Senast publicerat 03-11-2021 13:37

Regeringens proposition RP 135/2017 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 8 och 32 § i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården ändras. Enligt gällande lag ska socialarbetare, socionomer eller geronomer vara legitimerade yrkesutbildade personer, som Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården på ansökan beviljar rätt att utöva yrket i fråga. Det föreslås att lagen kompletteras så att rehabiliteringsledare (YH) tas med bland de yrken för vilka legitimering krävs. Rehabiliteringsledare som har avlagt yrkeshögskoleexamen kommer att inneha samma ställning som socionomer och geronomer som har avlagt yrkeshögskoleexamen på motsvarande nivå.

Den övergångstid som föreskrivs i den gällande lagen föreslås bli förlängd för att rehabiliteringsledare ska ha tillräckligt lång tid på sig att ansöka om rätt att utöva yrket hos Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. Enligt förslaget ska ansökningstiden förlängas också för andra personer inom socialvården som ansöker om rätt att utöva yrke eller skydd av yrkesbeteckning för att deras rättigheter ska tillvaratas i händelse av eventuella fördröjningar vid behandlingen av ansökningar.

Enligt förslaget ska skyddet av yrkesbeteckningen för de närvårdare som när lagen trädde i kraft var införda i centralregistret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården samt registreringen av dessa i centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården ske på myndighetens initiativ och avgiftsfritt.

Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

ALLMÄN MOTIVERING

1 Nuläge och bedömning av nuläget

1.1 Lagstiftning och praxis

1.1.1 Lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården

Lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (817/2015, nedan lagen om yrkesutbildade personer) trädde i kraft den 1 mars 2016. Syftet med lagen är att främja klientsäkerheten samt socialvårdsklientens rätt till socialvård av god kvalitet och till gott bemötande. Yrkesutbildade personer inom socialvården är de som med stöd av lagen om yrkesutbildade personer har fått rätt att utöva yrke (legitimerad yrkesutbildad person) och de som har rätt att använda yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom socialvården (yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning). I lagen föreskrivs det om legitimering, registrering och tillsyn för de centrala yrkesgrupperna inom socialvården, nämligen socialarbetare, socionomer och geronomer.

Enligt 7 § i lagen om yrkesutbildade personer ska Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården på ansökan bevilja en person som i Finland har avlagt högre högskoleexamen i vilken det ingår eller utöver vilken personen har genomfört huvudämnesstudier i socialt arbete eller universitetsstudier i socialt arbete motsvarande ett huvudämne, rätt att utöva socialarbetaryrket som legitimerad yrkesutbildad person.

Enligt 8 § 1 mom. beviljar Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården på ansökan en person som i Finland har avlagt en lämplig yrkeshögskoleexamen inom det sociala området rätt att utöva socionomyrket som legitimerad yrkesutbildad person. En motsvarande bestämmelse om beviljandet av rätt att utöva geronomyrket finns i 8 § 2 mom.

Yrkesutbildade personer med skyddade yrkesbeteckningar som avses i lagen om yrkesutbildade personer är närvårdare, hemvårdare och vårdare av utvecklingshämmade. En förutsättning för rätten att använda skyddad yrkesbeteckning inom socialvården är att personen har antecknats som yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning i centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården. Närvårdarens skyddade yrkesbeteckning kan endast beviljas en person som avlagt grundexamen inom social- och hälsovården. Skyddad yrkesbeteckning beviljas inte på basis av examina som föregår närvårdarexamen. Sådana examina är till exempel hjälpskötare, primärskötare och vårdare av psykiskt utvecklingsstörda.

Också andra personer med tillräcklig utbildning, erfarenhet och yrkesskicklighet kan vara verksamma i uppgifter som hör till en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning. De har emellertid inte rätt att använda en skyddad yrkesbeteckning.

För att sköta sin tillsynsuppgift upprätthåller Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ett centralregister över yrkesutbildade personer inom socialvården. Bestämmelser om de uppgifter som ska anges i registret finns i 16 § i lagen om yrkesutbildade personer. I registret antecknas den yrkesutbildade personens personuppgifter, utbildningsbakgrund och uppgifter om tillsyns- och säkerhetsåtgärder som tillämpas på personen. Enligt 18 § i lagen om yrkesutbildade personer ska en offentlig informationstjänst ge ur yrkesutövandets synvinkel centrala uppgifter: den yrkesutbildade personens namn, registernummer, födelseår, behörighet och uppgifter om begränsningar i personens rätt att utöva sitt yrke. Via den offentliga informationstjänsten kan klienter och arbetsgivare inom socialvården försäkra sig om att en yrkesutbildad person inom socialvården är behörig.

1.1.2 Yrkeshögskoleexamina

Enligt 2 § i yrkeshögskolelagen (932/2014) bildar yrkeshögskolorna och universiteten tillsammans högskoleväsendet. Enligt 4 § 1 mom. i lagen har yrkeshögskolorna till uppgift att meddela sådan högskoleundervisning för yrkesinriktade expertuppgifter som baserar sig på arbetslivets och arbetslivsutvecklingens krav samt på forskning och konstnärliga och kulturella utgångspunkter och att stödja studerandenas yrkesutveckling. Vid yrkeshögskolorna kan avläggas yrkeshögskoleexamina och högre yrkeshögskoleexamina. Yrkeshögskoleexamina är högskoleexamina och högre yrkeshögskoleexamina är högre högskoleexamina.

