1.1  Bakgrund

Ett av målen i statsminister Marins regeringsprogram är att höja utbildnings- och kompetensnivån på alla utbildningsnivåer, minska inlärningsskillnaderna och öka den utbildningsmässiga jämlikheten. Till stöd för verkställandet av regeringsprogrammet har man inlett utvecklingsprogrammet Utbildning för alla, som innehåller ett omfattande forum och syftar bland annat till att förbättra inlärningen av tidiga grundläggande färdigheter och stödet. Som metoder har man valt bland annat att öka antalet barn som deltar i småbarnspedagogik och att utveckla förskoleundervisningen. 

1.2  Beredning

Försöket med tvåårig förskoleundervisning har beretts som tjänsteuppdrag vid undervisnings- och kulturministeriet. Forskare vid Aalto-universitetet har på uppdrag av ministeriet utarbetat en plan som stöd för försöksuppställningen och planen har också utnyttjats vid beredningen av försökslagen. Beredningsunderlaget till propositionen finns i den offentliga tjänsten under adressen

Utkastet till proposition var på remiss på webbplatsen Utlåtande.fi under perioden 11.6.2020—24.7.2020. Samtidigt överlämnades propositionen till rådet för bedömning av lagstiftningen. Propositionen har behandlats av delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning den 9 september 2020. 

Man har begrundat en utvidgning av förskoleundervisningen till 5-åriga barn bland annat redan när förskoleundervisningen i dess nuvarande form inleddes i början av 2000-talet.Undervisningsministeriets promemoria 22.3.2001 Då diskuterades en läroplikt som skulle börja redan när man fyllt 6 år, varvid också förskoleundervisningen skulle börja tidigare, dvs. för 5-åringar. 

År 2019 utarbetade Utbildningsstyrelsen en preliminär utredning om tvåårig förskoleundervisning (Rapporter och utredningar 2019: 2a). 

I utredningen Vägkarta för småbarnspedagogiken för 2017—2030 som publicerades 2017 rekommenderades utvidgning av förskoleundervisningen till 5-åringar som ett sätt att höja deltagandet i småbarnspedagogik. Enligt utredningsgruppens bedömning skulle förskoleundervisningens etablerade ställning och uppgift samt avgiftsfriheten leda till att fler barn deltar i småbarnspedagogik. Detta skulle stöda varje barns möjligheter till gynnsam utveckling och lärande samt göra det lättare att upptäcka hinder för utvecklingen och lärandet i ett tidigt skede. I utredningen betonas att förskoleundervisningen och småbarnspedagogiken som kompletterar den ska bilda en sammanhängande och integrerad helhet. Karila, K., Kosonen, T. & Järvenkallas, S. 2017. Vägkarta för småbarnspedagogiken för 2017—2030. Riktlinjer för en höjning av deltagarfrekvensen samt för utveckling av daghemspersonalens kompetens, personalstruktur och utbildning. Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2017:30. 

Både Sipiläs och Marins regeringar har gjort försök med avgiftsfri småbarnspedagogik för 5-åringar. I början av augusti 2018 inledde statsminister Sipiläs regering ett försök med avgiftsfri småbarnspedagogik för 5-åringar. Syftet med försöket var att öka deltagandet i småbarnspedagogik och således främja jämlikheten inom utbildningen. Avgiftsfri småbarnspedagogik erbjöds 20 timmar i veckan och i försöket deltog 19 kommuner och cirka 12 639 barn. Försöket pågick i ett år, men regeringen beslutade att fortsätta försöket med en andra försöksperiod. Under den andra perioden 2019—2020 deltar ca 18 280 barn från 26 kommuner. Statsminister Sanna Marins regering har beslutat att fortsätta försöket med en tredje period, dvs. från augusti 2020 till utgången av juli 2021. I den tredje försöksomgången deltar sammanlagt 26 kommuner och enligt kommunernas uppskattning 17 332 femåriga barn. 

Försöken har föregåtts av bland annat försöket med basinkomst. Finlands försök med basinkomst var världens första riksomfattande och lagstadgade försök med basinkomst som var baserad på en randomiserad fältprovskonstellation. Deltagande i försöket grundade sig inte på frivillighet, så det går att göra tillförlitligare bedömningar av dess konsekvenser än vad som är möjligt i andra försök som grundar sig på frivillighet. SHM pressmeddelande 110/2020 

2.1  Lagstiftningen om småbarnspedagogik och förskoleundervisning

I Finland har alla barn under läropliktsåldern rätt till småbarnspedagogik. Bestämmelser om småbarnspedagogik finns i lagen om småbarnspedagogik (540/2018) och i förordningar som utfärdats med stöd av den. Enligt 1 § 6 mom. i lagen om småbarnspedagogik ska det allmänna se till att varje barn kan delta i förskoleundervisning enligt lagen om grundläggande utbildning. I 12 § 2 mom. (trädde i kraft 1.8.2020) föreskrivs vidare att när barnet deltar i sådan förskoleundervisning, annan verksamhet genom vilken målen för förskoleundervisningen uppnås eller grundläggande utbildning som avses i lagen om grundläggande utbildning innan det nått den läropliktsålder som avses i lagen om grundläggande utbildning, ordnas kompletterande småbarnspedagogik. 

Bestämmelser om förskoleundervisning finns i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) och i förordningar som utfärdats med stöd av den. Barnets rätt till förskoleundervisning och kommunens skyldighet att ordna sådan infördes genom ändringen av lagen om grundläggande utbildning 1288/1999, som inledde en stegvis reform av förskoleundervisningen från den 1 augusti 2000. Under det första verksamhetsåret 2000—2001 var det frivilligt för kommunerna att ordna förskoleundervisning, med undantag för elever som omfattades av förlängd läroplikt. År 2000 beviljades 95 försökstillstånd för utbildningsanordnare som tog i bruk Utbildningsstyrelsens försöksläroplan under läsåret 2000—2001 och utarbetade egna lokala läroplanerUtbildningsstyrelsens promemoria 31.10.2000. Från den 1 augusti 2001 har kommunerna varit skyldiga att ordna förskoleundervisning för alla barn som har rätt till förskoleundervisning. År 2015 blev deltagande i förskoleundervisning eller annan verksamhet genom vilken målen för förskoleundervisningen uppnås obligatoriskt för barn i förskoleåldern (lag 1040/2014). 

I 1 § i lagen om grundläggande utbildning föreskrivs att om förskoleundervisning enligt lagen om grundläggande utbildning ordnas på ett sådant daghem eller i ett sådant familjedaghem som avses i 1 § 2 mom. 1 eller 2 punkten i lagen om småbarnspedagogik, tillämpas på förskoleundervisningen dessutom, om inte något annat föreskrivs i denna lag eller i en förordning med stöd av den, vad som bestäms i lagen om småbarnspedagogik eller i en förordning med stöd av den. Enligt 1 § i lagen om småbarnspedagogik tillämpas på förskoleundervisning som ordnas på ett daghem bestämmelserna om gruppstorlek och dimensionering av personalen i denna lag. 

Förskoleundervisningens begynnelsetidpunkt och omfattning

Förskoleundervisningen börjar i regel året innan läroplikten börjar, när barnet är 6 år. Enligt 25 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning börjar läroplikten det år då barnet fyller 7 år. Enligt 26 a § i lagen om grundläggande utbildning ska barnet året innan läroplikten uppkommer delta i ettårig förskoleundervisning eller annan verksamhet genom vilken målen för förskoleundervisningen uppnås. 

För barn som omfattas av förlängd läroplikt kan förskoleundervisningen inledas redan när de fyllt 5 år och förskoleundervisningen kan pågå i två år. I 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning anges att ”om ett handikapp eller en sjukdom hos barnet medför att de mål som ställts för den grundläggande utbildningen uppenbarligen inte kan nås under nio år, blir barnet läropliktigt ett år tidigare än vad som bestäms i 1 mom. och läroplikten fortgår i 11 år.” Detta kallas förlängd läroplikt. I 26 a § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning anges att ”med avvikelse från bestämmelsen i 1 mom. ska barn som omfattas av sådan förlängd läroplikt som avses i 25 § 2 mom. delta i förskoleundervisning enligt 26 § 1 mom. det år läroplikten uppkommer. Dessutom har ett barn som omfattas av förlängd läroplikt rätt att få förskoleundervisning det år barnet fyller fem år.” I förlängd läroplikt är förskoleundervisningen för barn i åldern 6 år alltså en del av läroplikten. Därtill har ett barn som omfattas av förlängd läroplikt rätt att få förskoleundervisning det år barnet fyller fem år. Ett barn som omfattas av förlängd läroplikt kan vara två år i förskoleundervisning så att barnet deltar i förskoleundervisningen i åldern 5—6 eller 6—7. 

Enligt 9 § i lagen om grundläggande utbildning omfattar förskoleundervisningen ett år. Förskoleundervisningen kan i specialundervisning för elever som omfattas av förlängd läroplikt samt, med tillstånd av vederbörande ministerium, i sådan undervisning på främmande språk som avses i 10 § 4 mom., omfatta två år. 

I 3 § i förordningen om grundläggande utbildning (852/1998) finns bestämmelser om undervisningens omfattning per år och vecka. Enligt bestämmelsen ges förskoleundervisning i minst 700 timmar. Enligt 4 § i förordningen om grundläggande utbildning får elevens arbetsdag i förskoleundervisning omfatta högst fem lektioner. 

Förskoleundervisningens mål och annan verksamhet genom vilken målen för förskoleundervisningen uppnås

Barnets vårdnadshavare ska se till att barnet deltar i förskoleundervisning eller annan verksamhet genom vilken målen för förskoleundervisningens uppnås. Den övriga verksamhet genom vilken målen för förskoleundervisningen uppnås har av ändamålsenlighetsskäl inte definierats särskilt noggrant. Målen för förskoleundervisningen kan under vissa förutsättningar uppnås t.ex. inom småbarnspedagogik på heltid eller deltid eller hemma. 

Enligt 5 § i statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen (422/2012, nedan timfördelningsförordningen) har förskoleundervisningen som särskilt mål att i samarbete med vårdnadshavarna främja barnens utvecklings- och inlärningsförutsättningar samt att stärka barnens sociala färdigheter och sunda självkänsla med hjälp av lek och positiva inlärningserfarenheter. 

Enligt 14 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning beslutar Utbildningsstyrelsen om målen för och det centrala innehållet i den grundläggande utbildningens olika läroämnen, ämneshelheter, elevhandledningen och annan undervisning som avses i lagen om grundläggande utbildning samt om de centrala principerna för samarbetet mellan hemmet och skolan och för elevvården och om målen för den elevvård som hör till undervisningsväsendet (grunderna för läroplanen). 

Enligt grunderna för läroplanen för förskoleundervisningen (Utbildningsstyrelsen, 2014) ska i förskoleundervisningen användas pedagogiska metoder som lämpar sig för småbarnspedagogik och barnens intressen respekteras när undervisningen ordnas. Olika former av lek ska ständigt ingå i förskoleundervisningens verksamhet. Vårdnadshavarna är viktiga samarbetsparter i planeringen, genomförandet och utvärderingen av verksamheten. Stödet för växande och lärande samt elevvården ordnas vid behov genom sektorsövergripande samarbete. Förskoleundervisningen är målinriktad verksamhet. Målen för undervisningen fastställs enligt grunderna för läroplanen och den lokala läroplan som utarbetats utgående från läroplansgrunderna. Läroplanen ska inte fastställa gemensamma mål för barnens lärande. Individuella mål främjar barnens växande och lärande, och därför ska läraren diskutera varje barns individuella behov, önskemål och mål för lärandet med barnet och barnets vårdnadshavare. Förskolepersonalen ska planera undervisningen och utveckla lärmiljöerna utgående från dessa behov och önskemål. För att göra lärandet ännu mer målinriktat, kan läraren för varje barn utarbeta en plan för barnets lärande tillsammans med barnet och vårdnadshavaren. En plan för barnets lärande ska alltid utarbetas ifall barnet får intensifierat stöd. För barn som omfattas av särskilt stöd ska en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP) utarbetas med stöd av 16 a § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning. 

I Finland, liksom i de övriga nordiska länderna, är bedömningen av kvaliteten på förskoleundervisningen och småbarnspedagogiken en kontextbunden och komplex fråga. Kvalitet är en mycket kultur- och värdebunden fråga. I fråga om förskoleundervisningen och småbarnspedagogiken hör Finland till den nordiska traditionen, som betonar barnens behov samt lärande med hjälp av lek och genom lek. Målet för förskoleundervisningen är att i samarbete med hemmen och vårdnadshavarna främja barnets utvecklings- och inlärningsförutsättningar samt att stärka barnets sociala färdigheter och sunda självkänsla med hjälp av lek och positiva inlärningserfarenheter. Förskoleundervisningen är inte läroämnescentrerad och barnens inlärningsresultat bedöms inte. De pedagogiska målen ställs upp för personalens verksamhet och uppnåendet av dem utvärderas.  

Sätt att ordna förskoleundervisning

I enlighet med 4 § i lagen om grundläggande utbildning är en kommun skyldig att för barn i läropliktsåldern som bor på kommunens område ordna grundläggande utbildning samt förskoleundervisning året innan läroplikten uppkommer. Kommunen är dessutom skyldig att ordna förskoleundervisning det år läroplikten uppkommer för barn som omfattas av sådan förlängd läroplikt som avses i 25 § 2 mom. och för barn som enligt 27 § inleder den grundläggande utbildningen ett år senare än vad som bestämts. De tjänster som avses i lagen om grundläggande utbildning kan kommunen ordna själv eller i samråd med andra kommuner eller genom att skaffa tjänsterna av de anordnare av grundläggande utbildning som avses i 7 eller 8 §. Kommunen kan skaffa tjänster som gäller förskoleundervisning också av någon annan offentlig eller privat serviceproducent. Kommunen svarar för att de tjänster som den skaffar ordnas enligt denna lag. 

Enligt 7 § i lagen om grundläggande utbildning kan statsrådet bevilja en registrerad sammanslutning eller stiftelse tillstånd att ordna sådan utbildning som avses i lagen om grundläggande utbildning. Enligt 8 § i lagen om grundläggande utbildning kan staten ordna utbildning som avses i lagen om grundläggande utbildning. Beslut om att ordna utbildning och att lägga ned verksamheten fattas av vederbörande ministerium med iakttagande i tillämpliga delar av 7 § 2—4 mom. 

Enligt 23 a § 1 mom. i förordningen om grundläggande utbildning ska ansökan till förskoleundervisning göras innan undervisningen inleds och på det sätt som utbildningsanordnaren förutsätter. Utbildningsanordnaren ska på förhand informera om de platser där förskoleundervisning ordnas, när undervisningen inleds och avslutas och om förfarandet vid ansökan till förskoleundervisning som utbildningsanordnaren ordnar eller skaffar. Enligt 2 mom. kan en elev också ansöka om inträde till en annan förskoleundervisningsplats än den kommunen anvisar enligt 6 § 2 mom. lagen om grundläggande utbildning. När dessa elever antas ska enhetliga antagningsgrunder tillämpas. Kommunen kan dock besluta att till förskoleundervisning som kommunen ordnar eller skaffar i första hand anta barn som är bosatta i kommunen. Enligt 3 mom. kan ansökan till förskoleundervisning göras vid en senare tidpunkt än den utbildningsanordnaren förutsätter enligt 1 mom. om barnets boningsort eller vårdnadshavarens arbets- eller studiesituation förändras eller om andra motsvarande särskilda skäl föreligger. 

