Bestämmelserna om påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen finns nu för tiden i lagen om grundläggande utbildning. Enligt 3 § 2 mom. i förordningen om grundläggande utbildning (852/1998) kan till påbyggnadsundervisningen antas en ung elev som har fått avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen samma eller föregående år. Anordnande av påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen är en uppgift som är frivillig för kommunerna. Enligt 7 § i lagen om grundläggande utbildning kan tillstånd att ordna påbyggnadsundervisning beviljas också en registrerad sammanslutning eller stiftelse, alltså en privat anordnare av grundläggande utbildning. 

Enligt Utbildningsstyrelsens rapport om antalet studerande var antalet studerande inom påbyggnadsundervisningen 1 028 den 20 september 2020. Av dem deltog 154 i påbyggnadsundervisning som privata anordnare ordnade, medan 852 deltog i påbyggnadsundervisning som kommuner eller samkommuner ordnade och 22 deltog i påbyggnadsundervisning som statliga läroanstalter ordnade. Samma datum fanns det 16 privata anordnare av påbyggnadsundervisning, 32 kommunala anordnare av påbyggnadsundervisning och 3 statliga läroanstalter som var anordnare av påbyggnadsundervisning. År 2019 deltog sammanlagt 882 elever i finskspråkig påbyggnadsundervisning och sammanlagt 84 elever i svenskspråkig påbyggnadsundervisning (Vipunen, uppgifterna per 20.9.2019). År 2019 deltog i påbyggnadsundervisning sammanlagt 66 studerande som fått ett i lagen om grundläggande utbildning avsett beslut om särskilt stöd. 

De bestämmelser i lagen om grundläggande utbildning som gäller påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen upphävdes den 1 augusti 2021. Med stöd av en övergångsbestämmelse i en lag om ändring av lagen om grundläggande utbildning (1216/2020) får påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen enligt de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av lagen ordnas till och med den 31 juli 2022, och då tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av lagen. Efter den tidpunkten ordnas påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen inte längre, den ersätts med Hux-utbildning. 

Enligt 3 § 2 mom. i Hux-lagen får kommunen ordna Hux-utbildning utan tillstånd att ordna utbildning. En privat anordnare av grundläggande utbildning ska däremot ansöka hos undervisnings- och kulturministeriet om tillstånd att ordna Hux-utbildning. I 28 § 1 mom. i Hux-lagen finns dock en övergångsbestämmelse som gäller privata anordnare av grundläggande utbildning och enligt vilken en anordnare med stöd av ett sådant tillstånd att ordna påbyggnadsundervisning som beviljats den får ordna Hux-utbildning till och med den 31 juli 2025. Ordnandet av påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen som avses i lagen om grundläggande utbildning upphör alltså den 1 augusti 2022, men med stöd av övergångsbestämmelsen får privata anordnare av grundläggande utbildning som har tillstånd att ordna påbyggnadsundervisning ordna ny Hux-utbildning till och med den 31 juli 2025 utan att ansöka om ett nytt tillstånd att ordna utbildning. 

I gymnasielagen föreskrivs det om utbildning som ordnas för invandrare och personer med ett främmande språk som modersmål och som förbereder för gymnasieutbildning (nedan även Luva-utbildning). Syftet med Luva-utbildningen är att ge de studerande språkliga och andra behövliga färdigheter för övergången till gymnasieutbildning. En av förutsättningarna för antagning som studerande till utbildningen är att sökanden är en sådan invandrare som avses i lagen om främjande av integration (1386/2010) eller hans eller hennes modersmål är något annat än finska, svenska eller samiska enligt det befolkningsdatasystem som avses i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009), att sökanden inte har tillräckliga språkliga färdigheter att klara av gymnasiestudierna på finska eller svenska och att sökanden har som mål att avlägga gymnasieutbildningens lärokurs efter den förberedande utbildningen. En anordnare av gymnasieutbildning kan ordna Luva-utbildning direkt med stöd av ett tillstånd att ordna gymnasieutbildning utan att ha ett separat tillstånd att ordna förberedande utbildning. 

Årligen har drygt 100 studerande påbörjat förberedande utbildning: år 2018 var antalet studerande som påbörjade utbildningen 124, år 2019 var antalet 113 och år 2020 var antalet 138. Lärokursen för Luva-utbildning omfattar 50 studiepoäng, men mängden undervisning per studiepoäng är inte densamma i utbildning för unga som i utbildning för vuxna. Enligt en kalkyl över priserna per enhet i samband med statsandelen för år 2021 (uppgifter per 20.9.2020) deltog 108 studerande i förberedande utbildning för unga medan 64 studerande deltog i förberedande utbildning för vuxna. Luva-utbildning ordnades av sammanlagt 11 anordnare av gymnasieutbildning. 

Bestämmelserna om Luva-utbildning i gymnasielagen upphävs den 1 augusti 2022. Vid den tidpunkten upphör den i gymnasielagen avsedda utbildning som ordnas för invandrare och personer med ett främmande språk som modersmål och som förbereder för gymnasieutbildning, och den ersätts av Hux-utbildning. Ordnandet av Hux-utbildning förutsätter att en anordnare av gymnasieutbildning ansöker hos undervisnings- och kulturministeriet om tillstånd att ordna Hux-utbildning. 

I 28 § 2 mom. i Hux-lagen finns emellertid en övergångsbestämmelse enligt vilken en anordnare av gymnasieutbildning får ordna i gymnasielagen avsedd utbildning som förbereder för gymnasieutbildning till och med den 31 juli 2023 i enlighet med de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av lagen och de föreskrifter som meddelats med stöd av dem, om anordnaren med stöd av de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av lagen har ordnat utbildning som förbereder för gymnasieutbildning men inte den 1 augusti 2022 har tillstånd att ordna utbildning som handleder för examensutbildning. Anordnaren kan efter den 31 juli 2022 dock inte anta nya studerande till den ovan avsedda utbildningen. Övergångsbestämmelsen möjliggör att sådana utbildningsanordnare som inte ansöker om tillstånd att ordna ny Hux-utbildning ändå till och med den 31 juli 2022 kan anta nya studerande till Luva-utbildning och att de studerande kan slutföra studier som de har påbörjat. 

Utbildning som handleder för yrkesutbildning (nedan även Valma-utbildning) föreskrivs det om i lagen om yrkesutbildning. Målet för Valma-utbildningen är att ge de studerande färdigheter för att söka sig till examensutbildning och stärka de studerandes förutsättningar att avlägga en yrkesinriktad examen. En förutsättning för antagning som studerande till Valma-utbildningen är att sökanden inte tidigare har avlagt någon examen eller genomgått utbildning i övergångsskedet, om det inte trots detta av särskilda skäl är motiverat att personen genomför handledande utbildning för att förvärva färdigheter för fortsatta studier och att sökanden har som mål att efter den handledande utbildningen söka till yrkesinriktad examensutbildning. 

Beslut om rätten att ordna Valma-utbildning fattas i tillståndet att ordna yrkesutbildning (anordnartillståndet, enligt terminologin i lagen om yrkesutbildning). Rätt att ordna Valma-utbildning har för närvarande 51 utbildningsanordnare med tillstånd att ordna yrkesutbildning och fem av tillstånden har beviljats för ordnande av svenskspråkig utbildning. Av de svenskspråkiga Valma-anordnarna ordnar tre endast svenskspråkig utbildning, de två återstående är tvåspråkiga (finska och svenska) utbildningsanordnare. 

I tillståndet att ordna yrkesutbildning beslutas utbildningsanordnarens minimiantal studerandeår och i ett årligt prestationsbeslut avgörs det målinriktade antalet studerandeår för utbildningsanordnaren under finansåret. Minimiantalet studerande som anges i tillståndet att ordna utbildning korrelerar med minimibeloppet för den årligen beviljade finansieringen, som i samband med prestationsbeslut och tilläggsprestationsbeslut kan höjas genom att det beslutas om ett målinriktat antal studerandeår som är högre än minimiantalet. Utbildningsanordnaren beviljas basfinansiering i överensstämmelse med det målinriktade antal studerandeår som beslutats för finansåret genom att det målinriktade antalet studerandeår multipliceras med en profilkoefficient som beräknats specifikt för varje anordnare. I prestationsbeslut avgörs antalet studerandeår inom Valma-utbildningen inte separat, utan en anordnare av yrkesutbildning kan inom ramen för det i prestationsbeslutet avgjorda målinriktade antalet studerandeår ordna Valma-utbildning flexibelt, efter rådande behov. Detta möjliggör också att den studerande smidigt går över från Valma-utbildning till examensinriktad utbildning eller vice versa vid behov. 

Minimiantalet studerandeår för de utbildningsanordnare som fått tillstånd att ordna Valma-utbildning är sammanlagt 140 571, och i 2021 års egentliga prestationsbeslut angavs det sammanlagda målinriktade antalet studerandeår vara 159 017. År 2019 var det faktiska antalet studerandeår inom Valma-utbildning 3 461,27 och år 2020 var det 3 520,77 (uppgift ur informationsresursen Koski 9.3.2021). Antalet studerande i Valma-utbildning uttryckt som ett medelvärde av de dagliga antalen studerande vilket beaktar den kontinuerliga omsättningen och alltså utgör nettoantalet studerande var 3 618 år 2019 (av vilka 2 019 var under 20 år) och 3 654 år 2020 (av vilka 2 259 var under 20 år). Det sammanlagda antalet studerande (genomströmningen) var 9 885 studerande år 2019 och 9 678 studerande år 2020. 

År 2019 deltog i Valma-utbildning 1 614 studerande med ett annat modersmål än finska, svenska eller samiska och år 2020 var antalet 1 485 (nettoantalet studerande). Nettoantalet studerande som år 2019 deltog i de helt svenskspråkiga anordnarnas Valma-utbildning var 54, och år 2020 var det 57. Information om antalet studerande i sådan svenskspråkig Valma-utbildning som de tvåspråkiga utbildningsanordnarna ordnar står inte att få. (Uppgifterna om antalet studerande, informationsresursen Koski 4.5.2021). 

