1  Bakgrund och beredning

2  Nuläge och bedömning av nuläget

För främjande av naturvård kan vissa statsunderstöd enligt statsunderstödslagen (688/2001) beviljas för projekt som stöder den biologiska mångfalden. Statsunderstöden beviljas inom ramen för anslag i statsbudgeten. Statsunderstöd har dock i ringa utsträckning använts för naturvårdsändamål. För främjande av den biologiska mångfalden är det motiverat att i stället för statsunderstöd anvisa annat för ändamålet lämpligt riktat stöd och fastställa användningssätten för de anslag som är avsedda för detta.  

Stödinsatser behövs i synnerhet för vårdåtgärder som gäller på privatägd mark belägna försämrade naturtypers och arters livsmiljöer samt landskapsvårdsområden och som baserar sig på redan etablerad praxis. Sådana vårdåtgärder har genomförts utifrån avtal mellan närings-, trafik- och miljöcentralen och objektets ägare. Genom avtalet har avtalsparterna förbundit sig att genomföra ett iståndsättnings- eller vårdprojekt för livsmiljöer, en naturtyp eller till exempel en vårdbiotop. I avtalet har avtalsparterna beroende på situationen kommit överens om bland annat projektmål, ansvarsområden och andra centrala frågor. Enligt nuvarande praxis har närings-, trafik- och miljöcentralen svarat för genomförandet av åtgärderna själv eller genom köpta tjänster.  

Nuvarande praxis har gett goda resultat i fråga om att trygga skyddet för naturobjekt som åtnjuter skydd enligt naturvårdslagen och i fråga om att förbättra deras ekologiska status. Dessa konkreta vårdåtgärder har en mycket viktig betydelse för att skyddsmålen med avseende på den biologiska mångfalden ska nås. Objekt som kräver skötsel finns i alla delar av landet.  

Det behövs en starkare lagstiftningsgrund för att verksamheten ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt och utvecklas ytterligare. Det finns ett särskilt behov av att utforma reglering för ett förfarande där myndigheten skaffar en vara eller en tjänst (en vård-, iståndsättnings- eller restaureringsåtgärd med tillhörande utrustning) och överlåter den till mottagaren, som ska iaktta villkoren för det stöd som beviljats. Naturvårdslagen innehåller inte för närvarande några bestämmelser om ett system för ekonomiskt stöd eller incitament för åtgärder för främjande av restaurering och vård.  

Vid sidan om närings-, trafik- och miljöcentralerna iståndsätter och vårdar också Forststyrelsens naturtjänster med budgetmedel vissa skyddsobjekt som avses i naturvårdslagen. Forststyrelsen restaurerar, iståndsätter och vårdar statliga naturskyddsområden och privata naturskyddsområden. När det gäller privata naturskyddsområden avgörs den objektspecifika arbetsfördelningen mellan respektive närings-, trafik- och miljöcentral och Naturtjänsternas regionorganisation.  

Vårdbiotoper sköts inom ramen för de miljöavtal som ingår i det EU-medfinansierade systemet för miljöersättning, och under den nuvarande programperioden för EU:s gemensamma jordbrukspolitik (2014–2020) har vårdbiotoper kunnat iståndsättas med hjälp av ersättning för icke-produktiva investeringar. Den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (34/2015) möjliggör stöd för vård av skogshabitat i enskild skog vid miljöstödsobjekt och inom naturvårdsprojekt. 

I den utvärdering av naturvårdslagens funktion som miljöministeriet beställde (Utvärdering av naturvårdslagstiftningen – Lagens funktion och utvecklingsbehov Miljön i Finland 27/2010, på finska) ansågs det att urvalet av metoder i lagen bör kompletteras för att skyddsmålen ska kunna nås. En slutsats var att det finns ett behov av att utveckla tryggandet av den biologiska mångfalden baserat på ekonomisk styrning och incitament. Genom propositionen fogas en ny stödordning till naturvårdslagen. Stödordningen kompletterar metoderna och de befintliga övriga ekonomiska incitamenten för att främja skyddet av den biologiska mångfalden. 

3  Målsättning

4  Förslagen och deras konsekvenser

5  Alternativa handlingsvägar

Som en alternativ handlingsmodell utreddes möjligheten att utarbeta en sådan förordning av statsrådet som får utfärdas med stöd av 8 § i statsunderstödslagen (688/2001). Förordningen skulle ha innehållit närmare bestämmelser om hur statsunderstöd ska beviljas, utbetalas och användas i enlighet med budgeten. Enligt statsunderstödslagen ska understöd dock ges i form av pengar eller finansieringstillgångar. Tillämpning av statsunderstödslagen innebär således att det till en sökande som fått ett positivt understödsbeslut betalas understöd enligt beslutet i penningform. Understödstagaren upphandlar sedan själv de varor och tjänster som behövs för verksamheten eller vidtar behövliga åtgärder. Även andra eventuella insatser inom ramen för understödet sköts då av understödstagaren. 

