statsrådet. Genom förordning av statsrådet utfärdas också bestämmelser om rådets sammansättning. Momentet motsvarar i huvudsak 5 § 3 mom. i den gällande lagen.
7 §.Utvärderings- och understödskommissionen. I paragrafen föreslås bestämmelser om utvärderings- och understödskommissionen. Paragrafen motsvarar i huvudsak 6 § i den gällande lagen. Kommissionens uppgifter utvidgas dock till att omfatta rätt till statsbidrag samt statsunderstöd i fråga om de riksomfattande kompetenscentrumen på ungdomsområdet.
Undervisnings- och kulturministeriets sakkunnigorgan i frågor som gäller understöd till riksomfattande organisationer på ungdomsområdet är enligt 1 mom. utvärderings- och understödskommissionen, som tillsätts av statsrådet. Enligt momentet kan kommissionen inom sig tillsätta sektioner för beredningen av ärenden. Momentet motsvarar i huvudsak gällande 6 § 1 mom. Enligt den gällande bestämmelsen verkar kommissionen som sakkunnigorgan i ärenden som gäller understöd till de riksomfattande ungdomsorganisationerna och de riksomfattande serviceorganisationerna för ungdomsarbete. Enligt förslaget gäller kommissionens uppgifter understöd som enligt 17 och 18 § delas ut till riksomfattande organisationer på ungdomsområdet.
Enligt 2 mom. ska utvärderings- och understödskommissionen ge utlåtanden till undervisnings- och kulturministeriet om rätt till statsbidrag för riksomfattande organisationer och kompetenscentrum på ungdomsområdet, göra framställningar om fördelningen av statsunderstöd till organisationer och kompetenscentrum på ungdomsområdet samt på begäran av undervisnings- och kulturministeriet utvärdera verksamheten i de organisationer på ungdomsområdet som understöds. Uppgifterna motsvarar i huvudsak de uppgifter som utvärderings- och understödskommissionen har enligt 6 § 2 mom. i den gällande lagen. Nya uppgifter för utvärderings- och understödskommissionen är de uppgifter som gäller kompetenscentrumen.
Enligt 3 mom. utfärdas närmare bestämmelser om kommissionens uppgifter och om tillsättande av kommissionen genom förordning av statsrådet. Genom förordning av statsrådet utfärdas också bestämmelser om kommissionens sammansättning. Momentet motsvarar i huvudsak 6 § 3 mom. i den gällande lagen.
3 kap. Kommunernas ungdomsarbete och ungdomspolitik samt sektorsövergripande samarbete
8 §.Kommunens ansvar. I paragrafen föreslås bestämmelser om kommunens ansvar inom ungdomsarbetet och ungdomspolitiken. Enligt 1 mom. ska ungdomsarbete och ungdomspolitik fortfarande höra till kommunens uppgifter. När kommunen förverkligar syftena och utgångspunkterna enligt 2 § i den föreslagna lagen ska den med beaktande av lokala omständigheter skapa förutsättningar för ungdomsarbete och ungdomsverksamhet genom att ordna tjänster och lokaler avsedda för unga samt genom att stödja de ungas medborgarverksamhet. I detta moment föreskrivs inte närmare om vilka uppgifter eller åtgärder som hör till kommunernas ungdomsarbete och ungdomspolitik. I jämförelse med gällande 7 § 1 mom. föreslås det att ungdomsföreningarna och de organisationer som bedriver ungdomsarbete inte längre nämns i bestämmelsen. Genom ändringen stärks kommunens självständiga ansvar att genomföra ungdomsarbete och ungdomspolitik på det sätt som den beslutar och som lämpar sig för de lokala omständigheterna. Kommunerna är olika både till storlek och till befolkningsstruktur, och därför kan de organisera ansvarsområdets tjänster på många olika sätt. Enligt 8 § i kommunallagen (410/2014) kan kommunen själv organisera de uppgifter som den har enligt lag eller avtala om att organiseringsansvaret överförs på en annan kommun eller en samkommun. Enligt 9 § i kommunallagen kan kommunen producera tjänsterna själv eller skaffa dem av andra tjänsteproducenter.
Kommunernas ungdomsarbete omfattar t.ex. fostrande handledning av unga, verksamhetslokaler, erbjudande av möjligheter till fritidssysselsättning och informations- och rådgivningstjänster, stöd för ungdomsföreningar, idrottsinriktad, kulturell, internationell ungdomsverksamhet, miljöfostran för unga samt tjänster som gäller ungdomsverkstäder och uppsökande ungdomsarbete.
Enligt 2 mom. ska kommunen vid skötseln av uppgiften enligt 1 mom. vid behov samarbeta med andra myndigheter som producerar tjänster för unga samt med de unga, deras familjer, organisationer på ungdomsområdet och andra aktörer som bedriver ungdomsarbete. Momentet motsvarar 7 § 3 mom. i den gällande lagen.
9 §.Sektorsövergripande samarbete. I paragrafen föreslås bestämmelser om sektorsövergripande samarbete, vars målgrupp är alla unga som bor i kommunen. I den gällande lagen finns motsvarande bestämmelser om sektorsövergripande samarbete i 7 a §. För att samarbetet ska säkerställas föreslås ett styrnings- och servicenätverk fortfarande vara en obligatorisk verksamhetsform. Det föreslås dock att bestämmelsen ändras jämfört med gällande 7 a § så att kommunen har bättre möjligheter att beakta lokala omständigheter när den fullgör sina skyldigheter enligt bestämmelsen.
Enligt 1 mom. ska kommunen för den allmänna planeringen av lokala myndigheters sektorsövergripande samarbete och för utvecklingen av genomförandet ha ett styrnings- och servicenätverk eller någon annan motsvarande samarbetsgrupp, vars målgrupp är alla unga som bor i kommunen. Kommuner kan om de så önskar ha ett gemensamt nätverk. Kommunerna kan också sammanslå nätverk som är riktade till olika målgrupper på valfritt sätt, förutsatt att nätverket i fråga har getts i uppgift de uppgifter som avses i den föreslagna lagen. Det föreskrivs inte längre om nätverkets sammansättning, men avsikten är att företrädare för undervisnings-, social-, hälsovårds- och ungdomsväsendet samt arbets- och polisförvaltningen och försvarsmakten fortfarande ska höra till nätverket. Även företrädare för andra myndigheter, såsom t.ex. kultur-, idrotts- och biblioteksväsendet, kan höra till nätverket.
Om verkstadsverksamhet för unga och uppsökande ungdomsarbete ordnas i kommunen är det behövligt att företrädare för dem är med i nätverket. Också samarbetet med dem som anordnar utbildning efter den grundläggande utbildningen är viktigt. Nätverket eller någon annan motsvarande samarbetsgrupp ska fortfarande arbeta tillsammans med sammanslutningar som producerar tjänster för unga. Målgruppen för nätverket eller någon annan motsvarande samarbetsgrupp är alla unga som bor i kommunen och nätverket eller gruppen behandlar inte ärenden som gäller enskilda unga.
Momentet motsvarar med dessa ändringar 7 a § 1 mom. i den gällande lagen.
Ett gemensamt nätverk för flera kommuner gör det lättare för den statliga lokal- och regionförvaltningen, dvs. arbets-, polis- och försvarsmyndigheterna, att delta i nätverksarbetet. Ett fungerande samarbete skapar förutsättningar för att utifrån olika myndigheters tjänster kunna bygga upp servicehelheter som motsvarar de ungas behov samt en gemensam praxis.
I kommunerna kan det redan nu finnas lagstadgade sektorsövergripande samarbetsgrupper. Sådana grupper är åtminstone de grupper som avses i 14 § i barnskyddslagen och i 5 § i lagen om klientsamarbete inom rehabiliteringen. I samband med olika utvecklingsprojekt har det emellertid i kommunerna kunnat bildas samarbetsgrupper eller nätverk med olika företrädare. En del av grupperna bildas för enskilda klienters behov och i dem är de med tanke på klienten centrala myndigheterna med, medan andra grupper behandlar ärenden som hör till deras uppdrag ur ett bredare perspektiv t.ex. med tanke på utveckling av tjänster.
