2
Nuläge och bedömning av nuläget
Hur de studerandes egna inkomster inverkar på studiepenningen och bostadstillägget
Studiestödet är avsett för studerande som bedriver heltidsstudier och är i behov av stöd. Systemet möjliggör också deltidsstudier samt förvärvande av arbetsinkomster och arbetserfarenhet vid sidan av studierna.
Bestämmelser om de inkomstgränser för studerande som inverkar på studiestödet finns i 17 och 17 a § samt 18 § i lagen om studiestöd (65/1994). Vid behovsprövningen som baserar sig på den studerandes egna inkomster använder man sig av årsinkomstgränser som är anpassade till antalet stödmånader och som beräknas utifrån inkomstgränsen för stödmånader och för månader utan studiestöd. En studerande kan tjäna in ett så kallat fribelopp när som helst under kalenderåret. Den studerandes inkomster undersöks inte vid ansökan om eller utbetalning av stöd, utan inkomstkontrollen görs i efterhand sedan beskattningen har slutförts.
År 2021 uppgick inkomstgränsen för en stödmånad till 696 euro och för en månad utan studiestöd till 2 078 euro. År 2022 är inkomstgränsen för en stödmånad med stöd av lagen om temporär ändring av lagen om studiestöd (1266/2021) 870 euro för en månad med stöd och 2 600 euro för en månad utan stöd.
Som den studerandes egna inkomster beaktas skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster enligt inkomstskattelagen (1535/1992) samt inkomster från utlandet, om motsvarande inkomster hade varit skattepliktiga i Finland. Om den studerande utöver studiestödet erhållit andra inkomster under året till ett belopp som uppgår till högst den årliga inkomstgränsen, återkrävs studiestödet inte. Om den studerandes faktiska årsinkomster överskrider årsinkomstgränsen, återkrävs studiestödet.
Studiestöd återkrävs dock inte, om överskridningen av årsinkomstgränsen helt och hållet beror på inkomster som erhållits före den månad då studierna inleddes eller efter den månad då studierna avslutades. Enligt 17 § 2 mom. beaktas inte inkomster som har erhållits samma år som studierna inleds men före den månad då studierna inleds, eller som har erhållits samma år som studierna avslutas men efter den månad då examen avläggs eller efter att de studier som berättigar till studiestöd har slutförts till den del fribeloppet skulle överskridas på grund av dem. Studier som berättigar till studiestöd anses avslutade när en högskolestuderande har fått studiestöd för den maximala tid som anges i 7 eller 7 a § och som beviljas för studierna i fråga eller när någon annan än en högskolestuderande har avlagt en så stor del av sin examen att de återstående studierna inte längre berättigar till studiestöd. Den studerande ska lägga fram en redogörelse om när inkomsterna har erhållits.
Enligt 17 § 4 mom. ska den studerande se till att årsinkomsten inte överstiger fribeloppet. Den studerande kan reglera fribeloppet genom att söka studiestöd för bara en del av studiemånaderna, genom att för önskade månader säga upp ett studiestöd som redan beviljats eller genom att betala tillbaka studiepenningen och bostadstillägget för stödmånader som redan förbrukats. Enligt 6 § i statsrådets förordning om studiestöd (869/2017) ska återbetalningen av studiepenningen och bostadstillägget göras före utgången av april kalenderåret efter stödåret för att fribeloppet ska höjas.
Syftet har varit, att inkomstgränserna justeras vartannat år i överensstämmelse med förändringen i inkomstnivåindexet. Inkomstgränserna sänks dock inte, även om inkomstnivåindexet skulle sjunka. Bestämmelsen om justering av inkomstgränserna trädde i kraft vid ingången av 2018, och den första justeringen företogs i inkomstgränserna för stödåret 2018 och 2019. En andra justering av inkomstgränserna företogs för stödåret 2020 och 2021. Den 1 januari 2022 höjdes inkomstgränserna med 25 procent temporärt för ett års tid.
