7.1
Lag om ett försök med tvåårig förskoleundervisning
1 §.Lagens syfte. Syftet med denna lag är att genomföra ett försök med tvåårig förskoleundervisning under perioden 1.8.2021—31.5.2024. I försöket deltar enligt förslaget ett urval i två ålderskohorter i åldern 5 och 6 år, dvs. barn födda åren 2016 och 2017. För de barn som ingår i försöksgruppen ska man enligt förslaget avvika bl.a. från 26 a § i lagen om grundläggande utbildning, enligt vilken förskoleundervisningen inleds året innan läroplikten uppkommer.
Enligt 2 mom. syftar försöket till att stärka jämlikheten i utbildningen. Stärkandet kan ske t.ex. i enlighet med den föreslagna 5 § genom att man betonar urvalet av verksamhetsställen för förskoleundervisning till områden med s.k. positiv diskriminering samt genom att man ökar 5-åriga barns deltagande i systematisk fostrings- och undervisningsverksamhet. Syftet med försöket är också att utveckla förskoleundervisningens kvalitet och genomslag, att utreda kontinuiteten mellan småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den inledande undervisningen, att utreda familjernas serviceval samt att få information om hur tvåårig förskoleundervisning påverkar barns förutsättningar för utveckling och lärande samt deras sociala färdigheter och utvecklingen av en sund självkänsla. Enligt 5 § i timfördelningsförordningen har den ettåriga förskoleundervisningen ”som särskilt mål att i samarbete med hemmen och vårdnadshavarna främja barnets utvecklings- och inlärningsförutsättningar samt att stärka barnets sociala färdigheter och sunda självkänsla med hjälp av lek och positiva inlärningserfarenheter.” Samma mål lämpar sig för tvåårig förskoleundervisning och verkställandet av dem följs upp och utvärderas av en forskargrupp som undervisnings- och kulturministeriet bestämmer.
Syftet med försöket är att ge information till stöd för beslut som gäller det riksomfattande genomförandet av tvåårig förskoleundervisning, dvs. en utvidgning av förskoleundervisningen till alla femåringar. Enligt förslaget utvärderas försökets genomslag genom ett randomiserat fältförsök så att en del av barnen deltar i tvåårig förskoleundervisning, samtidigt som en jämförbar grupp barn deltar i småbarnspedagogik och ettårig förskoleundervisning enligt nuvarande praxis.
2 §.Försökets förhållande till annan lagstiftning Enligt 1 mom. tillämpas på den tvååriga förskoleundervisningen vad som föreskrivs om sådan förskoleundervisning som avses i 26 a § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning, om inte något annat föreskrivs i denna lag. Avsikten med försöket är således att så långt det är möjligt använda sig av de bestämmelser som gäller den normala ettåriga förskoleundervisningen. Enligt regeringens proposition (RP 86/1997 rd, s. 55) ska alla bestämmelser i lagen om grundläggande utbildning och i den förordning som utfärdas med stöd av den i allmänhet tillämpas på förskoleundervisning, om det inte i bestämmelsen anges särskilt att den endast ska tillämpas på grundläggande utbildning.
På försöket med tvåårig förskoleundervisning tillämpas enligt förslaget till exempel samma behörighetsvillkor som anges i förordningen om behörighetsvillkor för personal inom undervisningsväsendet (986/1998) som på den ettåriga förskoleundervisningen. Om tvåårig förskoleundervisning ordnas på ett sådant daghem eller familjedaghem som avses i 1 § 2 mom. 1 eller 2 punkten i lagen om småbarnspedagogik, tillämpas på den tvååriga förskoleundervisningen dessutom, om inte något annat bestäms i lagen om grundläggande utbildning, bestämmelserna i lagen om småbarnspedagogik eller i en förordning som utfärdats med stöd av den. Motsvarande skrivning finns även i fråga om den ettåriga förskoleundervisningen. Tillämpandet av lagen och förordningen om småbarnspedagogik innebär till exempel tillämpande av relationstalen mellan barn och personal.
Såsom anges i motiveringen till 1 § ska även de mål för utbildningen som anges i 2 § i lagen om grundläggande utbildning tillämpas på tvåårig förskoleundervisning. Även för den tvååriga förskoleundervisningen är målet i enlighet med 2 § i lagen om grundläggande utbildning bland annat att som en del av småbarnsfostran förbättra barnens förutsättningar för inlärning. Inom ramen för den tvååriga förskoleundervisningen ska enligt förslaget också förverkligas de mål som ställts upp för förskoleundervisningen i 5 § i timfördelningsförordningen, dvs. den tvååriga förskoleundervisningen har som särskilt mål att i samarbete med hemmen och vårdnadshavarna främja barnets utvecklings- och inlärningsförutsättningar samt att stärka barnets sociala färdigheter och sunda självkänsla med hjälp av lek och positiva inlärningserfarenheter.
Enligt förslaget kan barn som behöver sjukhusundervisning väljas till försöksgruppen för tvåårig förskoleundervisning. För deras del tillämpas i så fall principerna enligt 4 a § i lagen om grundläggande utbildning. Det finns dock uppskattningsvis väldigt få sådana barn, eftersom det vid sjukhusundervisningsenheterna i november 2019 endast fanns tre elever som deltog i förskoleundervisning för sexåringar enligt lagen om grundläggande utbildning.
Ett barn som deltar i tvåårig förskoleundervisning kan under den tvååriga förskoleundervisningen delta i undervisning i sitt eget modersmål samt i undervisning i finska eller svenska som andraspråk och litteratur, om försökskommunen ordnar sådan undervisning. Särskilt understöd för dessa former av språkundervisning kan erhållas på det sätt som föreskrivs i 45 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.
De barn som deltar i den tvååriga förskoleundervisningen har rätt till en trygg studiemiljö enligt 29 § i lagen om grundläggande utbildning. Liksom inom den ettåriga förskoleundervisningen kan man också inom den tvååriga förskoleundervisningen vid behov tillgripa fostrande samtal och disciplinära åtgärder enligt lagen om grundläggande utbildning på ett sätt som lämpar sig för förskoleundervisningen.
Enligt förslaget har elever som deltar i den tvååriga förskoleundervisningen också rätt att i enlighet med 30 § i lagen om grundläggande utbildning under arbetsdagarna få undervisning enligt läroplanen, elevhandledning och tillräckligt stöd för inlärning genast när behov uppstår. Barn som deltar i den tvååriga förskoleundervisningen har därmed rätt till tjänster i anslutning till stöd för lärande enligt bestämmelserna i lagen om grundläggande utbildning. Särskilda undervisningsarrangemang enligt 18 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning kan i teorin vara möjliga av skäl som hänför sig till elevens hälsotillstånd enligt 1 mom. 3 punkten.