Enligt 6 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning kan förskoleundervisning ges förutom vid en plats för grundläggande utbildning även vid en dagvårdsplats enligt lagen om småbarnspedagogik, varvid på förskoleundervisningen tillämpas förutom lagen om grundläggande utbildning även lagen om småbarnspedagogik., 

Kommunerna ska se till att också barn som behöver skiftomsorg faktiskt har möjlighet att delta i förskoleundervisningen. När förskoleundervisningen gjordes obligatorisk fäste riksdagens kulturutskott uppmärksamhet vid och uttryckte sin oro över bl.a. ordnandet av förskoleundervisning inom skiftomsorgen. I kulturutskottets betänkande (11/2014 rd) konstateras att ”särskild uppmärksamhet bör ägnas åt förskoleundervisningen i dygnetruntvården och privata daghem. Förskoleelever i dygnetruntvård är en särskild grupp och deras förskoleundervisning måste ofta ordnas individuellt. Deltagandet får inte leda till oskäligt långa resor för barnen eller föräldrarna eller svårarrangerade förflyttningar under dagen mellan förskoleundervisning och dagvård. Barnens skol- eller dagisdag får inte heller bli oskäligt lång.” Ordnandet av förskoleundervisning för barn i skiftomsorg förutsätter ofta individuella lösningar för att förskoleundervisningen ska kunna genomföras i enlighet med barnets bästa och man samtidigt ska kunna trygga behövliga tjänster inom småbarnspedagogiken på grund av föräldrarnas arbetsskift eller studier. Förskoleundervisningen ska också ordnas flexibelt de dagar då barnet även i övrigt deltar i småbarnspedagogiken. Genomförandet av förskoleundervisning får inte leda till att barnet på grund av förskoleundervisningen blir tvunget att delta i småbarnspedagogik alla veckodagar. 

Förmåner och stöd

Förskoleundervisningen är avgiftsfri med stöd av lagen om grundläggande utbildning. Till skillnad från förskoleundervisningen kan småbarnspedagogiken vara avgiftsbelagd. Enligt 61 § i lagen om småbarnspedagogik tillämpas på avgifter som tas ut för småbarnspedagogik lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken (1503/2016, klientavgiftslagen). Klientavgiftslagen innehåller bestämmelser om den klientavgift som tas ut för småbarnspedagogik som kommunen ordnar på daghem och i familjedagvård. 

I lagen om grundläggande utbildning föreskrivs om tre stödnivåer inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Enligt 16 § i lagen om grundläggande utbildning har för det första elever som tillfälligt blivit efter i studierna eller annars behöver kortvarigt stöd för inlärning rätt att få stödundervisning. För det andra har elever som har svårigheter med inlärning eller skolgång rätt att få specialundervisning på deltid vid sidan av den övriga undervisningen. 

16 a § i lagen om grundläggande utbildning gäller intensifierat stöd. Enligt paragrafen ska elever som för sin inlärning eller skolgång behöver regelbundet stöd eller flera olika former av stöd samtidigt ges intensifierat stöd i enlighet med en plan för elevens lärande. 

Den sista stödnivån utgörs av 17 § i lagen om grundläggande utbildning, som gäller särskilt stöd. Enligt bestämmelsen består det särskilda stödet av specialundervisning och annat stöd som ges enligt denna lag. Specialundervisning ordnas, med beaktande av elevens bästa och förutsättningarna att ordna undervisning, i samband med den övriga undervisningen eller delvis eller helt i specialklass eller på något annat lämpligt ställe. I ett beslut om att ge särskilt stöd ska anges den normala undervisningsgruppen, eventuella tolknings- och biträdestjänster samt övriga tjänster som avses i 31 § och vid behov ovannämnda undantagsarrangemang i undervisningen. Enligt 17 a § i lagen om grundläggande utbildning ska en individuell plan för anordnande av undervisningen (IP) tas fram för verkställigheten av ett beslut om särskilt stöd. 

Förskoleundervisningen omfattas också av lagen om elev- och studerandevård (1287/2013), som föreskriver om elevens rätt till elevvård. Lagens 9 § garanterar eleven rätt att avgiftsfritt anlita sådan elevhälsa som han eller hon behöver för att kunna delta i undervisningen. Den individuella hälso- och sjukvården för barn i förskoleundervisning ordnas i enlighet med 15 § i hälso- och sjukvårdslagen som en del av rådgivningstjänsterna (RP 67/2013 rd). 

Enligt 32 § i lagen om grundläggande utbildning har barn som deltar i förskoleundervisning också rätt till transporter när kriteriet på fem kilometer uppfylls eller om resan med beaktande av elevens ålder och andra omständigheter är alltför svår, ansträngande eller farlig för eleven. Ett alternativ till fri transport är ett tillräckligt understöd för transport eller ledsagande. Barn som omfattas av förlängd läroplikt har också rätt till inkvartering enligt 33 § i lagen om grundläggande utbildning, om förskoleresan inte kan ordnas i enlighet med 32 §. 

Enligt regeringens proposition om den gällande lagen om grundläggande utbildning (RP 86/1997 rd) har avsikten varit att bestämmelsen om skolreseförmån i 32 § i lagändringen ska förbli oförändrad i enlighet med den tidigare grundskolelagen. Enligt regeringens proposition (RP 30/1982 rd) med förslag till grundskolelagen (476/1983) som föregick den nuvarande lagen om grundläggande utbildning sker skoltransporten ”i allmänhet med ett av kommunen organiserat samfärdsmedel eller med utnyttjande av ett allmänt samfärdsmedel som kommunen bekostar. Om vårdnadshavaren ordnar elevens transport eller ledsagande bör detta i tillräcklig utsträckning understödas. Enligt motiveringen till 47 §, som gäller skoltransport och inkvartering, kan understödet anses vara tillräckligt, om ersättning för de nödvändiga och direkta utgifterna för transport eller ledsagande betalas till vårdnadshavaren. Det kan även vara befogat att betala ersättning för användning av eget fordon och för den tidsförlust som eventuellt åsamkas vårdnadshavaren. Understödet får dock inte vara större än vad kostnaden för transport eller ledsagande skulle bli om saken ordnas av kommunen.” 

Det finns relativt mycket rättspraxis i fråga om skolresor, till exempel när det gäller mätning av resor. Av avgörandena Bl.a. AOA 23.11.2006 dnr 326/4/05 samt HFD 2009:103 framgår att det inte finns någon prioritetsordning mellan transport och understöd, men enligt Kommunförbundets utredning anser största delen av kommunerna att transport som ordnas av kommunen är den primära metoden. Enligt riksdagens biträdande justitieombudsman är det inte tillräckligt att erbjuda understöd för resor till familjer som inte har egen bil till sitt förfogande, utan man bör sträva efter att ordna resan t.ex. med hjälp av taxitransport för att den rätt till avgiftsfri grundläggande utbildning som tryggas i 16 § 1 mom. i grundlagen ska tillgodoses. Enligt högsta förvaltningsdomstolen skulle transportunderstödet också ersätta de resor där barnet inte var med när de direkt hänförde sig till hämtandet av barnet från förskolan (HFD 2020: 82). 

I motsats till förskoleundervisningen har barn inte någon transportförmån inom småbarnspedagogiken. I lagen om småbarnspedagogik föreskrivs inte heller om tre stödnivåer, såsom i lagen om grundläggande utbildning, och stödbegreppen motsvarar inte heller stödbegreppen i lagen om grundläggande utbildning. I fråga om småbarnspedagogiken finns en bestämmelse om stöd i 23 § i lagen om småbarnspedagogik, som gäller barnets plan för småbarnspedagogik. Enligt bestämmelsen ska för varje barn på ett daghem eller i familjedagvård en individuell plan för småbarnspedagogik göras upp i syfte att genomföra barnets fostran, undervisning och vård. Någon motsvarande individuell plan ska inte utarbetas för ett barn som deltar i förskoleundervisning, om barnet inte har behov av en IP. 

Barn som deltar i förskoleundervisning omfattas inte av sådan morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i lagen om grundläggande utbildning, utan de har rätt till småbarnspedagogik som kompletterar förskoleundervisningen i enlighet med 12 § i lagen om småbarnspedagogik. Den småbarnspedagogiska verksamheten är mer reglerad än klubbverksamheten, bland annat i fråga om personaldimensionering, behörighetsvillkor för personalen och måltider. 

Förskoleundervisningen utgör inget hinder för syskonförhöjning av vårdpenningen enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996). Ifall ett under treårigt barn som är berättigat till stöd för hemvård av barn har ett syskon som deltar i förskoleundervisning, kan vårdnadshavaren få vårdpenningens syskonförhöjning till fullt belopp. Däremot utgör just småbarnspedagogiken ett hinder för en syskonförhöjning. Vårdpenningens och vårdtilläggets belopp som anges i ovan nämna lag kan höjas med ett kommuntillägg, om den kommun som ansvarar för finansieringen av stödet fattar ett sådant beslut. Förskoleundervisningen kan sänka beloppet på kommuntillägget, beroende på kommunens avtal om kommuntillägg. 

Gruppstorlekar

Enligt 30 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning ska undervisningsgrupperna bildas så att målen i läroplanen kan nås i undervisningen. Närmare bestämmelser om gruppstorleken för elever som omfattas av förlängd läroplikt och elever med mycket grav utvecklingsstörning finns i förordningen om grundläggande utbildning. 

Undervisnings- och kulturministeriet har den 16 juni 2000 gett anordnarna av förskoleundervisning en rekommendation om bildande av undervisningsgrupper i förskoleundervisningen. Rekommendationen gäller barn som deltar i förskoleundervisning i skolans lokaler och inte deltar i småbarnspedagogik som kompletterar förskoleundervisningen Enligt rekommendationen får en sådan förskoleundervisningsgrupp enligt huvudregeln omfatta högst 13 elever. Om det i gruppens arbete under största delen av tiden förutom en lärare som meddelar undervisning deltar ett skolgångsbiträde, en barnskötare eller en annan yrkesutbildad person med lämplig utbildning för uppgiften, kan undervisningsgruppen dock omfatta 20 elever. Bestämmelserna om undervisningsgruppens maximistorlek kan temporärt överskridas, om detta med tanke på undervisningen eller något annat tvingande skäl är motiverat, och ifall arrangemanget inte äventyrar uppnåendet av undervisningens mål. De barn som deltar i förskoleundervisningen bildar en egen grupp, även om det skulle finnas elever som deltar i den grundläggande utbildningen i samma lokal. 

Enligt 1 § i lagen om småbarnspedagogik tillämpas på förskoleundervisning som ordnas på ett daghem bestämmelserna om gruppstorlek och dimensionering av personalen i denna lag. Därmed är personaldimensioneringen för förskoleundervisning som ordnas i lokaler för småbarnspedagogik i fråga om barn som inte deltar i småbarnspedagogik som kompletterar förskoleundervisningen 1/13 enligt 1 § i förordningen om småbarnspedagogik (753/2018). 

I undervisnings- och kulturministeriets brev av den 21 september 2015 konstateras att om ett barn utöver förskoleundervisning deltar i småbarnspedagogik på samma verksamhetsställe så att dagens totala längd är över fem timmar, ska man för hela dagen tillämpa dimensioneringen som gäller för heldagsvård för barn som fyllt tre år. I detta fall är dimensioneringen i enlighet med 1 § i förordningen om småbarnspedagogik 1/8. Om den totala längden på dagen för ett barn som deltar i förskoleundervisning och småbarnspedagogik är högst fem timmar, följer dimensioneringen bestämmelserna om deltidsvård för barn som fyllt tre år, dvs. 1/13. Dessa dimensioneringar gäller oavsett om verksamhetsstället är ett daghem eller en skola så länge verksamhetsstället är detsamma hela dagen. Verksamhetsstället anses vara detsamma exempelvis när förskoleundervisningen och småbarnspedagogiken sker i samma gårdskrets. Beräknandet av dagens totala längd avbryts om verksamhetsstället byts ut. I detta fall beräknas dimensioneringen separat inom förskoleundervisningen, dvs. enligt rekommendationen, och inom småbarnspedagogiken, dvs. enligt 1 § i förordningen om småbarnspedagogik. 

Behörighetsvillkor för personalen

Bestämmelser om behörigheten för lärare ingår i förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (986/1998). Behörig att ge förskoleundervisning är enligt 7 § i förordningen för det första den som är behörig att ge klassundervisning. Vidare föreskrivs där att den som har avlagt barnträdgårdslärarexamen (numera lärare inom småbarnspedagogik) är behörig att ge förskoleundervisning. I paragrafen föreskrivs därtill om övergångsbestämmelser gällande behörighet att ge förskoleundervisning för den som har en studiebakgrund som socialpedagog eller socionom (YH). I 8 § 5 mom. föreskrivs särskilt om behörighet att ge förskoleundervisning för elever i behov av särskilt stöd som avses i 17 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning. 

I lagen om småbarnspedagogik ingår bestämmelser om behörigheter för personalen (kap.6). Lagens 26 § innehåller bestämmelser om lärare inom småbarnspedagogik. Den som är klasslärare är inte behörig som lärare inom småbarnspedagogik om han eller hon inte dessutom avlagt kompletterande studier i småbarnspedagogik, liksom lärare inom småbarnspedagogik inte heller är behöriga som klasslärare. Om man till förskoleundervisningen även lagt småbarnspedagogik, till exempel före och genast efter tidpunkten för förskoleundervisningen, så är klassläraren enligt nuvarande bestämmelser behörig som lärare under förskoleundervisningen (t.ex. kl. 9—13), men inte behörig som lärare inom småbarnspedagogik under den resterande tiden. 

2.2  Bedömning av nuläget inom småbarnspedagogik och förskoleundervisning

Småbarnspedagogik

Enligt statistik från Institutet för hälsa och välfärd Statistikrapport 32/2019. deltog sammanlagt barn 252 216 i småbarnspedagogik i Finland 2018. Antalet motsvarar ungefär 74 procent av alla barn i åldern 1—6 år i befolkningen. År 2018 deltog 88,6 procent av alla femåringar i småbarnspedagogiken. Detta är mindre än i övriga Norden, där motsvarande andel till exempel i Sverige var 95,3 procent och i Norge 97,6 procent år 2019. I Finland är andelen barn som deltar i småbarnspedagogiken klart lägre än i det övriga Norden eller de flesta OECD-länderna. Andelen stiger dock avsevärt, när barnet kommer i förskoleåldern, där andelen deltagare är ca 99 procent av alla sexåringar. 

För Finlands del är det troligen stödet för hemvård av barn som sänker andelen som deltar i småbarnspedagogiken. Om ett barn som är under tre år inte har någon plats inom tjänsterna för småbarnspedagogik, får familjen stöd för hemvård. Om också barnets syskon vårdas i hemmet stiger hemvårdsstödet med syskonförhöjningen. Om de äldre syskonen får tjänster inom småbarnspedagogiken på deltid eller på heltid, utbetalas ingen syskonförhöjning. Detta innebär att ifall ett äldre syskon övergår till att anlita tjänster inom småbarnspedagogiken, så sjunker familjens inkomster, vilket kan betyda att sådana tjänster är ett dåligt alternativ för familjen. Även om man inte undersökt hur hemvårdsstödet påverkar inlärningen hos barn i alla åldersgrupper under skolåldern, finns det tecken på att de barn under skolåldern som har deltagit i småbarnspedagogiska tjänster klarar sig bättre i rådgivningens LENE-test än de som vårdats hemma Kosonen, T. & Huttunen, K. 2018. Kotihoidon tuen vaikutus lapsiin. Löntagarnas forskningsinstitut. Tutkimuksia 115. Helsingfors.. 

