7.1
Lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet
1 §. Tillämpningsområde. Till lagens tillämpningsområde föreslås bli fogad utbildning som avses i lagen om utbildning som handleder för examensutbildning. En bestämmelse om detta föreslås bli fogad till 1 mom. som ny 2 a-punkt.
2 §. Tillämpning av lagen i vissa fall. Det föreslås att 2 mom. 1 punkten upphävs. I punkten föreskrivs om tillämpning av lagen på sådan påbyggnadsundervisning som avses i 5 § i lagen om grundläggande utbildning.
3 §. Definitioner. Definitionen i 1 punkten av begreppet undervisningsverksamhet föreslås bli kompletterad så att med undervisningsverksamhet avses också anordnande av verksamhet enligt den nya 2 a-punkten i 1 § 1 mom., alltså utbildning som handleder för examensutbildning.
5 §. Grunden för beräkning av finansieringen. Enligt 1 punkten bestäms finansieringen för gymnasier på basis av antalet studerande samt de per studerande bestämda priserna per enhet. Till punkten föreslås bli fogat att finansieringen bestäms på motsvarande grunder också för utbildning som handleder för examensutbildning och som ordnas av en anordnare av gymnasieutbildning.
Enligt 3 punkten bestäms finansieringen för påbyggnadsundervisning enligt lagen om grundläggande utbildning på basis av antalet elever och det per elev bestämda priset per enhet. Omnämnandet av påbyggnadsundervisning föreslås bli ersatt med ett omnämnande av utbildning som handleder för examensutbildning och som ordnas av en anordnare av grundläggande utbildning.
6 §. Kommunens statsandel och grunden för statsandelen för finansiering av gymnasieutbildning. Enligt rubriken för den gällande paragrafen föreskrivs det i paragrafen om kommunens statsandel och om grunden för statsandelen för utbildning som avses i gymnasielagen. Framdeles finansieras inom ramen för finansieringssystemet för gymnasieutbildning också utbildning som handleder för examensutbildning, vilken det föreskrivs om i en separat lag. Paragrafrubriken föreslås bli ändrad så att formuleringen ”finansiering av gymnasieutbildning” används i stället för ”utbildning som avses i gymnasielagen”, varvid rubrikformuleringen bättre motsvarar paragrafens ändrade innehåll. Motsvarande generellare rubricering används redan i den gällande 7 §.
Bestämmelsen i 1 mom. motsvarar den gällande bestämmelsen.
I 2 mom. föreslås omnämnandet av utbildning som förbereder för gymnasieutbildning bli ersatt med ett omnämnande av utbildning som handleder för examensutbildning och som ordnas av en anordnare av gymnasieutbildning.
Det föreslås att 3 mom. upphävs som onödigt, eftersom bestämmelsen gäller beviljande av statsandelar åren 2017—2019.
7 §. Finansiering av gymnasieutbildning som ordnas av samkommuner och privata utbildningsanordnare.Enligt 1 mom. i den gällande paragrafen beviljas samkommuner och privata utbildningsanordnare finansiering för i gymnasielagen avsedd gymnasieutbildning till ett belopp som motsvarar statsandelsgrunden och som beräknats på det sätt som föreskrivs i 6 § 2 mom. enligt antalet studerande hos utbildningsanordnarna, priserna per enhet och tilläggsfinansieringen för en särskild utbildningsuppgift. Till bestämmelsen föreslås bli fogat att finansiering på motsvarande sätt ska beviljas också för utbildning som handleder för examensutbildning och som ordnas av en anordnare av gymnasieutbildning.
8 §. Kommunens självfinansieringsandel av driftskostnaderna för gymnasieutbildning. I paragrafrubriken föreslås omnämnandet av gymnasielagen bli ändrat till ”gymnasieutbildning”, vilket bättre svarar mot det ändrade paragrafinnehållet. Motsvarande generellare paragrafrubricering föreslås i 6 § och är i bruk i den gällande 7 §.
Omnämnandet i 1 mom. av driftskostnaderna för utbildning som förbereder för gymnasieutbildning föreslås bli ersatt med ett omnämnande av driftskostnaderna för utbildning som handleder för examensutbildning och som ordnas av en anordnare av gymnasieutbildning. I fortsättningen beaktas som driftskostnader för gymnasieutbildning även driftskostnaderna för utbildning som handleder för examensutbildning och som ordnas av en anordnare av gymnasieutbildning.