Valma-utbildning kan påbörjas flexibelt när som helst under året. De studerande som påbörjade utbildningen år 2020 inledde studierna under följande månader: 

Studerande som deltar i Valma-utbildning har rätt till särskilt stöd enligt 64 § i lagen om yrkesutbildning och krävande särskilt stöd enligt 65 § i den lagen. Nettoantalet studerande som fått särskilt stöd var 522 år 2019 och 561 år 2020, medan nettoantalet studerande som fått krävande särskilt stöd var 657 år 2019 och 729 år 2020. Av samtliga studerande hade alltså cirka 15 procent rätt till särskilt stöd, och cirka 20 procent hade rätt till krävande särskilt stöd. 

Bestämmelserna om Valma-utbildning i lagen om yrkesutbildning upphävs den 1 augusti 2022. Då upphör ordnandet av Valma-utbildning, och Valma-utbildningen ersätts av Hux-utbildning. I 28 § 3 mom. i lagen om utbildning som handleder för examensutbildning finns en övergångsbestämmelse enligt vilken en utbildningsanordnare får ordna Hux-utbildning direkt med stöd av ett beviljat tillstånd att ordna Valma-utbildning. Anordnare av Valma-utbildning behöver alltså inte separat ansöka om tillstånd att ordna ny Hux-utbildning, i stället får de med stöd av övergångsbestämmelsen gå över till att ordna ny Hux-utbildning. Om en Valma-anordnare inte vill ordna Hux-utbildning, ska den ansöka hos undervisnings- och kulturministeriet om att dess tillstånd att ordna utbildning ändras så att tillståndet återkallas för Valma-utbildningens del. 

De författningsändringar som gäller finansiering för Hux-utbildning avses bli genomförda kostnadsneutralt inom ramen för de nuvarande anslagen för utbildningar i övergångsskedet som sammanförs till Hux-utbildningen. Under moment 29.20.35 (Statsandel och statsunderstöd för driftskostnader för gymnasieutbildning) i statsbudgeten anvisas dock en anslagsökning år 2022 om cirka 70 000 euro och från och med år 2023 om cirka 140 000 euro, som beror på den nya uppgiften att ordna särskilt stöd i samband med Hux-utbildning som anordnare av gymnasieutbildning ordnar. Anslagsökningen ingår i budgeten i de sammanlagda kostnaderna för utvidgning av läroplikten och har beaktats i planen för den offentliga ekonomin under ramperioden 2021—2024. I regeringens proposition om utvidgning av läroplikten konstaterades det att kostnadsförslaget för särskilt stöd som ges inom den handledande utbildningen är cirka 140 000 euro på årsnivå (RP 173/2020 rd, s. 93). I beräkningen har antalet studerande inom handledande utbildning som ordnas av anordnare av gymnasieutbildning uppskattats till 700 studerande, varav 10 procent är berättigade till särskilt stöd. 

I propositionen definieras det kalkylerade jämförelsepriset per enhet för Hux-utbildning som ett viktat medelvärde av de nuvarande priserna per enhet för påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen, utbildning som förbereder för gymnasieutbildning och utbildning som handleder för yrkesutbildning. Priset per enhet för Hux-utbildning utgör därmed cirka 8 349 euro per studerande enligt 2020 års finansieringsnivå. 

Kalkyl över priset per enhet: 

I kalkylerna har använts finansieringsuppgifterna för finansåret 2020 och uppgifter om antalet studerande som det året utgjorde grund för finansieringen. I kalkylerna har i fråga om påbyggnadsundervisningen efter den grundläggande utbildningen och Luva-utbildningen använts de priser per enhet som användes vid finansieringen för år 2020 viktade med antalet elever och studerande år 2019. Eftersom priset per enhet för utbildning som handleder för yrkesutbildning inte på motsvarande sätt har fastställts lika rätlinjigt i finansieringen har det beräknats genom att den andel av det totala beloppet av basfinansiering för år 2020 som motsvarar andelen med Valma-viktkoefficienten viktade faktiska studerandeår av alla viktade studerandeår år 2018 har dividerats med det genomsnittliga antalet studerande per dag i Valma-utbildning år 2018. När man till det kalkylerade jämförelsepriset per enhet för Hux-utbildning enligt 2020 års finansieringsnivå lägger indexförhöjningarna 2,4 procent för år 2021 och 2,5 procent för år 2022, blir jämförelsepriset per enhet enligt 2022 års nivå 8 763,44 euro. 

I kalkylerna över priser per enhet har man inte försökt särskilja andelarna särskilt stöd från priserna per enhet för påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen och för Luva-utbildning, eftersom höjningens betydelse i dem är liten jämfört med i Valma-utbildningen. Också i finansieringen för Hux-utbildning föreslås ordnandet av särskilt stöd bli beaktat genom en särskild höjningskoefficient endast i finansieringssystemet för yrkesutbildning. 

Jämfört med de nuvarande priserna per enhet ligger det gemensamma priset per enhet för Hux-utbildning (8 349 euro enligt 2020 års nivå) ganska nära de nuvarande priserna per enhet för påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen och för Valma-utbildning. Skillnaden är 1,3 procent i förhållande till påbyggnadsundervisningen efter den grundläggande utbildningen och -1,5 procent i förhållande till Valma-utbildningen. Skillnaden i förhållande till priserna per enhet för utbildning som förbereder för gymnasieutbildning är 9,4 procent i fråga om utbildningen för unga och 68,4 procent i fråga om utbildningen för vuxna. Att skillnaderna är större när det gäller utbildning som förbereder för gymnasieutbildning beror på de lägre kostnaderna för den nuvarande utbildningen och på den mindre studerandevolymen; detta gör att antalet studerande i Luva-utbildning har en lägre vikt vid beräkningen av jämförelsepriset. 

Enligt propositionen genomförs finansieringen för utbildning som handleder för examensutbildning inom ramen för de nuvarande anslagen för de utbildningar i övergångsskedet som sammanförs, varvid inga betydande konsekvenser för statsfinanserna uppkommer. Hux-utbildning ordnas i enlighet med utbildningsgrunder som Utbildningsstyrelsen har utarbetat och som antagits i juni 2021 och träder i kraft den 1 augusti 2022. De faktiska kostnaderna för att ordna Hux-utbildning är alltså inte kända ännu. Utbildningsgrunderna har utarbetats genom en kombination av element som ingår i de nuvarande utbildningarna i övergångsskedet, så i det skede då reformen införs har det uppskattats att kostnaderna för att ordna Hux-utbildning motsvarar de genomsnittliga kostnaderna för de nuvarande utbildningarna i övergångsskedet. Finansåret 2021 har det beviljats sammanlagt cirka 40 miljoner euro i finansiering för de utbildningar i övergångsskedet som sammanförs till Hux-utbildningen (8,7 miljoner euro för påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen, 1,2 miljoner euro för Luva-utbildning och 29,5 miljoner euro för Valma-utbildning). 

Propositionen bedöms dock ha konsekvenser för hur de studerande inom utbildningarna i övergångsskedet fördelas mellan de olika finansieringsformerna, eftersom det i fortsättningen till skillnad från nu kommer att vara så att varje utbildningsanordnares utbildning i övergångsskedet ordnas inom ramen för en enda finansieringsform. Detta kan tänkas överföra särskilt studerandevolymen inom den nuvarande påbyggnadsundervisningen efter den grundläggande utbildningen till finansieringssystemet för yrkesutbildning. Studerandevolymen inom sådan utbildning i övergångsskedet som ordnas i samband med gymnasieutbildning väntas förbli på den nuvarande nivån eller på sin höjd stiga något. Förändringarna är emellertid beroende av hur nätverket av anordnare av Hux-utbildning byggs upp regionalt och i samband med vilken utbildningsform nya tillstånd att ordna Hux-utbildning söks i fortsättningen. Ett eventuellt behov av överföringar mellan anslagsmomenten för grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och yrkesutbildning bör bedömas efter reformens inledande skede, när de eventuella förändringarna i antalet studerande mellan de olika utbildningsformerna i förhållande till nuläget har klarnat. 

Finansieringssystemen för grundläggande utbildning och gymnasieutbildning grundar sig på ett pris per enhet som beräknas utifrån de faktiska driftskostnaderna och på det faktiska antalet studerande, så i de finansieringssystemen ökar en uppgång i antalet studerande den finansiering som beviljas i fråga om både enskilda anordnare och totalt. Finansieringssystemet för yrkesutbildning åter är budgetbaserat, vilket innebär att en ökning av antalet studerande inte har en direkt inverkan på den totala finansieringsnivån, i stället företas systeminterna resursöverföringar om det inte beslutas om en höjning av det budgetbaserade anslaget. 

I lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet föreskrivs det om kommunernas finansieringsandel vid finansieringen av gymnasieutbildning och yrkesutbildning. Vad beträffar finansieringen för påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen föreskrivs det i finansieringslagen inte om kommunens självfinansieringsandel, utan finansieringen för påbyggnadsundervisning är till 100 procent statsandelsfinansierad. Kommunens självfinansieringsandel som det föreskrivs om i finansieringslagen grundar sig inte på huruvida kommunen ordnar gymnasieutbildning eller yrkesutbildning, utan den är kalkylerad och grundar sig på invånarantalet i kommunen. Om en kommun har åtagit sig att ordna gymnasieutbildning eller yrkesutbildning, beviljas den finansiering på motsvarande grunder som vid utbildning som en privat aktör ordnar, men från den finansiering som betalas dras det av en i finansieringslagen angiven kalkylerad självfinansieringsandel som grundar sig på kommunens invånarantal. En samkommun som ordnar gymnasieutbildning eller yrkesutbildning beviljas finansiering på motsvarande grunder som en privat anordnare. 

