Senast publicerat 10-07-2025 16:23

Regeringens proposition RP 111/2024 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av 22 § 2 mom. och 70 § 2 mom. 5 punkten i lagen om småbarnspedagogik

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I propositionen föreslås det att 22 § i lagen om småbarnspedagogik (540/2018) upphävs helt, varvid skyldigheten att utarbeta lokala planer för småbarnspedagogik upphör. Vidare föreslås det att rapporteringsskyldigheten i fråga om fortbildning för personalen ska lindras genom att 70 § 2 mom. 5 punkten i lagen om småbarnspedagogik upphävs. 

Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 januari 2025. 

MOTIVERING

1  Bakgrund och beredning

1.1  Bakgrund

Enligt regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering ska den statliga styrningen av kommunerna utvärderas och förnyas under regeringsperioden. Enligt regeringsprogrammet stärks verksamhetsförutsättningarna för alla kommuner genom en fortsatt avveckling av normer inom kommunernas nuvarande verksamhetsfält. För detta ändamål har finansministeriet tillsatt ett avregleringsprogram för den kommunala sektorn. Till programmet kopplas i tillämpliga delar all sektorslagstiftning som styr kommunerna. I fråga om småbarnspedagogiken inriktas avregleringen på att lindra kommunens planerings- och rapporteringsskyldigheter. 

1.2  Beredning

Propositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid undervisnings- och kulturministeriet. Utlåtanden om utkastet till regeringsproposition begärdes av de centrala grupper som berörs. Utkastet till proposition var på remiss i tjänsten utlåtande.fi 13.6–19.7.2024, där alla intresserade hade möjlighet att yttra sig om utkastet. 

Regeringens proposition har behandlats i delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning den 13 augusti 2024. 

2  Nuläge och bedömning av nuläget

2.1  Lagstadgade planer inom småbarnspedagogiken

Småbarnspedagogik är enligt lagen om småbarnspedagogik (540/2018, 2 §) en systematisk och målinriktad helhet som består av fostran, undervisning och vård av barn och i vilken i synnerhet pedagogiken betonas. I lagen om småbarnspedagogik föreskrivs det om planer på tre nivåer: grunderna för den riksomfattande planen för småbarnspedagogik (21 §), en kompletterande lokal plan för varje anordnare eller producent av småbarnspedagogik (22 §) samt barnets individuella plan för småbarnspedagogik (23 §). Grunderna för planen för småbarnspedagogik är en nationell föreskrift som utfärdats av Utbildningsstyrelsen, i enlighet med vilken de lokala planerna för småbarnspedagogik och barnens individuella planer för småbarnspedagogik ska utarbetas och småbarnspedagogiken ska genomföras. Avsikten med den nationella styrningen av småbarnspedagogiken är att skapa likvärdiga förutsättningar för en helhetsmässig uppväxt, utveckling och lärande för de barn som deltar i småbarnspedagogiken. 

2.2  Lokala planer för småbarnspedagogik

Anordnarna av småbarnspedagogik och privata serviceproducenter för småbarnspedagogik ska med utgångspunkt i grunderna för den riksomfattande planen för småbarnspedagogik utarbeta lokala planer för småbarnspedagogik. De lokala planerna för småbarnspedagogik är bindande och de ska utvärderas och utvecklas. Den lokala planen för småbarnspedagogik kan utarbetas så att den gäller alla verksamhetsformer (daghemsverksamhet, familjedagvård och öppen småbarnspedagogisk verksamhet) eller skilt för varje verksamhetsform. Flera anordnare av småbarnspedagogik kan också komma överens om att utarbeta, utvärdera och utveckla planen för småbarnspedagogik gemensamt. 

Planen för småbarnspedagogik ska utarbetas så att den preciserar, styr och stöder anordnandet av småbarnspedagogik på lokal nivå. Då planen för småbarnspedagogik görs upp ska man beakta lokala särdrag, eventuella pedagogiska prioriteringar, barnens behov samt resultat av utvärderingar och utvecklingsarbete som gäller småbarnspedagogiken. De lokala planerna kan precisera de nationella grunderna, men de kan inte utesluta mål eller innehåll som förutsätts i lagen, förordningen eller i grunderna för planen för småbarnspedagogik. Planen för småbarnspedagogik ska utarbetas med hänsyn till övriga planer som utarbetas på lokal nivå. 

Anordnaren av småbarnspedagogik ska se till att personalen inom småbarnspedagogiken, vårdnadshavarna och barnen ges möjlighet att vara med och utarbeta och utveckla den lokala planen för småbarnspedagogik. Då den lokala planen för småbarnspedagogik utarbetas ska man samarbeta med kommunens olika förvaltningsområden och med myndigheterna som sköter uppgifter inom social- och hälsovården. Anordnaren av småbarnspedagogik ska godkänna planen för småbarnspedagogik separat för småbarnspedagogik på svenska, finska, samiska och vid behov för småbarnspedagogik på något annat språk. 

Den lokala planen för småbarnspedagogik och barnets individuella plan för småbarnspedagogik ska utarbetas på det sätt som anordnaren av småbarnspedagogik bestämmer i enlighet med lagen om småbarnspedagogik och i enlighet med de mål och riktlinjer som beskrivs i grunderna för planen för småbarnspedagogik. I grunderna för planen för småbarnspedagogik anges vilka frågor som ska avgöras och beskrivas i den lokala planen för småbarnspedagogik. Anordnaren av småbarnspedagogik ska godkänna planen för småbarnspedagogik separat för småbarnspedagogik på svenska, finska, samiska och vid behov för småbarnspedagogik på något annat språk. Den lokala planen för småbarnspedagogik preciserar, styr och stöder anordnandet av småbarnspedagogik på lokal nivå, och därför ska lokala särdrag och barnens behov beaktas vid utarbetandet av planen. 