Årsinkomstgränser åren 2020 och 2021 samt 2022 (euro/år)
Stödmånader | Årlig inkomstgräns 2020 och 2021 | Årlig inkomstgräns 2022 |
1 | 23 554 | 29 470 |
2 | 22 172 | 27 172 |
3 | 20 790 | 26 010 |
4 | 19 408 | 24 280 |
5 | 18 026 | 22 550 |
6 | 16 644 | 20 820 |
7 | 15 262 | 19 090 |
8 | 13 880 | 17 360 |
9 | 12 498 | 15 630 |
10 | 11 116 | 13 900 |
11 | 9 734 | 12 170 |
12 | 8 352 | 10 440 |
Återkrav av förmåner som betalats till för stort belopp
Inkomstkontrollen görs i efterhand när beskattningen har slutförts. Om det vid kontrollen visar sig att den studerandes inkomster överskrider den årliga inkomstgränsen som baserar sig på antalet stödmånader, återkrävs det överbetalda beloppet. Vid inkomstkontrollen jämförs den studerandes inkomster med hans eller hennes fribelopp, dvs. årsinkomstgräns, och studiestöd som betalats ut till för stort belopp återkrävs.
I 27 § i lagen om studiestöd föreskrivs det om återkrav av stöd som betalats till ett för stort belopp. I 4 mom. föreskrivs att om en studerandes årsinkomst enligt 17 § 1 mom. överstiger fribeloppet, återkrävs en stödmånads studiepenning och bostadstillägg för varje påbörjat överstigande belopp av 1 310 euro i kronologisk ordning med början från kalenderårets sista stödmånad. Om fribeloppet har överskridits med högst 220 euro, återkrävs dock inte stöd som betalats ut till för stort belopp. Stödtagaren ges ett förslag till beslut om återkrav av stöd som betalats ut till för stort belopp. Beslutet träder enligt förslaget i kraft om stödtagaren inte inom den tid som reserverats för anförande av besvär skriftligen begär att ärendet ska behandlas på nytt. I 5 mom. föreskrivs att det studiepennings- och bostadstilläggsbelopp som ska återkrävas på basis av den studerandes egna inkomster höjs med 7,5 procent, om det inte föreskrivs om en lägre höjning genom förordning av statsrådet. Syftet med höjningen är att styra den studerande att inom utsatt tid återbetala stöd som erhållits till för högt belopp. Höjningen av återkravet av studiestödet avviker från andra statliga fordringar på så sätt att höjningen är av engångsnatur. I allmänhet har staten tillgång till löpande ränta enligt räntelagen.
Enligt 17 a § i lagen om studiestöd justeras även de belopp som föreskrivs i 27 § 4 mom. vartannat år i överensstämmelse med förändringen i det allmänna inkomstnivåindexet, men endast om inkomstgränserna höjs till följd av förändringen i indexet. År 2020 och 2021 är de belopp som avses i 27 § 4 mom. 1 382 euro respektive 232 euro. Med avvikelse från vad som i 27 § 4 mom. föreskrivs om de belopp som ska beaktas vid återkrav, återkrävs under år 2022, till den del en studerandes årsinkomst enligt 18 § överstiger fribeloppet för 2022, en stödmånads studiepenning och bostadstillägg för varje påbörjat överstigande belopp om 1 730 euro i kronologisk ordning med början från kalenderårets sista stödmånad. Om fribeloppet har överskridits med högst 290 euro, återkrävs dock inte stöd som betalats ut till för stort belopp.
Studiestödets syfte är i första hand att främja heltidsstudier. Avsikten är dock inte att studiestödet ska hindra studerande från att förvärvsarbeta i skälig utsträckning, om studierna framskrider trots arbetet. Därför vore en justering av inkomstgränserna motiverad, om den handlar om att främja förvärvsarbete bland de studerandes och att underlätta deras ekonomiska situation. För en kännbar höjning av de nuvarande inkomstgränserna talar också det att behovsprövningen på basis av den studerandes egna inkomster har skärpts i och med införandet av den nuvarande modellen för inkomstkontroll. I Finland är inkomstgränserna för studiestöd också lägre än i de övriga nordiska länderna.