I enlighet med 31 § i lagen om grundläggande utbildning är även den tvååriga förskoleundervisningen samt läroböcker och andra läromedel samt arbetsredskap och arbetsmaterial som behövs vid undervisningen avgiftsfria för eleverna. Elever i behov av särskilt stöd har dessutom rätt att avgiftsfritt få sådana tolknings- och biträdestjänster, övriga undervisningstjänster, särskilda hjälpmedel samt tjänster som ordnas med stöd av 39 § vilka är en förutsättning för att de ska kunna delta i undervisningen. Den som deltar i tvåårig förskoleundervisning ska varje arbetsdag avgiftsfritt få en fullvärdig måltid som är ändamålsenligt ordnad och övervakad.
På tvåårig förskoleundervisning tillämpas likaså lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) på samma sätt som på förskoleundervisning enligt lagen om grundläggande utbildning. Planeringsskyldigheten enligt 5 a § i jämställdhetslagen (609/1986) omfattar tvåårig förskoleundervisning som ordnas i anknytning till skolan, eftersom paragrafen är skriven så att den gäller läroanstalter. Den tvååriga förskoleundervisningen övervakas av regionförvaltningsverken på samma sätt som förskoleundervisningen enligt lagen om grundläggande utbildning. Enligt 1 § i lagen om småbarnspedagogik tillämpas 55—58 § i lagen om småbarnspedagogik på tillsynen av sådan förskoleundervisning som ordnas på ett daghem. Privata serviceproducenter ska utarbeta en plan för egenkontroll i fråga om småbarnspedagogik som kompletterar förskoleundervisningen. Planen ska hållas offentligt framlagd och dess genomförande ska följas upp.
Den tvååriga förskoleundervisningens inverkan på förmåner enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996) är likadan som för den ettåriga förskoleundervisningen enligt 26 a § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning. Detta innebär exempelvis att om syskon till ett barn under 3 år som är berättigat till stöd för hemvård deltar i förskoleundervisning enligt detta försök när barnet är 5 år, kan vårdpenningens syskonförhöjning fortfarande beviljas till fullt belopp för det 5-åriga barnet. En faktor som utgjort ett hinder för syskonförhöjningen har uttryckligen varit småbarnspedagogik, och detta kriterium har hindrat många äldre syskon från att delta i småbarnspedagogik. Ett av undersökningens objekt är också familjernas serviceval. Om ett 5-årigt barn utöver försöket deltar i kompletterande småbarnspedagogik innebär det att syskonförhöjningen förloras. Vårdpenningens och vårdtilläggets belopp som anges i ovan nämna lag kan höjas med ett kommuntillägg, om den kommun som ansvarar för finansieringen av stödet fattar ett sådant beslut. Deltagande i tvåårig förskoleundervisning kan också ha konsekvenser för kommuntilläggets belopp beroende på kommunens avtal om kommuntillägg.
Förhållandet mellan annan verksamhet genom vilken målen för förskoleundervisningen uppnås och förmåner enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn bestäms enligt verksamhetsformen. Om målen uppnås inom småbarnspedagogiken är syskonförhöjningen inte möjlig. Om målen nås till exempel i en klubb, kan en syskonförhöjning vara möjlig om man deltar i verksamheten cirka tre timmar per dag. Om ett barn som deltar i småbarnspedagogik med stöd för privat vård av barn deltar i tvåårig förskoleundervisning och barnet under försökstiden fortsätter i kompletterande småbarnspedagogik med stöd för privat vård, minskar stödet för privat vård av barn i enlighet med 4 § 3 mom. i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn till 58,87 euro och vårdtillägget för stöd för privat vård av barn halveras i enlighet med 5 § 4 mom. i den lagen.
Föräldradagpenning för adoptivföräldrar enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004) betalas under den tvååriga förskoleundervisningens tid på motsvarande sätt som för förskoleundervisning enligt 26 a § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning. En fader som får faderskapspenning har rätt till faderskapspenning, om han vårdar ett barn som deltar i försöket under den tid som barnet inte är i tvåårig förskoleundervisning.
För tydlighetens skull föreskrivs det i 2 mom. att ett barn som hör till försöksgruppen och som under försöket genomgår tvåårig förskoleundervisning eller annars uppnår målen för den tvååriga förskoleundervisningen anses också ha uppnått målen för den ettåriga förskoleundervisningen enligt lagen om grundläggande utbildning.
Enligt 3 mom. kan ett barn som hör till försöksgruppen och som har fått ett beslut om förlängd läroplikt genomgå sådan förskoleundervisning som avses i 26 a § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning i förskoleundervisning enligt försökslagen under den tid som förskoleundervisning enligt försökslagen ordnas. Förskoleundervisningen som ges efter detta sker inom ramen för den så kallade normala lagstiftningen.
Enligt 4 mom. är förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen inte möjlig under försökets tid, eftersom den förberedande undervisningen är verksamhet på heltid som styrs av en egen läroplan och därmed skulle åsidosätta verksamheten enligt läroplanen för försöket som man vill få information om genom detta försök. Om det under det första förskoleåret upptäcks att barnet kan dra nytta av den förberedande undervisningen, kan barnets deltagande i försöket avslutas i enlighet med den föreslagna 6 § och barnet kan övergå till förberedande undervisning vid 6 års ålder i enlighet med normal lagstiftning. För tydlighetens skull föreskrivs det i momentet att barn som deltar i tvåårig förskoleundervisning har rätt till småbarnspedagogik som kompletterar förskoleundervisningen på det sätt som föreskrivs i lagen om småbarnspedagogik. Detta gäller också barn som deltar i ettårig förskoleundervisning. Om ett barn som hör till försöksgruppen inte deltar i undervisningsverksamhet enligt försökslagen t.ex. genom att välja någon annan verksamhet genom vilken målen uppnås eller genom att avsluta deltagandet i försöket, har barnet rätt till småbarnspedagogik eller undervisning enligt lagen om grundläggande utbildning på det sätt som föreskrivs i lagen om småbarnspedagogik eller lagen om grundläggande utbildning.
3 §.Verkställandet av försöket. Enligt 1 mom. ska undervisnings- och kulturministeriet leda och styra verkställandet av försöket samt bestämma vem som ska genomföra uppföljningen och utvärderingen.
Enligt 2 mom. svarar Utbildningsstyrelsen för utarbetandet av grunderna för läroplanen för försöket och för stödet till verkställandet av försöket, rapporterar till undervisnings- och kulturministeriet om hur försöket framskrider med utnyttjande av uppgifterna i försöksregistret samt är personuppgiftsansvarig för försöksregistret enligt den föreslagna 9 §.
Enligt 3 mom. handhar försökskommunerna det lokala verkställandet av försöket, såsom tillhandahållandet av tillräcklig information till de barn som bor inom kommunens område och hör till målgruppen och deras vårdnadshavare samt utarbetandet av en lokal läroplan för försöket. Försökets framgång beror i stor utsträckning på försökskommunerna, som i praktiken ordnar den tvååriga förskoleundervisningen. Eftersom försöket inrättar en ny tjänst för 5-åriga barn som hör till försöksgruppen och ändrar kommunens servicesystem, är det särskilt viktigt att försökskommunen ger tillräcklig information till de familjer som hör till målgruppen för försöket.
