1.1  Bakgrund

Utveckling av statens bokslutsrapportering

Utvecklingen av statsbokslutet eller den kompletterande separata rapporteringen har under de senaste femton åren utvärderats i olika sammanhang. Sådana har till exempel varit vissa av finansministeriets arbetsgrupper åren 2010–2012 Projektet för definition av statens balanshanteringspolitik på koncernnivå VM111:00/2010 () och projektet för statens balanshanteringspolitik på koncernnivå VM019:00/2011 () https://vm.fi/sv/projektsida?tunnus=VM111:00/2010 , forskningspublikationen ”Eduskunnan budjetti- ja valvontavalta 1990–2020” (Riksdagens budget- och tillsynsbefogenheter 1990–2020, Riksdagens revisionsutskotts publikation 1/2016) och statens revisionsverks ställningstaganden (K 9/2017 rd). Enligt de ställningstaganden som lagts fram bör man få en mer omfattande helhetsbild av statsfinanserna och de samfund som staten kontrollerar.  

År 2016 fogades en ny 68 a § (118/2016) till förordningen om statsbudgeten (1243/1992), nedan budgetförordningen , enligt vilken regeringens årsberättelse bland annat ska innehålla en översikt över intäkterna och kostnaderna för den helhet som består av budgetekonomin, de statliga affärsverken och de statliga fonderna utanför statsbudgeten samt över förmögenhetsställningen och åtagandena utanför balansräkningen. På grundval av bestämmelsen har regeringens årsberättelse från och med bokslutet för finansåret 2015 även omfattat sammanställda intäkts- och kostnadskalkyler och balansräkningar (s.k. helhetskalkyler) för budgetekonomin, statliga fonder utanför budgeten samt affärsverkens, affärsverkskoncernernas och fondernas verksamhet och resultat. Kalkylerna har uppgjorts på grundval av de officiella boksluten för ovan nämnda enheter. Kalkylerna har inte reviderats. Från och med 2016 har helhetskalkylerna för den första halvan av innevarande år presenterats i de allmänna motiveringarna till budgetförslaget.  

För bedömning av större utvecklingsbehov än ovan nämnda undertecknade Finansministeriet och Statskontoret 30.11.2019 ett samarbetsprotokoll om ett tvåårigt projekt, där man utredde möjligheterna att ta fram mer omfattande koncerninformation. Statskontoret publicerade 11.2.2022 projektets slutrapport ”Kokonaisarvio valtion konsernitiedon tarpeesta – Valtion konsernilaskemien tarve- ja toteutusselvitys” (Helhetsbedömning av behovet av statens koncernuppgifter – Behovs- och genomförandeutredning av statens koncernkalkyler, Statskontorets publikationer/Statens bokslutsrapportering 2/2022). I slutrapporten föreslogs att statsbokslutet utvidgas så att det förutom statens budgetekonomi även omfattar statliga fonder utanför budgeten och koncerner bestående av statliga affärsverk. I rapporten föreslogs också att man under 2022 och 2023 ska fortsätta arbetet med att utveckla koncernkalkylerna genom att utarbeta kalkyler för kombinationen av statens budget- och fondekonomi, affärsverk och statsbolag med specialuppgifter enligt anskaffningsutgiftsmetoden. Dessutom föreslogs att kalkyler för kombinationen av budget- och fondekonomi, affärsverk och alla statsägda bolag utarbetas enligt kapitalandelsmetoden. 

Bemyndigande att utfärda förordning och meddela föreskrifter

Bemyndigandena att utfärda förordningar enligt lagen om statsbudgeten (423/1988), nedan budgetlagen motsvarar inte till alla delar de nuvarande kraven på avgränsning och exakthet som ställs på bemyndiganden att utfärda förordningar. Dessutom har det i budgetförordningen funnits bemyndiganden att meddela föreskrifter, som borde finnas i lagen.  

1.2  Beredning

Finansministeriet tillsatte 14.10.2022 projektet för utveckling av statsbokslutet (Valtike-projektet; VM090:00/2022) för tiden 17.10.2022–31.5.2026. Projektets uppgift är att utveckla statsbokslutet och bedöma ett eventuellt behov av att utveckla statens koncernbokslut samt bereda behövliga utvecklingsförslag, inklusive förslag till ändring av lagstiftningen, verksamhetssättet, system och andra ändringsförslag som behövs. Dessutom ska man inom projektet bedöma konsekvenserna av utvecklingen av statsbokslutet för regeringens årsberättelse och de allmänna motiveringarna till statsbudgeten samt bereda de ändringsförslag som behövs. Regeringens proposition har beretts som en del av projektet för utveckling av statsbokslutet. Yttranden inhämtades om utkastet till förslaget från ministerier, fonder utanför budgeten och affärsverk samt bokföringsenheter under tiden 2.4.2024–14.5.2024. Beredningshandlingarna rörande regeringspropositionen finns i den offentliga tjänsten https://vm.fi/sv/projekt-och-lagberedning med beteckningen VM020:00/2024.  

Ändringarna av bemyndigandet att utfärda förordning och meddela föreskrifter har beretts som tjänsteuppdrag inom finansministeriet. Beredningen har till behövliga delar gjorts i samarbete med Statskontoret. 

2.1  Regeringens årsberättelse och statsbokslutet

Enligt 46 § 1 mom. i grundlagen ska statsrådet årligen lämna riksdagen en berättelse om regeringens verksamhet och om regeringens åtgärder med anledning av riksdagens beslut samt en berättelse om skötseln av statsfinanserna och om hur budgeten har följts. Som nämnda berättelse till riksdagen ges i nuläget regeringens årsberättelse, som det ingår bestämmelser om i 9 a § i lagen om statsrådet (175/2003), nedan statsrådslagen och 17 § i budgetlagen. Enligt 9 a § i lagen om statsrådet ska statsrådet lämna regeringens årsberättelse, som gäller regeringens verksamhet och skötseln av statsfinanserna, till riksdagen varje kalenderår. Enligt 17 § i budgetlagen ska statens årsberättelse omfatta statsbokslutet och andra behövliga uppgifter om skötseln av statsfinanserna och om hur budgeten har följts samt uppgifter om statens verksamhet och verksamhetens samhälleliga verkningar och resultat. Enligt bestämmelsen omfattar regeringens årsberättelse också boksluten för statliga affärsverk och statliga fonder utanför budgeten samt de viktigaste uppgifterna om affärsverkens och fondernas verksamhet och resultat. Alla ministerier deltar i beredningen av regeringens årsberättelse. Statsrådets kansli och finansministeriet styr beredningen och sammanställer berättelsen, som presenteras av statsrådets kansli.  

Bestämmelser om innehållet i statsbokslutet ingår i 17 a § i budgetlagen och närmare i budgetförordningen. Statsbokslutet gäller statens budgetekonomi och omfattar budgetens utfallskalkyl, intäkts- och kostnadskalkyl, balansräkning och finansiell kalkyl samt separat reglerade noter. 