Undervisnings- och kulturministeriet beställde 2018 en utredning om inkomstgränserna för studiestödet av Löntagarnas forskningsinstitut. (Kosonen ja Järvinen 2019: Opintotuen tulorajat, Palkansaajien tutkimuslaitoksen raportteja 37). Enligt utredningen skulle inkomstgränserna kunna höjas kännbart. En utredning som granskat förvärvsarbete vid sidan om studierna i samband med yrkeshögskolestudier är Vanhanen-Nuutinen, Saari, Kotila, Mäki och Syrjänen (2018): Arbete vid sidan av studier – ett problem eller en möjlighet för yrkeshögskolestuderanden? (Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2018:10). Enligt utredningen har förvärvsarbete olika effekt på hur studierna framskrider beroende på arbetets art och hur väl arbetet motsvarar den studerandes studieinriktning.
Hur inkomstgränserna för studiestödet påverkar studieframgången behandlas i en undersökning om en reform av studiestödssystemet som blev klar 2016 (Karhunen, Määttänen, och Nyhuset (2016): Opintotukijärjestelmän uudistaminen – rakenteelliseen malliin perustuvia vaikutuslaskelmia. ETLA Raportit No 59.) och i en undersökning om inkomstgränserna för studiestödet och studerandenas förvärvsarbete som blev färdig 2015 (Paasiniemi, Markus (2015): Opintotuen tulorajat ja opiskelijoiden työssäkäynti. VATT muistiot 49). Enligt båda undersökningarna får arbete studierna att framskrida långsammare.
Enligt utredningar som gjorts vid finansministeriet skulle en höjning av inkomstgränserna öka sysselsättningen. Trots att det innebär ökade utgifter för studiestöd, skulle den ökade sysselsättningen ha en gynnsam effekt på den offentliga ekonomin. Dessutom skulle behovet av bostadsbidrag minska. Det har gjorts relativt få undersökningar om hur studerandes förvärvsarbete vid sidan av studierna påverkar studieframgången. Avsikten är att effekterna av den föreslagna temporära höjning av inkomstgränserna för studerande under 2022 ska undersökas närmare när det finns tillräckligt med statistiska uppgifter om den att tillgå.
Studielånskompensation
Bestämmelserna om studielånskompensation tillämpas på den som har tagit emot en studieplats för sin första högskoleexamen den 1 augusti 2014 eller senare, och också på den som har tagit emot en studieplats före den 1 augusti 2014, men som har anmält sig som närvarande första gången den 1 augusti 2014 eller senare.
Om studielånskompensation föreskrivs i 15 b—15 g § i lagen om studiestöd. En studielåntagare som avlagt högskoleexamen inom utsatt tid har under vissa förutsättningar rätt till studielånskompensation som är 40 procent av den del som överstiger 2 500 euro av ett studielån som berättigar till kompensation. Studielånskompensation beviljas studielåntagare som har avlagt lägre högskoleexamen, både lägre och högre högskoleexamen, högre högskoleexamen, yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen i Finland eller motsvarande examen utomlands. En studielåntagare kan beviljas studielånskompensation endast på basis av den högskoleexamen som han eller hon har avlagt först.
I 15 c § i lagen om studiestöd föreskrivs om den tid inom vilken examen ska avläggas för att en studielånstagare ska ha rätt till studielånskompensation och i 15 d § om studielånskompensation vid fördröjda studier. En studielåntagare har enligt 15 c § rätt till studielånskompensation förutsatt att den tid som använts för att avlägga lägre högskoleexamen överskrider den föreskrivna målsatta tiden för examen med högst en termin, eller om den tid som använts för att avlägga både lägre och högre högskoleexamen överskrider den föreskrivna sammanlagda målsatta tiden för examina med högst ett läsår, eller den tid som använts för att avlägga högre högskoleexamen överskrider den föreskrivna målsatta tiden för examen med högst ett läsår. En studielåntagare har också rätt till studielånskompensation om den tid som använts för att avlägga yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen överskrider tiden enligt examens föreskrivna omfattning med högst en termin. Kravet i fråga om den tid för avläggande av examen som berättigar till studielånskompensation gäller även examen som avlagts vid en utländsk högskola. Enligt 15 c § 3 mom. i lagen om studiestöd räknas den tid som använts för att avlägga examen från början av den termin då studeranden första gången tagit emot en studieplats vid en högskola i Finland eller vid en utländsk högskola, till utgången av den termin då han eller hon har avlagt en i 15 b § avsedd examen.
