7
Specialmotivering
6 §.Förvaltningen av naturvården. Enligt förslaget ska 2 mom. ändras på så sätt att där anges närings-, trafik- och miljöcentralernas uppgifter inom ordningen enligt 1 a kap. för stödinsatser för att skydda och värna den biologiska mångfalden.
Enligt det nya 2 mom. ska centralerna vara stödmyndigheter enligt 1 a kap. inom respektive område. Centralen ska sköta de uppgifter som anges i det kapitlet och som ingår i de föreslagna 6 b, 6 f, 6 i och 6 j.
Närings-, trafik- och miljöcentralen ska ansvara för de stödrelaterade uppgifter som gäller genomförande, styrning, övervakning och främjande av stödinsatserna. Uppgifterna avses vara stödmyndigheternas viktigaste uppgifter i det praktiska ordnandet av stödinsatserna. Stödinsatserna kan bestå av en enda åtgärd eller en åtgärd i flera delar.
1 a kap. Stöd för skydd och vård av den biologiska mångfalden. Det föreslås att till lagen fogas ett nytt 1 a kap. med nya 6 a–6 m §. Det nya kapitlet ska tillämpas på stödinsatser för att skydda och värna den biologiska mångfalden. I kapitlet föreslås bestämmelser om en ny stödordning som ska bidra till att säkerställa att målen för skyddet av den biologiska mångfalden nås. Stöd som beviljas med stöd av det föreslagna kapitlet ska inte betraktas som statsunderstöd enligt statsunderstödslagen (688/2001).
Avtalsförhållandet mellan närings-, trafik- och miljöcentralen och det företag som levererar stödet ska enligt förslaget basera sig på ett upphandlingskontrakt som ingåtts om stödet. Förhållandet mellan centralen och stödmottagaren ska å sin sida grunda sig på ett stödbeslut som kan innehålla stödvillkor och, i vissa situationer, på avtal.
6 a §.Stöd. Paragrafen avses gälla stöd för åtgärder för vård och restaurering av i lagen avsedda naturtyper, arters livsmiljöer, naturlandskap och kulturlandskap.
Enligt det föreslagna 1 mom. ska stödet för åtgärder för främjande av skyddet av biologisk mångfald vara beroende av prövning, och det ska kunna beviljas inom ramen för det maximibelopp som fastställts i statsbudgeten. Ingen har subjektiv rätt till stöd. Stödet kan bestå av varor och tjänster. Stödet ska således kunna omfatta både varor och tjänster eller någondera av dem, beroende på typen av vård- eller iståndsättningsbehov. Typiskt sett kommer det att vara fråga om stöd i form av tjänster. Åtgärder som kan komma i fråga om vård- och iståndsättningsåtgärder är exempelvis slåtter, avlägsnande av träd, röjning, avbränning eller betesgång, inklusive eventuell inhyrning av betesdjur. Med varor avses exempelvis stängselmaterial som betesgången kräver.
Enligt 2 mom. får närings-, trafik- och miljöcentralen bevilja det stöd som avses i kapitlet efter ansökan och med stöd av markägarens samtycke. I en situation där stödet kommer att främja stödmottagarens ekonomiska verksamhet ska det enligt förslaget beviljas endast på grundval av ansökan. Förfarandet bidrar till att säkerställa att villkoren enligt Europeiska unionens regler om statligt stöd uppfylls. Syftet med stödordningen för vård och iståndsättning av i naturvårdslagen avsedda arters livsmiljöer samt i den lagen avsedda naturtyper och landskap är dock att främja den biologiska mångfalden på ett sätt som inte i snitt främjar stödmottagarens ekonomiska verksamhet, vilket innebär att stödet i allmänhet inte ger stödmottagaren någon nytta som kan mätas i pengar. Det kan antas att stödet till övervägande del kommer att riktas till sådana områden och objekt där det inte bedrivs någon ekonomisk verksamhet. Närings-, trafik- och miljöcentralen bedömer i respektive fall om de planerade vård- och iståndsättningsåtgärderna främjar stödmottagarens ekonomiska verksamhet. I praktiken kommer närings-, trafik- och miljöcentralen och markägaren att ha kontakt och förhandla om vilka åtgärder som behövs innan stödet beviljas. De infaller också innan den faktiska ansökan ges in eller samtycket lämnas. Markägarens rättssäkerhet måste säkerställas, och därför ska samtycket till att stöd beviljas alltid ges skriftligen.
I 3 mom. föreslås ett bemyndigande för statsrådet att utfärda förordning. Genom förordningen ska det gå att utfärda närmare bestämmelser om stödet. Avsikten är att de stödspecifika bestämmelserna om stödinnehållet ska utfärdas genom förordning av statsrådet, vilket innebär att den föreslagna lagen och den stödspecifika förordningen tillämpas vid stöd. Bemyndigandena att utfärda förordning är nödvändiga i synnerhet med anledning av de villkor för beviljande av statligt stöd som bestäms separat för varje stöd. I fråga om bemyndigandena har 80 § 1 mom. i grundlagen beaktats. Enligt det momentet ska bestämmelser om grunderna för individens rättigheter och skyldigheter utfärdas genom lag. Det går dock att genom lag bemyndiga myndigheter att utfärda närmare bestämmelser om sådant som är av mindre betydelse för individens rättigheter och skyldigheter. Behörigheten för den som utfärdar bemyndigandet begränsas i fråga om den aktuella stödordningen i synnerhet av den reglering av statligt stöd som bygger på EU-lagstiftning. De stödspecifika bestämmelser som utfärdas genom förordning är till sin natur reglering som specificerar lagen.