I den lokala planen för småbarnspedagogik kan man använda text från grunderna för planen för småbarnspedagogik. Det väsentliga är ändå att öppna upp och konkretisera texten så att den styr och stöder hur småbarnspedagogiken genomförs och utvecklas på lokal nivå. På lokal nivå kan man utarbeta separata planer för de olika verksamhetsformerna inom småbarnspedagogiken. Flera anordnare kan också gemensamt utarbeta lokala planer för småbarnspedagogik. Den lokala planen för småbarnspedagogik kan godkännas i sin helhet eller delvis för kommunen, per enhet, grupp eller verksamhetsform. Då anordnaren är en privat serviceproducent kan planen godkännas på samma grunder som ovan eller gemensamt för hela verksamheten. Den lokala planen ska utvärderas regelbundet och den ska utvecklas utgående från värderingen. 

2.3  Utvärderingen av lokala planer för småbarnspedagogik

Nationella centret för utbildningsutvärdering NCU har utvärderat genomförandet av planer för småbarnspedagogik 2017–2019 och 2023. Enligt dessa utvärderingar stöds anordnandet av småbarnspedagogik bäst av sådana lokala planer för småbarnspedagogik där man så tydligt som möjligt konkretiserar vilka mål som uppställs för småbarnspedagogiken i grunderna för planen för småbarnspedagogik (Repo m.fl., 2019). Under de senaste åren har flera reformer genomförts både i fråga om lagstiftningen om småbarnspedagogik och i grunderna för planen för småbarnspedagogik. Det har därför uppstått behov av att uppdatera också de lokala planerna för småbarnspedagogik, vilket skett i störst omfattning 2018 och 2022. Utvärderingen och utvecklingen av de lokala planerna för småbarnspedagogik ska dock vara kontinuerlig och inte enbart bunden till förändringar i grunderna för planen för småbarnspedagogik. 

I den utvärdering av tillämpningen av grunderna för planen för småbarnspedagogik (Repo m.fl., 2018) som Nationella centret för utbildningsutvärdering publicerade 2018 lyftes det fram att planeringen på lokal nivå i kommunerna är en process i flera steg. Planeringen av uppdateringsprocesser, organiseringen av arbetet i anslutning till dem och utarbetandet av en lokal plan för småbarnspedagogik är ett omfattande och betydelsefullt arbete. I utvärderingarna konstaterades det också att eftersom den lokala planen ska godkännas i kommunens politiska beslutssystem, tar det tid att göra ändringar i handlingen. Det är således inte lätt att förena det demokratiska politiska beslutsfattandet med den lokala dagvårdsplanens karaktär av ett dokument som ständigt är i utveckling. Av detta följer att de lokala planerna för småbarnspedagogik ter sig ganska vaga och ofta upprepar texten i grunddokumentet eller hänvisar till något annat dokument. I flera utredningar har det konstaterats att de lokala tolkningarna av planen för förskoleundervisning och tidigare planerna (t.ex. Karila, 2016). En alltför snäv tidsplan för utarbetandet av en lokal plan för småbarnspedagogik medför bland annat att bastexterna för planen för småbarnspedagogik överförs direkt till de lokala planerna utan att lokala särdrag beaktas (Karila, 2016). Till följd av detta har det inte gjorts behövliga och lokalt gemensamma tolkningar av grunderna för planen för småbarnspedagogik som är bindande för personalen inom småbarnspedagogiken. Det huvudsakliga syftet med den lokala planen för småbarnspedagogik är att konkretisera de mål som anges i basdokumentet till en nivå som styr den praktiska pedagogiska verksamheten, vilket enligt utvärderingen inte förverkligades till alla delar. Det finns tecken på att personalen inte får tillräckligt stöd med av den lokala planen för verksamhet av jämn kvalitet som beaktar de lokala principerna för småbarnspedagogik. Tolkningen och konkretiseringen av grunderna för planen för småbarnspedagogik hotar att bli de enskilda arbetstagarnas ansvar. Problemet uppstår särskilt när anteckningarna i grunderna för planen för småbarnspedagogik är på allmän nivå och nya. 

Enligt bedömningar som gjordes 2023 har den lokala planen för småbarnspedagogik inte till alla delar lyckats jämna ut kvaliteten på småbarnspedagogiken. Målen enligt grunderna för planen för småbarnspedagogik uppnås inte vid alla verksamhetsställen inom småbarnspedagogiken på det sätt som grunderna förutsätter. Utvärderingen visade också att de lokala planerna för småbarnspedagogik inte nödvändigtvis uppdateras så att de motsvarar ändringarna i lagstiftningen eller grunderna innan de träder i kraft. Förutsättningarna för genomförandet av grunderna för planen för småbarnspedagogik varierade också mellan kommunerna. I landsbygdskommuner och tätortskommuner bedömdes den lokala processen med en plan för småbarnspedagogik ha lyckats sämre än i urbana kommuner. Utvärderingen visade att även om det inte är lagstadgat att utarbeta daghems- eller gruppspecifika planer, utarbetas enhetens verksamhetsplan och gruppens plan i största delen av daghemmen. Endast 10 % av daghemspersonalen uppgav att de inte har tillgång till gruppens plan och 8 % att de inte har tillgång till enhetens verksamhetsplan. Enligt daghemsföreståndarna har 13 procent ingen verksamhetsplan för sin enhet Det är lättare att trygga barns och familjers delaktighet på enhetsnivå än på hela kommunens nivå. 

2.4  Registrering av uppgifter om fortbildning för personalen inom småbarnspedagogiken

Anordnare och producenter av småbarnspedagogik ska enligt lagen om småbarnspedagogik (540/2018, 70 §) föra in uppgifter om deltagande i fortbildning för personalen i informationsresursen för småbarnspedagogik Varda. Enligt 68 § i lagen om småbarnspedagogik meddelar Utbildningsstyrelsen närmare föreskrifter om hur de uppgifter om informationsstrukturen för de uppgifter som avses i 13 kap. I Utbildningsstyrelsens föreskrift om informationsresursen har den bestämt att följande uppgifter om arbetstagarnas deltagande i fortbildning ska föras in: fortbildningens namn, datum då fortbildningen avlagts, antalet fortbildningsdagar samt arbetstagarens yrkesbenämning. En del av aktörerna inom småbarnspedagogiken för in uppgifterna med hjälp av ett dataöverföringsgränssnitt, dvs. med hjälp av automatiserad dataöverföring från det operativsystem aktören har i användning och Varda, andra via Vardas användargränssnitt. En del kommuner har integrerat uppgifterna om fortbildning i sitt system för personalförvaltning, andra har ett separat informationssystem för personalens kompetensutveckling i användning. 