I statens revisionsverks särskilda berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet och regeringens årsberättelse för år 2016 (Statens revisionsverks berättelser till riksdagen K 9/2017 rd) konstateras att totalkalkylerna ökar transparensen i statsfinanserna med tanke på riksdagens tillsyns- och styrningsrätt, men revisionsverket påpekar att en betydande del av statens finanser, bland annat statsbolag med specialuppgifter och andra statsbolag, fortfarande står utanför dem.  

2.2  Reglering av andra offentliga samfunds samt företags bokslut

Enligt 112 § i kommunlagen (410/2015) tillämpas förutom kommunallagen även bokföringslagen på kommunens bokföringsskyldighet, bokföring och bokslut. Enligt 113 § i kommunlagen ska kommunen upprätta ett bokslut och enligt 114 § i lagen ska en kommun som med sina dottersammanslutningar bildar en kommunkoncern upprätta och i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut. 

Bestämmelserna om välfärdsområdenas bokföring, bokslut och koncernbokslut i 116–118 § i lagen om välfärdsområden (611/2021) är i stort sett desamma som i kommunerna.  

Företagen följer bokföringslagen (1336/1997) i sin bokföring och vid upprättandet av bokslut. Enligt bokföringslagen ska de bokföringsskyldiga upprätta bokslut i enlighet med 3 kap. i lagen och koncernbokslut i enlighet med 6 kap. i lagen. Skyldigheten att upprätta koncernbokslut grundar sig på uppkomsten av ett koncernförhållande enligt 1 kap. 6 § i lagen. Ett koncernförhållande uppstår när den bokföringsskyldige har bestämmande inflytande över målföretaget, vilket i praktiken innebär en andel på över 50 procent av rösträtten.  

2.3  Bemyndigande att utfärda förordning och meddela föreskrifter

Den nuvarande budgetlagen är från 1988 och budgetförordningen från 1992. Bemyndigandet att utfärda förordningar enligt lagen motsvarar inte till alla delar de nuvarande kraven på avgränsning och exakthet som ställs på bemyndiganden att utfärda förordningar. Dessutom har det i budgetförordningen funnits bemyndiganden för myndigheter att meddela föreskrifter, som borde finnas i lagen. 

4.1  De viktigaste förslagen

Sammanställda kalkyler

Enligt förslaget ska det i samband med statsbokslutet i fortsättningen presenteras sammanställda kalkyler för statsfinanserna. De sammanställda kalkylerna föreslås omfatta en intäkts- och kostnadskalkyl som beskriver intäkter och kostnader, en balansräkning som beskriver den ekonomiska ställningen vid utgången av finansåret och en finansieringskalkyl som beskriver kassaflödena. De sammanställda kalkylerna ska ge en bättre helhetsbild av statsfinanserna under statsrådets styrning. 

De sammanställda kalkylerna ska motsvara dem i statsbokslutet, med undantag för kalkylen som gäller statsbudgetens utfall. De sammanställda kalkylerna ska kompletteras med noter som behövs för att ge riktiga och tillräckliga uppgifter på samma sätt som noterna till statsbokslutet kompletterar statsbokslutet. De sammanställda kalkylerna ska uppgöras genom att sammanställa bokföringsuppgifterna för statens budgetekonomi, statliga fonder utanför budgeten samt statliga affärsverk enligt metoden för upprättande av koncernbokslut (anskaffningsutgiftsmetoden) i princip på samma sätt som om det vore fråga om en enda ekonomisk enhet. Kalkylerna avses ge mer information om helhetsbilden av statsfinanserna under statsrådets styrning, men ska inte vara en del av statsbokslutet, med vilket man även i fortsättningen avser begreppet statsbudget enligt 83 § i grundlagen och det statsbokslut som upprättats om statens budgetekonomi i enlighet med den. 

De sammanställda kalkylerna och noterna till dem ska uppgöras av Statskontoret. Kalkylerna ska uppgöras enligt de formler som finansministeriet fastställt, liksom även statens bokslutskalkyler. 

Enligt förslaget ska de sammanställda kalkylerna inte omfatta sammanslutningar som staten kontrollerar. Det är således inte fråga om statens koncernbokslut.  

Regeringens årsberättelse

Ändringarna i budgetlagen som gäller sammanställda kalkyler berör även regleringen om regeringens årsberättelse. Bestämmelser om regeringens årsberättelse finns förutom i budgetlagen och budgetförordningen även i lagen om statsrådet. Regleringen om regeringens årsberättelse ska även i fortsättningen delas upp på dessa två lagar så att lagen om statsrådet ska innehålla en grundbestämmelse om regeringens årsberättelse samt en hänvisning till den kompletterande regleringen i statsbudgetlagen. Enligt förslaget ska budgetlagen innehålla bestämmelser om de uppgifter och kalkyler som gäller de offentliga finanserna, statsfinanserna samt statens verksamhet och dess samhällseffekter och resultat som hör till finansministeriets verksamhetsområde. På grund av denna indelning föreslås det att till lagen om statsrådet fogas ett bemyndigande att utfärda förordning om de uppgifter om regeringens verksamhet som ska ingå i regeringens årsberättelse samt om det förfarande som ska iakttas vid upprättandet av årsberättelsen. 

Bemyndigande att utfärda förordning och meddela föreskrifter

Syftet är att precisera och komplettera lagens nuvarande bemyndigande att utfärda förordning och överföra bemyndigandet att utfärda förordning i anslutning till paragraferna i fråga. Föråldrade och inexakta bemyndiganden att utfärda förordning upphävs. Samtidigt avser man upphäva bemyndigandena att meddela föreskrifter på förordningsnivå. På förordningsnivå har det i synnerhet funnits bemyndiganden för finansministeriet och Statskontoret att meddela föreskrifter. En del av de bemyndiganden att meddela föreskrifter som ingår i budgetförordningen har en förvaltningsintern karaktär, som till exempel statsrådet och finansministeriet också skulle kunna meddela på grundval av de allmänna befogenheter som hör till dem. För tydlighetens skull föreslås det att även sådana bemyndiganden att meddela föreskrifter införs i lagen. Syftet med dessa ändringar är inte att ändra statsrådets, ministeriernas eller Statskontorets nuvarande uppgifter och befogenheter.  

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

Samhälleliga konsekvenser

De sammanställda kalkylerna ska ge en helhetsbild av statsbudgeten, de statliga fonderna och affärsverkens ekonomi. Detta avses stödja riksdagens budgetmakt. De sammanställda kalkylerna ska också ge allmänheten en bättre bild av statsfinanserna som helhet. 

Konsekvenser för de statliga myndigheternas verksamhet

Uppgörandet av de sammanställda kalkylerna föreslås som en ny lagstadgad uppgift för Statskontoret. Uppgörande av kalkyler och noter till dem under bokslutstiden samt avstämning, rapportering och andra motsvarande uppgifter som utförs under året ökar i viss mån Statskontorets uppgifter på ett bestående sätt, uppskattningsvis med cirka ett årsverke. Det behov av tilläggsfinansiering som detta eventuellt förutsätter bedöms i samband med beredningen av förslaget till statsbudgeten för år 2026, när projektets nuvarande utvecklingsfas och den särskilda utvecklingsfinansieringen för projektet upphör. Avsikten är dock att uppgiften ska kunna utföras inom ramen för de nuvarande anslagen enligt de riktlinjer som fastställts i regeringens ramförhandlingar 15–16.4.2024.  

