2.1.1  Yrkesinriktad rehabilitering för unga

Enligt 7 a § i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005, nedan rehabiliteringslagen) ordnar Folkpensionsanstalten yrkesinriktad rehabilitering för 16–29-åriga försäkrade (yrkesinriktad rehabilitering för unga), om den försäkrades funktionsförmåga har försämrats väsentligt, rehabiliteringen är ändamålsenlig för att stödja eller främja den försäkrades funktionsförmåga och livskompetens samt studiefärdigheter eller anställbarhet, och rehabiliteringen behövs för att stödja eller främja den försäkrades förmåga att studera eller få arbete. När försämringen i den försäkrades funktionsförmåga bedöms ska de faktorer som påverkar den försäkrades funktionsförmåga i synnerhet i fråga om förmåga att klara sig, delaktighet, individuella faktorer och omgivningsfaktorer beaktas på ett övergripande sätt. Den försäkrades funktionsförmåga har försämrats väsentligt, om försämringen inom någon sektor av funktionsförmågan begränsar den försäkrades planering av framtiden eller möjligheter att börja studera eller arbeta eller förhindrar den försäkrade att fortsätta sina studier. 

Enligt 7 a § i rehabiliteringslagen ska vid bedömning av rehabiliteringens ändamålsenlighet hänsyn tas till om den sökta rehabiliteringen kan främja den sökandes funktionsförmåga, livskompetens samt färdigheter och förmåga att studera eller få arbete. FPA ska i form av yrkesinriktad rehabilitering för unga ordna tjänster för utredning och bedömning av rehabiliteringsbehovet, rehabiliteringsmöjligheterna och möjligheterna att studera och få arbete samt coachningstjänster. I syfte att nå rehabiliteringsmålen ska inom ramen för tjänsterna inom den yrkesinriktade rehabiliteringen för unga samarbete bedrivas med de aktörer som är behövliga med hänsyn till rehabiliteringsklienten. 

Det förutsätts inte diagnos på sjukdom eller kroppsskada för att yrkesinriktad rehabilitering för unga ska beviljas. FPA:s yrkesinriktade rehabiliteringstjänster för unga är för närvarande så kallad Nuotti-coachning, yrkesinriktad rehabiliteringsutredning, utbildningsförsök samt sysselsättningsfrämjande yrkesinriktad rehabilitering. 

Regleringen av den yrkesinriktade rehabiliteringen för unga trädde i kraft i början av 2019 (1097/2018; RP 133/2018 rd RP 133/2018 rd ). Planeringen av den yrkesinriktade rehabiliteringen för unga och lagberedningen genomfördes överlappande med projektet för utveckling av rehabiliteringen enligt prövning (projektet för utveckling av rehabilitering för NEET-ungdomar, det vill säga Not in Employment, Education or Training-ungdomar 2018–2019). Utvecklingen av den yrkesinriktade rehabiliteringen för unga och regleringen av den bygger också på förslagen på hur rehabiliteringssystemet kunde utvecklas från kommittén för reform av rehabiliteringssystemet. . Social- och hälsovårdsministeriets rapporter och promemorior 2017:41. Förslag till reform av rehabiliteringssystemet från kommittén som dryftar rehabiliteringsreformen (på finska) 

Enligt regeringens proposition är målet med den yrkesinriktade rehabiliteringen för unga att unga som befinner sig utanför studier eller arbetsliv eller i övrigt löper risk att marginaliseras mer flexibelt än tidigare ska få tillträde till yrkesinriktad rehabilitering som ordnas av FPA och på så sätt kunna avancera på vägen till studier och arbete. Målsättningen är i synnerhet att förbättra ställningen för unga som varken studerar eller arbetar (s.k. NEET-unga) och deras framtida möjligheter att utbilda sig till ett yrke och delta i arbetslivet. 

I regeringens proposition bedömdes att antalet nya rehabiliteringsklienter från och med 2019 uppgår till cirka 2 000 på årsnivå och att sammanlagt cirka 3 200 rehabiliteringsklienter på årsnivå till följd av rehabiliteringsperiodernas längd kommer att omfattas av tjänsterna inom den yrkesinriktade rehabiliteringen för unga från och med 2020. Det sammanlagda beloppet de ökade rehabiliteringsutgifterna och utgifterna för rehabiliteringspenning uppskattades till 17,4 miljoner euro på årsnivå från och med 2020. 

Antalet personer som fått yrkesinriktad rehabilitering för unga och antalet personer som fått rehabiliteringspenning på basis av yrkesinriktad rehabilitering för unga 2019–2023: 

År 2022 deltog 9 990 rehabiliteringsklienter i yrkesinriktad rehabilitering för unga och kostnaderna för rehabiliteringstjänsterna uppgick till sammanlagt 25,9 miljoner euro. Kostnaderna för den rehabiliteringspenning som betalas under tiden för yrkesinriktad rehabilitering för unga uppgick till sammanlagt 35,8 miljoner euro. År 2022 var antalet rehabiliteringsklienter och kostnaderna klart större än vad som uppskattats i regeringens proposition. 

Merparten av dem som får yrkesinriktad rehabilitering för unga har fått Nuotti-coachning. År 2022 fick 9 261 personer Nuotti-coachning, 588 personer en yrkesinriktad rehabiliteringsutredning, 479 personer sysselsättningsfrämjande yrkesinriktad rehabilitering och 21 personer utbildningsförsök. 

Fram till juni 2023 har även sådana unga som har varit engagerade i studier eller arbetslivet fått Nuotti-coachning som en tjänst för yrkesinriktad rehabilitering för unga på ett sätt som i viss mån avviker från lagens syfte. Enligt uppgifter från FPA har till exempel andelen studerande i Nuotti-coachningen blivit högre än vad som var meningen när lagen stiftades. För en del av de unga som deltar i Nuotti-coachningen skulle någon annan tjänst vara mer aktuell och ändamålsenlig, i synnerhet med tanke på att tjänsterna för yrkesinriktad rehabilitering för unga ursprungligen är avsedda särskilt för så kallade NEET-unga. Fler unga än beräknat har också kommit till tjänsten via aktiv handledning både från andra myndighetsinstanser och via sin kundrelation inom FPA:s övriga förmåner. 