Den fortbildning för personalen som ska föras in i Varda är all sådan fortbildning som avses i 39 § i lagen om småbarnspedagogik och som upprätthåller och utvecklar personalens yrkesskicklighet och som anknyter till arbetstagarens arbetsuppgifter. Fortbildning ska vara sådan fortbildning för personal inom småbarnspedagogiken och som arbetsgivaren bekostar. Fortbildningen kan ordnas antingen på arbetsplatsen eller utanför den och vara riktad till en enskild arbetstagare, till ett team, arbetsgemenskapen eller hela personalen inom småbarnspedagogiken. Teman för fortbildningen kan vara till exempel pedagogisk verksamhet inom småbarnspedagogiken, utarbetande av barnets individuella plan för småbarnspedagogik, trygghet och säkerhet samt verksamhetens ledning. 

Enligt preliminära uppgifter som införts i Varda deltog sammanlagt cirka 12 500 ordinarie eller visstidsanställda inom småbarnspedagogiken i någon fortbildning år 2023. Av dem var cirka 11 500 anställda hos kommunen och cirka 1 000 hos privata tjänsteproducenter. Uppskattningsvis är antalet fortbildningar större på den kommunala sidan, på grund av utmaningarna i fråga om registreringen av personaluppgifter i några kända stora kommuner. 

3  Målsättning

Syftet med propositionen är att stärka kommunernas verksamhetsförutsättningar och minska deras administrativa börda. Som ett led i att enligt regeringsprogrammet stärka verksamhetsförutsättningarna för alla kommuner och minska deras administrativa börda, slopas skyldigheten att utarbeta lokala planer för småbarnspedagogik och skyldigheten att registrera uppgifter om personalens deltagande i fortbildning. 

4  Förslagen och deras konsekvenser

4.1  De viktigaste förslagen

I propositionen föreslås det att kommunens skyldighet att utarbeta en lokal plan för småbarnspedagogik stryks ur lagen om småbarnspedagogik genom att 22 § i lagen om småbarnspedagogik upphävs. 

Enligt de nationella utvärderingarna är utarbetandet av lokala planer för småbarnspedagogik ett komplext, tidskrävande, omfattande och betydande administrativt arbete. De lokala planerna för småbarnspedagogik upprepar ofta text som ingår i det riksomfattande dokument som dessa grundar sig på. Således har huvudmålet för de lokala planerna för småbarnspedagogik, konkretiseringen av grunderna för den riksomfattande planen för småbarnspedagogik och beaktandet av lokala särdrag som styr den praktiska pedagogiska verksamheten varit bristfälligt och man har inte till alla delar lyckats trygga lika förutsättningar för de barn som deltar i småbarnspedagogik att växa, utvecklas och lära sig på ett övergripande sätt. Enligt förslaget är kommunen i fortsättningen inte skyldig att utarbeta en lokal plan för småbarnspedagogik, men kan fortfarande utarbeta en sådan plan. 

Vidare föreslås det att rapporteringsskyldigheten i fråga om fortbildning för personalen ska lindras genom att 70 § 2 mom. 5 punkten i lagen om småbarnspedagogik upphävs. Aktörerna inom småbarnspedagogiken registrerar för närvarande för varje arbetstagare som förts in i informationsresursen följande uppgifter om deltagandet i fortbildning: fortbildningens namn, slutdatum, antalet fortbildningsdagar och arbetstagarens yrkesbenämning. I fortsättningen ska uppgifter om fortbildning för personalen inte registreras. 

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

4.2.1  Ekonomiska konsekvenser

Den lokala planen för småbarnspedagogik är ett mångsidigt dokument som utarbetas tillsammans med flera olika sektorer inom kommunen. Den lokala planen ska uppdateras när det görs ändringar i grunderna för den riksomfattande planen för småbarnspedagogik. Dessutom ska bedömningen och utvecklingen av de lokala planerna för småbarnspedagogik vara kontinuerlig och inte enbart vara bunden till förändringar i grunderna för planen för småbarnspedagogik. Genomförandet av den lokala planen för småbarnspedagogik i den praktiska verksamheten bör också stödjas. Uppdateringen av den lokala planen för småbarnspedagogik och stödet för genomförandet beräknas ta i genomsnitt fem arbetsdagar per år för fem arbetstagare, varvid slopandet av planeringsskyldigheten skulle medföra en årlig besparing på 1,8 miljoner euro. 

Genom en lagreform (580/2015) år 2015 ändrades namnet på lagen om barndagvård (36/1973) till lagen om småbarnspedagogik och bestämmelser bland annat om barnets individuella plan för småbarnspedagogik fogades till lagen. I det sammanhanget föreslogs det att utarbetandet av lokala planer för småbarnspedagogik skulle vara frivilligt. I regeringens proposition med förslag till reformen (RP 341/2014 rd) ingår en konsekvensbedömning för kostnaderna för de riksomfattande grunderna för planen för småbarnspedagogik, men inte för lokala planer för småbarnspedagogik, eftersom detta inte föreslogs vara förpliktande. Kulturutskottet förutsatte dock i sitt betänkande (KuUB 29/2014 rd) att också utarbetandet av grunderna för planen för småbarnspedagogik blir förpliktande. I utskottets betänkande konstateras att uppgiften inte kan anses vara helt ny, eftersom många kommuner och privata daghem redan har gjort upp lokala planer för småbarnspedagogik. Således fastställdes denna redan etablerade verksamhetsmodell genom lag fr.o.m. den 1 augusti 2015, och i och med den nya skyldigheten föreslogs inget tilläggsanslag för kommunerna. Av ovannämnda skäl anser undervisnings- och kulturministeriet att den besparing som slopandet av uppgiften medför inte kan dras av från statsandelarna till hundra procent. 