4 §.Försökskommuner och målgruppen för försöket. Enligt 1 mom. väljer en forskargrupp som utses av undervisnings- och kulturministeriet ut de kommuner eller samkommuner som deltar i försöket (försökskommuner) och detta är det första skedet i den stratifierade slumpmässiga samplingen. Till urvalet kan enligt förslaget tas endast sådana kommuner eller sådana områden bestående av kommuner där det bor minst 100 barn som är födda år 2016 och där det finns minst fyra verksamhetsställen eller grupper för förskoleundervisning. Små kommuner kan slås samman till områden som deltar i urvalet så att minimiantalet barn och verksamhetsställen uppfylls. På så sätt blir det möjligt för alla kommuner i Finland att delta i urvalet. Begränsningen till minst 100 barn och fyra verksamhetsställen garanterar dock att det inom försökskommunernas områden är möjligt att bilda försöksgrupper och kontrollgrupper i enlighet med den föreslagna 6 §. Eftersom budgeten för försöket inte är fastslagen när lagen skrivs, lämnas det exakta valet av försökskommuner till en senare tidpunkt. Enligt förslaget genomförs urvalet enligt principerna i lagen så att det i försöket deltar 5-åriga barn som är representativa för barnbefolkningen i olika geografiska områden och olika kommuntyper i både finsk- och svenskspråkiga kommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde enligt 4 § i sametingslagen. Med samernas hembygdsområde avses Enontekis, Enare och Utsjoki kommuner samt Lapin paliskunta, ett renbeteslags område i Sodankylä kommun. Ovan beskrivna urval möjliggörs genom så kallad stratifierad randomisering, där man först bildar olika slags ”lottningskorgar” och därefter placerar sinsemellan liknande kommuner i varje korg. Därefter lottas från varje korg en slumpmässigt vald grupp kommuner som deltar i försöket. Detta förfarande säkerställer att en representativ grupp av kommunerna i Finland fås med i försöket. Kriterierna för bildandet av lottningskorgarna är det geografiska läget (exempelvis regionförvaltningsverkens verksamhetsområden), Statistikcentralens kommuntyp (urbana kommuner, tätortskommuner och landsbygdskommuner) samt finsk-, svensk- och samiskspråkighet. I antalet korgar beaktas representativiteten i fråga om den 5-åriga barnbefolkningen så att det kan finnas fler korgar i områden där det också finns fler 5-åriga barn. En motivering till att försökskommunerna lottas ut är att om kommunerna själva skulle kunna söka sig till försöket så kunde resultaten av försöket snedvridas, eftersom det är möjligt att endast kommuner som aktivt strävar efter att utvecklas skulle ansöka om att delta i försöket. Urvalet av försökskommuner görs på basis av offentligt och öppet tillgängligt material. Enligt förslaget förblir försökskommunerna de samma i fråga om de båda ålderskohorterna som deltar i försöket. På detta sätt kan man bättre följa upp hur försöket utvecklas i kommunerna. I försöket görs enligt förslaget avvikelser från lagen om grundläggande utbildning och de förordningar som utfärdats med stöd av den i fråga om skyldigheten att ordna utbildning enligt 4 § i lagen om grundläggande utbildning, eftersom skyldigheten att ordna tvåårig förskoleundervisning endast gäller de kommuner som har barn som ingår i försöksgruppen enligt 6 §.
Enligt 2 mom. ska till målgruppen för det försök som inleds 2021 höra år 2016 födda barn, dvs. barn som fyller fem år när försöket inleds år 2021, som bor inom försökskommunernas område. År 2022 bildas målgruppen på motsvarande sätt av barn födda år 2017. Till målgruppen för försöket hör dock inte ett barn som vid fem års ålder inleder förskoleundervisning i undervisning hos en utbildningsanordnare som avses i 7 eller 8 § i lagen om grundläggande utbildning. Vissa privata skolor med särskild inriktning som fått tillstånd att ordna grundläggande utbildning, såsom språkskolor, ordnar redan nu tvåårig förskoleundervisning, och därför är det inte ändamålsenligt att ordna försöket för dessa barn. Ofta väljs också barnen ut till dessa skolor genom ett ansökningsförfarande, vilket också skulle vara skadligt med tanke på möjligheterna att generalisera resultaten av försöket. Avgränsningen kan också motiveras med att eftersom fastställandet av försöksgruppen inte grundar sig på frivillighet, kan barnet med beaktande av syftet med 6 § 3 mom. i lagen om grundläggande utbildning inte utan vårdnadshavarens samtycke anvisas till undervisning som grundar sig på en viss världsåskådning eller pedagogisk princip.
5 §.Försöksgrupp och kontrollgrupp för försöket. I 1 mom. föreskrivs om det andra skedet i den slumpmässiga randomiseringen, där samma forskargrupp som avses i 4 § delar in de verksamhetsställen i försökskommunerna som ordnar förskoleundervisning i försöks- och kontrollgrupper. Urvalet kan inte gälla barngrupper, eftersom det i praktiken skulle vara svårt att hålla försöksgrupper och kontrollgrupper som finns på samma verksamhetsställe åtskilda och den pedagogiska verksamhet som är avsedd för försöksgruppen också kan påverka kontrollgrupperna. Det slumpmässiga urvalet gäller sådana verksamhetsställen där försökskommunen för närvarande ordnar ettårig förskoleundervisning. Dessa verksamhetsställen kan vara kommunens egna verksamhetsställen eller verksamhetsställen från vilka kommunen skaffar förskoleundervisningstjänster, dock med beaktande av de begränsningar som föreslås i 8 §. Enligt den föreslagna 8 § får tvåårig förskoleundervisning inte anskaffas hos en utbildningsanordnare som avses i 7 eller 8 § i lagen om grundläggande utbildning. Denna avgränsning och avvikelsen från 4 § i lagen om grundläggande utbildning kan motiveras på motsvarande sätt som avgränsningen av målgruppen i 4 § med att barnen i dessa privata och statliga skolor ofta väljs till skolorna genom ett ansökningsförfarande, vilket skulle vara skadligt med tanke på möjligheten att generalisera resultaten av försöket. Avgränsningen kan också motiveras med att fastställandet av försöksgruppen inte grundar sig på frivillighet, varvid barnet med beaktande av syftet med 6 § 3 mom. i lagen om grundläggande utbildning inte utan vårdnadshavarens samtycke kan anvisas till undervisning som grundar sig på en viss världsåskådning eller pedagogisk princip. Eftersom urvalet endast gäller försökskommunernas verksamhetsställen och paragrafen endast ger försökskommunerna skyldighet att ordna tvåårig förskoleundervisning, kan tvåårig förskoleundervisning enligt denna lag inte heller ordnas av en aktör som avses i 7 eller 8 § i lagen om grundläggande utbildning. Förskoleundervisning kan dock skaffas exempelvis från ett privat daghem. Försökskommunen ska i enlighet med den föreslagna 8 § svara för att de tjänster som den skaffar ordnas i enlighet med denna lag, så att till exempel grunderna för läroplanen för försöket iakttas i dem. Vid de verksamhetsställen som urvalet gäller ska det enligt 8 § också finnas möjlighet till kompletterande småbarnspedagogik.
