Direkt till innehållet

RP 130/2016 rd

Senast publicerat 08-09-2016 13:44

Regeringens proposition RP 130/2016 rdRegeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om pension för arbetstagare, pensionslagen för den offentliga sektorn, lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag och vissa lagar som har samband med dem

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att lagen om pension för arbetstagare, pensionslagen för den offentliga sektorn, lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag, lagen om pension för företagare, lagen om pension för lantbruksföretagare och lagen om sjömanspensioner ska ändras. De föreslagna ändringarna har samband med den helhet som arbetsmarknadens centralorganisationer avtalade om i konkurrenskraftsavtalet. 

Det föreslås att lagen om pension för arbetstagare ändras så att arbetstagarens arbetspensionsavgift höjs och arbetsgivarnas arbetspensionsförsäkringsavgift på motsvarande sätt sänks med inalles 1,2 procentenheter. Arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift höjs enligt förslaget med 0,2 procentenheter åren 2017 och 2018 och med 0,4 procentenheter åren 2019 och 2020. Höjningen på 1,2 procentenheter av arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift läggs enligt förslaget inte till arbets- och förvärvsinkomsten som ligger till grund för arbetslöshetsförsäkringsfondens avgift. 

Det föreslås att pensionslagen för den offentliga sektorn ändras så att den föreslagna höjningen av arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift inte dras av från den pensionsgrundande arbetsinkomsten för militärer. 

Vidare föreslås att lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag ändras så att en tredjedel av ledamöterna i ett arbetspensionsförsäkringsbolags förvaltningsråd och styrelse väljs på förslag av löntagarnas och en sjättedel på förslag av arbetsgivarnas centralorganisationer. 

I propositionen föreslås samtidigt några ändringar av teknisk natur i arbetspensionslagarna. 

Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2017. 

MOTIVERING

Nuläge

1.1 Arbetspensionsförsäkringsavgifterna

Merparten av arbetspensionssystemet finansieras genom arbetspensionsförsäkringsavgifterna som arbetsgivarna och arbetstagarna betalar. Också företagare och lantbruksföretagare betalar pensionsförsäkringsavgifter. 

Arbetstagarna och arbetsgivarna betalar tillsammans en arbetspensionsförsäkringsavgift som räknas i procent av arbetstagarens lön. Företagare betalar arbetspensionsförsäkringsavgift utifrån sin arbetsinkomst. Social- och hälsovårdsministeriet fastställer årligen arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift enligt 153 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) på ansökan av arbetspensionsförsäkringsbolagen. Arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift är tre procent ökat med hälften av det procenttal med vilket den genomsnittliga arbetspensionsförsäkringsavgiften för en försäkring enligt lagen om pension för arbetstagare i procent av lönen överskrider talet 18,2. 

År 2016 är den genomsnittliga avgiften enligt lagen om pension för arbetstagare sammanlagt 24,0 procent av lönen, av vilket arbetsgivarens andel i genomsnitt är 18,00 procent. Den andel av avgiften som tas ut av arbetstagaren varierar med arbetstagarens ålder; avgiften för arbetstagare under 53 år är 5,70 procent och för 53 år fyllda 7,20 procent. I genomsnitt är arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift 2016 ca 6 procent. 

I pensionslagen för den offentliga sektorn (81/2016) och i lagen om sjömanspensioner (1290/2006) finns det en hänvisningsbestämmelse, enligt vilken arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift är lika stor som arbetspensionsförsäkringsavgiften enligt lagen om pension för arbetstagare. I lagen om pension för företagare (1272/2006) och i lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) finns det en bestämmelse, enligt vilken social- och hälsovårdsministeriet årligen genom förordning utfärdar en procentsats för arbetspensionsförsäkringsavgiften som kan uppskattas motsvara den genomsnittliga, i procent av lönen uttryckta arbetspensionsförsäkringsavgiften för försäkring enligt lagen om pension för arbetstagare. 

I avtalet om arbetspensionsreformen 2017 enades arbetsmarknadens centralorganisationer om att arbetspensionsförsäkringsavgiften som tas ut åren 2017—2019 ska vara 24,4 procent av arbetsinkomsterna. Denna avgiftsnivå beräknas räcka fram till medlet av 2060-talet. Enligt avtalet ska förhöjningar av arbetspensionsförsäkringsavgiften fördelas jämt mellan arbetsgivare och arbetstagare. 

