1  Bakgrund och beredning

Lagen om allmänt stöd (48/2026) och övrig lagstiftning om allmänt stöd träder i kraft den 1 maj 2026 Regeringens proposition RP 112/2025 rd till riksdagen med förslag till lagstiftning om allmänt stöd.. I lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) upphävs bestämmelserna om grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd den 1 maj 2026. 

Regeringspropositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid social- och hälsovårdsministeriet. Propositionen har beretts i samarbete med Folkpensionsanstalten och arbets- och näringsministeriet. 

Skriftliga kommentarer om utkastet till proposition begärdes av Folkpensionsanstalten och arbets- och näringsministeriet. Eftersom ändringarna är av lagteknisk natur och propositionen är brådskande ordnades ingen remissbehandling och begärdes inga skriftliga kommentarer av andra instanser. 

2  Nuläge och bedömning av nuläget

Enligt 13 § 1 mom. 6 punkten i lagen om allmänt stöd tillämpas på begränsningarna för erhållande av allmänt stöd vad som i 3 kap. 7 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa föreskrivs om inverkan av vinst från försäljning av företagsegendom. Enligt 13 § 2 mom. ska, med avvikelse från vad som anges i 1 mom. 6 punkten, försäljningsvinsten periodiseras åtminstone enligt beloppet av det allmänna stödet.  

Enligt det 3 kap. 7 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa som träder i kraft den 1 maj 2026 föreligger rätt till inkomstrelaterad dagpenning inte för den tid över vilken vinsten från försäljning av en företagares företagsegendom i anslutning till nedläggning av företagsverksamheten periodiseras i fråga om inkomstrelaterad dagpenning enligt arbetsinkomsten. Enligt 3 kap. 7 § 3 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa utfärdas närmare bestämmelser om beräkning av försäljningsvinsten, försäljningsvinstkalkyl, periodisering och den arbetsinkomst som ska användas vid periodiseringen genom förordning av statsrådet. I 3 kap. i statsrådets förordning om verkställigheten av lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1330/2002) föreskrivs det om periodisering av försäljningsvinst. Den hänvisning som i 13 § 1 mom. 6 punkten i lagen om allmänt stöd görs till lagen om utkomstskydd för arbetslösa omfattar också bestämmelser på lägre nivå som utfärdats med stöd av lagen om utkomstskydd för arbetslösa.  

I 13 § i statsrådets förordning om verkställigheten av lagen om utkomstskydd för arbetslösa föreskrivs det om en periodiseringskalkyl. Enligt 1 mom. i den paragrafen periodiseras försäljningsvinsten på basis av företagarens arbetsinkomst genom en beräkning av hur många månaders arbetsinkomst försäljningsvinsten motsvarar. Inom grundskyddet görs periodiseringen dock på basis av grunddagpenningens belopp, om det är större än den arbetsinkomst som avses i 3 mom. i den paragrafen. Om det efter periodiseringen kvarstår en rest, anses en månad bestå av 21,5 arbetsdagar. Enligt 2 mom. i den paragrafen räknas som arbetsinkomst inom förtjänstskyddet den arbetsinkomst enligt vilken företagaren har låtit försäkra sig i en arbetslöshetskassa. Enligt 3 mom. i den paragrafen räknas som arbetsinkomst inom grundskyddet den arbetsinkomst som ligger till grund för en persons pensionsförsäkring i anknytning till företagsverksamhet. Om personen inte har haft någon pensionsförsäkring för företagsverksamheten eller om beloppet av pensionsförsäkringen har stått i klar disproportion till företagsverksamhetens omfattning, används vid periodiseringen den arbetsinkomst enligt vilken personen borde ha tecknat pensionsförsäkring för företagsverksamheten.  

I 13 § 2 mom. i lagen om allmänt stöd finns inga bestämmelser om bemyndigande att utfärda förordning om periodisering av försäljningsvinst i fråga om allmänt stöd. Till momentet bör fogas ett bemyndigande att utfärda förordning för att bestämmelser om periodisering av vinst från försäljning av företagsegendom inom allmänt stöd ska kunna utfärdas genom förordning av statsrådet på motsvarande sätt som det för närvarande föreskrivs om grundskyddet i 13 § i statsrådets förordning om verkställigheten av lagen om utkomstskydd för arbetslösa.  