Användningen av understöd i form av statsunderstöd bygger på understödstagarens egen verksamhet. Mottagaren skaffar den vara eller tjänst som behövs eller agerar själv på det sätt som understödsbeslutet förutsätter. I systemet för statsunderstöd kan en statlig myndighet inte skaffa en tjänst eller vara för att överlåta den som understöd till understödstagaren. Med beaktande av målen för stödinsatserna för åtgärder för främjande av den biologiska mångfalden och vikten av att organisera genomförandet av stödinsatserna på ett effektivt och lönsamt sätt, är användningen av understöd enligt statsunderstödslagen inte alltid ett ändamålsenligt alternativ. 

6  Remissvar

Utlåtanden begärdes av 39 intressenter via tjänsten Utlåtande.fi under tiden den 13 maj–8 juni 2020. Det inkom 28 remissyttranden. Yttranden lämnades av justitieministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, Forststyrelsen, Finlands miljöcentral, Finlands viltcentral, Museiverket, Skatteförvaltningen, Naturresursinstitutet, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Sydöstra Finland, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Mellersta Finland, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland, Finlands djurskyddsförbund rf, BirdLife Finland rf, WWF, Natur och Miljö rf, Finlands Kommunförbund rf, Pihvikarjaliitto ry, Skogsindustrin rf, Kulturmarksförening rf, Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto MTK ry och Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC rf, Sametinget, Suomen ympäristöoikeustieteen Seura ry samt vissa enskilda. Även andra än de som nämndes i sändlistan fick yttra sig. Yttranden är tillgängliga i tjänsten Utlåtande.fi. Ett sammandrag av yttrandena har publicerats i projektdokumentationen. Yttranden inkom både om utkastet till lag och om det utkast till förordning att tillämpa på iståndsättning och vård av vårdbiotoper som var på remiss samtidigt. 

Remissinstanserna understödde generellt stödordningen för främjande av den biologiska mångfalden och ansåg den vara motiverad som ett nytt instrument i naturvårdslagen och att den skyndsamt bör träda i kraft. I yttrandena framfördes vissa behov av ändringar i bland annat frågor med anknytning till EU:s lagstiftning om statligt stöd och frågor som gäller förfarandena. Likaså anfördes behov av att se över innehållet i de föreslagna paragraferna, valet av författningsnivå och bestämmelserna om bemyndigande, med hänsyn till kraven i grundlagen. Utifrån remissvaren har det gjorts vissa ändringar i paragraferna. Till lagen har fogats en paragraf som gäller bokföring. Bestämmelserna om bemyndigande att utfärda förordning och motiveringen till bestämmelserna har preciserats och vissa bemyndiganden har slopats. Den allmänna beskrivningen av stödordningen har utvidgats och kompletterats bland annat i fråga om skadeståndsansvar, och bestämmelserna om närings-, trafik- och miljöcentralernas uppgifter och om stödordningens tillämpningsområde som en del av naturvårdslagen har preciserats. Motiveringen till paragraferna har förtydligats bland annat i fråga om regleringen av statligt stöd och den skattemässiga behandlingen av stödet. 

7  Specialmotivering

6 §.Förvaltningen av naturvården. Enligt förslaget ska 2 mom. ändras på så sätt att där anges närings-, trafik- och miljöcentralernas uppgifter inom ordningen enligt 1 a kap. för stödinsatser för att skydda och värna den biologiska mångfalden.  

Enligt det nya 2 mom. ska centralerna vara stödmyndigheter enligt 1 a kap. inom respektive område. Centralen ska sköta de uppgifter som anges i det kapitlet och som ingår i de föreslagna 6 b, 6 f, 6 i och 6 j.  

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska ansvara för de stödrelaterade uppgifter som gäller genomförande, styrning, övervakning och främjande av stödinsatserna. Uppgifterna avses vara stödmyndigheternas viktigaste uppgifter i det praktiska ordnandet av stödinsatserna. Stödinsatserna kan bestå av en enda åtgärd eller en åtgärd i flera delar.  

1 a kap. Stöd för skydd och vård av den biologiska mångfalden. Det föreslås att till lagen fogas ett nytt 1 a kap. med nya 6 a–6 m §. Det nya kapitlet ska tillämpas på stödinsatser för att skydda och värna den biologiska mångfalden. I kapitlet föreslås bestämmelser om en ny stödordning som ska bidra till att säkerställa att målen för skyddet av den biologiska mångfalden nås. Stöd som beviljas med stöd av det föreslagna kapitlet ska inte betraktas som statsunderstöd enligt statsunderstödslagen (688/2001). 

Avtalsförhållandet mellan närings-, trafik- och miljöcentralen och det företag som levererar stödet ska enligt förslaget basera sig på ett upphandlingskontrakt som ingåtts om stödet. Förhållandet mellan centralen och stödmottagaren ska å sin sida grunda sig på ett stödbeslut som kan innehålla stödvillkor och, i vissa situationer, på avtal. 