9 §. Anslag för yrkesutbildning. Till 1 mom. föreslås bli fogat att anordnare av yrkesutbildning ska beviljas finansiering inom ramen för det i paragrafen avsedda anslaget för yrkesutbildning också för de uppgifter som det föreskrivs om i lagen om utbildning som handleder för examensutbildning.
10 a §. Beviljande av finansiering för yrkesutbildning finansåren 2018—2020. Paragrafen föreslås bli upphävd som onödig, eftersom den gäller beviljande av finansiering för yrkesutbildning finansåren 2018—2020.
11 §. Finansiering av förskoleundervisning och grundläggande utbildning. Hänvisningen i 1 mom. till att paragrafen ska tillämpas på påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen föreslås bli ersatt med ett omnämnande av utbildning som handleder för examensutbildning och som ordnas av en anordnare av grundläggande utbildning.
24 §. Priserna per enhet för gymnasier. I 1 mom. föreskrivs om beräkning av priserna per enhet för studerande vid gymnasier för anordnare av gymnasieutbildning på basis av de riksomfattande totalkostnaderna under året före det år som föregår det år då priserna per enhet bestäms. Till momentet föreslås bli fogat att i de riksomfattande totalkostnaderna ska beaktas också totalkostnaderna för utbildning som handleder för examensutbildning och som ordnas av en anordnare av gymnasieutbildning.
I 1 mom. föreskrivs för närvarande också om en viktkoefficient som används vid beräkning av priserna per enhet för att vikta antalet studerande som deltar i utbildning som förbereder för gymnasieutbildning. Bestämmelsen föreslås bli ändrad så att i den i fortsättningen föreskrivs om en viktkoefficient för antalet studerande i utbildning som handleder för examensutbildning och som ordnas av en anordnare av gymnasieutbildning. Enligt förslaget ska viktkoefficienten vara 1,17. Den ovannämnda viktkoefficienten tillämpas första gången vid beviljandet av finansiering för finansåret 2027. På finansieringen för finansåren 2022—2026 tillämpas viktkoefficienter som det föreskrivs om i en övergångsbestämmelse.
I det gällande 1 mom. föreskrivs dessutom om en viktkoefficient som används vid beräkning av priserna per enhet för att vikta antalet studerande som studerar i gymnasieutbildning för vuxna eller utbildning som förbereder för gymnasieutbildning. Enligt förslaget stryks i bestämmelsen omnämnandet av viktning i utbildning som förbereder för gymnasieutbildning. I utbildning som handleder för examensutbildning ska enligt förslaget inte göras någon åtskillnad mellan utbildning för unga och utbildning för vuxna.
I det gällande 3 mom. föreskrivs att priset per enhet för anordnare av gymnasieutbildning i fråga om studerande i utbildning som förbereder för gymnasieutbildning bestäms genom en gradering av det genomsnittliga pris per enhet för gymnasieutbildning som föreskrivs med stöd av 23 §. Bestämmelsen föreslås bli ändrad så att i den i fortsättningen föreskrivs om bestämmande av priset per enhet i fråga om utbildning som handleder för examensutbildning och som anordnare av gymnasieutbildning ordnar. På samma sätt som i nuläget föreslås också priset per enhet i fråga om utbildning som handleder för examensutbildning bli bestämt genom en gradering av det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildning.
Till 3 mom. föreslås bli fogat också ett bemyndigande att utfärda förordning enligt vilket bestämmelser om viktkoefficienten för utbildning som handleder för examensutbildning utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelser om viktkoefficienten för utbildning som förbereder för gymnasieutbildning utfärdas genom förordning av statsrådet med stöd av ett bemyndigande i 24 § 8 mom. i finansieringslagen. Enligt bemyndigandet utfärdas närmare bestämmelser om beräknande av priserna per enhet genom förordning av statsrådet. Bemyndigandet är dock inte noga avgränsat så till vida att det explicit skulle innehålla ett bemyndigande att genom förordning föreskriva också om viktkoefficienten. Därför föreslås till lagen bli fogad en ny bestämmelse där det konstateras ett bemyndigande att utfärda bestämmelser om viktkoefficienten genom förordning av statsrådet.