I 7 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, som gäller till och med den 30 april 2026, finns allmänna bestämmelser om arbetsmarknadsstöd. Bestämmelser om väntetiden för arbetsmarknadsstöd finns i 2 § i det kapitlet. Väntetid tillämpas på personer som efter grundskolan eller gymnasiet inte har slutfört en utbildning som leder till examen och som ger yrkesfärdigheter. Väntetiden hindrar utbetalning av arbetsmarknadsstöd. Väntetiden är som längst 21 veckor, och väntetidens längd förkortas till exempel av föregående arbete och erhållandet av arbetslöshetsförmån. Väntetid föreläggs inte i situationer som särskilt anges i 2 §. 

I 10 kap. 4 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa föreskrivs det om avvikande tillämpning av den lagen efter att sysselsättningsfrämjande service inletts. Enligt vad som föreskrivs i 4 § 2 mom. i det kapitlet ska under tiden för arbetskraftsutbildning och arbetssökandes frivilliga med arbetslöshetsförmån stödda studier enligt lagen om ordnande av arbetskraftsservice (380/2023) samt under tiden för utbildning i läs- och skrivkunnighet enligt 28–31 § i lagen om främjande av integration (681/2023) i form av studier som på det sätt som avses i 2 kap. 10 § 2 mom. bedrivs på heltid inte tillämpas 2 kap., 2 a kap. 1 § och det som i 4 § föreskrivs om arbete som arbetsgivaren erbjuder individuellt, 3 kap. 1 § 3 mom., 6 kap. 8 § och 7 kap. 2 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. 

I 12 § i lagen om allmänt stöd föreskrivs det om väntetiden för allmänt stöd. Bestämmelsen motsvarar i huvudsak vad som i 7 kap. 2 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa föreskrivs om väntetid. 

I 19 § i lagen om allmänt stöd finns bestämmelser om allmänt stöd som betalas under tiden för sysselsättningsfrämjande service. Enligt 19 § 3 mom. 3 punkten i lagen om allmänt stöd tillämpas på betalning av allmänt stöd under tiden för sysselsättningsfrämjande service vad som i 10 kap. 4 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa föreskrivs om avvikande tillämpning av lagen om utkomstskydd för arbetslösa efter att sysselsättningsfrämjande service inletts. 

I lagen om allmänt stöd föreskrivs det inte på motsvarande sätt som i fråga om det nuvarande arbetsmarknadsstödet att väntetiden för allmänt stöd inte ska tillämpas under tiden för arbetskraftsutbildning, arbetssökandes frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån och invandrares frivilliga studier i läs- och skrivkunnighet. 

I regeringens proposition RP 112/2025 rd till riksdagen med förslag till lagstiftning om allmänt stöd föreslogs inga bestämmelser som avviker från etablerad tillämpningspraxis för väntetiden för arbetsmarknadsstöd när det gäller betalning av allmänt stöd under tiden för sysselsättningsfrämjande service. Därför bör 19 § i lagen om allmänt stöd ändras så att väntetiden för allmänt stöd på motsvarande sätt som för närvarande i fråga om arbetsmarknadsstöd inte ska tillämpas under tiden för arbetskraftsutbildning, arbetssökandes frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån och invandrares frivilliga heltidsstudier i läs- och skrivkunnighet. 

3  Målsättning

Syftet med propositionen är att ändra lagen om allmänt stöd så att den motsvarar de bestämmelser som i regeringens proposition RP 112/2025 rd med förslag till lagstiftning om allmänt stöd avsetts när det gäller betalning av allmänt stöd under tiden för sysselsättningsfrämjande service och om bemyndigande att utfärda förordning om periodisering av vinst från försäljning av företagsegendom inom allmänt stöd. 