Liksom vid lottningen av försökskommunerna ovan ska också de verksamhetsställen i försökskommunen som erbjuder normal ettårig förskoleundervisning först delas in i olika ”lottningskorgar”, där det i varje korg finns verksamhetsställen för förskoleundervisning som är så likadana som möjligt. Målet är att säkerställa att försöket genom de olika korgarna får ett tillräckligt antal olika slags enheter för förskoleundervisning och å andra sidan att säkerställa att de försöksgrupper och kontrollgrupper som bildas från samma korg blir inbördes så likartade som möjligt och därmed också jämförbara. Kriteriet för bildandet av lottningskorgar är att det finns korgar från finsk-, svensk- och samiskspråkiga verksamhetsställen och från olika socioekonomiska områden. Faktorer som används för att fastställa de socioekonomiska områdena kan vara exempelvis andelen personer i åldersklassen 30–54 år som slutfört grundstadiet eller utbildning på högskolenivå, olika lönenivåer, arbetslöshetsgrader och andelen personer med ett främmande språk som modersmål. I stora kommuner eller områden som består av kommuner kan det finnas fler korgar med verksamhetsställen inom vars område andelen personer i åldersklassen 30—54 år som endast slutfört grundstadiet, arbetslöshetsgraden och andelen personer med ett främmande språk som modersmål är hög. Dessa kriterier motsvarar kriterierna för det specialunderstöd som beviljas för åtgärder som främjar jämlikhet och för kvalitetsutveckling, dvs. understödet för så kallad positiv diskriminering. Ett större urval av sådana verksamhetsställen skulle säkerställa att försöket ger resultat som kan generaliseras uttryckligen i fråga om barn som kommer från en sådan socioekonomisk miljö. Därefter ska verksamhetsställena för förskoleundervisning i varje lottningskorg ordnas slumpmässigt och ett på förhand bestämt antal verksamhetsställen tas med i försöket i den ordningen. Antalet verksamhetsställen som tas med från varje korg beror på den budget som står till förfogande för försöket. I varje lottningskorg inkluderas ett tillräckligt antal verksamhetsställen för förskoleundervisning för att det ska finnas minst två enheter i både försöksgruppen och kontrollgruppen. Vid de verksamhetsställen som lottats ut till försöksgruppen ska försökskommunen ordna tvåårig förskoleundervisning. Enligt förslaget förblir verksamhetsställena de samma i fråga om de båda ålderskohorterna som deltar i försöket. På detta sätt kan man bättre följa upp hur försöket utvecklas vid verksamhetsställena. I urvalsarbetet kan man samarbeta med försökskommunerna för att få ytterligare information och nå det mest ändamålsenliga slutresultatet.
Till försöksgruppen hör för det första de barn som hör till målgruppen och som deltar i småbarnspedagogik vid de verksamhetsställen som ingår i urvalet. Till försöksgruppen hör dessutom de barn som hör till målgruppen och som inte deltar i småbarnspedagogik vid de verksamhetsställen som ingår i urvalet, utan antingen är i hemvård eller deltar i småbarnspedagogik vid ett verksamhetsställe som inte ingår i urvalet, men som bor inom området för ett verksamhetsställe som ingår i urvalet. Boendet grundar sig på barnets hemadress. Om ett barn bor växelvist i en annan kommun har detta ingen utestängande effekt i fråga om försöket. Definitionen som gäller boendet representerar den s.k. närskoleprincipen. Området för ett verksamhetsställe som ingår i urvalet fastställs närmare av forskargruppen i ett senare skede, men det kan beroende på kommunen bestå av t.ex. Statistikcentralens rutdatabas 1 km x 1 km-rutor eller 250 m x 250 m-rutor kring verksamhetsstället eller så fastställs området på basis av adressuppgifterna för de barn som tidigare har deltagit i förskoleundervisning på verksamhetsstället. Fastställandet av försöksgruppen på detta sätt kan motiveras med att om familjerna själva skulle kunna välja att delta i försöket så kunde resultaten av försöket snedvridas, eftersom det är möjligt att endast aktiva familjer skulle välja att delta i försöket. Avsikten är att det i försöksgruppen även ska ingå barn som ännu inte omfattas av fostrings- och undervisningstjänsterna, utan är i hemvård. Eftersom det inte beror på familjerna själva om barnet hör till försöksgruppen kan resultatet av försöket bedömas vara mer tillförlitligt än vad som skulle vara möjligt i ett försök som grundar sig på frivillighet. I försöket görs avvikelser från lagen om grundläggande utbildning och de förordningar som utfärdats med stöd av den i fråga om skyldigheten att ordna utbildning enligt 4 § i lagen om grundläggande utbildning, eftersom de kommuner som valts till försöket ska ordna tvåårig förskoleundervisning enligt försöket endast för en viss grupp barn som hör till försöksgruppen. I försöket tillämpas också i tillämpliga delar bestämmandet av skolplats enligt 6 § i lagen om grundläggande utbildning.
För bildandet av lottningskorgar enligt 1 mom. behövs uppgifter som finns i nationella register, såsom uppgifter i befolkningsdatasystemet. Bestämmelser om tillgången till och utlämnande av material finns i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och i lagstiftningen om registret i fråga, t.ex. i lagen om befolkningsdatasystemet (661/2009). Urvalsarbetet beskrivs närmare i bedömningen av propositionens konsekvenser för dataskyddet, vilket hjälper de personuppgiftsansvariga att bedöma om utlämnandet av uppgifter är lagenligt. Urvalsarbetet görs på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet enligt kriterierna i den föreslagna lagen, varvid det kan anses att ministeriet definierar ändamålen med och metoderna för behandlingen av personuppgifter och således är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter i anslutning till det samkörda materialet och därmed svarar bl.a. för den behövliga informationen till de registrerade. Samkörningen av material, bildandet av lottningskorgar och urvalet görs dock av en forskargrupp som är personuppgiftsbiträde. Urvalsmaterialet behövs för urvalet av både den första och andra ålderskohorten, varvid materialet kan förvaras tills urvalet av barn som är födda 2017 har genomförts, dvs. uppskattningsvis till början av 2022.
Enligt 3 mom. bildar de barn som hör till målgruppen och som inte hör till försöksgruppen en kontrollgrupp. Kontrollgruppen är alltså de barn födda samma år i försökskommunen eller försöksområdet som inte har valts till försöksgruppen. I områden som består av kommuner är det möjligt att någon kommun endast får barn som hör till antingen försöksgruppen eller kontrollgruppen. Också kontrollgruppen följs upp genom en uppföljningsundersökning och uppgifter om barnen i kontrollgruppen förs in i försöksregistret.