I 7 mom. stryks ett omnämnande av utbildning som förbereder för gymnasieutbildning och som är avsedd för vuxna. I utbildning som handleder för examensutbildning ska det enligt förslaget inte göras någon åtskillnad mellan utbildning för unga och utbildning för vuxna.
Det föreslås att 11 mom. upphävs som onödigt. I momentet föreskrivs om höjning av priserna per enhet för finansåret 2019, och i praktiken tillämpas bestämmelsen inte längre.
29 §. Priserna per enhet för förskoleundervisning och grundläggande utbildning. I paragrafen föreskrivs det om priserna per enhet för förskoleundervisning och grundläggande utbildning. Enligt 1 mom. fås priserna per enhet för de verksamheter som ingår i bestämmelsens tillämpningsområde genom att man från den grunddel av hemkommunsersättningen som finansministeriet bestämt i enlighet med 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice drar av 320,77 euro och multiplicerar skillnaden med koefficienterna i tabellen i 1 mom. I tabellen föreslås koefficienten för påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen bli ersatt med en koefficient för utbildning som handleder för examensutbildning. Den föreslagna koefficienten är 1,22. I paragrafen hänvisas till 38 § i statsandelslagen, som gäller till och med den 31 december 2022. I 57 § 2 mom. i den nya lagen om statsandel för kommunal basservice (618/2021) föreskrivs att om det någon annanstans i lag hänvisas till den lag om statsandel för kommunal basservice som gällde vid ikraftträdandet av den nya statsandelslagen, ska den nya statsandelslagen tillämpas i stället för den lagen. I den nya statsandelslagen föreskrivs det i 35 § om bestämmande av hemkommunsersättning.
Dessutom görs i tabellen i 1 mom., i punkten om utbildning enligt 46 § i lagen om grundläggande utbildning, en korrigering av teknisk natur där hänvisningen till 2 mom. preciseras att avse 46 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning.
Enligt gällande lydelse i 2 mom. får utbildningsanordnaren utöver priset per enhet för påbyggnadsundervisning en tilläggsfinansiering som motsvarar tilläggsfinansieringen för förlängd läroplikt för de elever som omfattades av den förlängda läroplikten när de slutförde den grundläggande utbildningens lärokurs. Omnämnandet av påbyggnadsundervisning föreslås bli ersatt med ett omnämnande av utbildning som handleder för examensutbildning och som en anordnare av grundläggande utbildning ordnar. Dessutom föreslås en teknisk ändring av bestämmelsens finska språkdräkt.
31 §. Kostnader som inte beaktas vid beräkningen av priser per enhet. I paragrafen föreskrivs om kostnader som inte beaktas som driftskostnader för gymnasier och sådan grundläggande konstundervisning som finansieras enligt antalet undervisningstimmar. Enligt gällande lydelse i 1 mom. 2 punkten betraktas som driftskostnader inte kostnader för ordnande av skolskjuts för studerande. I 21 § i läropliktslagen föreskrivs om reseersättning till läropliktiga. Dessa reseersättningar orsakas inte direkt av ordnandet av skolskjuts, men för tydlighetens skull föreslås bestämmelsen ändå bli preciserad så att den inte gäller de reseersättningar som avses i 21 § i läropliktslagen. De reseersättningar som avses i 21 § i läropliktslagen ska beaktas som driftskostnader för gymnasieutbildning.
32 b §. Studerandeår. Paragrafen innehåller bestämmelser om beaktande av den studerande som grund för finansieringen av yrkesutbildning. Enligt det gällande 1 mom. tillämpas när studierätten bestäms bestämmelserna i lagen om yrkesutbildning i fråga om när studierätten börjar, studierätten upphör, studierätten tillfälligt avbryts, den studerande avhålls från studierna eller den studerande avstängs från läroanstalten för viss tid. Till bestämmelsen föreslås bli fogat att när studierätten bestäms tillämpas också bestämmelserna i lagen om utbildning som handleder för examensutbildning. Bestämmelser om studierätten finns i 17 § i lagen om utbildning som handleder för examensutbildning. I övrigt blir de ovannämnda bestämmelserna om studierätt i lagen om yrkesutbildning tillämpliga i Hux-utbildningen med stöd av en hänvisningsbestämmelse i 26 § i Hux-lagen. Till tredje meningen i den svenskspråkiga paragrafversionen fogas omnämnanden av indragning av studierätten och tillämpning av läropliktslagen, vilka saknats i paragrafen.