Socionom (YH) är en på det sociala området inriktad yrkeshögskoleexamen. Geronom (YH) och rehabiliteringsledare (YH) är gemensamma yrkeshögskoleexamina inom hälsovård och det sociala området. Högskoleexamen omfattar 210 studiepoäng. Studierna är fördelade på 3,5 år. Som referensram för examina används kompetensnivåbeskrivningar enligt den europeiska referensramen för examina och kompetens (EQF) och motsvarande nationella referensram (NQF). Enligt statsrådets förordning om en referensram för examina och övriga samlade kompetenser (120/2017) placerar sig yrkeshögskoleexamina på nivå 6 i referensramen, tillsammans med lägre högskoleexamina. Högre yrkeshögskoleexamina och högre högskoleexamina placerar sig på referensramens nivå 7. Sålunda placerar sig examina för socionom (YH), geronom (YH) och rehabiliteringsledare (YH) på nivå 6 och motsvarande högre YH-examina på nivå 7, på samma nivå som universitetsexamina på magistersnivå.

Till studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen (socionom, geronom och rehabiliteringsledare med högre yrkeshögskoleexamen), kan antas den som har avlagt lämplig yrkeshögskoleexamen eller någon annan lämplig högskoleexamen och som efter avlagd examen har minst tre års arbetserfarenhet inom branschen i fråga. Målet för studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen är att den som avlagt examen har omfattande och ingående kunskaper samt behövliga teoretiska kunskaper för att kunna utveckla arbetslivet i krävande sakkunnig- och ledningsuppgifter.

Socionomexamen (YH) bygger på de kompetenser eller kunskapsområden för socionom som bestämts gemensamt av yrkeshögskolorna. YH-nätverket för det sociala området har fastställt de nya kompetenserna den 29 april 2016 enligt följande: Etisk kompetens på det sociala området, kompetens i klientarbete, servicesystemkompetens på det sociala området, kritisk och deltagande samhällskompetens, forskningsinriktad utvecklings- och innovationskompetens samt arbetsgemenskaps-, lednings- och företagarkompetens. Kompetensbeskrivningen för småbarnspedagogik kommer att förnyas senare, när den nya lagstiftningen för småbarnspedagogik blir klar.

Socionomutbildningen bygger på kärnkompetens och kompletterande kompetens, praktik, valbara studier och ett lärdomsprov. I utbildningen ingår som orienterande kärnstudier grunder i samhälls- och beteendevetenskaper, metodiska grunder i klientarbete och yrkesetik, servicesystemkompetens och lagstiftningskompetens, vilka tillsammans utgör den centrala grunden för utbildningen. Studierna innehåller bland annat kompetens i äldreomsorg, handikappomsorg, missbrukarvård och mentalhälsoarbete samt rehabiliterande arbete. Ett annat centralt ämnesområde för yrkesstudierna är studier i barnskydd och familjearbete samt småbarns-/socialpedagogik och specialpedagogik.

Geronom (YH) är en för social- och hälsovårdsbranschen gemensam yrkeshögskoleexamen, som baserar sig på en nationell utbildningsnivåbeskrivning och internationella utbildningsnivåbeskrivningar, riksomfattande strategier för äldreomsorg, riksomfattande strategier och kvalitetsrekommendationer för äldreomsorg. Examen grundar sig dessutom också på riksomfattande kompetenser för geronomexamen (YH) och kompetenser rekommenderade av Rådet för yrkeshögskolornas rektorer (Arene), koppling till arbetslivet och sektorsövergripande gerontologiska forskningsrön.

Geronomutbildningen har som uppgift att utbilda sakkunniga inom helhetsbetonad äldreomsorg, vilka stöder ett gott och aktiverande åldrande. Geronom (YH)-utbildningen ger kompetens inom ett kunskapsområde som enligt den riksomfattande examensbeskrivningen är gerontologisk kompetens, sektorsövergripande bedömningskompetens, handledningskompetens, gerontologisk omsorgs-, vård- och rehabiliteringskompetens, servicesystemkompetens samt lednings-, utvecklings- och kvalitetsledningskompetens.

I examensprogrammet för rehabiliteringsledare (YH) avläggs yrkeshögskoleexamen inom hälsovård och det sociala området med examensbenämningen rehabiliteringsledare (YH). I Finland ges rehabiliteringsledarutbildning för närvarande vid Jyväskylä yrkeshögskola och Satakunta yrkeshögskola. Högskoleexamen omfattar 210 studiepoäng. I examensprogrammet tillgodogör sig studeranden färdigheter för handlednings-, rådgivnings-, planerings-, koordinerings- och utvecklingsuppgifter inom rehabiliteringens olika verksamhetsområden inom den offentliga, privata och tredje sektorn samt som företagare. Rehabiliteringsledare är verksamma inom primärhälsovård och specialiserad sjukvård, inom sociala tjänster samt handikapp- och patientorganisationer. Sedan 1996 har drygt 900 personer utexaminerats som rehabiliteringsledare. År 2016 omfattade utbildningen 222 personer.