I 2 mom. föreslås mer detaljerade bestämmelser om styrnings- och servicenätverkets eller någon motsvarande samarbetsgrupps uppgifter. Bestämmelsen i 1 punkten motsvarar 7 a § 2 mom. 1 punkten i den gällande lagen. Bestämmelsen i 2 och 3 punkten motsvarar i förtydligad form 7 a § 2 mom. 2—4 punkten i den gällande lagen. Uppgifterna har sammanförts utifrån samarbetsmodeller som prövats i samband med utvecklingsprojekt inom olika sektorer. Avsikten med nätverket är att förbättra den inbördes funktionen hos och effekten av servicesystem som är riktade till unga.
Enligt 1 punkten har nätverket till uppgift att samla in information om de ungas uppväxt- och levnadsförhållanden och utifrån detta bedöma de ungas situation till stöd för beslutsfattande och planer på lokal nivå. Avsikten är inte att utföra arbete som överlappar med skyldigheter någon annanstans i lagstiftningen, utan att i större utsträckning än tidigare utnyttja det informationsunderlag som redan finns. Den samlade informationen kan även utnyttjas inom det regionala och riksomfattande beslutsfattandet.
Enligt 2 punkten ska nätverket främja samordningen av tjänster riktade till unga, gemensamma förfaringssätt för att vägleda unga till tjänsterna samt främja ett smidigt informationsutbyte. Enligt 3 punkten ska nätverket främja samarbete för att genomföra ungdomsverksamheten.
10 §.Uppsökande ungdomsarbete. I paragrafen föreslås bestämmelser om uppsökande ungdomsarbete, dess uppgifter och hur det ska genomföras i kommunen. Bestämmelser om uppsökande ungdomsarbete finns i 7 b § i den gällande lagen. Enligt bestämmelsen i fråga är kommunen inte skyldig att ordna uppsökande ungdomsarbete, utan uppgiften är frivillig för kommunen. Till denna del motsvarar den föreslagna bestämmelsen den gällande bestämmelsen.
Enligt 1 mom. är syftet med uppsökande ungdomsarbete att nå unga som är i behov av stöd och att hjälpa dem att anlita sådana tjänster och övrigt stöd som främjar deras utveckling, självständighetsprocess, delaktighet i samhället och övriga livskompetens och som bidrar till deras möjligheter till utbildning och till inträde på arbetsmarknaden. Jämfört med 7 b § 1 mom. i den gällande lagen föreslås det att också främjandet av de ungas delaktighet och livskompetens betonas i det uppsökande ungdomsarbetet. Det föreslås att bestämmelsen i det gällande momentet om att det uppsökande ungdomsarbetet i första hand grundar sig på information som den unge själv gett och på den unges bedömning av sitt behov av stöd flyttas till 3 mom. Till övriga delar motsvarar momentet den gällande bestämmelsen.
Paragrafens 2 mom. motsvarar 7 b § 2 mom. i den gällande lagen.
Enligt 3 mom. ska uppsökande ungdomsarbete inledas i första hand utifrån information som den unge själv har gett och utgående från den unges egen bedömning av sitt stödbehov. Momentet motsvarar den sista meningen i 7 b § 1 mom. i den gällande lagen. Enligt momentet kan uppsökande ungdomsarbete också inledas på basis av information från andra myndigheter.
11 §.Utlämnande av uppgifter för uppsökande ungdomsarbete. I paragrafen föreslås bestämmelser om utlämnande av identifierings- och kontaktuppgifter om unga för uppsökande ungdomsarbete. Paragrafen motsvarar i huvudsak 7 c § i den gällande lagen.
Paragrafens 1 mom. motsvarar 7 c § 1 mom. i den gällande lagen. Paragrafens 2 mom. motsvarar i huvudsak 7 c § 2 mom. i den gällande lagen. Bestämmelserna i 2 och 3 punkten i det föreslagna momentet ändras dock så att den särskilda övre åldersgräns på 25 år som hänför sig till utlämnande av uppgifter slopas. Bestämmelserna föreslås således gälla alla som enligt definitionen i 3 § är unga.
Paragrafens 3 mom. motsvarar 7 c § 3 mom. i den gällande lagen.
Paragrafens 4 mom. motsvarar annars 7 c § 4 mom. i den gällande lagen, men i det föreskrivs också om Folkpensionsanstaltens rätt att lämna ut uppgifter om unga för det uppsökande ungdomsarbetet. Rätten enligt gällande moment att lämna ut uppgifter om unga för det uppsökande ungdomsarbetet gäller endast myndigheter.
Till 5 mom. föreslås det att det fogas en informativ bestämmelse, enligt vilken registrerade föreningar eller stiftelser som arbetar med unga eller andra sammanslutningar som erbjuder fritidsaktiviteter för unga med uttryckligt samtycke av den unga personen eller vårdnadshavaren för en minderåriga kan lämna ut den unges identifierings- och kontaktuppgifter till det uppsökande ungdomsarbetet, om de bedömer att den unga personen är i behov av uppsökande ungdomsarbete. Avsikten med den föreslagna bestämmelsen är att t.ex. de som erbjuder fritidsaktiviteter för unga ska ha möjlighet att för det uppsökande ungdomsarbetet uttrycka sin oro över en ung person i ett tidigt skede, om de anser att det finns anledning till det. I sådana fall ska uttryckligt samtycke fås av den unga personen eller den unga personens vårdnadshavare.
Paragrafens 6 mom. motsvarar 7 c § 5 mom. i den gällande lagen.
I 7 mom. föreslås en hänvisning till anmälningsplikten i 25 och 25 c § i barnskyddslagen (417/2007) och i 35 § i socialvårdslagen (1301/2014). Enligt momentet behöver en enligt nämnda paragrafer anmälningspliktig person inte på basis av samma uppgifter göra en anmälan även till det uppsökande ungdomsarbetet. En eventuell anmälan till det uppsökande ungdomsarbetet ersätter inte heller de skyldigheterna som föreskrivs i fråga om barnskyddsanmälan och skyldigheterna enligt socialvårdslagen. En anmälan till det uppsökande ungdomsarbetet påverkar inte heller de rättigheter, skyldigheter eller det ansvar i fråga om unga som hör till anmälarens myndighetsuppgifter.
12 §.Behandling av uppgifter om unga i det uppsökande ungdomsarbetet. I paragrafen föreslås bestämmelser om behandlingen av uppgifter som behövs vid skötseln av uppgifter inom det uppsökande ungdomsarbetet. Paragrafen motsvarar 7 d § i den gällande lagen.
Enligt 1 mom. får identifierings- och kontaktuppgifter för det uppsökande ungdomsarbetet lämnas ut på elektronisk väg. Inom ramen för det uppsökande ungdomsarbetet får uppgifter som inkommit i samband med uppdraget samköras eller annars behandlas i syfte att identifiera och ge tidigt stöd till unga som är i behov av stöd. Bestämmelserna i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och i personuppgiftslagen ska iakttas vid behandlingen av uppgifter som införs i register över uppsökande ungdomsarbete.
Vid behandlingen och arkiveringen av handlingar som kommit till inom verksamheten ska samma principer iakttas som i fråga om myndigheters andra handlingar. Klientregistret inom det uppsökande ungdomsarbetet ska vara ett separat register med eget användningsändamål, oberoende av hur kommunen organiserar verksamheten. Det föreslås att kommunen är registeransvarig för behandlingen av personuppgifterna.