Enligt 8 § i finansieringslagen utgör kommunens självfinansieringsandel av driftskostnaderna för gymnasieutbildning 52,21 procent och av driftskostnaderna för utbildning som förbereder för gymnasieutbildning 50 procent av beloppet. I propositionen föreslås inte en ändring av kommunens självfinansieringsandel 50 procent, som föreskrevs i samband med att Luva-utbildningen infördes, utan samma procentsats avses bli använd också i samband med Hux-utbildning som ordnas av en anordnare av gymnasieutbildning, så kommunernas finansieringsandel av finansieringen för utbildning i övergångsskedet som ordnas av en anordnare av gymnasieutbildning förändras inte. Studerandevolymen i Hux-utbildning som ordnas av anordnare av gymnasieutbildning är svår att uppskatta eftersom den är beroende av hur det regionala nätverket av anordnare bildas. Volymen hos sådan utbildning i övergångsskedet som ordnas av anordnare av gymnasieutbildning väntas dock inte stiga så betydligt att den överstiger det sammanlagda antal, cirka 1 050 studerande årligen, som uppskattades i regeringens proposition från år 2013. 

Som kostnader beaktas på basis av ordalydelsen i 24 § 1 mom. i finansieringslagen kostnader som orsakats av gymnasieutbildning enligt gymnasielagen, så också kostnaderna för utbildning som förbereder för gymnasieutbildning ska enligt bestämmelsen beaktas så länge som utbildningen i fråga ordnas. Enligt bestämmelsen beaktas kostnaderna under året före det år som föregår det år då priserna per enhet bestäms, så till exempel när priserna per enhet för finansåret 2022 bestäms beaktas totalkostnaderna för finansåret 2019. Det innebär att kostnaderna för den nya Hux-utbildningen första gången ska beaktas när priserna per enhet bestäms för finansåret 2025 och att totalkostnaderna för finansåret 2022 ska användas vid bestämmandet av dem. I totalkostnaderna för de tidigare åren ska kostnaderna för att ordna Luva-utbildning beaktas. Detta väntas dock inte ha någon stor inverkan på de totala driftskostnaderna eller på hur priserna per enhet bildas. 

Enligt 9 § i finansieringslagen beviljar undervisnings- och kulturministeriet anordnare av yrkesutbildning finansiering för de uppgifter som det föreskrivs om i lagen om yrkesutbildning och läropliktslagen inom ramen för det anslag som tas in i statsbudgeten och inom ramen för kommunens finansieringsandel enligt 9 a § 1 mom. Enligt 9 a § 1 mom. i finansieringslagen är kommunens finansieringsandel vid finansiering av yrkesutbildning det belopp som fås när det i 9 § 1 mom. avsedda statliga anslaget multipliceras med talet 1,3461. Kommunernas finansieringsandel motsvarar dock högst nivån för 2017. Anslagen för yrkesutbildning har stigit sedan nivån för år 2017, så i praktiken bestäms kommunernas finansieringsandel indexkorrigerad enligt nivån för år 2017. Propositionen inverkar inte på anslaget för yrkesutbildning i statsbudgeten för finansåret 2022 och inte heller på kommunernas finansieringsandel i fråga om finansieringen för yrkesutbildning. 

Hux-utbildning kan kommunerna ordna med stöd av ett tillstånd att ordna utbildning som söks i samband med tillstånd att ordna gymnasieutbildning eller yrkesutbildning eller frivilligt i de föreslagna situationerna, utan tillstånd att ordna utbildning. Propositionens ekonomiska konsekvenser för anordnare av olika utbildningsformer bedöms mer ingående i nästa avsnitt. 

Allmänna konsekvenser av finansieringen för Hux-utbildning när det gäller utbildningsanordnarnas ekonomiska ställning

Finansiering av Hux-utbildningen inom ramen för de tre separata finansieringssystemen innebär i praktiken att ”priset per enhet” i de olika finansieringssystemen inte kan vara ett helt identiskt belopp, eftersom systematiken i de olika finansieringssystemen skiljer sig åt. Att systematiken skiljer sig åt innebär också att finansieringsnivån, som i utgångsläget har fastställts så att den är så enhetlig som möjligt, divergerar under årens lopp, om inte viktkoefficienterna inom vart och ett finansieringssystem regelbundet ses över så att de motsvarar en enhetlig finansieringsnivå. Trots att skillnaderna i förhållande till de nuvarande priserna per enhet delvis rentav är stora kommer nettoinverkan på den allmänna ekonomiska ställningen för anordnarna av grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och yrkesutbildning ändå att vara liten, eftersom studerandevolymen i handledande utbildning i regel är liten i förhållande till utbildningsanordnarens totala studerandevolym. 

Nivån på finansieringen för utbildningen i övergångsskedet inverkar i princip på incitamenten för ordnande av utbildningen i fråga. Utgångspunkten är en tillräcklig finansieringsnivå som motsvarar kostnaderna för att ordna utbildningen. På basis av insamlingen av uppgifter om kostnaderna ser kostnadsnivån i nuläget för utbildningarna i övergångsskedet ut att vara något högre i fråga om påbyggnadsundervisningen efter den grundläggande utbildningen och för Valma-utbildningen än det pris för enhet som uppkommer. På differensen inverkar emellertid den omständigheten att statsandelssystemet har allmän täckning samt att också allokerade allmänna kostnader ingår i kostnaderna för en viss utbildningsform vid insamlingen av kostnadsuppgifter. Jämfört med de nuvarande utbildningarna i övergångsskedet förändras finansieringsnivån inom systemen för finansiering av den grundläggande utbildningen och yrkesutbildning just inte. De föreslagna ändringarna bedöms därmed inte vara relevanta för incitamenten att ordna utbildning i övergångsskedet eller för den interna allokeringen av utbildningsanordnarnas resurser. När det gäller anordnarna av gymnasieutbildning är uppgången i finansieringsnivån för utbildningen i övergångsskedet mer betydande, speciellt för vuxenstuderandenas del. Att finansieringsnivån stiger beror dock på att grunderna för Hux-utbildningen avviker från grunderna för den nuvarande läroplanen för Luva-utbildning och att den höjda finansieringsnivån kompenserar de ökade kostnaderna för att ordna utbildning. 

Konsekvenser för den ekonomiska ställningen för anordnare av grundläggande utbildning

Finansieringsprinciperna för Hux-utbildning som anordnare av grundläggande utbildning ordnar motsvarar de nuvarande finansieringsprinciperna för påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen. Finansieringen för Hux-utbildning som anordnare av grundläggande utbildning ordnar föreslås grunda sig på ett pris per enhet som undervisnings- och kulturministeriet bestämmer och på antalet studerande. Det är meningen att finansieringen ska beviljas inom ramen för ett förslagsanslag i statsbudgeten och att det ska vara möjligt att överskrida det i statsbudgeten reserverade anslaget för att alla studerande ska bli finansierade. 

Finansieringen av Hux-utbildning som ordnas av anordnare av grundläggande utbildning föreslås bli beviljad så att utbildningsanordnaren i finansiering för utbildning som handleder för examensutbildning beviljas ett belopp som fås när man från hemkommunsersättningens grunddel drar av 320,77 euro och skillnaden multipliceras med finansieringslagens koefficient 1,22 och med elevantalet den 20 september det år som föregår finansåret. Enligt en kalkyl över jämförelsepriset är skillnaden i förhållande till den nuvarande finansieringsnivån för påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen 1,3 procent i det inledande skedet, vilket betyder att propositionen inte har betydande konsekvenser jämfört med den nuvarande nivån för finansiering som anordnare av grundläggande utbildning får för att ordna utbildning i övergångsskedet. Priset per enhet i fråga om Hux-utbildning som anordnare av grundläggande utbildning ordnar förändras i fortsättningen i enlighet med förändringarna i hemkommunsersättningen. Beloppet av hemkommunsersättning justeras årligen på det sätt som föreskrivs i lagen om statsandel för kommunal basservice. 

De studerandes rätt till särskilt stöd avses inte bli använd som grund för att höja finansieringen, utan behovet av särskilt stöd beaktas i likhet med nu som en faktor som höjer finansieringen genomsnittligt. I överensstämmelse med nuläget höjs finansieringen på grundval av förlängd läroplikt. För studerande i Hux-utbildning ska enligt förslaget betalas också ett i 29 § i finansieringslagen föreskrivet tillägg för internatskola, om Hux-utbildningen ordnas vid en internatskola. Vidare följs 32 § 3 mom. i finansieringslagen, enligt vilket de i 11 § avsedda priserna per enhet och priserna höjs för en privat anordnare av grundläggande utbildning så att höjningen motsvarar den andel som den mervärdesskatt som de privata utbildningsanordnarna betalat utgör av de mervärdesskattefria kostnader som de privata utbildningsanordnarna orsakas. 

Enligt 16 § i läropliktslagen är utbildning som godkänns som fullgörande av läroplikten på det sätt som anges i 17 § i läropliktslagen avgiftsfri till utgången av det kalenderår då den studerande fyller 20 år. Enligt 17 § i läropliktslagen är läromedel som behövs vid undervisningen samt arbetsredskap, arbetsdräkter och arbetsmaterial avgiftsfria för de studerande. En del av de studerande i Hux-utbildning omfattas av den avgiftsfrihet som avses i läropliktslagen. Det läromaterial som används i påbyggnadsundervisningen efter den grundläggande utbildningen är redan nu avgiftsfritt, så avgiftsfriheten för läromaterial har beaktats i den nuvarande finansieringsnivån för påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen, som har använts vid beräkning av jämförelsepriset per enhet för Hux-utbildningen. 

På finansieringen för Hux-utbildning som anordnare av grundläggande utbildning ordnar ska enligt förslaget tillämpas 48 a § 1 mom. i finansieringslagen, enligt vilket finansieringen för finansåret beräknas enligt elevantalet den 20 september det år som föregår finansåret. Enligt det gällande 48 a § 2 mom. beräknas finansieringen när verksamheten inleds enligt det uppskattade antalet elever, och skillnaden mellan det faktiska och det uppskattade antalet elever och prestationer beaktas vid finansieringen av det år som följer på året efter det berörda finansåret. Finansieringen för finansåret 2022 baserar sig alltså på antalet elever i utbildningsanordnarens påbyggnadsundervisning den 20 september 2021. Om anordnaren hösten 2021 inte har ordnat påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen, används som grund för beviljande av finansiering det uppskattade antalet TUVA-studerande i enlighet med vad som föreskrivs i 48 a § 2 mom. Enligt nuvarande tillämpningspraxis har bestämmelsen i 48 a § 2 mom. i finansieringslagen om uppskattning av antalet elever inte tillämpats på kommunala anordnare. Bestämmelsens ordalydelse möjliggör dock att bestämmelsen tillämpas också på kommunala anordnare. Om kommuner ordnar Hux-utbildning utan att ha tillstånd att ordna utbildning kan ordnandet av Hux-utbildning vara oregelbundet, till exempel så att utbildningen inte ordnas varje år. Det finns därmed behov av att i fråga om Hux-utbildning tillämpa bestämmelsen i 48 a § 2 mom. om inledande av verksamhet och det uppskattade elevantalet också på kommunala anordnare. Avsikten är därför att bestämmelsen i fortsättningen ska tillämpas på ordnande av Hux-utbildning också vad kommunala anordnare beträffar. 

