1.1
Lagstiftning och praxis
1.1.1
Lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården
Lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (817/2015, nedan lagen om yrkesutbildade personer) trädde i kraft den 1 mars 2016. Syftet med lagen är att främja klientsäkerheten samt socialvårdsklientens rätt till socialvård av god kvalitet och till gott bemötande. Yrkesutbildade personer inom socialvården är de som med stöd av lagen om yrkesutbildade personer har fått rätt att utöva yrke (legitimerad yrkesutbildad person) och de som har rätt att använda yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom socialvården (yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning). I lagen föreskrivs det om legitimering, registrering och tillsyn för de centrala yrkesgrupperna inom socialvården, nämligen socialarbetare, socionomer och geronomer.
Enligt 7 § i lagen om yrkesutbildade personer ska Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården på ansökan bevilja en person som i Finland har avlagt högre högskoleexamen i vilken det ingår eller utöver vilken personen har genomfört huvudämnesstudier i socialt arbete eller universitetsstudier i socialt arbete motsvarande ett huvudämne, rätt att utöva socialarbetaryrket som legitimerad yrkesutbildad person.
Enligt 8 § 1 mom. beviljar Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården på ansökan en person som i Finland har avlagt en lämplig yrkeshögskoleexamen inom det sociala området rätt att utöva socionomyrket som legitimerad yrkesutbildad person. En motsvarande bestämmelse om beviljandet av rätt att utöva geronomyrket finns i 8 § 2 mom.
Yrkesutbildade personer med skyddade yrkesbeteckningar som avses i lagen om yrkesutbildade personer är närvårdare, hemvårdare och vårdare av utvecklingshämmade. En förutsättning för rätten att använda skyddad yrkesbeteckning inom socialvården är att personen har antecknats som yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning i centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården. Närvårdarens skyddade yrkesbeteckning kan endast beviljas en person som avlagt grundexamen inom social- och hälsovården. Skyddad yrkesbeteckning beviljas inte på basis av examina som föregår närvårdarexamen. Sådana examina är till exempel hjälpskötare, primärskötare och vårdare av psykiskt utvecklingsstörda.
Också andra personer med tillräcklig utbildning, erfarenhet och yrkesskicklighet kan vara verksamma i uppgifter som hör till en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning. De har emellertid inte rätt att använda en skyddad yrkesbeteckning.
För att sköta sin tillsynsuppgift upprätthåller Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ett centralregister över yrkesutbildade personer inom socialvården. Bestämmelser om de uppgifter som ska anges i registret finns i 16 § i lagen om yrkesutbildade personer. I registret antecknas den yrkesutbildade personens personuppgifter, utbildningsbakgrund och uppgifter om tillsyns- och säkerhetsåtgärder som tillämpas på personen. Enligt 18 § i lagen om yrkesutbildade personer ska en offentlig informationstjänst ge ur yrkesutövandets synvinkel centrala uppgifter: den yrkesutbildade personens namn, registernummer, födelseår, behörighet och uppgifter om begränsningar i personens rätt att utöva sitt yrke. Via den offentliga informationstjänsten kan klienter och arbetsgivare inom socialvården försäkra sig om att en yrkesutbildad person inom socialvården är behörig.
1.1.2
Yrkeshögskoleexamina
Enligt 2 § i yrkeshögskolelagen (932/2014) bildar yrkeshögskolorna och universiteten tillsammans högskoleväsendet. Enligt 4 § 1 mom. i lagen har yrkeshögskolorna till uppgift att meddela sådan högskoleundervisning för yrkesinriktade expertuppgifter som baserar sig på arbetslivets och arbetslivsutvecklingens krav samt på forskning och konstnärliga och kulturella utgångspunkter och att stödja studerandenas yrkesutveckling. Vid yrkeshögskolorna kan avläggas yrkeshögskoleexamina och högre yrkeshögskoleexamina. Yrkeshögskoleexamina är högskoleexamina och högre yrkeshögskoleexamina är högre högskoleexamina.