Den som avlagt socionom-, geronom- och rehabiliteringsledarexamen (YH) kan börja studera för en högre högskoleexamen. Högre högskoleexamen omfattar sammanlagt 90 studiepoäng.

1.1.3 Grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, närvårdare

Enligt lagen om grundläggande yrkesutbildning (630/1998) beslutar utbildningsstyrelsen i grunderna för grundexamina om examensbenämningar, uppbyggnaden av examen, examensdelar som ingår i examen samt kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet i examensdelarna samt bedömningen av kunnandet. Enligt lagen har den som avlagt en yrkesinriktad grundexamen breda grundläggande yrkesfärdigheter för olika uppgifter inom en bransch samt mer specialiserat kunnande och sådan yrkesskicklighet som arbetslivet kräver inom minst ett delområde. En yrkesinriktad grundexamen kan avläggas som en grundläggande yrkesutbildning enligt lagen om yrkesinriktad grundutbildning eller som en fristående examen enligt lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998).

Inom den grundläggande yrkesutbildningen kan den studerande i sin examen individuellt ta in fler examensdelar om det är nödvändigt med tanke på branschvisa eller lokala krav på yrkesskicklighet i arbetslivet eller för att studerande ska kunna fördjupa sin yrkesskicklighet.

En grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen innehåller tio kompetensområden på 50 kompetenspoäng: kompetensområdet för kundbetjäning och informationshantering, kompetensområdet för akutvård, kompetensområdet för fotvård, kompetensområdet för rehabilitering, kompetensområdet för vård och fostran av barn och unga, kompetensområdet för mentalhälsoarbete och missbrukarvård, kompetensområdet för sjukvård och omsorg, kompetensområdet för munhälsovård, kompetensområdet för handikappomsorg och kompetensområdet för äldreomsorg. Examensbeteckningen för grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen är närvårdare. Utbildningen ger färdigheter för uppgifter inom både socialvården och hälso- och sjukvården.

Enligt Institutet för hälsa och välfärds sysselsättningsstatistik från 2014 fanns det sammanlagt 181 474 närvårdare i arbetslivet. Av dessa arbetade 31 654 inom hälso- och sjukvården och 84 029 inom socialvården. Ungefär 30 000 närvårdare arbetade inom någon annan bransch och ungefär 35 000 närvårdares bransch var okänd.

1.1.4 Registrering av yrkesutbildade personer inom socialvården

Enligt 15 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården styr och övervakar Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården yrkesutövningen på riksnivå i fråga om yrkesutbildade personer inom socialvården. Regionförvaltningsverket styr och övervakar inom verkets verksamhetsområde yrkesutövningen i fråga om yrkesutbildade personer inom socialvården. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården styr, under social- och hälsovårdsministeriet, regionförvaltningsverkens verksamhet vid verkställandet, samordningen och förenhetligandet av tillsynen över yrkesutövningen i fråga om yrkesutbildade personer inom socialvården och styrningen i anslutning till det. I 16 § i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården, som avser ett centralregister, föreskrivs det att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska föra ett centralregister över yrkesutbildade personer inom socialvården i syfte att sköta tillsynsuppgifterna enligt lagen.

I 2 kap. i personuppgiftslagen (523/1999) föreskrivs det om de allmänna principerna för behandlingen av personuppgifter. I 8 § 4 punkten konstateras det att en allmän förutsättning för behandlingen av personuppgifter är att personuppgifter får behandlas om det bestäms om behandlingen i lag eller om behandlingen föranleds av en uppgift eller förpliktelse som anvisas den registeransvarige i lag eller som påförts honom med stöd av lag.

Uppgifter lagrade i centralregistret för yrkesutbildade personer inom socialvården används förutom för Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens och regionförvaltningsverkens tillsyn även för att göra det möjligt för klienter inom socialvården att få tillgång till uppgifter om behörigheten för yrkesutbildade personer inom socialvården via den offentliga informationstjänst som avses i 18 § i lagen. Registeruppgifterna tjänar även arbetsgivare då de rekryterar nya arbetstagare.

1.2 Bedömning av nuläget

1.2.1 Rehabiliteringsledare

Utbildningen för rehabiliteringsledare (YH) ingår inte i den gällande lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården. En person som har den behörighet som avses i lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården och den förordning av statsrådet som utfärdats med stöd av den lagen, har rätt att i enlighet med bestämmelserna i lagen vara verksam som yrkesutbildad person inom socialvården i en sådan uppgift som förutsätter legitimering i enlighet med ikraftträdelse- och övergångsbestämmelsen 32 § i lagen om yrkesutbildade personer. Personens rätt att vara verksam som yrkesutbildad person inom socialvården gäller till dess att hans eller hennes ansökan om legitimering som yrkesutbildad person inom socialvården i enlighet med lagen om yrkesutbildade personer har avgjorts, dock högst till slutet av 2017.

Lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (272/2005, nedan kallad behörighetslagen), har upphävts från och med den 1 maj 2016, dock så att lagen fortfarande tillämpas när det gäller småbarnspedagogiken. Behörighetsvillkor för uppgifterna som socialhandledare är enligt lagens 6 § lämplig yrkeshögskoleexamen inom hälsovård och det sociala området med inriktning på det sociala området. Yrkeshögskoleexamina med inriktning på det sociala området är socionom-, geronom- och rehabiliteringsledarexamen. Således är de som avlagt socionom-, geronom- och rehabiliteringsledarexamen lika behöriga för socialhandledaruppgifter.

Rehabiliteringsledarnas ställning på arbetsmarknaden är för närvarande osäker. Syftet med lagen om yrkesutbildade personer har inte varit att begränsa socialvårdens uppgifter till endast yrkesutbildade personer inom socialvården. Också andra personer med tillräcklig utbildning, erfarenhet och yrkesskicklighet kan vara verksamma i uppgifter som hör till en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning. Arbetsgivarna har dock förhållit sig restriktivt till anställning av andra än legitimerade yrkesutbildade personer för uppgifter där det tidigare krävdes socialhandledarbehörighet. Den gällande lagens övergångsbestämmelse garanterar ställningen för de rehabiliteringsledare som varit verksamma i yrket då lagen trädde i kraft, men endast till slutet av 2017.

1.2.2 Registrering av närvårdare

Bestämmelserna om yrkesutbildade personer med skyddade yrkesbeteckningar i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården avviker från motsvarande bestämmelser i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) såtillvida, att en förutsättning för att få rätt att använda yrkesbeteckningen närvårdare i uppgifter inom socialvården är att rätten finns antecknad i socialvårdens register över yrkesutbildade personer. Inom hälso- och sjukvården får en närvårdare använda yrkesbeteckningen närvårdare direkt på basis av sin utbildning.

En stor del av de närvårdare som är verksamma på arbetsmarknaden är trots detta registrerade i centralregistret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, eftersom registreringen är en förutsättning för att erhålla ett yrkeskort inom hälso- och sjukvård. Yrkeskortet är ett av Befolkningsregistercentralen beviljat kort för stark elektronisk identifiering och underskrift. Dessutom förutsätter många arbetsgivare att en närvårdare i deras tjänst är registrerad i registret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvård, fastän personen i fråga skulle vara verksam inom socialvården.

Skillnaden i regleringen har lett till att en del av närvårdarna i registret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården har varit tvungna att ansöka om skyddad yrkesbeteckning för närvårdare även i registret över yrkesutbildade personer inom socialvården. Annars kunde en situation uppstå där till exempel en närvårdare som i hemvården utför både social- och hälsovårdsuppgifter skulle ha rätt att använda den skyddade yrkesbeteckningen för närvårdare endast när han eller hon utför hälsovårdsuppgifter.

Enligt bilagan till förordningen om Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens avgiftsbelagda prestationer (1749/2015, nedan avgiftsförordningen) kostar en registrering av en närvårdare som redan finns i registret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården i registret över yrkesutbildade personer inom socialvården 40 euro.

Personer som är registrerade som närvårdare med skyddad yrkesbeteckning i registret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården har ansett att kravet på dubbelregistrering är orimligt. Det medför extra kostnader för närvårdarna, och det berör inte andra yrkesgrupper. Dessutom förorsakar registreringen av närvårdare i två register mycket arbete i Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården.

1.2.3 Förlängning av övergångstiden för registrering

I registret över yrkesutbildade personer inom socialvården fanns den 2 juni 2017 sammanlagt 6 696 närvårdare med skyddad yrkesbeteckning, 3 527 legitimerade socionomer, 1 320 legitimerade socialarbetare, 233 legitimerade geronomer, 202 hemvårdare med skyddad yrkesbeteckning och 92 vårdare av utvecklingshämmade med skyddad yrkesbeteckning. Inalles fanns det i registret 5 080 legitimerade yrkesutbildade personer och 6 990 yrkesutbildade personer med skyddad yrkesbeteckning. Då den gällande lagen om yrkesutbildade personer stiftades bedömde man att det finns ca 25 000 yrkesutbildade personer som borde ansöka om legitimering på arbetsmarknaden. Det fanns den 2 juni 2017 ca 16 000 ansökningar till registret över yrkesutbildade personer inom socialvården anhängiga vid Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. I registret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården fanns den 2 juni 2017 sammanlagt 158 642 närvårdare. Om legitimering eller skyddad yrkesbeteckning inte hunnit beviljas sökanden innan den i lagen föreskrivna övergångstiden tar slut, kan sökanden inte efter ingången av 2018 vara verksam som legitimerad yrkesutbildad person eller använda en skyddad yrkesbeteckning innan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården beviljat honom eller henne rätten i fråga.

Eftersom det i vilket fall som helst måste reserveras tillräckligt tid för rehabiliteringsledare att ansöka om legitimering, föreslås det att man samtidigt förlänger övergångstiden avsedd för ansökan och annan rätt att utöva yrke så att övergångstiden tar slut den 30 juni 2018. Med andra ord fortsätter rätten att vara verksam som legitimerad yrkesutbildad person eller använda en skyddad yrkesbeteckning inom socialvården att gälla till den 30 juni 2018 eller tills Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har avgjort en ansökan som inlämnats innan övergångstiden har gått ut och som gäller rätten att utöva yrke eller en skyddad yrkesbeteckning. På så sätt säkerställer man sökandenas möjlighet att utöva sitt yrke utan att eventuella fördröjningar i behandlingen av ansökningar förorsakar avbrott i yrkesverksamheten.