En studielåntagare har rätt till studielånskompensation även om den tid som använts för att avlägga examen är längre än vad som föreskrivs i 15 c §, om låntagaren under den tid som avses i 1 mom. i den paragrafen har fullgjort tjänstgöring enligt värnpliktslagen, civiltjänstlagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor eller har fått sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen på grund av sjukdom, pension eller ersättning på grund av full arbetsoförmåga eller sjukpension enligt folkpensionslagen. Den tid för avläggande av examen som berättigar till studielånskompensation förlängs med högst två läsår vid omständigheter som avses ovan. Om en omständighet som avses i 1 mom. varat minst 30 dagar utan avbrott, förlängs den tid för avläggande av examen som berättigar till studielånskompensation med en termin. Den tid som använts för att avlägga examen kan också förlängas, om studielåntagaren på grund av vård av barn har fått moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen. Förlängningen beror då på antalet sådana perioder. Under en termin kan endast en period som berättigar till förlängning beaktas.
I 15 d § 4 och 5 mom. i lagen om studiestöd finns bestämmelser om flexibilitet till följd av covid-19-epidemin angående tiden för avläggande av examen. En studielåntagare har rätt till studielånskompensation även om den tid som använts för att avlägga examen är längre än vad som föreskrivs i 15 c §, om låntagaren visar att studierna har fördröjts därför att han eller hon har varit förhindrad att genomföra alla studier som krävs för avläggande av examen inom den tid som föreskrivs i 15 c § av skäl som hänför sig till covid-19-epidemin. Om studielåntagaren har avlagt examen under 2021 eller därefter, kan den föreskrivna tiden förlängas med ett läsår. För dem som avlagt examen under höstterminen 2020 kan den föreskrivna tiden förlängas med en termin.
Under en termin kan en studielåntagare ha haft flera grunder för förlängning av den tid för avläggande av examen som berättigar till studielånskompensation, men under en termin kan dock endast ett sådant skäl beaktas för den terminen.
Den som avlagt examen vid en utländsk högskola ska lämna in en utredning om när studierna inletts och examen avlagts. Om en studielånlåntagare har rätt till studielånskompensation på basis av avlagd examen beräknar Folkpensionsanstalten utifrån de uppgifter som penninginstituten lämnat beloppet av studielånskompensationen enligt 15 f § i lagen om studiestöd och meddelar ett beslut i ärendet. Om en studielåntagare på basis av uppgifterna om avläggande av examen eller de uppgifter som penninginstituten har meddelat inte är berättigad till studielånskompensation, lämnar Folkpensionsanstalten ett förslag till beslut i ärendet. Beslutet enligt förslaget träder i kraft, om studielåntagaren inte inom den tid som reserverats för anförande av besvär skriftligen begär att ärendet ska behandlas på nytt.
Folkpensionsanstalten utreder utan ansökan, och på basis av högskolans uppgifter om den dag då studierna inletts och den dag då examen avlagts, huruvida en studielåntagare som avlagt högre högskoleexamen, yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen är berättigad till studielånskompensation på basis av den tid som använts för avläggande av examen. Om en studielåntagare har avlagt lägre högskoleexamen eller examen vid en utländsk högskola utreder Folkpensionsanstalten rätten till studielånskompensation på ansökan av studielåntagaren. Ansökan ska lämnas in till Folkpensionsanstalten inom två år från det att examen har avlagts.
Enligt 7 § 1 mom. i statsrådets förordning om studiestöd ska en studielåntagare framställa en begäran om att sådana omständigheter enligt 15 d § i lagen om studiestöd som förlänger den tid för avläggande av en examen som berättigar till studielånskompensation ska beaktas. Begäran ska framställas i samband med en ansökan enligt 15 e § 2 mom. i lagen om studiestöd eller en begäran om förnyad behandling enligt 4 mom. i den paragrafen. Begäran ska innehålla en redogörelse för de omständigheter som ger rätt till förlängningen. På studielåntagarens begäran ska Folkpensionsanstalten i sina egna register granska uppgifterna om sådana omständigheter som förlänger den tid för avläggande av en examen som ger rätt till studielånskompensation.