Fonder utanför budgeten ska lämna uppgifter till statens centralbokföring i större utsträckning än nu. Hittills har statliga fonder utanför budgeten lämnat bokföringsuppgifter till Statskontoret, men i fortsättningen ska fonderna också lämna andra uppgifter, såsom till exempel noterna till fondens bokslut, som behövs för att uppgöra noterna till de sammanställda kalkylerna. En del av fonderna blir även tvungna att göra tidtabellerna för godkännande och fastställelse av bokslutet snabbare. 

I fortsättningen ska även affärsverken lämna uppgifter till statens centralbokföring. Hittills har affärsverken lämnat uppgifter till Statskontoret för helhetskalkylering av statsfinanserna, men dessa uppgifter har lämnats separat från centralbokföringen och uppgifterna har varit mer begränsade än de uppgifter som i fortsättningen ska lämnas för de sammanställda kalkylerna.  

De sammanställda kalkylerna för statsfinanserna medför en skyldighet för servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (Palkeet) att upprätthålla en funktionalitet i centralbokföringssystemet för att ta fram sammanställda kalkyler. Palkeet uppskattar den separata utgiften för att bygga systemet till 400 000 euro och det årliga underhållet av systemet till cirka 30 000 euro, enligt en preliminär uppskattning, inklusive licenser samt systemets kapacitet och underhåll. 

5.1  Handlingsalternativen och deras konsekvenser

Ett annat centralt alternativ är att staten i fortsättningen utarbetar statens koncernbokslut, där de sammanställda kalkylerna som nu föreslås kombineras med metoden för upprättande av koncernbokslut, det vill säga anskaffningsutgiftsmetoden, med de sammanslutningar som staten kontrollerar. I beredningen har det bedömts att det tills vidare inte är ändamålsenligt att upprätta koncernbokslutet med hänsyn till tidsplanen för bokslutet, den partiella skillnaden i redovisningsprinciper (bolagen använder delvis IFRS-normerna), det uppskattade kostnads-nyttoförhållandet för upprättandet av koncernbokslutet samt det att upprättande av koncernbokslut bedöms i ett gemensamt europeiskt EPSAS-projekt. Avsikten är dessutom att i regeringens årsberättelse i fortsättningen presentera en koncernredovisning som grundar sig på en enklare metod (kapitalandelsmetoden). 

Som ett andra alternativ kan nämnas det förslag som presenterades i Statskontorets slutrapport 11.2.2022 (Kokonaisarvio valtion konsernitiedon tarpeesta), enligt vilken statsbokslutet utvidgas så att det förutom statsbudgeten även omfattar statliga fonder utanför budgeten och koncerner som består av statliga affärsverk, samt det förslag enligt vilket arbetet med att utveckla koncernkalkylerna fortsätter genom att utarbeta sammanställda kalkyler enligt anskaffningsutgiftsmetoden för statens budget- och fondekonomi, affärsverk och statliga bolag med specialuppgifter. Det föreslås ingen reglering om dessa kalkyler. Det har ansetts vara tydligast att de sammanställda kalkylerna baserar sig på budget-, fond- och affärsverksekonomin. 

5.2  Lagstiftning och andra handlingsmodeller i utlandet

Internationella redovisningsstandarder för den offentliga sektorn (IPSAS)

International Public Sector Accounting Standards Board (IPSASB), som är en frivillig samarbetsorganisation i samband med International Federation of Accountants (IFAC), dvs. det internationella revisorsförbundet, har utarbetat internationella redovisningsstandarder (IPSAS; International Public Sector Accounting Standards) för den offentliga sektorn sedan 1996. Strävan har varit att utveckla dessa IPSAS-standarder så att de i stor utsträckning överensstämmer med IAS/IFRS-standarderna, vilket underlättar jämförelse och eventuell konsolidering för enheter som följer olika standarder. Under de senaste åren har man i IPSAS-standarderna strävat efter att ta bättre hänsyn till den offentliga förvaltningens särdrag. Idag finns det 43 egentliga IPSAS-standarder. Standarderna utgör mycket detaljerad reglering, standarderna och tillhörande förklarande material finns på sammanlagt 1 878 sidor i standardpublikationen 2022.  

Upprättandet av koncernbokslut regleras av IPSAS-standarderna 35–38 och IPSAS-standarden 40. Enligt IPSAS-standarderna fastställs det på grundval av bestämmande inflytande vilka enheter som ska ingå i konsolideringen. Bokslutsuppgifterna för kontrollerande företag konsolideras rad för rad i koncernbokslutet enligt anskaffningsutgiftsmetoden. Intresse- och samriskföretag sammanställs i koncernbokslutet enligt kapitalandelsmetoden. 

Utveckling av europeiska redovisningsstandarder för den offentliga sektorn (EPSAS)

Enligt den ursprungliga artikeln 16.3 i rådets direktiv om krav på medlemsstaternas budgetramverk (2011/85/EU), nedan budgetramsdirektivet , ska kommissionen före utgången av 2012 utvärdera hur ändamålsenliga de internationella standarderna för offentlig redovisning är för medlemsstaterna. De bedömningar som ingår i kommissionens yttrande av den 6 mars 2013 (COM(2013) 114 final) och tillhörande arbetsdokument (SWD(2013) 57 final) förespråkar införandet av harmoniserade prestationsbaserade redovisningsstandarder inom den offentliga sektorn i EU:s medlemsstater. Enligt kommissionens bedömning skulle de gemensamma bokslutsreglerna förbättra tillförlitligheten och jämförbarheten i de offentliga organisationernas bokslut och göra det möjligt att producera betydligt mer tillförlitliga redovisningsuppgifter om den offentliga sektorn.  

Kommissionens ursprungliga mål har varit att anta en ramförordning som reglerar förvaltningsmodellen för utfärdandet av EPSAS-standarder samt de viktigaste principerna för standarderna. Användningen av standarder skulle då vara obligatorisk i medlemsländerna. Sedan dess har tidsplanen för EPSAS-projektet förlängts och diskussionen om standardernas bindande karaktär pågår fortfarande.  

Enligt kommissionens ursprungliga uppfattning bör EPSAS-standarderna i hög grad överensstämma med IPSAS-standarderna. I EPSAS-projektet har man gått igenom alla befintliga IPSAS-standarder och utvärderat deras lämplighet för EU:s medlemsstater. Granskningen har även omfattat IPSAS-standarderna för upprättande av koncernbokslut (IPSAS 35-38 och IPSAS 40). I EPSAS-projektet har man utarbetat ett utkast till referensramen EPSAS (EPSAS Conceptual Framework) som behandlar de viktigaste principerna i standarderna. Utkastet till EPSAS-referensramen inkluderar en hänvisning till konsolidering som skulle omfattas av en separat EPSAS-standard.  

Under EPSAS-projektet har man stöttat det frivilliga införandet av IPSAS-standarder i EU:s medlemsstater. Enligt kommissionens utredning var IPSAS-motsvarigheten 72 procent för Finlands statsbokslut 2013 (EU-genomsnittet var 51 %) och 77 procent för 2018 (65 %). 