I finansieringssystemet för den grundläggande utbildningen avses priset per enhet för Hux-utbildning vara beroende av hemkommunsersättningen enligt statsandelslagen som bestäms enligt de faktiska kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning. Finansieringsnivån för Hux-utbildning som anordnare av grundläggande utbildning ordnar förändras när hemkommunsersättningen förändras. Det är dock möjligt att påverka finansieringsnivån för Hux-utbildning också genom att ändra den i finansieringslagen bestämda koefficienten för Hux-utbildning som anordnare av grundläggande utbildning ordnar. 

Konsekvenser för den ekonomiska ställningen för anordnare av gymnasieutbildning

Finansieringsprinciperna för Hux-utbildning som anordnare av gymnasieutbildning ordnar föreslås motsvara de nuvarande finansieringsprinciperna för Luva-utbildning. Finansieringsprinciperna för Hux-utbildning som anordnare av gymnasieutbildning ordnar ska grunda sig på priset per enhet och antalet studerande. Det är meningen att finansieringen ska beviljas inom ramen för ett förslagsanslag i statsbudgeten och det är möjligt att överskrida det i statsbudgeten anvisade anslaget för att alla studerande ska bli finansierade. 

Enligt den föreslagna bestämmelsen får man priset per enhet för Hux-utbildning genom en gradering av det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildning. Enligt ett förslag till förordning som utgör en bilaga till propositionen är den viktkoefficient som bestäms på basis av en kalkyl över jämförelsepriset 1,17. Nivån på finansieringen för Hux-utbildning som en anordnare av gymnasieutbildning ordnar blir beroende av nivån för det genomsnittliga priset per enhet för gymnasiet. Det är dock möjligt att påverka finansieringsnivån för Hux-utbildning genom att ändra den i finansieringsförordningen bestämda koefficienten för Hux-utbildning som anordnare av gymnasieutbildning ordnar. 

Finansieringsnivån blir högre än i nuläget eftersom finansieringen i begynnelsesituationen enligt kalkylen över jämförelsepriset stiger med 9,4 procent när det gäller Luva-utbildning för unga och med 68,4 procent när det gäller Luva-utbildning för vuxna. Finansieringen av utbildningen för vuxna är i nuläget lägre på grund av att antalet undervisningstimmar är mindre, men i fråga om Hux-utbildningen görs det i lagstiftningen ingen åtskillnad mellan utbildning för unga och utbildning för vuxna. Också priset per enhet för Luva-utbildningen förändras när det genomsnittliga priset per enhet förändras. De studerandes rätt till särskilt stöd ska inte beaktas som en separat förhöjningsgrund, den har i stället beaktats genom att den höjer det genomsnittliga priset per enhet. 

Bara en del av de studerande i Hux-utbildning omfattas av den i 17 § 1 mom. i läropliktslagen avsedda avgiftsfriheten för läromaterial. I finansieringen för gymnasieutbildning skiljer man inte åt delaktigheten av avgiftsfrihet via en separat höjningskoefficient, utan avgiftsfriheten höjer det genomsnittliga priset per enhet. I finansieringen för Hux-utbildning åtskiljs inte heller huruvida en studerande omfattas av avgiftsfrihet enligt läropliktslagen, fastän det i Hux-utbildning i större utsträckning än i annan gymnasieutbildning kan delta också sådana studerande som inte omfattas av avgiftsfrihet enligt läropliktslagen. I kostnadsförslagen för utvidgning av läroplikten har läromaterialskostnaderna i gymnasieutbildning beräknats utifrån hela åldersklassen, så också antalet deltagare i utbildningar i övergångsskedet har ingått i kalkylerna. Läromaterialskostnaderna i utbildningarna i övergångsskedet har inte uppskattats skilt för sig i kalkylerna, i stället har de beaktats till det genomsnittliga beloppet av läromaterialskostnader i gymnasieutbildning eller yrkesutbildning inom ramen för åldersklassens totalkostnader. I kostnadskalkylerna för läroplikten har det uppskattats att sammanlagt 98 800 personer deltar i gymnasieutbildning årligen (tre åldersklasser). 

Det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildning påverkas under finansåren 2021—2024 i betydande grad av de tilläggsanslag som hänför sig till utvidgningen av läroplikten och som uppgår till 29,1 miljoner euro år 2022, 52,2 miljoner euro år 2023 och 62,7 miljoner euro år 2024. Av tilläggsanslagen utgör läromaterialens andel cirka 57 miljoner euro. Läromaterialskostnaderna i Hux-utbildningen väntas vara betydligt mindre än i den ordinarie gymnasieutbildningen, så det är inte motiverat att i sin helhet beakta läromaterialskostnadernas höjande inverkan på det genomsnittliga priset per enhet när Hux-utbildningens finansieringsnivå fastställs. Enligt propositionen ska den med jämförelsepriset förenliga finansieringsnivån för Hux-utbildning för finansåret 2022 fastställas enligt det genomsnittliga priset per enhet för finansåret 2022, där cirka 50 procent av tilläggskostnaderna för att utvidga läroplikten har beaktats. Den uppgång i det genomsnittliga priset per enhet som utvidgningen av läroplikten föranleder under finansåren 2023 och 2024 höjer däremot inte priset per enhet för Hux-utbildning. 

I 24 § 4 mom. i finansieringslagen i dess gällande lydelse föreskrivs att om en anordnare av gymnasieutbildning med stöd av 4 § 2 mom. i gymnasielagen har ålagts ordna utbildning vid en internatskola, höjs priset per enhet för elever som får inkvartering och måltider vid internatskolan, i enlighet med vad som föreskrivs genom förordning av statsrådet. Motsvarande höjning föreslås i fråga om studerande i Hux-utbildning som en anordnare av gymnasieutbildning ordnar, om utbildningen ordnas vid en internatskola. Dessutom ska 32 § 1 mom. i finansieringslagen iakttas, enligt vilket för privata utbildningsanordnare höjs priserna per enhet för gymnasier så att höjningen motsvarar den andel som den mervärdesskatt som de privata utbildningsanordnarna betalat utgör av de mervärdesskattefria kostnader som dessa utbildningsformer orsakar de privata utbildningsanordnarna. 

Finansieringen för gymnasieutbildning för finansåret beviljas prognostiserad enligt 48 § 1 mom. i finansieringslagen, enligt det genomsnittliga antalet studerande det år som föregår finansåret. När verksamheten inleds beräknas finansieringen enligt det uppskattade antalet studerande. Den prognostiserade finansieringen justeras före utgången av finansåret i överensstämmelse med de genomsnittliga antalen studerande under finansåret. Den prognostiserade finansieringen för finansåret 2022 grundar sig alltså på det genomsnittliga antalet studerande i Luva-utbildning år 2021. Om en anordnare av gymnasieutbildning som fått tillstånd att ordna Hux-utbildning inte har ordnat Luva-utbildning, beviljas prognostiserad finansiering inte på basis av ordnande av utbildning i övergångsskedet. Det faktiska antalet studerande i Hux-utbildning beaktas dock i justeringsbeslutet, som fattas före utgången av år 2022. 

Det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildning grundar sig på de faktiska driftskostnaderna för gymnasieutbildning, där även driftskostnaderna för Luva-utbildning och i fortsättningen driftskostnaderna för Hux-utbildning som anordnare av gymnasieutbildning ordnar ingår. Av de driftskostnader som ligger till grund för gymnasiefinansieringen står driftskostnaderna för Luva- och Hux-utbildning dock för bara en liten andel som är av ringa betydelse. 

Konsekvenser för den ekonomiska ställningen för anordnare av yrkesutbildning

Principerna för finansiering av Hux-utbildning som en anordnare av yrkesutbildning ordnar motsvarar de nuvarande principerna för finansiering av Valma-utbildning. En eventuell ökning av studerandevolymen i Hux-utbildning kan beaktas vid bestämmandet av de målinriktade studerandeåren i det egentliga prestationsbeslutet eller i ett eventuellt beslut om tilläggsprestationer som fattas under finansåret. I propositionen föreslås inte en ökning av anslaget för yrkesutbildning, så en uppgång i studerandevolymen i Hux-utbildning minskar de resurser som är tillgängliga för ordnande av annan yrkesutbildning. 

Enligt ett utkast till förordning som bifogats propositionen är den viktkoefficient för Hux-utbildning som föreskrivs genom förordningen om beräkningsgrunder 1,54. Den tillämpas första gången vid beviljande av finansiering för finansåret 2023. Vid beviljande av finansiering för finansåret 2022 tillämpas en viktkoefficient som bestämts på basis av de faktiska kostnaderna för Valma-utbildning, eftersom Valma-utbildning ordnas under en större del av år 2022 än Hux-utbildning. Viktkoefficienten för Hux-utbildning ska bestämmas på samma sätt som kostnadsgrupperna i samband med yrkesinriktad examensutbildning, alltså utifrån uppföljningsgruppernas genomsnittliga kostnader i förhållande till kostnaderna per enhet för alla utbildningar med beaktande av att Hux-utbildningen inte föranleder vare sig prestationsbaserad finansiering eller genomslagsfinansiering. Beräkningen görs för examensutbildningens vidkommande utifrån uppgifterna om kostnader och studerandeår för åren 2018 och 2019. Som genomsnittliga kostnader för Hux-utbildning används det kalkylerade jämförelsepriset per enhet för Hux-utbildning enligt 2020 års finansieringsnivå som skalats per studerandeår och multiplicerats med ett relationstal som uttrycker hur stora kostnaderna för Valma-utbildning varit år 2019 i förhållande till den uppskattade finansieringen. Vid beräkningen används de faktiska antalen studerandeår i Valma-utbildning som antalet studerandeår i Hux-utbildning. 