Enligt 4 mom. ska undervisnings- och kulturministeriet innan försöket inleds offentliggöra sammansättningen av den forskargrupp som avses i 4 § 1 mom., programmeringskommandona för det urval som avses i 4 och 5 § samt försökskommunerna. På detta sätt säkerställs öppenheten i fråga om försöksuppställningen. Offentliggörandet av programmeringskommandon är en motsvarande praxis som i lagen om försök med basinkomst (1528/2016, 5 §). Till de uppgifter som offentliggörs hör endast slutresultaten av urvalet, inte t.ex. de socioekonomiska och språkliga koefficienter som används vid urvalet. Av slutresultaten av urvalet är det inte möjligt att härleda på basis av vilken koefficient verksamhetsstället har valts ut för försöket. Undervisnings- och kulturministeriet underrättar i god tid innan försöket inleds försökskommunerna om de verksamhetsställen för förskoleundervisning som ingår i urvalet, om verksamhetsställenas områden samt om de barn som hör till försöksgruppen för att det lokala verkställandet, såsom det förfarande som beskrivs i 6 §, ska kunna inledas.
6 §.Beslut om antagning av barnet till tvåårig förskoleundervisning. Enligt 1 mom. ska försökskommunen underrätta vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare för ett barn som hör till försöksgruppen om att barnet hör till försöksgruppen och om möjligheten att söka till tvåårig förskoleundervisning. Deltagande i tvåårig förskoleundervisning förutsätter ansökan av barnets vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare för barnet. Enligt förslaget ska försökskommunen godkänna ansökan om barnet hör till försöksgruppen. Försökskommunen fattar ett beslut om antagning av barnet till tvåårig förskoleundervisning. Ansökan till tvåårig förskoleundervisning ska i tillämpliga delar göras på det sätt som föreskrivs i 23 a § i förordningen om grundläggande utbildning. Om 5-åriga barn som inte hör till försöksgruppen söker sig till ett verksamhetsställe som ger tvåårig förskoleundervisning kan dessa barn inte delta i den tvååriga förskoleundervisningen, men de kan däremot delta i småbarnspedagogik och för dem kan tas ut en avgift enligt lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken. Genom att försöket avgränsas till att gälla endast de verksamhetsställen som ingår i urvalet och de barn som bor på deras område garanteras att resultaten av försöket kan generaliseras och att resultaten inte påverkas exempelvis av att aktiva familjer söker sig till försöket.
I praktiken kan underrättelsen enligt 1 mom. göras exempelvis per brev, där vårdnadshavarna hänvisas att söka en plats i den tvååriga förskoleundervisningen för sitt barn. Brevet ska formuleras så att det är så tydligt som möjligt och uppmuntrar familjerna att delta i tvåårig förskoleundervisning. I brevet kan exempelvis framgå att förskoleundervisningen är avgiftsfri, att det finns möjligheter till språkundervisning och att försöket inte inverkar på syskonförhöjningen av stödet för hemvård. Det är också bra att påpeka för familjerna att ett barn som deltar i försöket inte kan delta i förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen, men kan övergå till sådan t.ex. efter det första året av förskoleundervisning. I brevet bör man fråga om barnet ämnar delta i förskoleundervisningen enligt försöket i full omfattning eller om barnet t.ex. på grund av växelvist boende deltar i verksamheten endast varannan vecka. Uppgiften om tiden för deltagande ska införas i försöksregistret i enlighet med den föreslagna 9 §. I försöket ersätter brevet och ansökningsförfarandet förfarandet enligt 23 a § i förordningen om grundläggande utbildning.
Enligt 4 och 5 § i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt (361/1983) ska vårdnadshavaren, innan han eller hon fattar beslut i barnets personliga angelägenheter, samtala om saken med barnet, om det med beaktande av barnets ålder och utvecklingsnivå samt frågans natur är möjligt. Vårdnadshavaren ska i sina beslut beakta barnets åsikt och önskemål. Barnets vårdnadshavare ansvarar gemensamt för de uppgifter som hör till vårdnaden om barnet och fattar gemensamt beslut som gäller barnet, om inte annorlunda är stadgat eller bestämt.
Enligt 2 mom. ska vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare för ett barn som hör till försöksgruppen säkerställa att barnet deltar i förskoleundervisning som varar i två år eller i annan verksamhet genom vilken målen för den tvååriga förskoleundervisningen uppnås. Därmed bestäms tillhörigheten till försöksgruppen med stöd av den föreslagna lagen, och för ett barn som hör till försöksgruppen är det obligatoriskt att uppnå målen för förskoleundervisningen enligt försöket. Enligt förslaget har familjen dock möjlighet att välja om barnet uppnår målen för förskoleundervisningen genom att delta i tvåårig handledd förskoleundervisning eller inte. Ett barn som hör till försöksgruppen kan i stället för att delta i handledd tvåårig förskoleundervisning som följer Utbildningsstyrelsens grunder för läroplanen för försöket uppnå målen för förskoleundervisningen på något alternativt sätt, såsom hemma under föräldrarnas ledning, i en klubb eller genom att delta i småbarnspedagogik. Förpliktelsen att uppnå målen motsvarar den nuvarande modellen med ettårig förskoleundervisning. Annan verksamhet genom vilken målen för förskoleundervisningen uppnås är möjlig också i den nuvarande ettåriga förskoleundervisningen, där den väljs sällan. Den andra verksamhet genom vilken målen uppnås kan vara avgiftsbelagd. I försöksregistret enligt 9 § förs även in uppgifter om barn som deltar i annan verksamhet genom vilken målen uppnås, eftersom barnet fortfarande hör till försöksgruppen. På detta sätt utreder man i försöket också familjernas olika serviceval och annan verksamhet genom vilken målen för förskoleundervisningen uppnås.
Enligt 3 mom. ska försökskommunen efter meddelande av barnets vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare för barnet fatta beslut om att barnets deltagande i tvåårig förskoleundervisningen upphör. Meddelandet kan bero på många olika orsaker, t.ex. att familjen hellre vill ha barnet i hemvård eller småbarnspedagogik eller att familjen flyttar bort från försökskommunen. Meddelandet kan vara fritt formulerat och ska i mån av möjlighet göras i så god tid som möjligt efter det att behovet av att återkalla deltagandet har framkommit. Deltagandet kan alltså upphöra endast av skäl som beror på familjen eller barnet, inte på kommunens eget initiativ. När ett barn lämnar försöket ska barnet åter omfattas av den så kallade normala lagstiftningen och barnet har då rätt till exempelvis småbarnspedagogik, förskoleundervisning eller förberedande undervisning för den grundläggande utbildningen beroende på barnets ålder och behov. Uppgift om att deltagandet upphör ska införas i försöksregistret i enlighet med den föreslagna 9 §.
Enligt 4 mom. tillämpas vid sökande av ändring i fråga om ett beslut som avses i denna paragraf vad som föreskrivs i 42 § i lagen om grundläggande utbildning om ändringssökande när det gäller antagning som elev. Det innebär att man kan begära omprövning av beslutet på det sätt som anges i förvaltningslagen.
7 §.Försökets omfattning och läroplan. Enligt det föreslagna 1 mom. ska tvåårig förskoleundervisning ges under två år i sammanlagt minst 1 400 timmar, minst 700 timmar vartdera året. I fråga om de barn som deltar i försöket avviker man således från omfattningen av förskoleundervisningen enligt 9 § i lagen om grundläggande utbildning, och antalet timmar som ges enligt 3 § i förordningen om grundläggande utbildning fördubblas. Den årliga mängden undervisning är densamma som i den ettåriga förskoleundervisningen, dvs. minst 700 timmar. Enligt 4 § i förordningen om grundläggande utbildning får den dagliga arbetsmängden vara högst 5 lektioner.