Budgetramdirektivet ändrades den 29 april 2024 (1265/2024) som en del av EU:s lagstiftningspaket om nya finanspolitiska bestämmelser. Enligt artikel 16.1 a, som ändrats i direktivet, ska kommissionen senast den 31 december 2025, och därefter vart femte år, rapportera om det aktuella läget vad gäller redovisningen för den offentliga sektorn från den offentliga förvaltningen inom unionen, varvid hänsyn ska tas till de framsteg som har gjorts sedan dess bedömning 2013 av hur ändamålsenliga de internationella redovisningsstandarderna för offentlig sektor är för medlemsstaterna. 

Sveriges statsbokslut

Enligt slutrapporten som publicerades av Statskontoret den 11 februari 2022 grundar sig Sveriges statsbokslut på en sammanställning av boksluten för de enheter som hör till staten som juridisk person till ett enda årsbokslut (Årsredovisning för staten), där statens myndigheter, deras fonder och affärsverk (4 st.) sammanställs fullständigt (rad för rad). Detta är fråga om ett sammanställt årsbokslut för de enheter som hör till svenska staten som juridisk person. Staten Sverige konsoliderar inte statsbolag rad för rad i koncernbokslutet. Ekonomistyrningsverket (ESV), som utvecklar styrningen av Sveriges statsfinanser, har utgått från att staten har sina egna särdrag, varför det är motiverat att de bokföringsmässiga redovisningslösningarna avviker såväl från regleringen av den privata sektorn i Sverige som de internationella IPSAS-standarderna.  

I svenska statens balansräkning redovisas statens företagstillgångar (statens affärsverk och bolagsägande) genom att de värderas på en rad enligt substansvärdemetoden som motsvarar kapitalandelsmetoden. För detta ändamål görs inga elimineringar av interna innehav eller justeringar som förutsätts på grund av olika redovisningsprinciper i bokslutet. Vad gäller värderingen drar ESV slutsatsen att marknadsvärdering inte är en lämplig metod för värdering av statens helägda och delägda företag. Marknadsvärdering är endast relevant när man säljer ett företag eller optimerar aktieportföljen i syfte att generera vinst. Endast i dessa fall kommer de ekonomiska intäkterna att realiseras och erhållna motprestationer kan användas för andra syften. 

Bokslutsrapportering i vissa EU-medlemsstater

EU:s medlemsstater har olika praxis för upprättande av koncernbokslut. EU-kommissionen har som en del av EPSAS-projektet låtit göra en utredning om vissa medlemsstaters konsolideringspraxis PwC 2023, Strategic and practical considerations related to consolidation in the public sector () https://circabc.europa.eu/ui/group/8b9f731d-4826-4708-9069-5f65a9edc9bf/library/00bc72a1-5d5a-4645-844a-038f017039e9/details . I utredningen ingår en granskning av konsolideringspraxis i staterna Estland, Sverige, Frankrike, Belgien, Lettland, Spanien och Cypern.  

Enligt utredningen uppgör den offentliga förvaltningen i Estland bokslutskalkyler som omfattar hela den offentliga förvaltningen (Whole of Government Accounts, WGA). I bokslutskalkylerna inkluderas statsförvaltningens och kommunförvaltningens enheter samt de kommersiella bolag som dessa kontrollerar.  

Enligt utredningen producerar den franska staten konsoliderade bokslutskalkyler som omfattar ministeriernas bokslutsuppgifter. Det upprättas inga separata bokslut för ministerierna. Organisationer som sköter offentliga tjänsteuppgifter och som står under statens bestämmande inflytande sammanställs i kalkylerna genom kapitalandelsmetoden.  

I den belgiska offentliga sektorns bokslutsrapportering följer konsolideringens omfattning avgränsningen för den offentliga sektorn (General Government Sector, GGS) i nationalräkenskaperna. I Lettland är omfattningen av bokslutsrapporteringen liknande. Avgränsningen av bokslutsrapporteringen till offentliga enheter (GGS) innebär att kontrollerade bolag sammanställs i den mån de klassificerats som offentliga samfund i nationalräkenskaperna. I Lettlands statsbokslut sammanställs dessutom andra kontrollerade enheter än offentliga enheter genom kapitalandelsmetoden. 

Enligt utredningen sammanställer man i bokslutsrapporteringen i Spanien och Cypern bolag som kontrolleras av offentliga samfund (GGS) enligt principen om fullständig sammanställning (anskaffningsutgiftsmetoden). Kreditinstitut och försäkringsbolag som kontrolleras av den spanska offentliga förvaltningen sammanställs dock i kalkylerna enligt kapitalandelsmetoden. 

7.1  Lag om statsbudgeten

10 a §. Till paragrafen fogas ett nytt 2 mom., enligt vilket statsrådet ska kunna meddela föreskrifter om grunderna för beredningen av budgetförslag. Finansministeriet kan meddela närmare föreskrifter om utarbetande av budgetförslag.  

Det nämnda bemyndigandet att meddela föreskrifter ingår i 1 b § 4 mom. i den gällande budgetförordningen. Enligt förslaget ska bemyndigandet att meddela föreskrifter överföras till lagen, även om sådana föreskrifter i sig utgör förvaltningsinterna föreskrifter som statsrådet och finansministeriet också kan meddela på grundval av sina allmänna befogenheter. I fråga om planen för de offentliga finanserna föreslås det att motsvarande tillägg införs i lagen om ändring av lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen och om tillämpning av fördraget samt om kraven på de fleråriga ramarna för de offentliga finanserna (869/2012). 

10 b §. Enligt förslaget ska till paragrafen fogas ett nytt 2 mom., enligt vilket statsrådet får meddela allmänna föreskrifter om tillämpningen av statsbudgeten, och dessutom ska finansministeriet få utfärda föreskrifter om uppföljningen av budgeten samt uppgörandet av kalkyler och utarbetandet av utredningar som gäller statsfinanserna samt preciserande föreskrifter om tillämpningen av budgeten. Med statsrådets allmänna föreskrifter om tillämpning av budgeten avses särskilt statsrådets allmänna föreskrifter om tillämpning av statsbudgeten enligt 4 § 1 mom. 1 punkten i reglementet för statsrådet (262/2003). Tillämpningsföreskrifterna som gäller i dag har meddelats 12.4.1995 (TM 9509) och de gäller bland annat anskaffning av produktionsfaktorer, personal- och representationsutgifter, försäkring, betalning av utgifter och indrivning av intäkter, avstående från indrivning av fordran och kontoavskrivningar.  

Statsrådets bemyndigande att meddela föreskrifter kompletteras av finansministeriets ovan nämnda bemyndigande att meddela föreskrifter. En sådan föreskrift är i nuläget till exempel finansministeriets föreskrift om utarbetandet av budgetens kontoindelning. Bestämmelsen föreslås även ersätta 21 § 2 mom. som upphävs i budgetförordningen, enligt vilken ministerierna i enlighet med finansministeriets föreskrifter för sina förvaltningsområden ska uppgöra kalkyler och utarbeta utredningar som gäller statsfinanserna. 