Enligt den gällande förordningen om beräkningsgrunder har de i 63 § i lagen om yrkesutbildning avsedda studier som stöder studiefärdigheterna varit föremål för kostnadsuppföljning i samma uppföljningsgrupp som Hux-utbildningen, så kostnaderna också för dem har inverkat på bestämmandet av Valma-viktkoefficienterna. Avsikten är dock att ändra uppföljningssättet så att uppgifterna om kostnaderna för studier som stöder studiefärdigheterna inte påverkar bestämmandet av viktkoefficienten för Hux-utbildning. 

Enligt kalkylen över jämförelsepris kommer skillnaden inledningsvis att vara -1,5 procent i förhållande till den nuvarande kalkylerade finansieringsnivån för Valma-utbildning. Enligt den gällande förordningen om beräkningsgrunder är viktkoefficienten för Valma-utbildning 1,41, och enligt det till propositionen bifogade förordningsutkastet är den 1,54. Viktkoefficienten i förordningsutkastet är alltså högre än den nuvarande viktkoefficienten, fastän skillnaden i förhållande till den nuvarande finansieringsnivån är negativ på basis av kalkylen över jämförelsepriset. Detta beror på att de kostnadskoefficienter för examina som fastställs genom förordningen om beräkningsgrunder avses bli justerade från ingången av finansåret 2022 i överensstämmelse med de faktiska kostnaderna för åren 2018 och 2019 och den ovannämnda justeringen av kostnadskoefficienten redan har beaktats när Hux-viktkoefficienten fastställts i förordningsutkastet. På basis av kostnadsuppgifterna för åren 2018 och 2019 skulle viktkoefficienten för Valma-utbildning stiga, så ingen sänkning sker jämför med den nuvarande kalkylerade finansieringsnivån för Valma-utbildning, tvärtom stiger finansieringsnivån. Finansieringsnivån sjunker alltså endast i förhållande till att den kalkylerade finansieringsnivån inte stiger lika mycket som den på basis av kostnadsuppgifterna skulle stiga om Valma-utbildningen förblev oförändrad. 

På motsvarande sätt som i nuläget ska de faktiska studerandeåren för studerande i Hux-utbildning som anordnare av yrkesutbildning ordnar viktas också med höjningskoefficienten för läroplikt eller för ordnande av särskilt stöd eller krävande särskilt stöd samt med höjningskoefficienten för ordnande av inkvartering. Även i fortsättningen ska Hux-utbildningen finansieras endast inom ramen för basfinansieringsandelen i systemet med finansiering för yrkesutbildning. 

En del av de studerande i Hux-utbildning omfattas av den i 17 § 1 mom. i läropliktslagen avsedda avgiftsfriheten för läromaterial. I finansieringen för yrkesutbildning viktas studerandeår som avlagts av studerande vilka omfattas av avgiftsfriheten med höjningskoefficienten för läroplikt. I kostnadsförslagen för utvidgning av läroplikten har läromaterialskostnaderna i yrkesutbildningen beräknats utgående från hela åldersklassen, så också antalet studerande i utbildningen i övergångsskedet har ingått i kalkylerna. Läromaterialskostnaderna för utbildningen i övergångsskedet har inte uppskattats separat i kalkylerna, utan de har beaktats i beloppet av de genomsnittliga läromaterialskostnaderna för gymnasieutbildning eller yrkesutbildning så att de ingår i totalkostnaderna för respektive åldersklass. I kostnadskalkylerna för läroplikten har det uppskattats att sammanlagt 77 500 studerande deltar i yrkesutbildning årligen (tre åldersklasser). 

I finansieringssystemet för yrkesutbildning inverkar antalet faktiska studerandeår i Hux-utbildning på den profilkoefficient som avses i 32 d § i finansieringslagen och som används för att vid beviljandet av basfinansiering vikta de målinriktade studerandeår som utbildningsanordnarna beviljas. I finansieringssystemet för yrkesutbildning är det inte möjligt att bestämma ett pris per enhet på motsvarande sätt som i finansieringssystemen för grundläggande utbildning och gymnasieutbildning, eftersom prestationens värde är beroende av de andra utbildningsanordnarnas prestationskvantitet. Det är dock möjligt att inverka på finansieringsnivån för Hux-utbildning i förhållande till annan yrkesutbildning via en viktkoefficient för Hux-utbildning som föreskrivs i förordningen om beräkningsgrunder och som reglerar Hux-utbildningens vikt vid bestämmandet av utbildningsanordnarens profilkoefficient. Förändringar i volymen för ordnande av utbildning beaktas i profilkoefficienten med en eftersläpning på två år, eftersom uppgifter om det faktiska antalet studerande under året före det år som föregår finansåret används när profilkoefficienten beräknas. Vid beräkningen av profilkoefficienten för finansåren 2022—2024 används antalen studerandeår i Valma-utbildning för tiden innan ordnandet av Hux-utbildning börjat den 1 augusti 2022. 

Den inverkan som utbildningsanordnarnas profilkoefficienter har på hur den genom prestationsbesluten beviljade statsandelsfinansieringen fördelas kan simuleras retroaktivt med uppgifterna i 2021 års egentliga prestationsbeslut så att de målinriktade antalen studerandeår, höjningarna av basfinansieringen efter prövning, anslagets sammanlagda nivå och de prestationsuppgifter som använts som grund för beslutet förblir oförändrade i kalkylerna, men viktkoefficienten för Hux-utbildning används vid beräkningen av antalet faktiska studerandeår i Valma-utbildning. På basis av simuleringen är den inverkan som ändringen av koefficienten för handledande utbildning har mycket liten när det gäller en stor del av utbildningsanordnarna, och även i ytterlighetsfallen är förändringarna relativt små. 

Jämfört med användning av koefficienten för Valma-utbildning skulle den kalkylerade finansieringen vid användning av koefficienten för Hux-utbildning ha varit större för 25 utbildningsanordnare, mindre för 117 utbildningsanordnare och lika stor för 7 utbildningsanordnare. Uttryckt i euro skulle förändringarna placera sig i intervallet -41 075 euro – +145 387 euro. Procentuellt, i förhållande till utbildningsanordnarnas nuvarande finansiering, skulle förändringarna placera sig i intervallet -0,24 procent – +0,29 procent. För en stor del av utbildningsanordnarna skulle förändringen vara avgjort mindre än i ytterlighetsfallen: för 64 procent av utbildningsanordnarna skulle den vara ± 5 000 euro och för 76 procent skulle den vara ± 10 000 euro. Förändringen skulle vara aningen negativ för en majoritet av utbildningsanordnarna. De positiva förändringarna skulle gälla främst sådana utbildningsanordnare som ordnar rikligt med handledande utbildning, eftersom den viktkoefficient som fastställs för den handledande utbildningen genom förordningen om beräkningsgrunder skulle vara högre än nu. De negativa förändringarna skulle bero på att profilkoefficienterna i fortsättningen är aningen mindre proportionellt sett i förhållande till andra utbildningsanordnare för de utbildningsanordnare som inte ordnar handledande utbildning eller som ordnar sådan i mycket liten omfattning. 

Syftet med propositionen är att entydigt fastställa inom ramen för vilken utbildningsforms finansieringssystem Hux-utbildningen ska ordnas. När finansieringsnivån förenhetligas i enlighet med propositionen säkerställs det att Hux-utbildning kan ordnas jämlikt i samband med tillstånd att ordna alla de olika utbildningsformerna. Om en utbildningsanordnare har tillstånd att ordna flera utbildningsformer, exempelvis gymnasieutbildning och yrkesutbildning, får utbildningsanordnaren besluta i samband med vilket tillstånd den om den så önskar ansöker om tillstånd att ordna Hux-utbildning. 

Lagförslagen inverkar i någon mån på hur studerandevolymen fördelas mellan de olika finansieringssystemen. I nuläget har en del utbildningsanordnare kunnat ordna flera utbildningar i övergångsskedet som sammanförs till Hux-utbildningen, till exempel Valma-utbildning och påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen, varvid också utbildningen i övergångsskedet har finansierats inom ramen för flera finansieringssystem. I fortsättningen kommer den utbildning i övergångsskedet som en utbildningsanordnare ordnar att finansieras inom ramen för ett enda finansieringssystem. Om en anordnare tidigare har ordnat till exempel både Valma-utbildning och påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen eller Luva-utbildning, ordnar den framdeles med stöd av en övergångsbestämmelse Hux-utbildning med stöd av tillståndet att ordna Valma-utbildning och endast inom ramen för finansieringssystemet för yrkesutbildning. Enligt uppgifter för år 2019 ordnades cirka 40 procent av volymen i påbyggnadsundervisningen efter den grundläggande utbildningen och i Luva-utbildningen av sådana utbildningsanordnare som har tillstånd att ordna också Valma-utbildning. Enligt en uppskattning som grundar sig på 2019 års uppgifter betyder detta för den grundläggande utbildningens del att cirka 400 och för Luva-utbildningens del att cirka 100 studerande går över från finansieringssystemet för den grundläggande utbildningen eller gymnasieutbildning till finansieringssystemet för yrkesutbildning. 

Den ovan beskrivna studerandevolymens övergång ökar antalet studerande som omfattas av finansieringen för yrkesutbildning. För närvarande har sju kommuner tillstånd att ordna Valma-utbildning, och av dem har sex kommuner under de senaste tre åren ordnat påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen och tre kommuner ordnat Luva-utbildning. I praktiken är dessa anordnare stora städer, så även volymen för den utbildning som de ordnar är stor. Det bedöms att ett ökat antal studerande inte medför någon betydande förändring i de berörda utbildningsanordnarnas verksamhet. Att antalet studerande som omfattas av finansieringen för yrkesutbildning eventuellt stiger för en enskild anordnares vidkommande kan vid behov beaktas i det målinriktade antalet studerandeår som avgörs genom det egentliga prestationsbeslutet eller ett beslut om tilläggsprestationer. 