6 a §.Stöd. Paragrafen avses gälla stöd för åtgärder för vård och restaurering av i lagen avsedda naturtyper, arters livsmiljöer, naturlandskap och kulturlandskap.  

Enligt det föreslagna 1 mom. ska stödet för åtgärder för främjande av skyddet av biologisk mångfald vara beroende av prövning, och det ska kunna beviljas inom ramen för det maximibelopp som fastställts i statsbudgeten. Ingen har subjektiv rätt till stöd. Stödet kan bestå av varor och tjänster. Stödet ska således kunna omfatta både varor och tjänster eller någondera av dem, beroende på typen av vård- eller iståndsättningsbehov. Typiskt sett kommer det att vara fråga om stöd i form av tjänster. Åtgärder som kan komma i fråga om vård- och iståndsättningsåtgärder är exempelvis slåtter, avlägsnande av träd, röjning, avbränning eller betesgång, inklusive eventuell inhyrning av betesdjur. Med varor avses exempelvis stängselmaterial som betesgången kräver. 

Enligt 2 mom. får närings-, trafik- och miljöcentralen bevilja det stöd som avses i kapitlet efter ansökan och med stöd av markägarens samtycke. I en situation där stödet kommer att främja stödmottagarens ekonomiska verksamhet ska det enligt förslaget beviljas endast på grundval av ansökan. Förfarandet bidrar till att säkerställa att villkoren enligt Europeiska unionens regler om statligt stöd uppfylls. Syftet med stödordningen för vård och iståndsättning av i naturvårdslagen avsedda arters livsmiljöer samt i den lagen avsedda naturtyper och landskap är dock att främja den biologiska mångfalden på ett sätt som inte i snitt främjar stödmottagarens ekonomiska verksamhet, vilket innebär att stödet i allmänhet inte ger stödmottagaren någon nytta som kan mätas i pengar. Det kan antas att stödet till övervägande del kommer att riktas till sådana områden och objekt där det inte bedrivs någon ekonomisk verksamhet. Närings-, trafik- och miljöcentralen bedömer i respektive fall om de planerade vård- och iståndsättningsåtgärderna främjar stödmottagarens ekonomiska verksamhet. I praktiken kommer närings-, trafik- och miljöcentralen och markägaren att ha kontakt och förhandla om vilka åtgärder som behövs innan stödet beviljas. De infaller också innan den faktiska ansökan ges in eller samtycket lämnas. Markägarens rättssäkerhet måste säkerställas, och därför ska samtycket till att stöd beviljas alltid ges skriftligen. 

I 3 mom. föreslås ett bemyndigande för statsrådet att utfärda förordning. Genom förordningen ska det gå att utfärda närmare bestämmelser om stödet. Avsikten är att de stödspecifika bestämmelserna om stödinnehållet ska utfärdas genom förordning av statsrådet, vilket innebär att den föreslagna lagen och den stödspecifika förordningen tillämpas vid stöd. Bemyndigandena att utfärda förordning är nödvändiga i synnerhet med anledning av de villkor för beviljande av statligt stöd som bestäms separat för varje stöd. I fråga om bemyndigandena har 80 § 1 mom. i grundlagen beaktats. Enligt det momentet ska bestämmelser om grunderna för individens rättigheter och skyldigheter utfärdas genom lag. Det går dock att genom lag bemyndiga myndigheter att utfärda närmare bestämmelser om sådant som är av mindre betydelse för individens rättigheter och skyldigheter. Behörigheten för den som utfärdar bemyndigandet begränsas i fråga om den aktuella stödordningen i synnerhet av den reglering av statligt stöd som bygger på EU-lagstiftning. De stödspecifika bestämmelser som utfärdas genom förordning är till sin natur reglering som specificerar lagen. 

6 b §.Ordnande av stöd. I paragrafen föreslås bestämmelser om närings-, trafik- och miljö-centralens uppgifter vid ordnandet av stödet. 

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska förbereda upphandlingen av stödet, fatta upphandlingsbeslut och ingå upphandlingskontrakt. Till dess uppgifter hör också att genomföra upphandlingen i praktiken och att ordna överlåtelsen av stödet i praktiken på basis av stödbeslutet samt att sköta andra organiseringsuppgifter som krävs för stödinsatserna. Bestämmelser om centralens uppgifter finns också i flera paragrafer i det föreslagna 1 a kap. Närings-, trafik- och miljöcentralen ska också planera stödinsatserna. Med detta avses emellertid inte planering av hur stödet i ett enskilt fall genomförs, vilket i princip ankommer på den som ansöker om stöd. 

Det föreslagna 2 mom. avses innehålla en informativ hänvisning till att lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016) ska tillämpas på sådan upphandling. Om en upphandling ligger under det nationella tröskelvärdet ska närings-, trafik- och miljöcentralens interna föreskrifter och anvisningar om småskalig upphandling tillämpas på upphandlingen. I praktiken kan centralerna utnyttja Hansel Ab:s ramavtal vid upphandling. Också finansministeriets handbok om upphandling, Valtion hankintakäsikirja (2017), innehåller rekommendationer när det gäller småskalig upphandling. 