2 Propositionens mål och de viktigaste förslagen

Syftet med propositionen är att de som avlagt rehabiliteringsledarexamen (YH) ska få samma ställning som andra motsvarande yrkesgrupper som avlagt en yrkeshögskoleexamen, med andra ord socionomer och geronomer. Det föreslås att lagen om yrkesutbildade personer ska kompletteras så att rehabiliteringsledare (YH) ingår i lagen som legitimerade yrkesutbildade personer på samma sätt som socionomer och geronomer som avlagt yrkeshögskoleexamen.

Dubbelregistreringen av närvårdare har försatt närvårdarna i en ojämlik ställning jämfört med övriga yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården. Dubbelregistreringen har även inneburit extra kostnader för närvårdarna. Det föreslås att övergångsbestämmelsen för lagen om yrkesutbildade personer kompletteras så att de närvårdare med skyddad yrkesbeteckning som fanns införda i registret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården när lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården trädde i kraft, på initiativ av myndigheten även antecknas i registret över yrkesutbildade personer inom socialvården. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården gör anteckningen avgiftsfritt utan separat ansökan som en teknisk överföring av uppgifter. Detta gäller endast de närvårdare som har funnits i hälsovårdens yrkesregister då lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården trädde i kraft den 1 mars 2016, eftersom de inte hade möjlighet att välja i vilket register de ville registrera sig. Efter att lagen om yrkesutbildade personer trädde ikraft har närvårdarna på grundval av sina arbetsuppgifter kunna välja i vilket register de vill ansöka om skyddad yrkesbeteckning.

För att de närvårdare som redan är registrerade i registret över yrkesutbildade personer och som har betalat avgift för registreringen inte ska hamna i en ofördelaktig ställning i förhållande till de som hör till samma yrkesgrupp och som ännu inte gjort en ansökan, återbetalar Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården automatiskt registreringsavgiften på 40 euro till de förstnämnda utan ansökan.

Det föreslås att övergångstiden enligt övergångsbestämmelsen i lagen om yrkesutbildade personer ska förlängas med ett halvt år till den 30 juni 2018. Genom en förlängning av övergångstiden reserveras tillräckligt med tid att registrera sig för personer som avlagt rehabiliteringsledarexamen (YH). Vid Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården pågår samtidigt legitimering av såväl nyutexaminerade som registrering av sökande som med stöd av övergångsbestämmelsen ansökt om skydd av yrkesbeteckning inom socialvården och legitimering inom socialvården. Genom en förlängning av övergångstiden säkerställs det att registreringen av yrkesutbildade personer inom socialvården kan ske utan att eventuella fördröjningar medför att sökandena går miste om sin rätt att utöva yrke.

3 Propositionens konsekvenser

3.1 Ekonomiska konsekvenser

De omedelbara ekonomiska konsekvenserna av den föreslagna lagändringen uppkommer genom beslutsprocessen i anslutning till beviljandet av rätten för rehabiliteringsledare att utöva yrke och införandet av de närvårdare som finns antecknade i registret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården då lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården träder i kraft i registret över yrkesutbildade personer inom socialvården på myndighetens initiativ.

Enligt avgiftsförordningen tar Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ut fasta avgifter motsvarande de genomsnittliga kostnaderna för prestationer för beslut om yrkesverksamhet, registreringar och intyg. Enligt bilagan till gällande förordning tas det ut 100 euro av en yrkesutbildad person inom socialvården för legitimering och skydd av yrkesbeteckningen, om personen har utbildats i Finland.

Grovt uppskattat kommer besluten om beviljande av rätt för rehabiliteringsledare att utöva yrke att generera 100 000 euro i intäkter till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården under förutsättning att alla eller nästan alla rehabiliteringsledare ansöker om legitimering. Behandlingen av ansökningarna uppskattas förutsätta en ökning av personalen med ett årsverke, till en kostnad av 70 000 euro. Intäkterna från avgifterna täcker kostnaderna för årsverket.

Införandet av de ca 160 000 närvårdare som finns i centralregistret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården i registret över yrkesutbildade personer inom socialvården görs som en teknisk överföring. Överföringen förutsätter tekniska lösningar som uppskattas medföra ringa kostnader. Genom detta tillvägagångssätt uppnås dock en betydande kostnadsnytta jämfört med ansökningsförfarandet.

3.2 Konsekvenser för myndigheterna

Den föreslagna lagändringen har konsekvenser för Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverken. Beviljandet av rätt för rehabiliteringsledare att utöva yrke är en ny uppgift för Tillstånds- och tillsynsverket. Uppgifterna i anslutning till styrningen och övervakningen av yrkesgruppen ökar i någon mån arbetsmängden vid Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. Å andra sidan undanröjer registreringen av de närvårdare som är antecknade i registret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården i registret över yrkesutbildade personer inom socialvården som en teknisk överföring på det sätt som föreslås behovet att behandla närvårdarnas registreringsansökningar. I sin helhet uppskattas konsekvenserna av förslaget bli obetydliga för Tillstånds- och tillsynsverkets verksamhet.