6 b §.Ordnande av stöd. I paragrafen föreslås bestämmelser om närings-, trafik- och miljö-centralens uppgifter vid ordnandet av stödet.
Närings-, trafik- och miljöcentralen ska förbereda upphandlingen av stödet, fatta upphandlingsbeslut och ingå upphandlingskontrakt. Till dess uppgifter hör också att genomföra upphandlingen i praktiken och att ordna överlåtelsen av stödet i praktiken på basis av stödbeslutet samt att sköta andra organiseringsuppgifter som krävs för stödinsatserna. Bestämmelser om centralens uppgifter finns också i flera paragrafer i det föreslagna 1 a kap. Närings-, trafik- och miljöcentralen ska också planera stödinsatserna. Med detta avses emellertid inte planering av hur stödet i ett enskilt fall genomförs, vilket i princip ankommer på den som ansöker om stöd.
Det föreslagna 2 mom. avses innehålla en informativ hänvisning till att lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016) ska tillämpas på sådan upphandling. Om en upphandling ligger under det nationella tröskelvärdet ska närings-, trafik- och miljöcentralens interna föreskrifter och anvisningar om småskalig upphandling tillämpas på upphandlingen. I praktiken kan centralerna utnyttja Hansel Ab:s ramavtal vid upphandling. Också finansministeriets handbok om upphandling, Valtion hankintakäsikirja (2017), innehåller rekommendationer när det gäller småskalig upphandling.
En närings-, trafik- och miljöcentralen kan skaffa tjänster också av den som ansöker om stöd eller markägaren. I så fall är det inte fråga om stöd enligt stödordningen, utan om upphandling och tillhörande upphandlingskontrakt enligt den aktuella paragrafen.
6 c §.Tillämpning av Europeiska unionens lagstiftning. Paragrafen avses innehålla bestämmelser om hur stödordningen förhåller sig till Europeiska unionens lagstiftning.
I 1 mom. finns en allmän bestämmelse om tillämpningen av Europeiska unionens regler om statligt stöd. Till den del stöd riktas till ett företags eller någon annan sammanslutnings ekonomiska verksamhet ska dessutom Europeiska unionens lagstiftning om statligt stöd tillämpas. Beroende på stödet är det fråga om stöd som omfattas antingen av den allmänna gruppundantagsförordningen eller av gruppundantagsförordningen för jordbruket eller så av någon de minimis-förordning, såsom anges i avsnitt 3.2 som gäller propositionens mål.
EU:s regler om statligt stöd möjliggör stöd och stödprogram, om den nationella regleringen är förenlig med de krav som ställs i EU:s regelverk om statligt stöd. EU-rätten innehåller inga materiella bestämmelser om stödordningar för främjande av åtgärder för den biologiska mångfalden. Således har den nationella lagstiftningen en central roll när det gäller att föreskriva om sådant stöd och om förutsättningarna för sådant stöd.
Den allmänna gruppundantagsförordningen om statligt stöd gör det möjligt för medlemsstaterna att införa statliga stödordningar och bevilja stöd utan föregående godkännande från kommissionen. En sammanställning i efterhand behövs dock, och kommissionen kan kontrollera dessa stödordningar och stöd.
Stödordningar och stöd enligt den allmänna gruppundantagsförordningen ska uppfylla de allmänna kraven i kapitel I i förordningen och de tillsynskrav som avses i kapitel II. Kommissionen har också utfärdat riktlinjer för stöd och stödordningar för miljöskydd och energi (2014/C 200/01, EUT C 200/19, 28.6.2014). Kommissionen tillämpar riktlinjerna vid bedömningen av sådana stöd och stödordningar som förutsätter förhandsanmälan om statligt stöd till kommissionen och kommissionens förhandsgodkännande.
När det gäller stöd som riktas till jordbruk tillämpas i princip gruppundantagsförordningen för jordbruket. Stödordningen ska uppfylla de allmänna kraven i kapitel I i förordningen och övervakningskraven i kapitel II samt de stödspecifika kraven. Enligt gruppundantagsförordningen för jordbruket ska medlemsstaterna, senast tio arbetsdagar innan en stödordning som är undantagen från anmälningsskyldigheten i förordningen träder i kraft eller ett stöd för särskilda ändamål som är undantaget enligt förordningen beviljas, lämna kommissionen en sammanfattande information om uppgifterna om stödet.
Det bör vidare noteras att iakttagandet av EU:s regler om statligt stöd också kan basera sig på tillämpningen av förordningen om beviljande av stöd av mindre betydelse, s.k. de minimis-stöd (kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013, 1408/2013 eller 717/2014). När det gäller miljöåtgärder inom skogsbruket kan den allmänna de minimis-förordningen eller riktlinjerna för statligt stöd inom jord- och skogsbrukssektorn eventuellt i vissa situationer bli tillämpliga.
I 2 mom. föreslås ett bemyndigande för statsrådet att utfärda förordning. Det föreslås att närmare bestämmelser om beviljande, begränsning och användning av sådant stöd som är förenligt med EU:s regelverk om statligt stöd och om stödmottagarens skyldigheter ska få utfärdas genom förordning av statsrådet. I praktiken innebär detta att det genom förordning kommer att utfärdas stödspecifika bestämmelser om de krav i fråga om olika stödkategorier som anges i EU:s regler om statligt stöd. Bestämmelserna kan gälla exempelvis förutsättningar för beviljande av stöd, stödnivåer och beräkningsgrunder för stödet som baserar sig på den tillämpliga gruppundantagsförordningen. Stödspecifika närmare förutsättningar utfärdas alltid genom statsrådets förordning. Bemyndigandet är nödvändigt eftersom de stödspecifika bestämmelserna kan variera beroende på kraven i de EU-regler för statligt stöd som är tillämpliga i det enskilda fallet.