32 d §. Basfinansiering. I 2 mom. föreskrivs om de grunder för viktning av det faktiska antalet studerandeår som används som grund för basfinansieringen för yrkesutbildning. Till 1 punkten föreslås bli fogat att de faktiska studerandeåren ska viktas också med kostnaderna för att ordna utbildning som handleder för examensutbildning. Dessutom föreslås det att ordalydelsen i 1 punkten preciseras så att utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv nämns i bestämmelsen.
I 2 mom. 3 punkten föreskrivs om viktning av de faktiska studerandeåren på basis av ordnande av särskilt stöd eller krävande särskilt stöd som avses i lagen om yrkesutbildning. Till bestämmelsen föreslås som grund för viktningen bli fogat också ordnande av särskilt stöd som avses i 21 § i lagen om utbildning som handleder för examensutbildning. Bestämmelser om den studerandes rätt till särskilt stöd finns i 21 § 1 mom. i lagen om utbildning som handleder för examensutbildning. Enligt lagens 21 § 3 mom. tillämpas bestämmelserna i lagen om yrkesutbildning på en studerandes rätt till krävande särskilt stöd, så även ordnandet av krävande särskilt stöd vid utbildning som handleder för examensutbildning ska enligt bestämmelsen användas som grund för viktningen.
48 §. Beräkning av antalet studerande och elever. I 1 mom. föreskrivs om beräkning av antalet studerande vid gymnasier som grund för finansieringen. Det föreslås att ordalydelsen i första meningen i momentet ändras så att i den beaktas också finansieringen av utbildning som handleder för examensutbildning och som ordnas av en anordnare av gymnasieutbildning. Enligt den föreslagna bestämmelsen beräknas finansieringen för finansåret i fråga om gymnasieutbildning och utbildning som handleder för examensutbildning och som ordnas av en anordnare av gymnasieutbildning enligt det genomsnittliga antalet studerande det år som föregår finansåret. Enligt förslaget stryks i tredje meningen i momentet ordet ”elever” som onödigt. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar den gällande bestämmelsen i övrigt.
48 a §. Prestationer inom den grundläggande utbildningen som används som grund för finansieringen. I paragrafen föreskrivs det om prestationer inom den i lagen om grundläggande utbildning avsedda och enligt finansieringslagen finansierade utbildningen som används som grund för finansieringen. I det gällande 1 mom. föreskrivs att för sådan grundläggande utbildning som finansieras enligt finansieringslagen beräknas finansieringen för finansåret enligt elevantalet den 20 september det år som föregår finansåret, med undantag av finansieringen av den förberedande undervisningen före den grundläggande utbildningen och den grundläggande utbildning som avses i 46 § i lagen om grundläggande utbildning. Den i momentet angivna tidpunkten för beaktande av elevantalet föreslås bli tillämpad också på utbildning som handleder för examensutbildning och som ordnas av en anordnare av grundläggande utbildning. Till momentet föreslås därför bli fogat ett omnämnande av att det ska tillämpas också på utbildning som handleder för examensutbildning och som ordnas av en anordnare av grundläggande utbildning.
60 §. Ändringssökande. I paragrafen om ändringssökande föreslås ändringar av teknisk natur genom vilka bestämmelsens ordalydelse och förhållande till de allmänna lagarna om ändringssökande korrigeras och förtydligas. Paragrafrubriken föreslås bli ändrad till Ändringssökande, eftersom ”ändringssökande” innefattar också omprövningsförfarandet.
I 7 a kap. i förvaltningslagen (434/2003) föreskrivs om omprövningsförfarande. Enligt 49 a § 2 mom. i förvaltningslagen tillämpas förvaltningslagen vid behandlingen av omprövningsärenden, om inte något annat föreskrivs i nämnda 7 a kap. eller särskilt i någon annan lag. Bestämmelsen om rättelseförfarande i 1 mom. har haft sin nuvarande ordalydelse sedan lagen trädde i kraft, det vill säga sedan januari 2010, och i dess ordalydelse har 7 a kap. i förvaltningslagen som fogades till lagen genom en lag som trädde i kraft den 1 augusti 2010 inte beaktats.