Internationella undersökningar har konstaterat att deltagande i högklassig småbarnspedagogik till ett skäligt pris medför bättre inlärningsresultat i skolan och längre fram, i synnerhet för barn i låginkomsttagar- eller invandrarfamiljer. Ruhm, C. & Waldfogel, J. 2012. Long-term effects of early childhood care and education. Nordic Economic Policy Review 1/2012, 23—51; se även Deming, D. 2009. Early childhood intervention and life-cycle skill development: Evidence from Head Start. American Economic Journal: Applied Economics, 1(3), 111—134.. Undersökningar som företagits i Finland har inte kommit fram till ett lika tydligt orsakssamband, men deltagande i småbarnspedagogiken verkar ändå påverka utbildningsvägen och även sysselsättningsläget i barnfamiljer positivt Erola, J., Jalonen, S. & Lehti, H. 2016. Parental Education, Class and Income over Early Life Course and Children’s Achievement. Research in Social Stratification and Mobility 44 (2016), 33—43.. På basis av forskning i barns inlärningsresultat kan man säga att en tidigare start inom småbarnspedagogiken medverkar till bättre inlärningsresultat hos barn på de lägsta klasserna i skolan. Emellertid kan man vanligtvis inte längre observera sådana skillnader i inlärningsresultaten i grundskolans slutskede eller längre fram. Drange, N., & Havnes, T. 2019. Early childcare and cognitive development: Evidence from an assignment lottery. Journal of Labor Economics, 37(2), 581—620. 

Statsminister Sipiläs regering inledde ett försök med avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar från och med augusti 2018, och försöket fortsätter för en tredje period till utgången av juli 2021. Inom ramen för försöket beviljar staten understöd till kommuner som beslutar att inte ta ut en klientavgift för småbarnspedagogik för 5-åringar som deltar i småbarnspedagogik 20 timmar i veckan. Bidraget kompenserar de minskade klientavgiftsintäkterna. Under den första perioden kompenserades 20 procent av de förlorade klientavgifterna med statsunderstöd och under den andra försöksperioden 40 procent. Under försökets tredje period höjs statens finansieringsandel till kommunerna till 79,23 procent. 

Nationella centret för utbildningsutvärdering genomför utvärderingen av försöket. Den första utvärderingsrapporten om försöket publicerades hösten 2019 Siippainen, A., Repo, L., Metsämuuronen, J., Kivistö, A., Alasuutari, M., Koivisto, P. & Saarikallio-Torp, M. 2019. Utvärdering av försöket med avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar. Utvärdering av försökets första skede. (Sammanfattning på svenska) Nationella centret för utbildningsutvärdering. Publikationer 16:2019. https://karvi.fi/app/uploads/2019/09/KARVI_1619.pdf. Enligt den har andelen barn som deltar i småbarnspedagogik ökat under försökets gång. Deltagandet i småbarnspedagogik var vanligare i kommuner där rätten till småbarnspedagogik inte hade begränsats och personaldimensioneringen inte höjts till 1:8. 

I försökskommunerna effektiviserades servicestyrningen och man utvecklade nya arbetsformer inom den. Styrningen kunde till exempel vara mer personlig och familjer kunde kontaktas per brev eller telefon. Vårdnadshavarnas upplevelse av försöket var positiv. Å andra sidan var det också på grund av vårdnadshavarnas attityder som en del barn inte deltog i småbarnspedagogik. Avgiftsfrihet är inte i sig ett tillräckligt incitament för att höja deltagarandelen. Om vårdnadshavarna är missnöjda med kvaliteten på småbarnspedagogiken, om de till exempel anser att barngrupperna är för stora eller att personalen byts ut för ofta, vill de inte att barnen deltar i småbarnspedagogiken oavsett om den är avgiftsfri eller ej. Ett uppenbart missförhållande var också att om familjen fick hemvårdsstöd så var det inte avgiftsfritt att ett äldre syskon deltog i försöket, eftersom familjen i så fall gick miste om syskonförhöjningen till hemvårdsstödet. 

Förskoleundervisning

Förskoleundervisning ordnas i hela Finland både på daghem och i grundskolor. År 2019 var antalet elever i förskoleundervisning 59 652, varav 9 445 deltog i förskoleundervisning i skolan och 50 2017 på daghem. Detta är ca 99 procent av alla barn i åldern 1—6 år. Största delen av barnen som deltog i förskoleundervisningen, dvs. 84 procent, deltog i förskoleundervisning i anslutning till småbarnspedagogiken. I förskoleundervisning i anslutning till skolan deltog ca 16 procent. Enligt den senaste statistiken omfattades 79 procent av alla sexåringar av småbarnspedagogik som kompletterar förskoleundervisningen. Vid privata och statliga läroanstalter deltar årligen ca tusen barn i förskoleundervisningen. 

Största delen av alla barn i förskoleåldern deltar under dagens lopp både i förskoleundervisning och kompletterande småbarnspedagogik som ordnas utöver den. Det innebär att barnens dag följer två lagar (lagen om grundläggande utbildning och lagen om småbarnspedagogik) och två läroplaner Utbildningsstyrelsens utredning om tvåårig förskoleundervisning https://minedu.fi/artikkeli/-/asset_publisher/opetushallituksen-selvitys-kaksivuotinen-esiopetus-vahvistaisi-yhdenvertaisuutta. Om förskoleundervisningen och den kompletterande småbarnspedagogiken erbjuds på två fysiskt åtskilda platser eller separata barngrupper, kan det splittra upp barnets dag. Barnets välbefinnande kan också påverkas negativt av ett stort antal interaktioner samt av att vuxna och barn byts ut Kauppinen, A. & Alasuutari, M. (2018). Esiopetusvuoden palvelukokonaisuudet lasten hyvinvoinnin ja yhdenvertaisuuden näkökulmista. Journal of Early Childhood Education Research 7(1), 147—169.. Kommunerna anser att de behöver tydligare bestämmelser för att kunna genomföra en högklassig förskoleundervisning på lika grunder. De önskar att lagstiftningen ska ge dem klara ramar för hur förskoleundervisningen och den kompletterande småbarnspedagogiken ska ordnas. Ruokonen, H., Siltanen, K. & Hanhela, T. 2019. Esiopetuksen järjestäminen Tampereen kaupunkiseudulla: nykytila ja laajentamisen edellytykset. https://www.tampereenseutu.fi/site/assets/files/19278/113_esiopetuksen_jarjestaminen_kaupunkiseudulla_raportti_-_kopio.pdf 

I fråga om servicesystem varierar ordnandet av förskoleundervisning från kommun till kommun, liksom också inom kommunerna. Förskoleundervisning ordnas både så att den är underordnad den grundläggande utbildningen och småbarnspedagogiken, i form av förskoleundervisningsgrupper i skolor och på daghem, i form av grupper för barn som behöver särskilt stöd, på verksamhetsställen inom småbarnspedagogiken som erbjuder skiftomsorg, i sammansatta skolklasser och även som klubbverksamhet. Servicearrangemangen påverkas också av den tidpunkt då barnet deltar i småbarnspedagogik: på vardagar under dagtid, vilket är vanligast, eller huvudsakligen på kvällstid och veckoslut. Särskilt bör man utveckla förskoleundervisningen för barn till vårdnadshavare i skiftarbete eller som av andra orsaker har avvikande arbetstider. För närvarande får kommunerna rätt fritt bestämma tiderna för anordnandet av förskoleundervisning och var den ordnas. Detta har lett till situationer där barn i skiftomsorg har kommit till förskoleundervisningen på morgonen och så eventuellt senare på dagen gått till daghemmet som erbjuder skiftomsorg I detta fall kan barnets dag i småbarnspedagogiken bli väldigt lång, vilket kan vara tungt för barnet. Ett barn som måste byta grupp under dagens lopp kan vara tvungen att interagera med hundratals vuxna och andra barn i olika grupper under en dag. Inom skiftomsorgen är antalet personer barnet ska relatera till vanligtvis större än hos barn som deltar i småbarnspedagogik dagtid. I kommunerna borde man anlägga ett helhetsperspektiv på servicesystemet när man överväger hur förskoleundervisningen ska ordnas: om dagen i småbarnspedagogik för ett barn i skiftomsorg riskerar att bli oskäligt lång eller om barnet tvingas delta i olika grupper under en och samma dag, bör man begrunda möjligheten att exempelvis ordna förskoleundervisning på eftermiddagen på ett verksamhetsställe som erbjuder skiftomsorg. Kauppinen, A. & Alasuutari, M. (2018). Esiopetusvuoden palvelukokonaisuudet lasten hyvinvoinnin ja yhdenvertaisuuden näkökulmista. Journal of Early Childhood Education Research 7(1), 147—169. 

I den pågående undersökningen Childcare utredde man år 2019 föräldrars (N=537) åsikter om frågor gällande anordnandet av barnens vård. Enligt de preliminära resultaten uppgav ca 32 procent av respondenterna att förskoleundervisningen borde börja vid fem års ålder. Ca 42 procent var av annan åsikt. I samma insamling av uppgifter önskade dock 58 procent av respondenterna att småbarnspedagogiken ska vara avgiftsfri för 5-åriga barn. https://www.jyu.fi/edupsy/fi/tutkimus/tutkimushankkeet/kotisivut/childcare På basis av den debatt som förts i offentligheten anser en del vårdnadshavare att förskoleundervisningen är betydligt mer skolmässig och formell än småbarnspedagogiken, vilket kan påverka föräldrarnas inställning. 

Alla grundläggande färdigheter, såsom barnets språkliga och matematiska färdigheter samt kommunikationsförmåga, utvecklas redan i ett tidigt skede. I synnerhet de språkliga färdigheterna och de matematiska förkunskaperna utvecklas mycket redan hos små barn. Enligt studien Väisänen, E. & Aunio, P. 2014. Matematiikkainterventio heikkojen ensiluokkalaisten oppimisen tukena. Journal of Early Childhood Education Research 3(2), 48—75.framgår brister i ett barns matematiska förkunskaper (kunskaper gällande matematiska relationer och ordningsföljder) redan vid skolstarten i form av svagare matematiska kunskaper än hos jämnåriga. Enligt en annan undersökning finns det tecken på att goda sociala färdigheter och samarbetsförmåga korrelerar med goda språkliga färdigheter och förkunskaper i läsning Pakarinen, E., Salminen, J., Lerkkanen, M-K. & von Suchodoletz, A. 2018. Reciprocal Associations Between Social Competence and Language and Pre-Literacy Skills in Preschool. Journal of Early Childhood Education Research 7(2), 207—234.. Enligt den gällande läroplanen lär man inte systematiskt barn att läsa och räkna i förskoleundervisningen, men däremot övar man upp deras förkunskaper i matematik och läsning. Inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen värdesätter barnen själva kamratrelationer, gemensamma aktiviteter, lek och spel Alasuutari, M., Karila, K., Alila, K. & Eskelinen, M. 2014. Vaikuta varhaiskasvatukseen. Lasten ja vanhempien kuuleminen osana varhaiskasvatuksen lainsäädäntöprosessia. Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2014:13; Barnombudsmannen (ska publiceras). Undersökningen Barnbarometern. November 2020.. 

Elever inom förskoleundervisningen omfattas av det stöd för utveckling och lärande som fastställs i lagen om grundläggande utbildning. De stödnivåer för utveckling och lärande som nämns i lagen är intensifierat och särskilt stöd som föregås av allmänt pedagogiskt stöd. Behovet av stöd bedöms och beslut och avgöranden fattas så snart som möjligt efter att förskoleundervisningen inletts. Stödet till barnet är flexibelt, planerat och varierar enligt stödbehovet. Stödet ska ges så länge, i den form och på den nivå som det behövs. Sektorsövergripande samarbete är viktigt vid bedömningen och genomförandet av stödet. I fråga om förskoleundervisningen föreskrivs det i lagen om elev- och studerandevård att elevhälsan inom förskoleundervisningen ordnas i sektorsövergripande samarbete med undervisningsväsendet och social - och hälsovårdsväsendet. En högklassig pedagogik inom förskoleundervisningen är en del av det allmänna stödet. Svårigheter förebyggs på förhand med pedagogiska arbetssätt och metoder med beaktande av både hela gruppens och det enskilda barnets behov. Om det allmänna stödet inte räcker till eller barnet behöver flera stödformer, beviljas barnet intensifierat stöd. Innan man övergår till intensifierat stöd görs en pedagogisk bedömning. Särskilt stöd ges till barn vars mål för tillväxt, utveckling och lärande inte uppnås på annat sätt. Det särskilda stödet föregås av en pedagogisk utredning. Det stöd för utveckling och lärande som erbjuds i förskoleundervisningen utvärderades 2018 Vainikainen, M-P., Lintuvuori, M., Paananen, M., Eskelinen, M., Kirjavainen, T., Hienonen, N., Jahnukainen, M., Thuneberg, H., Asikainen, M., Suhonen, E., Alijoki, A., Sajaniemi, N., Reunamo, J., Keskinen, H-L., & Hotulainen, R. 2018. Oppimisen tuki varhaislapsuudesta toisen asteen siirtymään: tasa-arvon toteutuminen ja kehittämistarpeet. Publikationsserie för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 55/2018.. Stödet ansågs i huvudsak ordnas bra, men strukturella stödåtgärder erbjuds till relativt få barn och i allmänhet kan sådant stöd inte ordnas särskilt snabbt. Eftersom förskoleundervisningen pågår endast ett år, kan detta innebära att om ett barn behöver stöd för utveckling och lärande så hinner man inte nödvändigtvis svara på behovet under förskoleåret. Bestämmelserna om stöd för utveckling och lärande i lagen om småbarnspedagogik (2 §) stannar på en klart allmännare nivå än i lagen om grundläggande utbildning och det är inte klart om barn som behöver stöd får ändamålsenligt stöd utan dröjsmål Vainikainen, M-P., Lintuvuori, M., Paananen, M., Eskelinen, M., Kirjavainen, T., Hienonen, N., Jahnukainen, M., Thuneberg, H., Asikainen, M., Suhonen, E., Alijoki, A., Sajaniemi, N., Reunamo, J., Keskinen, H-L., & Hotulainen, R. 2018. Oppimisen tuki varhaislapsuudesta toisen asteen siirtymään: tasa-arvon toteutuminen ja kehittämistarpeet. Publikationsserie för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 55/2018.. 