Bestämmelserna i 9 § i personuppgiftslagen ger rätt att behandla endast uppgifter som är behövliga med hänsyn till verksamheten. Vid behandlingen av ett ärende som angår en enskild ung person inom ramen för det uppsökande ungdomsarbetet antecknas den som har anmält den unges kontakt- och identifieringsuppgifter, beslut om fortsatta åtgärder samt information om vilka uppgifter om den unge som lämnats ut och till vem. Om kommunen med en privat tjänsteproducent ingått ett uppdragsavtal om tillhandahållande av en tjänst som gäller det uppsökande ungdomsarbetet, är kommunens behöriga organ den som är i 3 § 4 punkten i personuppgiftslagen avsedd registeransvarig för de uppgifter som samlats in inom de tjänster som omfattas av avtalet, och det är den registeransvarige som svarar för behandlingen av personuppgifterna. De uppgifter som samlas in inom verksamheten kommer att förbli myndighetsuppgifter, oberoende av vem som behandlar uppgifterna.
En privat tjänsteproducent samlar in och behandlar klientuppgifter i enlighet med vad som överenskommits i avtalet. Enligt 5 § i personuppgiftslagen ska en självständig näringsidkare eller företagare som handlar för den registeransvariges räkning behandla personuppgifterna i enlighet med lag samt iaktta aktsamhet och god informationshantering. Enligt 32 § i den lagen ska den också innan behandlingen av uppgifterna inleds ge den registeransvarige tillbörliga utredningar och förbindelser och i övrigt tillräckliga garantier för att personuppgifterna skyddas.
Vid anskaffning av tjänster från en privat sammanslutning som producerar tjänster för unga, ska kommunen försäkra sig om att tjänsterna ordnas på det sätt som avses i ungdomslagen. Tjänsterna ska motsvara den nivå som krävs av motsvarande kommunala aktör. Som exempel på kvalitetskrav kan nämnas de behörighets- och sekretesskrav som ställs på personalen.
Kommunernas inbördes avtal om anordnande av service innebär med tanke på behandlingen av personuppgifter att de kommuner som är med i avtalet producerar tjänster för varandra på basis av uppdragsavtalet och för varandras räkning.
Paragrafens 2 mom. motsvarar 7 d § 2 mom. i den gällande lagen.
Paragrafens 3 mom. motsvarar 7 d § 3 mom. i den gällande lagen.
4 kap. Verkstadsverksamhet för unga
13 §.Verkstadsverksamhet för unga. I paragrafen föreslås bestämmelser om verkstadsverksamhet för unga, dess uppgifter och syftet med den. Det har inte föreskrivits om verkstadsverksamheten för unga tidigare. Innehållet i paragrafen motsvarar nuvarande praxis.
Enligt 1 mom. ska verkstadsverksamheten för unga med hjälp av träning förbättra den unges färdigheter för att han eller hon ska kunna komma in på en utbildning, slutföra en utbildning, komma in på den öppna arbetsmarknaden eller få tillgång till någon annan service som den unge behöver. Annan service som den unge behöver omfattar exempelvis olika slag av hälso- och sjukvårdstjänster, boendeservice och service för skötsel av ärenden och tjänster som hänför sig till fritidssysselsättning för unga. Verkstadsverksamheten syftar till att förbättra den unges livskompetens och främja hans eller hennes utveckling, självständighetsprocess och delaktighet i samhället.
Den unge ska få träning genom arbete eller arbetsverksamhet utifrån sina egna förutsättningar. På verkstaden görs det tillsammans med den unge upp en individuell träningsplan för honom eller henne. I den individuella träningsplan som görs upp för den unge på verkstaden antecknas uppgifter som gäller den unges verkstadsperiod i syfte att planera och följa upp den unges träning. De som ansvarar för den unges träning gör tillsammans med den unge upp en träningsplan så att man i planen kommer överens om den unges arbete eller arbetsverksamhet, träningens huvudsakliga mål och etappmål samt verksamheten efter verkstadsperioden. I träningsplanen kan det också skrivas in det slag av samarbete som den unge behöver som stöd för att målen för träningen ska nås. Detta omfattar t.ex. stödtjänster i anknytning till boende, ekonomisk rådgivning, studiehandledning samt sådana tjänster som hänför sig till fritidssysselsättning och som erbjuds inom ungdomsarbete, kultur och idrott.
Enligt förslaget kan verkstadsverksamhet för unga ordnas av en kommun, av flera kommuner tillsammans eller av en sammanslutning som producerar tjänster för unga. En sammanslutning som producerar tjänster för unga kan vara t.ex. en stiftelse, förening eller ett aktiebolag. Enligt förslaget är kommunen inte skyldig att ordna verkstadsverksamhet för unga, utan uppgiften är frivillig för kommunen. Verkstadsverksamheten för unga är en form av ungdomsarbete som har etablerats i hela landet.
Vid verkstäder för unga ska det finnas kunskap om individuell träning och arbetsträning för unga, men i de föreslagna bestämmelserna föreskrivs inte närmare om utbildningskraven. Den kunskap om individuell träning och arbetsträning för unga som behövs på verkstäder för unga omfattar t.ex. kunskap om de sätt på vilka ungas behov beaktas, kunskap om verksamhet som riktas till och inkluderar de unga, erfarenhet av arbete bland unga samt kunskap om arbetssätten och säkerheten i arbetet på verkstaden.
Verkstäder för unga ska följa upp resultaten av sin verksamhet så att den unge kan få återkoppling på sina framsteg inom träningen och på de kunskaper den unge inhämtat på verkstaden. Dessutom utnyttjas resultaten av verkstadsverksamheten för att utveckla verkstadsverksamheten såväl på lokal- och regionnivå som på riksnivå. Resultaten av verkstadsverksamheten för unga är till hjälp vid utvecklandet av verksamhetens kvalitet.
Enligt 2 mom. hänvisas den unge till verkstaden i regel av en myndighet eller den som sköter ett offentligt uppdrag, men den unge kan också själv söka sig till verkstaden för unga. Myndigheter som kan hänvisa en ung person till en verkstad för unga är t.ex. myndigheterna inom arbetsförvaltningen, de som ordnar undervisning eller utbildning samt myndigheterna inom social- och hälsovården och ungdomsväsendet. Även Folkpensionsanstalten, arbetspensionsanstalten eller någon annan motsvarande myndighet kan hänvisa den unge till verkstaden.
Det föreslås att den som hänvisar den unge till verkstaden och verkstaden ingår ett skriftligt avtal om den unges träning. I avtalet kommer man överens bl.a. om målen för den unges verkstadsperiod, om träningens sammanlagda längd och längd per dag och vecka samt om ansvarsfrågor och fördelningen av kostnaderna. Inom olika branscher kan det skriftliga avtal om den unges träning som avses här kallas t.ex. uppdragsavtal, hänvisning till träning eller plan. I praktiken har den som ordnar verkstadsverksamhet för unga och den myndighet, eller den som sköter ett offentligt uppdrag, som hänvisat den unge till verkstaden utöver ett avtal som gäller den unga personen också ett mer allmänt avtal om samarbete mellan organisationerna.
Det föreslås att man inom verkstadsverksamheten för unga får behandla uppgifter som inkommit i samband med det avtal som gäller den unge eller i samband med det uppdrag som anges för verkstaden i 1 mom. i syfte att identifiera den unge som kommer för träning eller får träning samt för skötseln av uppgifter inom verkstadsverksamheten. Den som ordnar verkstadsverksamheten för unga ska definiera de uppgifter som innebär behandling av känsliga uppgifter. I sådana uppgifter som innebär behandling av känsliga uppgifter kan det ingå t.ex. information om omständigheter som gäller den unges hälsa eller inlärningsförmåga eller annat som begränsar den unges verksamhet eller klientrelationer som omfattas av sekretess. En del av dessa omständigheter kommer kanske fram först under träningen vid verkstaden. På behandlingen av känsliga uppgifter tillämpas 11 § i personuppgiftslagen.