6 d §.Sökande och den som ger samtycke. Den föreslagna paragrafen innehåller bestämmelser om vem som kan beviljas stöd.
Enligt det föreslagna 1 mom. kan stöd sökas eller samtycke till stöd ges av fysiska personer, företag eller andra sammanslutningar eller offentliga samfund, med undantag av staten. Avsikten är att stöd ska kunna sökas och samtycke till stöd lämnas av flera tillsammans. För att visa vem som har rätt att föra talan ska det då till ansökningshandlingarna fogas ett bevis på befullmäktigandet exempelvis i form av en fullmakt. Bestämmelser om givande av fullmakt finns i 2 kap. i lagen om rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (228/1929).
Det bör noteras att EU-reglerna för statligt stöd medför vissa begränsningar i fråga om stödberättigande. Dessa begränsningar måste iakttas och närmare bestämmelser om dem utfärdas med stöd av den föreslagna 6 c §.
6 e §.Ansökan om stöd. Den föreslagna paragrafen innehåller bestämmelser om ansökan om stöd.
I 1 mom. föreslås en bestämmelse om att stöd ska sökas hos närings-, trafik- och miljöcentralen. Stöd ska sökas eller samtycke ges i skriftlig form innan den åtgärd som får stöd inleds. Med detta avses att stöd inte kan sökas eller samtycke inte ges, om den berörda åtgärden redan har inletts. Kravet hänför sig till kraven i EU:s regler om statligt stöd, enligt vilka stödet ska ha en stimulanseffekt i enlighet med antingen artikel 6 i den allmänna gruppundantagsförordningen eller artikel 6 i gruppundantagsförordningen för jordbruket. Detta ska inte anses vara fallet om åtgärden redan har inletts innan stödet söks. I 1 mom. föreslås dessutom en bestämmelse om att stöd inte ska kunna beviljas innan den tid har löpt ut under vilken ett annat stöd som beviljats för samma åtgärd ger effekter. Det stöd som beviljats tidigare kan ha en viss period under vilken det ger effekter. Under den tiden ska stöd således inte få beviljas för samma åtgärd.
Stöd ska också kunna beviljas på närings-, trafik- och miljöcentralens eget initiativ på basis av markägarens skriftliga samtycke.
Enligt det föreslagna 6 e § 1 mom. ska stödansökan innehålla vissa basuppgifter. De gäller sökanden, projektet eller åtgärden (verkställighetsplan), de stödberättigande kostnaderna, grunderna för beräkning av kostnaderna, offentlig finansiering och andra viktiga omständigheter som har betydelse för projektet eller åtgärden. Viktiga omständigheter som ska anges i ansökan är bland annat en redogörelse för den nytta som stödåtgärden har för de arter, naturtyper, naturlandskap eller kulturlandskap som avses i lagen.
Stödansökan ska innehålla uppgift om annan offentlig finansiering som erhållits för projektet eller åtgärden. Avsikten är att ta reda på och att på det sätt som anges i fråga om 6 g § se till att det inte har beviljats någon annan överlappande offentlig finansiering för samma åtgärd. Med annan offentlig finansiering avses andra understöd eller bidrag som beviljats av offentliga medel för samma åtgärd. Det kan exempelvis röra sig om stöd för vård av skogshabitat i enskild skog vid miljöstödsobjekt eller inom naturvårdsprojekt med stöd av den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (lagen om finansiering av hållbart skogsbruk upphörde att gälla den 1 februari 2015 och den temporära lagen gäller till och med den 31 december 2020). Dessutom är det möjligt att stödja bland annat vården av vårdbiotoper med stöd av miljöersättningssystemet inom programmet för utveckling av landsbygden. Programmet innefattar också stöd för icke-produktiva investeringar i inledande röjning och stängsling av vårdbiotoper.
Bestämmelserna i förvaltningslagen (434/2003) ska tillämpas på utredning av ett ärende till övriga delar när inget annat anges i den föreslagna lagen. Vid behov ska stödmyndigheten med stöd av 31 § i förvaltningslagen kunna begära ytterligare utredningar av sökanden. Enligt 31 § 2 mom. i förvaltningslagen ska en part lägga fram utredning om grunderna för sina yrkanden. Parten ska dessutom också i övrigt medverka till utredningen av ett ärende som han eller hon har inlett. Således ska sökanden i samband med ansökan lämna riktiga och tillräckliga uppgifter om ändamålet med stödet, det planerade genomförandesättet, åtgärdens nytta för restaureringen, iståndsättningen och vården av naturtyper, arternas livsmiljöer, naturlandskap och kulturlandskap och om andra omständigheter som myndigheten behöver känna till för att avgöra ansökan. Ansökan och den utredning som eventuellt begärts av sökanden med stöd av förvaltningslagen utgör grunden för att närings-, trafik- och miljöcentralen får de uppgifter den behöver för behandlingen av stödansökan och för beslutsprövningen. Den som ansöker om stöd ska ansvara för att uppgifterna är riktiga.
På ansökan om stöd ska också tillämpas lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003, nedan lagen om elektronisk kommunikation). Enligt 1 § i lagen om elektronisk kommunikation hör bland annat förvaltningsärenden till lagens tillämpningsområde. I 9 § i lagen om elektronisk kommunikation finns bestämmelser om uppfyllande av krav på skriftlig form. Enligt bestämmelserna uppfyller också elektroniska dokument som sänts till en myndighet kravet på skriftlig form vid anhängiggörande och behandling av ärenden. Ett elektroniskt dokument som kommit in till en myndighet behöver inte kompletteras med en underskrift, om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och om det inte finns anledning att betvivla dokumentets autenticitet eller integritet. Om ett elektroniskt dokument som sänts till en myndighet innehåller utredning om ett ombuds behörighet, behöver ombudet inte lämna in fullmakt. Myndigheten kan dock förordna att en fullmakt ska lämnas in, om den har anledning att betvivla ombudets behörighet eller behörighetens omfattning.