Socionom (YH) är en på det sociala området inriktad yrkeshögskoleexamen. Geronom (YH) och rehabiliteringsledare (YH) är gemensamma yrkeshögskoleexamina inom hälsovård och det sociala området. Högskoleexamen omfattar 210 studiepoäng. Studierna är fördelade på 3,5 år. Som referensram för examina används kompetensnivåbeskrivningar enligt den europeiska referensramen för examina och kompetens (EQF) och motsvarande nationella referensram (NQF). Enligt statsrådets förordning om en referensram för examina och övriga samlade kompetenser (120/2017) placerar sig yrkeshögskoleexamina på nivå 6 i referensramen, tillsammans med lägre högskoleexamina. Högre yrkeshögskoleexamina och högre högskoleexamina placerar sig på referensramens nivå 7. Sålunda placerar sig examina för socionom (YH), geronom (YH) och rehabiliteringsledare (YH) på nivå 6 och motsvarande högre YH-examina på nivå 7, på samma nivå som universitetsexamina på magistersnivå.
Till studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen (socionom, geronom och rehabiliteringsledare med högre yrkeshögskoleexamen), kan antas den som har avlagt lämplig yrkeshögskoleexamen eller någon annan lämplig högskoleexamen och som efter avlagd examen har minst tre års arbetserfarenhet inom branschen i fråga. Målet för studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen är att den som avlagt examen har omfattande och ingående kunskaper samt behövliga teoretiska kunskaper för att kunna utveckla arbetslivet i krävande sakkunnig- och ledningsuppgifter.
Socionomexamen (YH) bygger på de kompetenser eller kunskapsområden för socionom som bestämts gemensamt av yrkeshögskolorna. YH-nätverket för det sociala området har fastställt de nya kompetenserna den 29 april 2016 enligt följande: Etisk kompetens på det sociala området, kompetens i klientarbete, servicesystemkompetens på det sociala området, kritisk och deltagande samhällskompetens, forskningsinriktad utvecklings- och innovationskompetens samt arbetsgemenskaps-, lednings- och företagarkompetens. Kompetensbeskrivningen för småbarnspedagogik kommer att förnyas senare, när den nya lagstiftningen för småbarnspedagogik blir klar.
Socionomutbildningen bygger på kärnkompetens och kompletterande kompetens, praktik, valbara studier och ett lärdomsprov. I utbildningen ingår som orienterande kärnstudier grunder i samhälls- och beteendevetenskaper, metodiska grunder i klientarbete och yrkesetik, servicesystemkompetens och lagstiftningskompetens, vilka tillsammans utgör den centrala grunden för utbildningen. Studierna innehåller bland annat kompetens i äldreomsorg, handikappomsorg, missbrukarvård och mentalhälsoarbete samt rehabiliterande arbete. Ett annat centralt ämnesområde för yrkesstudierna är studier i barnskydd och familjearbete samt småbarns-/socialpedagogik och specialpedagogik.
Geronom (YH) är en för social- och hälsovårdsbranschen gemensam yrkeshögskoleexamen, som baserar sig på en nationell utbildningsnivåbeskrivning och internationella utbildningsnivåbeskrivningar, riksomfattande strategier för äldreomsorg, riksomfattande strategier och kvalitetsrekommendationer för äldreomsorg. Examen grundar sig dessutom också på riksomfattande kompetenser för geronomexamen (YH) och kompetenser rekommenderade av Rådet för yrkeshögskolornas rektorer (Arene), koppling till arbetslivet och sektorsövergripande gerontologiska forskningsrön.
Geronomutbildningen har som uppgift att utbilda sakkunniga inom helhetsbetonad äldreomsorg, vilka stöder ett gott och aktiverande åldrande. Geronom (YH)-utbildningen ger kompetens inom ett kunskapsområde som enligt den riksomfattande examensbeskrivningen är gerontologisk kompetens, sektorsövergripande bedömningskompetens, handledningskompetens, gerontologisk omsorgs-, vård- och rehabiliteringskompetens, servicesystemkompetens samt lednings-, utvecklings- och kvalitetsledningskompetens.