I 1 mom. stryks som onödig förteckningen över aktörer som kan yrka på rättelse (begära omprövning) hos statsbidragsmyndigheten, eftersom förteckningen i praktiken inte har avgränsat kretsen av aktörer med denna rätt. Vidare föreslås det att omnämnandet av att rättelseyrkandet (omprövningsbegäran) ska göras skriftligen hos statsbidragsmyndigheten stryks som onödigt, eftersom en begäran om omprövning enligt 49 d § i förvaltningslagen ska göras skriftligen hos den myndighet som fattat beslutet eller hos den som sköter en offentlig förvaltningsuppgift och som fattat beslutet. Bestämmelsen om att begäran om omprövning ska göras skriftligen hos den statsbidragsmyndighet som fattat beslutet är alltså direkt tillämplig med stöd av förvaltningslagen, och det behöver inte föreskrivas särskilt om saken.
På motsvarande sätt som i den gällande bestämmelsen föreslås det bli föreskrivet att tidsfristen för att begära omprövning är tre månader, vilket avviker från den 30 dagar långa tidsfrist som anges i 49 c § 1 mom. i förvaltningslagen. Till bestämmelsen föreslås också bli fogad en hänvisning till att förvaltningslagen tillämpas. Enligt den föreslagna bestämmelsen tillämpas i övrigt på omprövningsförfarandet bestämmelserna i förvaltningslagen.
Ordalydelsen i 2 mom. föreslås bli ändrad i överensstämmelse med det nuvarande sättet att skriva informativa hänvisningar. Enligt den föreslagna bestämmelsen finns bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).
Enligt det gällande 3 mom. får inte rättelse yrkas eller ändring sökas i beslutet till den del beslutet gäller de antal elever eller studerande som avses i 48 § 1 mom. Denna avgränsning av rätten att söka ändring är motiverad därför att det i 48 § 1 mom. föreskrivs om antalet studerande som används vid beviljandet av prognostiserad finansiering för gymnasieutbildning och som enligt 50 § justeras genom ett beslut som fattas före utgången av finansåret så att det överensstämmer med det faktiska antalet studerande. Det är alltså inte motiverat med tanke på rättsskyddet att begära omprövning av eller söka ändring i antalet studerande som den prognostiserade finansieringen grundar sig på.
Det gällande 3 mom. hänvisar till 48 § 1 mom. som helhet. I 48 § 1 mom. föreskrivs det utöver om antalet studerande som används vid beviljande av prognostiserad finansiering också om antalet studerande som används vid beräkningen av priserna per enhet. Enligt bestämmelsen tillämpas vid beräkningen av priserna per enhet antalet elever och studerande hösten det år som föregår finansåret. Beslutet om priser per enhet fattas i slutlig form och enligt vedertagen tillämpningspraxis har omprövning av det kunnat begäras också vad avser antalet studerande. För att vedertagen praxis ska tydliggöras föreslås ordalydelsen i 3 mom. därför bli ändrad så att där uttryckligen nämns att undantaget från rätten att begära omprövning eller söka ändring inte gäller det antal studerande som används vid beräkningen av priserna per enhet. Dessutom preciseras bestämmelsens ordalydelse genom att orden ”genom besvär” fogas till den och ordet ”elever” stryks som onödigt, eftersom det i det gällande 48 § 1 mom. inte längre föreskrivs om elever.
Ordalydelsen i 4 mom. föreslås bli ändrad i överensstämmelse med det nuvarande skrivsättet. Enligt den föreslagna bestämmelsen tillämpas dock vid sökande av ändring i statsunderstödsbeslut som fattats med stöd av denna lag vad som föreskrivs i statsunderstödslagen.
7.4
Lagen om utbildning som handleder för examensutbildning
3 §. Utbildningsanordnare. Enligt det gällande 2 mom. får kommunen ordna utbildning som handleder för examensutbildning utan tillstånd att ordna utbildning. Bestämmelsen utgör ett undantag från bestämmelsen i 3 § 1 mom., enligt vilken ordnande av utbildning som handleder för examensutbildning förutsätter ett av undervisnings- och kulturministeriet beviljat tillstånd att ordna utbildning. Bestämmelsen om kommunens rätt att ordna utbildning utan tillstånd att ordna utbildning föreslås bli preciserad. Enligt den föreslagna bestämmelsen får kommunen ordna utbildning som handleder för examensutbildning utan tillstånd att ordna utbildning, om kommunen inte har tillstånd att ordna gymnasieutbildning eller yrkesutbildning eller om det regionala behovet av den handledande utbildning som kommunen ordnar inte är av bestående natur.