Enligt det föreslagna 2 mom. avviker försöket med stöd av 14 § i lagen om grundläggande utbildning från Utbildningsstyrelsens Grunder för läroplanen för förskoleundervisning (2014) och Utbildningsstyrelsen utarbetar egna grunder för läroplanen för försöket. I grundhandlingen för försöket ska det särskilt beaktas att övergången från småbarnspedagogik till förskoleundervisning och från förskoleundervisning till inledande undervisning sker på ett sätt som tryggar kontinuiteten och integriteten i utvecklingen och lärandet. Detta kan ske t.ex. genom att betona pedagogiska metoder som är typiska för småbarnspedagogiken, såsom lek, samt genom att beakta övergångar och kontinuiteter mellan småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den inledande undervisningen t.ex. i fråga om det pedagogiska stödet. Grunderna för läroplanen för försöket ska vara färdiga senast den 31 januari 2021 för att det ska finnas tillräckligt med tid för utarbetandet av de lokala läroplanerna. I enlighet med 29 § i lagen om grundläggande utbildning ska Utbildningsstyrelsen också i grunderna för läroplanen för försöket meddela föreskrifter om utarbetande av en plan för användning av disciplinära åtgärder och fostrande samtal.
I försöket kan den tvååriga förskoleundervisningen ordnas som gemensam undervisning för barnen i försöksgrupperna som består av två åldersklasser. Vid genomförandet ska de verksamhetssätt som är typiska för småbarnspedagogiken beaktas. Sammanslagningen av två åldersklasser kan göra det lättare att bilda grupper vid små enheter. Ur barnens synvinkel minskar detta arrangemang jämförandet på basis av åldern och ger läraren bl.a. möjlighet att utnyttja kompetensen hos mer erfarna barn vid handledningen i förskoleundervisningens praxis. Arrangemanget stöder skapandet av en enhetlig väg för lärandet.
Enligt det föreslagna 3 mom. ska försökskommunen godkänna en lokal läroplan för den undervisning som avses i denna lag senast vid utgången av juli 2021, dvs. före försöket inleds. I enlighet med 15 § i lagen om grundläggande utbildning ska den lokala läroplanen för försöket godkännas separat för undervisning på finska, svenska och samiska samt vid behov för undervisning på något annat språk. Till den del som det i Utbildningsstyrelsens grundhandling för försöket bestäms om grunderna för läroplanen ska läroplanen utarbetas i samarbete med de kommunala myndigheter som sköter uppgifter i samband med verkställigheten av social- och hälsovården. Försökskommunen ska också bestämma formerna dels för samarbetet mellan hemmet och skolan, dels för elevvården i enlighet med grunderna för läroplanen. I samband med att läroplanen utarbetas ska försökskommunen i enlighet med 29 § i lagen om grundläggande utbildning utarbeta en plan för användning av disciplinära åtgärder och fostrande samtal och de tillhörande förfaringssätten och ge anvisningar för hur planen ska användas. Verkställandet av läroplanerna förutsätter i praktiken också att försökskommunens förskolepersonal deltar i utbildningar som gäller den tvååriga förskoleundervisningen.
8 §.Preciserande bestämmelser om försöket. I 1 mom. förtydligas att om både finsk- och svenskspråkiga barn tas med i försöksgruppen i enlighet med 5 §, ska försökskommunen ordna tvåårig förskoleundervisning enligt försöket separat för vardera språkgruppen. Även i övrigt ska försöket följa bestämmelserna om undervisningsspråk i lagen om grundläggande utbildning. Enligt 10 § i lagen om grundläggande utbildning är det språk som används i förskoleundervisningen finska eller svenska. Undervisningsspråket kan också vara samiska, rommani eller teckenspråk. Som undervisningsspråk kan även användas andra språk, när detta inte äventyrar uppnåendet av de mål som uppställts i grunderna för läroplanen. I en separat grupp kan förskoleundervisningen i huvudsak eller helt och hållet ges på något annat språk.
I 2 mom. föreskrivs i avvikelse från 4 § i lagen om grundläggande utbildning att tvåårig förskoleundervisning inte får skaffas hos en utbildningsanordnare som avses i 7 eller 8 § i lagen om grundläggande utbildning. Denna avgränsning har motiverats i samband med 4 och 5 § med att barnen väljs ut till dessa skolor. Tvåårig förskoleundervisning kan dock skaffas som en köpt tjänst t.ex. från ett privat daghem, varvid försökskommunen ansvarar för att de tjänster som den skaffat ordnas i enlighet med denna lag, dvs. i den tvååriga förskoleundervisningen ska man till exempel iaktta grunderna för läroplanen för försöket.
Enligt 3 mom. är platserna där försöket genomförs avgränsade så att förskoleundervisning kan ordnas endast på ett verksamhetsställe där även småbarnspedagogik ordnas. Detta innebär i praktiken att relationstalen mellan personal och barn enligt lagen och förordningen om småbarnspedagogik tillämpas på barnets hela verksamhetsdag. Detta hindrar inte bildandet av undervisningsgrupper för sådana särskilda elever som avses i förordningen om grundläggande utbildning.
Enligt 4 mom. avviker man i försöket från 32 § i lagen om grundläggande utbildning så att den primära förmånen för skolresor är ett tillräckligt understöd som beviljas till familjen för transport eller ledsagning av eleven. Enligt 32 § i lagen om grundläggande utbildning har eleven rätt till fri transport från hemmet direkt till förskoleundervisningen, om elevens resa från hemmet till förskoleundervisningen är längre än fem kilometer. En elev i förskoleundervisning har rätt till fri transport också när den väg som avses ovan med beaktande av elevens ålder eller andra omständigheter är alltför svår, ansträngande eller farlig. Ett alternativ till fri transport är ett tillräckligt understöd för transport eller ledsagande. De barn som deltar i försöket är 4 och 5 år gamla när försöket inleds, vilket innebär att transport som familjen själv ordnar är det tryggaste alternativet för barnen. Ett sekundärt alternativ är transport som ordnas av kommunen och det förutsätter tillräcklig övervakning under transporten. Vid prövningen av understödet eller transporten ska man särskilt beakta barnens unga ålder och bevilja understöd eller transport även när avståndet är kortare än fem kilometer.
9 §.Försöksregister. Enligt 1 mom. är syftet med försöksregistret att möjliggöra förvaltning, statistikföring, uppföljning och utvärdering i fråga om verkställandet av försöket med tvåårig förskoleundervisning. Förvaltningen och statistikföringen har ett nära samband med den föreslagna uppgiften för Utbildningsstyrelsen som gäller att ge stöd för verkställandet av läroplansgrunderna och rapportering. Uppföljningen och utvärderingen anknyter å sin sida till den uppgift som föreslås i 10 §.