Av ovan nämnda orsaker preciserade FPA sin beslutspraxis gällande Nuotti-coachningen i juni 2023. Det hade också förekommit utmaningar i genomförandet av den yrkesinriktade rehabiliteringen för unga. Kötiderna till rehabiliteringsintervjun var långa och dessutom var ungdomarna tvungna att vänta på att Nuotti-coachningen skulle börja, eftersom tjänsteproducenternas arbetssituation var överbelastad och FPA inte kunde anvisa en tjänsteproducent för den unga. 

FPA:s preciseringar av beslutspraxisen för Nuotti-coachningen i juni 2023 har minskat antalet positiva beslut om Nuotti-coachning 2023 och 2024 enligt följande: 

Alla unga som intervjuats för yrkesinriktad rehabilitering för unga har slutligen inte beslutat att ansöka om Nuotti-coachning och har således inte heller fått något beslut om Nuotti-coachning. 

FPA:s preciseringar av beslutspraxisen för Nuotti-coachningen i juni 2023 har minskat kostnaderna för rehabiliteringspenning 2023 och 2024 enligt följande:  

År 2023 deltog 9 059 rehabiliteringsklienter i yrkesinriktad rehabilitering för unga och kostnaderna för rehabiliteringstjänsterna uppgick till sammanlagt 26,6 miljoner euro. Kostnaderna för den rehabiliteringspenning som betalas under tiden för yrkesinriktad rehabilitering för unga uppgick till sammanlagt 35,5 miljoner euro. År 2023 fick 8 263 personer Nuotti-coachning, 611 personer en yrkesinriktad rehabiliteringsutredning, 544 personer sysselsättningsfrämjande yrkesinriktad rehabilitering och 18 personer utbildningsförsök. 

2.1.2  Rätt till rehabiliteringspenning under Nuotti-coachning

Nuotti-coachning inom ramen för den yrkesinriktade rehabiliteringen för unga är personlig coachning för unga vars funktionsförmåga är väsentligt nedsatt och som behöver stöd för att avancera på vägen till studier och arbete. Målet med coachningen är att den ungas uppfattning om sina egna styrkor och resurser stärks och att han eller hon utökar sina färdigheter när det gäller livskompetens och arbetslivsfärdigheter. Under Nuotti-coachningen tar den unga steg mot studier och arbetslivet genom att tillsammans med sin personliga coach arbeta för att uppnå sina mål. 

Nuotti-coachningen består av personliga möten mellan den unga och Nuotti-coachen. Antalet möten är högst 20 och ett möte tar 60 minuter. Mötena kan också sammanslås enligt den ungas individuella behov och situation, varvid det sammanslagna mötets längd är 120 minuter. Coachen och den unga håller regelbundet kontakt och i coachningen ingår också nätverkssamarbete med andra aktörer. Coachningen genomförs inom fem månader från det att den inleddes. Om den unga under coachningen deltar i en yrkesinriktad rehabiliteringsutredning som ordnas av FPA och behöver fortsätta med Nuotti-coachningen efter den yrkesinriktade rehabiliteringsutredningen, kan coachningen genomföras inom högst 10 månader efter att den inletts. 

Den som deltar i yrkesinriktad rehabilitering för unga, och därmed även i Nuotti-coachning, har rätt till rehabiliteringspenning som beviljas av FPA, om förutsättningarna för att få rehabiliteringspenning enligt rehabiliteringslagen uppfylls. 

Enligt 17 § i rehabiliteringslagen ska syftet med rehabilitering som berättigar till rehabiliteringspenning vara att placera rehabiliteringsklienten i arbetslivet eller att göra det möjligt för honom eller henne att hålla sig kvar i eller återvända till arbetslivet. En 16–67-årig rehabiliteringsklient har rätt till rehabiliteringspenning för den tid då han eller hon på grund av deltagande i rehabilitering är förhindrad att arbeta för egen eller någon annans räkning på det sätt som avses i 23 § i rehabiliteringslagen. Som arbete för egen räkning betraktas arbete som rehabiliteringsklienten utför i eget eller en familjemedlems företag, affär eller yrke eller inom lant- eller skogsbruk, i eget eller någon annans hushåll och självständigt vetenskapligt eller konstnärligt arbete samt läroanstalts- eller yrkeskursstudier på heltid som inte tillhandahålls som rehabilitering. 

Enligt 18 § i rehabiliteringslagen ska rehabilitering som berättigar till rehabiliteringspenning behövas för att klienten ska kunna hålla sig kvar i arbetslivet, återvända till arbetslivet eller komma ut i arbetslivet. Yrkesinriktad rehabilitering för unga är sådan rehabilitering som avses i bestämmelsen. 

Enligt 23 § 1 mom. i rehabiliteringslagen betalas rehabiliteringspenning, med undantag för den karenstid som avses i 25–27 §, för varje vardag som klienten har deltagit i rehabilitering, då rehabiliteringen inklusive resor varar minst fyra timmar och de facto hindrar klienten från att arbeta och få utkomst för den dagen. 

I 23 § 2 mom. i rehabiliteringslagen föreskrivs att rehabiliteringspenning, med undantag för den karenstid som avses i 25–27 §, betalas för yrkesinriktad rehabilitering av unga, om klienten är förhindrad att utföra något annat arbete som kan jämställas med huvudsyssla än sådant som ingår i rehabiliteringen. Det förutsätts således inte att yrkesinriktad rehabilitering för unga jämte resor ska vara minst fyra timmar per dag för att den unga ska få rehabiliteringspenning. Detta gör det möjligt att betala rehabiliteringspenning även för coachningstjänster, till exempel Nuotti-coachning. 

Dessutom föreskrivs i 23 § 3 mom. i rehabiliteringslagen om så kallade flexibla dagar och den rehabiliteringspenning som betalas för dem. 

I regeringens proposition om reglering av den yrkesinriktade rehabiliteringen för unga motiverades utbetalningen av rehabiliteringspenning för hela den tid som den ungas yrkesinriktade rehabilitering varar utan granskning av antalet timmar per dag med att tryggandet av den ungas utkomst under rehabiliteringen skulle motivera den unga att delta i rehabilitering och på så sätt avancera på vägen till studier och sysselsättning. Den unga behöver inte vara rädd för att utbetalningen av förmånen avbryts under rehabiliteringsprocessen, vilket stöder den ungas rehabilitering och uppnående av studie- och sysselsättningsfärdigheter. RP 133/2018 rd 

År 2024 är rehabiliteringspenningens minimibelopp 31,99 euro per vardag, det vill säga cirka 800 euro per månad. Över 80 procent av dem som får yrkesinriktad rehabilitering för unga får också rehabiliteringspenning. 