I examensprogrammet för rehabiliteringsledare (YH) avläggs yrkeshögskoleexamen inom hälsovård och det sociala området med examensbenämningen rehabiliteringsledare (YH). I Finland ges rehabiliteringsledarutbildning för närvarande vid Jyväskylä yrkeshögskola och Satakunta yrkeshögskola. Högskoleexamen omfattar 210 studiepoäng. I examensprogrammet tillgodogör sig studeranden färdigheter för handlednings-, rådgivnings-, planerings-, koordinerings- och utvecklingsuppgifter inom rehabiliteringens olika verksamhetsområden inom den offentliga, privata och tredje sektorn samt som företagare. Rehabiliteringsledare är verksamma inom primärhälsovård och specialiserad sjukvård, inom sociala tjänster samt handikapp- och patientorganisationer. Sedan 1996 har drygt 900 personer utexaminerats som rehabiliteringsledare. År 2016 omfattade utbildningen 222 personer.
Den som avlagt socionom-, geronom- och rehabiliteringsledarexamen (YH) kan börja studera för en högre högskoleexamen. Högre högskoleexamen omfattar sammanlagt 90 studiepoäng.
1.1.3
Grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, närvårdare
Enligt lagen om grundläggande yrkesutbildning (630/1998) beslutar utbildningsstyrelsen i grunderna för grundexamina om examensbenämningar, uppbyggnaden av examen, examensdelar som ingår i examen samt kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet i examensdelarna samt bedömningen av kunnandet. Enligt lagen har den som avlagt en yrkesinriktad grundexamen breda grundläggande yrkesfärdigheter för olika uppgifter inom en bransch samt mer specialiserat kunnande och sådan yrkesskicklighet som arbetslivet kräver inom minst ett delområde. En yrkesinriktad grundexamen kan avläggas som en grundläggande yrkesutbildning enligt lagen om yrkesinriktad grundutbildning eller som en fristående examen enligt lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998).
Inom den grundläggande yrkesutbildningen kan den studerande i sin examen individuellt ta in fler examensdelar om det är nödvändigt med tanke på branschvisa eller lokala krav på yrkesskicklighet i arbetslivet eller för att studerande ska kunna fördjupa sin yrkesskicklighet.
En grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen innehåller tio kompetensområden på 50 kompetenspoäng: kompetensområdet för kundbetjäning och informationshantering, kompetensområdet för akutvård, kompetensområdet för fotvård, kompetensområdet för rehabilitering, kompetensområdet för vård och fostran av barn och unga, kompetensområdet för mentalhälsoarbete och missbrukarvård, kompetensområdet för sjukvård och omsorg, kompetensområdet för munhälsovård, kompetensområdet för handikappomsorg och kompetensområdet för äldreomsorg. Examensbeteckningen för grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen är närvårdare. Utbildningen ger färdigheter för uppgifter inom både socialvården och hälso- och sjukvården.
Enligt Institutet för hälsa och välfärds sysselsättningsstatistik från 2014 fanns det sammanlagt 181 474 närvårdare i arbetslivet. Av dessa arbetade 31 654 inom hälso- och sjukvården och 84 029 inom socialvården. Ungefär 30 000 närvårdare arbetade inom någon annan bransch och ungefär 35 000 närvårdares bransch var okänd.