Enligt 2 mom. ska den forskargrupp som avses i 4 § 1 mom. i fråga om de barn som hör till målgruppen för försöket sända de uppgifter som avses i 3 mom. 1-6 punkten till Utbildningsstyrelsen. Dessa uppgifter genereras i samband med det urval som beskrivs i 4 och 5 §. Försökskommunerna ska i fråga om de barn som hör till försöksgruppen samla in de uppgifter som avses i 3 mom. 7—9 punkten och sända dem till Utbildningsstyrelsen. Anmälan kan enligt förslaget ske genom till exempel datasäkert överlämnande av filer eller med en elektronisk blankett. Enligt förslaget ska Utbildningsstyrelsen spara uppgifterna i ett försöksregister som upprättas för försöket. Utbildningsstyrelsen fungerar som personuppgiftsansvarig för det nya försöksregistret i enlighet med den föreslagna 3 §. Av detta följer att Utbildningsstyrelsen får sådana förpliktelser som gäller för personuppgiftsansvariga enligt den allmänna dataskyddsförordningen. Utbildningsstyrelsen är också i fråga om försöksregistret en sådan informationshanteringsenhet som avses i lagen om informationshanteringslagen inom den offentliga förvaltningen och som har till uppgift att ordna informationshanteringen i fråga om försöksregistret i enlighet med kraven i informationshanteringslagen.
Enligt 3 mom. ska de uppgifter som räknas upp i momentet föras in i försöksregistret i fråga om de barn som hör till målgruppen. Namnet, personbeteckningen och det studentnummer som avses i lagen om nationella studie- och examensregister ska fungera som uppgifter som identifierar barnet och göra det möjligt att jämföra barnets uppgifter med uppgifter i olika register. Vissa barn har ingen personbeteckning, vilket innebär att denna uppgift inte sparas. Studentnumret används bl.a. i informationsresursen inom småbarnspedagogiken Varda. Om barnet inte har ett studentnummer före försöket, ska ett sådant skapas i enlighet med det föreslagna 5 mom. Med området för förskoleundervisningens verksamhetsställe avses ett område som forskargruppen fastställer i samband med det urvalsarbete som avses i 5 § och där barnet bor hösten 2020 eller 2021. Hösten 2020 gäller den första ålderskohorten, hösten 2021 den andra ålderskohorten. Uppgiften hänför sig till fastställandet av försöks- och kontrollgruppen på basis av boendet. I samband med det urval som beskrivs i 5 § införs även uppgift om anordnaren av småbarnspedagogik och verksamhetsstället där barnet deltar i småbarnspedagogik hösten 2020 eller 2021. Uppgiften hänför sig till fastställandet av försöks- och kontrollgruppen på basis av verksamhetsstället för småbarnspedagogik. I fråga om de verksamhetsställen som avses i 5 och 8 punkten införs verksamhetsställets namn och verksamhetsställets OID-kod, som är en kod som ges i Utbildningsstyrelsens hanteringstjänst för organisationsuppgifter och som hjälper till att identifiera verksamhetsstället. Även om uppgiften om det verksamhetsstället där barnet deltar i småbarnspedagogik enligt 5 punkten också samlas in i informationsresursen inom småbarnspedagogik Varda, så är det motiverat att lagra uppgiften separat också i försökregistret för att det ska vara möjligt att spara och samköra uppgifterna. Uppgifterna i punkterna 4 och 5 och uppgifterna om försöks- eller kontrollgruppen gör det möjligt att senare vid behov genom forskning verifiera försöksuppställningen för försöket. Det är också viktigt med uppgifter om barnets deltagande i tvåårig förskoleundervisning eller annan verksamhet genom vilken målen för förskoleundervisningen uppnås, så att effekterna av dessa kan följas upp separat från varandra. I uppgiften om deltagandet ska ingå också en eventuell uppgift om att barnet deltar i försöksverksamheten endast delvis, t.ex. varannan vecka. Denna information är viktig med tanke på uppföljningen av försöket när verksamhetens genomslag utvärderas. I registret införs också uppgifter om den som ordnar förskoleundervisningen och om det verksamhetsställe där barnet deltar i den tvååriga förskoleundervisningen och därtill antecknas om barnets deltagande i den tvååriga förskoleundervisningen upphör. Dessa uppgifter möjliggör förvaltning av försöket, statistikföring och uppföljande undersökning samt en eventuell senare longitudinell studie av målgruppen för försöket. Med hjälp av uppgifterna i försöksregistret kan försöksuppställningen senare verifieras.
Enligt 4 mom. införs i försöksregistret endast de uppgifter som avses i 3 mom. 1—6 punkten i fråga om barn som hör till kontrollgruppen, eftersom uppgifter som avses i 7—9 punkten inte alls uppstår för deras del.
Om barnet inte har något studentnummer, ska Utbildningsstyrelsen enligt 5 mom. skapa ett sådant nummer för barnet med iakttagande av bestämmelserna i 3 § i lagen om nationella studie- och examensregister. I praktiken ska ett studentnummer skapas för ett barn som inte har deltagit i småbarnspedagogik före försöket. Om ett barn utöver försöket deltar i kompletterande småbarnspedagogik ska uppgifterna om småbarnspedagogiken sparas i informationsresursen inom småbarnspedagogiken i enlighet med lagen om småbarnspedagogik.
Enligt 6 mom. får uppgifter i registret användas endast för förvaltning av försöket, statistikföring och sådan uppföljning och utvärdering som avses i 10 § samt för annan forskning som gäller försöket. Utbildningsstyrelsens verkställande av läroplanen för försöket kan t.ex. förutsätta kontakt med försökskommunerna eller försöksverksamhetsställena och Utbildningsstyrelsen kan kontrollera dessa uppgifter ur registret. Likaså förutsätter uppgiften att rapportera till undervisnings- och kulturministeriet uppgifter ur registret t.ex. om antalet barn som deltar i försöket. Enligt förslaget får uppgifter i registret lämnas ut till Folkpensionsanstalten med iakttagande av bestämmelserna i 23 a § i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn. Sätten att lämna ut uppgifter bestäms i enlighet med den allmänna lagstiftningen. Enligt förslaget bevaras uppgifterna i registret till utgången av 2025 för att uppföljningen och utvärderingen enligt 10 § i försökslagen ska kunna genomföras också för försökets sista verksamhetsår. Avsikten är att uppgifterna ska kunna arkiveras av Riksarkivet när de inte längre behövs i registret och att detta ska avgöras medan försöket pågår genom ett gallringsbeslut av Riksarkivet i enlighet med arkivlagstiftningen.
10 §.Uppföljning och utvärdering av försöket. Enligt 1 mom. utreds uppnåendet av syftet med försöket med den tvååriga förskoleundervisningen genom att man följer upp och utvärderar verkställandet av försöket, målgruppen, försökets pedagogiska och funktionella förfaranden samt grunderna för läroplanen för försöket och de lokala läroplanerna. Genom försöket fås således information och erfarenheter om hur de praktiska arrangemangen för den tvååriga förskoleundervisningen har lyckats i försökskommunerna och om t.ex. barnen, familjerna och fostringspersonalen har varit nöjda med försöket. Denna information fungerar i framtiden som stöd för beslutsfattandet, om man senare överväger att göra modellen riksomfattande. I uppföljningsundersökningen jämförs försöks- och kontrollgruppen och utreds vilka konsekvenser den tvååriga förskoleundervisningen har haft för de barn som hör till försöksgruppen. På motsvarande sätt som i 21 § i lagen om grundläggande utbildning ska försökskommunen också i fråga om försöket delta i extern utvärdering av sin verksamhet.