3.3 Samhälleliga konsekvenser

Syftet med lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården var ursprungligen att samtliga yrkesutbildade personer som är verksamma inom socialvården ska finnas införda i centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården. Även riksdagens social- och hälsovårdsutskott betonade i sitt betänkande om den regeringsproposition som resulterade i stiftandet av lagen om yrkesutbildade personer att registret så snart som möjligt måste bli helt täckande (ShUB 52/2014 rd, s. 4/I).

En registrering möjliggör för sin del en effektiv styrning och övervakning av yrkesutbildade personer inom socialvården, vilket i sin tur säkerställer socialvårdsklienternas rätt till god socialvård. Genom förslaget effektiviseras registreringen av närvårdare som arbetar inom socialvården och rehabiliteringsledarna kommer att omfattas av den behöriga myndighetsstyrningen och övervakningen. Genom förslaget förbättras sålunda socialvårdens klientsäkerhet. Den föreslagna lagändringen främjar de rättigheter som avses i 19 § 1 och 3 mom. i grundlagen.

Genom förslaget säkras rätten till arbete och rätten att utöva yrke enligt 18 § i grundlagen för rehabiliteringsledare som arbetar inom socialvården. Utan den nu föreslagna regleringen kommer personer som avlagt yrkeshögskoleexamen för rehabiliteringsledare från och med början av 2018 inte längre att vara behöriga att sköta uppgifter, som de med stöd av tidigare lagstiftning uppfyllt behörighetsvillkoren för. Situationen har försvårat rekryteringen av rehabiliteringsledare.

Förslaget har betydelse också med tanke på bestämmelserna om jämlikhet i 6 § i grundlagen. Rehabiliteringsledare som har avlagt yrkeshögskoleexamen kommer enligt förslaget att ha samma ställning som socionomer och geronomer som har avlagt yrkeshögskoleexamen på motsvarande nivå. Genom att komplettera lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården med den föreslagna bestämmelsen om registrering av närvårdare vill lagstiftaren effektivisera registreringen av närvårdare i enlighet med lagens syfte, dock så att införandet i registret över yrkesutbildade personer inom socialvården inte ger upphov till extra kostnader för de närvårdare som redan finns införda i centralregistret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården.

På så sätt kommer de viktigaste yrkesgrupperna inom socialvården att få en jämbördig ställning i lagstiftningshänseende.

4 Beredningen av propositionen

4.1 Beredningsskeden

På Social- och hälsovårdsministeriets webbsidor publicerades den 20 april 2017 ett pressmeddelande, enligt vilket ministeriet bereder en ändring av lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården gav med tanke på den kommande lagändringen närvårdarna anvisningar i en nyhet som de publicerade på sina webbsidor den 25 april 2017.

Propositionen har beretts vid Social- och hälsovårdsministeriet i samarbete med Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården.

4.2 Remissyttranden och hur de har beaktats

Yttranden om propositionen begärdes av undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen, justitieministeriet, regionförvaltningsverken, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, Folkpensionsanstalten, Finlands Kommunförbund, Rådet för Yrkeshögskolornas Rektorer Arene rf, KT Kommunarbetsgivarna, Sosiaalialan Työnantajat ry (numera Hyvinvointialan liitto ry), Fackorganisationen för högutbildade inom socialbranschen Talentia rf, Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf, Tehy rf, Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer rf, SOSTE Finlands social och hälsa rf, Företagare inom Hälso- och Socialvården rf, Södra Karelens social- och hälsovårdsdistrikt Eksote, samkommunen för social- och hälsovården i Kajanaland samt Helsingfors, Esbo, Vanda, Jyväskylä, Uleåborgs och Tavastehus stad.

Det kom in 20 yttranden om propositionsutkastet. Nära nog alla remissinstanser ansåg propositionen vara motiverad och värd att understödja. Enligt remissinstanserna främjar propositionen kund- och klienttryggheten och en jämlik behandling av olika yrkesgrupper. Propositionen ansågs göra det lättare för aktörer och arbetsgivare i branschen att i rekryteringssituationer veta vilken behörighet de sökande har och samtidigt förbättra rättsskyddet för rehabiliteringsledare som har utbildning på området. Propositionen ansågs också minska kostnaderna och minska den administrativa bördan.

Mest kritisk till propositionen var undervisnings- och kulturministeriet. Ministeriets kritik gällde i första hand den grundläggande lösningen i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården enligt vilken examensbenämningar och yrkesbeteckningar har kopplats samman. Enligt ministeriet borde den gällande lagen ses över i sin helhet. Däremot understödde Utbildningsstyrelsen, som är ett verk som lyder under undervisnings- och kulturministeriet, förslagen i propositionsutkastet.