1.2 Arbetspensionsförsäkringsbolagens förvaltning

Bestämmelser om arbetspensionsförsäkringsbolagens förvaltning finns i 4 kap. i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag (354/1997). Arbetspensionsförsäkringsbolagens förvaltningsråd och styrelser ska ha representanter för försäkringstagarna och de försäkrade som väljs bland personer som föreslås av de centrala arbetsgivar- och löntagarcentralorganisationerna. De ska ha lika många representanter var och sammanlagt ska dessa representanter utgöra minst hälften av antalet ledamöter i förvaltningsrådet. Förvaltningsrådet i ett arbetspensionsförsäkringsbolag väljs av bolagsstämman och styrelsen väljs av förvaltningsrådet. 

Föreslagna ändringar

2.1 Konkurrenskraftsavtalet

De ändringar som föreslås i propositionen har samband med den helhet som har avtalats i konkurrenskraftsavtalet. Syftet med konkurrenskraftsavtalet som arbetsmarknadens centralorganisationer har ingått är att förbättra det finländska arbetets och de finländska företagens konkurrenskraft, att öka den ekonomiska tillväxten och att skapa nya arbetstillfällen. Förhöjningen av arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift och sänkningen av arbetsgivarens arbetspensionsförsäkringsavgift syftar till att sänka enhetsarbetskostnaderna vilket ska förbättra företagens konkurrenskraft. Finansministeriet uppskattade den 1 mars 2016 att överföringen av arbetspensionsavgiften sänker enhetsarbetskostnaderna inom den privata sektorn med ca 1,0 procentenheter. Uppskattningen är att konkurrenskraftsavtalet ska ge ca 35 000 nya arbetstillfällen. 

2.2 Arbetspensionsförsäkringsavgifterna

I denna proposition föreslås en ändring i 153 § i lagen om pension för arbetstagare. Enligt förslaget ändras fördelningen av arbetspensionsförsäkringsavgiften mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Det föreslås att arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift höjs så att den stiger med 0,20 procentenheter 2017, med 0,20 procentenheter 2018, med 0,40 procentenheter 2019 och med 0,40 procentenheter 2020. Förhöjningarna görs kumulativt med resultatet att arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift år 2020 inalles har stigit med 1,20 procentenheter. Eftersom den föreslagna ändringen inte inverkar på arbetspensionsförsäkringsavgiftens totala nivå minskar arbetsgivarens arbetspensionsförsäkringsavgift med motsvarande belopp så att den i genomsnitt år 2020 är 1,20 procentenheter lägre än 2016. Liksom i dagsläget ändras arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift dessutom när den genomsnittliga nivån på arbetspensionsförsäkringsavgiften ändras. 

Ändringen i arbetstagarens andel av arbetspensionsförsäkringsavgiften ska gälla både privata arbetstagare och anställda inom den offentliga sektorn. På motsvarande sätt beaktas ändringen i pensionsavgiften för anställda inom den offentliga sektorn i beloppet för arbetsgivarens pensionsavgift. 

Enligt 182 § i lagen om pension för arbetstagare betalar arbetslöshetsförsäkringsfonden till Pensionsskyddscentralen en avgift för att täcka ansvaret och kostnaderna för beaktande av arbetslöshets- och utbildningsperioder. Arbetslöshetsförsäkringsfondens avgift beräknas utifrån arbets- och förvärvsinkomsterna som ligger till grund för förmånerna under vissa oavlönade tider. I beräkningen läggs beloppet av arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift till dessa inkomster. 

I konkurrenskraftsavtalet har man kommit överens om att den så kallade procentnedsättningen inte ändras så att den minskar eller ökar förmånerna. Följaktligen ska den i propositionen föreslagna ändringen av hur arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift räknas ut inte inverka på pensioner intjänade för oavlönad tid som finansieras via arbetslöshetsförsäkringsfonden. För att arbetslöshetsförsäkringsfondens avgift fortsatt ska stå i samma proportion till den pension som intjänas av dem som får förmåner för oavlönad tid och som omfattas av avgiften, föreslås det i propositionen att den föreslagna förhöjningen av arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift på 1,2 procentenheter i beräkningen av arbetslöshetsförsäkringsfondens avgift inte läggs till arbets- och förvärvsinkomsten som ligger till grund för avgiften. Vidare justeras ordalydelsen i paragrafen. 