12 §. Enligt förslaget fogas till 2 mom. i paragrafen ett bemyndigande för finansministeriet att meddela föreskrifter om verksamhets- och ekonomiplaneringen. Finansministeriets motsvarande bemyndigande att meddela föreskrifter ingår nu i 10 § 3 mom. i budgetförordningen. Bemyndigandena att meddela föreskrifter bör dock ingå i lagen, varför momentet upphävs i förordningen och motsvarande bestämmelse fogas till lagen. Dessutom föreslås det bestämmelser i lagen i enlighet med 10 § 3 mom. i den nuvarande budgetförordningen om att ministerierna vid behov kan meddela närmare föreskrifter inom sina förvaltningsområden om planeringen av verksamheten och ekonomin. Sådana föreskrifter är förvaltningens interna föreskrifter som ministerierna också ska kunna meddela på grundval av sina allmänna befogenheter, men för tydlighetens skull ska bemyndigandet att meddela föreskrifter också anges i lagen.  

12 a §. Enligt förslaget fogas till 1 mom. en bestämmelse, enligt vilken bokföringsuppgifter samlas i statens centralbokföring inte bara från bokföringsenheterna inom budgetekonomin, utan även från statliga fonder utanför statsbudgeten. Bestämmelser om insamling av fondernas bokföringsuppgifter i centralbokföringen ingår nu i 54 § i budgetförordningen. Det föreslås att regleringen överförs till lagen så att innehållet i statens centralbokföring tydligt framgår direkt av lagen.  

Det föreslås även att en bestämmelse fogas till 1 mom. enligt vilken även de bokföringsuppgifter om statens affärsverk som avses i 17 b § 1 mom. ska samlas in i centralbokföringen för att uppgöra sammanställda kalkyler om statsfinanserna. Det är nödvändigt att samla in vissa bokföringsuppgifter från affärsverken i centralbokföringen för att kunna göra sammanställda kalkyler om statsfinanserna. Hittills har affärsverken lämnat uppgifter för helhetskalkylering av statsfinanserna, men dessa uppgifter har lämnats separat och uppgifterna har varit mer begränsade.  

Statskontoret avses ansvara för insamlingen av fondernas och affärsverkens bokföringsuppgifter i centralbokföringen samt sköta centralbokföringen som i dag. 

Till 1 mom. fogas dessutom ett precist bemyndigande att utfärda förordning om centralbokföringen.  

14 §. Ordalydelsen i 4 mom. ändras. Den nuvarande bestämmelsen i 4 mom. som är avsedd som information om att det föreskrivs separat om affärsverkens bokföring upphävs som onödig. Till paragrafen fogas ett 4 mom. med ett bemyndigande för statsrådet att utfärda förordning om statens bokföring. Statsrådets bemyndigande att utfärda förordning om bokföring ingår i 26 § 2 mom. i den gällande lagen, men för tydlighetens och noggrannhetens skull överförs bemyndigandet att utfärda förordning i samband med den relevanta grundbestämmelsen i lagen.  

Ett nytt 5 mom. ska fogas till paragrafen, enligt vilket finansministeriet i enskilda fall av särskilda skäl och för att säkerställa god bokföringssed kan ge tillstånd att avvika från bestämmelserna om bokföring i en förordning som utfärdats med stöd av 4 mom. En motsvarande bestämmelse ingår för närvarande i 41 b § 2 mom. i budgetförordningen, som ska upphävas enligt förslaget. Bestämmelsen överförs till lagnivå, eftersom man med stöd av bestämmelsen i enskilda fall kan avvika från förordningen. Det undantag som avses i bestämmelsen kan komma i fråga särskilt i en situation där iakttagandet av i övrigt föreskrivna bokföringsprinciper undantagsvis inte anses leda till god bokföringssed i fråga om statens bokföring. En bestämmelse med motsvarande innebörd finns i 3 kap. 2 § 3 mom. i bokföringslagen. Tillstånd att avvika från bestämmelser på lägre nivå än lag kan inte beviljas till exempel enbart på grund av att det av någon anledning är exceptionellt besvärligt att följa bestämmelserna, utan vid beviljandet av tillståndet bör man alltid bedöma vilket förfarande som bäst genomför god bokföringssed i statens bokföring. Iakttagande av god bokföringssed prioriteras framför reglering på lägre nivå.  

17 §. Paragrafens rubrik ”Regeringens årsberättelse” föreslås bli ändrad till formatet ”Uppgifter om statsfinanserna som ska ingå i regeringens årsberättelse”. Den nya rubriken ska enligt förslaget vara mer exakt än nu och betona att det i budgetlagen uttryckligen föreskrivs om uppgifter om den offentliga ekonomin som ska presenteras i regeringens årsberättelse, medan det annars föreskrivs om regeringens årsberättelse i 9 a § i lagen om statsrådet.  

Det föreslås att till 1 mom. fogas en bestämmelse enligt vilken även de sammanställda kalkylerna om statsfinanserna som ska presenteras enligt den nya 17 b § ska ingå i regeringens årsberättelse utöver statsbokslutet. De sammanställda kalkylerna ska ge en bättre helhetsbild av statsfinanserna under statsrådets styrning. Dessutom preciseras bestämmelsen om de uppgifter om statens verksamhet och verksamhetens samhälleliga verkningar och resultat som ska ingå i årsberättelsen så att endast nödvändiga uppgifter tas med i årsberättelsen, så som man redan gjort i praktiken. Dessutom ska nödvändiga uppgifter om skötseln av de offentliga finanserna ingå i regeringens årsberättelse. För att förbättra läsbarheten och förståeligheten ändras texten i paragrafen till en punktuppställning. 

Enligt det nya 2 mom. ska regeringens årsberättelse omfatta intäkts- och kostnadskalkylerna eller boksluten och balansräkningarna för statliga affärsverk, affärsverkskoncerner (dvs. koncernen som består av affärsverket och dess eventuella dottersamfund samt sammanslutningar som styrs av dessa) och statliga fonder utanför budgeten samt de viktigaste uppgifterna om deras verksamhet och resultat. Enligt 1 mom. som fortfarande gäller omfattar regeringens årsberättelse boksluten för statliga affärsverk och statliga fonder utanför budgeten samt de viktigaste uppgifterna om affärsverkens och fondernas verksamhet och resultat. Det nya 2 mom. avgränsar uppgifterna som ska presenteras om affärsverken och fonderna så att bestämmelsen motsvarar den nuvarande praxisen för upprättande av regeringens årsberättelse. 

Till paragrafen fogas ett nytt 3 mom. med ett noggrannare bemyndigande att utfärda förordning än nu, enligt vilket närmare bestämmelser får utfärdas genom förordning av statsrådet om de uppgifter om de offentliga finanserna och statsfinanserna och om statens verksamhet och verksamhetens samhälleliga verkningar och resultat som ska tas in i regeringens årsberättelse. Lagen om statsrådet avses innehålla ett bemyndigande om att utfärda förordning om andra uppgifter än ekonomiska uppgifter i regeringens årsberättelse. I 68 a och 68 b § i budgetförordningen föreskrivs det nu om innehållet i regeringens årsberättelse. Avsikten är att dessa ska upphävas och statsrådet ska utfärda en helt ny förordning om regeringens årsberättelse med stöd av både budgetlagen och lagen om statsrådet. 