Slopandet av skyldigheten att registrera kompletterande utbildning inom småbarnspedagogiken uppskattas spara ca 400 000 euro. Uppskattningsvis cirka 40 procent av personalen inom småbarnspedagogiken deltar årligen i fortbildning, och deltar i tre utbildningar var i snitt. Eftersom det tar uppskattningsvis 15 minuter att göra en anteckning om fortbildningen i Varda, innebär slopandet av registreringsskyldigheten att man sparar arbetstid. Dessutom betyder förslaget att aktörerna inom småbarnspedagogiken framöver kommer att ha en helhet mindre i informationsresursen som de ska se till att är uppdaterad och korrekt. 

Att slopa skyldigheten att föra in uppgifter medför kostnader av engångsnatur för de aktörer inom småbarnspedagogiken som för in uppgifterna i informationsresursen med hjälp av systemintegration. Ett beslut om registreringen av uppgifter förutsätter att aktörerna ändrar gränssnitten och eventuellt också förändrar sitt verksamhetssätt. En uppskattning av kostnaderna försvåras av att olika aktörer inom småbarnspedagogiken har olika fortbildningssystem, vilket innebär att omfattningen av den förändring som föreslås varierar mellan kommunerna. Dessutom förekommer variationer i avtalen mellan aktörerna inom småbarnspedagogiken och systemleverantörerna. 

Den årliga kostnadsbesparingen som förslaget innebär uppgår till sammanlagt 2,2 miljoner euro, varav besparingen för staten enligt statsandelsprocenten för basservice uppgår till 540 000 euro. Besparingen för staten riktas till moment 28.90.30, Statsandel till kommunerna för ordnande av för basservice, från och med 2025. 

4.2.2  Konsekvenser för myndigheterna

Enligt 2 § i lagen om småbarnspedagogik ska småbarnspedagogiken vara systematisk. Slopandet av de lokala planerna för småbarnspedagogik innebär att Utbildningsstyrelsen ska se över grunderna för den riksomfattande planen för småbarnspedagogik och stödmaterialet för genomförandet av den. I den paragraf som enligt förslaget ska upphävas, 22§ 2 mom. i lagen om småbarnspedagogik, förutsätts att man i den lokala planen beaktar samarbetet mellan de myndigheter som ansvarar för verkställigheten av uppgifter inom småbarnspedagogiken, undervisningen samt social- och hälsovården och övriga samarbetspartner som avses i 7 § och skapar de samarbetsstrukturer som behövs. Barnskyddslagen (417/2007) förutsätter dock att samarbetet mellan myndigheterna ska planeras i fråga om servicehelheten för barn och unga. Enligt 12 § 1 mom. i barnskyddslagen ska kommunen eller flera kommuner tillsammans göra upp en plan över kommunens eller kommunernas verksamhet för att främja barns och unga personers välfärd. Planen ska godkännas i respektive kommuns kommunfullmäktige och ses över minst vart fjärde år. Med stöd av 4 mom. i samma paragraf ska planen över kommunens eller kommunernas verksamhet för att främja barns och unga personers välfärd innehålla uppgifter för planperioden om ordnande av samarbetet mellan olika myndigheter samt sammanslutningar och anstalter som producerar tjänster för barn och unga. 

Att slopa registreringen av uppgifter om fortutbildning bedöms i viss mån innebära extra arbete av engångsnatur för Utbildningsstyrelsen. Enligt 68 § i lagen om småbarnspedagogik meddelar Utbildningsstyrelsen närmare föreskrifter om informationsstrukturen för de uppgifter som förs in i informationsresursen. Förslaget innebär att Utbildningsstyrelsen ska uppdatera den föreskrift om en informationsresurs som avses 68 § i lagen om småbarnspedagogik samt ändra anvisningarna till aktörerna inom småbarnspedagogiken om de uppgifter som ska föras in i den informationsresursen. Dessutom bör Utbildningsstyrelsen förhindra att uppgifter om fortbildning för personalen registreras med hjälp av Vardas användargränssnitt och dataöverföringsgränssnitt efter det lagen har trätt i kraft. Utbildningsstyrelsen bör eventuellt också bearbeta avsnittet om information om fortbildningar i tjänsten Min Studieinfo, där arbetstagaren kan se sina egna arbetstagaruppgifter som förts in i Varda. 

Enligt 73 mom. i paragrafen kan uppgifter som ingår i informationsresursen lämnas ut till myndigheter via tjänsten med stöd av den rätt att få uppgifter myndigheten har enligt lag eller på grundval av en lagstadgad uppgift. För närvarande lämnas kompletterande uppgifter om fortbildningar via gränssnittet till Statistikcentralen och till Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU). Om skyldigheten att registrera dessa uppgifter upphör, innebär det att Statistikcentralen i fortsättningen inte får uppgifterna i fråga för statistikföring och att NCU i fortsättningen inte längre får någon bakgrundsinformation för verktyget för utvärdering av fortbildning i kvalitetsutvärderingssystemet för småbarnspedagogiken. Förslaget kan förutsätta ändringar i Statistikcentralens och NCU:s Varda–gränssnitt samt i de system som utnyttjar dessa data. 

4.2.3  Konsekvenser för kommunerna

Om de lokala planerna för småbarnspedagogik skopas, minskar kommunernas planeringsskyldighet samt det administrativa arbete som behövs för att utarbeta, utvärdera och uppdatera planerna. 