Trots den avvikande lagstiftningsgrunden är förskoleundervisningen en del av det finländska systemet för småbarnspedagogik Opetushallitus. 2014. Grunderna för läroplanen för förskoleundervisningen 2014. Föreskrifter och anvisningar 2016:1., vilket bör beaktas i genomförandet av förskoleundervisningen, verksamhetskulturen och verksamhetssätten. Förskoleundervisningens självständiga ställning uppfattas inte nödvändigtvis, vilket innebär att dess innehåll bestäms utifrån den organiserande aktörens förvaltningsområde samt den fysiska och sociala miljön Niikko, A. & Havu, S. 2009. In Search of Quality in Finnish Preschool Education. Scandinavian Journal of Educational Research 53(5), 431—445.. Den pedagogiska verksamhetskulturen inom förskoleundervisningen och den inledande undervisningen skiljer sig från varandra: förskoleundervisningen är integrerad och sammanhängande, medan den inledande undervisningen är läroämnesbaserad. Pyhältö, K., Soini, T., Pietarinen, J., & Havu-Nuutinen, S. 2010. Pedagogista hyvinvointia rakentamassa päiväkodin ja peruskoulun rajapinnalla. I verket M. Ubani, A. Kallioniemi & J. Luodeslampi (red.) Kokonaisvaltainen kasvatus, lapsi ja uskonto. Vanda: Lasten keskus. Att utvidga skolans metoder till att omfatta barn i förskoleåldern är inte en gynnsam riktning, eftersom skolan förutsätter sådan självständighet och mognad Holst, T. 2013. Vertaileva tapaustutkimus kuusivuotiaiden opetus-oppimis -vuorovaikutuksesta, matematiikkaepisodeista ja lukukäsitteen osaamisesta. Annales Universitatis Turkuensis C 359. som barn under skolåldern ännu inte har. Enligt undersökningar är övergången från småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen till skolan desto lättare ju mer systematisk övergångspraxisen är. Ahtola, A. 2012. Proactive and preventive student welfare activities in Finnish preschool and elementary school: Handling of transition to formal schooling and a national anti-bullying program as example. Annales Universitatis Turkuensis B 356; Karikoski, H. 2008. Lapsen koulunaloittaminen ekologisena siirtymänä: vanhemmat informantteina lapsen siirtymisessä esiopetuksen kasvuympäristöistä perusopetukseen. Acta Universitatis Ouluensis E Scientiae Rerum Socialium 100; se även Karila, K., Lipponen, L. & Pyhältö, K. (red.) 2013. Päiväkodista peruskouluun. Siirtymät varhaiskasvatuksen, esi- ja alkuopetuksen rajapinnoilla. Utbildningsstyrelsen Rapporter och utredningar 2013:17. 

4.1  De viktigaste förslagen

Lagen om grundläggande utbildning innehåller inga bestämmelser om förskoleundervisning för femåringar, med undantag för barn som omfattas av förlängd läroplikt. Den gällande 20 § (försök) i lagen om grundläggande utbildning lämpar sig inte för det föreslagna försöket, och därför föreslås det att det stiftas en separat försökslag om tvåårig förskoleundervisning. 

För att verkställandet av försöket och dess konsekvenser för barnen ska kunna utvärderas efter försöket har det utarbetats en försöksuppställning som baserar sig på stratifierad slumpmässig sampling. Vid planeringen av försöksuppställningen har man strävat efter ett sådant genomförandesätt som gör det möjligt att upptäcka även små konsekvenser efter försöket. I propositionen föreslås det att det i försökslagen ska föreskrivas om stratifierad randomisering i två skeden, där man i det första skedet väljer försökskommunerna och i det andra skedet väljer verksamhetsställena för försöket. Urvalet görs enligt principerna i lagen så att både finsk-, svensk- och samiskspråkiga kommuner från olika geografiska områden och olika kommuntyper deltar i försöket på ett sätt som är representativt för barnbefolkningen i åldern 5 år. I urvalet ska enligt förslaget ingå kommuner med minst hundra barn i åldern 5 år och minst fyra verksamhetsställen för förskoleundervisning. Kommuner där ovan nämnda kriterier inte uppfylls kan tillsammans bilda större helheter där det sammanlagt finns ett tillräckligt antal 5-åriga barn och verksamhetsställen som erbjuder förskoleundervisning. På så sätt blir det möjligt för alla kommuner i Finland att delta i urvalet. 

I det andra skedet av randomiseringen görs inom kommunerna eller de områden som består av kommunerna ett urval av de verksamhetsställen inom förskoleundervisning där det ska ordnas tvåårig förskoleundervisning enligt försökslagen. I urvalet beaktas den språkliga representativiteten och olika socioekonomiska områdens representativitet. Stärkandet av den utbildningsmässiga jämlikheten kan ske genom att man betonar urvalet av verksamhetsstället för förskoleundervisning till områden med så kallad positiv diskriminering. Barn som deltar i småbarnspedagogik på dessa verksamhetsställen som valts ut eller barn som bor på dessa verksamhetsställens område hör till försöksgruppen. De kommuner som valts till försöket ska informera vårdnadshavarna till barn i försöksgruppen om möjligheten att delta i den tvååriga förskoleundervisningen. Därefter ska vårdnadshavaren ansöka om en plats för barnet i den tvååriga förskoleundervisningen eller välja övrig verksamhet genom vilken målen för förskoleundervisningen uppnås. Försökets genomslag utvärderas som ett randomiserat fältförsök så att en del av barnen deltar i tvåårig förskoleundervisning samtidigt som en jämförbar grupp barn deltar enligt nuvarande lagstiftning och enligt familjens val i småbarnspedagogik och obligatorisk ettårig förskoleundervisning (”kontrollgrupp”). 

I propositionen föreslås det att utgångspunkten för planeringen av försöksverksamheten med den tvååriga förskoleundervisningen ska vara att utvidga den nuvarande ettåriga förskoleundervisningen enligt lagen om grundläggande utbildning. Fördelen med den modell med ettårig förskoleundervisning som föreskrivs om i lagen om grundläggande utbildning är ett tydligt förhållande till syskonförhöjningen av stödet för hemvård samt att det obligatoriskt att uppnå målen för förskoleundervisningen. Den tvååriga förskoleundervisningen eller annan verksamhet genom vilken målen för förskoleundervisningen uppnås är därmed obligatorisk för de barn som hör till försöksgruppen. Enligt förslaget ska försöket begränsas till sådana verksamhetsställen som erbjuder förskoleundervisning där barnet har möjlighet att delta i kompletterande småbarnspedagogik. På detta sätt strävar man efter att trygga kontinuiteten i barnets dag när barnet utöver förskoleundervisningen deltar i kompletterande småbarnspedagogik. I detta fall ska bestämmelserna i lagen om småbarnspedagogik iakttas också i fråga om dimensioneringen och gruppstorleken. Transportkostnaderna för ett barn som deltar i försöket med tvåårig förskoleundervisning på ett verksamhetsställe för förskoleundervisning ersätts under vissa förutsättningar. Detta ökar sannolikt 5-åringarnas deltagande i systematisk fostran. I försöket med tvåårig förskoleundervisning samlas information med flera metoder och mångsidigt som grund för en eventuell riksomfattande modell. 

I och med försöket kommer barn i åldern 4—5 år att omfattas av det stöd i tre steg som avses i lagen om grundläggande utbildning. Att ordna tillräckligt tidigt och ändamålsenligt stöd i rätt tid jämnar ut skillnaderna i inlärning mellan barnen och förebygger utslagning. En sådan modell för ordnande av stöd garanterar också kontinuiteten i stödet när barnet övergår till den grundläggande utbildningen. 

I propositionen föreslås det att en egen läroplan utarbetas för försöket med tvåårig förskoleundervisning. Som grund för läroplanen kan man använda de nuvarande grunderna för läroplanen för förskoleundervisningen, men i den bör man beakta kraven på pedagogik som lämpar sig för 4—5-åringar samt övergångar och kontinuiteter mellan småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den inledande undervisningen. De nuvarande målen för förskoleundervisningen, dvs. att främja förutsättningarna för barnets utveckling och lärande, att stärka barnens sociala färdigheter och barnets sunda självkänsla, kvarstår också i försöket. I försöket med tvåårig förskoleundervisning har man beaktat resultaten av försöket med avgiftsfri småbarnspedagogik för 5-åringar. 

I propositionen föreslås det att det för försöket inrättas ett försöksregister som möjliggör förvaltning, uppföljning, utvärdering och annan forskning i fråga om försöket. Utbildningsstyrelsen är personuppgiftsansvarig för registret. Uppnåendet av syftet med försöket utreds genom att man följer upp och utvärderar såväl hur försöket genomförs och lyckas som hur försöket påverkar barnen. Enligt förslaget genomförs uppföljningen och utvärderingen av en forskargrupp som undervisnings- och kulturministeriet bestämmer. En mellanrapport om uppföljningen och utvärderingen lämnas in i början av 2023. Uppföljningen och utvärderingen enligt försökslagen upphör 2025. Forskargruppen planerar och genomför utvärderingen på det sätt som är mest ändamålsenligt med tanke på helheten, dvs. exempelvis genom att utnyttja registermaterial, intervjuer, enkäter eller utvärderingar som man låter göra på barn som hör till målgruppen för försöket. 

I propositionen föreslås det att de kommuner som deltar i försöket ersätts med statsunderstöd för de extra kostnader som förorsakas av det första året av den tvååriga förskoleundervisningen enligt antalet barn som deltar i den tvååriga förskoleundervisningen och för bortfallet av klientavgifter för småbarnspedagogik enligt kommunens genomsnittliga kostnader. Enligt förslaget ersätts försökskommunen med specialunderstöd också för de kalkylerade administrativa kostnaderna för försöket enligt antalet barn i målgruppen. 

I propositionen föreslås det dessutom en ändring i lagen om småbarnspedagogik i fråga om en diversifiering av de tekniska lösningarna för utlämnande av uppgifter ur informationsresursen inom småbarnspedagogiken. Med fler metoder för utlämnande av uppgifter blir urvals-, uppföljnings-, utvärderings- och forskningsarbetet smidigare. 

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

5.1  Handlingsalternativen och deras konsekvenser

För att den uppföljning och utvärdering som ska vidtas i anslutning till försöket ska kunna genomföras på ett tillförlitligt sätt har man gått in för en försöksuppställning som möjliggör en utvärdering av försökets konsekvenser. Försöksuppställningen gör det möjligt att få syn på också konsekvenser av ganska ringa storlek. 

I beredningsskedet skissades två alternativa försöksuppställningar upp. Alternativ 1 hade inneburit att välja ut de barn som ska delta i försöket så att man i stället för att välja verksamhetsställen hade valt ut ett antal kommuner och kontrollkommuner. Problemet med den här modellen hade varit en lägre statistisk tillförlitlighet. Dessutom hade det varit en betydligt dyrare lösning, eftersom man i så fall varit tvungen att inkludera väldigt många kommuner i försöket. 

Alternativ 2 hade varit att låta kommunerna delta frivilligt i försöket. Problemet med den modellen hade varit hur representativt det blivit: sannolikt hade det lett till att kommuner med en aktiv strävan att utvecklas hade sökt sig försöket, och de skulle ha avvikit på olika sätt från kommuner som är mer passiva. Dessutom hade en frivillig medverkan också inneburit en risk för ett alltför litet deltagarantal. 

Ett alternativ som innehållsmässigt skilt sig från dessa hade varit en modell, där man tillämpat den gällande lagen om grundläggande utbildning på försöket i betydligt mindre grad och inom ramen för försöket till exempel provat på nya behörighetsvillkor för lärarna eller på nya gruppstorlekar. I ett rätt tidigt skede av beredningen insåg man dock att en utvidgning av den nuvarande förskoleundervisningen till att omfatta även femåringar gör det möjligt att uppnå de mål som ställts upp för försöket. Genom att utvidga det nuvarande systemet för förskoleundervisning kan man även beakta de negativa konsekvenserna av försöket med avgiftsfri småbarnspedagogik till exempel på familjernas utkomst. 

Även om man i försöket i stor utsträckning iakttar den gällande lagstiftningen om grundläggande utbildning, så kommer man att utarbeta en egen läroplan för försöket som även ska beakta de särskilda fostringsmässiga, utvecklingsmässiga och pedagogiska behoven hos de yngre barn som deltar i försöket samt förlängningen av förskoletiden. I läroplansarbetet är det också möjligt att beakta den oro för en skolmässig förskoleundervisning som förts fram och att styra anordnarna av förskoleundervisning till att utveckla flexibla förfaranden i syfte att möjliggöra en ändamålsenlig kontinuitet mellan småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den inledande undervisningen. 

5.2  Lagstiftning och andra handlingsmodeller i utlandet

I så gott som alla EU-länder deltar alla barn i småbarnspedagogik under minst ett års tid innan de börjar skolan. Europeiska kommissionen har ställt upp målvärdet (ET 2020) att 95 procent av alla barn i åldern från 4 år och fram till dess de börjar skolan ska delta i småbarnspedagogik. I den senaste jämförande rapporten om europeiska länder European Commission/EACEA/Eurydice, 2019. Key Data on Early Childhood Education and Care in Europe – 2019 Edition. Eurydice Report. Luxembourg: Publications Office of the European Union. https://eacea.ec.europa.eu/national-policies/eurydice/content/key-data-early-childhood-education-and-care-europe-%E2%80%93-2019-edition_en är deltagarfrekvensen för den åldersgruppen i EU-länderna i snitt 95,4 procent. Målvärdet överskreds i 17 europeiska länder (15 EU-länder). Bland de nordiska länderna överskreds det av alla länder utom Finland. Deltagarfrekvensen i denna åldersgrupp var vid tidpunkten för statistikföringen, dvs. år 2017, i Finland 87,8 procent, i Sverige 96,3 procent, i Norge 97,3 procent, i Danmark 98 procent och på Island 97,7 procent. 

I Finland deltar ca 99 procent av alla sexåringarna i förskoleundervisning. Däremot är det bara knappt 74 procent av alla barn i åldern 1—6 år som gör det. År 2018 deltog 88,6 procent av alla femåringar i Finland småbarnspedagogiken. 

Enligt den jämförande rapporten är småbarnspedagogik obligatoriskt i över en tredjedel av alla länder i Europa och börjar vanligtvis 1—2 år innan läroplikten inleds. I Ungern och Frankrike är det obligatoriskt att delta i småbarnspedagogik redan från tre års ålder. 

I många europeiska länder har man en separat läroplan eller ett separat undervisningsprogram som följs 1—2 år innan läroplikten inleds. Man eftersträvar att barnen ska få en smidig övergång till skolan genom att främja kontinuiteten mellan läroplanerna eller genom enhetliga läroplaner de sista åren inom småbarnspedagogiken och den inledande undervisningen. 

I de europeiska länderna inleds läroplikten i allmänhet vid sex års ålder. Tidigast inleds den på Malta och i England, där skolan börjar när barnen är i åldern 4—5 år. I åtta länder inleds läroplikten vid 7 års ålder. För de nordiska ländernas del inleds läroplikten i regel vid 7 års ålder i Sverige och Finland, och vid 6 års ålder i Norge, Danmark och på Island. 

Sverige

I Sverige är förskolan avsedd för barn i åldern 1—5 år. Barnen går i förskoleklass som omfattar minst 525 undervisningstimmar i ett års tid innan skolplikten inleds. I många kommuner är verksamhetstiden längre. Sedan hösten 2018 år det obligatoriskt att gå i förskoleklass. För förskoleklassen utarbetas en egen läroplan som är integrerad i skolans och fritidsverksamhetens läroplan. Förskoleklasserna verkar i regel i anslutning till skolan. 

Från och med 2003 har barn i åldern 4—5 år i Sverige erbjudits avgiftsfri förskola minst 525 timmar om året. År 2010 utsträcktes rätten också till treåringar. 