Hur mängden utbildning i övergångsskedet som ordnas inom ramen för finansieringssystemet för gymnasieutbildning påverkas är beroende av hur anordnarna av gymnasieutbildning ansöker om tillstånd att ordna Hux-utbildning. Vid beredningen av propositionen har det antagits att den totala studerandevolymen i sådan utbildning i övergångsskedet som ordnas i samband med gymnasieutbildning sannolikt inte förändras i stor utsträckning. I nuläget har elva utbildningsanordnare ordnat Luva-utbildning. I samband med omgången för ansökan om tillstånd att ordna utbildning har tolv anordnare av gymnasieutbildning ansökt om tillstånd. Anordnarspecifika förändringar är dock sannolikt att vänta, eftersom principerna för att ordna Hux-utbildning och målgruppen för Hux-utbildning inte är desamma som för Luva-utbildning. I fortsättningen kommer en stor del av de nuvarande anordnarna av Luva-utbildning att ordna Hux-utbildning inom ramen för finansieringssystemet för yrkesutbildning. Det är därför sannolikt att merparten av de nya anordnare av Hux-utbildning som har gymnasiebakgrund inte har ordnat Luva-utbildning. Dessa anordnares studerandevolym kan komma att stiga i och med ändringen, men samtidigt kan Hux-utbildningen när det gäller sådana anordnare av gymnasieutbildning som har kommunbakgrund ersätta det nuvarande ordnandet av påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen, vilket gör att volymen för utbildning i övergångsskedet de facto inte stiger. 

Sannolikt minskar propositionen mängden utbildning i övergångsskedet som finansieras inom ramen för finansieringssystemet för den grundläggande utbildningen eftersom Hux-utbildning i fortsättningen ordnas mer än nu särskilt inom ramen för finansieringssystemet för yrkesutbildning. År 2019 deltog sammanlagt 189 elever i påbyggnadsundervisning som ordnades av privata anordnare av grundläggande utbildning som fått tillstånd att ordna utbildning; av dem deltog 180 elever i finskspråkig och 9 elever i svenskspråkig påbyggnadsundervisning. Vid motsvarande tid deltog sammanlagt 882 elever i finskspråkig påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen och 84 elever i svenskspråkig påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen. De faktiska övergångarna är dock beroende av hur man i respektive område beslutar att ordna Hux-utbildning och huruvida till exempel en del nya aktörer ansöker om tillstånd att ordna utbildning. 

Finansieringssystemen för grundläggande utbildning och gymnasieutbildning grundar sig på ett pris per enhet och antalet studerande, så i de finansieringssystemen leder en ökning av antalet studerande direkt till att anordnaren beviljas mer finansiering. I finansieringssystemet för yrkesutbildning inverkar en ökning av antalet studerande på profilkoefficienten för basfinansiering och beaktas när det beslutas om det målinriktade antalet studerandeår, men den inverkan som en ökning av antalet studerande har på beloppet av finansiering som beviljas är inte lika rätlinjig som i finansieringssystemen för grundläggande utbildning och gymnasieutbildning. De olika principerna för finansieringssystemen kan inverka på inom ramen för vilket finansieringssystem utbildningsanordnaren väljer att ordna Hux-utbildning. Möjligheten att välja vid ansökan om tillstånd att ordna utbildning gäller dock enbart sådana anordnare som har tillstånd att ordna flera utbildningsformer, samt i någon mån sådana kommuner vars ställning vid bildandet av det regionala Hux-nätverket är sådan att de kan ordna Hux-utbildning utan att ha tillstånd att ordna utbildning eller att de om de så vill också kan ansöka om tillstånd att ordna utbildning. De ändringar som föreslås i fråga om kommunens rätt att ordna utbildning tydliggör ändå den rätten och minskar denna valmöjlighet för kommunernas del. 

Som det nu är kan rätten för en privat anordnare av grundläggande utbildning att ordna påbyggnadsundervisning vara en del av tillståndet att ordna grundläggande utbildning för vuxna. Vid ordnandet av utbildningar har man smidigt kunnat bedöma utbildningens fördelning mellan grundläggande utbildning för vuxna och påbyggnadsundervisning. Enligt 5 § i Hux-lagen ska en utbildningsanordnare när den ordnar utbildning som handleder för examensutbildning iaktta vad som i tillståndet att ordna grundläggande utbildning bestäms om antalet studerande och verksamhetsområdet, om inte något annat bestäms i tillståndet att ordna utbildning som handleder för examensutbildning. Motsvarande flexibilitet är alltså möjlig att bibehålla också mellan grundläggande utbildning för vuxna och Hux-utbildning, om det i tillståndet att ordna utbildning inte anses vara motiverat att särskilt reglera antalet studerande i Hux-utbildning. 

Enligt 15 § i läropliktslagen anvisas i sista hand en läropliktig utan studieplats en studieplats i utbildning som handleder för examensutbildning. Enligt läropliktslagen ska en utbildningsanordnare som har beviljats tillstånd att ordna Hux-utbildning anta som studerande en läropliktig som anvisats utbildningsanordnaren. Tillståndet att ordna Hux-utbildning förpliktar alltså att i enlighet med läropliktslagen ta emot läropliktiga som anvisats anordnaren. 

Förtydligandet av bestämmelserna om tillstånd att ordna Hux-utbildning och ordnande av Hux-utbildningen eliminerar tolkningsfrågorna och oklarheterna kring lagens tillämpning. De föreslagna ändringarna tydliggör ordnandet av utbildning från utbildningsanordnarnas synpunkt. De föreslagna ändringarna inverkar i synnerhet på kommunernas ordnande av Hux-utbildning, eftersom kommunernas rätt att frivilligt ordna utbildning i propositionen begränsas till endast sådana situationer där kommunen inte har möjlighet att ansöka om tillstånd att ordna Hux-utbildning i samband med ett tillstånd att ordna gymnasieutbildning eller yrkesutbildning samt till en situation där kommunen inte bedömer att behovet av att ordna Hux-utbildning är av bestående natur. 

De ekonomiska konsekvenserna för utbildningsanordnare beskrivs ovan i avsnitt 4.2.1.3. 

Kommunerna kan ordna Hux-utbildning på tre sätt: på basis av tillstånd att ordna Valma-utbildning med stöd av en övergångsbestämmelse, genom att ansöka om ett nytt tillstånd att ordna utbildning i egenskap av anordnare av gymnasieutbildning eller yrkesutbildning eller frivilligt med stöd av 3 § 2 mom. i Hux-lagen. Om en kommun i egenskap av anordnare av yrkesutbildning har tillstånd att ordna Valma-utbildning, ordnar den i fortsättningen all utbildning i övergångsskedet inom ramen för finansieringssystemet för yrkesutbildning. Det betyder att också den tidigare studerandevolymen i påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen övergår till finansieringen för yrkesutbildning. Om kommunen inte har tillstånd att ordna Valma-utbildning, men har tillstånd att ordna yrkesutbildning eller gymnasieutbildning, kan den i egenskap av anordnare av yrkesutbildning eller anordnare av gymnasieutbildning ansöka om tillstånd att ordna Hux-utbildning. 

Om kommunen inte har tillstånd att ordna yrkesutbildning eller gymnasieutbildning, får den frivilligt ordna Hux-utbildning. Enligt Hux-lagen ska utbildningen härvid uppfylla de förutsättningar som anges i 4 § 2 mom. I 4 § 2 mom. föreskrivs om förutsättningarna för beviljande av tillstånd att ordna utbildning. Fastän kommunen i denna situation inte behöver ansöka om tillstånd att ordna utbildning, ska utbildningen som den ordnar ändå uppfylla samma kriterier som utgör en förutsättning för beviljande av tillstånd att ordna utbildning. Enligt ovannämnda bestämmelse är en förutsättning för beviljande av tillstånd att ordna utbildning att utbildningen är nödvändig med tanke på det nationella eller regionala utbildningsbehovet och utbildningsutbudet och att sökanden har verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningar att ordna utbildningen på ett ändamålsenligt sätt. Utbildningen ska alltså vara nödvändig med tanke på det regionala utbildningsbehovet. Kommunen ska dessutom säkerställa att den har verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningar att ordna utbildningen på ett ändamålsenligt sätt. 

Med verksamhetsmässiga förutsättningar avses bland annat fungerande samarbetsmodeller med andra utbildningsanordnare och möjligheter att visa den studerande in på en väg som leder till examensinriktad gymnasieutbildning eller yrkesutbildning. Hux-utbildningen ordnas i enlighet med de utbildningsgrunder som Utbildningsstyrelsen har bestämt. Enligt 13 § i Hux-lagen ansvarar utbildningsanordnaren för att den studerande har möjlighet till individuella val. Utbildningsanordnaren ska vid behov i samarbete med andra aktörer erbjuda den studerande möjlighet att genomföra de delar som ingår i utbildningsgrunderna. I samband med Hux-utbildningen ska den studerande enligt utbildningsgrunderna ha möjlighet att genomföra studier som hör till gymnasiets lärokurs och avlägga delar av yrkesinriktade grundexamina och delområden som ingår i examensdelarna. Vidare ska enligt Hux-lagen utbildningen ordnas så att den studerande kan söka sig till examensinriktad utbildning under den handledande utbildningen, om han eller hon har uppnått tillräckliga färdigheter för övergången till examensinriktad utbildning. För uppfyllande av dessa förutsättningar ska kommunen alltså ha fungerande samarbetsmodeller med regionala anordnare av yrkesutbildning och gymnasieutbildning. 