14 §.Behandling av uppgifter om unga i verkstadsverksamheten. I paragrafen föreslås bestämmelser om behandling av uppgifter om unga i verkstadsverksamheten för unga. Innehållet i paragrafen motsvarar nuvarande praxis.
Inom verkstadsverksamheten är det enligt 1 mom. den som ordnar verkstadsverksamheten för unga som är registeransvarig och ansvarar för behandlingen av personuppgifter. Vid behandlingen av ett ärende som gäller en enskild ung person inom verkstadsverksamheten införs i personregistret det i 13 § avsedda avtal som gäller den unge, den unges träningsplan, uppgifter som erhållits vid uppföljningen av träningen, fortsatta åtgärder i anknytning till dessa samt information om uppgifter om den unge som lämnats ut och till vem. I registret ska också införas uppgifter om dem som ansvarar för den unges träning.
Med behandling av uppgifter om unga avses att man inom ramen för verkstadsverksamheten får samköra eller annars behandla uppgifter som inkommit i samband med avtalet eller i samband med det uppdrag som anges för verkstadsverksamheten i 13 § i syfte att identifiera den unge som får träning och för skötseln uppgifter inom verkstadsverksamheten.
Personuppgiftslagen ska iakttas i verksamheten. Bestämmelserna i 9 § i personuppgiftslagen ger rätt att behandla endast uppgifter som är behövliga med hänsyn till verksamheten. Vid behandlingen och arkiveringen av handlingar som kommit till inom verksamheten ska samma principer iakttas som i fråga om myndigheters andra handlingar. Personregistret inom verkstadsverksamheten för unga ska vara ett separat register med eget användningsändamål, oberoende av hur den som ordnar verkstadsverksamheten organiserar den unges träning. Enligt 5 § i personuppgiftslagen ska en självständig näringsidkare eller företagare som handlar för den registeransvariges räkning behandla personuppgifterna i enlighet med lag samt iaktta aktsamhet och god informationshantering. När det gäller skyddet av uppgifter ska 32 § i personuppgiftslagen iakttas.
Enligt 2 mom. samlas uppgifter om den unge in för att man ska kunna planera träningen för honom eller henne, visa hur den unges färdigheter och kunskaper utvecklats och visa resultaten av träningen och den unges övriga servicebehov. Dessutom ska den som ordnar verkstadsverksamhet samla in uppgifter om metoderna och utvecklingsförloppet i fråga om den träning som den unge fått. Uppgifterna om metoder kan hjälpa den unge att välja för honom eller henne själv lämpliga sätt att göra saker. Samtidigt får den som hänvisat den unge till verkstaden veta mera om den unges kunskaper och färdigheter för olika uppgifter. Uppgifter om den unge fås av den unge själv och av den myndighet, eller den som sköter ett offentligt uppdrag, som hänvisat den unge till verkstaden samt genom iakttagelser av den unges framsteg inom träningen.
Utifrån uppgifterna och resultaten kan man ge den unge ett dokument över verkstadsperioden där det t.ex. beskrivs vad arbetet i anknytning till träningen inbegripit och vilka kunskaper som inhämtats. På motsvarande sätt kan man för den myndighet, eller den som sköter ett offentligt uppdrag, som hänvisat den unge till verkstaden visa innehållet i och resultaten av den träning som den unge fått.
Inom verkstadsverksamheten för unga inverkar de uppgifter som den unge själv gett i väsentlig grad på innehållet i den individuella träningen, eftersom syftet med träningen är att hjälpa den unge att förbättra sina färdigheter för att komma in på en utbildning, slutföra utbildningen, komma in på den öppna arbetsmarknaden eller få tillgång till någon annan service som den unge behöver. Träningen syftar också till att förbättra den unges livskompetens och främja den unges utveckling, självständighetsprocess och delaktighet i samhället.
Enligt 3 mom. får uppgifter om en ung person som erhållits i samband med skötseln av uppgifter inom verkstadsverksamheten för unga i regel lämnas vidare till andra myndigheter eller andra som sköter offentliga uppdrag endast med den unges samtycke. Om den unge är minderårig, krävs också vårdnadshavarens samtycke. Inom verkstadsverksamheten för unga kan det framkomma uppgifter som det är ändamålsenligt att lämna vidare till andra myndigheter än den som hänvisat den unge till verkstaden. Det kan vara fallet t.ex. om arbetsförvaltningen hänvisar den unge till träning, men det under träningen framgår att den unge är i brådskande behov av hälsovårdstjänster. Då kan de som ansvarar för den unges träning lämna ut uppgifter om den unge i situationer då den unge inte själv kan ge sitt samtycke till att uppgifter lämnas ut och den unges bästa kräver det.
Datafiler som kommit till inom verkstadsverksamheten för unga genom samkörning av uppgifter som erhållits från olika källor ska förstöras genast när de inte längre är nödvändiga för skötseln av uppdraget inom verkstadsverksamheten, dock senast fyra år från det att uppgifterna fördes in i registret. En period på fyra år är till hjälp bl.a. för en ung person som t.ex. har ett skriftligt avtal om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte för en längre tid och omfattas av en helhet som består av flera träningsperioder, som också kan innehålla tidsbegränsade avbrott i träningsperioden. Ett avbrott i verkstadsperioden, t.ex. om den unge tillfälligt övergår till andra tjänster som han eller hon behöver, anses inte innebära att den unges verkstadsperiod är avslutad.
I 4 mom. föreslås bestämmelser om tystnadsplikt för den som sköter uppgifter inom verkstadsverksamhet för unga. Bestämmelser om detta finns i och för sig redan i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). Avsikten med att ta in bestämmelsen i speciallagstiftningen är att skapa klarhet i de situationer då även andra sammanslutningar än myndigheter ordnar verkstadsverksamhet för unga. Även mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts i praktiken finns det behov av en separat bestämmelse om tystnadsplikt. Med tanke på resultaten av verkstadsverksamhet för unga är det viktigt att behålla den unges förtroende för tjänsten.
15 §.Narkotikatest i verkstadsverksamhet för unga. Paragrafen är ny. Riksdagens biträdande justitieombudsman ansåg i sitt avgörande dnr 4784/4/11 att det bör föreskrivas i lag om förutsättningarna för drogtester av unga som arbetar i ungdomsverkstäder. Frågan har behandlats i avsnittet bedömning av nuläget i allmänna motiveringen.
I den nya bestämmelsen föreslås narkotikatest. Paragrafens bestämmelser om narkotikatest motsvarar i praktiken bestämmelserna i lagen om integritetsskydd i arbetslivet (759/2004). Syftet med narkotikatest är att förbättra träningsmiljön och säkerheten i arbetet i verkstäder för unga. Verkstaden ska lägga särskild vikt vid konfidentiell hantering av uppgifter samt genast noggrant förstöra bevis på testning när det med tanke på syftet med behandlingen av uppgifterna är möjligt.
Den som ordnar verkstadsverksamhet för unga kan enligt 1 mom. ålägga den unge att visa upp ett intyg över narkotikatest, om det finns grundad anledning att misstänka att den unge är narkotikapåverkad under träning vid verkstaden eller att den unge är narkotikaberoende. En ytterligare förutsättning är att testet är nödvändigt för att klarlägga den unges funktionsförmåga och att den unge sköter uppgifter som kräver särskild noggrannhet, tillförlitlighet, självständig omdömesförmåga eller god reaktionsförmåga och där den unges handlande under narkotikapåverkan eller narkotikaberoende allvarligt äventyrar den unges eller någon annans liv eller hälsa, allvarligt äventyrar säkerheten i trafiken eller väsentligt ökar risken för olaga handel med och spridning av i 3 § 1 mom. 5 punkten i narkotikalagen (373/2008) avsedd narkotika i verkstaden för unga eller i någon annan träningsmiljö.
Om förutsättningarna i momentet uppfylls är den unge på begäran av den som ordnar verkstadsverksamheten skyldig att visa upp ett intyg över narkotikatest. Den som ordnar verkstadsverksamheten ska ålägga den unge att visa upp ett intyg över narkotikatest också under en träningsperiod som hör till träningen och som sker utanför verkstaden.