4  Förslagen och deras konsekvenser

Till lagen om allmänt stöd fogas ett bemyndigande att utfärda förordning om periodisering av vinst från försäljning av företagsegendom inom allmänt stöd. Närmare bestämmelser om periodisering av vinst från försäljning av företagsegendom inom allmänt stöd ska utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Lagen om allmänt stöd ändras så att bestämmelsen om väntetid i den lagen inte ska tillämpas under tiden för arbetskraftsutbildning och arbetssökandes frivilliga med arbetslöshetsförmån stödda studier enligt lagen om ordnande av arbetskraftsservice samt under tiden för utbildning i läs- och skrivkunnighet enligt lagen om främjande av integration i form av frivilliga studier som på det sätt som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa bedrivs på heltid. 

I 10 kap. 4 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa stryks hänvisningen till den upphävda 7 kap. 2 §. 

Propositionen har inga ekonomiska konsekvenser. Konsekvenserna av de ändringar som föreslås i lagen om allmänt stöd har beaktats i regeringens proposition RP 112/2025 rd. 

Det föreslagna ikraftträdandet av lagen om ändring av lagen om allmänt stöd säkerställer den rätt till social trygghet som tryggas i 19 § i grundlagen från och med ikraftträdandet av lagen om allmänt stöd den 1 maj 2026. 

Till följd av det föreslagna ikraftträdandet av lagen om ändring av lagen om allmänt stöd ska Folkpensionsanstalten från och med ikraftträdandet av lagen om allmänt stöd den 1 maj 2026 tillämpa de bestämmelser om betalning av allmänt stöd under tiden för sysselsättningsfrämjande service som avsetts i regeringens proposition RP 112/2025 rd. Dessutom ska närmare bestämmelser om periodisering av vinst från försäljning av företagsegendom inom allmänt stöd utfärdas genom en statsrådsförordning om allmänt stöd. 

5  Specialmotivering

6  Bestämmelser på lägre nivå än lag

Till 13 § 2 mom. i lagen om allmänt stöd fogas ett bemyndigande att utfärda förordning om periodisering av vinst från försäljning av företagsegendom inom allmänt stöd. Närmare bestämmelser om periodisering av vinst från försäljning av företagsegendom inom allmänt stöd ska utfärdas genom förordning av statsrådet. 

I 13 § i statsrådets förordning om verkställigheten av lagen om utkomstskydd för arbetslösa stryks bestämmelserna om grunddagpenning och grundskydd och i 13 § föreskrivs det i fortsättningen om inkomstrelaterad dagpenning. 

7  Ikraftträdande

Det föreslås att lagarna träder i kraft den 1 maj 2026. 

8  Verkställighet och uppföljning

Social- och hälsovårdsministeriet informerar om att lagarna har antagits och blivit stadfästa. 

9  Förhållande till andra propositioner

10  Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

Vid bedömningen av de föreslagna bestämmelserna är den rätt till social trygghet som tryggas i 19 § i grundlagen av betydelse liksom kravet i dess 80 § på bestämmelser i lag om grunderna för individens rättigheter och skyldigheter. 

Med stöd av 19 § 2 mom. i grundlagen ska var och en genom lag garanteras rätt att få sin grundläggande försörjning tryggad bland annat vid arbetslöshet. Bestämmelsen förutsätter att lagstiftaren garanterar var och en som behöver grundläggande försörjning en subjektiv rätt till den trygghet som det allmänna genom lag är skyldigt att ordna. Den sociala tryggheten är förknippad med vissa sociala risksituationer som nämns i bestämmelsen, men också med respektive lagbestämmelser om bidragskriterier, behovsprövning och procedurer (RP 309/1993 rd, s. 74, bland annat GrUU 55/2016 rd, s. 3, och GrUU 48/2006 rd, s. 2). Systemen för grundläggande försörjning bör vara så täckande att inga grupper lämnas utanför systemen och därmed blir lidande (RP 309/1993 rd, s. 75/I, GrUU 48/2006 rd, s. 2, GrUU 6/2009 rd, s. 7/II). Utkomstskyddet för arbetslösa utgör en sådan grundläggande försörjning som avses i 19 § 2 mom. i grundlagen, och genom lagen om utkomstskydd för arbetslösa tillgodoses den rätt att vid arbetslöshet få sin grundläggande försörjning tryggad som enligt grundlagen ska garanteras var och en (se till exempel GrUU 25/2013 rd). 