En närings-, trafik- och miljöcentralen kan skaffa tjänster också av den som ansöker om stöd eller markägaren. I så fall är det inte fråga om stöd enligt stödordningen, utan om upphandling och tillhörande upphandlingskontrakt enligt den aktuella paragrafen. 

6 c §.Tillämpning av Europeiska unionens lagstiftning. Paragrafen avses innehålla bestämmelser om hur stödordningen förhåller sig till Europeiska unionens lagstiftning.  

I 1 mom. finns en allmän bestämmelse om tillämpningen av Europeiska unionens regler om statligt stöd. Till den del stöd riktas till ett företags eller någon annan sammanslutnings ekonomiska verksamhet ska dessutom Europeiska unionens lagstiftning om statligt stöd tillämpas. Beroende på stödet är det fråga om stöd som omfattas antingen av den allmänna gruppundantagsförordningen eller av gruppundantagsförordningen för jordbruket eller så av någon de minimis-förordning, såsom anges i avsnitt 3.2 som gäller propositionens mål. 

EU:s regler om statligt stöd möjliggör stöd och stödprogram, om den nationella regleringen är förenlig med de krav som ställs i EU:s regelverk om statligt stöd. EU-rätten innehåller inga materiella bestämmelser om stödordningar för främjande av åtgärder för den biologiska mångfalden. Således har den nationella lagstiftningen en central roll när det gäller att föreskriva om sådant stöd och om förutsättningarna för sådant stöd.  

Den allmänna gruppundantagsförordningen om statligt stöd gör det möjligt för medlemsstaterna att införa statliga stödordningar och bevilja stöd utan föregående godkännande från kommissionen. En sammanställning i efterhand behövs dock, och kommissionen kan kontrollera dessa stödordningar och stöd.  

Stödordningar och stöd enligt den allmänna gruppundantagsförordningen ska uppfylla de allmänna kraven i kapitel I i förordningen och de tillsynskrav som avses i kapitel II. Kommissionen har också utfärdat riktlinjer för stöd och stödordningar för miljöskydd och energi (2014/C 200/01, EUT C 200/19, 28.6.2014). Kommissionen tillämpar riktlinjerna vid bedömningen av sådana stöd och stödordningar som förutsätter förhandsanmälan om statligt stöd till kommissionen och kommissionens förhandsgodkännande.  

När det gäller stöd som riktas till jordbruk tillämpas i princip gruppundantagsförordningen för jordbruket. Stödordningen ska uppfylla de allmänna kraven i kapitel I i förordningen och övervakningskraven i kapitel II samt de stödspecifika kraven. Enligt gruppundantagsförordningen för jordbruket ska medlemsstaterna, senast tio arbetsdagar innan en stödordning som är undantagen från anmälningsskyldigheten i förordningen träder i kraft eller ett stöd för särskilda ändamål som är undantaget enligt förordningen beviljas, lämna kommissionen en sammanfattande information om uppgifterna om stödet.  

Det bör vidare noteras att iakttagandet av EU:s regler om statligt stöd också kan basera sig på tillämpningen av förordningen om beviljande av stöd av mindre betydelse, s.k. de minimis-stöd (kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013, 1408/2013 eller 717/2014). När det gäller miljöåtgärder inom skogsbruket kan den allmänna de minimis-förordningen eller riktlinjerna för statligt stöd inom jord- och skogsbrukssektorn eventuellt i vissa situationer bli tillämpliga. 

I 2 mom. föreslås ett bemyndigande för statsrådet att utfärda förordning. Det föreslås att närmare bestämmelser om beviljande, begränsning och användning av sådant stöd som är förenligt med EU:s regelverk om statligt stöd och om stödmottagarens skyldigheter ska få utfärdas genom förordning av statsrådet. I praktiken innebär detta att det genom förordning kommer att utfärdas stödspecifika bestämmelser om de krav i fråga om olika stödkategorier som anges i EU:s regler om statligt stöd. Bestämmelserna kan gälla exempelvis förutsättningar för beviljande av stöd, stödnivåer och beräkningsgrunder för stödet som baserar sig på den tillämpliga gruppundantagsförordningen. Stödspecifika närmare förutsättningar utfärdas alltid genom statsrådets förordning. Bemyndigandet är nödvändigt eftersom de stödspecifika bestämmelserna kan variera beroende på kraven i de EU-regler för statligt stöd som är tillämpliga i det enskilda fallet. 

6 d §.Sökande och den som ger samtycke. Den föreslagna paragrafen innehåller bestämmelser om vem som kan beviljas stöd.  