I pensionslagen för den offentliga sektorn och i lagen om sjömanspensioner hänvisas det med avseende på arbetspensionsförsäkringsavgiftens storlek till lagen om pension för arbetstagare och därmed gäller ändringarna i 153 § i lagen om pension för arbetstagare automatiskt också arbetspensionsförsäkringsavgifterna enligt dessa lagar. Social- och hälsovårdsministeriet utfärdar årligen en förordning som fastställer företagares och lantbruksföretagares arbetspensionsförsäkringsavgift så att den motsvarar försäkringens genomsnittliga arbetspensionsförsäkringsavgift enligt lagen om pension för arbetstagare. Eftersom de föreslagna ändringarna inte inverkar på den genomsnittliga arbetspensionsförsäkringsavgiften, behöver inga ändringar göras i lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare. 

När det gäller militärpensionssystemet avtalades det i arbetspensionsreformen 2017 att arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift fortsatt ska dras av från varje års pensionsgrundande arbetsinkomst. Slopande av avdraget för arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift hade på grund av att militärpensionssystemet tillämpar ett annat räknesätt medfört obefogad fördel för dem som omfattas av militärpensionssystemet. En förhöjning av arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift med 1,2 procentenheter skulle i militärpensionssystemet innebära att arbetspensionsförsäkringsavgiftens belopp som dras av från den pensionsgrundande arbetsinkomsten stiger. En höjning av arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift skulle följaktligen ha sänkande inverkan på pensionsförmånerna för militärer. Av denna orsak ska enligt förslaget den i propositionen föreslagna förhöjningen av arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift på 1,2 procentenheter inte dras av från militärers pensionsgrundande arbetsinkomst. Andra eventuella ändringar i arbetspensionsförsäkringsavgiften ska däremot beaktas i normal ordning. Vidare justeras ordalydelsen i paragrafen. 

2.3 Arbetspensionsförsäkringsbolagens förvaltning

Ytterligare föreslås det i propositionen en ändring i antalet ledamöter som representerar försäkringstagarna och de försäkrade i arbetspensionsförsäkringsbolagens förvaltningsråd och styrelser. Minst en tredjedel av ledamöterna i arbetspensionsförsäkringsbolagen styrelser och förvaltningsråd ska väljas på förslag av löntagarnas och minst en sjättedel på förslag av arbetsgivarnas centralorganisationer. Ökningen av andelen ledamöter som föreslås av löntagarna, av det totala antalet ledamöter i styrelse och förvaltningsråd, beror på att arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgifts andel av den totala arbetspensionsförsäkringsavgiften stiger så som föreslås i propositionen. 

2.4 Övriga ändringar

I propositionen föreslås också några revideringar av teknisk natur i arbetspensionslagarna. Det föreslås en korrigering i 36 § 2 mom. i pensionslagen för den offentliga sektorn av den ändring av den nedre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten som gjordes i samband med pensionsreformen till följd av vilken en engångshöjning inom den tid som föreskrivs i 1 mom. också läggs till pensionen för arbetstagare som har gått i invalidpension i 17-års ålder. Engångsförhöjningens nedre åldersgräns är då densamma som i de andra arbetspensionslagarna. Av denna orsak föreslås att den nedre åldersgränsen för engångsförhöjningen enligt 36 § 2 mom. i pensionslagen för den offentliga sektorn sänks från 24 till 23 år. 

Dessutom föreslås det att 88 § 2 mom. i lagen om pension för arbetstagare ändras. I paragrafen föreskrivs det om minskning av efterlevandepension. I samband med pensionsreformen 2017 lades det till artikeln ett omnämnande om partiell förtida ålderspension. Tolkat enligt paragrafens ordalydelse ska pensionen för en efterlevande make som får partiell förtida ålderspension vid minskningen av efterlevandepensionen beräknas som invalidpension, även om den efterlevande maken redan skulle ha uppnått sin eventuellt nedsatta pensionsålder, men inte lägsta åldern för ålderspension i sin åldersklass. Enligt reglerna som godkändes i pensionsreformen kan situationen i praktiken leda till att efterlevandepensionen för en efterlevande make på partiell förtida ålderspension minskar, om det för den efterlevande maken som har uppnått den nedsatta pensionsåldern, men som har flera år kvar till den lägsta åldern för ålderspension i sin åldersklass, beräknas en kalkylerad invalidpension i stället för ålderspension vid minskningen av efterlevandepensionen. Det föreslås att villkoret om att den efterlevande maken inte ska ha uppnått sin lägsta ålder för ålderspension slopas från artikeln. Den föreslagna ändringen innebär att grunden för familjepension och minskningen av efterlevandepension beräknas på samma sätt i sådana fall där förmånslåtaren eller den efterlevande maken är på partiell förtida ålderspension och ännu inte får ålderspension, men har uppnått den ålder som enligt någon arbetspensionslag berättigar till ålderspension. Motsvarande ändring görs enligt förslaget också i de andra arbetspensionslagarna. Dessutom justeras ordalydelsen i paragraferna. 