Kravet på att visa upp ett intyg över narkotikatest förutsätter att det finns grundad anledning att misstänka att den unge är narkotikapåverkad under träning och att testet är nödvändigt för att klarlägga den unges funktionsförmåga. En grundad misstanke betyder inte att användningen av narkotika måste ha bevisats, utan misstanken kan grunda sig t.ex. på iakttagelser som den som har hand om träningen vid verkstaden har gjort om den unges uppträdande eller arbetsprestation, om den som ordnar verkstadsverksamheten anser dem vara tillförlitliga.
En ytterligare förutsättning för att få kräva intyg över narkotikatest är att de praktiska uppgifter som ingår i träningen är sådana som kräver särskild noggrannhet, pålitlighet, självständig omdömesförmåga eller god reaktionsförmåga. Till lagförslaget fogas som förutsättning för ett narkotikatest även de risker som kan förverkligas vid handlande under narkotikapåverkan eller narkotikaberoende. Dessa konsekvenser räknas upp i 1 mom. 1—3 punkten och de motsvarar i tillämpliga delar bestämmelserna i lagen om integritetsskydd i arbetslivet.
Enligt 1 punkten är den unges eller någon annans liv eller hälsa ett intresse som ska skyddas. Livet eller hälsan kan äventyras t.ex. vid träning där den unge använder farliga maskiner, anordningar eller arbetsredskap.
Enligt 2 punkten är säkerheten i trafiken ett intresse som ska skyddas. Säkerheten i trafiken kan äventyras särskilt vid träning som hänför sig till transportsektorn. Termen trafiksäkerhet, som används i lagen om integritetsskydd i arbetslivet, har ersatts med säkerheten i trafiken, eftersom trafiksäkerheten i allmänt språkbruk fått den vedertagna betydelsen säkerhet i vägtrafiken.
Intresset i 3 punkten är att förebygga olaga handel med, innehav, användning och spridning av narkotika och läkemedel i verkstaden eller i någon annan träningsmiljö.
Enligt 2 mom. får information som erhålls i samband med narkotikatest användas endast för översyn av den unges träningsplan och av det i 13 § avsedda avtal som gäller den unge. Genom översyn av träningsplanen är det möjligt att vid behov hänvisa den unge t.ex. till tjänster som stöder drogfrihet. Den som hänvisat den unge till verkstaden ska då göra en skriftlig anmälan om att den unges verkstadsperiod avbryts.
Enligt 3 mom. avses med intyg över narkotikatest ett intyg som utfärdats av en kommunal eller någon annan legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, av vilket det framgår att den unge har genomgått ett sådant test för utrönande av användning av narkotika som avses i 3 § 1 mom. 5 punkten i narkotikalagen, samt en på testet grundad utredning om huruvida den unge har använt narkotika för andra än medicinska ändamål så att hans eller hennes funktionsförmåga blivit nedsatt. Intyget ska visas upp inom en skälig tid som bestäms av den som ordnar verkstadsverksamheten för unga. En minderårig persons vårdnadshavare ska underrättas när intyg över narkotikatest krävs.
I momentet definieras intyg över narkotikatest i överensstämmelse med 6 § 2 mom. i lagen om integritetsskydd i arbetslivet (759/2004). Den som ordnar verkstadsverksamheten kan ge den unge en rimlig tid inom vilken intyget ska visas upp. Vägran att visa upp ett intyg över narkotikatest eller uppvisande av ett positivt testresultat kan medföra att den unges träning måste ändras. En ändring av träningen kan i detta fall inverka på innehållet i den unges arbete eller arbetsverksamhet vid verkstaden eller leda till att den unges verkstadsperiod avbryts tillfälligt när den unge hänvisas till andra tjänster.
Intyget över testet ska förvaras separat från övriga personuppgifter. Uppgifterna i intyget över narkotikatest är såsom uppgifter om hälsotillstånd sådana känsliga uppgifter som avses i 11 § i personuppgiftslagen. Paragrafen gäller också andra sådana känsliga uppgifter som avses i 11 § i personuppgiftslagen.
Enligt 4 mom. svarar den som ordnar verkstadsverksamheten för unga för kostnaderna för det intyg över narkotikatest som avses i denna paragraf.
Uppgifterna i intyget över narkotikatest är såsom uppgifter om hälsotillstånd sådana känsliga uppgifter som avses i 11 § i personuppgiftslagen. Därför ska intyget över testet bevaras separat från övriga personuppgifter. Vid behandlingen av uppgifterna iakttas 14 § i den föreslagna lagen samt personuppgiftslagen.
Enligt 5 mom. tillämpas på narkotikatestning av unga i övrigt vad som i 19 § i lagen om företagshälsovård (1383/2001) föreskrivs om testning av arbetstagare. Ett positivt testresultat av ett narkotikatest som utförts i enlighet med 19 § i lagen om företagshälsovård ska verifieras vid ett kvalitetskontrollerat laboratorium. Den som testas ska alltid ha rätt att få testresultatet skriftligen. Bestämmelser om innehållet i ett intyg över narkotikatest finns i lagen om integritetsskydd i arbetslivet. Intyget ska ges till den som testas.
5 kap. Statfinansiering
16 §.Statsandel till kommuner. Enligt paragrafen beviljas kommunerna statsandel för användningsändamål som avses i denna lag enligt vad som bestäms i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Paragrafen motsvarar första meningen i 9 § i den gällande lagen. Det föreslås att bestämmelsen i den gällande lagen om att statsandelen ska användas för verksamhet som avses i 7 § slopas. Således har kommunen i framtiden större prövningsrätt när det gäller vad kommunens statsandel ska användas för. Statsandelen ska dock användas för verksamhet som avses i den föreslagna lagen.
17 §.Rätt till statsbidrag för riksomfattande organisationer på ungdomsområdet. I paragrafen föreslås bestämmelser om rätt till statsbidrag för riksomfattande organisationer på ungdomsområdet. I den gällande lagen finns inga bestämmelser om rätt till statsbidrag för organisationer, men i 10 § i den gällande lagen föreskrivs om förutsättningarna för beviljande av statsunderstöd. Paragrafen motsvarar delvis bestämmelserna i paragrafen i fråga.
I 1 mom. föreskrivs att en förutsättning för att bevilja en riksomfattande organisation på ungdomsområdet statsbidrag är att undervisnings- och kulturministeriet godkänner organisationen som berättigad till statsbidrag.
I 2 mom. föreslås bestämmelser om att som organisation med rätt till statsbidrag kan en sådan riksomfattande organisation på ungdomsområdet godkännas som förverkligar de syften och utgångspunkter som anges i 2 § i den föreslagna lagen. Vid prövningen av rätten till statsbidrag beaktas enligt det föreslagna 3 mom. hur rikstäckande verksamheten är, verksamhetens art, omfattning och samhälleliga verkningar samt hur organisationen främjar likställdhet, jämlikhet och delaktighet bland unga.
När statsbidragsmyndigheten prövar rätten till statsbidrag ska de uppgifter och det syfte som anges för den riksomfattande organisation på ungdomsområdet som ansöker om rätt till statsbidrag i dess egna stadgar samt prioriteringarna med anledning av dem i fråga om de syften och utgångspunkter som anges i 2 § i den föreslagna lagen beaktas.
Enligt 3 mom. godkänns en organisation vars huvudsakliga uppgift är att främja studier inom ett enda utbildnings- eller studieområde eller motsvarande område dock inte som berättigad till statsbidrag. Det föreslås att en organisation som i huvudsak främjar facklig organisering inte heller godkänns som berättigad till statsbidrag. Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 10 § 1 mom. i den gällande lagen.