Enligt det föreslagna 1 mom. kan stöd sökas eller samtycke till stöd ges av fysiska personer, företag eller andra sammanslutningar eller offentliga samfund, med undantag av staten. Avsikten är att stöd ska kunna sökas och samtycke till stöd lämnas av flera tillsammans. För att visa vem som har rätt att föra talan ska det då till ansökningshandlingarna fogas ett bevis på befullmäktigandet exempelvis i form av en fullmakt. Bestämmelser om givande av fullmakt finns i 2 kap. i lagen om rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (228/1929). 

Det bör noteras att EU-reglerna för statligt stöd medför vissa begränsningar i fråga om stödberättigande. Dessa begränsningar måste iakttas och närmare bestämmelser om dem utfärdas med stöd av den föreslagna 6 c §. 

6 e §.Ansökan om stöd. Den föreslagna paragrafen innehåller bestämmelser om ansökan om stöd.  

I 1 mom. föreslås en bestämmelse om att stöd ska sökas hos närings-, trafik- och miljöcentralen. Stöd ska sökas eller samtycke ges i skriftlig form innan den åtgärd som får stöd inleds. Med detta avses att stöd inte kan sökas eller samtycke inte ges, om den berörda åtgärden redan har inletts. Kravet hänför sig till kraven i EU:s regler om statligt stöd, enligt vilka stödet ska ha en stimulanseffekt i enlighet med antingen artikel 6 i den allmänna gruppundantagsförordningen eller artikel 6 i gruppundantagsförordningen för jordbruket. Detta ska inte anses vara fallet om åtgärden redan har inletts innan stödet söks. I 1 mom. föreslås dessutom en bestämmelse om att stöd inte ska kunna beviljas innan den tid har löpt ut under vilken ett annat stöd som beviljats för samma åtgärd ger effekter. Det stöd som beviljats tidigare kan ha en viss period under vilken det ger effekter. Under den tiden ska stöd således inte få beviljas för samma åtgärd. 

Stöd ska också kunna beviljas på närings-, trafik- och miljöcentralens eget initiativ på basis av markägarens skriftliga samtycke. 

Enligt det föreslagna 6 e § 1 mom. ska stödansökan innehålla vissa basuppgifter. De gäller sökanden, projektet eller åtgärden (verkställighetsplan), de stödberättigande kostnaderna, grunderna för beräkning av kostnaderna, offentlig finansiering och andra viktiga omständigheter som har betydelse för projektet eller åtgärden. Viktiga omständigheter som ska anges i ansökan är bland annat en redogörelse för den nytta som stödåtgärden har för de arter, naturtyper, naturlandskap eller kulturlandskap som avses i lagen. 

Stödansökan ska innehålla uppgift om annan offentlig finansiering som erhållits för projektet eller åtgärden. Avsikten är att ta reda på och att på det sätt som anges i fråga om 6 g § se till att det inte har beviljats någon annan överlappande offentlig finansiering för samma åtgärd. Med annan offentlig finansiering avses andra understöd eller bidrag som beviljats av offentliga medel för samma åtgärd. Det kan exempelvis röra sig om stöd för vård av skogshabitat i enskild skog vid miljöstödsobjekt eller inom naturvårdsprojekt med stöd av den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (lagen om finansiering av hållbart skogsbruk upphörde att gälla den 1 februari 2015 och den temporära lagen gäller till och med den 31 december 2020). Dessutom är det möjligt att stödja bland annat vården av vårdbiotoper med stöd av miljöersättningssystemet inom programmet för utveckling av landsbygden. Programmet innefattar också stöd för icke-produktiva investeringar i inledande röjning och stängsling av vårdbiotoper.  

Bestämmelserna i förvaltningslagen (434/2003) ska tillämpas på utredning av ett ärende till övriga delar när inget annat anges i den föreslagna lagen. Vid behov ska stödmyndigheten med stöd av 31 § i förvaltningslagen kunna begära ytterligare utredningar av sökanden. Enligt 31 § 2 mom. i förvaltningslagen ska en part lägga fram utredning om grunderna för sina yrkanden. Parten ska dessutom också i övrigt medverka till utredningen av ett ärende som han eller hon har inlett. Således ska sökanden i samband med ansökan lämna riktiga och tillräckliga uppgifter om ändamålet med stödet, det planerade genomförandesättet, åtgärdens nytta för restaureringen, iståndsättningen och vården av naturtyper, arternas livsmiljöer, naturlandskap och kulturlandskap och om andra omständigheter som myndigheten behöver känna till för att avgöra ansökan. Ansökan och den utredning som eventuellt begärts av sökanden med stöd av förvaltningslagen utgör grunden för att närings-, trafik- och miljöcentralen får de uppgifter den behöver för behandlingen av stödansökan och för beslutsprövningen. Den som ansöker om stöd ska ansvara för att uppgifterna är riktiga. 