17 a §. Det föreslås att till 3 mom. fogas en bestämmelse enligt vilken finansministeriet fastställer kalkyler och scheman för statsbokslutet och kan utfärda närmare föreskrifter om detaljerna för upprättandet av statsbokslutet. Bestämmelsen föreslås ersätta den nuvarande bestämmelsen i 62 § 1 mom. i budgetförordningen om finansministeriets rätt att meddela närmare föreskrifter om statsbokslutet, bokslutet för bokföringsenheter och statliga fonder utanför budgeten och bilagorna till dessa samt om upprättandet av boksluten samt bestämmelsen i 66 § 2 mom. om bemyndigandet för finansministeriet att meddela föreskrifter om nationalförmögenheten, och dessa bestämmelser om bemyndiganden att meddela föreskrifter ska införas i lag.  

Ett nytt 4 mom. ska fogas till paragrafen, enligt vilket finansministeriet i enskilda fall av särskilda skäl och för att säkerställa rättvisande bild i enlighet med 18 § kan ge tillstånd att avvika från bestämmelserna och föreskrifterna om statsbokslutet som utfärdats och meddelats med stöd av budgetlagen. Ett sådant undantag kan komma i fråga särskilt i en situation där iakttagandet av i övrigt föreskrivna bokslutsprinciper undantagsvis inte anses leda till riktiga och tillräckliga uppgifter i statsbokslutet. En motsvarande bestämmelse finns nu i 62 § 3 mom. i budgetförordningen. Bestämmelsen behöver införas i lag, eftersom den gör det möjligt att avvika från förordningen. En bestämmelse med motsvarande innebörd finns i 3 kap. 2 § 3 mom. i bokföringslagen. Tillstånd att avvika från bestämmelser på lägre nivå än lag kan inte beviljas till exempel enbart på grund av att det av någon anledning är exceptionellt besvärligt att följa bestämmelserna, utan när tillstånd beviljas ska det alltid bedömas vilket förfarande som ger en rättvisande bild av bokslutet.  

17 b §. Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om sammanställda kalkyler rörande statsfinanserna som presenteras i samband med statsbokslutet. Enligt 1 mom. ska de sammanställda kalkylerna upprättas genom att sammanställa bokföringsuppgifterna för statens budgetekonomi, statliga fonder utanför budgeten samt statliga affärsverk på samma sätt som om det vore fråga om en enda ekonomisk enhet. I praktiken innebär detta att ovan nämnda kalkyler sammanställs med koncernbokslutsmetoden (anskaffningsutgiftsmetoden).  

De sammanställda kalkylerna föreslås omfatta en intäkts- och kostnadskalkyl som beskriver intäkter och kostnader, en balansräkning som beskriver den ekonomiska ställningen vid utgången av finansåret och en finansieringskalkyl som beskriver kassaflödena. De sammanställda kalkylerna ska motsvara dem i statsbokslutet, med undantag för kalkylen som gäller statsbudgetens utfall enligt 17 a § 1 mom. 1 punkten. De sammanställda kalkylerna ska komplettera noterna enligt 18 § som behövs för att ge rättvisande bild på samma sätt som noterna till statsbokslutet kompletterar statsbokslutet. 

De sammanställda kalkylerna och noterna till dem presenteras i samband med statsbokslutet. Kalkylerna avses ge mer information om helhetsbilden av statsfinanserna under statsrådets styrning, men ska inte vara en del av statsbokslutet, med vilket man även i fortsättningen avser begreppet statsbudget enligt 83 § i grundlagen och det statsbokslut som upprättats om statens budgetekonomi i enlighet med den.  

Enligt 2 mom. ska de sammanställda kalkylerna och noterna till dem utarbetas av Statskontoret.  

Enligt 3 mom. får närmare bestämmelser om uppgörandet av och innehållet i de sammanställda kalkylerna och noterna till dem utfärdas genom förordning av statsrådet. Finansministeriet fastställer scheman för de sammanställda kalkylerna och noterna över statsfinanserna och kan utfärda närmare föreskrifter om detaljerna i fråga om de sammanställda kalkylerna för statsfinanserna och noterna till dem.  

Motsvarande möjlighet som finns i 17 a § 4 mom. ska ingå i 4 mom., enligt vilket finansministeriet i enskilda fall av särskilda skäl kan ge tillstånd att avvika från bestämmelserna och föreskrifterna om sammanställda kalkyler över statsfinanserna som utfärdats och meddelats med stöd av budgetlagen. Ett sådant undantag kan komma i fråga särskilt i en situation där iakttagandet av i övrigt föreskrivna boksluts- och sammanställningsprinciper undantagsvis inte anses leda till rättvisande bild. Vid beviljandet av tillståndet ska man alltid bedöma den rättvisande bilden som bokslutet ger.  

21 §. I paragrafen föreskrivs i nuläget om ämbetsverkens och inrättningarnas bokslut och verksamhetsberättelser. Paragrafen och paragrafrubriken föreslås bli ändrade så att regleringen i fortsättningen gäller bokföringsenhetens bokslut och verksamhetsberättelse. Enligt 12 a § i lagen är statens ekonomiförvaltningsorganisation uppdelad i bokföringsenheter, varför även bokslutsbestämmelserna och skyldigheten att upprätta verksamhetsberättelse på enhetsnivå ska gälla dessa enheter i stället för ämbetsverken och inrättningarna. De enskilda ämbetsverken och inrättningarna behöver således inte längre utarbeta en separat verksamhetsberättelse då bokföringsenheten består av flera ämbetsverk och inrättningar, utan det räcker i detta avseende att verksamhetsberättelsen utarbetas för hela bokföringsenhetens verksamhet.  

Enligt förslaget ska i 1 mom. preciseras att det är fråga om en rättvisande bild av bokföringsenhetens bokslut och verksamhetsberättelse. 

Det föreslås att till 2 mom. fogas ett bemyndigande för finansministeriet att meddela föreskrifter, enligt vilket finansministeriet fastställer scheman för bokföringsenhetens bokslut och noter, och kan utfärda närmare föreskrifter om detaljerna i fråga om upprättandet av bokslutet samt de utredningar och andra uppgifter som ska fogas till bokslutet. I sak motsvarar regleringen de nuvarande 62 § 1 mom. och 64 § 2 mom. i budgetförordningen, som upphävs på förordningsnivå i och med att de innehåller bemyndiganden att meddela föreskrifter. 

Ett nytt 3 mom. ska fogas till paragrafen, enligt vilket finansministeriet i enskilda fall av särskilda skäl och för att säkerställa en rättvisande bild om bokföringsenhetens bokslut och verksamhetsberättelse i enlighet med 1 mom. kan ge tillstånd att avvika från bestämmelserna och föreskrifterna om bokföringsenhetens bokslut som utfärdats med stöd av denna lag. Motsvarande bestämmelse har tidigare funnits i 62 § 3 mom. i budgetförordningen, men bestämmelsen ska flyttas till lagnivå, eftersom den gör det möjligt att avvika från förordningen. Det undantag som avses i bestämmelsen kan komma i fråga särskilt i en situation där iakttagandet av i övrigt föreskrivna bokföringsprinciper undantagsvis inte anses leda till en rättvisande bild av bokföringsenhetens bokslut och verksamhetsberättelse i bokföringen. När det gäller statsbokslutet och sammanställda kalkyler ska motsvarande bestämmelser ingå i 17 a och 17 b §.  