I 2 mom. föreslås ett bemyndigande för statsrådet att utfärda förordning. Enligt förslaget får närmare bestämmelser om innehållet i stödansökan utfärdas genom förordning av statsrådet. Det behövs mer detaljerade bestämmelser på förordningsnivå vad som krävs i fråga om innehållet beroende på stödobjekt. Exempelvis är de närmare villkoren för ansökningar som gäller vård och iståndsättning av vårdbiotoper inte desamma som villkoren när det gäller vård av arternas livsmiljöer och landskapsvård. Utöver de stödspecifika kraven på innehållet i ansökningar enligt förordning tillämpas också 6 e § i naturvårdslagen.
6 f §.Ansökningstid och information. Här föreslås bestämmelser om närings-, trafik- och miljöcentralens uppgifter i anslutning till stödinsatserna.
Med stöd av den föreslagna paragrafen kan närings-, trafik- och miljöcentralen i vissa fall fastställa en ansökningstid för stödet. Avsikten är att öppna för nya utlysningar kontinuerligt eller enligt vad som krävs för stödinsatserna.
Dessutom ska närings-, trafik- och miljöcentralen öppet informera om möjligheten att ansöka om stöd, om det förfarande som ska iakttas vid ansökan samt om förutsättningarna och villkoren för beviljande av stöd. Informationen om stödordningen kan ges i det allmänna datanätet på myndighetens webbplats, dvs. i praktiken på närings-, trafik- och miljöcentralens webbplats. Vid behov kan även andra informationskanaler användas.
6 g §.Förutsättningar för beviljande av stöd. I paragrafen föreslås bestämmelser om förutsättningarna och begränsningarna för beviljande av stöd. Stödet ska vara beroende av prövning på det sätt som föreslås i 6 a §. Beviljandet av stöd ska basera sig på en helhetsbedömning.
Enligt 1 mom. ska den centrala faktorn vid prövningen av förutsättningarna för beviljande av stöd vara att den åtgärd som stöds utifrån en helhetsbedömning främjar uppnåendet av målen för att skydda den biologiska mångfalden. Prövningen av beviljande av stöd ska till centrala delar basera sig på de beslut om skydd av arter, skydd av naturtyper eller landskapsvård som fattas med stöd av naturvårdslagen och dessutom på målen i programmet Helmi. Inom programmet Helmi, som startats för att förbättra livsmiljöerna, uppställs mål för iståndsättning och vård av livsmiljöerna fram till 2030. Det föreslås att beviljandet av stöd också ska villkoras av att samma åtgärd inte har beviljats någon annan offentlig finansiering.
Med stöd av den föreslagna 6 c § ska dessutom EU:s stödspecifika krav uppfyllas. Kraven baserar sig på den gruppundantagsförordning (den allmänna gruppundantagsförordningen eller gruppundantagsförordningen för jordbruket) som är tillämplig i varje enskilt fall, och i fråga om dem kommer det i denna stödordning att utfärdas bestämmelser på förordningsnivå. Enligt den föreslagna 6 a § ska en ytterligare förutsättning för beviljande av stöd vara att den finansiering som behövs finns i statsbudgeten och att miljöministeriet har anvisat närings-, trafik- och miljöcentralen ett behövligt anslag. I praktiken kan insatserna inom stödet fördelas på olika närings-, trafik- och miljöcentralers verksamhetsområden allteftersom miljöministeriet anvisar anslag för stödinsatser.
I 2 mom. föreslås bestämmelser om att stödet kan täcka kostnaderna helt eller delvis. Grunden för beräkningen av stödet ska vara priset på försäljning av den vara eller tjänst som krävs för stöd, inklusive mervärdesskatt, till närings-, trafik- och miljöcentralen. Stödnivån kommer att bero på bestämmelserna i den relevanta gruppundantagsförordningen.
I 3 mom. föreslås ett bemyndigande för statsrådet att utfärda förordning. Genom förordning ska det få utfärdas närmare bestämmelser om förutsättningarna för beviljande av stöd, stödbeloppet och stödets omfattning samt grunderna för bestämmande av stöd. Ett bemyndigande behövs för att stödspecifika bestämmelser ska kunna tas in i förordningen. Exempelvis kan de närmare villkoren för ansökningar som gäller vård och iståndsättning av vårdbiotoper avvika från villkoren när det gäller vård av arternas livsmiljöer och landskapsvård. Utöver de stödspecifika kraven på innehållet i ansökningar enligt förordning tillämpas också 6 g § i naturvårdslagen. Dessutom bör det noteras att EU:s regler om statligt stöd kan medföra behov av att reglera stödnivåerna. Ett bemyndigande att utfärda förordning som gäller detta ingår i den föreslagna 6 c §.
6 h §.Återtagande av stödansökan eller samtycke. Paragrafen gäller rätt att återta stödansökan eller ett samtycke.
Enligt den första meningen i det föreslagna 1 mom. kan den som ansöker om stöd återta ansökan eller markägaren sitt samtycke helt eller delvis fram till delfåendet av stödbeslutet. Bestämmelser om delgivning och delfående i ärenden finns i 9 kap. i förvaltningslagen. Exempelvis sker en vanlig delgivning enligt 59 § i förvaltningslagen per post genom brev till mottagaren. Mottagaren anses ha fått del av ärendet den sjunde dagen efter det att brevet avsänts, om inte något annat visas. Med stöd av den andra meningen i samma moment ska sökanden utan dröjsmål skriftligen underrätta närings-, trafik- och miljöcentralen om att stödansökan har återtagits.