År 2012 deltog 95,3 procent av barnen i åldern 5 år i småbarnspedagogisk verksamhet i Sverige https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och-vuxenutbildning?sok=SokC. Det samlas inte in någon statistik över deltagandet i förskoleklass, eftersom det är obligatoriskt. 

Danmark

I Danmark börjar skolan vid 6 års ålder, och alla barn har rätt till småbarnspedagogik tills skolan börjar. Skolplikten i Danmark varar 10 år och inkluderar ett år i förskoleundervisning (0. klasse) och nio år i grundskola (åk 1—9). Från och med 2009 har det första skolåret (0. klasse eller børnehaveklasse) varit obligatoriskt. I Danmark deltar merparten av barnen i den offentliga småbarnspedagogiska verksamheten, som ordnas på daghem eller i familjedagvård. Av femåringarna deltar 97 procent i småbarnspedagogik. Danmarks Statistiks Statistikbank. 

Norge

I lagen om daghem (Lov om barnehager, Lov-2005-06-17 Nr 64) finns bestämmelser om dagvården. Lagen omfattar daghemsverksamhet och familjedagvård, med gäller inte morgon-och eftermiddagsverksamhet eller klubbverksamhet för skolelever. I det norska systemet för småbarnspedagogisk verksamhet finns det inte någon separat period för förskoleundervisningen, utan barnen är på daghem och börjar sedan skolan vid sex års ålder. I Norge varar läroplikten 10 år. 

Enligt den nationella databasen BasIL Utdanningsderektoratet (https://www.udir.no/tall-og-forskning/statistikk/statistikk-barnehage/barnehager_2019/)deltog 97,6 procent av femåringarna i småbarnspedagogiken 2019. 

England

I England börjar barnen skolan vid 4—5 års ålder. Skolan föregås av en ”reception class” som de flesta barn deltar i på heldagsbasis. Småbarnspedagogik erbjuds avgiftsfritt alla barn som fyllt 3 år och vars föräldrar jobbar 30 timmar i veckan 

För Englands del överskrids EU:s målvärde, och enligt EU:s statistiska rapport deltar alla barn som fyllt tre år eller mer i småbarnspedagogik eller går i skolan. 

7.1  Lag om ett försök med tvåårig förskoleundervisning

1 §.Lagens syfte. Syftet med denna lag är att genomföra ett försök med tvåårig förskoleundervisning under perioden 1.8.2021—31.5.2024. I försöket deltar enligt förslaget ett urval i två ålderskohorter i åldern 5 och 6 år, dvs. barn födda åren 2016 och 2017. För de barn som ingår i försöksgruppen ska man enligt förslaget avvika bl.a. från 26 a § i lagen om grundläggande utbildning, enligt vilken förskoleundervisningen inleds året innan läroplikten uppkommer. 

Enligt 2 mom. syftar försöket till att stärka jämlikheten i utbildningen. Stärkandet kan ske t.ex. i enlighet med den föreslagna 5 § genom att man betonar urvalet av verksamhetsställen för förskoleundervisning till områden med s.k. positiv diskriminering samt genom att man ökar 5-åriga barns deltagande i systematisk fostrings- och undervisningsverksamhet. Syftet med försöket är också att utveckla förskoleundervisningens kvalitet och genomslag, att utreda kontinuiteten mellan småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den inledande undervisningen, att utreda familjernas serviceval samt att få information om hur tvåårig förskoleundervisning påverkar barns förutsättningar för utveckling och lärande samt deras sociala färdigheter och utvecklingen av en sund självkänsla. Enligt 5 § i timfördelningsförordningen har den ettåriga förskoleundervisningen ”som särskilt mål att i samarbete med hemmen och vårdnadshavarna främja barnets utvecklings- och inlärningsförutsättningar samt att stärka barnets sociala färdigheter och sunda självkänsla med hjälp av lek och positiva inlärningserfarenheter.” Samma mål lämpar sig för tvåårig förskoleundervisning och verkställandet av dem följs upp och utvärderas av en forskargrupp som undervisnings- och kulturministeriet bestämmer. 

Syftet med försöket är att ge information till stöd för beslut som gäller det riksomfattande genomförandet av tvåårig förskoleundervisning, dvs. en utvidgning av förskoleundervisningen till alla femåringar. Enligt förslaget utvärderas försökets genomslag genom ett randomiserat fältförsök så att en del av barnen deltar i tvåårig förskoleundervisning, samtidigt som en jämförbar grupp barn deltar i småbarnspedagogik och ettårig förskoleundervisning enligt nuvarande praxis. 

2 §.Försökets förhållande till annan lagstiftning Enligt 1 mom. tillämpas på den tvååriga förskoleundervisningen vad som föreskrivs om sådan förskoleundervisning som avses i 26 a § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning, om inte något annat föreskrivs i denna lag. Avsikten med försöket är således att så långt det är möjligt använda sig av de bestämmelser som gäller den normala ettåriga förskoleundervisningen. Enligt regeringens proposition (RP 86/1997 rd, s. 55) ska alla bestämmelser i lagen om grundläggande utbildning och i den förordning som utfärdas med stöd av den i allmänhet tillämpas på förskoleundervisning, om det inte i bestämmelsen anges särskilt att den endast ska tillämpas på grundläggande utbildning. 

På försöket med tvåårig förskoleundervisning tillämpas enligt förslaget till exempel samma behörighetsvillkor som anges i förordningen om behörighetsvillkor för personal inom undervisningsväsendet (986/1998) som på den ettåriga förskoleundervisningen. Om tvåårig förskoleundervisning ordnas på ett sådant daghem eller familjedaghem som avses i 1 § 2 mom. 1 eller 2 punkten i lagen om småbarnspedagogik, tillämpas på den tvååriga förskoleundervisningen dessutom, om inte något annat bestäms i lagen om grundläggande utbildning, bestämmelserna i lagen om småbarnspedagogik eller i en förordning som utfärdats med stöd av den. Motsvarande skrivning finns även i fråga om den ettåriga förskoleundervisningen. Tillämpandet av lagen och förordningen om småbarnspedagogik innebär till exempel tillämpande av relationstalen mellan barn och personal. 

Såsom anges i motiveringen till 1 § ska även de mål för utbildningen som anges i 2 § i lagen om grundläggande utbildning tillämpas på tvåårig förskoleundervisning. Även för den tvååriga förskoleundervisningen är målet i enlighet med 2 § i lagen om grundläggande utbildning bland annat att som en del av småbarnsfostran förbättra barnens förutsättningar för inlärning. Inom ramen för den tvååriga förskoleundervisningen ska enligt förslaget också förverkligas de mål som ställts upp för förskoleundervisningen i 5 § i timfördelningsförordningen, dvs. den tvååriga förskoleundervisningen har som särskilt mål att i samarbete med hemmen och vårdnadshavarna främja barnets utvecklings- och inlärningsförutsättningar samt att stärka barnets sociala färdigheter och sunda självkänsla med hjälp av lek och positiva inlärningserfarenheter. 

Enligt förslaget kan barn som behöver sjukhusundervisning väljas till försöksgruppen för tvåårig förskoleundervisning. För deras del tillämpas i så fall principerna enligt 4 a § i lagen om grundläggande utbildning. Det finns dock uppskattningsvis väldigt få sådana barn, eftersom det vid sjukhusundervisningsenheterna i november 2019 endast fanns tre elever som deltog i förskoleundervisning för sexåringar enligt lagen om grundläggande utbildning. 

Ett barn som deltar i tvåårig förskoleundervisning kan under den tvååriga förskoleundervisningen delta i undervisning i sitt eget modersmål samt i undervisning i finska eller svenska som andraspråk och litteratur, om försökskommunen ordnar sådan undervisning. Särskilt understöd för dessa former av språkundervisning kan erhållas på det sätt som föreskrivs i 45 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. 

De barn som deltar i den tvååriga förskoleundervisningen har rätt till en trygg studiemiljö enligt 29 § i lagen om grundläggande utbildning. Liksom inom den ettåriga förskoleundervisningen kan man också inom den tvååriga förskoleundervisningen vid behov tillgripa fostrande samtal och disciplinära åtgärder enligt lagen om grundläggande utbildning på ett sätt som lämpar sig för förskoleundervisningen. 

Enligt förslaget har elever som deltar i den tvååriga förskoleundervisningen också rätt att i enlighet med 30 § i lagen om grundläggande utbildning under arbetsdagarna få undervisning enligt läroplanen, elevhandledning och tillräckligt stöd för inlärning genast när behov uppstår. Barn som deltar i den tvååriga förskoleundervisningen har därmed rätt till tjänster i anslutning till stöd för lärande enligt bestämmelserna i lagen om grundläggande utbildning. Särskilda undervisningsarrangemang enligt 18 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning kan i teorin vara möjliga av skäl som hänför sig till elevens hälsotillstånd enligt 1 mom. 3 punkten. 

I enlighet med 31 § i lagen om grundläggande utbildning är även den tvååriga förskoleundervisningen samt läroböcker och andra läromedel samt arbetsredskap och arbetsmaterial som behövs vid undervisningen avgiftsfria för eleverna. Elever i behov av särskilt stöd har dessutom rätt att avgiftsfritt få sådana tolknings- och biträdestjänster, övriga undervisningstjänster, särskilda hjälpmedel samt tjänster som ordnas med stöd av 39 § vilka är en förutsättning för att de ska kunna delta i undervisningen. Den som deltar i tvåårig förskoleundervisning ska varje arbetsdag avgiftsfritt få en fullvärdig måltid som är ändamålsenligt ordnad och övervakad. 

På tvåårig förskoleundervisning tillämpas likaså lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) på samma sätt som på förskoleundervisning enligt lagen om grundläggande utbildning. Planeringsskyldigheten enligt 5 a § i jämställdhetslagen (609/1986) omfattar tvåårig förskoleundervisning som ordnas i anknytning till skolan, eftersom paragrafen är skriven så att den gäller läroanstalter. Den tvååriga förskoleundervisningen övervakas av regionförvaltningsverken på samma sätt som förskoleundervisningen enligt lagen om grundläggande utbildning. Enligt 1 § i lagen om småbarnspedagogik tillämpas 55—58 § i lagen om småbarnspedagogik på tillsynen av sådan förskoleundervisning som ordnas på ett daghem. Privata serviceproducenter ska utarbeta en plan för egenkontroll i fråga om småbarnspedagogik som kompletterar förskoleundervisningen. Planen ska hållas offentligt framlagd och dess genomförande ska följas upp. 

Den tvååriga förskoleundervisningens inverkan på förmåner enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996) är likadan som för den ettåriga förskoleundervisningen enligt 26 a § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning. Detta innebär exempelvis att om syskon till ett barn under 3 år som är berättigat till stöd för hemvård deltar i förskoleundervisning enligt detta försök när barnet är 5 år, kan vårdpenningens syskonförhöjning fortfarande beviljas till fullt belopp för det 5-åriga barnet. En faktor som utgjort ett hinder för syskonförhöjningen har uttryckligen varit småbarnspedagogik, och detta kriterium har hindrat många äldre syskon från att delta i småbarnspedagogik. Ett av undersökningens objekt är också familjernas serviceval. Om ett 5-årigt barn utöver försöket deltar i kompletterande småbarnspedagogik innebär det att syskonförhöjningen förloras. Vårdpenningens och vårdtilläggets belopp som anges i ovan nämna lag kan höjas med ett kommuntillägg, om den kommun som ansvarar för finansieringen av stödet fattar ett sådant beslut. Deltagande i tvåårig förskoleundervisning kan också ha konsekvenser för kommuntilläggets belopp beroende på kommunens avtal om kommuntillägg. 

Förhållandet mellan annan verksamhet genom vilken målen för förskoleundervisningen uppnås och förmåner enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn bestäms enligt verksamhetsformen. Om målen uppnås inom småbarnspedagogiken är syskonförhöjningen inte möjlig. Om målen nås till exempel i en klubb, kan en syskonförhöjning vara möjlig om man deltar i verksamheten cirka tre timmar per dag. Om ett barn som deltar i småbarnspedagogik med stöd för privat vård av barn deltar i tvåårig förskoleundervisning och barnet under försökstiden fortsätter i kompletterande småbarnspedagogik med stöd för privat vård, minskar stödet för privat vård av barn i enlighet med 4 § 3 mom. i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn till 58,87 euro och vårdtillägget för stöd för privat vård av barn halveras i enlighet med 5 § 4 mom. i den lagen. 

Föräldradagpenning för adoptivföräldrar enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004) betalas under den tvååriga förskoleundervisningens tid på motsvarande sätt som för förskoleundervisning enligt 26 a § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning. En fader som får faderskapspenning har rätt till faderskapspenning, om han vårdar ett barn som deltar i försöket under den tid som barnet inte är i tvåårig förskoleundervisning. 

För tydlighetens skull föreskrivs det i 2 mom. att ett barn som hör till försöksgruppen och som under försöket genomgår tvåårig förskoleundervisning eller annars uppnår målen för den tvååriga förskoleundervisningen anses också ha uppnått målen för den ettåriga förskoleundervisningen enligt lagen om grundläggande utbildning. 

Enligt 3 mom. kan ett barn som hör till försöksgruppen och som har fått ett beslut om förlängd läroplikt genomgå sådan förskoleundervisning som avses i 26 a § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning i förskoleundervisning enligt försökslagen under den tid som förskoleundervisning enligt försökslagen ordnas. Förskoleundervisningen som ges efter detta sker inom ramen för den så kallade normala lagstiftningen. 

Enligt 4 mom. är förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen inte möjlig under försökets tid, eftersom den förberedande undervisningen är verksamhet på heltid som styrs av en egen läroplan och därmed skulle åsidosätta verksamheten enligt läroplanen för försöket som man vill få information om genom detta försök. Om det under det första förskoleåret upptäcks att barnet kan dra nytta av den förberedande undervisningen, kan barnets deltagande i försöket avslutas i enlighet med den föreslagna 6 § och barnet kan övergå till förberedande undervisning vid 6 års ålder i enlighet med normal lagstiftning. För tydlighetens skull föreskrivs det i momentet att barn som deltar i tvåårig förskoleundervisning har rätt till småbarnspedagogik som kompletterar förskoleundervisningen på det sätt som föreskrivs i lagen om småbarnspedagogik. Detta gäller också barn som deltar i ettårig förskoleundervisning. Om ett barn som hör till försöksgruppen inte deltar i undervisningsverksamhet enligt försökslagen t.ex. genom att välja någon annan verksamhet genom vilken målen uppnås eller genom att avsluta deltagandet i försöket, har barnet rätt till småbarnspedagogik eller undervisning enligt lagen om grundläggande utbildning på det sätt som föreskrivs i lagen om småbarnspedagogik eller lagen om grundläggande utbildning. 

3 §.Verkställandet av försöket. Enligt 1 mom. ska undervisnings- och kulturministeriet leda och styra verkställandet av försöket samt bestämma vem som ska genomföra uppföljningen och utvärderingen. 

Enligt 2 mom. svarar Utbildningsstyrelsen för utarbetandet av grunderna för läroplanen för försöket och för stödet till verkställandet av försöket, rapporterar till undervisnings- och kulturministeriet om hur försöket framskrider med utnyttjande av uppgifterna i försöksregistret samt är personuppgiftsansvarig för försöksregistret enligt den föreslagna 9 §. 