En del av remissinstanserna fäste uppmärksamhet vid att 12 § 1 mom. i lagen inte ändras enligt förslaget. Bestämmelsen gäller rätten att tillfälligt vara verksam i socialarbetaryrket. Enligt remissinstanserna har bestämmelsen gjort det svårare att tillsätta tidsbundna tjänster för socialarbetare, och kompetenskraven i bestämmelsen borde därför mildras. Under den fortsatta beredningen av propositionen har man dock ansett att de problem som noterats vid rekryteringen i stor utsträckning beror på olika prioriteringar vid tolkningen av bestämmelsen, och problemen bör därför i detta skede tacklas med andra styrmedel än lagstiftningsändringar. För den lösning som valts talar också att man önskat undvika tillfälliga lösningar som går in på detaljer i kompetenskraven som därmed skulle kräva regelbunden översyn.

I en del av yttrandena föreslogs det att också de närvårdare som utexaminerats efter det att lagen har trätt i kraft och de närvårdare som kommer att utexamineras i framtiden ska kunna registrera sig i bägge registren över yrkesutbildade personer genom en enda ansökan och en enda avgift. En stor del av närvårdarna har under sin yrkeskarriär uppgifter inom både sjukvården och hälsovården, och det är inte alltid de kan välja vilka uppgifter de får. I den fortsatta beredningen har den stundande totalreformen av lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården beaktats. Inom ramen för det projektet kommer man bl.a. att överväga en sammanslagning av registret över yrkesutbildade personer inom socialvården och registret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården till ett enhetligt register.

Utifrån remissyttrandena har det gjorts vissa ändringar av teknisk natur i propositionsutkastet.

DETALJMOTIVERING

1 Lagförslag

8 §.Rätt att utöva socionom-, geronom- eller rehabiliteringsledaryrket på grundval av utbildning som genomgåtts i Finland. Det föreslås att rehabiliteringsledare (YH) ska fogas till de yrken som kräver legitimering och som nämns i rubriken för 8 § i lagen.

Det föreslås att ett nytt 3 mom. fogas till paragrafen. Enligt momentet beviljar Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården på ansökan en person som i Finland har avlagt en lämplig yrkeshögskoleexamen inom det sociala området rätt att utöva rehabiliteringsledaryrket som legitimerad yrkesutbildad person (rehabiliteringsledare YH, rehabiliteringsledare högre YH). Personer som har avlagt rehabiliteringsledarexamen (YH) kommer att ha samma rättsliga ställning som socionomer och geronomer som har avlagt yrkeshögskoleexamen.

32 §.Ikraftträdande och övergångsbestämmelser. Det föreslås att 32 § 2 mom. ändras så att den övergångstid som avses i bestämmelsen förlängs med ett halvt år till den 30 juni 2018. Genom en förlängning av övergångstiden säkerställs det att i första hand de som avlagt rehabiliteringsledarexamen vid en yrkeshögskola har tillräckligt med tid på sig att ansöka om legitimering hos Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. Även för andra personer som avses i bestämmelsen ska rätten att vara verksam som legitimerad yrkesutbildad person inom socialvården kvarstå till och med den 30 juni 2018. Dessutom ska rätten att vara verksam som legitimerad yrkesutbildad person inom socialvården kvarstå för personer som lämnar in sin ansökan senast den 30 juni 2018 till dess att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har avgjort hans eller hennes ansökan. Det föreslås inte att den tid som reserveras för avgörandet av ansökan ska ändras.

Den övergångstid som avses i 3 mom. föreslås också den bli förlängd med ett halvår fram till den 30 juni 2018. För de personer som avses i bestämmelsen ska rätten att använda yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom socialvården kvarstå till och med den 30 juni 2018. Likaså ska rätten att använda yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom socialvården kvarstå för personer som lämnar in sin ansökan senast den 30 juni 2018 tills Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har registrerat honom eller henne som yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning i centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården. Det föreslås inte att den tid som reserverats för avgörandet av ansökan ska ändras.

Enligt förslaget ska en ny mening fogas till 3 mom. enligt vilken Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården efter det att lagändringen har trätt i kraft, utan särskild ansökan, ska föra in uppgifter även om sådana närvårdare som finns införda i centralregistret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården i centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska enligt förslaget skydda yrkesbeteckningen avgiftsfritt och på eget initiativ som en teknisk överföring av uppgifter. Det föreslagna tillägget ska endast gälla sådana närvårdare som fanns införda i centralregistret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården den 1 mars 2016, eftersom dessa personer inte själva kunde välja vilket register de ville bli införda i.

2 Ikraftträdande

Den övergångsperiod för ikraftträdandet och övergångsbestämmelserna för den föreslagna ändringen av lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården som avses i 32 § 2 och 3 mom. i lagen upphör den 31 december 2017. Därefter upphör rätten att vara verksam som yrkesutbildad person inom socialvården för en person som uppfyller behörighetsvillkoren enligt lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården och en förordning som utfärdats med stöd av den, om personens ansökan om att vara verksam som yrkesutbildad person enligt lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården inte har avgjorts före den utsatta dagen (32 § 2 mom.) eller personen inte har införts som yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning i centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården (32 § 3 mom.).

Lagen föreslås träda i kraft så snart som möjligt.

3 Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

Enligt 18 § i grundlagen har var och en i enlighet med lag rätt att skaffa sig sin försörjning genom arbete, yrke eller näring som han eller hon valt fritt. Det allmänna skall främja sysselsättningen och verka för att alla tillförsäkras rätt till arbete.