2.1.3  Rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid vid yrkesinriktad rehabilitering för unga

Enligt 24 § 1 mom. i rehabiliteringslagen kan för tryggande av att den yrkesinriktade rehabiliteringen som ordnas av Folkpensionsanstalten framskrider och rehabiliteringsklienten får sin försörjning rehabiliteringspenning också betalas för tiden från rehabiliteringsbeslutet till rehabiliteringens början (väntetid) samt för tiden mellan rehabiliteringsperioder (mellanliggande tid). Rehabiliteringsklienten har rätt till rehabiliteringspenning för väntetiden och den mellanliggande tiden om han eller hon inte under samma tid får utkomst av exempelvis arbete. Rehabiliteringspenningen under väntetiden och den mellanliggande tiden betalas minskad med 20 procent och för högst tre månader per kalenderår, beräknat separat för vardera grunden, om det inte för tryggande av utkomsten och rehabiliteringens framskridande finns någon särskild anledning att betala den för en längre tid. 

I 24 § 2 mom. i rehabiliteringslagen föreskrivs om undantag gällande rehabiliteringspenningen under väntetiden och den mellanliggande tiden vid yrkesinriktad rehabilitering för unga. Trots vad som föreskrivs i 1 mom. betalas rehabiliteringspenning också för väntetid och mellanliggande tid till en rehabiliteringsklient som deltar i sådan yrkesinriktad rehabilitering för unga som avses i 7 a § om han eller hon inte under samma tid får utkomst av exempelvis arbete. Rehabiliteringspenningen för väntetid och mellanliggande tid betalas minskad med 20 procent. 

Den som deltar i yrkesinriktad rehabilitering för unga kan således få rehabiliteringspenning för väntetiden och den mellanliggande tiden utan den primära maximitiden på tre månader per kalenderår som tillämpas på den rehabiliteringspenning som betalas för väntetid och mellanliggande tid på basis av annan yrkesinriktad rehabilitering som ordnas av FPA. Därför har FPA i regel kunnat bevilja rehabiliteringspenning för yrkesinriktad rehabilitering för unga för hela den tid rehabiliteringstjänsten beräknas pågå. Till exempel får rehabiliteringsklienten under Nuotti-coachning i allmänhet rehabiliteringspenning i fem månader utan avbrott. 

2.1.4  Rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid vid rehabiliteringspenning för unga

I 20 § i rehabiliteringslagen föreskrivs om rehabiliteringspenning för unga. I syfte att säkerställa yrkesinriktad rehabilitering och främja möjligheterna att få arbete beviljas rehabiliteringspenning också en försäkrad som fyllt 16 år och vars arbets- och studieförmåga och förtjänstmöjligheter eller möjligheter att välja yrke och arbete är väsentligt försämrade på grund av sjukdom, lyte eller kroppsskada på det sätt som avses i 6 § och som på basis av intensifierad bedömning av arbetsförmågan är i behov av intensifierad rehabilitering (rehabiliteringspenning för unga). 

Dessutom förutsätts det att en individuell studie- och rehabiliteringsplan har upprättats för den försäkrade (KHOPS). Den personliga studie- och rehabiliteringsplanen upprättas av välfärdsområdet i samråd med den unga personen och dennes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare för denne. Vid behov deltar andra sakkunnigmyndigheter i upprättandet av planen. 

Närmare bestämmelser om upprättandet av och innehållet i den personliga studie- och rehabiliteringsplanen finns i statsrådets förordning om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (646/2005). Planen upprättas på det sätt som föreskrivs i 20 § 3 mom. i rehabiliteringslagen av det välfärdsområde som den unga med stöd av 3 § i lagen om välfärdsområden (611/2021) är medlem i. Planen ska ses över om den ungas rehabilitering inte förverkligas i enlighet med planen eller om rehabiliteringen av andra orsaker inte framskrider på ett ändamålsenligt sätt. 

Rehabiliteringspenning för unga betalas högst till utgången av den månad då den försäkrade fyller 20 år. Om den försäkrade deltar i rehabilitering när han eller hon fyller 20 år, fortsätter betalningen av rehabiliteringspenning till utgången av den månad under vilken pågående rehabilitering avslutas. Med detta avses avläggandet av hela den i studie- och rehabiliteringsplanen angivna examen som den försäkrade har godkänts att studera för innan han eller hon har fyllt 20 år. 

År 2022 fick 15 106 unga rehabiliteringspenning för unga och 2023 var antalet 15 868. 

Ovan har redan beskrivits bestämmelsen i 24 § 1 och 2 mom. i rehabiliteringslagen om rehabiliteringspenning under väntetid och mellanliggande tid. Enligt 24 § 3 mom. i rehabiliteringslagen har en försäkrad som med stöd av 20 § får rehabiliteringspenning för unga, med undantag för karenstiden, rätt till rehabiliteringspenning också för tiden mellan rehabiliteringsperioder samt för den tid som han eller hon väntar på ett rehabiliteringsbeslut eller på att rehabiliteringen ska börja. Rehabiliteringspenningen betalas då minskad med 20 procent. 

24 § i den gällande rehabiliteringslagen har tolkats så att det för rehabiliteringspenning för unga som betalas för väntetid och mellanliggande tid gäller den primära maximitiden på tre månader per kalenderår på samma sätt som för rehabiliteringspenning som betalas för väntetid och mellanliggande tid vid yrkesinriktad rehabilitering som ordnas av FPA. När rehabiliteringspenning för unga beviljas för väntetid eller mellanliggande tid görs däremot ingen så kallad behovsprövning enligt lagen, vilket vanligtvis är fallet vid beviljande av rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid. Med andra ord undersöks i fråga om rehabiliteringspenning för unga inte om den unga under väntetiden och den mellanliggande tiden får utkomst till exempel från arbete eller om rehabiliteringspenningen för väntetiden och den mellanliggande tiden behövs för att den yrkesinriktade rehabiliteringen ska framskrida och för att trygga rehabiliteringsklientens utkomst, även om detta enligt lagen görs i fråga om rehabiliteringspenning som betalas för väntetid och mellanliggande tid på basis av yrkesinriktad rehabilitering som ordnas av FPA. Detta har gjort det möjligt till exempel att arbeta under sommarlovet utan att det har påverkat rehabiliteringspenningen för unga som betalas som rehabiliteringspenning för den mellanliggande tiden. 