Slopandet av skyldigheten att föra in uppgifter om fortutbildningar bedöms på sikt minska den administrativa bördan för aktörerna inom småbarnspedagogiken. Det är sannolikt att aktörerna inom småbarnspedagogiken själva fortsätter att lokalt följa upp hur personalen deltar i fortbildningar. En aktör inom småbarnspedagogiken behöver dock inte i fortsättningen föra in uppgifter om fortbildningar i de lokala system för aktörer inom småbarnspedagogiken där uppgifter om fortutbildning förvaltas i enlighet med Utbildningsstyrelsens föreskrift om Varda. Dessutom ska aktören i fortsättningen inte bevara uppgifter om fortbildning i Varda med hjälp av ett dataöverföringsgränssnitt eller ett användargränssnitt i Varda. Således upphör också skyldigheten enligt 67 § i lagen om småbarnspedagogik att sörja för kvaliteten, aktualiteten och riktigheten för de uppgifter om fortbildningar som förts in i informationsresursen. Därmed bedöms åtgärden lindra kommunernas lagstadgade registreringsskyldighet. Om skyldigheten att föra in uppgifter slopas, medför det eventuellt kostnader av engångsnatur för de aktörer inom småbarnspedagogiken som för in dessa uppgifter i informationsresursen med hjälp av systemintegration. Att i enlighet med förslaget upphöra med registreringen av dessa uppgifter innebär att aktörerna måste ändra gränssnitten och eventuellt också förändra sin registreringspraxis. Kostnadsbildningen har bedömts i avsnittet Ekonomiska konsekvenser. 

I och med den ändring som föreslås kommer det inte längre att finnas uppgifter på riksnivå om personalens deltagande i fortbildningar. Om det behövs sådana uppgifter, bör det företas en separat datainsamling i detta syfte. 

4.2.4  Konsekvenser för privata producenter av småbarnspedagogik

Enligt förslaget slopas också de privata serviceproducenternas skyldighet att utarbeta en lokal plan för småbarnspedagogiken och att föra in uppgifter om fortutbildningar i informationsresursen inom småbarnspedagogiken. Därmed kan den arbetstid som lagts ner på utarbetandet av en lokal plan för småbarnspedagogik och för registrering av uppgifter om fortutbildningar omfördelas på ett ändamålsenligt sätt. 

4.2.5  Konsekvenser för barn

Enligt de riksomfattande utvärderingar som nationella centret för utbildningsutvärdering gjort (2017, 2019, 2023) har de lokala planerna för småbarnspedagogik inte överallt lyckats konkretisera dokumentet grunderna för den riksomfattande planen för småbarnspedagogik. I de lokala planerna för småbarnspedagogik upprepas ofta text som ingår i de riksomfattande grunderna, varvid deras huvudsakliga syfte som en handling som styr den pedagogiska verksamheten i vardagen och beaktar lokala verksamhetsmodeller och praxis har varit bristfälligt och man inte till alla delar har lyckats trygga lika förutsättningar för de barn som deltar i småbarnspedagogiken att växa, utvecklas och lära sig på ett övergripande sätt. Enligt utvärderingarna utarbetas i de flesta kommuner utöver den lokala planen för småbarnspedagogik dessutom planer för varje verksamhetsställe. Vid utarbetandet av dessa planer är det möjligt att utöver de lokala särdragen beakta personalens, barnens och deras familjers perspektiv. Därför är en plan för varje verksamhetsställe sannolikt både en mer konkret lösning och en smidigare lösning med tanke på genomförandet än en plan för varje anordnare. I de kommuner där den lokala planen för småbarnspedagogik och processen för att utarbeta den har upplevts vara fungerande och där den lokala planens mål har uppnåtts, kan utarbetandet av den lokala planen för småbarnspedagogik fortsätta även framöver, även om skyldigheten att göra det slopas. Om sådana kommuner där det har konstaterats att den lokala planen för småbarnspedagogik fungerar slutar utarbeta planen när skyldigheten upphör, kan slopandet av skyldigheten ha negativa konsekvenser för kvaliteten på småbarnspedagogiken. Slopandet av skyldigheten kan också försätta barn och barnfamiljer i en ojämlik ställning, om endast en del kommuner gör upp lokala planer för småbarnspedagogiken. 

Vid justitieministeriet bereds som bäst en regeringsproposition där det föreslås att bestämmelsen om skyldigheten att främja småbarnspedagogik i diskrimineringslagen (1325/2014) ändras så att bestämmelserna om skyldigheten att utarbeta verksamhetsspecifika likabehandlingsplaner för småbarnspedagogiken upphävs. I stället för de verksamhetsställesvisa planerna åläggs anordnare och serviceproducenter av småbarnspedagogik enligt förslaget att utarbeta en likabehandlingsplan för småbarnspedagogik för anordnaren eller serviceproducenten i sin helhet. Slopandet av planeringsskyldigheterna för småbarnspedagogiken kan som helhet betraktat ha negativa konsekvenser för kvaliteten på småbarnspedagogiken och tillgodoseendet av barnets bästa. De eventuella negativa konsekvenserna kan accentueras särskilt i fråga om barn i svagare ställning, såsom till exempel barn med utvecklingsstörning. 

Slopandet av skyldigheten att registrera fortbildning ändrar inte på den lagstadgade uppgiften för aktörerna inom småbarnspedagogiken att erbjuda personalen fortbildning. Registreringen av fortbildningarna bedöms således inte ha några direkta konsekvenser för de barn som deltar i småbarnspedagogik eller för kvaliteten på den småbarnspedagogik de deltar i. Slopandet av skyldigheten kan ha konsekvenser för kunskapsunderlaget gällande fortutbildning och därmed indirekt påverka kvaliteten på småbarnspedagogiken. 

4.2.6  Konsekvenser för informationshanteringen och konsekvenser för dataskyddet

Utarbetandet av lokala planer för småbarnspedagogik bedöms ha konsekvenser av engångsnatur för kommunernas informationshantering, om planerna har beaktats i de informationshanteringsmodeller som avses i 5 § i lagen om informationshantering inom kommunerna (906/2019) och slopandet av skyldigheten att utarbeta sådana planer förutsätter ändringar i informationshanteringsmodellen och praxis för informationshanteringen. De lokala planerna för småbarnspedagogik är handlingar som enligt Riksarkivets gallringsbeslut (KA/13089/07.01.01.03.01/2018, på finska) ska förvaras varaktigt. Förslaget innebär att handlingarna inte längre arkiveras. Slopandet av skyldigheten att utarbeta lokala planer för småbarnspedagogik bedöms inte ha några konsekvenser för dataskyddet. 