Enligt 4 mom. godkänns en organisation inte heller som berättigad till statsbidrag om det finns särskilda bestämmelser om understöd till den eller om det finns ett separat anslag i statsbudgeten för statsunderstöd till organisationen. Enligt den gällande bestämmelsen kan en organisation i fråga om vars verksamhet föreskrivs särskilt inte heller få statsunderstöd. I fortsättningen kan en sådan organisation godkännas som berättigad till statsbidrag, förutsatt att det inte finns något annat hinder för det enligt lag. I övrigt motsvarar bestämmelsen i huvudsak 10 § 2 mom. i gällande lag, även om det i den gällande lagen inte föreskrivs om rätt till statsbidrag, utan om erhållande av statsunderstöd.
Enligt 5 mom. utfärdas närmare bestämmelser om förutsättningarna för att organisationer som avses i paragrafen ska godkännas som berättigade till statsbidrag och om det förfarande som ska följas vid godkännandet genom förordning av statsrådet.
18 §.Beviljande av statsunderstöd till riksomfattande organisationer på ungdomsområdet. I paragrafen föreslås bestämmelser om beviljande av statsunderstöd till riksomfattande organisationer på ungdomsområdet. Paragrafen motsvarar delvis 10 § i den gällande lagen, där det föreskrivs om statsunderstöd för ungdomsorganisationer och serviceorganisationer för ungdomsarbete och 11 i den gällande lagen, där det föreskrivs om statsunderstöd för organisationer som bedriver ungdomsarbete.
I statsbudgeten kan det enligt det föreslagna 1 mom. årligen tas in ett anslag för verksamhet i riksomfattande organisationer på ungdomsområdet. Paragrafen motsvarar första meningen i 10 § 1 mom. i den gällande lagen, men riksomfattande ungdomsorganisationer och riksomfattande serviceorganisationer för ungdomsarbete har ändrats till riksomfattande organisationer på ungdomsområdet. Genom dessa ändringar gäller paragrafen även statsunderstöd till organisationer som bedriver ungdomsarbete, om vilka det föreskrivs i 11 § i den gällande lagen.
En riksomfattande organisation på ungdomsområdet kan enligt 2 mom. fördela ett beviljat understöd till verksamheten i egna regionala eller lokala registrerade medlemsorganisationer på det sätt som föreskrivs i 7 § 2 mom. i statsunderstödslagen. Enligt den andra meningen i 10 § 1 mom. i den gällande lagen kan de riksomfattande organisationerna anvisa erhållet understöd till verksamhet i deras registrerade distriktsorganisationer. Momentet motsvarar i övrigt den gällande bestämmelsen, men de registrerade distriktsorganisationerna har ändrats till regionala och lokala registrerade medlemsorganisationer. Till momentet har även för tydlighetens skull fogats en hänvisning till 7 § 2 mom. i statsunderstödslagen. Den bestämmelse till vilken det hänvisas gäller statsunderstöd som beviljas för att användas för en verksamhet eller ett projekt som genomförs av någon annan än understödstagaren. Enligt bestämmelsen ska understödstagaren ingå avtal om statsunderstödets användning, övervakningen av dess användning och villkoren för dessa med den som genomför verksamheten eller projektet.
I 3 mom. föreslås bestämmelser om omständigheter som ska beaktas vid prövningen av statsunderstödets belopp. Momentet motsvarar delvis 10 § 3 mom. i den gällande lagen, enligt vilket understöden beviljas utgående från reslutat och resultatkriterierna är verksamhetens kvalitet, omfattning och lönsamhet. När understöd beviljas ska enligt den gällande bestämmelsen också verksamhetens aktuella samhälleliga betydelse samt behovet av understöd beaktas. Det föreslås att de omständigheter som ska beaktas vid prövningen av beloppet delvis ändras och de resultatrelaterade grunderna nämns inte längre i momentet. Vid prövningen av beloppet på statsunderstödet beaktas enligt momentet organisationens ekonomi och hur rikstäckande verksamheten är. Samtidigt ska verksamhetens art, omfattning och samhälleliga verkningar beaktas. Verksamhet som understöds ska vara allmännyttig. I paragrafen föreskrivs det inte längre om att behovet av understöd ska beaktas dels för att behovet beaktas som en del av verksamhetens ekonomi, dels för att det föreskrivs om det i statsunderstödslagen. Vid prövningen av understödets belopp beaktas därtill på vilket sätt organisationen i sin verksamhet främjar likställdhet, jämlikhet och delaktighet och hur den förverkligar de andra syften och utgångspunkter som anges i 2 § i den föreslagna lagen. Till denna del är bestämmelsen ny.
När statsbidragsmyndigheten prövar beloppet av statsunderstödet ska de uppgifter och det syfte som anges för den riksomfattande organisation på ungdomsområdet som ansöker om statsunderstöd i dess egna stadgar samt prioriteringarna med anledning av dem i fråga om de syften och utgångspunkter som anges i 2 § i den föreslagna lagen beaktas.
Enligt momentet betraktas utgifter för affärsverksamhet eller annan motsvarande verksamhet inte som verksamhetsutgifter som understödet kan grunda sig på. Momentet motsvarar 10 § 4 mom. i den gällande lagen. Med affärsverksamhet avses t.ex. näringsverksamhet, placerings- och finansieringsverksamhet.
Enligt 4 mom. får närmare bestämmelser om förutsättningarna för beviljande av statsunderstöd och om det förfarande som ska följas vid beviljandet utfärdas genom förordning av statsrådet.
19 §.Beviljande av statsunderstöd till riksomfattande kompetenscentrum på ungdomsområdet. I paragrafen föreslås bestämmelser om statsunderstöd som beviljas riksomfattande kompetenscentrum på ungdomsområdet. Denna paragraf är ny. I statsbudgeten kan det enligt det föreslagna 1 mom. årligen tas in ett anslag för verksamhet i riksomfattande kompetenscentrum på ungdomsområdet.
Enligt 2 mom. godkänner undervisnings- och kulturministeriet kompetenscentrum som berättigade till statsbidrag. För att ett kompetenscentrum ska godkännas som berättigad till statsbidrag krävs det att centrumet utvecklar och främjar bas- och specialkompetensen på ungdomsområdet samt sakkunnigtjänster och andra tjänster på ungdomsområdet genom att producera, sammanställa, utnyttja eller sprida information om unga, ungdomsarbete eller ungdomspolitik. Därtill ska kompetenscentrumet förverkliga de syften och utgångspunkter som anges i 2 § i den föreslagna lagen.
Vid prövningen av rätten till statsbidrag beaktas enligt det föreslagna 3 mom. centrumets ekonomi och operativa förutsättningar, riksomfattande betydelse på ungdomsområdet och samhälleliga verkningar, det riksomfattande programmet för ungdomsarbetet och ungdomspolitiken samt den helhet som kompetenscentrumen bildar. Enligt momentet beviljas rätten till statsbidrag för viss tid. Med operativa förutsättningar avses handlings- och serviceförmåga och kompetens med vilka man möter de föränderliga behoven på ungdomsområdet, samt ett nätverk av intressentgrupper som möjliggör kompetenscentrumverksamhet. Kompetenscentrumen ska också kunna följa den allmänna utvecklingen inom sitt kompetensområde och rapportera om det.
Kompetenscentrumets riksomfattande betydelse på ungdomsområdet granskas utifrån hur aktuellt innehållet i kompetenscentrumets verksamhet är i förhållande till det vid respektive tidpunkt gällande regeringsprogrammet och regeringens övriga politik som syftar till att förbättra de ungas levnadsförhållanden, till den del denna politik inte blir granskad som en del av det riksomfattande programmet för ungdomsarbetet och ungdomspolitiken.
Enligt 4 mom. beaktas vid prövningen av statsunderstödets belopp centralens uppgifter samt verksamhetens art och samhälleliga verkningar. Den verksamhet som understöds ska vara allmännyttig. Utgifter för affärsverksamhet eller annan motsvarande verksamhet betraktas inte som omkostnader som understödet kan grunda sig på. Ett eventuellt överskott ska användas för centrumets ungdomsarbete och utvecklingen av det.