Propositionens konsekvenser

Enligt propositionen överförs betalningen av den genomsnittliga arbetspensionsförsäkringsavgiften på arbetstagarna så att den genomsnittliga arbetspensionsförsäkringsavgiftens totala belopp inte ändras. Den arbetspensionsförsäkringsavgift som betalas av arbetstagarna beräknas öka ca 160 miljoner euro 2017, ca 320 miljoner euro 2018, ca 670 miljoner euro 2019 och ca 1030 miljoner euro vid utgången av övergångstiden 2020. Arbetsgivarnas genomsnittliga arbetspensionsförsäkringsavgift sjunker med motsvarande belopp. Dessa siffror ger en andel på ca 70 procent för den privata sektorns pensionssystem och ca 30 procent för den offentliga sektorns pensionssystem. 

Eftersom skattskyldiga har rätt att dra av arbetstagarens pensionsförsäkringsavgift från den rena förvärvsinkomsten, inverkar propositionen också på intäkterna från inkomstbeskattningen. När arbetstagarens pensionsförsäkringsavgift stiger, stiger också avdraget och den beskattningsbara inkomsten minskar. Sammanlagt beräknas ändringen minska intäkterna från inkomstskatt med 65 miljoner euro 2017, 132 miljoner euro 2018, 268 miljoner euro 2019 och 407 miljoner euro 2020. I denna kalkyl har propositionens konsekvenser beaktats med avseende på statens inkomstskatt, kommunalskatten, kyrkoskatten och sjukförsäkringens sjukvårdspremie. Den föreslagna ändringen har ingen inverkan på Rundradioskatten. 

Eftersom arbetspensionsförsäkringsavgiften å andra sidan är avdragbar också från företagens beskattningsbara inkomst, förväntas sänkningen av arbetspensionsförsäkringsavgiften öka intäkterna från samfundsskatten. Sammanlagt beräknas ändringen öka intäkterna från samfundsskatten med 25 miljoner euro 2017, 50 miljoner euro 2018, 102 miljoner euro 2019 och 157 miljoner euro 2020, när konsekvenserna bedöms enligt en nominell samfundsskattesats på 20 procent. 

Företagare och lantbruksföretagare är skyldiga att själva betala arbetspensionsförsäkringsavgiften som räknas ut på basis av arbetsinkomsten. Social- och hälsovårdsministeriet utfärdar årligen genom förordning en procentsats för arbetspensionsförsäkringsavgiften som kan uppskattas motsvara den genomsnittliga, i procent av lönen uttryckta arbetspensionsförsäkringsavgiften för försäkring enligt lagen om pension för arbetstagare. Eftersom företagare och lantbruksföretagare själva betalar hela arbetspensionsförsäkringsavgiften, inverkar höjningen av arbetstagarens betalningsandel inte på arbetspensionsförsäkringsavgiftens belopp för företagare och lantbruksföretagare. 

Ändringen i propositionen som rör militärer har inga konsekvenser för militärpensioner jämfört med nuläget. 

Ändringarna som föreslås i arbetspensionsförsäkringsbolagens förvaltning inverkar på strukturen i förvaltningsrådens och styrelsernas sammansättning. Framöver kommer antalet ledamöter i förvaltningsråd och styrelser som föreslås av löntagarnas centralorganisationer att vara ungefär det dubbla jämfört med antalet ledamöter som föreslås av arbetsgivarnas centralorganisationer. 