24 a §. Enligt förslaget ska rubriken och 1 mom. ändras så att paragrafen börjar gälla förvaltning av kassamedel utöver skuldskötsel. Placeringen av kassamedel nämns också separat. Förvaltningen av kassamedel är tätt förenad med placering av kassamedel i likvida värdepapper, men för tydlighetens skull fastställs saken uttryckligen separat i lagen.  

Ett nytt 2 mom. ska fogas till paragrafen, enligt vilket finansministeriet ska ha rätt att ge Statskontoret föreskrifter om skuldsättningen och om förvaltningen och placeringen av kassamedel samt om upprättande av kalkyler för kassaflödesprognoser och andra kalkyler. Motsvarande bestämmelse har tidigare funnits i 22 § 2 mom. i budgetförordningen, där den upphävs. 

24 c §. Paragrafen om bemyndigandet för Statskontoret att meddela föreskrifter förtydligas och preciseras. Till paragrafen överförs också vissa bemyndiganden att meddela föreskrifter som för närvarande finns i budgetförordningen och som på motsvarande sätt upphävs i förordningen. För att förbättra läsbarheten och förståeligheten ändras texten i paragrafen till en punktuppställning. Dessutom ska de bemyndiganden att meddela föreskrifter som behövs för att utarbeta sammanställda kalkyler över statsekonomin fogas till i paragrafen. Enligt paragrafen kan Statskontoret meddela föreskrifter till ämbetsverk, inrättningar och statliga fonder utanför budgeten. Bestämmelser om bemyndiganden att meddela föreskrifter för affärsverk om de sammanställda kalkyler som ska uppgöras över statsfinanserna och lämnas för statens centralbokföring och statsbokslutet infogas separat i lagen om statens affärsverk (1062/2010) och i lagen om Forststyrelsen (234/2016).  

Enligt 1 punkten kan Statskontoret meddela de föreskrifter som behövs om detaljer i fråga om konton i affärsverksbokföringen och tekniska konton i budgetbokföringen och om andra detaljer i fråga om ordnandet av bokföringen och upprättandet av bokslut. Sådana bestämmelser kan till exempel vara för staten gemensamma uppföljningsobjekt, bokföringsförfaranden, avstämning och minimikrav på spårbarheten i bokföringskedjan (audit trail), informationsinnehållet i bokföringsverifikat samt deras behandling och förvaring samt förstöringstider i fråga om huvudbokföringen och delbokföringen (såsom bokföring av löner eller anläggningstillgångar eller försäljnings- eller inköpsreskontra). Bemyndigandet att meddela föreskrifter om bokföring och bokslut har redan tidigare funnits i lagen, men nu preciseras utformningen till vissa delar. 

I 2 punkten ingår bemyndigande att meddela föreskrifter om detaljer i fråga om skötseln av betalningsrörelsen och upprättandet av kassaflödesprognoser. Motsvarande bemyndigande att meddela föreskrifter har i sak ingått i paragrafen redan tidigare.  

Bemyndigandet att meddela föreskrifter om detaljer i fråga om ordnandet av kontrollen av fullmakter i 3 punkten är nytt på lagnivå, men motsvarande bemyndigande att meddela föreskrifter i fråga om ordnandet av kontrollen av fullmakter ingår i nuläget i budgetförordningen, där den upphävs. Statskontoret har av hävd fastställt förfarandena för kontrollen av fullmakter.  

I 4 punkten ingår ett bemyndigande att meddela föreskrifter om detaljer i fråga om funktionerna och förfaringssätten för redovisning och ekonomiförvaltning. Bestämmelserna om redovisningsverksamheten kan till exempel gälla allmänna krav på kostnadsberäkning, utarbetande av kostnadstäckningskalkyler för samfinansierad verksamhet samt utarbetande av investeringskalkyler. Med andra funktioner och förfaringssätt inom ekonomiförvaltningen avses i enlighet med den gällande lagen övriga olika enstaka uppgifter inom ekonomiförvaltningen och de krav som ställs på skötseln av dem utöver dem som redan angetts separat i de andra punkterna i paragrafen. Sådana kan till exempel vara bestämmelser om den tekniska hanteringen av fakturor som innehåller sekretessbelagda uppgifter, för att säkerställa att uppgifterna på fakturorna endast syns i systemen för de personer som får behandla uppgifterna. Ett bemyndigande att meddela föreskrifter med motsvarande sakinnehåll har redan tidigare funnits i paragrafen.  

Bemyndigandet att meddela föreskrifter om lämnande av uppgifter för centralbokföringen och för upprättandet av bokslut och uppgörandet av de sammanställda kalkyler över statsfinanserna som ska presenteras i samband med bokslutet enligt 5 punkten är nytt. Syftet med bemyndigandet är att säkerställa att Statskontoret får de uppgifter som behövs i rätt tid och i rätt format både för skötseln av centralbokföringen och för upprättandet av statsbokslutet och sammanställda kalkyler. Statskontoret har redan tidigare samlat in uppgifter för skötseln av centralbokföringen, men endast i budgetförordningen har det funnits ett bemyndigande att meddela föreskrifter om detta, och där ska det nu upphävas enligt förslaget. 

I 6 punkten ingår ett bemyndigande att meddela föreskrifter om detaljer i fråga om ordnandet av intern kontroll av de uppgifter som nämns i punkterna 1–4. Sådana bestämmelser kan till exempel gälla bestämmelser som tas upp i bokföringsenhetens instruktion om ekonomiförvaltning. Bestämmelser om innehållet i och upprättandet av ekonomistadgorna för bokföringsenheterna ingår i 69 b § 5 mom. i budgetförordningen, som upphävs. 

26 §. Enligt förslaget ska 1 mom., där det föreskrivs att närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning, upphävas. Bestämmelsen motsvarar inte de nuvarande kraven gällande avgränsning och exakthet som ställs på bemyndiganden att utfärda förordningar. Av samma skäl upphävs även 2 mom. i paragrafen.  

Det föreslås att 3 mom. i paragrafen ändras så att det i den föreskrivs om reglementen och instruktioner för ämbetsverk och inrättningar. Enligt förslaget kan närmare bestämmelser om reglementen och instruktioner för ämbetsverk och inrättningar utfärdas genom förordning med stöd av denna lag samt genom preciserande föreskrifter till föreskrifter som meddelats av statsrådet, finansministeriet och Statskontoret. Med ämbetsverks och inrättningars reglementen och instruktioner avses här även ett reglemente som gäller en hel bokföringsenhet med flera ämbetsverk. 

7.2  Lag om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen och om tillämpning av fördraget samt om kraven på de fleråriga ramarna för de offentliga finanserna

6 §. Till det bemyndigande att utfärda förordning som ingår i paragrafen ska fogas de förfaranden som ska följas i beredningsskedena och beredningen av den fleråriga planen för den offentliga ekonomin.  