Enligt en föreslagen bestämmelse får kommunen ordna Hux-utbildning utan tillstånd att ordna utbildning också i det fallet att behovet av Hux-utbildning på kommunens område inte bedöms vara av bestående natur. Detta innebär att kommunen får ordna Hux-utbildning under sådana år då det övriga regionala utbildningsbehovet inte räcker för att täcka efterfrågan på Hux-utbildning. Ordnandet av Hux-utbildning förutsätter emellertid ovan beskrivna samarbetsmodeller med andra regionala aktörer, så det är inte möjligt att snabbt få i gång Hux-utbildning, om inte genomförandet av utbildningen har planerats tillräckligt grundligt i förväg. Om kommunen gör bedömningen att behov av att ordna Hux-utbildning tidvis kommer att förekomma inom dess område, bör den ha en plan för genomförande av Hux-utbildning för att den vid behov ska kunna ordna utbildningen. 

Enligt läropliktslagen anvisas i sista hand en läropliktig utan studieplats en studieplats i Hux-utbildning, och en utbildningsanordnare som har beviljats tillstånd att ordna Hux-utbildning ska som studerande anta läropliktiga som anvisats utbildningsanordnaren. Vidare föreskrivs det i läropliktslagen att boendekommunen kan hänvisa en läropliktig som den har handlednings- och tillsynsansvar för en studieplats i Hux-utbildning som kommunen ordnar. Läropliktiga som andra kommuner har handlednings- och tillsynsansvar för kan inte anvisas Hux-utbildning som boendekommunen ordnar frivilligt utan tillstånd att ordna utbildning. 

Avsikten är att de uppgifter om prestationer och andra uppgifter som behövs vid beviljande av finansiering för Hux-utbildning ska fås och samlas in på motsvarande sätt som uppgifter för närvarande samlas in om påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen, Luva-utbildning och Valma-utbildning. Vad gäller sådana anordnare av grundläggande utbildning och gymnasieutbildning som har kommunal bakgrund avses uppgifter om kostnaderna för att ordna utbildningen bli insamlade genom Statskontorets uppgiftsinsamling, som det föreskrivs om i 120 a § i kommunallagen (410/2015). Kostnadsuppgifterna i fråga om privata anordnare av grundläggande utbildning och gymnasieutbildning samt alla anordnare av yrkesutbildning avses bli insamlade via separat uppgiftsinsamling som Utbildningsstyrelsen genomför. Finansieringen för Hux-utbildning förutsätter att förfarandena och anvisningarna för uppgiftsinsamling ändras. 

Prestationsuppgifter, det vill säga uppgifter om antalet studerande eller studerandeår, fås med stöd av uppgifter som förts in i informationsresursen inom undervisning och utbildning som avses i 2 kap. i lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017), alltså den så kallade informationsresursen Koski. Lagen om nationella studie- och examensregister har redan i samband med att läroplikten utvidgades ändrats genom lag 1221/2020 i fråga om skyldigheten att föra in uppgifter som gäller Hux-utbildning, och Utbildningsstyrelsen har redan börjat förbereda de nödvändiga ändringarna i informationsresursen. 

Utbildningsstyrelsen ska dessutom ge utlåtande om de planer för genomförande av Hux-utbildning som ska bifogas till ansökningarna om tillstånd att ordna utbildning. De föreslagna ändringarna förändrar inte i betydande grad Utbildningsstyrelsens och undervisnings- och kulturministeriets uppgifter eller arbetsfördelning vid beviljandet av statsandelsfinansiering. De föreslagna ändringarna tydliggör undervisnings- och kulturministeriets uppgifter vid beviljandet av tillstånd att ordna utbildning och vid skapandet av ett regionalt omfattande nätverk av anordnare. 

Den nya Hux-utbildningens konsekvenser för de studerandes ställning bedömdes i regeringens proposition om utvidgning av läroplikten. I motiven i propositionen konstaterades det att förenhetligade utbildningar i övergångsskedet ger unga möjlighet till en sammanhängande studieväg under hela utbildningen på andra stadiet. Målet för en enhetlig utbildning i övergångsskedet är också att främja jämlikhet, tillgänglighet och likabehandling. Det konstaterades att genom reformen möjliggörs bättre än nu individuella vägar till utbildning på andra stadiet för studerande i utbildning i övergångsskedet och därigenom stärks sysselsättningsmöjligheterna. (RP 173/2020 rd, s. 114). Ett tillräckligt omfattande nätverk av anordnare av Hux-utbildning och en enhetlig nivå för finansieringen av Hux-utbildning tryggar en jämlik tillgång till utbildning och utbildningens tillgänglighet. Utbildningsanordnarnas ekonomiska möjligheter att ordna högklassig utbildning i övergångsskedet tryggar samtidigt den studerandes möjligheter att under sin studieväg delta också i utbildning i övergångsskedet. Regional täckning möjliggör att utbildning i övergångsskedet är tillgänglig i tillräcklig utsträckning och nära den plats där den studerande bor. 

Hux-utbildningen är avsedd för olika målgrupper såsom läropliktiga som slutfört den grundläggande utbildningen, personer med invandrarbakgrund och vuxna som behöver stärka sina studiefärdigheter. I Hux-utbildningen kommer också minderåriga barn som slutfört den grundläggande utbildningen att delta. En tillräcklig regional tillgång till och tillgänglighet i fråga om Hux-utbildningen är därför viktig särskilt för de yngsta minderåriga studerandena, för att de medan de fullgör läroplikten ska ha möjlighet att delta också i utbildning i övergångsskedet i närheten av sitt hem. Likaså bidrar en tillräcklig finansieringsnivå till att trygga tillgången och tillgängligheten i fråga om utbildningen. 

Enligt Hux-lagen har de studerande rätt till särskilt stöd och krävande särskilt stöd. Genom propositionen säkerställs en tillräcklig finansieringsnivå för den utbildning som ordnas för studerande med rätt till särskilt stöd; det sker antingen genomsnittligt i nivån för priset per enhet eller genom separata förhöjningar. På samma sätt som i nuläget kommer ordnandet av särskilt stöd att beaktas i finansieringssystemet för yrkesutbildning genom separata höjningskoefficienter. I finansieringssystemet för den grundläggande utbildningen bibehålls i likhet med nu tilläggsfinansiering för dem som omfattats av förlängd läroplikt. Hux-utbildningen för studerande med rätt till krävande särskilt stöd ska ordnas på motsvarande sätt som nu och finansieringsnivån för den föreslås inte bli ändrad. 

Enligt Statistikcentralens statistik Grundskolelever, 2020 var cirka 55 procent av dem som år 2020 deltog i påbyggnadsundervisning män medan cirka 45 procent var kvinnor. På basis av uppgifter från åren 2019 och 2020 i undervisningsförvaltningens statistiktjänst Vipunen var könsfördelningen bland de studerande i Valma-utbildning mycket jämn, med en liten övervikt för kvinnor (mindre än en procentenhet). I Luva-utbildningen utgjorde männen däremot en liten majoritet av de studerande, 52 procent. Sammantaget var männen i dessa tre utbildningsformer år 2020 nästan exakt lika många som kvinnorna, männen stod för en procentenhet fler deltagare. 

År 2018 hade 15 procent av åldersklassen 20—29-åringar genomgått enbart grundskolestadiet. Av männen i åldersklassen hade 17 procent och av kvinnorna 13 procent genomgått enbart grundskolestadiet. Enligt utbildningsstatistiken avbryter män också examensinriktad utbildning på andra stadiet oftare än kvinnor. I regeringens proposition om utvidgning av läroplikten bedömdes det i fråga om konsekvenserna för könen att utvidgningen av läroplikten stödjer i synnerhet männens utbildning efter den grundläggande utbildningen. I Hux-utbildningen kommer det därför sannolikt att delta sådana läropliktiga unga som i annat fall skulle ha stått utanför utbildning på andra stadiet eller avbrutit den. De föreslagna ändringarna av finansieringssystemet bedöms ändå inte ha några betydande konsekvenser för könen. 

Den svenskspråkiga utbildningen

Jämlik finansiering av Hux-utbildningen och tydliga principer för hur Hux-utbildningen ska ordnas stöder också förutsättningarna för att ordna svenskspråkig Hux-utbildning och tillgången till sådan. För närvarande har fem svenskspråkiga utbildningsanordnare som ordnar utbildning i de svenskspråkiga områdena i landskapen Nyland och Österbotten tillstånd att ordna Valma-utbildning. De helt svenskspråkiga anordnarnas nettoantal studerande var 57 år 2020. I landskapen Nyland och Österbotten har det ordnats också svenskspråkig påbyggnadsundervisning, största delen av den vid folkhögskolor. På statistikdagen år 2019 deltog sammanlagt 84 elever i svenskspråkig påbyggnadsundervisning. 

Vid beviljandet av tillstånd att ordna utbildning ska undervisnings- och kulturministeriet beakta en tillräcklig regional tillgång till Hux-utbildning också i de svenskspråkiga områdena. En utmaning vid ordnandet av svenskspråkig utbildning i övergångsskedet består i att grupperna är små. Den svenskspråkiga utbildningen i övergångsskedet går för närvarande främst ut på att det ordnas påbyggnadsundervisning, antalet studerande i den svenskspråkiga Valma-utbildningen har varit mycket litet. I de svenskspråkiga regionerna har påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen delvis ordnats också av samkommuner i stället för av kommuner. Samkommuner kan inte ordna Hux-utbildning utan tillstånd att ordna utbildning, vilket påverkar vissa nuvarande svenskspråkiga aktörers möjligheter att ordna utbildning, om samkommunen inte har tillstånd att ordna gymnasieutbildning eller yrkesutbildning. Sammanföringen av utbildningarna i övergångsskedet kommer sannolikt att medföra att gruppstorlekarna växer litet, men särskilt vid folkhögskolorna kommer den svenskspråkiga utbildningen i övergångsskedet alltjämt att vara uppdelad på utbildning som ordnas för läropliktiga enligt lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) och den nya Hux-utbildningen. 

Tillgången till svenskspråkig Hux-utbildning är viktig också därför att läropliktiga som ska anvisas studieplats vid behov kan anvisas studieplats i svenskspråkig utbildning nära den läropliktiges hem. Kommunernas möjlighet att vid behov ordna Hux-utbildning även utan ett tillstånd att ordna utbildning är därför viktig för att trygga tillgången och tillgängligheten också i fråga om svenskspråkig Hux-utbildning. 