Beredningen av propositionen

Arbetsmarknadens centralorganisationer slöt den 29 februari 2016 ett avtal om arbetsmarknadens konkurrenskraft. Avtalet undertecknades den 14 juni 2016 efter att arbetsmarknadens centralorganisationer hade konstaterat att arbets- och tjänstekollektivavtalsförhandlingarna hade uppnått tillräcklig täckning. Syftet med konkurrenskraftsavtalet är att förbättra det finländska arbetets och de finländska företagens konkurrenskraft, att öka den ekonomiska tillväxten och att skapa nya arbetstillfällen. Avtalet stödjer samtidigt en anpassning av den offentliga ekonomin. Denna proposition grundar sig på de ändringar som föreslås i konkurrenskraftsavtalet. 

Propositionen har beretts vid social- och hälsovårdsministeriet. I beredningen har ytterligare deltagit Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, Tjänstemannacentralorganisationen STTK rf, Akava rf, Finlands näringsliv EK, KT Kommunarbetsgivarna, finansministeriet, Pensionsskyddscentralen och Keva. 

Ikraftträdande

Lagarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017. 

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lagförslag

1. Lag om ändring av lagen om pension för arbetstagare 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) 88 § 2 mom., 153 § och 182 § 2 mom., sådana de lyder i lag 69/2016, som följer: 
88 § 
Minskning av efterlevandepension 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Om den efterlevande maken inte får sådan pension som avses i 1 mom. eller om den efterlevande maken får partiell förtida ålderspension, betraktas som den efterlevande makens arbetspension dock den kalkylerade pension som han eller hon skulle ha beviljats om han eller hon den dag då förmånslåtaren avled hade blivit arbetsoförmögen i den mån som berättigar till full invalidpension. Om den efterlevande maken senast den dag då förmånslåtaren avled har uppnått den ålder som enligt någon arbetspensionslag berättigar till ålderspension, betraktas som den efterlevande makens arbetspension den kalkylerade pension som han eller hon hade tjänat in fram till utgången av det år som föregick det år då förmånslåtaren avled. Om den efterlevande maken har arbetat utomlands eller varit anställd vid en institution inom Europeiska unionen eller vid en internationell organisation, betraktas som den efterlevande makens arbetspension den kalkylerade pension som han eller hon skulle ha beviljats om hans eller hennes arbete utomlands eller det arbete som hänför sig till den försäkringstid som grundar sig på hans eller hennes anställning vid en institution inom Europeiska unionen eller vid en internationell organisation hade omfattats av denna lag. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
153 § 
Beloppet av arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift 
Arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift är 4,2 procent ökat med hälften av det procenttal med vilket den genomsnittliga arbetspensionsförsäkringsavgiften för en försäkring enligt denna lag i procent av lönen överskrider talet 18,2. Den genomsnittliga arbetspensionsförsäkringsavgiften beräknas med beaktande av de nedsättningar av avgiften som avses i 169 § 3 mom. 
Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet utfärdas det årligen bestämmelser om den procentsats för arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift som ska tillämpas det följande kalenderåret. 
182 § 
Arbetslöshetsförsäkringsfondens avgift 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Arbetslöshetsförsäkringsfondens avgift baserar sig på i de i 1 mom. uppräknade pensionsanstalterna försäkrade förmånstagarnas arbets- och förvärvsinkomster som ligger till grund för de i 74 § 3 mom. 2, 3 och 6 punkten avsedda förmånerna, till vilka inkomster läggs beloppet av arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift minskat med 1,2 procentenheter. Arbetslöshetsförsäkringsfondens avgift fastställs så att den enligt uppskattning motsvarar det belopp som skulle erhållas om det för de ovan avsedda arbets- och förvärvsinkomsterna skulle betalas en avgift som motsvarar den genomsnittliga arbetspensionsförsäkringsavgiften enligt denna lag. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Vid fastställande av beloppet för arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift enligt 153 § ska i stället för en procentsats på 4,2 tillämpas procentsatsen 3,2 år 2017, procentsatsen 3,4 år 2018 och procentsatsen 3,8 år 2019. 
Vid fastställande av den arbets- och förvärvsinkomst enligt 182 § 2 mom. som arbetslöshetsförsäkringsfondens avgift baserar sig på minskas från beloppet av arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift i stället för 1,2 procentenheter 0,2 procentenheter år 2017, 0,4 procentenheter år 2018 och 0,8 procentenheter år 2019. 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av pensionslagen för den offentliga sektorn 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i pensionslagen för den offentliga sektorn (81/2016) 36 § 2 mom., 72 § 3 mom. och 103 § 1 mom. som följer: 
36 § 
Engångshöjning av invalidpension 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Engångshöjningen räknas ut på grundval av arbetstagarens löpande pension enligt denna lag. Höjningen bestäms enligt arbetstagarens ålder vid ingången av året för höjningen. Höjningsprocenten är 25, om arbetstagaren vid ingången av året för höjningen är 23—31 år. Höjningsprocenten sjunker med 1,0 procentenheter för varje levnadsår. Engångshöjningen läggs inte till rehabiliteringstillägget. 
72 § 
Minskning av efterlevandepension 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Om den efterlevande maken inte får sådan pension som avses i 1 mom. eller om den efterlevande maken får partiell förtida ålderspension, betraktas som den efterlevande makens arbetspension dock den kalkylerade pension som han eller hon skulle ha beviljats om han eller hon den dag då förmånslåtaren avled eller den dag då ett barn som avses i 2 mom. fyller 18 år hade blivit arbetsoförmögen i den mån som berättigar till full invalidpension (efterlevandemakes kalkylerade pension). Om den efterlevande maken den dag då förmånslåtaren avled eller den dag då ett barn som avses i 2 mom. fyller 18 år har uppnått den ålder som enligt någon arbetspensionslag berättigar till ålderspension, betraktas som den efterlevande makens arbetspension den pension som han eller hon hade tjänat in fram till utgången av det år som föregick det år då förmånslåtaren avled eller det år då det yngsta barnet fyller 18 år. Om den efterlevande maken har arbetat utomlands eller varit anställd vid en institution inom Europeiska unionen eller vid en internationell organisation, betraktas som den efterlevande makens arbetspension den kalkylerade pension som han eller hon skulle ha beviljats om hans eller hennes arbete utomlands eller det arbete som hänför sig till den försäkringstid som grundar sig på hans eller hennes anställning vid en institution inom Europeiska unionen eller vid en internationell organisation hade omfattats av denna lag. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
103 § 
Den pensionsgrundande arbetsinkomsten och slutlönen 
När en militärs pensionsgrundande arbetsinkomst räknas ut beaktas endast inkomsterna enligt 104 §. Den pensionsgrundande arbetsinkomsten räknas ut med beaktande av vad som föreskrivs i 85 och 94 §. När den pensionsgrundande arbetsinkomsten fastställs dras från varje års arbetsinkomst av ett belopp som motsvarar arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift enligt 153 § i lagen om pension för arbetstagare som fastställts för året i fråga, minskad med 1,2 procentenheter. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Vid fastställande av den pensionsgrundande arbetsinkomsten enligt 103 § minskas från beloppet av arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift i stället för 1,2 procentenheter 0,2 procentenheter år 2017, 0,4 procentenheter år 2018 och 0,8 procentenheter år 2019. 
 Slut på lagförslaget 