Enligt 3 mom. handhar försökskommunerna det lokala verkställandet av försöket, såsom tillhandahållandet av tillräcklig information till de barn som bor inom kommunens område och hör till målgruppen och deras vårdnadshavare samt utarbetandet av en lokal läroplan för försöket. Försökets framgång beror i stor utsträckning på försökskommunerna, som i praktiken ordnar den tvååriga förskoleundervisningen. Eftersom försöket inrättar en ny tjänst för 5-åriga barn som hör till försöksgruppen och ändrar kommunens servicesystem, är det särskilt viktigt att försökskommunen ger tillräcklig information till de familjer som hör till målgruppen för försöket. 

4 §.Försökskommuner och målgruppen för försöket. Enligt 1 mom. väljer en forskargrupp som utses av undervisnings- och kulturministeriet ut de kommuner eller samkommuner som deltar i försöket (försökskommuner) och detta är det första skedet i den stratifierade slumpmässiga samplingen. Till urvalet kan enligt förslaget tas endast sådana kommuner eller sådana områden bestående av kommuner där det bor minst 100 barn som är födda år 2016 och där det finns minst fyra verksamhetsställen eller grupper för förskoleundervisning. Små kommuner kan slås samman till områden som deltar i urvalet så att minimiantalet barn och verksamhetsställen uppfylls. På så sätt blir det möjligt för alla kommuner i Finland att delta i urvalet. Begränsningen till minst 100 barn och fyra verksamhetsställen garanterar dock att det inom försökskommunernas områden är möjligt att bilda försöksgrupper och kontrollgrupper i enlighet med den föreslagna 6 §. Eftersom budgeten för försöket inte är fastslagen när lagen skrivs, lämnas det exakta valet av försökskommuner till en senare tidpunkt. Enligt förslaget genomförs urvalet enligt principerna i lagen så att det i försöket deltar 5-åriga barn som är representativa för barnbefolkningen i olika geografiska områden och olika kommuntyper i både finsk- och svenskspråkiga kommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde enligt 4 § i sametingslagen. Med samernas hembygdsområde avses Enontekis, Enare och Utsjoki kommuner samt Lapin paliskunta, ett renbeteslags område i Sodankylä kommun. Ovan beskrivna urval möjliggörs genom så kallad stratifierad randomisering, där man först bildar olika slags ”lottningskorgar” och därefter placerar sinsemellan liknande kommuner i varje korg. Därefter lottas från varje korg en slumpmässigt vald grupp kommuner som deltar i försöket. Detta förfarande säkerställer att en representativ grupp av kommunerna i Finland fås med i försöket. Kriterierna för bildandet av lottningskorgarna är det geografiska läget (exempelvis regionförvaltningsverkens verksamhetsområden), Statistikcentralens kommuntyp (urbana kommuner, tätortskommuner och landsbygdskommuner) samt finsk-, svensk- och samiskspråkighet. I antalet korgar beaktas representativiteten i fråga om den 5-åriga barnbefolkningen så att det kan finnas fler korgar i områden där det också finns fler 5-åriga barn. En motivering till att försökskommunerna lottas ut är att om kommunerna själva skulle kunna söka sig till försöket så kunde resultaten av försöket snedvridas, eftersom det är möjligt att endast kommuner som aktivt strävar efter att utvecklas skulle ansöka om att delta i försöket. Urvalet av försökskommuner görs på basis av offentligt och öppet tillgängligt material. Enligt förslaget förblir försökskommunerna de samma i fråga om de båda ålderskohorterna som deltar i försöket. På detta sätt kan man bättre följa upp hur försöket utvecklas i kommunerna. I försöket görs enligt förslaget avvikelser från lagen om grundläggande utbildning och de förordningar som utfärdats med stöd av den i fråga om skyldigheten att ordna utbildning enligt 4 § i lagen om grundläggande utbildning, eftersom skyldigheten att ordna tvåårig förskoleundervisning endast gäller de kommuner som har barn som ingår i försöksgruppen enligt 6 §. 

Enligt 2 mom. ska till målgruppen för det försök som inleds 2021 höra år 2016 födda barn, dvs. barn som fyller fem år när försöket inleds år 2021, som bor inom försökskommunernas område. År 2022 bildas målgruppen på motsvarande sätt av barn födda år 2017. Till målgruppen för försöket hör dock inte ett barn som vid fem års ålder inleder förskoleundervisning i undervisning hos en utbildningsanordnare som avses i 7 eller 8 § i lagen om grundläggande utbildning. Vissa privata skolor med särskild inriktning som fått tillstånd att ordna grundläggande utbildning, såsom språkskolor, ordnar redan nu tvåårig förskoleundervisning, och därför är det inte ändamålsenligt att ordna försöket för dessa barn. Ofta väljs också barnen ut till dessa skolor genom ett ansökningsförfarande, vilket också skulle vara skadligt med tanke på möjligheterna att generalisera resultaten av försöket. Avgränsningen kan också motiveras med att eftersom fastställandet av försöksgruppen inte grundar sig på frivillighet, kan barnet med beaktande av syftet med 6 § 3 mom. i lagen om grundläggande utbildning inte utan vårdnadshavarens samtycke anvisas till undervisning som grundar sig på en viss världsåskådning eller pedagogisk princip. 

5 §.Försöksgrupp och kontrollgrupp för försöket. I 1 mom. föreskrivs om det andra skedet i den slumpmässiga randomiseringen, där samma forskargrupp som avses i 4 § delar in de verksamhetsställen i försökskommunerna som ordnar förskoleundervisning i försöks- och kontrollgrupper. Urvalet kan inte gälla barngrupper, eftersom det i praktiken skulle vara svårt att hålla försöksgrupper och kontrollgrupper som finns på samma verksamhetsställe åtskilda och den pedagogiska verksamhet som är avsedd för försöksgruppen också kan påverka kontrollgrupperna. Det slumpmässiga urvalet gäller sådana verksamhetsställen där försökskommunen för närvarande ordnar ettårig förskoleundervisning. Dessa verksamhetsställen kan vara kommunens egna verksamhetsställen eller verksamhetsställen från vilka kommunen skaffar förskoleundervisningstjänster, dock med beaktande av de begränsningar som föreslås i 8 §. Enligt den föreslagna 8 § får tvåårig förskoleundervisning inte anskaffas hos en utbildningsanordnare som avses i 7 eller 8 § i lagen om grundläggande utbildning. Denna avgränsning och avvikelsen från 4 § i lagen om grundläggande utbildning kan motiveras på motsvarande sätt som avgränsningen av målgruppen i 4 § med att barnen i dessa privata och statliga skolor ofta väljs till skolorna genom ett ansökningsförfarande, vilket skulle vara skadligt med tanke på möjligheten att generalisera resultaten av försöket. Avgränsningen kan också motiveras med att fastställandet av försöksgruppen inte grundar sig på frivillighet, varvid barnet med beaktande av syftet med 6 § 3 mom. i lagen om grundläggande utbildning inte utan vårdnadshavarens samtycke kan anvisas till undervisning som grundar sig på en viss världsåskådning eller pedagogisk princip. Eftersom urvalet endast gäller försökskommunernas verksamhetsställen och paragrafen endast ger försökskommunerna skyldighet att ordna tvåårig förskoleundervisning, kan tvåårig förskoleundervisning enligt denna lag inte heller ordnas av en aktör som avses i 7 eller 8 § i lagen om grundläggande utbildning. Förskoleundervisning kan dock skaffas exempelvis från ett privat daghem. Försökskommunen ska i enlighet med den föreslagna 8 § svara för att de tjänster som den skaffar ordnas i enlighet med denna lag, så att till exempel grunderna för läroplanen för försöket iakttas i dem. Vid de verksamhetsställen som urvalet gäller ska det enligt 8 § också finnas möjlighet till kompletterande småbarnspedagogik. 

Liksom vid lottningen av försökskommunerna ovan ska också de verksamhetsställen i försökskommunen som erbjuder normal ettårig förskoleundervisning först delas in i olika ”lottningskorgar”, där det i varje korg finns verksamhetsställen för förskoleundervisning som är så likadana som möjligt. Målet är att säkerställa att försöket genom de olika korgarna får ett tillräckligt antal olika slags enheter för förskoleundervisning och å andra sidan att säkerställa att de försöksgrupper och kontrollgrupper som bildas från samma korg blir inbördes så likartade som möjligt och därmed också jämförbara. Kriteriet för bildandet av lottningskorgar är att det finns korgar från finsk-, svensk- och samiskspråkiga verksamhetsställen och från olika socioekonomiska områden. Faktorer som används för att fastställa de socioekonomiska områdena kan vara exempelvis andelen personer i åldersklassen 30–54 år som slutfört grundstadiet eller utbildning på högskolenivå, olika lönenivåer, arbetslöshetsgrader och andelen personer med ett främmande språk som modersmål. I stora kommuner eller områden som består av kommuner kan det finnas fler korgar med verksamhetsställen inom vars område andelen personer i åldersklassen 30—54 år som endast slutfört grundstadiet, arbetslöshetsgraden och andelen personer med ett främmande språk som modersmål är hög. Dessa kriterier motsvarar kriterierna för det specialunderstöd som beviljas för åtgärder som främjar jämlikhet och för kvalitetsutveckling, dvs. understödet för så kallad positiv diskriminering. Ett större urval av sådana verksamhetsställen skulle säkerställa att försöket ger resultat som kan generaliseras uttryckligen i fråga om barn som kommer från en sådan socioekonomisk miljö. Därefter ska verksamhetsställena för förskoleundervisning i varje lottningskorg ordnas slumpmässigt och ett på förhand bestämt antal verksamhetsställen tas med i försöket i den ordningen. Antalet verksamhetsställen som tas med från varje korg beror på den budget som står till förfogande för försöket. I varje lottningskorg inkluderas ett tillräckligt antal verksamhetsställen för förskoleundervisning för att det ska finnas minst två enheter i både försöksgruppen och kontrollgruppen. Vid de verksamhetsställen som lottats ut till försöksgruppen ska försökskommunen ordna tvåårig förskoleundervisning. Enligt förslaget förblir verksamhetsställena de samma i fråga om de båda ålderskohorterna som deltar i försöket. På detta sätt kan man bättre följa upp hur försöket utvecklas vid verksamhetsställena. I urvalsarbetet kan man samarbeta med försökskommunerna för att få ytterligare information och nå det mest ändamålsenliga slutresultatet. 

Till försöksgruppen hör för det första de barn som hör till målgruppen och som deltar i småbarnspedagogik vid de verksamhetsställen som ingår i urvalet. Till försöksgruppen hör dessutom de barn som hör till målgruppen och som inte deltar i småbarnspedagogik vid de verksamhetsställen som ingår i urvalet, utan antingen är i hemvård eller deltar i småbarnspedagogik vid ett verksamhetsställe som inte ingår i urvalet, men som bor inom området för ett verksamhetsställe som ingår i urvalet. Boendet grundar sig på barnets hemadress. Om ett barn bor växelvist i en annan kommun har detta ingen utestängande effekt i fråga om försöket. Definitionen som gäller boendet representerar den s.k. närskoleprincipen. Området för ett verksamhetsställe som ingår i urvalet fastställs närmare av forskargruppen i ett senare skede, men det kan beroende på kommunen bestå av t.ex. Statistikcentralens rutdatabas 1 km x 1 km-rutor eller 250 m x 250 m-rutor kring verksamhetsstället eller så fastställs området på basis av adressuppgifterna för de barn som tidigare har deltagit i förskoleundervisning på verksamhetsstället. Fastställandet av försöksgruppen på detta sätt kan motiveras med att om familjerna själva skulle kunna välja att delta i försöket så kunde resultaten av försöket snedvridas, eftersom det är möjligt att endast aktiva familjer skulle välja att delta i försöket. Avsikten är att det i försöksgruppen även ska ingå barn som ännu inte omfattas av fostrings- och undervisningstjänsterna, utan är i hemvård. Eftersom det inte beror på familjerna själva om barnet hör till försöksgruppen kan resultatet av försöket bedömas vara mer tillförlitligt än vad som skulle vara möjligt i ett försök som grundar sig på frivillighet. I försöket görs avvikelser från lagen om grundläggande utbildning och de förordningar som utfärdats med stöd av den i fråga om skyldigheten att ordna utbildning enligt 4 § i lagen om grundläggande utbildning, eftersom de kommuner som valts till försöket ska ordna tvåårig förskoleundervisning enligt försöket endast för en viss grupp barn som hör till försöksgruppen. I försöket tillämpas också i tillämpliga delar bestämmandet av skolplats enligt 6 § i lagen om grundläggande utbildning. 

För bildandet av lottningskorgar enligt 1 mom. behövs uppgifter som finns i nationella register, såsom uppgifter i befolkningsdatasystemet. Bestämmelser om tillgången till och utlämnande av material finns i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och i lagstiftningen om registret i fråga, t.ex. i lagen om befolkningsdatasystemet (661/2009). Urvalsarbetet beskrivs närmare i bedömningen av propositionens konsekvenser för dataskyddet, vilket hjälper de personuppgiftsansvariga att bedöma om utlämnandet av uppgifter är lagenligt. Urvalsarbetet görs på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet enligt kriterierna i den föreslagna lagen, varvid det kan anses att ministeriet definierar ändamålen med och metoderna för behandlingen av personuppgifter och således är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter i anslutning till det samkörda materialet och därmed svarar bl.a. för den behövliga informationen till de registrerade. Samkörningen av material, bildandet av lottningskorgar och urvalet görs dock av en forskargrupp som är personuppgiftsbiträde. Urvalsmaterialet behövs för urvalet av både den första och andra ålderskohorten, varvid materialet kan förvaras tills urvalet av barn som är födda 2017 har genomförts, dvs. uppskattningsvis till början av 2022. 

Enligt 3 mom. bildar de barn som hör till målgruppen och som inte hör till försöksgruppen en kontrollgrupp. Kontrollgruppen är alltså de barn födda samma år i försökskommunen eller försöksområdet som inte har valts till försöksgruppen. I områden som består av kommuner är det möjligt att någon kommun endast får barn som hör till antingen försöksgruppen eller kontrollgruppen. Också kontrollgruppen följs upp genom en uppföljningsundersökning och uppgifter om barnen i kontrollgruppen förs in i försöksregistret. 

Enligt 4 mom. ska undervisnings- och kulturministeriet innan försöket inleds offentliggöra sammansättningen av den forskargrupp som avses i 4 § 1 mom., programmeringskommandona för det urval som avses i 4 och 5 § samt försökskommunerna. På detta sätt säkerställs öppenheten i fråga om försöksuppställningen. Offentliggörandet av programmeringskommandon är en motsvarande praxis som i lagen om försök med basinkomst (1528/2016, 5 §). Till de uppgifter som offentliggörs hör endast slutresultaten av urvalet, inte t.ex. de socioekonomiska och språkliga koefficienter som används vid urvalet. Av slutresultaten av urvalet är det inte möjligt att härleda på basis av vilken koefficient verksamhetsstället har valts ut för försöket. Undervisnings- och kulturministeriet underrättar i god tid innan försöket inleds försökskommunerna om de verksamhetsställen för förskoleundervisning som ingår i urvalet, om verksamhetsställenas områden samt om de barn som hör till försöksgruppen för att det lokala verkställandet, såsom det förfarande som beskrivs i 6 §, ska kunna inledas. 