Om kommunen inte har tillstånd att ordna gymnasieutbildning eller yrkesutbildning får den inte ansöka om tillstånd att ordna Hux-utbildning, eftersom det i 4 § 1 mom. föreskrivs att tillstånd att ordna Hux-utbildning kan beviljas på ansökan endast en i gymnasielagen avsedd anordnare av gymnasieutbildning, en i lagen om yrkesutbildning avsedd anordnare av yrkesutbildning samt en registrerad sammanslutning eller stiftelse som med stöd av 7 § i lagen om grundläggande utbildning har beviljats tillstånd att ordna grundläggande utbildning. Den föreslagna bestämmelsen innebär att om det på kommunens område bedöms finnas ett behov av bestående natur av att ordna Hux-utbildning och kommunen har tillstånd att ordna gymnasieutbildning eller yrkesutbildning, ska kommunen ansöka om tillstånd att ordna Hux-utbildning i samband med antingen tillståndet att ordna gymnasieutbildning eller tillståndet att ordna yrkesutbildning. Kommunen får i sin ansökan besluta i samband med vilketdera tillståndet den ansöker om tillstånd att ordna utbildning, om den har tillstånd att ordna båda utbildningsformerna. En kommun som har tillstånd att ordna utbildning ska vara skyldig att ordna utbildning efter behov i sitt verksamhetsområde, och läropliktiga kan anvisas Hux-utbildning som kommunen ordnar.
Enligt den föreslagna bestämmelsen får kommunen ordna Hux-utbildning utan tillstånd att ordna utbildning även i det fallet att det regionala behovet av handledande utbildning som kommunen ordnar inte är av bestående natur. Att under denna premiss ordna Hux-utbildning utan tillstånd att ordna utbildning är möjligt även i det fallet att kommunen har tillstånd att ordna gymnasieutbildning eller yrkesutbildning. Då är den kommunalt ordnade utbildningen inte en del av det regionala bestående TUVA-nätverket, och det är inte möjligt att anvisa läropliktiga studerande utbildning som kommunen ordnar annat än i fråga om läropliktiga som den kommunen har handlednings- och tillsynsansvar för.
I 2 mom. föreslås dessutom i likhet med nu bli föreskrivet att den utbildning som kommunen ordnar utan tillstånd att ordna utbildning ska uppfylla de förutsättningar som anges i 4 § 2 mom. I det nämnda momentet föreskrivs om förutsättningarna för beviljande av tillstånd, och enligt bestämmelsen är förutsättningarna att utbildningen är nödvändig med tanke på det nationella eller regionala utbildningsbehovet och utbildningsutbudet och att sökanden har verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningar att ordna utbildningen på ett ändamålsenligt sätt. När utbildning ordnas frivilligt är det alltså inte möjligt att pröva dessa förutsättningar i samband med beviljandet av tillstånd att ordna utbildning, men de utgör ändå en förutsättning för att kommunen ska få ordna Hux-utbildning frivilligt.
5 §.Ärenden som ska bestämmas i tillståndet att ordna utbildning. I paragrafen föreslås bli föreskrivet om ärenden som ska bestämmas i tillståndet att ordna Hux-utbildning. Det föreslagna 1 mom. motsvarar den gällande bestämmelsen. Enligt momentet bestäms det i tillståndet att ordna utbildning i samband med vilken utbildningsform tillståndet för handledande utbildning beviljas, om utbildningsanordnaren har flera tillstånd att ordna i 4 § 1 mom. avsedd utbildning.