2.1.5  Partiell samordning av inkomster med rehabiliteringspenningen

I 37 § 1 mom. i rehabiliteringslagen föreskrivs om partiell samordning av inkomster med rehabiliteringspenningen. Om en rehabiliteringsklient under utbildning som ordnats som yrkesinriktad rehabilitering eller under praktik i samband därmed har löne- eller företagarinkomster, ska dessa inkomster dras av från den rehabiliteringspenning som betalas för samma tid, till den del de överstiger minimibeloppet av rehabiliteringspenningen som är lika stor som den dagpenning som avses i 11 kap. 10 § i sjukförsäkringslagen (1224/2004) multiplicerat med tjugofem. Vid samordningen ska löneinkomsterna enligt betalningsdagen terminsvis hänföras till den tid för vilken rehabiliteringspenning beviljas. 

I praktiken minskar inkomsterna den rehabiliteringspenning som betalas för utbildning som ordnas som yrkesinriktad rehabilitering till den del arbetsinkomsternas sammanlagda belopp under terminen överstiger cirka 800 euro i månaden (år 2024), det vill säga rehabiliteringspenningens minimibelopp per månad. Enligt lagen om indexjustering åren 2024–2027 av vissa förmåner och belopp som är bundna vid folkpensionsindex och levnadskostnadsindex (1296/2023) görs i regel inga indexjusteringar av minimibeloppet av rehabiliteringspenningen 2024–2027. 

Enligt 37 § 2 mom. i rehabiliteringslagen ska partiell samordning av inkomsterna enligt 1 mom. inte göras i fråga om rehabiliteringspenningen för unga. Detta har möjliggjort deltidsarbete under tiden för rehabiliteringspenningen för unga utan att det har påverkat beloppet av rehabiliteringspenningen för unga. 

2.1.6  Överlappande rehabiliteringspenning och studiestöd

Enligt 6 § 1 mom. 11 punkten i lagen om studiestöd (65/1994) beviljas studiestöd inte den som för samma utbildning får rehabiliteringspenning enligt rehabiliteringslagen eller enligt arbetspensionslagarna. I rehabiliteringslagen finns däremot inga bestämmelser om att beviljandet av rehabiliteringspenning förhindras av att personen får studiestöd eller att studiepenningen dras av från rehabiliteringspenningen. 

I praktiken innebär detta att om det till en person betalas rehabiliteringspenning för unga eller en rehabiliteringspenning som grundar sig på utbildning som FPA beviljar i form av yrkesinriktad rehabilitering, kan studiestöd inte fås samtidigt. 

Om rehabiliteringspenningen har kunnat beviljas att betalas samtidigt med studiestödet, beaktas rehabiliteringspenningen som en inkomst vid inkomstkontrollen i samband med studiestödet. En sådan situation kan uppstå till exempel när en studerande får studiestöd på basis av utbildning och deltar i en Nuotti-coachning inom yrkesinriktad rehabilitering för unga, en rehabiliterings- eller anpassningsträningskurs som ordnas av FPA eller missbrukar- eller beroenderehabilitering som ordnas av välfärdsområdet eller familjerehabilitering som grundar sig på barnskyddslagen (417/2007) och får rehabiliteringspenning på basis av denna rehabilitering. 

Under den senare hälften av 2023 (7–12/2023) fick 2 380 personer som fick FPA:s rehabiliteringspenning även studiepenning under samma period. Av dessa fick cirka 1 000 personer rehabiliteringspenning under Nuotti-coachningen. På motsvarande sätt fick 2 477 personer båda förmånerna under första hälften av 2023 (1–6/2023). Av dem fick cirka 1 150 personer rehabiliteringspenning under Nuotti-coachningen. 

Enligt 7 c § 3 mom. i lagen om studiestöd berättigar en kalendermånad till studiestöd i Finland, om den omfattar minst 18 dagar som ingår i den tid som berättigar till studiestöd. Enligt 25 § 5 mom. i lagen om studiestöd justeras studiestödet från början av den månad under vilken ett ändrat förhållande för första gången varar minst 18 dagar. Om ändringen av förhållandena varar en bestämd tid, justeras studiestödet enligt 25 § 6 mom. i lagen om studiestöd för de kalendermånader under vilka det ändrade förhållandet varar minst 18 dagar. I praktiken innebär detta att studiestödet dras in från ingången av den månad då den studerande för första gången får rehabiliteringspenning som förhindrar studiestöd eller rehabiliteringspenning för unga under minst 18 dagar. 

2.1.7  Rätt till rehabiliteringspenning under läroavtalsutbildning

Enligt 19 § 2 mom. i rehabiliteringslagen kan en försäkrad som avses i 6 § beviljas rehabiliteringspenning för tiden för sådan läroavtalsutbildning enligt lagen om grundläggande yrkesutbildning (630/1998) eller lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998) som ordnas såsom rehabilitering. Rehabiliteringspenning beviljas dock inte, om den försäkrade har rätt till yrkesinriktad rehabilitering med stöd av arbetspensionslagarna eller bestämmelserna om specialundervisning. Lagen om grundläggande yrkesutbildning och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning har upphävts genom lagen om yrkesutbildning (531/2017). Rehabiliteringspenning betalas till arbetsgivaren för läroavtalstiden till den del som motsvarar lönen. 

2.1.8  Finansiering av FPA:s rehabilitering och rehabiliteringspenningförmåner samt studiepenning

I 18 kap. i sjukförsäkringslagen finns bestämmelser om finansieringen av FPA:s rehabilitering och rehabiliteringspenningförmåner. 

FPA ordnar och ersätter med stöd av rehabiliteringslagen yrkesinriktad rehabilitering, krävande medicinsk rehabilitering, rehabiliterande psykoterapi och rehabilitering enligt prövning samt resekostnader som orsakas av rehabiliteringen. Rehabilitering som ordnas och ersätts av FPA, inklusive yrkesinriktad rehabilitering för unga, finansieras med intäkterna av sjukförsäkringens sjukvårdspremie (33 %) som tas ut hos de försäkrade (löntagare, företagare samt pensions- och förmånstagare) och statens finansieringsandel (67 %). 