Enligt 5 mom. får närmare bestämmelser om kompetenscentrumen och deras uppgifter, förutsättningarna för godkännande av rätt till statsbidrag och för erhållande av statsunderstöd utfärdas genom förordning av statsrådet.
20 §.Beviljande av statsunderstöd till ungdomscentraler. I paragrafen föreslås bestämmelser om statsunderstöd som beviljas till ungdomscentraler. I den gällande lagen finns bestämmelser om statsunderstöd för riksomfattande ungdomscentraler i 12 §.
Ett villkor för att få statsunderstöd är enligt den gällande lagen att ungdomscentralen är riksomfattande. Bestämmelsen föreslås bli ändrad till denna del. Genom att kravet på rikomfattande i fråga om ungdomscentraler slopas kan de ungas regionala fördelning beaktas bättre än tidigare i ungdomscentralernas verksamhet. Samtidigt stärker detta ungdomscentralernas regionala betydelse. Det föreslås att villkoren för att få statsunderstöd även i andra avseenden ändras.
I statsbudgeten kan det enligt det föreslagna 1 mom. årligen tas in ett anslag för verksamhet i ungdomscentraler.
Enligt 2 mom. godkänner undervisnings- och kulturministeriet ungdomscentraler som berättigade till statsbidrag. Det föreslås att för en ungdomscentral ska godkännas som berättigad till statsbidrag krävs det att centralen förverkligar de syften och utgångspunkter som anges i 2 § i den föreslagna lagen och att centralens huvudsakliga uppgift året om inom ungdomsarbetet är att tillhandahålla handledd äventyrs-, natur-, miljö-, kultur- eller lägerverksamhet för unga. Ungdomsarbetet vid ungdomscentralen ska även främja de ungas internationalisering och en hållbar utveckling. Vid prövningen av rätten till statsbidrag beaktas centralens ekonomiska och operativa förutsättningar, verksamhetens samhälleliga verkningar samt den helhet som ungdomscentralerna bildar.
Den huvudsakliga uppgiften för en ungdomscentral som är berättigad till statsbidrag är att erbjuda läger- och miljöverksamhet för unga. Lägerverksamhet innebär flera dagar av heltäckande handledd verksamhet, inklusive övernattningar. I miljöverksamheten ingår i första hand miljöfostran i olika former, inklusive naturskola.
Enligt 3 mom. beaktas vid prövningen av statsunderstödets belopp centralens uppgifter samt verksamhetens art och samhälleliga verkningar. Enligt momentet ska den verksamhet som stöds vara allmännyttig. Utgifter för affärsverksamhet eller annan motsvarande verksamhet betraktas inte som godtagbara utgifter. Med affärsverksamhet avses t.ex. näringsverksamhet, placerings- och finansieringsverksamhet. Ett eventuellt överskott ska användas för utveckling av ungdomsarbetet och för underhåll och utveckling av den tillgängliga infrastrukturen för ungdomsarbetet.
Enligt 4 mom. får närmare bestämmelser om förutsättningarna för godkännande av ungdomscentraler som berättigade till statsbidrag och för erhållande av statsunderstöd utfärdas genom förordning av statsrådet.
21 §.Beviljande av statsunderstöd till verkstadsverksamhet för unga. I paragrafen föreslås bestämmelser om statsunderstöd som beviljas för verkstadsverksamhet för unga. I den gällande lagen finns ingen särskild paragraf om understödjande av verkstadsverksamhet. Enligt den gällande lagens 13 §, som gäller övriga understöd, kan det i statsbudgeten dock årligen tas in ett anslag för bl.a. ungdomsverkstäder.
I statsbudgeten kan det enligt det föreslagna 1 mom. årligen tas in ett anslag för verkstadsverksamhet för unga.
Som berättigad till statsbidrag kan enligt det föreslagna 2 mom. godkännas sådan verkstadsverksamhet för unga som fullgör uppgifterna och förverkligar syftena för verkstadsverksamheten för unga samt förverkligar de syften och utgångspunkter som anges i 2 § i den föreslagna lagen. Vid prövningen av rätten till statsbidrag beaktas dessutom verkstadens ekonomiska och operativa förutsättningar samt verksamhetens samhälleliga verkningar.
Vid prövningen statsunderstödets belopp beaktas enligt 3 mom. verkstadsverksamhetens art och samhälleliga verkningar samt hur verkstaden förverkligar de syften och utgångspunkter som anges i 2 § i denna lag. Enligt momentet ska den verksamhet som stöds vara allmännyttig. Utgifter för affärsverksamhet eller annan motsvarande verksamhet betraktas inte som godtagbara utgifter. Ett eventuellt överskott ska användas för drift och utveckling av verkstadsverksamheten för unga.
Vid bedömningen av verkstadsverksamhetens samhälleliga verkningar beaktas t.ex. hur verkstadsverksamheten för unga stöder de ungas livskompetens, stärkandet av deras sociala identitet, deras utveckling i en social gemenskap och lärande genom att göra samt de ungas möjligheter att komma in på utbildning, få ett arbete eller få tillgång till någon annan service eller verksamhet.
Enligt 4 mom. får närmare bestämmelser om förutsättningarna för godkännande av verkstadsverksamhet för unga som berättigad till statsbidrag och för erhållande av statsunderstöd utfärdas genom förordning av statsrådet.
22 §.Övriga statsunderstöd. I paragrafen förslås bestämmelser om övriga statsunderstöd. Enligt paragrafen kan det i statsbudgeten årligen tas in ett anslag för forskning som hänför sig till ungdomsarbete och ungdomspolitik samt för internationellt samarbete på ungdomsområdet, för byggande, grundläggande renovering och utrustning av lokaler för unga, för uppsökande ungdomsarbete samt för verksamhet för att utveckla ungdomsarbetet. Paragrafen motsvarar i huvudsak 13 § i den gällande lagen, dock så att ungdomsverkstäder har strukits. Bestämmelser om understöd till verkstadsverksamhet för unga finns i 18 § i den föreslagna lagen.
23 §.Återkallande av rätten till statsbidrag. I paragrafen föreslås bestämmelser om återkallande av rätten till statsbidrag för ett kompetenscentrum, en ungdomscentral, en verkstad och en riksomfattande organisation på ungdomsområdet. I gällande lag finns inga bestämmelser om återkallande av rätten till statsbidrag. Bestämmelsen gör det möjligt att återkalla rätten till bidrag i situationer där den verksamhet som en organisation eller någon annan statsunderstödstagare bedriver har ändrats så att det finns skäl att göra en ny bedömning.
Enligt paragrafen kan undervisnings- och kulturministeriet återkalla rätten till statsbidrag för ett kompetenscentrum som avses i 19 §, en ungdomscentral som avses i 20 § och en verkstad för unga som avses i 21 §, om dessa inte längre uppfyller de villkor för rätt till statsbidrag som föreskrivs i den föreslagna lagen eller med stöd av den. Ministeriet kan återkalla rätten till statsbidrag i fråga om en i 17 § avsedd riksomfattande organisation på ungdomsområdet, om organisationens verksamhet oavbrutet i två års tid brister i att uppfylla de förutsättningar för rätt till statsbidrag som föreskrivs i den föreslagna lagen eller i bestämmelser med stöd av den.
När det gäller prövningen av rätten till statsbidrag till kompetenscentrum och ungdomscentraler ska som en omständighet beaktas den helhet som dessa bildar. Således kan även ändringar som gäller ungdomsområdets utvecklingsbehov vid sidan av eller i stället för orsaker som hänför sig till centrumets eller centralens verksamhet utgöra grund för återkallande av rätten till statsbidrag. Ändringar som hänför sig till ungdomsområdets utvecklingsbehov kan t.ex. bero på regeringens strategiska prioriteringar inom ungdomspolitiken eller på den samhälleliga utvecklingen. Orsaker som hänför sig till centrumets eller centralens egen verksamhet kan vara t.ex. en ändring i verksamhetsstrategin till följd av en organisationsreform eller någon motsvarande omständighet, varvid rätten till statsbidrag kan beviljas någon annan på basis av ansökan.