Enligt det gällande 2 mom. kan det i tillståndet att ordna utbildning bestämmas om antalet studerande inom den utbildning som handleder för examensutbildning eller antalet studerandeår. Avsikten är att det i regel gäller att iaktta det som bestäms angående antalet elever, studerande eller studerandeår i fråga om den huvudsakliga utbildningsformen, alltså det som bestäms i det huvudsakliga tillståndet att ordna utbildning, om sådana bestämmelser ingår i tillståndet. I tillstånden för privata anordnare att ordna grundläggande utbildning och gymnasieutbildning kan det bestämmas om totalantalet elever eller studerande, och i tillstånden kan dessutom bestämmas om antalen elever och studerande också till övriga delar, till exempel i fråga om utbildning vid en internatskola. I tillstånd att ordna yrkesutbildning bestäms det om minimiantalet studerandeår som utgör finansieringens miniminivå. I tillstånden att ordna yrkesutbildning kan det bestämmas också om antalet studerandeår med krävande särskilt stöd i samband med en begränsad utbildningsuppgift eller antalet studerandeår i samband med utbildning vid en internatskola.
Enligt det gällande 3 mom. ska anordnaren när den ordnar utbildning som handleder för examensutbildning iaktta vad som i tillståndet att ordna grundläggande utbildning, gymnasieutbildning eller yrkesutbildning bestäms om undervisningsspråket och verksamhetsområdet, om inte något annat bestäms i tillståndet att ordna utbildning som handleder för examensutbildning. I den gällande Hux-lagen föreskrivs det inte uttryckligen om huruvida också de villkor angående formen för ordnande av utbildningen, till exempel ordnande av utbildning vid en internatskola, som anges i det huvudsakliga tillståndet att ordna utbildning eller eventuella andra villkor i tillståndet ska iakttas. Det är dock meningen att villkoren ska iakttas utgående från vad som sägs i det huvudsakliga tillståndet att ordna utbildning, eftersom separata bestämmelser om villkoren inte finns i Hux-lagen.
Regleringen föreslås bli preciserad så att det tydligare än nu framgår vilka bestämmelser och villkor i det huvudsakliga tillståndet att ordna utbildning som ska iakttas och vilka det går att avvika från. Enligt det föreslagna nya 2 mom. ska anordnaren när den ordnar utbildning som handleder för examensutbildning iaktta vad som i tillståndet att ordna grundläggande utbildning, gymnasieutbildning eller yrkesutbildning bestäms om antalet elever, antalet studerande eller antalet studerandeår, undervisningsspråket och verksamhetsområdet, om inte något annat bestäms i tillståndet att ordna utbildning som handleder för examensutbildning. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar till denna del bestämmelserna i de gällande 2 och 3 mom. Av bestämmelsens ordalydelse framgår dock tydligare än nu att när utbildning som handleder för examensutbildning ordnas ska vad som i det huvudsakliga tillståndet att ordna utbildning eventuellt bestäms om antalet elever, antalet studerande eller antalet studerandeår iakttas, men det är i likhet med vad som sägs i den gällande bestämmelsen möjligt att avvika från detta genom tillståndet att ordna Hux-utbildning.
I det nya 2 mom. föreskrivs också att när utbildning som handleder för examensutbildning ordnas ska det dessutom iakttas vad som i tillståndet att ordna grundläggande utbildning, gymnasieutbildning eller yrkesutbildning bestäms om formen för ordnande av utbildningen, utbildningens särskilda utbildningsuppgift och andra villkor som gäller ordnande av utbildningen. Den föreslagna bestämmelsen förtydligar tolkningen av bestämmelserna om tillstånd att ordna utbildning.
28 §. Övergångsbestämmelser om ordnande av utbildning. I 3 mom. föreskrivs det om rätten att ordna utbildning som handleder för examensutbildning med stöd av ett tillstånd att ordna Valma-utbildning som gällt den 1 augusti 2021. För denna övergångsbestämmelse har det inte fastställts någon tidsfrist, så i praktiken omvandlas ett tillstånd att ordna Valma-utbildning som gällde den 1 augusti 2021 till ett tillstånd att ordna Hux-utbildning den 1 augusti 2022. I 2 kap. i lagen om utbildning som handleder för examensutbildning föreskrivs det om ändring och återkallande av ett tillstånd att ordna utbildning och om ärenden som ska bestämmas i tillståndet. I 4 § 1 mom. föreskrivs dessutom om skyldigheten för en utbildningsanordnare som fått tillstånd att ordna utbildning att ordna utbildning i enlighet med utbildningsbehovet och inom det verksamhetsområde som bestäms i tillståndet att ordna utbildning. Bestämmelsen om skyldighet att ordna utbildning är central med tanke på skapandet av ett nationellt och regionalt nätverk av anordnare av Hux-utbildning.