På ansökan om stöd ska också tillämpas lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003, nedan lagen om elektronisk kommunikation). Enligt 1 § i lagen om elektronisk kommunikation hör bland annat förvaltningsärenden till lagens tillämpningsområde. I 9 § i lagen om elektronisk kommunikation finns bestämmelser om uppfyllande av krav på skriftlig form. Enligt bestämmelserna uppfyller också elektroniska dokument som sänts till en myndighet kravet på skriftlig form vid anhängiggörande och behandling av ärenden. Ett elektroniskt dokument som kommit in till en myndighet behöver inte kompletteras med en underskrift, om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och om det inte finns anledning att betvivla dokumentets autenticitet eller integritet. Om ett elektroniskt dokument som sänts till en myndighet innehåller utredning om ett ombuds behörighet, behöver ombudet inte lämna in fullmakt. Myndigheten kan dock förordna att en fullmakt ska lämnas in, om den har anledning att betvivla ombudets behörighet eller behörighetens omfattning.  

I 2 mom. föreslås ett bemyndigande för statsrådet att utfärda förordning. Enligt förslaget får närmare bestämmelser om innehållet i stödansökan utfärdas genom förordning av statsrådet. Det behövs mer detaljerade bestämmelser på förordningsnivå vad som krävs i fråga om innehållet beroende på stödobjekt. Exempelvis är de närmare villkoren för ansökningar som gäller vård och iståndsättning av vårdbiotoper inte desamma som villkoren när det gäller vård av arternas livsmiljöer och landskapsvård. Utöver de stödspecifika kraven på innehållet i ansökningar enligt förordning tillämpas också 6 e § i naturvårdslagen. 

6 f §.Ansökningstid och information. Här föreslås bestämmelser om närings-, trafik- och miljöcentralens uppgifter i anslutning till stödinsatserna.  

Med stöd av den föreslagna paragrafen kan närings-, trafik- och miljöcentralen i vissa fall fastställa en ansökningstid för stödet. Avsikten är att öppna för nya utlysningar kontinuerligt eller enligt vad som krävs för stödinsatserna. 

Dessutom ska närings-, trafik- och miljöcentralen öppet informera om möjligheten att ansöka om stöd, om det förfarande som ska iakttas vid ansökan samt om förutsättningarna och villkoren för beviljande av stöd. Informationen om stödordningen kan ges i det allmänna datanätet på myndighetens webbplats, dvs. i praktiken på närings-, trafik- och miljöcentralens webbplats. Vid behov kan även andra informationskanaler användas. 

6 g §.Förutsättningar för beviljande av stöd. I paragrafen föreslås bestämmelser om förutsättningarna och begränsningarna för beviljande av stöd. Stödet ska vara beroende av prövning på det sätt som föreslås i 6 a §. Beviljandet av stöd ska basera sig på en helhetsbedömning. 

Enligt 1 mom. ska den centrala faktorn vid prövningen av förutsättningarna för beviljande av stöd vara att den åtgärd som stöds utifrån en helhetsbedömning främjar uppnåendet av målen för att skydda den biologiska mångfalden. Prövningen av beviljande av stöd ska till centrala delar basera sig på de beslut om skydd av arter, skydd av naturtyper eller landskapsvård som fattas med stöd av naturvårdslagen och dessutom på målen i programmet Helmi. Inom programmet Helmi, som startats för att förbättra livsmiljöerna, uppställs mål för iståndsättning och vård av livsmiljöerna fram till 2030. Det föreslås att beviljandet av stöd också ska villkoras av att samma åtgärd inte har beviljats någon annan offentlig finansiering.  

Med stöd av den föreslagna 6 c § ska dessutom EU:s stödspecifika krav uppfyllas. Kraven baserar sig på den gruppundantagsförordning (den allmänna gruppundantagsförordningen eller gruppundantagsförordningen för jordbruket) som är tillämplig i varje enskilt fall, och i fråga om dem kommer det i denna stödordning att utfärdas bestämmelser på förordningsnivå. Enligt den föreslagna 6 a § ska en ytterligare förutsättning för beviljande av stöd vara att den finansiering som behövs finns i statsbudgeten och att miljöministeriet har anvisat närings-, trafik- och miljöcentralen ett behövligt anslag. I praktiken kan insatserna inom stödet fördelas på olika närings-, trafik- och miljöcentralers verksamhetsområden allteftersom miljöministeriet anvisar anslag för stödinsatser. 

I 2 mom. föreslås bestämmelser om att stödet kan täcka kostnaderna helt eller delvis. Grunden för beräkningen av stödet ska vara priset på försäljning av den vara eller tjänst som krävs för stöd, inklusive mervärdesskatt, till närings-, trafik- och miljöcentralen. Stödnivån kommer att bero på bestämmelserna i den relevanta gruppundantagsförordningen. 