Enligt 19 § i grundlagen har alla som inte förmår skaffa sig den trygghet som behövs för ett människovärdigt liv rätt till oundgänglig försörjning och omsorg. Det allmänna ska tillförsäkra var och en tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster.

Vid behandlingen av regeringens proposition med förslag till lag om yrkesutbildade personer inom socialvården konstaterade grundlagsutskottet att även om det föreslagna kravet på tillstånd för näringsverksamhet begränsar den näringsfrihet och den rätt att utöva yrke som tryggas genom 18 § i grundlagen, finns det i sista hand godtagbara grunder för begränsningen som ansluter sig till 19 § i grundlagen (GrUU 65/2014, s. 2). Genom att behörigheten för yrkesutbildade personer inom socialvården säkerställs på det sätt som föreskrivs i lagen i fråga, bekräftas klienternas rätt till en god socialvård.

Det föreskrivs i den gällande lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården om beviljande av rätten att utöva yrket för de viktigaste yrkesgrupperna inom socialvården. Enligt lagen ska Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården på ansökan bevilja rätten att utöva socialarbetaryrket, socionomyrket och geronomyrket. Lagen innehåller inte några bestämmelser om rehabiliteringsledare, trots att de har avlagt en yrkeshögskoleexamen på samma nivå som socionomer och geronomer. Att rehabiliteringsledarna inte finns med i regleringen har försatt dem i en position som med avseende på med dem jämställda yrkesgrupper är ofördelaktig och problematisk i ljuset av vad som föreskrivs i 18 § i grundlagen.

Bestämmelserna i 16 § i lagen, som gäller centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården, är betydelsefulla med avseende på 10 § 1 mom. i grundlagen. Enligt 10 § 1 mom. i grundlagen är vars och ens privatliv, heder och hemfrid tryggade. Närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter utfärdas genom lag.

När regeringens proposition med förslag till lag om yrkesutbildade personer inom socialvården bedömdes utifrån 10 § 1 mom. i grundlagen, konstaterade riksdagens grundlagsutskott bl.a. att de föreslagna bestämmelserna är godtagbara med avseende på de grundläggande fri- och rättigheterna eftersom de förbättrar rättssäkerheten för klienterna inom socialvården (GrUU 65/2014 rd, s. 4).

Syftet med lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården var ursprungligen att samtliga yrkesutbildade personer som är verksamma inom socialvården ska finnas införda i centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården. Genom att komplettera lagen med den föreslagna bestämmelsen om närvårdare vill lagstiftaren effektivisera registreringen av närvårdare i enlighet med lagens syfte, dock så att införandet inte ger upphov till extra kostnader för de närvårdare som redan finns införda i centralregistret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården.

På så sätt kommer de viktigaste yrkesgrupperna inom socialvården att få en jämbördig ställning i lagstiftningshänseende.

Med stöd av vad som anförts ovan anses det att lagförslaget är förenligt med grundlagen och att det därför kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning.

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag:

Lagförslag

Lag om ändring av 8 och 32 § i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (817/2015) rubriken för 8 § samt 32 § 2 och 3 mom. och

fogas till 8 § ett nytt 3 mom. som följer:

8 § Rätt att utöva socionom-, geronom- eller rehabiliteringsledaryrket på grundval av utbildning som genomgåtts i Finland

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården beviljar på ansökan en person som i Finland har avlagt en lämplig yrkeshögskoleexamen inom det sociala området rätt att utöva rehabiliteringsledaryrket.

32 § Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

En person som har den behörighet som avses i lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (272/2005) och den förordning av statsrådet som utfärdats med stöd av den lagen, har rätt att i enlighet med bestämmelserna i nämnda lag vara verksam som yrkesutbildad person inom socialvården i en sådan uppgift som förutsätter legitimering i enlighet med denna lag. Personens rätt att vara verksam som yrkesutbildad person inom socialvården gäller till och med den 30 juni 2018, eller till dess att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har avgjort en sådan ansökan om rätt att vara verksam som legitimerad yrkesutbildad person inom socialvården som personen har lämnat in senast den dagen. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska avgöra ansökan inom sex månader från det att ansökan kom in.

En person som har den behörighet som avses i lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården får med stöd av den utbildning som han eller hon har genomgått och den statsrådsförordning som utfärdas med stöd av 3 § 2 mom. i denna lag vara verksam som yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning till och med den 30 juni 2018, eller till dess att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har antecknat personen som yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning i centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården på en sådan ansökan som personen har lämnat in senast den dagen. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska anteckna en person i centralregistret inom sex månader från det att de i 16 § avsedda uppgifterna om den yrkesutbildade personen har meddelats till verket och verket har konstaterat att personens utbildning uppfyller de krav som ställs i den statsrådsförordning som avses i 3 § 2 mom. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska på eget initiativ och avgiftsfritt anteckna sådana närvårdare som den 1 mars 2016 har varit införda i centralregistret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården också i centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Helsingfors den 5 oktober 2017

Statsminister Juha Sipilä

Familje- och omsorgsminister Annika Saarikko

Kakinställningar

RP 135/2017 rd // <![CDATA[ _spBodyOnLoadFunctionNames.push("setupPageDescriptionCallout"); // ]]>