Utifrån de gällande bestämmelserna är det i tolkningshänseende oklart huruvida bestämmelserna i 2 kap. om skyldighet att ordna utbildning, ändring och återkallande av tillstånd att ordna utbildning samt ärenden som ska bestämmas i tillståndet att ordna utbildning ska tillämpas också på en utbildningsanordnare som ordnar utbildning med stöd av en övergångsbestämmelse. Det är emellertid meningen att också anordnare av Hux-utbildning som ordnas på basis av ett tillstånd att ordna Valma-utbildning, ska omfattas av skyldigheten att ordna utbildning, eftersom de nuvarande anordnarna av Valma-utbildning utgör den centrala stommen i nätverket av anordnare av den nya Hux-utbildningen. Övergångsbestämmelsen i 28 § 3 mom. föreslås därför bli preciserad på så sätt att den i 4 § 1 mom. föreskrivna skyldigheten att ordna utbildning ska tillämpas också på dem som ordnar Hux-utbildning med stöd av övergångsbestämmelsen. Motsvarande bestämmelse om skyldighet att ordna utbildning finns i 25 § i lagen om yrkesutbildning, enligt vilken utbildningsanordnaren är skyldig att i enlighet med kompetensbehovet ordna examina och utbildning inom det verksamhetsområde som anges i anordnartillståndet. Den ovannämnda bestämmelsen i lagen om yrkesutbildning gäller för närvarande också ordnande av Valma-utbildning.
Tillstånd att ordna Valma-utbildning har beviljats med stöd av lagen om yrkesutbildning. Utgående från gällande lydelse i 28 § 3 mom. i Hux-lagen är det i tolkningshänseende oklart med stöd av vilken lagstiftning tillstånden att ordna Valma-utbildning som omvandlas till tillstånd att ordna Hux-utbildning i fortsättningen kan ändras eller återkallas vid behov. Därför föreslås till 3 mom. bli fogad en bestämmelse enligt vilken vad som föreskrivs i 5 och 6 § i övrigt ska tillämpas på det i momentet avsedda tillståndet att ordna utbildning.
I 5 § föreskrivs om ärenden som ska bestämmas i tillståndet att ordna utbildning, och paragrafen föreslås bli preciserad på det sätt som konstateras ovan i denna proposition. Också för Valma-anordnarnas vidkommande är avsikten att iaktta det som i det så kallade huvudsakliga tillståndet att ordna utbildning bestäms om minimiantalet studerande, undervisningsspråket och verksamhetsområdet, men med stöd av 5 § är det i enskilda fall möjligt att vid behov bestämma något annat i tillståndet att ordna Hux-utbildning. Dessutom ska det enligt förslaget iakttas vad som i tillståndet att ordna yrkesutbildning har bestämts om formen för ordnande av utbildningen, utbildningens särskilda utbildningsuppgift och andra villkor som gäller ordnande av utbildningen.
I 6 § föreskrivs det om ändring och återkallande av ett tillstånd att ordna utbildning. Valma-tillstånden har beviljats med stöd av lagen om yrkesutbildning, men avsikten är att eventuella ändringar och återkallanden av tillstånd i fortsättningen ska göras med stöd av Hux-lagen. Den föreslagna preciseringen av bestämmelsen undanröjer den till detta anknytande tolkningsoklarheten i fråga om vilken lag som ska tillämpas på ändring och återkallande av ett tillstånd att ordna utbildning.
Enligt 3 § 3 mom. i Hux-lagen förutsätter ordnande av utbildning för studerande som har rätt till krävande särskilt stöd att det i tillståndet att ordna utbildning bestäms om skyldigheten enligt 27 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildning för anordnaren att ordna utbildning för sådana studerande. Enligt 27 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildning, vilket träder i kraft den 1 augusti 2022, kan anordnartillståndet för yrkesutbildning innehålla bestämmelser om utbildningsanordnarens skyldighet att ordna utbildning enligt lagen om utbildning som handleder för examensutbildning för studerande som har rätt till krävande särskilt stöd. Ett tillstånd att ordna utbildning för studerande som har rätt till krävande särskilt stöd ingår alltså även i fortsättningen i anordnarens tillstånd att ordna yrkesutbildning, och på eventuella ändringar och återkallanden av det tillämpas bestämmelserna i lagen om yrkesutbildning.