6 kap. Särskilda bestämmelser
24 §.Ungas deltagande och påverkan samt hörande av unga. I paragrafen föreslås bestämmelser om kommunala och statliga myndigheters skyldighet att för unga erbjuda och ordna möjlighet att delta i och påverka behandlingen av ärenden som gäller ungdomsarbete och ungdomspolitik på lokal-, region- och riksnivå samt att höra de unga i sådana frågor.
I 1 mom. hänvisas det till 26 § i den nya kommunallagen, där det föreskrivs om de ungas möjligheter att delta och påverka i ungdomsfullmäktige eller en motsvarande påverkansgrupp. Genom reformen av kommunallagen har barns och ungas möjligheter att delta och påverka förbättrats betydligt. Enligt motiveringen till lagförslaget räcker ungdomsfullmäktige inte i sig som de ungas enda påverkningsmedel, utan de ungas delaktighet och påverkningsmöjligheter måste fortsätta utvecklas även på annat sätt. I 22 § i den nya kommunallagen finns dessutom en förteckning över metoder som främjar deltagande bland kommuninvånare i alla åldrar och som omfattar bl.a. stödjande av invånare, organisationer och andra sammanslutningar när de tar egna initiativ till att planera och bereda ärenden. Syftet med 26 § i den nya kommunallagen är att komplettera 22 §.
I 2 mom. föreslås bestämmelser om att till den del det inte föreskrivs om ungas delaktighet någon annanstans i den föreslagna lagen eller i någon annan lag ska kommunala och statliga myndigheter erbjuda och ge unga möjlighet att delta i och påverka behandlingen av ärenden som gäller ungdomsarbete och ungdomspolitik på lokal-, region- eller riksnivå eller så ska de unga höras på annat sätt i sådana frågor. I bestämmelsen anges inte närmare på vilket sett hörandet ska ske. Avsikten med bestämmelsen är att komplettera bestämmelserna om främjande av delaktighet i den föreslagna ungdomslagen, kommunallagen och grundlagen. I momentet föreslås också bestämmelser om att de unga ska höras i ärenden som gäller dem. Omnämnandet motsvarar sista meningen i 8 § i den gällande lagen.
De ungas delaktighet och påverkan samt hörande av unga innebär bl.a. att unga i högstadieålder i ett tidigt skede tas med i planeringen av ett nytt bostadsområde i kommunen, att barn och unga deltar i planeringen och byggandet av verksamhetsområden och parker utomhus och att den unges empiriska kunskaper utnyttjas och att de unga hörs när kommunala tjänster ska göras smidigare och mer tillgängliga. I samband med verksamheten Öppen förvaltning har det utarbetats Faktablad om hörande av barn och unga. Faktabladen innehåller information om lagstiftning, om avtal och om metoder för hörande och delaktighet.
25 §.Statsbidragsmyndighet. I paragrafen föreslås bestämmelser om statsbidragsmyndigheten enligt den föreslagna lagen. Enligt 1 mom. är undervisnings- och kulturministeriet statsbidragsmyndighet när det gäller de statsandelar och understöd som avses i 5 kap. Momentet motsvarar i huvudsak 4 kap. i den gällande lagen, dock så att det finns fler understödsobjekt i det föreslagna 5 kap. än för närvarande.
Enligt 2 mom. kan ministeriet anvisa anslag som tagits in i statsbudgeten till regionförvaltningsverket för beviljande av understöd. Momentet motsvarar 14 § 2 mom. i den gällande lagen.
26 §.Finansieringen av statsandelar och statsunderstöd. I paragrafen föreslås bestämmelser om att de statsandelar och statsunderstöd som avses i den föreslagna lagen i första hand ska betalas med vinstmedel av tippnings- och penninglotterispel. Bestämmelsen motsvarar 15 § i gällande lag.
27 §.Ändringssökande. Paragrafen är ny. I lagen föreslås en bestämmelse om ändringssökande som gäller beslut av undervisnings- och kulturministeriet om återkallande av rätt till statsbidrag.
I bestämmelserna om omprövningsbegäran i 1 mom. hänvisas det till förvaltningslagen. Allmänna bestämmelser om omprövningsförfarandet finns i 7 a kap. i förvaltningslagen (434/2003). Enligt momentet får omprövning av ett beslut av undervisnings- och kulturministeriet begäras på det sätt som anges i förvaltningslagen.
Enligt 2 mom. får det beslut som ministeriet fattat med anledning av en begäran om omprövning överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996).
Enligt det föreslagna 3 mom. får förvaltningsdomstolens beslut i regel överklagas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. Det föreslås att besvärstillståndsförfarandet omfattar de beslut om rätt till statsbidrag som avses i 17 §, 19 § 2 mom., 20 § 2 mom. och 21 § 4 mom. i den föreslagna lagen. Bestämmelserna om besvärstillstånd omfattar inte i 23 § i den föreslagna lagen avsedda ärenden som gäller återkallande av rätten till statsbidrag. De beslut som gäller återkallande av rätten till statsbidrag kan anses vara särskilt viktiga med tanke på partens rättsskydd.
28 §.Rätt att anmäla på eget initiativ. Enligt paragrafen har den som fullgör uppgifter som avses i den föreslagna lagen oberoende av skyldigheten att iaktta sekretess rätt att till polisen anmäla uppgifter som är nödvändiga för bedömningen av ett hot mot liv eller hälsa eller för förhindrande av en hotande gärning, om han eller hon vid fullgörandet av de uppgifter som anges i lagen har fått kännedom om omständigheter som ger skäl att misstänka att någon löper risk att bli utsatt för våld. Bestämmelsen motsvarar 7 e § i gällande lag.
7 kap. Ikraftträdande
29 §.Ikraftträdande. Enligt 1 mom. föreslås lagen träda i kraft den 20 .
Enligt 2 mom. föreslås den gällande ungdomslagen (72/2006) bli upphävd. När det gäller bestämmelserna om statsunderstöd i 18—21 § i den föreslagna lagen tillämpas den nya lagen först från och med den 1 januari 2018.
I 3 mom. föreskrivs det att om det någon annanstans i lag hänvisas till den ungdomslag som gällde vid ikraftträdandet av denna lag, ska denna lag tillämpas i stället för den.
30 §.Övergångsbestämmelser. I paragrafen föreslås övergångsbestämmelser som verkställigheten av lagen förutsätter.
Enligt 1 mom. beviljas statsunderstöd för 2017 till riksomfattande organisationer på ungdomsområdet, riksomfattande kompetenscentrum på ungdomsområdet, ungdomscentraler som avses i 20 § och verkstäder för unga som avses i 21 § i enlighet med de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. Den föreslagna lagens bestämmelser ska tillämpas första gången på ovannämnda eventuella statsunderstöd 2018.
Enligt det föreslagna 2 mom. ska statens delegation för ungdomsärenden och utvärderings- och understödskommissionen, vilka tillsattes före ikraftträdandet av den föreslagna lagen, fortsätta sin verksamhet till slutet av mandatperioden, men dock så att statens delegation för ungdomsärenden byter namn till statens ungdomsråd när denna lag träder i kraft.
Enligt 3 mom. ska undervisnings- och kulturministeriet senast den 1 juli 2017 utan separat ansökan bedöma rätten till statsbidrag i fråga om organisationer och ungdomscentraler som fått understöd med stöd av den ungdomslag som upphävs genom den föreslagna lagen.
Enligt 4 mom. kommer det första i 5 § avsedda riksomfattande programmet för ungdomsarbetet och ungdomspolitiken att godkännas för åren 2017—2019.