FPA beviljar rehabiliteringspenningförmåner med stöd av rehabiliteringslagen. Dessa är rehabiliteringspenning, ersättning för uppehälle och rehabiliteringsunderstöd enligt prövning. Rehabiliteringspenningförmånerna finansieras via sjukförsäkringens arbetsinkomstförsäkring med intäkterna av arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift och de försäkrades (löntagare och företagare) dagpenningspremie samt med statens finansieringsandel. 

Om beloppet av rehabiliteringspenningen beräknat på basis av årsinkomsten blir mindre än dagpenningsförmånens minimibelopp enligt 11 kap. 10 § i sjukförsäkringslagen, finansieras av statens medel den andel av utgifterna för minimibeloppet av rehabiliteringspenningen som överstiger beloppet av den rehabiliteringspenning som beräknas på basis av årsinkomsten. Dessutom finansierar staten 5 procent av de utgifter för rehabiliteringspenningen som annars ska finansieras med arbetsgivares sjukförsäkringsavgift och den försäkrades dagpenningspremie. Om rehabiliteringspenningen minskas på grund av samordning enligt 36 § 1 mom., 37 eller 39 § i rehabiliteringslagen, medför denna minskning i första hand att den andel som finansieras med försäkringsavgifter eller försäkringspremier minskar. 

Enligt lagen om studiestöd beviljas studiestöd i form av studiepenning, bostadstillägg och statsborgen för studielån. Studiepenningen finansieras med statens medel. 

2.2.1  Yrkesinriktad rehabilitering för unga

Utifrån en undersökning Jaana-Maija Koivisto, Outi Välimaa, Paula Hakala, Raija Koskinen och Hanna Naakka: Arbetspapper 181/2023. FPA. Helsingfors 2023. NUOTTI-valmennuksella kouluun ja työhön. Monimenetelmällinen tutkimus Nuotti-valmennukseen ohjautumisesta ja valmennuksen toteutumisesta ja vaikutuksista. om hänvisningen till Nuotti-coachning och genomförandet och effekterna av coachningen önskade ungdomarna att Nuotti-coachningen skulle ge stöd för att göra upp framtidsplaner och hitta en studieplats. Under coachningen hade de unga tillsammans med coachen ställt upp mål för sig själva som gällde studier, hälsa, levnadsvanor och hantering av vardagen samt socialt umgänge. Förhållandet mellan den unga och coachen var viktigt för den unga och stämningen under coachningen var trygg och förtrolig. De hänvisande aktörerna hade hållit kontakt med den unga under Nuotti-coachningen och deltagit i nätverksträffar. Nuotti-coachningen hade haft en positiv inverkan på de ungas livssituation. Coachningen hade stärkt den ungas resurser, uppfattningar om de egna styrkorna och självkännedom. De unga hade fått färdigheter att lösa problem, hantera problematiska situationer och leva ett självständigt liv. En del av ungdomarna började studera eller arbeta eller delta arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Ungdomarna fick hjälp med att sköta sin ekonomi. De unga hade börjat förlita sig på att de klarar sig i framtiden. Undersökningen visar att Nuotti-coachningen hjälper unga att komma in i skolan och arbetslivet, vilket har stor betydelse på individnivå, men också för samhället.  

Resultatet av utvärderingen av nyttan med rehabilitering Saija Karinkanta och Tuomas Reiterä: . Kuntoutusta kehittämässä 38/2023. FPA. Helsingfors 2023. Kelan kuntoutuksen hyödyn arviointi 2021. Työkyky, elämänlaatu, masennusoireet ja kuntoutustavoitteiden saavuttaminen , i vilken nästan 1 600 unga deltog, var att deltagandet i Nuotti-coachning ökade de ungas arbetsförmåga och förbättrade livskvaliteten. Antalet deltagare som upplevde att deras arbetsförmåga var svag halverades under coachningen medan antalet personer som upplevde att de hade god arbetsförmåga tredubblades. Förändringen i den upplevda arbets- och studieförmågan var större inom Nuotti-coachningen än inom någon annan rehabiliteringstjänst som ingick i utvärderingen. Under Nuotti-coachningen minskade antalet deltagare som upplevde att deras livskvalitet var dålig med mer än hälften. Sju av tio deltagare uppnådde eller överskred de rehabiliteringsmål de ställt upp.  

I en undersökning Ismo Ukkola och Riitta Seppänen-Järvelä: . Sosiaali- ja terveysturvan tutkimuksia 164/2023. FPA. Helsingfors 2023. Nuorten toimintakyvyn arviointi ja päätöksenteon vaatima harkinta Kelan NUOTTI-valmennuksessa. Tutkimus diagnoosittoman ja suullisen hakemisen toteutumisesta ratkaisutyössä om bedömningen av ungas funktionsförmåga och den prövning som krävdes för beslutsfattandet under Nuotti-coachningen utreddes hur ansökan utan diagnos och muntlig ansökan till Nuotti-coachningen genomfördes i beslutsarbetet. Målet med den reglering som trädde i kraft i början av 2019 var att göra FPA:s yrkesinriktade rehabilitering mer tillgänglig för unga som står utanför arbete och utbildning. Det viktigaste sättet att sänka tröskeln för att ansöka var att slopa kravet på ett läkarutlåtande och att genomföra bedömningen av den ungas funktionsförmåga och rehabiliteringsbehov genom en intervju med den unga vid FPA, som också kan göras på ansökan. I undersökningen kartlades hur en ansökan utan diagnos och muntlig ansökan genomförs i FPA:s beslutsarbete, vilken betydelse det har med tanke på hänvisningen till tjänsten, hur den ungas funktionsförmåga bedöms vid FPA och hurdan prövning det krävs av förmånshandläggarna för att fatta ett beslut.  

Enligt undersökningen hänvisas unga i olika situationer till Nuotti-coachningen. Enligt förmånshandläggarna hänvisas relativt många unga från hälso- och sjukvården och socialvården till en tjänst utan diagnos på grund av resursbrist. Ovan nämnda ungdomars funktionsförmåga har försämrats betydligt och de behöver intensivare stöd än Nuotti-coachningen. Bedömningen av funktionsförmågan och rehabiliteringsbehovet förutsätter att förmånshandläggarna gör en prövning, där man betonar tjänstens nytta och ändamålsenlighet för individen. Till följd av att förutsättningarna för beviljande har låg tröskel har förmånshandläggarna stor prövningsrätt. Detta kräver förmåga att identifiera den ungas behov av stöd, stödnätverk och hur Nuotti-coachningen lämpar sig för den ungas situation. Bedömningen av huruvida förutsättningarna för beviljande av yrkesinriktad rehabilitering för unga uppfylls kan stödas med anvisningar som fastställer tjänstens ändamålsenlighet. 