1.1.4
Registrering av yrkesutbildade personer inom socialvården
Enligt 15 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården styr och övervakar Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården yrkesutövningen på riksnivå i fråga om yrkesutbildade personer inom socialvården. Regionförvaltningsverket styr och övervakar inom verkets verksamhetsområde yrkesutövningen i fråga om yrkesutbildade personer inom socialvården. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården styr, under social- och hälsovårdsministeriet, regionförvaltningsverkens verksamhet vid verkställandet, samordningen och förenhetligandet av tillsynen över yrkesutövningen i fråga om yrkesutbildade personer inom socialvården och styrningen i anslutning till det. I 16 § i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården, som avser ett centralregister, föreskrivs det att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska föra ett centralregister över yrkesutbildade personer inom socialvården i syfte att sköta tillsynsuppgifterna enligt lagen.
I 2 kap. i personuppgiftslagen (523/1999) föreskrivs det om de allmänna principerna för behandlingen av personuppgifter. I 8 § 4 punkten konstateras det att en allmän förutsättning för behandlingen av personuppgifter är att personuppgifter får behandlas om det bestäms om behandlingen i lag eller om behandlingen föranleds av en uppgift eller förpliktelse som anvisas den registeransvarige i lag eller som påförts honom med stöd av lag.
Uppgifter lagrade i centralregistret för yrkesutbildade personer inom socialvården används förutom för Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens och regionförvaltningsverkens tillsyn även för att göra det möjligt för klienter inom socialvården att få tillgång till uppgifter om behörigheten för yrkesutbildade personer inom socialvården via den offentliga informationstjänst som avses i 18 § i lagen. Registeruppgifterna tjänar även arbetsgivare då de rekryterar nya arbetstagare.
1.2
Bedömning av nuläget
1.2.1
Rehabiliteringsledare
Utbildningen för rehabiliteringsledare (YH) ingår inte i den gällande lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården. En person som har den behörighet som avses i lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården och den förordning av statsrådet som utfärdats med stöd av den lagen, har rätt att i enlighet med bestämmelserna i lagen vara verksam som yrkesutbildad person inom socialvården i en sådan uppgift som förutsätter legitimering i enlighet med ikraftträdelse- och övergångsbestämmelsen 32 § i lagen om yrkesutbildade personer. Personens rätt att vara verksam som yrkesutbildad person inom socialvården gäller till dess att hans eller hennes ansökan om legitimering som yrkesutbildad person inom socialvården i enlighet med lagen om yrkesutbildade personer har avgjorts, dock högst till slutet av 2017.
Lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (272/2005, nedan kallad behörighetslagen), har upphävts från och med den 1 maj 2016, dock så att lagen fortfarande tillämpas när det gäller småbarnspedagogiken. Behörighetsvillkor för uppgifterna som socialhandledare är enligt lagens 6 § lämplig yrkeshögskoleexamen inom hälsovård och det sociala området med inriktning på det sociala området. Yrkeshögskoleexamina med inriktning på det sociala området är socionom-, geronom- och rehabiliteringsledarexamen. Således är de som avlagt socionom-, geronom- och rehabiliteringsledarexamen lika behöriga för socialhandledaruppgifter.
Rehabiliteringsledarnas ställning på arbetsmarknaden är för närvarande osäker. Syftet med lagen om yrkesutbildade personer har inte varit att begränsa socialvårdens uppgifter till endast yrkesutbildade personer inom socialvården. Också andra personer med tillräcklig utbildning, erfarenhet och yrkesskicklighet kan vara verksamma i uppgifter som hör till en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning. Arbetsgivarna har dock förhållit sig restriktivt till anställning av andra än legitimerade yrkesutbildade personer för uppgifter där det tidigare krävdes socialhandledarbehörighet. Den gällande lagens övergångsbestämmelse garanterar ställningen för de rehabiliteringsledare som varit verksamma i yrket då lagen trädde i kraft, men endast till slutet av 2017.
1.2.2
Registrering av närvårdare
Bestämmelserna om yrkesutbildade personer med skyddade yrkesbeteckningar i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården avviker från motsvarande bestämmelser i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) såtillvida, att en förutsättning för att få rätt att använda yrkesbeteckningen närvårdare i uppgifter inom socialvården är att rätten finns antecknad i socialvårdens register över yrkesutbildade personer. Inom hälso- och sjukvården får en närvårdare använda yrkesbeteckningen närvårdare direkt på basis av sin utbildning.