6 §.Beslut om antagning av barnet till tvåårig förskoleundervisning. Enligt 1 mom. ska försökskommunen underrätta vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare för ett barn som hör till försöksgruppen om att barnet hör till försöksgruppen och om möjligheten att söka till tvåårig förskoleundervisning. Deltagande i tvåårig förskoleundervisning förutsätter ansökan av barnets vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare för barnet. Enligt förslaget ska försökskommunen godkänna ansökan om barnet hör till försöksgruppen. Försökskommunen fattar ett beslut om antagning av barnet till tvåårig förskoleundervisning. Ansökan till tvåårig förskoleundervisning ska i tillämpliga delar göras på det sätt som föreskrivs i 23 a § i förordningen om grundläggande utbildning. Om 5-åriga barn som inte hör till försöksgruppen söker sig till ett verksamhetsställe som ger tvåårig förskoleundervisning kan dessa barn inte delta i den tvååriga förskoleundervisningen, men de kan däremot delta i småbarnspedagogik och för dem kan tas ut en avgift enligt lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken. Genom att försöket avgränsas till att gälla endast de verksamhetsställen som ingår i urvalet och de barn som bor på deras område garanteras att resultaten av försöket kan generaliseras och att resultaten inte påverkas exempelvis av att aktiva familjer söker sig till försöket. 

I praktiken kan underrättelsen enligt 1 mom. göras exempelvis per brev, där vårdnadshavarna hänvisas att söka en plats i den tvååriga förskoleundervisningen för sitt barn. Brevet ska formuleras så att det är så tydligt som möjligt och uppmuntrar familjerna att delta i tvåårig förskoleundervisning. I brevet kan exempelvis framgå att förskoleundervisningen är avgiftsfri, att det finns möjligheter till språkundervisning och att försöket inte inverkar på syskonförhöjningen av stödet för hemvård. Det är också bra att påpeka för familjerna att ett barn som deltar i försöket inte kan delta i förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen, men kan övergå till sådan t.ex. efter det första året av förskoleundervisning. I brevet bör man fråga om barnet ämnar delta i förskoleundervisningen enligt försöket i full omfattning eller om barnet t.ex. på grund av växelvist boende deltar i verksamheten endast varannan vecka. Uppgiften om tiden för deltagande ska införas i försöksregistret i enlighet med den föreslagna 9 §. I försöket ersätter brevet och ansökningsförfarandet förfarandet enligt 23 a § i förordningen om grundläggande utbildning. 

Enligt 4 och 5 § i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt (361/1983) ska vårdnadshavaren, innan han eller hon fattar beslut i barnets personliga angelägenheter, samtala om saken med barnet, om det med beaktande av barnets ålder och utvecklingsnivå samt frågans natur är möjligt. Vårdnadshavaren ska i sina beslut beakta barnets åsikt och önskemål. Barnets vårdnadshavare ansvarar gemensamt för de uppgifter som hör till vårdnaden om barnet och fattar gemensamt beslut som gäller barnet, om inte annorlunda är stadgat eller bestämt. 

Enligt 2 mom. ska vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare för ett barn som hör till försöksgruppen säkerställa att barnet deltar i förskoleundervisning som varar i två år eller i annan verksamhet genom vilken målen för den tvååriga förskoleundervisningen uppnås. Därmed bestäms tillhörigheten till försöksgruppen med stöd av den föreslagna lagen, och för ett barn som hör till försöksgruppen är det obligatoriskt att uppnå målen för förskoleundervisningen enligt försöket. Enligt förslaget har familjen dock möjlighet att välja om barnet uppnår målen för förskoleundervisningen genom att delta i tvåårig handledd förskoleundervisning eller inte. Ett barn som hör till försöksgruppen kan i stället för att delta i handledd tvåårig förskoleundervisning som följer Utbildningsstyrelsens grunder för läroplanen för försöket uppnå målen för förskoleundervisningen på något alternativt sätt, såsom hemma under föräldrarnas ledning, i en klubb eller genom att delta i småbarnspedagogik. Förpliktelsen att uppnå målen motsvarar den nuvarande modellen med ettårig förskoleundervisning. Annan verksamhet genom vilken målen för förskoleundervisningen uppnås är möjlig också i den nuvarande ettåriga förskoleundervisningen, där den väljs sällan. Den andra verksamhet genom vilken målen uppnås kan vara avgiftsbelagd. I försöksregistret enligt 9 § förs även in uppgifter om barn som deltar i annan verksamhet genom vilken målen uppnås, eftersom barnet fortfarande hör till försöksgruppen. På detta sätt utreder man i försöket också familjernas olika serviceval och annan verksamhet genom vilken målen för förskoleundervisningen uppnås. 

Enligt 3 mom. ska försökskommunen efter meddelande av barnets vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare för barnet fatta beslut om att barnets deltagande i tvåårig förskoleundervisningen upphör. Meddelandet kan bero på många olika orsaker, t.ex. att familjen hellre vill ha barnet i hemvård eller småbarnspedagogik eller att familjen flyttar bort från försökskommunen. Meddelandet kan vara fritt formulerat och ska i mån av möjlighet göras i så god tid som möjligt efter det att behovet av att återkalla deltagandet har framkommit. Deltagandet kan alltså upphöra endast av skäl som beror på familjen eller barnet, inte på kommunens eget initiativ. När ett barn lämnar försöket ska barnet åter omfattas av den så kallade normala lagstiftningen och barnet har då rätt till exempelvis småbarnspedagogik, förskoleundervisning eller förberedande undervisning för den grundläggande utbildningen beroende på barnets ålder och behov. Uppgift om att deltagandet upphör ska införas i försöksregistret i enlighet med den föreslagna 9 §. 

Enligt 4 mom. tillämpas vid sökande av ändring i fråga om ett beslut som avses i denna paragraf vad som föreskrivs i 42 § i lagen om grundläggande utbildning om ändringssökande när det gäller antagning som elev. Det innebär att man kan begära omprövning av beslutet på det sätt som anges i förvaltningslagen. 

7 §.Försökets omfattning och läroplan. Enligt det föreslagna 1 mom. ska tvåårig förskoleundervisning ges under två år i sammanlagt minst 1 400 timmar, minst 700 timmar vartdera året. I fråga om de barn som deltar i försöket avviker man således från omfattningen av förskoleundervisningen enligt 9 § i lagen om grundläggande utbildning, och antalet timmar som ges enligt 3 § i förordningen om grundläggande utbildning fördubblas. Den årliga mängden undervisning är densamma som i den ettåriga förskoleundervisningen, dvs. minst 700 timmar. Enligt 4 § i förordningen om grundläggande utbildning får den dagliga arbetsmängden vara högst 5 lektioner. 

Enligt det föreslagna 2 mom. avviker försöket med stöd av 14 § i lagen om grundläggande utbildning från Utbildningsstyrelsens Grunder för läroplanen för förskoleundervisning (2014) och Utbildningsstyrelsen utarbetar egna grunder för läroplanen för försöket. I grundhandlingen för försöket ska det särskilt beaktas att övergången från småbarnspedagogik till förskoleundervisning och från förskoleundervisning till inledande undervisning sker på ett sätt som tryggar kontinuiteten och integriteten i utvecklingen och lärandet. Detta kan ske t.ex. genom att betona pedagogiska metoder som är typiska för småbarnspedagogiken, såsom lek, samt genom att beakta övergångar och kontinuiteter mellan småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den inledande undervisningen t.ex. i fråga om det pedagogiska stödet. Grunderna för läroplanen för försöket ska vara färdiga senast den 31 januari 2021 för att det ska finnas tillräckligt med tid för utarbetandet av de lokala läroplanerna. I enlighet med 29 § i lagen om grundläggande utbildning ska Utbildningsstyrelsen också i grunderna för läroplanen för försöket meddela föreskrifter om utarbetande av en plan för användning av disciplinära åtgärder och fostrande samtal. 

I försöket kan den tvååriga förskoleundervisningen ordnas som gemensam undervisning för barnen i försöksgrupperna som består av två åldersklasser. Vid genomförandet ska de verksamhetssätt som är typiska för småbarnspedagogiken beaktas. Sammanslagningen av två åldersklasser kan göra det lättare att bilda grupper vid små enheter. Ur barnens synvinkel minskar detta arrangemang jämförandet på basis av åldern och ger läraren bl.a. möjlighet att utnyttja kompetensen hos mer erfarna barn vid handledningen i förskoleundervisningens praxis. Arrangemanget stöder skapandet av en enhetlig väg för lärandet. 

Enligt det föreslagna 3 mom. ska försökskommunen godkänna en lokal läroplan för den undervisning som avses i denna lag senast vid utgången av juli 2021, dvs. före försöket inleds. I enlighet med 15 § i lagen om grundläggande utbildning ska den lokala läroplanen för försöket godkännas separat för undervisning på finska, svenska och samiska samt vid behov för undervisning på något annat språk. Till den del som det i Utbildningsstyrelsens grundhandling för försöket bestäms om grunderna för läroplanen ska läroplanen utarbetas i samarbete med de kommunala myndigheter som sköter uppgifter i samband med verkställigheten av social- och hälsovården. Försökskommunen ska också bestämma formerna dels för samarbetet mellan hemmet och skolan, dels för elevvården i enlighet med grunderna för läroplanen. I samband med att läroplanen utarbetas ska försökskommunen i enlighet med 29 § i lagen om grundläggande utbildning utarbeta en plan för användning av disciplinära åtgärder och fostrande samtal och de tillhörande förfaringssätten och ge anvisningar för hur planen ska användas. Verkställandet av läroplanerna förutsätter i praktiken också att försökskommunens förskolepersonal deltar i utbildningar som gäller den tvååriga förskoleundervisningen. 

8 §.Preciserande bestämmelser om försöket. I 1 mom. förtydligas att om både finsk- och svenskspråkiga barn tas med i försöksgruppen i enlighet med 5 §, ska försökskommunen ordna tvåårig förskoleundervisning enligt försöket separat för vardera språkgruppen. Även i övrigt ska försöket följa bestämmelserna om undervisningsspråk i lagen om grundläggande utbildning. Enligt 10 § i lagen om grundläggande utbildning är det språk som används i förskoleundervisningen finska eller svenska. Undervisningsspråket kan också vara samiska, rommani eller teckenspråk. Som undervisningsspråk kan även användas andra språk, när detta inte äventyrar uppnåendet av de mål som uppställts i grunderna för läroplanen. I en separat grupp kan förskoleundervisningen i huvudsak eller helt och hållet ges på något annat språk. 

I 2 mom. föreskrivs i avvikelse från 4 § i lagen om grundläggande utbildning att tvåårig förskoleundervisning inte får skaffas hos en utbildningsanordnare som avses i 7 eller 8 § i lagen om grundläggande utbildning. Denna avgränsning har motiverats i samband med 4 och 5 § med att barnen väljs ut till dessa skolor. Tvåårig förskoleundervisning kan dock skaffas som en köpt tjänst t.ex. från ett privat daghem, varvid försökskommunen ansvarar för att de tjänster som den skaffat ordnas i enlighet med denna lag, dvs. i den tvååriga förskoleundervisningen ska man till exempel iaktta grunderna för läroplanen för försöket. 

Enligt 3 mom. är platserna där försöket genomförs avgränsade så att förskoleundervisning kan ordnas endast på ett verksamhetsställe där även småbarnspedagogik ordnas. Detta innebär i praktiken att relationstalen mellan personal och barn enligt lagen och förordningen om småbarnspedagogik tillämpas på barnets hela verksamhetsdag. Detta hindrar inte bildandet av undervisningsgrupper för sådana särskilda elever som avses i förordningen om grundläggande utbildning. 

Enligt 4 mom. avviker man i försöket från 32 § i lagen om grundläggande utbildning så att den primära förmånen för skolresor är ett tillräckligt understöd som beviljas till familjen för transport eller ledsagning av eleven. Enligt 32 § i lagen om grundläggande utbildning har eleven rätt till fri transport från hemmet direkt till förskoleundervisningen, om elevens resa från hemmet till förskoleundervisningen är längre än fem kilometer. En elev i förskoleundervisning har rätt till fri transport också när den väg som avses ovan med beaktande av elevens ålder eller andra omständigheter är alltför svår, ansträngande eller farlig. Ett alternativ till fri transport är ett tillräckligt understöd för transport eller ledsagande. De barn som deltar i försöket är 4 och 5 år gamla när försöket inleds, vilket innebär att transport som familjen själv ordnar är det tryggaste alternativet för barnen. Ett sekundärt alternativ är transport som ordnas av kommunen och det förutsätter tillräcklig övervakning under transporten. Vid prövningen av understödet eller transporten ska man särskilt beakta barnens unga ålder och bevilja understöd eller transport även när avståndet är kortare än fem kilometer. 

9 §.Försöksregister. Enligt 1 mom. är syftet med försöksregistret att möjliggöra förvaltning, statistikföring, uppföljning och utvärdering i fråga om verkställandet av försöket med tvåårig förskoleundervisning. Förvaltningen och statistikföringen har ett nära samband med den föreslagna uppgiften för Utbildningsstyrelsen som gäller att ge stöd för verkställandet av läroplansgrunderna och rapportering. Uppföljningen och utvärderingen anknyter å sin sida till den uppgift som föreslås i 10 §. 

Enligt 2 mom. ska den forskargrupp som avses i 4 § 1 mom. i fråga om de barn som hör till målgruppen för försöket sända de uppgifter som avses i 3 mom. 1-6 punkten till Utbildningsstyrelsen. Dessa uppgifter genereras i samband med det urval som beskrivs i 4 och 5 §. Försökskommunerna ska i fråga om de barn som hör till försöksgruppen samla in de uppgifter som avses i 3 mom. 7—9 punkten och sända dem till Utbildningsstyrelsen. Anmälan kan enligt förslaget ske genom till exempel datasäkert överlämnande av filer eller med en elektronisk blankett. Enligt förslaget ska Utbildningsstyrelsen spara uppgifterna i ett försöksregister som upprättas för försöket. Utbildningsstyrelsen fungerar som personuppgiftsansvarig för det nya försöksregistret i enlighet med den föreslagna 3 §. Av detta följer att Utbildningsstyrelsen får sådana förpliktelser som gäller för personuppgiftsansvariga enligt den allmänna dataskyddsförordningen. Utbildningsstyrelsen är också i fråga om försöksregistret en sådan informationshanteringsenhet som avses i lagen om informationshanteringslagen inom den offentliga förvaltningen och som har till uppgift att ordna informationshanteringen i fråga om försöksregistret i enlighet med kraven i informationshanteringslagen. 