Observationerna i den registerundersökning som pågår vid FPA stöder resultaten av enkät- och intervjuundersökningarna, enligt vilka de unga som hänvisats till Nuotti-coachningen är en heterogen grupp. Det finns också skillnader mellan dem som hänvisats till Nuotti-coachningen och andra yrkesinriktade rehabiliteringstjänster för unga. Jämfört med de unga som hänvisats till andra yrkesinriktade rehabiliteringstjänster för unga är de personer som hänvisats till Nuotti-coachningen i genomsnitt yngre och får oftare studiestöd. Det var färre ungdomar som ännu fick studiestöd vid tidpunkten för rehabiliteringsbeslutet, vilket kan tyda på att de avbrutit sina studier eller har problem med att slutföra studierna. Det är mycket vanligt att unga som hänvisats till yrkesinriktad rehabilitering för unga får grundläggande utkomststöd. Över två tredjedelar av ungdomarna har fått grundläggande utkomststöd före det första positiva beslutet om yrkesinriktad rehabilitering för unga och tre femtedelar av ungdomarna under året före rehabiliteringsbeslutet. Det var vanligare att unga som fått Nuotti-coachning endast fått grundläggande utkomststöd under året före rehabiliteringsbeslutet. Däremot var det betydligt vanligare att unga som fått andra yrkesinriktade rehabiliteringstjänster för unga fått arbetslöshetsförmån under året före rehabiliteringsbeslutet. 

Över fyra femtedelar av de unga som hänvisats till yrkesinriktad rehabilitering för unga har före det första positiva beslutet om yrkesinriktad rehabilitering för unga fått en förmån eller ersättning som förutsätter en av läkare konstaterad diagnos på sjukdom eller kroppsskada. Granskningar av register sedan de ungas födelse lyfter förutom psykiska störningar och beteendestörningar även fram långvariga och svåra somatiska sjukdomar hos en del unga redan från tidig barndom. Bland unga som fått det första positiva beslutet om Nuotti-coachning är det vanligare att ha fått sjukdagpenning, rehabiliteringsstöd, det vill säga tidsbunden sjukpension och sjukpension som beviljats tills vidare än bland unga som fått ett positivt beslut om andra yrkesinriktade rehabiliteringstjänster för unga. 

Registergranskningarna av situationen efter beviljandet av yrkesinriktad rehabilitering för unga lyfter fram positiva övergångar från utkomstskydd i sista hand till andra förmåner och även till förvärvsarbete. Tre femtedelar av de unga som fick yrkesinriktad rehabilitering för unga hade fått grundläggande utkomststöd under året före rehabiliteringsbeslutet och över två femtedelar vid tidpunkten för rehabiliteringsbeslutet. En dryg tredjedel av ungdomarna fick grundläggande utkomststöd ett år efter det positiva rehabiliteringsbeslutet. Andelen unga som får förvärvsinkomster steg när registeruppföljningen avslutades från 6,5 procent vid tidpunkten för rehabiliteringsbeslutet till 23 procent. Längden på registeruppföljningen från och med tidpunkten för rehabiliteringsbeslutet var i genomsnitt drygt 2 år. När uppföljningen avslutades fick flera unga studiestöd jämfört med vid tidpunkten för rehabiliteringsbeslutet. Under uppföljningen ökade andelen unga som fick arbetslöshetsförmån något bland dem som fått Nuotti-coachning medan den sjönk bland unga som fått ett positivt beslut om andra yrkesinriktade rehabiliteringstjänster för unga. 

FPA har såsom konstaterats ovan under 2023 preciserat sin beslutspraxis i fråga om beviljande av Nuotti-coachning inom den yrkesinriktade rehabiliteringen för unga. Även lagstiftningen behöver preciseras i fråga om förutsättningarna för beviljande av yrkesinriktad rehabilitering för unga. Yrkesinriktad rehabilitering för unga ska i så hög grad som möjligt riktas till unga som står utanför studier och arbetslivet eller i övrigt riskerar att marginaliseras på det sätt som motsvarar dess ursprungliga syfte. Detta skulle förbättra möjligheterna att rikta rehabiliteringen i rätt tid och på ett ändamålsenligt sätt för dem som behöver den och har nytta av den. Preciseringar i lagstiftningen kan samtidigt förtydliga ansvarsfördelningen mellan olika aktörer och skyldigheterna att ordna olika tjänster för att stödja unga på vägen till studier och arbete. 

De preciseringar som görs på lagstiftningsnivå förtydligar också med tanke på besvärsinstanserna hur besvärsärenden som gäller beslut om yrkesinriktad rehabilitering för unga ska avgöras. 

Statens revisionsverk har meddelat att det inlett en effektivitetsrevision av ämnet Tjänster för unga som står utanför arbete och utbildning – till exempel yrkesinriktad rehabilitering för unga. 

2.2.2  Rätt till rehabiliteringspenning under Nuotti-coachning

Den unga kan få rehabiliteringspenning under Nuotti-coachningen även om mötena med coachen sker sällan (cirka en gång i veckan) och är korta (en timme) jämfört med inom andra tjänster inom den yrkesinriktade rehabiliteringen för unga samt andra tjänster för yrkesinriktad rehabilitering som ordnas av FPA. Nuotti-coachningen är i fråga om mötenas frekvens och intensitet jämförbar med till exempel terapier och den prövningsbaserade Min egen vägrehabiliteringen, under vilka personen i regel inte har rätt till rehabiliteringspenning. Skillnaden beror i praktiken på att hinder för arbete granskas på olika sätt i dessa situationer. För att få rehabiliteringspenning under tiden för Nuotti-coachningen ska den unga i enlighet med 23 § 2 mom. i rehabiliteringslagen vara förhindrad att utföra arbete som kan jämställas med huvudsyssla, medan en person i fråga om andra rehabiliteringstjänster med motsvarande intensitet anses vara förhindrad att arbeta om rehabiliteringen inklusive resorna varar minst fyra timmar per dag. Det är motiverat att bedöma att utbetalningen av rehabiliteringspenning för tiden för Nuotti-coachning inte är jämlik i förhållande till situationen för personer som får andra motsvarande rehabiliteringstjänster. 