Sökanden ska med stöd av det föreslagna 2 mom. kunna återta stödansökan och markägaren sitt samtycke senare än vad som anges i 1 mom. Detta ska vara möjligt vid force majeure, dvs. ett oöverstigligt hinder, eller om något annat exceptionellt förhållande föreligger som hindrar stödinsatsen. Force majeure kan manifestera sig på olika sätt, men hindret ska vara så pass betydande att sökanden inte har kunnat agera inom den tid som avses i 1 mom. Med force majeure ska avses en oförutsedd exceptionell händelse utanför parternas kontroll som hindrar att stödet tas emot. En sådan händelse är exempelvis en naturkatastrof eller ett störningstillstånd i samhället. Det beror på stödinsatsen vad som ska anses vara ett exceptionellt förhållande som hindrar insatsen. I praktiken ska sökanden åberopa att force majeure eller en exceptionell omständighet föreligger och lägga fram en utredning om detta i sin anmälan om återtagande. Om stödmottagaren inte själv kan genomföra återtagandet exempelvis på grund av bristande rättshandlingsförmåga, har hans eller hennes rättsinnehavare rätt att föra talan i enlighet med vad som föreskrivs om det någon annanstans i lag.
6 i §.Beslut och avtal. Enligt förslaget ska stödet basera sig på närings-, trafik- och miljöcentralens beslut. Dessutom avses paragrafen gälla avtal.
Enligt det föreslagna 1 mom. ska närings-, trafik- och miljöcentralen fatta ett skriftligt beslut om stödet. Beslut ska fattas även i fråga om anmälan om återtagande av stödansökan.
Beslutet kan vara positivt eller negativt. På beslutet ska enligt förslaget dessutom tillämpas bestämmelserna i förvaltningslagen exempelvis när det gäller beslutets form (43 §), innehåll (44 §) och motivering (45 §). Också lagen om elektronisk kommunikation kan tillämpas bland annat vid elektronisk signering av beslutshandlingar och elektronisk delgivning (4 kap.), om myndighetens system möjliggör det.
Ett positivt stödbeslut ska innehålla uppgift om stödets maximibelopp, stödets penningvärde inklusive mervärdesskatt, stödvillkoren samt grunderna för beviljande av stöd, för avbrytande och återkrav av stöd och för övervakning av användningen av stödet.
Med stöd av 3 mom. ska närings-, trafik- och miljöcentralen vid behov också kunna ingå avtal med stödmottagaren om detaljerna för genomförandet av åtgärden och överlåtelsen av stödet. Avtalet ska innehålla bland annat uppgift om avtalsparternas uppgifter och ansvar i fråga om stödinsatserna och efter behov också andra detaljer. Om stödet beviljas på grundval av markägarens skriftliga samtycke ska det alltid krävas ett avtal. Närings-, trafik- och miljöcentralen får i dessa situationer inte meddela ett positivt beslut innan markägaren och centralen har ingått ett avtal om detaljerna för genomförandet av åtgärden och överlåtelsen av stödet. Förfarandet är således identiskt med förutsättningen för att inrätta ett privat naturskyddsområde enligt 24 § i naturvårdslagen.
Enligt det föreslagna 5 mom. får närmare bestämmelser om innehållet i stödbeslutet och avtalet utfärdas genom förordning av statsrådet. De stödspecifika, preciserande bestämmelserna kommer således att utfärdas på förordningsnivå.
6 j §.Avbrytande och återkrav av stöd. Den föreslagna paragrafen innehåller bestämmelser om avbrytande och återkrav av stöd. Det är med tanke på ordnandet av stödinsatserna i praktiken och resursallokeringen motiverat att uppgifterna anförtros närings-, trafik- och miljöcentralen.
I 1 mom. föreslås bestämmelser om grunderna för när närings-, trafik- och miljöcentralen ska avbryta genomförandet av stödinsatserna. Centralen ska fatta ett beslut om avbrytande där det bestäms att stöd som redan överlåtits eller stödbeloppet helt eller delvis återkrävs. Förutsättningarna för avbrytande är av två slag.
Enligt 1 punkten föreligger en grund för avbrytande i en situation där det är uppenbart att stöd-mottagaren har låtit bli att uppge eller har lämnat felaktiga eller vilseledande uppgifter om en sådan omständighet som väsentligt har kunnat inverka på erhållandet av stödet, stödbeloppet eller stödvillkoren eller att stödmottagaren använder stödet för ett väsentligen annat ändamål än vad det har beviljats för i stödbeslutet eller stödmottagaren i övrigt väsentligen bryter mot stödvillkoren. Enligt den föreslagna 2 punkten är en grund för avbrytande att Europeiska unionens lagstiftning om det berörda stödet förutsätter detta.
Enligt det föreslagna 2 mom. kan närings-, trafik- och miljöcentralen besluta att inte återkräva stödet eller en del av det, om stödmottagaren har rättat det förfarande som anges i underpunkterna till 1 mom. 1 punkten och uppnåendet av målen för stödet inte har äventyrats. Huruvida stödet återkrävs är då beroende av närings-, trafik- och miljöcentralens prövning.
6 k §.Ränta och dröjsmålsränta. I den föreslagna paragrafen föreskrivs det om ränta och dröjsmålsränta.