3. Lag om ändring av 9 b och 9 e § i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag (354/1997) 9 b § 2 mom. och 9 e § 3 mom., sådana de lyder i lag 524/2008, som följer: 
9 b § 
Förvaltningsråd 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Försäkringstagarna och de försäkrade ska vara representerade i förvaltningsrådet. Representanterna i fråga ska väljas bland de personer som har föreslagits av de centrala arbetsgivar- och löntagarcentralorganisationerna. Minst en tredjedel av förvaltningsrådets ledamöter ska vara representanter som valts bland personer som har föreslagits av de centrala löntagarcentralorganisationerna och minst en sjättedel av förvaltningsrådets ledamöter ska vara representanter som valts bland personer som har föreslagits av de centrala arbetsgivarcentralorganisationerna. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
9 e § 
Styrelseledamöter och ordförande 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Försäkringstagarna och de försäkrade ska vara representerade i arbetspensionsförsäkringsbolagets styrelse. Representanterna i fråga ska väljas bland de personer som har föreslagits av de centrala arbetsgivar- och löntagarcentralorganisationerna. Minst en tredjedel av styrelsens ledamöter ska vara representanter som valts bland personer som har föreslagits av de centrala löntagarcentralorganisationerna och minst en sjättedel av styrelsens ledamöter ska vara representanter som valts bland personer som har föreslagits av de centrala arbetsgivarcentralorganisationerna. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
På förvaltningsrådets sammansättning ska före valet av det förvaltningsråd som väljs 2019 tillämpas 9 b § 2 mom. i den lydelse det hade vid ikraftträdandet av denna lag. På styrelsens sammansättning ska före valet av den styrelse som väljs 2020 tillämpas 9 e § 3 mom. i den lydelse det hade vid ikraftträdandet av denna lag. 
 Slut på lagförslaget 