I 3 mom. föreslås ett bemyndigande för statsrådet att utfärda förordning. Genom förordning ska det få utfärdas närmare bestämmelser om förutsättningarna för beviljande av stöd, stödbeloppet och stödets omfattning samt grunderna för bestämmande av stöd. Ett bemyndigande behövs för att stödspecifika bestämmelser ska kunna tas in i förordningen. Exempelvis kan de närmare villkoren för ansökningar som gäller vård och iståndsättning av vårdbiotoper avvika från villkoren när det gäller vård av arternas livsmiljöer och landskapsvård. Utöver de stödspecifika kraven på innehållet i ansökningar enligt förordning tillämpas också 6 g § i naturvårdslagen. Dessutom bör det noteras att EU:s regler om statligt stöd kan medföra behov av att reglera stödnivåerna. Ett bemyndigande att utfärda förordning som gäller detta ingår i den föreslagna 6 c §. 

6 h §.Återtagande av stödansökan eller samtycke. Paragrafen gäller rätt att återta stödansökan eller ett samtycke.  

Enligt den första meningen i det föreslagna 1 mom. kan den som ansöker om stöd återta ansökan eller markägaren sitt samtycke helt eller delvis fram till delfåendet av stödbeslutet. Bestämmelser om delgivning och delfående i ärenden finns i 9 kap. i förvaltningslagen. Exempelvis sker en vanlig delgivning enligt 59 § i förvaltningslagen per post genom brev till mottagaren. Mottagaren anses ha fått del av ärendet den sjunde dagen efter det att brevet avsänts, om inte något annat visas. Med stöd av den andra meningen i samma moment ska sökanden utan dröjsmål skriftligen underrätta närings-, trafik- och miljöcentralen om att stödansökan har återtagits. 

Sökanden ska med stöd av det föreslagna 2 mom. kunna återta stödansökan och markägaren sitt samtycke senare än vad som anges i 1 mom. Detta ska vara möjligt vid force majeure, dvs. ett oöverstigligt hinder, eller om något annat exceptionellt förhållande föreligger som hindrar stödinsatsen. Force majeure kan manifestera sig på olika sätt, men hindret ska vara så pass betydande att sökanden inte har kunnat agera inom den tid som avses i 1 mom. Med force majeure ska avses en oförutsedd exceptionell händelse utanför parternas kontroll som hindrar att stödet tas emot. En sådan händelse är exempelvis en naturkatastrof eller ett störningstillstånd i samhället. Det beror på stödinsatsen vad som ska anses vara ett exceptionellt förhållande som hindrar insatsen. I praktiken ska sökanden åberopa att force majeure eller en exceptionell omständighet föreligger och lägga fram en utredning om detta i sin anmälan om återtagande. Om stödmottagaren inte själv kan genomföra återtagandet exempelvis på grund av bristande rättshandlingsförmåga, har hans eller hennes rättsinnehavare rätt att föra talan i enlighet med vad som föreskrivs om det någon annanstans i lag. 

6 i §.Beslut och avtal. Enligt förslaget ska stödet basera sig på närings-, trafik- och miljöcentralens beslut. Dessutom avses paragrafen gälla avtal. 

Enligt det föreslagna 1 mom. ska närings-, trafik- och miljöcentralen fatta ett skriftligt beslut om stödet. Beslut ska fattas även i fråga om anmälan om återtagande av stödansökan. 

Beslutet kan vara positivt eller negativt. På beslutet ska enligt förslaget dessutom tillämpas bestämmelserna i förvaltningslagen exempelvis när det gäller beslutets form (43 §), innehåll (44 §) och motivering (45 §). Också lagen om elektronisk kommunikation kan tillämpas bland annat vid elektronisk signering av beslutshandlingar och elektronisk delgivning (4 kap.), om myndighetens system möjliggör det. 

Ett positivt stödbeslut ska innehålla uppgift om stödets maximibelopp, stödets penningvärde inklusive mervärdesskatt, stödvillkoren samt grunderna för beviljande av stöd, för avbrytande och återkrav av stöd och för övervakning av användningen av stödet. 

Med stöd av 3 mom. ska närings-, trafik- och miljöcentralen vid behov också kunna ingå avtal med stödmottagaren om detaljerna för genomförandet av åtgärden och överlåtelsen av stödet. Avtalet ska innehålla bland annat uppgift om avtalsparternas uppgifter och ansvar i fråga om stödinsatserna och efter behov också andra detaljer. Om stödet beviljas på grundval av markägarens skriftliga samtycke ska det alltid krävas ett avtal. Närings-, trafik- och miljöcentralen får i dessa situationer inte meddela ett positivt beslut innan markägaren och centralen har ingått ett avtal om detaljerna för genomförandet av åtgärden och överlåtelsen av stödet. Förfarandet är således identiskt med förutsättningen för att inrätta ett privat naturskyddsområde enligt 24 § i naturvårdslagen. 

Enligt det föreslagna 5 mom. får närmare bestämmelser om innehållet i stödbeslutet och avtalet utfärdas genom förordning av statsrådet. De stödspecifika, preciserande bestämmelserna kommer således att utfärdas på förordningsnivå. 

6 j §.Avbrytande och återkrav av stöd. Den föreslagna paragrafen innehåller bestämmelser om avbrytande och återkrav av stöd. Det är med tanke på ordnandet av stödinsatserna i praktiken och resursallokeringen motiverat att uppgifterna anförtros närings-, trafik- och miljöcentralen. 