7.3  Lag om statens pensionsfond

9 §. Fondens bokslut ska fastställas senast den 15 april i stället för den 30 april. Avsikten är att de beräkningar som rör fonden och ingår i regeringens årsberättelse ska baseras på fondens fastställda bokslut.  

7.4  Lag om myndigheten för finansiell stabilitet

6 kap. Fondens bokslut och revision 

2 §. Fondens bokslut ska fastställas senast den 15 april i stället för den 30 april. Avsikten är att de beräkningar som rör fonden och ingår i regeringens årsberättelse ska baseras på fondens fastställda bokslut.  

7.5  Lag om statliga affärsverk

6 §. Enligt 1 mom. 4 punkten ska riksdagen i samband med behandlingen av statsbudgeten godkänna maximibeloppet för affärsverkets investeringar under nästa räkenskapsperiod samt bemyndiganden för affärsverket att ingå sådana förbindelser för investeringar som medför utgifter under senare räkenskapsperioder. Det föreslås att 1 mom. 4 punkten ändras så att riksdagen beslutar om maximibeloppet för affärsverkets investeringsförbindelser under nästa räkenskapsperiod. Förbindelserna kan orsaka utgifter helt eller delvis redan under nästa räkenskapsperiod eller först under senare räkenskapsperioder. Ändringen gör det möjligt att ingå förbindelserna på ett flexibelt sätt genom att avstå från kravet på att specificera räkenskapsperiodens maximala investeringsbelopp och sådana investeringsförbindelser som medför utgifter under senare räkenskapsperioder. Enligt regeringens proposition till riksdagen om lagen om statliga affärsverk (RP 137/1986 rd) beviljar riksdagen anslag för den tilläggsfinansiering som investeringarna kräver och finansieringen av affärsverkens investeringar har antagits ske så att 40 procent finansieras genom förhöjningar av grundkapitalet och 60 procent genom lån som beviljas av staten. Indelningen enligt gällande lag har således varit motiverad med tanke på planeringen av de anslag och inkomstuppskattningar som ska tas upp i statsbudgeten. Indelningen enligt gällande lag är dock inte längre nödvändig med tanke på styrningen av affärsverken eller statens ekonomiska planering, och den indelning som lagen om statliga affärsverk förutsätter krävs inte heller i fullmaktsförfarandet för budgetekonomin. Enligt 10 § i budgetlagen får det i samband med behandlingen av statsbudgeten beviljas en till beloppet och syftet begränsad fullmakt att ingå avtal och avge förbindelser så att anslagen för de utgifter som avtalen och förbindelserna medför helt och hållet eller till de delar som brister upptas i senare budgeter. Fullmakten får utnyttjas under det finansår i vars budget den har tagits upp.  

12 §. Enligt förslaget ska 3 mom. i paragrafen ändras så att affärsverkets bokslut ska fastställas senast den 15 april. Avsikten är att de beräkningar som rör fonder och affärsverk och ingår i regeringens årsberättelse ska baseras på fastställda bokslut.  

Till paragrafen fogas ett nytt 4 mom. om ett bemyndigande för Statskontoret att meddela föreskrifter om lämnande av uppgifter för centralbokföringen och för uppgörandet av de sammanställda kalkyler över statsfinanserna som ska presenteras i samband med bokslutet. 

7.6  Lag om Forststyrelsen

8 §. Det föreslås att 1 mom. 4 punkten ändras på motsvarande sätt som 6 § 1 mom. 4 punkten i lagen om statliga affärsverk enligt ovan.  

33 §. Enligt förslaget ska 3 mom. i paragrafen ändras så att Forststyrelsens och Forststyrelsekoncernens bokslut ska fastställas senast den 15 april. Avsikten är att de beräkningar som rör fonder och affärsverk och ingår i regeringens årsberättelse ska baseras på fastställda bokslut.  

Till paragrafen fogas ett nytt 5 mom. om ett bemyndigande för Statskontoret att meddela föreskrifter om lämnande av uppgifter för centralbokföringen och för uppgörandet av de sammanställda kalkyler över statsfinanserna som ska presenteras i samband med bokslutet. 

7.7  Lag om statsrådet

9 a §.Regeringens årsberättelse . Det föreslås att ett nytt 3 mom. fogas till 9 a § i lagen om statsrådet, vilket innehåller det bemyndigande att utfärda bestämmelser som behövs med tanke på utarbetandet av regeringens årsberättelse. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om de uppgifter som ska ingå i årsberättelsen när det gäller regeringens verksamhet och förfarandena för utarbetande av årsberättelsen.  

Enligt förslaget ska det i budgetlagen föreskrivas separat om bemyndigande att utfärda förordning om de uppgifter rörande de offentliga finanserna som ska ingå i årsberättelsen. 

Samordningen av beredningen och behandlingen av årsberättelsen hör till statsrådets kansli i enlighet med ministeriernas nuvarande indelning av ansvarsområdena. Bestämmelser om ministeriernas indelning av ansvarsområdena ingår i reglementet för statsrådet. Beredningen av regeringens årsberättelse fördelas mellan statsrådets kansli och finansministeriet så att det hör till statsrådets kanslis uppgifter att överlämna årsberättelsen till riksdagen som en beslutshandling som publiceras i riksdagshandlingarna samt att presentera den vid statsrådets allmänna sammanträde. Finansministeriet svarar för att sammanställa och redigera det material som anges i budgetlagen för beredningen av regeringens årsberättelse. 

7.8  Lag om brandskyddsfonden

12 §. Fondens bokslut ska fastställas senast den 15 april. Avsikten är att de beräkningar som gäller fonden och ingår i regeringens årsberättelse ska baseras på fondens fastställda bokslut.  

7.9  Lag om interventionsfonden för jordbruket

9 §. Fondens bokslut ska fastställas senast den 15 april. Avsikten är att de beräkningar som gäller fonden och ingår i regeringens årsberättelse ska baseras på fondens fastställda bokslut.  

7.10  Lag om statens televisions- och radiofond

4 §. Fondens bokslut ska fastställas senast den 15 april. Avsikten är att de beräkningar som gäller fonden och ingår i regeringens årsberättelse ska baseras på fondens fastställda bokslut.  

7.11  Lag om statsgarantifonden

8 §. Fondens bokslut ska fastställas senast den 15 april. Avsikten är att de beräkningar som gäller fonden och ingår i regeringens årsberättelse ska baseras på fondens fastställda bokslut. Dessutom avses handels- och industriministeriet ändras till arbets- och näringsministeriet. Handels- och industriministeriet upphörde redan 2007 och arbets- och näringsministeriet grundades i dess ställe.  

7.12  Lag om tryggande av försörjningsberedskapen

12 a §. Fondens bokslut ska fastställas senast den 15 april. Avsikten är att de beräkningar som rör fonden och ingår i regeringens årsberättelse ska baseras på fondens fastställda bokslut.  

7.13  Lag om statens bostadsfond

5 §. Fondens bokslut ska fastställas senast den 15 april i stället för före utgången av april. Avsikten är att de beräkningar som rör fonden och ingår i regeringens årsberättelse ska baseras på fondens fastställda bokslut.