Enligt 3 mom. ska de uppgifter som räknas upp i momentet föras in i försöksregistret i fråga om de barn som hör till målgruppen. Namnet, personbeteckningen och det studentnummer som avses i lagen om nationella studie- och examensregister ska fungera som uppgifter som identifierar barnet och göra det möjligt att jämföra barnets uppgifter med uppgifter i olika register. Vissa barn har ingen personbeteckning, vilket innebär att denna uppgift inte sparas. Studentnumret används bl.a. i informationsresursen inom småbarnspedagogiken Varda. Om barnet inte har ett studentnummer före försöket, ska ett sådant skapas i enlighet med det föreslagna 5 mom. Med området för förskoleundervisningens verksamhetsställe avses ett område som forskargruppen fastställer i samband med det urvalsarbete som avses i 5 § och där barnet bor hösten 2020 eller 2021. Hösten 2020 gäller den första ålderskohorten, hösten 2021 den andra ålderskohorten. Uppgiften hänför sig till fastställandet av försöks- och kontrollgruppen på basis av boendet. I samband med det urval som beskrivs i 5 § införs även uppgift om anordnaren av småbarnspedagogik och verksamhetsstället där barnet deltar i småbarnspedagogik hösten 2020 eller 2021. Uppgiften hänför sig till fastställandet av försöks- och kontrollgruppen på basis av verksamhetsstället för småbarnspedagogik. I fråga om de verksamhetsställen som avses i 5 och 8 punkten införs verksamhetsställets namn och verksamhetsställets OID-kod, som är en kod som ges i Utbildningsstyrelsens hanteringstjänst för organisationsuppgifter och som hjälper till att identifiera verksamhetsstället. Även om uppgiften om det verksamhetsstället där barnet deltar i småbarnspedagogik enligt 5 punkten också samlas in i informationsresursen inom småbarnspedagogik Varda, så är det motiverat att lagra uppgiften separat också i försökregistret för att det ska vara möjligt att spara och samköra uppgifterna. Uppgifterna i punkterna 4 och 5 och uppgifterna om försöks- eller kontrollgruppen gör det möjligt att senare vid behov genom forskning verifiera försöksuppställningen för försöket. Det är också viktigt med uppgifter om barnets deltagande i tvåårig förskoleundervisning eller annan verksamhet genom vilken målen för förskoleundervisningen uppnås, så att effekterna av dessa kan följas upp separat från varandra. I uppgiften om deltagandet ska ingå också en eventuell uppgift om att barnet deltar i försöksverksamheten endast delvis, t.ex. varannan vecka. Denna information är viktig med tanke på uppföljningen av försöket när verksamhetens genomslag utvärderas. I registret införs också uppgifter om den som ordnar förskoleundervisningen och om det verksamhetsställe där barnet deltar i den tvååriga förskoleundervisningen och därtill antecknas om barnets deltagande i den tvååriga förskoleundervisningen upphör. Dessa uppgifter möjliggör förvaltning av försöket, statistikföring och uppföljande undersökning samt en eventuell senare longitudinell studie av målgruppen för försöket. Med hjälp av uppgifterna i försöksregistret kan försöksuppställningen senare verifieras. 

Enligt 4 mom. införs i försöksregistret endast de uppgifter som avses i 3 mom. 1—6 punkten i fråga om barn som hör till kontrollgruppen, eftersom uppgifter som avses i 7—9 punkten inte alls uppstår för deras del. 

Om barnet inte har något studentnummer, ska Utbildningsstyrelsen enligt 5 mom. skapa ett sådant nummer för barnet med iakttagande av bestämmelserna i 3 § i lagen om nationella studie- och examensregister. I praktiken ska ett studentnummer skapas för ett barn som inte har deltagit i småbarnspedagogik före försöket. Om ett barn utöver försöket deltar i kompletterande småbarnspedagogik ska uppgifterna om småbarnspedagogiken sparas i informationsresursen inom småbarnspedagogiken i enlighet med lagen om småbarnspedagogik. 

Enligt 6 mom. får uppgifter i registret användas endast för förvaltning av försöket, statistikföring och sådan uppföljning och utvärdering som avses i 10 § samt för annan forskning som gäller försöket. Utbildningsstyrelsens verkställande av läroplanen för försöket kan t.ex. förutsätta kontakt med försökskommunerna eller försöksverksamhetsställena och Utbildningsstyrelsen kan kontrollera dessa uppgifter ur registret. Likaså förutsätter uppgiften att rapportera till undervisnings- och kulturministeriet uppgifter ur registret t.ex. om antalet barn som deltar i försöket. Enligt förslaget får uppgifter i registret lämnas ut till Folkpensionsanstalten med iakttagande av bestämmelserna i 23 a § i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn. Sätten att lämna ut uppgifter bestäms i enlighet med den allmänna lagstiftningen. Enligt förslaget bevaras uppgifterna i registret till utgången av 2025 för att uppföljningen och utvärderingen enligt 10 § i försökslagen ska kunna genomföras också för försökets sista verksamhetsår. Avsikten är att uppgifterna ska kunna arkiveras av Riksarkivet när de inte längre behövs i registret och att detta ska avgöras medan försöket pågår genom ett gallringsbeslut av Riksarkivet i enlighet med arkivlagstiftningen. 

10 §.Uppföljning och utvärdering av försöket. Enligt 1 mom. utreds uppnåendet av syftet med försöket med den tvååriga förskoleundervisningen genom att man följer upp och utvärderar verkställandet av försöket, målgruppen, försökets pedagogiska och funktionella förfaranden samt grunderna för läroplanen för försöket och de lokala läroplanerna. Genom försöket fås således information och erfarenheter om hur de praktiska arrangemangen för den tvååriga förskoleundervisningen har lyckats i försökskommunerna och om t.ex. barnen, familjerna och fostringspersonalen har varit nöjda med försöket. Denna information fungerar i framtiden som stöd för beslutsfattandet, om man senare överväger att göra modellen riksomfattande. I uppföljningsundersökningen jämförs försöks- och kontrollgruppen och utreds vilka konsekvenser den tvååriga förskoleundervisningen har haft för de barn som hör till försöksgruppen. På motsvarande sätt som i 21 § i lagen om grundläggande utbildning ska försökskommunen också i fråga om försöket delta i extern utvärdering av sin verksamhet. 

Enligt 2 mom. har den som genomför uppföljningen och utvärderingen rätt att av försökskommunerna avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de personuppgifter om målgruppen som är nödvändiga för uppföljningen och utvärderingen och som hänför sig till beslut och planer som utarbetats för småbarnspedagogiken eller undervisningen samt till sätten att ordna småbarnspedagogik eller undervisning. Sådana sekretessbelagda beslut kan vara t.ex. beslut och planer som gäller ordnande av pedagogiskt stöd. Sekretessbelagd information om sättet att ordna undervisningen kan vara t.ex. uppgift om att undervisningen ordnas som sjukhusundervisning. Den som genomför uppföljningen och utvärderingen har dock inte rätt att få uppgifter från exempelvis medicinska eller psykologiska bedömningar av barn, handlingar som utfärdats av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården eller socialvården eller andra motsvarande sekretessbelagda handlingar från elevvårdstjänsterna. Rätten enligt momentet stöder utredningen av försöksverksamhetens genomslag och utvärderingen av försöksverksamheten. 

Enligt 3 mom. kan den som genomför uppföljningen och utvärderingen i fråga om barn som hör till målgruppen låta utföra sådana utvärderingar som är nödvändiga för att utreda om syftet med försöket uppnås och genom vilka det följs upp hur barnets förutsättningar för utveckling och lärande, sociala färdigheter och sunda självkänsla utvecklas. Dessa föremål för uppföljning är mål för förskoleundervisningen som nämns i lagen om grundläggande utbildning och som alltså också ska tillämpas på försöket med tvåårig förskoleundervisning. Det är viktigt att göra utvärderingar med tanke på undersökningen av försökets genomslag, eftersom man på detta sätt kan undersöka om den tvååriga förskoleundervisningen har påverkat barnen i försöksgruppen jämfört med barnen i kontrollgruppen. 

Enligt 4 mom. ska en mellanrapport om uppföljningen och utvärderingen utarbetas för statsrådet och riksdagen före utgången av februari 2023, varvid den är tillgänglig vid riksdagsvalet och utarbetandet av regeringsprogrammet under våren 2023. Den första mellanrapporten gäller närmast erfarenheter från försöket, eftersom det ännu inte finns några egentliga resultat om genomslaget då barnen i den första ålderskohorten ännu deltar i förskoleundervisning enligt försöket vid den tidpunkten. Slutrapporten ska lämnas år 2025. Undervisnings- och kulturministeriet är personuppgiftsansvarig vid behandlingen av personuppgifter i anslutning till uppföljnings- och utvärderingsmaterialet. Enligt förslaget bevaras uppföljnings- och utvärderingsmaterialet tills en slutrapport har offentliggjorts. Avsikten är att materialet efter försöket ska kunna arkiveras av Riksarkivet. Detta ska avgöras medan försöket pågår genom ett gallringsbeslut av Riksarkivet i enlighet med arkivlagstiftningen. 

11 §.Finansiering av försöket. Enligt förslaget får försökskommunen ersättning i form av specialunderstöd för det kalkylerade bortfall av klientavgiftsintäkter från småbarnspedagogiken och för de tilläggskostnader för förskoleundervisningen som orsakas kommunen av det första året av förskoleundervisning för barn som deltar i tvåårig förskoleundervisning enligt denna lag. Ersättningen baserar sig på antalet barn som deltar, kommunens genomsnittliga klientavgifter för småbarnspedagogik och kostnaderna för förskoleundervisning. För den första ålderskohorten är det första förskoleåret enligt förslaget läsåret 2021—2022 och för den andra ålderskohorten läsåret 2022—2023. Om ett barn endast delvis deltar i förskoleundervisning enligt försökslagen t.ex. på grund av växelvist boende i en annan kommun, och detta har meddelats till försökskommunen i ansökningsskedet, ställs ersättningen i relation till barnets deltagande. Försökskommunerna utreder barnets deltagande i försöket i det ansökningsskede som avses i 6 § och uppgifter om deltagandet införs i försöksregistret i enlighet med 9 §. Med kommunens genomsnittliga kostnader för förskoleundervisning avses ifrågavarande kommuns genomsnittliga kostnader för förskoleundervisning under tidigare år. Dessa fås av Utbildningsstyrelsen. Kommunernas kostnader för förskoleundervisning kan variera med flera tusen euro, och därför är det inte ändamålsenligt att bevilja understöd enligt de nationella genomsnittliga kostnaderna. Försökskommunen frågas om bortfallet av klientavgiftsintäkter för småbarnspedagogik och uppgifterna ska basera sig på kommunens uppgifter från tidigare år. Utöver de ovan beskrivna kostnaderna för förskoleundervisning och bortfallet av klientavgifter för småbarnspedagogik ska specialunderstödet ersätta kurators- och psykologtjänsterna som hör till elevvården enligt antalet barn som deltar i den tvååriga förskoleundervisningen så att 30 euro betalas för varje barn för det första försöksåret. Enligt förslaget betalas understödet till kommunen i två rater per kohort, på hösten och på våren, när försökskommunerna och de barn som deltar i den tvååriga förskoleundervisningen har fastställts. Om kommuner inom samernas hembygdsområde väljs till försöket, kan dessa kommuner dessutom för det första förskoleåret få statsunderstöd enligt 45 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) för undervisning på samiska och i samiska på det sätt som föreskrivs i förordning 1769/2009. För undervisning i modersmål och undervisning i finska eller svenska som andraspråk, som det fortfarande är frivilligt för försökskommunerna att ordna, kan beviljas understöd enligt 45 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet under de förutsättningar som föreskrivs om i förordning 1777/2009. 

Enligt 2 mom. får försökskommunen ersättning i form av specialunderstöd också för de kalkylerade administrativa kostnaderna för försöket enligt antalet barn i målgruppen. Det föreslagna momentet omfattar därmed införande av uppgifter i försöksregistret om både de barn som hör till försöksgruppen och de som hör till kontrollgruppen samt annat administrativt verkställande av försöket. Understödet är lika stort för alla barn, och det skräddarsys inte för varje kommun. 

Enligt 3 mom. tillämpas på specialunderstödet i övrigt statsunderstödslagen och undervisnings- och kulturministeriet är statsbidragsmyndighet. 

12 §.Ikraftträdande. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt. Före det kan dock förberedande åtgärder för försöket vidtas. Största delen av paragraferna föreslås gälla tills försöksverksamheten avslutas, till och med den 31 maj 2024. 3 § som gäller uppgiftsfördelningen mellan myndigheterna, 9 § som gäller försöksregistret och 10 § som gäller uppföljningen gäller dock till utgången av 2025, så att uppföljningen och utvärderingen av försöket kan genomföras också i fråga om det sista verksamhetsåret 2024. 

7.2  Lagen om småbarnspedagogik

69 §.Sammanställning av datamaterial. Ur 1 mom. stryks för tydlighetens skull i samband med sammanställning av datamaterial ordet ”årligen”, eftersom datamaterial kan behövas också oftare än så. 

73 §.Utlämnande av upplysningar och att ge dem till påseende Syftet med ändringen av lagen om småbarnspedagogik är att ändra de tekniska sätten att lämna ut uppgifter ur informationsresursen Varda så att det på ett smidigt sätt ska gå att genomföra de dataöverföringar som förutsätts av försökslagen och som riktas till dem som genomför urvalet och uppföljningsundersökningen. Samtidigt förtydligas sätten att lämna ut uppgifter ur informationsresursen även mer allmänt samt informationsresursens förhållande till lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen. I 2 mom. stryks uttrycket ”via tjänsten för utlämnande av uppgifter”, som begränsar utlämningssättet, vilket stöder de utlämningssätt som den allmänna lagstiftningen möjliggör. Samtidigt förtydligas första meningen i momentet så att den gäller myndighetens rätt att få uppgifter ur informationsresursen, inte sättet som uppgifterna fås på. Enligt förslaget fogas till momentet en ny förtydligande mening om sätten att lämna ut uppgifter. Uppgifterna får lämnas ut genom tjänsten för utlämnande av uppgifter om småbarnspedagogik via ett tekniskt gränssnitt, en elektronisk förbindelse eller på annat sätt i elektronisk form i enlighet med 22 och 23 § i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen. 

Det föreslås att 3 mom. upphävs. Momentets första mening, som gäller utlämnande av uppgifter till myndigheter enbart via ett applikationsprogrammeringsgränssnitt, stryks därför att man vill diversifiera sätten att lämna ut uppgifter på det sätt som anges ovan. Sätten att lämna ut uppgifter bestäms i fortsättningen enligt 2 mom. Den resterande delen av 3 mom. behövs inte längre, eftersom motsvarande skyldigheter följer direkt av lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen. Eftersom det i informationshanteringslagen, som ska tillämpas som en allmän lag, finns bestämmelser om under vilka förutsättningar man kan öppna tekniska gränssnitt eller elektroniska förbindelser, behöver särskilda bestämmelser om denna typ av informationsöverföring inte längre utfärdas genom speciallag. 

10.1  Samband med andra propositioner

En regeringsproposition med förslag till läropliktslag och till vissa lagar som har samband med den ska överlämnas till riksdagen för behandling. I den regeringspropositionen föreslås det att den gällande 25 § i lagen om grundläggande utbildning upphävs och att bestämmelser om läroplikt i fortsättningen ska finnas i läropliktslagen. Ovannämnda förslag till ändring av lagen om grundläggande utbildning bör beaktas i hänvisningen till 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning i 2 § 3 mom. i den föreslagna lagen om ett försök med tvåårig förskoleundervisning. 

10.2  Förhållande till budgetpropositionen

Propositionen hänför sig till statens budgetproposition för 2021 och avses bli behandlad i samband med den. 

Försöket ingår i utvecklingsprogrammet Utbildning för alla som höjer kvaliteten och jämlikheten inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen. För försöket har det reserverats finansiering som uppgår till sammanlagt 30 miljoner euro och kostnaderna för försöket finansieras i sin helhet från undervisnings- och kulturministeriets moment 29.10.20. Kostnaderna för försöket ersätts till kommunerna i sin helhet. Det statsandelssystem som förvaltas av finansministeriet eller lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) ändras inte på grund av försöket.