I det belopp som återkrävs ska närings-, trafik- och miljöcentralen räknat från den dag då stödet beviljades inkludera en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen (633/1982) ökad med tre procentenheter. Om det återkrävda beloppet inte betalas senast på den förfallodag som satts ut av stödmyndigheten, ska en årlig dröjsmålsränta enligt den räntesats som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen betalas på beloppet.
6 l §. Bokföring. Paragrafen innehåller bestämmelser om stödmottagarens skyldigheter.
Enligt bestämmelsen ska stödmottagaren över åtgärder eller projekt som avser stöd enligt lagen föra bokföring enligt bokföringslagen (1336/1997) med hjälp av ett eget kostnadsställe eller på annat sätt så att användningen av stödet kan övervakas utan svårighet. Stödmottagaren ska också bevara alla verifikat som hänför sig till det projekt som får stöd i enlighet med bokföringslagen.
6 m §.Begäran om omprövning och sökande av ändring i beslut som gäller stöd.
Enligt det föreslagna 1 mom. får omprövning begäras i närings-, trafik- och miljöcentralens beslut enligt det föreslagna kapitlet på det sätt som anges i förvaltningslagen.
Med stöd av 2 mom. går det att söka ändring i ett beslut som gäller begäran om omprövning genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).
12
Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning
12.1
Allmänt
De föreslagna bestämmelserna innehåller bemyndiganden att utfärda förordning, och därför måste propositionen granskas i ljuset av 80 § i grundlagen.
De grundläggande fri- och rättigheter som väsentligen anknyter till de föreslagna bestämmelserna är jämlikhet (GL 6 §), ansvar för miljön (GL 20 § 1 mom.) och rättsskydd (GL 21 §).
12.2
Krav som följer av 80 § i grundlagen
Genom propositionen inrättas en ny stödordning. Paragraferna kommer att utgöra de grundläggande bestämmelserna om ordningen, medan stödspecifika bestämmelser som preciserar lagen kommer att utfärdas genom förordning av statsrådet. Det stöd som avses i propositionen är beroende av prövning och kan beviljas endast inom ramen för anslag som tas in i statsbudgeten. Ingen har subjektiv rätt till stödet. I sådana situationer har grundlagsutskottet i fråga om stöd som beviljas för skogsbruk ansett (GrUU 46/2006 rd, s. 2–3) att det enligt 7 c § i lagen om statsbudgeten genom förordning av statsrådet kan utfärdas närmare bestämmelser om användningen av ett anslag i enlighet med budgeten. En ytterligare aspekt i bedömningen var att stöden var kopplade till EU: s lagstiftning om ekonomiskt stöd och krävde kommissionens godkännande.
Enligt 80 § 1 mom. i grundlagen ska bestämmelser om grunderna för individens rättigheter och skyldigheter utfärdas genom lag. Den som utfärdar förordning kan emellertid genom lag bemyndigas att utfärda närmare bestämmelser om sådant som är av mindre betydelse för individens rättigheter och skyldigheter (RP 1/1998 rd, s. 132). När det gäller bestämmelser om bemyndigande i lag har det i grundlagsutskottets etablerade praxis ställts krav på att bestämmelserna ska vara exakta och noggrant avgränsade (GrUU 25/2005 rd, s. 4, och GrUU 1/2004 rd, s. 2). Innehållet i bemyndigandet att utfärda förordning ska klart framgå av lagen och det ska också avgränsas tillräckligt tydligt.
I propositionen ingår bemyndiganden för statsrådet att utfärda förordning i 6, 6 a–6 c och 6 g–6 j §. Den föreslagna 6 a § innehåller grundläggande bestämmelser om stödet och ett bemyndigande för statsrådet att genom förordning utfärda närmare bestämmelser om innehållet i stödet. Stödet ska basera sig på anslag i statsbudgeten. Med stöd av bemyndigandet i den föreslagna 6 e § ska de närmare bestämmelserna gälla ansökan om stöd och innehållet i stödansökan. Bemyndigandet i 6 i §, som gäller beslut och avtal, ger statsrådet rätt att utfärda närmare bestämmelser om beslutets och avtalets innehåll. Med stöd av bemyndigandet i den föreslagna 6 c § kan det genom förordning utfärdas närmare bestämmelser som baserar sig på EU:s regler om statligt stöd. I den föreslagna stödordningen ska EU:s regler om statligt stöd tillämpas stödspecifikt beroende på om det statliga stödet omfattas av den allmänna gruppundantagsförordningen, gruppundantagsförordningen för jordbruket eller någon av de minimis-förordningarna. Det är motiverat att i de stödspecifika förordningarna ange de väsentliga krav som ingår i den relevanta gruppundantagsförordningen eller de minimis-förordningen. Det bemyndigande som ges i den föreslagna 6 g § och som gäller förutsättningarna för beviljande av stöd och stödbeloppet samt grunderna för bestämmande av stöd innebär att den stödspecifika förordningen kommer att innehålla de närmare bestämmelser som ska tillämpas på stödet.