Slopandet av skyldigheten att registrera uppgifter om fortbildning bedöms ha konsekvenser av engångsnatur för Utbildningsstyrelsens och de småbarnspedagogiska aktörernas informationshantering. Utbildningsstyrelsen och aktörerna inom småbarnspedagogiken ska bedöma om det föreslagna upphörandet av bevarandet av uppgifter förutsätter ändringar i deras modell för informationshantering enligt 5 § i informationshanteringslagen . Förslaget innebär att Utbildningsstyrelsen bör uppdatera föreskriften om den informationsresurs som avses i 68 § i lagen om småbarnspedagogik samt ändra anvisningarna till aktörerna inom småbarnspedagogiken om de uppgifter som ska föras in i informationsresursen.  

Förslaget anses ha konsekvenser för informationssystemen. De aktörer inom småbarnspedagogiken som registrerar uppgifter i informationsresursen med hjälp av systemintegration skar göra de ändringar i gränssnitten som ändringen förutsätter. Utbildningsstyrelsen ska göra de tekniska ändringar som den föreslagna ändringen förutsätter, såsom förhindra att ny fortutbildning förs in i informationsresursen Varda med hjälp av ett användargränssnitt eller ett datagränssnitt efter det att lagen har trätt i kraft. Utbildningsstyrelsen bör eventuellt också bearbeta vyn för uppgifter om fortbildningar i tjänsten Min Studieinfo, där arbetstagaren kan se de uppgifter om sig själv som arbetstagare som förts in i informationsresursen. 

Slopandet av skyldigheten att registrera fortbildning bedöms inte ha några konsekvenser för dataskyddet för de registrerade. Utbildningsstyrelsen ska dock se till att de uppgifter som den personansvariga åläggs enligt 67 § i lagen om småbarnspedagogik samt den registrerades rättigheter enligt den allmänna dataskyddsförordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) fortfarande tillgodoses i fråga om de uppgifter om fortutbildning för personalen som har lagrats i informationsresursen före ikraftträdandet av den föreslagna lagen. Den personuppgiftsansvarige är i enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen skyldig att visa att dataskyddsbestämmelserna iakttas (artiklarna 5.2, 24 och 25 i den allmänna dataskyddsförordningen). Den personuppgiftsansvarige ska vidta åtgärder för att säkerställa att varje fysisk person som utför arbete under den personuppgiftsansvariges överinseende, och som får tillgång till personuppgifter, endast behandlar dessa på instruktion från den personuppgiftsansvarige och att personalen har tillräcklig kunskap om behandlingen av sådana uppgifter (artiklarna 29 och 32.4 i den allmänna dataskyddsförordningen). När de riksomfattande grunderna för planen för småbarnspedagogik revideras ska uppmärksamhet fästas vid behandlingen av personuppgifterna för varje barn. Dessutom ska den lagstiftning som tillämpas på verksamheten och som påverkar behandlingen av personuppgifter beaktas när informationssystem planeras och förnyas. 

De uppgifter om fortbildning som lagras i Varda är enligt Riksarkivets beslut sådana uppgifter som ska förvaras varaktigt (KA/14277/07.01.01.03.01/2020). Enligt beslutet ska samtliga uppgifter om personalen inom småbarnspedagogiken bevaras permanent. Enligt propositionen ska förvaringen i fortsättningen inte inkludera uppgifter om fortbildning för personalen inom småbarnspedagogiken som förts in i informationsresursen. 

Slopandet av skyldigheten att föra in uppgifter om fortbildning bedöms ha konsekvenser av engångsnatur för informationshanteringen vid Statistikcentralen och Nationella centret för utbildningsutvärdering. De uppgifter om fortutbildning som med stöd av 73 § i lagen om småbarnspedagogik lämnas till Statistikcentralen och Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) kan med utgångspunkt i förslaget inte längre utnyttjas av dessa organisationer. Att registreringen av sådana uppgifter upphör innebär att Statistikcentralen i fortsättningen inte får uppgifterna i fråga för statistikföring och att NCU i fortsättningen inte heller får i frågavarande uppgifter som bakgrundsinformation för verktyget för utvärdering av fortbildningen i kvalitetsutvärderingssystemet inom småbarnspedagogiken. Förslaget kan förutsätta ändringar i Statistikcentralens och NCU:s Varda–gränssnitt samt i de system som utnyttjar dessa data. 

5  Alternativa handlingsvägar

När det gäller uppnåendet av syftet med denna proposition har det bedömts att upphävandet av skyldigheten att utarbeta lokala planer för småbarnspedagogik är det mest ändamålsenliga sättet att nå det utan att barnets bästa eller kvaliteten på småbarnspedagogiken äventyras. På motsvarande sätt är slopandet av skyldigheten att registrera uppgifter om fortbildning för personalen ett ändamålsenligt sätt med tanke på syftet med denna proposition. De som anordnar eller tillhandahåller småbarnspedagogik är i enlighet med förslaget alltjämt skyldiga att med stöd av 39 § i lagen om småbarnspedagogik se till att personalen inom småbarnspedagogiken i tillräckligt hög grad deltar i fortbildning som upprätthåller och utvecklar deras yrkesskicklighet. 

6  Remissvar

6.1  Remissbehandlingen och remissvaren

Utkastet till regeringsproposition var på remiss den 13 juni–den 19 juli 2024. Begäran om utlåtande skickades till de centrala intressentgrupperna, och dessutom har också andra aktörer kunnat lämna sitt utlåtande via portalen Utlåtande.fi. 