Villkoren för studielånskompensationen har senast gjorts flexiblare genom de ändringar av lagen om studiestöd (lag 1045/2020 och 681/2021) som trädde i kraft 2020 och 2021 och som innebär att covid-19-epidemin och dess konsekvenser med avseende på studieförutsättningarna tas i beaktande vid beräkningen av den tid som använts för avläggande av examen som berättigar till studielånskompensation och studierna fördröjs. Det finns inga statistiska uppgifter om de studielåntagare som fått studielånskompensation vare sig på grund av flexibilitet till följd av coronaepidemin eller flexibilitet av andra skäl. Flexibilitetens betydelse kan utredas separat.
6
Remissvar
Utlåtanden om utkastet till proposition lämnades av finansministeriet, Folkpensionsanstalten, Suomen Opiskelija-Allianssi Osku ry, Finlands studerandekårers förbund SAMOK rf, Finlands Yrkesstuderandes förbund Sakki rf, Finlands Nämndemannaförbund FNF rf Finlands studentkårers förbund FSF rf, Rådet för yrkeshögskolornas rektorer Arene rf och Finlands universitetsrektorers råd UNIFI rf samt Statens revisionsverk. Social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet och justitieministeriet yttrade sig inte om propositionen. Propositionen sändes också till rådet för bedömning av lagstiftningen, men det tog inte upp propositionen till bedömning.
Den föreslagna flexibiliteten i den tid för avläggande av examen som utgör ett villkor för studielånskompensationen ansågs behövlig och värd att understödja. Remissinstanserna förhöll sig ambivalent till en höjning av inkomstgränserna. Förslaget fick understöd, men samtidigt uttrycktes oro över hur studietiden och de studerandes ork påverkas av arbete vid sidan av studierna. FPA och studerandeorganisationerna föreslog i sina yttranden vissa lagändringar som de anser behöver bör utredas.
Finansministeriet betonade i sitt utlåtande att bedömningen av konsekvenserna av en höjning av inkomstgränserna är förenad med betydande osäkerhetsfaktorer. För att den föreslagna ändringen inte ska leda till längre studietider är det i fortsättningen allt viktigare att i anslutning till studiestödet följa upp hur de studerande framskrider i studierna.
Folkpensionsanstalten föreslog i sitt utlåtande att ordningsföljden gällande återkrav av studiestöd bör jämkas så att återkravet skulle börja från och med kalenderårets första stödmånad i stället för den nuvarande sista stödmånaden. Ändringen skulle jämka återkravet bland annat i situationer där den studerande har varit berättigad till högre studiepenning under höstterminen än under vårterminen, till exempel på grund av sin ålder eller för att han eller hon sedan dess flyttat hemifrån.
Studerandeorganisationerna anser att en höjning av inkomstgränserna är ett bra sätt att förbättra de studerandes utkomst, men framlägger också andra behov av att förbättra nivån på studiestödet. Enligt studerandeorganisationerna bör studiestödet utvecklas i bättre riktning för att trygga den studerandes utkomst genom en höjning av studiepenningen och föräldrarnas inkomstgränser samt genom att utvidga rätten till studielånskompensation och studiestöd för studerande på andra stadiet som är i läroavtalsutbildning. UNIFI ry påpekade att en examensstuderande ska kunna studera på heltid om han eller hon så önskar, och att incitamenten för att ta jobb inte får utgöra ett hinder för framsteg i studierna. Enligt Arene ry kommer de studerandes större satsning på att förvärvsarbeta under studietiden att förlänga studietiden för dem samt försämra genomströmningen. Statens revisionsverk påpekade i sitt utlåtande att det utan en registerbaserad utredning är svårt att bedöma i vilken mån det ur statsfinansiellt perspektiv är motiverat att genom att höja inkomstgränserna för studiestödet främja att de studerande förvärvsarbetar under studietiden. Om studierna fördröjs på grund av de studerande förvärvsarbetar under studietiden utan att det bidrar till deras sysselsättning längre fram, är det problematiskt att de uppmuntras till förvärvsarbete genom att inkomstgränserna höjs.