Om den unga inte hade rätt till rehabiliteringspenning på basis av Nuotti-coachningen, skulle den unga kunna få den förmån som han eller hon fått innan Nuotti-coachningen inleddes, om villkoren för beviljande av förmånen i fråga fortfarande uppfylls. 

Den unga skulle till exempel kunna ansöka om arbetslöshetsförmån eftersom deltagande i Nuotti-coachningen inte förhindrar att den unga får arbetslöshetsförmån. Enligt den gällande lagstiftningen betalas rehabiliteringspenning för tiden för coachningstjänster inom den yrkesinriktade rehabiliteringen för unga, till exempel Nuotti-coachning, och därför har den unga ingen skyldighet eller incitament att anmäla sig som arbetslös arbetssökande hos arbetskraftsmyndigheten. Eftersom en person enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) alltid måste anmäla sig som arbetslös arbetssökande hos arbetskraftsmyndigheten skulle det med tanke på den ungas sysselsättning vara en fördel om han eller hon hade ett incitament att anmäla sig som arbetslös arbetssökande och därigenom få tillgång till offentlig arbetskraftsservice och även till arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte inom socialvården. 

För att trygga sin utkomst skulle den unga vid behov också kunna ansöka om allmänt bostadsbidrag med stöd av lagen om allmänt bostadsbidrag (938/2014) och utkomststöd i sista hand med stöd av lagen om utkomststöd (1412/1997). 

2.2.3  Maximitid av rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid vid yrkesinriktad rehabilitering för unga

Situationer av väntetid och mellanliggande tid i fråga om rehabiliteringspenning som betalas på basis av yrkesinriktad rehabilitering för unga är desamma som när det gäller situationer av väntetid och mellanliggande tid i fråga om rehabiliteringspenning som betalas på basis av annan av FPA ordnad yrkesinriktad rehabilitering och rehabiliteringspenning för unga. Eftersom situationerna motsvarar varandra skulle det vara motiverat att den primära maximitiden på tre månader per kalenderår för rehabiliteringspenning under väntetid och mellanliggande tid även gäller rehabiliteringspenning som betalas för väntetid och mellanliggande tid inom yrkesinriktad rehabilitering för unga. Ändringen skulle förenkla lagstiftningen om rehabiliteringspenning. Maximitiden skulle fortfarande kunna överskridas om det av särskilda skäl är motiverat för att den yrkesinriktade rehabiliteringen ska framskrida och utkomsten tryggas. 

2.2.4  Behovsprövning av rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid vid rehabiliteringspenning för unga

Väntetid och mellanliggande tid vid rehabilitering som stöds med rehabiliteringspenning för unga kan anses vara en likadan situation som väntetid och mellanliggande tid vid FPA:s yrkesinriktade rehabilitering. Över 99 procent av dem som får rehabiliteringspenning för unga är studerande. I praktiken kan de få rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid i huvudsak under läroanstalternas lov. För dem som får rehabiliteringspenning för unga är situationen bättre under lov än för de rehabiliteringsklienter som får rehabiliteringspenning på basis av utbildning som ordnas som yrkesinriktad rehabilitering, eftersom det i detta fall inte gäller någon behovsprövning för den ungas rehabiliteringspenning under den mellanliggande tiden. Därmed har den som studerar med rehabiliteringspenning för unga kunnat arbeta till exempel på sommaren utan att det påverkar rätten till rehabiliteringspenning. Eftersom situationerna motsvarar varandra skulle det vara motiverat att även behovsprövningen skulle kunna tillämpas på samma sätt i de olika situationerna. Detta förutsätter att man även i fråga om rehabiliteringspenningen för unga under väntetiden och den mellanliggande tiden iakttar den behovsprövning som tillämpas vid beviljandet av rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid inom FPA:s yrkesinriktade rehabilitering. Ändringen skulle förenkla lagstiftningen om rehabiliteringspenning. 

2.2.5  Partiell samordning av inkomster med rehabiliteringspenningen för unga

Bestämmelserna om samordning av rehabiliteringspenningen har stiftats under en tid då man inte nödvändigtvis arbetade särskilt mycket vid sidan av FPA:s yrkesinriktade rehabilitering. Vid verkställandet av rehabiliteringspenningen har det observerats att efter att förutsättningarna för beviljande av yrkesinriktad rehabilitering på basis av diagnos utvidgades i början av 2014 (973/2013; RP 128/2013 rd) arbetar personer som får rehabiliteringspenning mer än tidigare vid sidan av rehabiliteringspenningen. Det är positivt att rehabiliteringsklienter strävar efter och får arbete redan under den tid rehabiliteringstjänsten pågår. 

Även personer som får rehabiliteringspenning för unga arbetar oftare än tidigare på basis av FPA:s expertobservationer. Lagändringen om yrkesinriktad rehabilitering 2014 gällde också förutsättningarna för beviljande av rehabiliteringspenning för unga. Vid sidan av nedsatt arbetsförmåga har man därefter också kunnat beakta försämrad studieförmåga och personens helhetssituation, till exempel den fysiska, psykiska och sociala funktionsförmågan. Lagändringen är en faktor som har ökat antalet personer som får rehabiliteringspenning för unga (2013: 6 211 personer; 2023: 15 868 personer) samt gjort att mottagarnas sjukdomsbakgrund är mångsidigare. Sjukdomsgrunderna för rehabiliteringspenningen för unga är tydligt generaliserade störningar i den psykiska utvecklingen, beteendestörningar och emotionella störningar som vanligtvis börjar i barndomen eller ungdomen, affektiva störningar samt neurotiska, stressrelaterade och somatoforma störningar. Antalet personer med intellektuell funktionsnedsättning som får rehabiliteringspenning för unga har hållits på samma nivå, men till följd av att antalet unga som får rehabiliteringspenning för unga har ökat har andelen personer med intellektuell funktionsnedsättning av alla som får rehabiliteringspenning för unga minskat. 