Enligt 2 mom. har den som genomför uppföljningen och utvärderingen rätt att av försökskommunerna avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de personuppgifter om målgruppen som är nödvändiga för uppföljningen och utvärderingen och som hänför sig till beslut och planer som utarbetats för småbarnspedagogiken eller undervisningen samt till sätten att ordna småbarnspedagogik eller undervisning. Sådana sekretessbelagda beslut kan vara t.ex. beslut och planer som gäller ordnande av pedagogiskt stöd. Sekretessbelagd information om sättet att ordna undervisningen kan vara t.ex. uppgift om att undervisningen ordnas som sjukhusundervisning. Den som genomför uppföljningen och utvärderingen har dock inte rätt att få uppgifter från exempelvis medicinska eller psykologiska bedömningar av barn, handlingar som utfärdats av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården eller socialvården eller andra motsvarande sekretessbelagda handlingar från elevvårdstjänsterna. Rätten enligt momentet stöder utredningen av försöksverksamhetens genomslag och utvärderingen av försöksverksamheten.
Enligt 3 mom. kan den som genomför uppföljningen och utvärderingen i fråga om barn som hör till målgruppen låta utföra sådana utvärderingar som är nödvändiga för att utreda om syftet med försöket uppnås och genom vilka det följs upp hur barnets förutsättningar för utveckling och lärande, sociala färdigheter och sunda självkänsla utvecklas. Dessa föremål för uppföljning är mål för förskoleundervisningen som nämns i lagen om grundläggande utbildning och som alltså också ska tillämpas på försöket med tvåårig förskoleundervisning. Det är viktigt att göra utvärderingar med tanke på undersökningen av försökets genomslag, eftersom man på detta sätt kan undersöka om den tvååriga förskoleundervisningen har påverkat barnen i försöksgruppen jämfört med barnen i kontrollgruppen.
Enligt 4 mom. ska en mellanrapport om uppföljningen och utvärderingen utarbetas för statsrådet och riksdagen före utgången av februari 2023, varvid den är tillgänglig vid riksdagsvalet och utarbetandet av regeringsprogrammet under våren 2023. Den första mellanrapporten gäller närmast erfarenheter från försöket, eftersom det ännu inte finns några egentliga resultat om genomslaget då barnen i den första ålderskohorten ännu deltar i förskoleundervisning enligt försöket vid den tidpunkten. Slutrapporten ska lämnas år 2025. Undervisnings- och kulturministeriet är personuppgiftsansvarig vid behandlingen av personuppgifter i anslutning till uppföljnings- och utvärderingsmaterialet. Enligt förslaget bevaras uppföljnings- och utvärderingsmaterialet tills en slutrapport har offentliggjorts. Avsikten är att materialet efter försöket ska kunna arkiveras av Riksarkivet. Detta ska avgöras medan försöket pågår genom ett gallringsbeslut av Riksarkivet i enlighet med arkivlagstiftningen.
11 §.Finansiering av försöket. Enligt förslaget får försökskommunen ersättning i form av specialunderstöd för det kalkylerade bortfall av klientavgiftsintäkter från småbarnspedagogiken och för de tilläggskostnader för förskoleundervisningen som orsakas kommunen av det första året av förskoleundervisning för barn som deltar i tvåårig förskoleundervisning enligt denna lag. Ersättningen baserar sig på antalet barn som deltar, kommunens genomsnittliga klientavgifter för småbarnspedagogik och kostnaderna för förskoleundervisning. För den första ålderskohorten är det första förskoleåret enligt förslaget läsåret 2021—2022 och för den andra ålderskohorten läsåret 2022—2023. Om ett barn endast delvis deltar i förskoleundervisning enligt försökslagen t.ex. på grund av växelvist boende i en annan kommun, och detta har meddelats till försökskommunen i ansökningsskedet, ställs ersättningen i relation till barnets deltagande. Försökskommunerna utreder barnets deltagande i försöket i det ansökningsskede som avses i 6 § och uppgifter om deltagandet införs i försöksregistret i enlighet med 9 §. Med kommunens genomsnittliga kostnader för förskoleundervisning avses ifrågavarande kommuns genomsnittliga kostnader för förskoleundervisning under tidigare år. Dessa fås av Utbildningsstyrelsen. Kommunernas kostnader för förskoleundervisning kan variera med flera tusen euro, och därför är det inte ändamålsenligt att bevilja understöd enligt de nationella genomsnittliga kostnaderna. Försökskommunen frågas om bortfallet av klientavgiftsintäkter för småbarnspedagogik och uppgifterna ska basera sig på kommunens uppgifter från tidigare år. Utöver de ovan beskrivna kostnaderna för förskoleundervisning och bortfallet av klientavgifter för småbarnspedagogik ska specialunderstödet ersätta kurators- och psykologtjänsterna som hör till elevvården enligt antalet barn som deltar i den tvååriga förskoleundervisningen så att 30 euro betalas för varje barn för det första försöksåret. Enligt förslaget betalas understödet till kommunen i två rater per kohort, på hösten och på våren, när försökskommunerna och de barn som deltar i den tvååriga förskoleundervisningen har fastställts. Om kommuner inom samernas hembygdsområde väljs till försöket, kan dessa kommuner dessutom för det första förskoleåret få statsunderstöd enligt 45 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) för undervisning på samiska och i samiska på det sätt som föreskrivs i förordning 1769/2009. För undervisning i modersmål och undervisning i finska eller svenska som andraspråk, som det fortfarande är frivilligt för försökskommunerna att ordna, kan beviljas understöd enligt 45 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet under de förutsättningar som föreskrivs om i förordning 1777/2009.
Enligt 2 mom. får försökskommunen ersättning i form av specialunderstöd också för de kalkylerade administrativa kostnaderna för försöket enligt antalet barn i målgruppen. Det föreslagna momentet omfattar därmed införande av uppgifter i försöksregistret om både de barn som hör till försöksgruppen och de som hör till kontrollgruppen samt annat administrativt verkställande av försöket. Understödet är lika stort för alla barn, och det skräddarsys inte för varje kommun.
Enligt 3 mom. tillämpas på specialunderstödet i övrigt statsunderstödslagen och undervisnings- och kulturministeriet är statsbidragsmyndighet.
12 §.Ikraftträdande. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt. Före det kan dock förberedande åtgärder för försöket vidtas. Största delen av paragraferna föreslås gälla tills försöksverksamheten avslutas, till och med den 31 maj 2024. 3 § som gäller uppgiftsfördelningen mellan myndigheterna, 9 § som gäller försöksregistret och 10 § som gäller uppföljningen gäller dock till utgången av 2025, så att uppföljningen och utvärderingen av försöket kan genomföras också i fråga om det sista verksamhetsåret 2024.