Den föreslagna ändringen av 19 § i lagen om allmänt stöd innebär att en mottagare av allmänt stöd som saknar utbildning som ger yrkesfärdigheter inte föreläggs väntetid under tiden för arbetskraftsutbildning, arbetssökandes frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån eller invandrares frivilliga heltidsstudier i läs- och skrivkunnighet. Genom ändringen vill man trygga arbetslösa arbetssökandes grundläggande försörjning under utbildningstiden. 

Enligt 80 § 1 mom. i grundlagen kan statsrådet utfärda förordningar med stöd av ett bemyndigande i grundlagen eller i någon annan lag. Genom lag ska dock utfärdas bestämmelser om grunderna för individens rättigheter och skyldigheter samt om frågor som enligt grundlagen i övrigt hör till området för lag. I grundlagsutskottets praxis har det i fråga om bemyndiganden att utfärda förordning ställts krav på att bestämmelserna ska vara exakta och noggrant avgränsade (se till exempel GrUU 24/2021 rd, s. 2, GrUU 45/2016 rd, s. 4 och GrUU 38/2013 rd, s. 3/II–4/I). Utskottet har understrukit att detta innebär att förordningar endast kan utfärdas med stöd av lagstadgad fullmakt, att bemyndigande att utfärda förordning inte kan ges i ärenden som enligt grundlagen ska föreskrivas genom lag och att ett bemyndigande att utfärda förordning som tas in i lagen måste formuleras så att innehållet i bemyndigandet tydligt framgår av lagen och att det avgränsas tillräckligt noggrant (se GrUU 26/2017 rd, s. 27). Utifrån 80 § i grundlagen är det väsentligt att det finns tillräckligt uttömmande grundläggande bestämmelser i lag om det som ska regleras och att ett bemyndigande i regel bör placeras i samband med den grundläggande bestämmelsen (se GrUU 10/2016 rd, s. 5 och GrUU 49/2014 rd, s. 6). 

Grundlagsutskottet har ytterligare konstaterat att bestämmelserna i grundlagen begränsar tolkningen av bemyndigandebestämmelser och innehållet i bestämmelser som utfärdas med stöd av bemyndigandena. Därmed går det inte att genom förordning utfärda allmänna rättsregler om frågor som hör till området för lag (se till exempel GrUU 10/2014 rd och GrUU 58/2010 rd). Förordningar ska således alltid utfärdas med beaktande av bemyndigandet enligt lagen men också kraven enligt 80 § 1 mom. i grundlagen, som i praktiken kan begränsa tolkningen av bemyndigandet (se GrUU 26/2017 rd, s. 26). Grundlagsutskottet har betonat att principerna för god lagberedning och en konstitutionell bedömning av bemyndigandet att utfärda förordning kräver att det i propositionsmotiven tillräckligt detaljerat beskrivs syftet med bemyndigandet att utfärda förordning (se GrUU 26/2017 rd, s. 27).  

Enligt det bemyndigande att utfärda förordning som föreslås i 13 § 2 mom. i lagen om allmänt stöd ska närmare bestämmelser om periodisering av vinst från försäljning av företagsegendom inom allmänt stöd utfärdas genom förordning av statsrådet. Det föreslagna bemyndigandet att utfärda förordning motsvarar bemyndigandet att utfärda förordning med motsvarande innehåll i den gällande lagen om utkomstskydd för arbetslösa och det har utformats med samverkan av grundlagsutskottet. 

Det bemyndigande att utfärda förordning som ingår i propositionen innehåller inte bemyndiganden att utfärda bestämmelser om grunderna för individens rättigheter och skyldigheter eller om frågor som hör till området för lag. Bemyndigandena att utfärda bestämmelser genom förordning har på det sätt som grundlagsutskottet förutsätter begränsats till bestämmelser som preciserar lagen och till omständigheter som exakt och tydligt avgränsas i bemyndigandet.  

På de grunder som anges ovan kan lagförslagen behandlas i vanlig lagstiftningsordning.