Situationer där en person får antingen rehabiliteringspenning för unga eller rehabiliteringspenning som beviljas för tiden för utbildning som ordnas som yrkesinriktad rehabilitering kan anses vara likartade i förhållande till varandra till den del att båda rehabiliteringspenningarna stöder utbildning eller studier. Vid verkställandet har observerats att antalet personer som får rehabiliteringspenning för unga i viss mån har utvidgats jämfört med den ursprungliga målgruppen. Genom rehabiliteringspenningen för unga strävar man efter att i enlighet med 20 § i rehabiliteringslagen säkerställa yrkesinriktad rehabilitering och främja möjligheterna att få arbete i enlighet med den individuella studie- och rehabiliteringsplan (KHOPS) som utarbetats för den unga. FPA kan med stöd av 7 § i rehabiliteringslagen i form av yrkesinriktad rehabilitering bevilja grundutbildning, vidareutbildning och omskolning för ett yrke eller ett arbete som med tanke på de begränsningar sjukdomen, lytet eller kroppsskadan medför är lämpligt för den försäkrade samt allmänbildande utbildning och träning som är nödvändig för utbildningen i fråga. 

Bland unga som får rehabiliteringspenning för unga förekommer samma situationer som bland dem som får rehabiliteringspenning på basis av utbildning som ordnas i form av yrkesinriktad rehabilitering. Därför är det motiverat att inkomsternas inverkan på beloppet av såväl rehabiliteringspenningen som betalas på basis av utbildning som ordnas i form av yrkesinriktad rehabilitering och beloppet av rehabiliteringspenningen för unga behandlas jämlikt. Det här förutsätter att även rehabiliteringspenningen för unga kan samordnas med inkomsterna enligt samma regler som rehabiliteringspenning som betalas för utbildning som ordnas i form av yrkesinriktad rehabilitering. Ändringen skulle förenkla lagstiftningen om rehabiliteringspenning. 

2.2.6  Överlappande rehabiliteringspenning och studiestöd

För närvarande kan till exempel en studerande som deltar i yrkesinriktad rehabilitering för unga, till exempel Nuotti-coachning, eller FPA:s rehabiliterings- eller anpassningsträningskurs, få både rehabiliteringspenning och studiestöd till fullt belopp för den tid personen deltar i rehabiliteringen. Det kan inte anses ändamålsenligt att betala ut överlappande förmåner när båda är förmåner som tryggar den grundläggande utkomsten. 

Om det föreskrivs att rehabiliteringspenning är en förmån som förhindrar beviljande av studiestöd, ska studiepenningen samtidigt föreskrivas som en förmån som dras av från rehabiliteringspenningen. Om en person således får rehabiliteringspenning för mindre än 18 dagar per månad, ska den studiepenning som betalas för samma tid dras av från rehabiliteringspenningen. Om en person däremot får rehabiliteringspenning för minst 18 dagar per månad, kan personen inte få studiestöd alls för den månaden. 

2.2.7  Rätt till rehabiliteringspenning under läroavtalsutbildning

Under läroavtalsutbildning har man redan länge kunnat få rehabiliteringspenning såväl med stöd av 19 § 2 mom. i rehabiliteringslagen som med stöd av ett sådant beslut om yrkesinriktad rehabilitering som avses i 6 §. Förutsättningarna för beviljande har i dessa situationer varit desamma eftersom man på basis av läroavtalet endast har kunnat få rehabiliteringspenning om förutsättningarna enligt 6 § uppfylls. Numera finns det inte längre personer som kan få rehabiliteringspenning med stöd av 19 § 2 mom. i rehabiliteringslagen. Om läroavtal slopas från grunderna för rätten till rehabiliteringspenning, kan man under läroavtalsutbildningen få rehabiliteringspenning för sådan yrkesinriktad rehabilitering som avses i 6 § i rehabiliteringslagen och ingen förlorar rätten till rehabiliteringspenning till följd av ändringen. Vid läroavtalsutbildning hänvisar FPA att ansöka om yrkesinriktad rehabilitering för att få rehabiliteringspenning. 

4.2.1  Allmänt

I det här kapitlet bedöms konsekvenserna av förslagen i denna proposition. 

I enlighet med planen för de offentliga finanserna 2025–2028 höjs den nedre åldersgränsen för sjukpension enligt folkpensionssystemet och FPA:s rehabiliteringspenning från nuvarande 16 år till 18 år. Åldersgränsen höjs också i lagstiftningen om förmåner för personer med funktionsnedsättning. Regeringen överlämnar en proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om detta hösten 2024. 

Enligt planen för de offentliga finanserna 2025–2028 återinförs studerande från det allmänna bostadsbidraget till studiestödets bostadstillägg från och med den 1 augusti 2025. Regeringen överlämnar en proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om detta hösten 2024. 

Enligt planen för de offentliga finanserna 2025–2028 ska besparingar som gäller socialskyddsfonderna kanaliseras till de övriga offentliga finanserna. Regeringen överlämnar en proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om kanalisering av besparingar som gäller socialskyddsfonderna hösten 2024. 

I konsekvensbedömningen har lyfts fram några samverkningar som har betydelse för propositionen och som beror på ovan nämnda regeringspropositioner. 

I propositionen föreslås att lagstiftningen om FPA:s rehabiliteringspenningar ändras. Det föreslås att lagstiftningen om FPA:s rehabiliteringspenningar ändras också i en annan regeringsproposition som lämnas till riksdagen https://stm.fi/sv/projekt?tunnus=STM081:00/2024 . I fortsättningen skulle personer under 18 år inte längre ha rätt till rehabiliteringspenningförmåner, varför de övriga ändringarna som gäller beviljande och utbetalning av rehabiliteringspenningar gäller endast för personer som fyllt 18 år. Inverkan av den andra propositionen har beaktats i de ekonomiska konsekvenserna.  

Social- och hälsovårdsministeriet har berett bedömningen av de sammantagna konsekvenserna av de lagändringar som gäller den sociala tryggheten samt social- och hälsovårdstjänsterna och som ska föredras som budgetlagspropositioner i samband med statens budgetproposition för 2025, inklusive grund- och människorättsperspektivet. Bedömningen offentliggörs när budgetlagarna överlämnas och den finns tillgänglig för riksdagsbehandlingen som ett komplement till de konsekvensbedömningar som ingår i regeringens propositioner. 

4.2.2  Ekonomiska konsekvenser

4.2.3  Samhälleliga konsekvenser