Den samiskspråkiga utbildningen

För tillfället ordnas inte samiskspråkig utbildning i övergångsskedet. Den nya utbildningshelheten möjliggör emellertid att läroanstalterna i sameområdet samarbetar, och bättre än nu att också samiskspråkig utbildning i övergångsskedet ordnas. Samiskspråkig Hux-utbildning kan ordnas till exempel så att någon utbildningsanordnare i sameområdet har huvudansvaret för att ordna Hux-utbildning tillsammans med andra läroanstalter i området. 

Ställningen för personer med invandrarbakgrund

Enligt 12 § 2 mom. i Hux-lagen ska utbildningsgrunderna utarbetas så att den studerande under den handledande utbildningen har möjlighet att stärka sina kunskaper i finska eller svenska. Den föreslagna finansieringsnivån för Hux-utbildningen är bättre än finansieringsnivån för den nuvarande utbildning som förbereder personer med invandrarbakgrund för gymnasieutbildning, vilket förbättrar förutsättningarna för att ordna sådan utbildning i övergångsskedet som riktar sig till personer med invandrarbakgrund. Finansieringsnivån stiger särskilt i förhållande till finansieringsnivån för Luva-utbildning för vuxna; uppgången är 68,4 procent. Ett stort antal studerande med invandrarbakgrund har deltagit också i Valma-utbildning. 

Ett anordnarnätverk som är mer täckande än nu ökar också möjligheterna för studerande med invandrarbakgrund att delta i utbildning i övergångsskedet. Om anordnarnätverket blir mer täckande ökas möjligheterna för studerande med invandrarbakgrund att via övergångsskedet gå över särskilt till gymnasieutbildning, eftersom utbildning som förbereder för gymnasieutbildning i nuläget i typiska fall har ordnats bara på de största orterna. 

I utbildning som förbereder för gymnasieutbildning och som riktar sig till invandrare deltog sammanlagt 172 studerande per statistikdagen den 20 september 2020. I Valma-utbildningen deltog 1 485 nettostuderande år 2020 och under kalenderåret sammanlagt 3 846 studerande med ett annat modersmål än finska, svenska eller samiska. Studerande med invandrarbakgrund kommer sannolikt att stå för en betydande andel också av studerandevolymen i Hux-utbildning. 

Utbildning för personer med funktionsnedsättning

I Hux-lagen föreskrivs det om rätten för en studerande att få särskilt stöd, om han eller hon på grund av inlärningssvårigheter, skada, funktionsnedsättning eller sjukdom eller av någon annan orsak behöver långvarigt eller regelbundet särskilt stöd i sitt lärande och sina studier för att nå målen i utbildningsgrunderna. En studerande har dessutom rätt till krävande särskilt stöd enligt vad som föreskrivs i lagen om yrkesutbildning. I finansieringssystemet för yrkesutbildning beaktas rätten till särskilt stöd och krävande särskilt stöd på motsvarande sätt som enligt de nuvarande principerna som en finansieringshöjande grund via höjningskoefficienter som fastställs genom förordning. Däremot beaktas i finansieringssystemen för grundläggande utbildning och gymnasieutbildning ordnandet av särskilt stöd genomsnittligt i priset per enhet, varvid finansieringssystemet inte separat beaktar enskilda studerandes behov av särskilt stöd, med undantag för att det inom finansieringen för grundläggande utbildning beviljas en förhöjning för förlängd läroplikt. 

Det är meningen att den studerande ska ha lika rätt till särskilt stöd oberoende av i samband med vilken utbildningsform Hux-utbildningen ordnas. De studiesociala förmånerna med anknytning till särskilt stöd, exempelvis biträdestjänster, hjälpmedel och tolkningstjänster, bestäms för sin del utgående från i samband med vilken utbildningsform Hux-utbildningen ordnas. I de olika finansieringssystemen ska detta beaktas i likhet med i nuläget. Processerna i anslutning till ansökan om förmåner och tjänster kommer alltså att vara beroende av i samband med vilken utbildningsform och vilket finansieringssystem Hux-utbildningen ordnas, eftersom tjänsterna beviljas med stöd av olika lagstiftningar. 

Hux-utbildning ordnas också för studerande som har rätt till krävande särskilt stöd. Hux-utbildningen för studerande som har rätt till krävande särskilt stöd ordnas vid specialyrkesläroanstalter och vid läroanstalter som drivs av utbildningsanordnare som har en begränsad uppgift som gäller studerande med krävande särskilt stöd. Utbildning som gäller studerande med krävande särskilt stöd ordnas av sammanlagt elva anordnare av yrkesutbildning. Fem specialyrkesläroanstalter har anordnartillstånd som avser krävande särskilt stöd. Specialläroanstalterna svarar för de studerande som behöver det allra mest krävande stödet och de erbjuder också stöd för andra anordnare av yrkesutbildning som ordnar särskilt stöd. Dessutom har sex anordnare av yrkesutbildning i sitt anordnartillstånd en begränsad uppgift som gäller antalet studerandeår med krävande särskilt stöd. Den begränsade uppgiften svarar på behovet av krävande särskilt stöd regionalt och kompletterar specialläroanstalternas utbildningsutbud. I samband med tillstånden att ordna Hux-utbildning är det därför viktigt att säkerställa att utbudet av Hux-utbildning också för studerande med rätt till krävande särskilt stöd är tillräckligt, både regionalt och kvantitativt sett. Undervisnings- och kulturministeriet kommer att följa upp att studieplatsernas antal är tillräckligt. 

Genom propositionen tryggas de i 16 § i grundlagen föreskrivna kulturella rättigheterna. En finansieringsnivå som är enhetlig och tillräcklig samt överskådliga principer för ordnande av utbildningen säkerställer att tillgången till Hux-utbildning är nationellt och regionalt omfattande, varvid rätten enligt 16 § 2 mom. i grundlagen för var och en att enligt sin förmåga och sina särskilda behov få även annan än grundläggande utbildning och, för de läropliktigas del, rätten enligt 16 § 1 mom. i grundlagen till avgiftsfri grundläggande utbildning tillgodoses. 

I artikel 24 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och dess fakultativa protokoll (FördrS 27/2016, nedan handikappkonventionen) finns bestämmelser om utbildning. Enligt punkt 1 i artikeln erkänner konventionsstaterna rätten till utbildning för personer med funktionsnedsättning. Enligt punkt 2 i artikeln ska konventionsstaterna för att förverkliga denna rätt, säkerställa att a) personer med funktionsnedsättning inte utestängs från det allmänna utbildningssystemet på grund av funktionsnedsättning och att barn med funktionsnedsättning inte utestängs från kostnadsfri obligatorisk grundutbildning eller från undervisning som följer efter grundutbildning, på grund av funktionsnedsättning, b) personer med funktionsnedsättning, på samma villkor som andra, får tillgång till en integrerad och kostnadsfri grundutbildning av kvalitet och till undervisning som följer efter grundutbildning på sina hemorter, c) skälig anpassning erbjuds utifrån personliga behov, d) personer med funktionsnedsättning ges nödvändigt stöd inom det allmänna utbildningssystemet för att underlätta deras ändamålsenliga utbildning, samt e) ändamålsenliga individanpassade stödåtgärder erbjuds i miljöer som erbjuder största möjliga akademiska och sociala utveckling som är förenlig med målet fullständig inkludering. En tillräcklig finansieringsnivå för särskilt stöd och krävande särskilt stöd samt tillräcklig tillgång till och tillgänglighet i fråga om utbildning för studerande som har rätt till krävande särskilt stöd tryggar de rättigheter för personer med funktionsnedsättning som anges i handikappkonventionen samt de grundlagsenliga kulturella rättigheterna och jämlikheten. 

I motiven i regeringens proposition om utvidgning av läroplikten konstaterades det att en enhetlig utbildningshelhet i övergångsskedet stärker jämlik tillgång till högklassig utbildning i övergångsskedet och förbättrar utbildningens regionala jämlikhet och tillgänglighet. Ett förenhetligande ökar den riksomfattande homogeniteten och stärker en jämlik tillgång till högklassig undervisning när undervisning och utbildning ordnas. En enhetlig utbildningshelhet ökar dessutom de studerandes regionala jämlikhet, eftersom enhetlig utbildning i övergångsskedet finns tillgänglig på ett mera omfattande sätt än nu i landets olika delar och på kortare avstånd från den studerandes hem. (RP 173/2020 rd, s. 126). 

Enligt 4 § 3 mom. i Hux-lagen ska undervisnings- och kulturministeriet i samband med beslut om beviljande av tillstånd säkerställa en tillräcklig nationell och regional tillgång till utbildning som handleder för examensutbildning. Enligt 6 § 2 mom. ska dessutom undervisnings- och kulturministeriet i samband med beslut som gäller återkallande av ett tillstånd att ordna utbildning se till att en tillräcklig tillgång till handledande utbildning inte äventyras. Hux-lagen förpliktar alltså ministeriet att i samband med beviljande, ändring och återkallande av tillstånd att ordna utbildning bedöma huruvida den regionala tillgången till och tillgängligheten i fråga om Hux-utbildning är tillräcklig. De föreslagna ändringar i Hux-lagen som gäller tillstånd att ordna utbildning tydliggör undervisnings- och kulturministeriets uppgifter när det gäller att bevilja tillstånd att ordna utbildning och skapa ett regionalt omfattande nätverk av anordnare. 

Ordnandet av Hux-utbildning grundar sig på tillstånd som utbildningsanordnarna söker och därigenom på en frivillig uppgift att ordna utbildning. Det är därför viktigt att kommunerna och de andra utbildningsanordnarna i ett område planerar regionalt hur det är ändamålsenligt att ordna Hux-utbildningen och tillgången till den i området och att de vid behov ansöker hos undervisnings- och kulturministeriet om tillstånd att ordna Hux-utbildning. En tillräcklig finansieringsnivå och jämlikhet är av betydelse också för att Hux-utbildningen som ordnas ska vara regionalt omfattande och tillräcklig.