Den behörighet som den som utfärdar förordning har med stöd av de föreslagna bemyndigandena är inte helt obegränsad. Statsrådets behörighet begränsas dels av bestämmelserna i lagförslaget, dels också av den EU-lagstiftning om statligt stöd som tillämpas på stödet. Grundlagsutskottet har i fråga om jordbruksstöden bedömt grundlagsenligheten för bemyndiganden att utfärda förordning (GrUU 46/2001 rd, s. 2/I, GrUU 47/2001 rd, s. 2–3, och GrUU 48/2001 rd, s. 3/II). ). I sitt utlåtande GrUU 46/2001 rd (s. 2/1) har grundlagsutskottet med avseende på 80 § 1 mom. i grundlagen bedömt betydelsen av det samlade regelverk bestående av Europeiska unionens rättsakter och nationella författningar som tillämpas på skötseln av stöduppgifter i fråga om landsbygdsnäringar i förhållande till bemyndigandena och statsrådets behörighet. Statsrådets behörighet begränsas inte bara av bestämmelserna i lagen om förfarandet vid skötseln av stöduppgifter i fråga om landsbygdsnäringar (förfarandelagen), utan också av EU-rättsakter och nationella lagar om olika typer av stöd och av exempelvis riksdagens beslut om användningsändamålet för de anslag för olika stödformer som ingår i statsbudgeten. Dessa författningar och beslut bildar det komplex som statsrådet med stöd av det föreslagna bemyndigandet har rätt att utfärda "närmare" bestämmelser om.
Grundlagsutskottets utlåtande GrUU 47/2001 rd (s. 2–3) innehåller också en bedömning med avseende på 80 § 1 mom. i grundlagen av bemyndigandena att utfärda förordning om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen samt av statsrådets behörighet att utfärda författningar på lägre nivå. I förslaget har en betydande del av bestämmelserna om stödsystemet föreslagits bli genomförda genom författningar på lägre nivå än lag. Grundlagsutskottet har bedömt att bemyndigandena inskränker sig till nationella stödformer som är förenliga med Europeiska gemenskapens (numera EU) lagstiftning, och därtill begränsas de av bestämmelserna i den föreslagna lagen och riksdagens beslut om anslagen i statsbudgeten, anslagens ändamål och andra budgetmotiveringar. Grundlagsutskottet konstaterar att statsrådet traditionellt har haft normgivningsbemyndigande när det gäller tillämpning av budgeten och även rätt att utfärda bestämmelser som kompletterar budgetens anslagsnormer. Avsikten med bestämmelserna i grundlagen om delegering av den lagstiftande makten och behörigheten att utfärda förordningar har inte varit att inskränka statsrådets normgivningsbehörighet (se RP 1/1998 rd, s. 132/I). Efter grundlagsreformen har lagen om statsbudgeten kompletterats med en allmän bestämmelse om statsrådets behörighet. Enligt 7 c § i den lagen får närmare bestämmelser om användningen av ett anslag i enlighet med budgeten utfärdas av statsrådet genom förordning. Med stöd av det ovan anförda är förslaget om att utfärdandet av närmare bestämmelser om stöd ska delegeras och ske genom förordning av statsrådet inte problematiskt med tanke på grundlagen, menar grundlagsutskottet. Utskottet ansåg det ändå lämpligt att det klarare framgår av själva bemyndigandebestämmelserna i vilka andra avseenden de förordningar som utfärdas med stöd av bemyndigandet avser att precisera regleringen (t.ex. "Närmare bestämmelser om ... utfärdas genom förordning av statsrådet"; se GrUU 39/2001 rd, s. 2–3). Grundlagsutskottet har i ett utlåtande (GrUU 48/2001 rd, s. 3–4) bedömt bland annat de bemyndiganden att utfärda förordning som föreslås i bestämmelserna om landsbygdsnäringar och renhushållning. Utskottet konstaterar bland annat att bemyndigandebestämmelserna är tillräckligt exakta i sammanhang med budgetbestämmelser och delvis också EU-relaterade bestämmelser om finansiering av näringar. Grundlagsutskottet konstaterar att tolkningen av bemyndigandena och innehållet i bestämmelser som utfärdas med stöd av dem dessutom inskränks av 80 § 1 mom. i grundlagen.
På de grunder som anförts uppfyller bemyndigandena de grundlagsenliga kraven på exakthet och noggrann avgränsning och de ska således anses vara förenliga med kraven i 80 § i grundlagen.
12.3
Grundläggande fri- och rättigheter som anknyter till de föreslagna bestämmelserna
Jämlikhet
Jämlikhetsbestämmelsen i grundlagens 6 § gäller i princip endast fysiska personer. Jämlikhetsprincipen kan dock ha betydelse också i bedömningen av reglering som gäller juridiska personer, särskilt om regleringen indirekt kan påverka fysiska personers rättsliga ställning. Enligt den föreslagna stödordningen har fysiska personer, företag och andra sammanslutningar och offentliga samfund rätt till stöd. Däremot kommer storföretag med stöd av EU:s regler om statligt stöd inte att vara berättigade till stöd.
Enligt den föreslagna stödordningen kan närings-, trafik- och miljöcentralen fastställa en ansökningstid för stödet. Till centralens uppgifter ska också höra att informera om möjligheten att ansöka om stöd liksom också om ansökningsförfarandet och om omständigheter som hänför sig till beviljandet av stöd. Enligt förslaget kommer förutsättningarna för beviljande av stöd att vara desamma för alla sökande. Stödet ska beviljas enligt prövning och inom ramen för anslagen.
Den föreslagna regleringen syftar till att säkerställa att de som ansöker om stöd behandlas lika och att förfarandet för att stödja åtgärder som främjar den biologiska mångfalden är öppet för insyn. På grund av begränsade resurser ska stödet emellertid alltid beviljas efter prövning. Enligt en bedömning från dessa utgångspunkter uppfyller den föreslagna regleringen även kraven på jämlikhet, när urvalet baserar sig på de resurser som vid den aktuella tidpunkten finns till förfogande och på en prioritering med hänsyn till skyddet av den biologiska mångfalden. Även den information som myndigheterna ger om möjligheten att ansöka om stöd bidrar till att främja jämlikheten.