Utlåtande begärdes av 34 remissinstanser. Det gavs sammanlagt 43 utlåtanden om utkastet. Yttranden lämnades av följande aktörer: Träskända stad, Nationella centret för utbildningsutvärdering, Reso stad, Finlands Kommunförbund, Finlands Dövas Förbund rf, Helsingfors stad, Åbo stad, Mannerheims Barnskyddsförbund rf, Kehitysvammaisten Tukiliitto ry, KT Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna, Företagarna i Finland, Undervisningssektorns Fackorganisation rf, Centralförbundet för Barnskydd rf, Rovaniemi stad, Kvinnosaksförbundet Unionen r.f., Invalidförbundet rf, Tammerfors stad, Synskadades förbund rf, Finlands Föräldraförbund rf, Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer rf, Utbildningsstyrelsen, Kuusamo stad, dataombudsmannen, Ungdomssektorns takorganisation i Finland Allians rf, Jyväskylä stad, diskrimineringsombudsmannen, barnombudsmannen, Finlands UNICEF rf, Speciallärarna inom småbarnspedagogik i Finland rf, Bildningsbranschen rf, Tehy rf, Fackorganisationen för högutbildade inom socialbranschenTalentia rf, Varhaiskasvattajien verkosto, Sametinget, finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, Uleåborgs stad, Vasa stad, Borgå stad och Lieksa stad. 

Utlåtandena finns på projektets webbplats på adressen: https://okm.fi/sv/projekt?tunnus=OKM050:00/2024 

En del av remissinstanserna understödde propositionens allmänna mål, eller understödde dem till övervägande del. Andra remissinstanser ansåg att de ändringar som föreslås i utkastet till proposition tryggar uppnåendet av de uppställda målen. De remissinstanser som förhöll sig kritiskt till propositionen ansåg däremot att målen med propositionen inte kan uppnås propositionen inte kan uppnås genom de bestämmelser som föreslås, utan skulle kunna uppnås på något annat sätt. En del av remissinstanserna ansåg att målen för avvecklingen av normer lämpar sig illa för småbarnspedagogik som gäller små barn, och att bedömningen av propositionens konsekvenser för barn bör kompletteras. Utifrån remissvaren har konsekvensbedömningen i propositionen kompletterats, särskilt i fråga om de ekonomiska konsekvenserna och konsekvenserna för barn. Till propositionen har även fogats ett kapitel om verkställighet och uppföljning. 

6.2  Utlåtanden om upphävande av 22 § i lagen om småbarnspedagogik

Remissinstansernas åsikter om upphävandet av 22 § i lagen om småbarnspedagogik var delade. Cirka två tredjedelar av remissinstanserna motsatte sig slopandet av de lokala planerna för småbarnspedagogik. De remissinstanser som förhöll sig kritiska till propositionen ansåg att förslaget de facto inte minskar den administrativa bördan. Remissinstanserna ansåg att kommunerna i vilket fall som helst bör fastställa förfaranden och ge anvisningar om enheternas verksamhet lokalt. Därtill oroade man sig i remissvaren över att de föreslagna ändringarna kommer att försämra jämlikheten i fråga om kvaliteten på småbarnspedagogiken och därmed också det stöd som barnen får inom småbarnspedagogiken. Remissinstanserna ansåg att när skyldigheten slopas, kan planeringen upphöra även i de kommuner där den har fungerat väl. En lokal plan för småbarnspedagogik ansågs bidra till att de mål för småbarnspedagogiken som anges i 3 § i lagen om småbarnspedagogik uppnås. En del av de remissinstanser som förhöll sig kritiska till upphävandet av 22 § i lagen om småbarnspedagogik ansåg att genomförandet av de lokala planerna för småbarnspedagogik bör utvecklas i stället för att slopa skyldigheten att utarbeta sådana planer. Bedömningen av konsekvenserna för barn ansågs bristfällig. Motiveringen till propositionen har kompletterats med anledning av remissvaren. 

En del av remissinstanserna påpekade att de lokala planerna för småbarnspedagogik har varit i bruk endast en kort tid och att genomförandet av dem bör utvecklas, i stället för att slopa skyldigheten att göra upp dem. Några remissinstanser lyfte fram de ändringar som samtidigt är aktuella i fråga om skyldigheten att göra upp en plan för de åtgärder som behövs för att främja likabehandling enligt 6 a § 2 mom. i diskrimineringslagen och de sammantagna konsekvenserna av avvecklingen av dessa två förpliktelser att göra upp planer, med tanke på kvaliteten på småbarnspedagogiken och tillgodoseendet av barnets rättigheter.  

Cirka en tredjedel av remissinstanserna understödde slopandet av de lokala planerna för småbarnspedagogik och ansåg att slopandet av skyldigheten underlättar den administrativa bördan. En del av de remissinstanser som förhöll sig positiva till slopandet av skyldigheten ansåg dock att en lindring av det administrativa arbetet förutsätter att grunderna för planen för småbarnspedagogik utvecklas och att slopandet av den lokala planeringsskyldigheten framhäver betydelsen av ledning vid varje verksamhetsställe. 

6.3  Remissvar om upphävande av 70 § 2 mom. 5 punkten i statstjänstemannaförordningen

Cirka hälften av remissinstanserna understödde slopandet av skyldigheten att registrera uppgifter om personalens fortutbildning. I de utlåtanden som understödde förslaget ansågs det bl.a. att en riksomfattande uppföljning inte är nödvändig, eftersom anordnarna av småbarnspedagogik själva följer med deltagandet i och innehållet i fortbildningen av personalen. En del av remissinstanserna ansåg också att den erhållna informationen i vilket fall som helst inte har varit tillförlitlig på grund av svårigheter som sammanhänger med datainsamlingen. 

De remissinstanser som förhöll sig kritiskt till propositionen ansåg att kunskapsunderlaget i fråga om uppgifter om fortbildning av personalen kommer att försvagas i och med propositionen. Exempelvis Nationella centret för utbildningsutvärdering NCU ansåg att en risk förknippad med en lindring av rapporteringsskyldigheten är att avsaknaden av en helhetsbild kan medföra variationer i genomförandet av fortbildning. Detta kan försätta anställda inom småbarnspedagogiken i ojämlik ställning i fråga om deltagande i fortbildning, och ändringen kan ha konsekvenser för kvaliteten på småbarnspedagogiken. 