4. Lag om ändring av 81 § i lagen om pension för företagare 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om pension för företagare (1272/2006) 81 § 2 mom., sådant det lyder i lag 72/2016, som följer: 
81 § 
Minskning av efterlevandepension 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Om den efterlevande maken inte får sådan pension som avses i 1 mom. eller om den efterlevande maken får partiell förtida ålderspension, betraktas som den efterlevande makens arbetspension dock den kalkylerade pension som han eller hon skulle ha beviljats om han eller hon den dag då förmånslåtaren avled hade blivit arbetsoförmögen i den mån som berättigar till full invalidpension. Om den efterlevande maken senast den dag då förmånslåtaren avled har uppnått den ålder som enligt någon arbetspensionslag berättigar till ålderspension, betraktas som den efterlevande makens arbetspension den kalkylerade pension som han eller hon hade tjänat in fram till utgången av det år som föregick det år då förmånslåtaren avled. Om den efterlevande maken har arbetat utomlands eller varit anställd vid en institution inom Europeiska unionen eller vid en internationell organisation, betraktas som den efterlevande makens arbetspension den kalkylerade pension som han eller hon skulle ha beviljats om hans eller hennes arbete utomlands eller det arbete som hänför sig till den försäkringstid som grundar sig på hans eller hennes anställning vid en institution inom Europeiska unionen eller vid en internationell organisation hade omfattats av denna lag. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

5. Lag om ändring av 82 § i lagen om pension för lantbruksföretagare 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) 82 § 2 mom., sådant det lyder i lag 75/2016, som följer: 
82 § 
Minskning av efterlevandepension 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Om den efterlevande maken inte får sådan pension som avses i 1 mom. eller om den efterlevande maken får partiell förtida ålderspension, betraktas som den efterlevande makens arbetspension dock den kalkylerade pension som han eller hon skulle ha beviljats om han eller hon den dag då förmånslåtaren avled hade blivit arbetsoförmögen i den mån som berättigar till full invalidpension. Om den efterlevande maken senast den dag då förmånslåtaren avled har uppnått den ålder som enligt någon arbetspensionslag berättigar till ålderspension, betraktas som den efterlevande makens arbetspension den kalkylerade pension som han eller hon hade tjänat in fram till utgången av det år som föregick det år då förmånslåtaren avled. Om den efterlevande maken har arbetat utomlands eller varit anställd vid en institution inom Europeiska unionen eller vid en internationell organisation, betraktas som den efterlevande makens arbetspension den kalkylerade pension som han eller hon skulle ha beviljats om hans eller hennes arbete utomlands eller det arbete som hänför sig till den försäkringstid som grundar sig på hans eller hennes anställning vid en institution inom Europeiska unionen eller vid en internationell organisation hade omfattats av denna lag. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

6. Lag om ändring av 93 § i lagen om sjömanspensioner 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om sjömanspensioner (1290/2006) 93 § 2 mom., sådant det lyder i lag 78/2016, som följer: 
93 § 
Minskning av efterlevandepension 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Om den efterlevande maken inte får sådan pension som avses i 1 mom. eller om den efterlevande maken får partiell förtida ålderspension, betraktas som den efterlevande makens arbetspension dock den kalkylerade pension som han eller hon skulle ha beviljats om han eller hon den dag då förmånslåtaren avled hade blivit arbetsoförmögen i den mån som berättigar till full invalidpension. Om den efterlevande maken senast den dag då förmånslåtaren avled har uppnått den ålder som enligt någon arbetspensionslag berättigar till ålderspension, betraktas som den efterlevande makens arbetspension den kalkylerade pension som han eller hon hade tjänat in fram till utgången av det år som föregick det år då förmånslåtaren avled. Om den efterlevande maken har arbetat utomlands eller varit anställd vid en institution inom Europeiska unionen eller vid en internationell organisation, betraktas som den efterlevande makens arbetspension den kalkylerade pension som han eller hon skulle ha beviljats om hans eller hennes arbete utomlands eller det arbete som hänför sig till den försäkringstid som grundar sig på hans eller hennes anställning vid en institution inom Europeiska unionen eller vid en internationell organisation hade omfattats av denna lag. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 8 september 2016 
StatsministerJuhaSipilä
Justitie- och arbetsministerJariLindström