Ansvar för miljön
I 20 § i grundlagen finns bestämmelser om de grundläggande fri- och rättigheter som gäller miljön. Enligt dess 1 mom. bär var och en ansvar för naturen och dess mångfald samt för miljön och kulturarvet. Det allmänna ska enligt 2 mom. verka för att alla tillförsäkras en sund miljö och att var och en har möjlighet att påverka beslut i frågor som gäller den egna livsmiljön.
I 20 § i grundlagen föreskrivs det således om ansvar för miljön (1 mom.) och fastställs de grundlagsenliga skyldigheter som gäller det allmännas rätt till miljön (2 mom.). Grundlagens 20 § 2 mom. har ansetts innebära ett i grundlag givet uppdrag att utveckla miljölagstiftningen så att människor får en större möjlighet att påverka beslut som gäller den egna livsmiljön (RP 309/1993 rd, s 71/I, och GrUU 38/1998 rd, s. 2/I).
De grundläggande miljörättigheternas rättsliga betydelse har förstärkts betydligt sedan grundlagen stiftades. I den juridiska litteraturen och i grundlagsutskottets utlåtanden (bl.a. GrUU 21/1996 rd och GrUU 38/1998 rd) har den tolkningen omfattats att det är fråga om en i normativt hänseende förpliktande bestämmelse om en grundläggande fri- och rättighet. De miljövärden som uttrycks i bestämmelsen om grundläggande miljörättigheter ska beaktas i all lagstiftning och rättskipning som är miljömässigt viktig. Också högsta förvaltningsdomstolen har i sitt avgörande (HFD 2002:86) konstaterat att bestämmelsen om grundläggande miljörättigheter styr tillämpningen och tolkningen av lagen.
Genom den föreslagna nya stödordningen för främjande åtgärder för den biologiska mångfalden (1 a kap.) vill man värna den biologiska mångfalden och därmed också genomföra 20 § i grundlagen. Stödordningens användningsområde kommer att vara beroende av de anslag som anvisats i statsbudgeten. Stödet inom den föreslagna stödordningen ska kunna bestå av varor och tjänster som upphandlas av närings-, trafik- och miljöcentralen. Genom centraliserad upphandling av varor och tjänster (vård och iståndsättning) kan man uppnå samverkansfördelar bland annat genom att använda mindre miljöbelastande leveranssätt eller gemensamma leveranser.
På de grunder som anges ovan är propositionen förenlig med de grundläggande miljörättigheterna.
Rättsskydd och krav på god förvaltning
Utgångspunkten för rättsskyddet är att individen har rätt att på eget initiativ få sin sak behandlad av en behörig domstol eller någon annan myndighet (GL 21 §). Behandlingen ska också alltid ske på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål. Bestämmelsen har ett direkt samband med laglighetsprincipen, som förutsätter att lag noggrant iakttas i all offentlig verksamhet.
Om en förmån eller service väsentligt är beroende av myndighetens prövning och disponibla anslag kan det i allmänhet inte vara fråga om en så starkt etablerad eller med tanke på rättsskyddet så nödvändig rättighet att den skulle lyda under 21 § 1 mom. i grundlagen (GrUU 39/2013 rd, s. 3/II, GrUU 32/2012 rd, s. 4, GrUU 63/2010 rd, s. 2, GrUU 16/2000 rd, s. 4, och GrUU 12/1997 rd, s. 1). Därför har lagförslaget inte bedömts med avseende på 21 § 1 mom. i grundlagen. Däremot har 21 § 2 mom. i grundlagen relevans. Där anges de viktigaste delområdena för rättvis rättegång och god förvaltning, däribland rätten att få motiverade beslut (GrUU 27/2012 rd, s. 2, GrUU 10/2012 rd, s. 5–6, GrUU 10/2011 rd, s. 2, GrUU 48/2006 rd, s. 5, GrUU 10/2006 rd, s. 3, GrUU 4/2004 rd, s. 8–9, GrUU 46/2002 rd, s. 8, och GrUU 12/2002 rd, s. 6) och rätten att söka ändring (GrUU 27/2013 rd, s. 4/II).
Enligt den förslagna 6 i § ska närings-, trafik- och miljöcentralen fatta beslut om stödet. (Beslut ska också fattas i fråga om den underrättelse om återtagande av stödansökan som avses i 6 h §.) Bestämmelser om innehållet i ett positivt stödbeslut finns också i 6 i §. Bestämmelser om skyldigheten att motivera beslut finns i 45 § i förvaltningslagen. Till beslutet ska i enlighet med 7 kap. i förvaltningslagen (46 och 47 §) fogas behövliga anvisningar om hur man söker ändring.
Med stöd av den föreslagna 6 h § har den som ansöker om stöd rätt att återta sin stödansökan eller markägaren sitt samtycke om villkoren är uppfyllda. Förslaget innehåller också bestämmelser om force majeure och exceptionella omständigheter som hindrar stödinsatsen. I dessa fall kan sökanden återta sin ansökan även senare.
Rättsmedlen är enligt förslaget (6 l §) primärt begäran om omprövning (1 mom.), som det föreskrivs om i förvaltningslagen. Med stöd av lagen om rättegång i förvaltningsärenden ska ett beslut som fattats med anledning av en begäran om omprövning få överklagas hos förvaltningsdomstolen genom besvär. I paragrafen föreslås informativa hänvisningar till både förvaltningslagen och lagen om rättegång i förvaltningsärenden. På de grunder som anförts ska propositionen anses vara förenlig även med rättsskyddsaspekterna i grundlagen och med grunderna för god förvaltning.
Med stöd av vad som anges ovan kan förslaget till lag om ändring av naturvårdslagen behandlas i vanlig lagstiftningsordning.