7  Specialmotivering

1 §. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av 22 § 2 mom. och 70 § 2 mom. 5 punkten i lagen om småbarnspedagogik  

2 §. I paragrafen föreslås bestämmelser om lagens ikraftträdande.  

8  Ikraftträdande

Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 januari 2025. 

9  S förhållande till budgetpropositionen

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2025 och avses bli behandlad i samband med den. 

10  Verkställighet och uppföljning

Undervisnings- och kulturministeriet följer upp genomförandet av den föreslagna regleringen i samarbete med Utbildningsstyrelsen och Nationella centret för utbildningsutvärdering NCU. 

11  Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

Viktiga grundläggande fri- och rättigheter med tanke på småbarnspedagogiken är de kulturella rättigheterna enligt 16 § i grundlagen och rätten till social trygghet enligt 19 §. Enligt 16 § 2 mom. i grundlagen ska det allmänna, enligt vad som närmare bestäms genom lag, säkerställa lika möjligheter för var och en att oavsett medellöshet enligt sin förmåga och sina särskilda behov få även annan än grundläggande utbildning samt utveckla sig själv. 

Med stöd av 4 § i lagen om småbarnspedagogik ska man vid planering, anordnande och tillhandahållande av samt beslutsfattande om småbarnspedagogik i första hand se till barnets bästa. Oavsett av att småbarnspedagogiken överförts till ett annat förvaltningsområde, har grundlagsutskottet ansett att regleringen av småbarnspedagogiken fortsättningsvis i första hand bedöms vara en socialvårdstjänst i enlighet med 19 § 3 mom. i grundlagen. Att man övergått till att i lagstiftningen använda termen småbarnspedagogik har dock medfört att bedömningen även omfattar ett element av kulturella rättigheter enligt 16 § 2 mom. i grundlagen. (GrUU 12/2015 rd, s. 3). 

Barnets rätt till småbarnspedagogik har erkänts också i internationella avtal som är bindande för Finland. Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (FördrS 59–60/1991, nedan barnkonventionen) har i Finland varit i kraft på lagnivå sedan 1991. Barnkonventionen förpliktar konventionsstaterna att för barn tillförsäkra rätt till skydd och omvårdnad, till en andel av samhällets resurser samt rätt att delta i fattande av beslut som gäller barnet självt och i samhällslivet. De rättigheter som är inskrivna i barnkonventionen bör tillgodoses i hela barnbefolkningens och i varje barns liv. Med barn avses i konventionen en person som inte fyllt 18 år. Enligt konventionen vidtar konventionsstaterna alla lämpliga lagstiftningsåtgärder, administrativa och andra åtgärder för att genomföra de rättigheter som erkänns i konventionen. Enligt artikel 3 i konventionen ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet. För detta ändamål ska konventionsstaterna vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder och administrativa åtgärder. Enligt artikel 28 i konventionen erkänner konventionsstaterna barnets rätt till utbildning. Denna rätt inbegriper också rätten till småbarnspedagogik. Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (FördrS 27/2016) förpliktar till att särskilt beakta barn med funktionsnedsättning. Enligt artikel 7 i konventionen ska konventionsstaterna säkerställa att barn med funktionsnedsättning i alla rådande situationer fullt åtnjuter alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på lika villkor som andra barn. I alla åtgärder som rör barn med funktionsnedsättning ska barnets bästa komma i främsta rummet. 

Slopandet av skyldigheten att utarbeta lokala planer för småbarnspedagogik bedöms inte ha några betydande konsekvenser för tillgodoseendet av barnets rättigheter, eftersom ändringen inte bedöms ha några betydande konsekvenser för de barn som deltar i småbarnspedagogik eller för kvaliteten på småbarnspedagogiken. I de kommuner där den lokala planen för småbarnspedagogik och processen för att utarbeta den har upplevts fungera väl och där målen i den lokala planen har uppnåtts, kan utarbetandet av en lokal plan för småbarnspedagogik fortsätta även framöver, trots att skyldigheten att göra det slopas. Inom småbarnspedagogiken ska Utbildningsstyrelsens grunder för planen för småbarnspedagogik alltjämt iakttas, och det ska fortfarande utarbetas en individuell plan för småbarnspedagogik för varje barn. Det är dock möjligt att den föreslagna ändringen har negativa konsekvenser för barnen i sådana kommuner där det lokala planeringsarbetet helt upphör i och med att skyldigheten slopas. De eventuella negativa konsekvenserna kan accentueras särskilt i fråga om barn i svagare ställning, såsom till exempel barn med utvecklingsstörning. Det är också möjligt att barn och barnfamiljer i och med att skyldigheten slopas kommer att försättas i en ojämlik ställning sinsemellan, om det bara kommer att utarbetas en lokal plan för småbarnspedagogik i en del kommuner. 

Slopandet av skyldigheten att registrera fortbildning ändrar inte på den lagstadgade uppgiften för aktörerna inom småbarnspedagogiken att erbjuda personalen fortbildning. Att registreringen av fortbildning upphör bedöms således inte ha några direkta konsekvenser för tillgodoseendet av rättigheterna för barn som deltar i småbarnspedagogik. Ändringen kan dock ha konsekvenser för det kunskapsunderlag som samlas in om fortbildningar, och därigenom ha indirekta konsekvenser även för kvaliteten på småbarnspedagogiken. 

Med stöd av vad som anförts ovan anser regeringen att lagförslaget kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 

Kläm 

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lagförslag

Lag om upphävande av 22 § och 70 § 2 mom. 5 punkten i lagen om småbarnspedagogik 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Genom denna lag upphävs i lagen om småbarnspedagogik (540/2018) 70 § 2 mom. 5 punkten. 
2 § 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 23 september 2024 
Statsminister Petteri Orpo 
Undervisningsminister Anders Adlercreutz