En stor del av de närvårdare som är verksamma på arbetsmarknaden är trots detta registrerade i centralregistret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, eftersom registreringen är en förutsättning för att erhålla ett yrkeskort inom hälso- och sjukvård. Yrkeskortet är ett av Befolkningsregistercentralen beviljat kort för stark elektronisk identifiering och underskrift. Dessutom förutsätter många arbetsgivare att en närvårdare i deras tjänst är registrerad i registret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvård, fastän personen i fråga skulle vara verksam inom socialvården.
Skillnaden i regleringen har lett till att en del av närvårdarna i registret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården har varit tvungna att ansöka om skyddad yrkesbeteckning för närvårdare även i registret över yrkesutbildade personer inom socialvården. Annars kunde en situation uppstå där till exempel en närvårdare som i hemvården utför både social- och hälsovårdsuppgifter skulle ha rätt att använda den skyddade yrkesbeteckningen för närvårdare endast när han eller hon utför hälsovårdsuppgifter.
Enligt bilagan till förordningen om Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens avgiftsbelagda prestationer (1749/2015, nedan avgiftsförordningen) kostar en registrering av en närvårdare som redan finns i registret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården i registret över yrkesutbildade personer inom socialvården 40 euro.
Personer som är registrerade som närvårdare med skyddad yrkesbeteckning i registret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården har ansett att kravet på dubbelregistrering är orimligt. Det medför extra kostnader för närvårdarna, och det berör inte andra yrkesgrupper. Dessutom förorsakar registreringen av närvårdare i två register mycket arbete i Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården.
1.2.3
Förlängning av övergångstiden för registrering
I registret över yrkesutbildade personer inom socialvården fanns den 2 juni 2017 sammanlagt 6 696 närvårdare med skyddad yrkesbeteckning, 3 527 legitimerade socionomer, 1 320 legitimerade socialarbetare, 233 legitimerade geronomer, 202 hemvårdare med skyddad yrkesbeteckning och 92 vårdare av utvecklingshämmade med skyddad yrkesbeteckning. Inalles fanns det i registret 5 080 legitimerade yrkesutbildade personer och 6 990 yrkesutbildade personer med skyddad yrkesbeteckning. Då den gällande lagen om yrkesutbildade personer stiftades bedömde man att det finns ca 25 000 yrkesutbildade personer som borde ansöka om legitimering på arbetsmarknaden. Det fanns den 2 juni 2017 ca 16 000 ansökningar till registret över yrkesutbildade personer inom socialvården anhängiga vid Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. I registret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården fanns den 2 juni 2017 sammanlagt 158 642 närvårdare. Om legitimering eller skyddad yrkesbeteckning inte hunnit beviljas sökanden innan den i lagen föreskrivna övergångstiden tar slut, kan sökanden inte efter ingången av 2018 vara verksam som legitimerad yrkesutbildad person eller använda en skyddad yrkesbeteckning innan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården beviljat honom eller henne rätten i fråga.
Eftersom det i vilket fall som helst måste reserveras tillräckligt tid för rehabiliteringsledare att ansöka om legitimering, föreslås det att man samtidigt förlänger övergångstiden avsedd för ansökan och annan rätt att utöva yrke så att övergångstiden tar slut den 30 juni 2018. Med andra ord fortsätter rätten att vara verksam som legitimerad yrkesutbildad person eller använda en skyddad yrkesbeteckning inom socialvården att gälla till den 30 juni 2018 eller tills Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har avgjort en ansökan som inlämnats innan övergångstiden har gått ut och som gäller rätten att utöva yrke eller en skyddad yrkesbeteckning. På så sätt säkerställer man sökandenas möjlighet att utöva sitt yrke utan att eventuella fördröjningar i behandlingen av ansökningar förorsakar avbrott i yrkesverksamheten.