I 1 mom. föreslås bestämmelser om grunderna för när närings-, trafik- och miljöcentralen ska avbryta genomförandet av stödinsatserna. Centralen ska fatta ett beslut om avbrytande där det bestäms att stöd som redan överlåtits eller stödbeloppet helt eller delvis återkrävs. Förutsättningarna för avbrytande är av två slag. 

Enligt 1 punkten föreligger en grund för avbrytande i en situation där det är uppenbart att stöd-mottagaren har låtit bli att uppge eller har lämnat felaktiga eller vilseledande uppgifter om en sådan omständighet som väsentligt har kunnat inverka på erhållandet av stödet, stödbeloppet eller stödvillkoren eller att stödmottagaren använder stödet för ett väsentligen annat ändamål än vad det har beviljats för i stödbeslutet eller stödmottagaren i övrigt väsentligen bryter mot stödvillkoren. Enligt den föreslagna 2 punkten är en grund för avbrytande att Europeiska unionens lagstiftning om det berörda stödet förutsätter detta. 

Enligt det föreslagna 2 mom. kan närings-, trafik- och miljöcentralen besluta att inte återkräva stödet eller en del av det, om stödmottagaren har rättat det förfarande som anges i underpunkterna till 1 mom. 1 punkten och uppnåendet av målen för stödet inte har äventyrats. Huruvida stödet återkrävs är då beroende av närings-, trafik- och miljöcentralens prövning. 

6 k §.Ränta och dröjsmålsränta. I den föreslagna paragrafen föreskrivs det om ränta och dröjsmålsränta.  

I det belopp som återkrävs ska närings-, trafik- och miljöcentralen räknat från den dag då stödet beviljades inkludera en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen (633/1982) ökad med tre procentenheter. Om det återkrävda beloppet inte betalas senast på den förfallodag som satts ut av stödmyndigheten, ska en årlig dröjsmålsränta enligt den räntesats som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen betalas på beloppet.  

6 l §. Bokföring. Paragrafen innehåller bestämmelser om stödmottagarens skyldigheter. 

Enligt bestämmelsen ska stödmottagaren över åtgärder eller projekt som avser stöd enligt lagen föra bokföring enligt bokföringslagen (1336/1997) med hjälp av ett eget kostnadsställe eller på annat sätt så att användningen av stödet kan övervakas utan svårighet. Stödmottagaren ska också bevara alla verifikat som hänför sig till det projekt som får stöd i enlighet med bokföringslagen. 

6 m §.Begäran om omprövning och sökande av ändring i beslut som gäller stöd. 

Enligt det föreslagna 1 mom. får omprövning begäras i närings-, trafik- och miljöcentralens beslut enligt det föreslagna kapitlet på det sätt som anges i förvaltningslagen. 

Med stöd av 2 mom. går det att söka ändring i ett beslut som gäller begäran om omprövning genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 

8  Bestämmelser på lägre nivå än lag

De föreslagna lagbestämmelserna ska utgöra grundvalen för stödordningen. De gör det möjligt att överlåta en vara eller tjänst som tillhandahålls som stöd enligt prövning till stödmottagaren, när stödspecifika bestämmelser tas in i en statsrådsförordning som gäller den berörda stödformen. I praktiken kommer det alltid att behövas en separat förordning för varje stödform. Det finns bemyndiganden i paragrafen 6 a, 6 c, 6 e, 6 g ja 6 i. Bemyndigandena att utfärda förordning är nödvändiga eftersom de stödspecifika bestämmelserna kan variera beroende på kraven i de EU-regler för statligt stöd som är tillämpliga i det enskilda fallet. 

Avsikten är att med stöd av de föreslagna bemyndigandena och 7 c § i lagen om statsbudgeten (423/1988) hösten 2020 utfärda en första temporär förordning av statsrådet. Den ska enligt avsikt tillämpas på stöd för iståndsättning och vård av vårdbiotoper. Restaurering och iståndsättning av vårdbiotoper ingår i programmet Helmi. Det är en del av programmet för statsminister Sanna Marins regering och avses främja skyddet av den biologiska mångfalden, vilket framgått redan tidigare. Ett utkast till förordning av statsrådet och motiveringspromemoria var ute på remiss samtidigt med propositionsutkastet. 

9  Ikraftträdande

Det föreslås att lagen träder i kraft den 1 november 2020. 

10  Verkställighet och uppföljning

Miljöministeriet följer hur stödordningen fungerar. Närings-, trafik- och miljöcentralerna ger akt på genomförandet av planerna och åtgärderna för att värna den biologiska mångfalden. 

11  Förhållande till budgetpropositioner

Propositionen hänför sig till sjätte budgetpropositionen för 2020 och avses bli behandlad i samband med den. Ändringen kommer också att beaktas i momentets beslutsdel i budgetpropositionen för 2021. 

12  Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning