Regeringens proposition
RP
16
2020 rd
Regeringens proposition till riksdagen om godkännande och sättande i kraft av avtalet med Förenta nationerna om status för Förenta nationernas laboratorium för innovativ teknik
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
I denna proposition föreslås det att riksdagen godkänner det i december 2019 genom skriftväxling ingångna avtalet mellan Finlands regering och FN om status för FN:s laboratorium för innovativ teknik (UNTIL) samt antar en lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen. Det centrala målet för avtalet är att tillämpa avtalet om ett Finlandskontor för FN-kontoret för projekttjänster (UNOPS) på UNTIL-kontoret i Finland samt på privilegier och immunitet för kontoret och dess personal. 
Avtalet träder i kraft när Finlands regering meddelar att Finland har slutfört de förfaranden som krävs för att avtalet ska vara bindande för Finland. I propositionen ingår ett förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen. 
Lagen avses träda i kraft samtidigt som avtalet träder i kraft, vid en tidpunkt som föreskrivs genom förordning av statsrådet. 
MOTIVERING
1
Bakgrund och beredning
1.1
Bakgrund
FN:s generalsekreterare Antonio Guterres ställde 2017 som centralt mål att bättre utnyttja digitaliseringens möjligheter inom FN och i dess arbete för att stärka freden, säkerheten, en hållbar utveckling och de mänskliga rättigheterna. Sedan dess har man inom FN-systemet satsat allt mera på att utveckla innovationsarbetet. FN har också under ledning av FN:s barnorganisation och Världslivsmedelsprogrammet byggt upp ett innovationsnätverk som omfattar hela systemet. Generalsekreteraren har också i anslutning till sitt eget kontor inrättat en innovationsenhet (Lab) som styr det nätverk som utnyttjar stordata och artificiell intelligens i FN:s utvecklingsarbete, humanitära och fredsbevarande arbete (Global Pulse). 
1.2
Beredning
Beredningen av avtalet
FN-sekretariatets kontor för informations- och kommunikationsteknik (Office of Information and Communications Technology, OICT) har börjat bygga upp ett nätverk för FN-laboratorierna för innovativ teknik (United Nations Technology Innovation Labs, UNTIL). UNTIL-laboratorierna syftar till att föra samman olika aktörer inom FN-systemet, forsknings- och vetenskapsvärlden, den privata sektorn och det civila samhället för att genomföra FN:s mål med hjälp av den nyaste tekniken. Laboratorierna fungerar som utvecklings- och försöksplattformar för digitala lösningar, produkter och tjänster som därefter kan ställas till FN:s och utvecklingsländernas förfogande. UNTIL-laboratoriernas arbete bygger på öppen källkod, öppna data och öppna standarder. Verksamheten betonar ett aktivt samarbete med utvecklingsländer. 
Utöver pilotprojektet i Finland finns det för närvarande laboratorier i Egypten, Malaysia och Indien. Idag leds UNTIL-nätverket av OICT-enheten i Wien. UNTIL har ett nära praktiskt samarbete med andra aktörer inom FN:s sekretariat och FN-systemet. FN:s generalsekreterare överväger för närvarande vilken form verksamheten efter pilotfasen ska ha. En möjlighet är att överföra ledningen av verksamheten direkt under FN:s generalsekreterare och i anslutning till Global Pulse. I det fallet fortsätter verksamheten till innehållet i enlighet med avtalet och i FN:s sekretariat, och kräver inga ändringar av avtalet i fråga om UNTIL-kontoret i Finland. Om FN:s generalsekreterare beslutar att ändra namnet på UNTIL i samband med att verksamheten etableras, publicerar utrikesministeriet ett meddelande om detta i fördragsserien. 
Beredningen på nationell nivå
Våren 2017 vände sig FN:s sekretariat till medlemsländerna med en förfrågan huruvida de var villiga att stå värd för de planerade FN-laboratorierna för innovativ teknik. Finland uttryckte sitt preliminära intresse, eftersom laboratorierna ansågs vara ett nytt positivt koncept med tanke på Finlands utvecklingspolitiska mål. FN-sekretariatet besökte Finland sommaren 2017. Besökets substansdiskussioner ordnades i nära samarbete med arbets- och näringsministeriet, Tekes, Finpro, Aalto-universitetet, VTT, Sitra och Esbo stad. FN och utrikesministeriet undertecknade den 27 juli 2017 ett intentionsavtal där man fastställde utbildning, hälsa, cirkulär ekonomi samt fred och säkerhet som teman för en eventuell framtida laboratorieverksamhet i Finland.  
Pilotfasen i UNTIL-projektet inledde sin verksamhet i Otnäs i Esbo 2018. Det i Finland verksamma FN-forskningsinstitutet för utvecklingsekonomi (Wider-institutet) har erbjudit ett paraply för personalens anställning under pilotfasen. Personalen har följaktligen omfattats av överenskommelsen om Internationella institutet för utvecklingsekonomisk forskning (Wider-överenskommelsen, FördrS 35–36/1984).
Pilotfasprojektet löper ut den 30 juni 2020. Meningen är att UNTIL efter det ska fortsätta verksamheten i Finland som ett Finlandskontor inom FN-sekretariatets verksamhet. Pilotfasen omfattar 13 personer och det är meningen att de ska fortsätta som anställda på UNTIL-kontoret i Finland. UNTIL planerar inte några större ändringar i personalstyrkan inom den närmaste framtiden.  
Den 11 november 2019 erhöll Finland ett officiellt brev från Catherine Pollard, undergeneralsekreteraren för förvaltningsstrategi, policy och kontroll vid FN-sekretariatet. Det föreslogs i brevet att det avtal som den 12 augusti 2019 ingåtts mellan Finlands regering och FN om ett Finlandskontor för Förenta nationernas kontor för projekttjänster (FördrS 1–2/2020), nedan kallat UNOPS-avtalet, på motsvarande sätt ska tillämpas på UNTIL och dess verksamhet och personal i Finland, inklusive pilotfasens personal som ska fortsätta som anställda vid UNTIL.  
Utrikesministeriet sände FN:s förslag på remiss till inrikesministeriet, finansministeriet, arbets- och näringsministeriet samt social- och hälsovårdsministeriet den 15 november 2019. Inrikesministeriet, finansministeriet och social- och hälsovårdsministeriet lämnade in remissyttranden. Ministerierna såg inget hinder för att genom skriftväxling ingå ett avtal mellan Finlands regering och FN.  
Republikens president beviljade fullmakt att underteckna avtalet på föredragning av statsrådet den 19 december 2019. Finland besvarade FN:s brev den 20 december 2019. 
Regeringens propositionsutkast sändes på remiss till arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, inrikesministeriet samt social- och hälsovårdsministeriet. Beredningsunderlaget till propositionen finns i den offentliga tjänsten under adressen https://valtioneuvosto.fi/hankkeet med identifieringskoden UM012:00/2019. 
Utrikesministeriet ordnade därutöver ett möte med de ansvariga myndigheterna och gjorde utifrån det på tjänstens vägnar ändringar som beaktar högsta förvaltningsdomstolens beslut (HFD:2019:170).  
2
Avtalets målsättning
Avtalet mellan Finlands regering och FN om UNTIL:s status (nedan kallat UNTIL-avtalet) syftar till att parterna ska enas om inrättandet av ett kontor, om kontorets rättsliga status samt om privilegier och immunitet för kontoret och dess personal.  
Privilegierna och immuniteten för kontoret och personalen baserar sig till väsentliga delar på konventionen rörande Förenta Nationernas privilegier och immunitet (FördrS 23/1958, nedan kallad FN:s privilegiekonvention). Avtalet om ett Finlandskontor för FN-kontoret för projekttjänster (UNOPS-avtalet), som trädde i kraft den 19 januari 2020, tillämpas på motsvarande sätt på UNTIL. 
3
De viktigaste förslagen
I propositionen föreslås det att riksdagen godkänner avtalet mellan Finlands regering och FN om UNTIL:s status. 
Propositionen innehåller också ett förslag till så kallad blankettlag genom vilken de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen sätts i kraft. 
4
Propositionens konsekvenser
Propositionen har ringa ekonomiska konsekvenser på grund av de avtalsenliga befrielserna från skatter, tullar och socialskyddsavgifter. UNTIL:s Finlandskontor och dess tillgångar, inkomster och övriga egendom är befriade från alla direkta och indirekta skatter samt från alla tullavgifter och skatter avseende import och export och från restriktioner avseende import och export av varor för tjänstebruk. Kontorets tjänstemän är befriade från skatt på löner och andra arvoden som betalas av FN. Kontorets chef och tjänstemän med en tjänsterang i klass P/L-5 eller högre, som inte är finska medborgare eller bor i Finland, samt deras makar och minderåriga barn som inte är finska medborgare eller bor i Finland får samma privilegier, immunitet och lättnader som beviljas medlemmar av motsvarande rang av den diplomatiska personalen vid utländska beskickningar ackrediterade i Finland. Enligt bedömning kommer kontoret att ha cirka 13 anställda, varav en del finländare. En uppgift är på nivå P5 och för närvarande är ingen högre tjänsterang än så inplanerad. Till följd av dessa bestämmelser förlorar Finland i någon mån skatteintäkter 
UNTIL-anställda omfattas inte av det finländska systemet för social trygghet och UNTIL betalar därför inte heller arbetsgivarens socialskyddsavgifter. Hela personalen är emellertid skyldig att ha sjukförsäkring antingen via FN eller på något annat sätt. Finska medborgare, medborgare i Europeiska unionen som har registrerat sin hemkommun i Finland eller personer som enligt utlänningslagen (301/2004) kan jämställas med dem och anställda vid UNTIL som redan före anställningen bott i Finland har rätt till hemkommunens tjänster. Detta kan i enstaka fall innebära utgifter för användningen av tjänster i det kommunala systemet för social trygghet. 
De första tematiska prioriteringarna som har fastställts för UNTIL-laboratoriet i Finland – utbildning, hälsa, cirkulär ekonomi samt fred och säkerhet – ligger i linje med prioriteringarna i Finlands utvecklingspolitik och stöder således Finlands mål. Inom dessa sektorer kommer laboratoriet att ta fram digitala lösningar som svarar mot utvecklingsländernas behov. De tematiska prioriteringarna omfattar också utveckling av företagsverksamhet. Verksamheten kan senare, utöver de första tematiska prioriteringarna, i tillämpliga delar också breddas till andra FN-mål inom utveckling och humanitärt bistånd. 
Finland har förbundit sig att stödja UNTIL:s pilotprojekt och därefter det blivande Finlandskontoret med sammanlagt 7,5 miljoner euro av anslagen för utvecklingssamarbete, åtminstone under de tre första åren. En eventuell fortsatt finansiering från Finlands sida är avhängig av hur resultaten av UNTIL:s arbete utvärderas och av eventuella alternativa finansieringskanaler. Finlands stöd och stödbeloppet beslutas separat i statsbudgetsprocessen i samband med besluten om anslagen för utvecklingssamarbete. 
UNTIL:s närvaro i Finland har redan under pilotprojektet gett Finland en ny kanal inom FN:s utvecklingssystem för att uppnå våra utvecklingspolitiska mål. UNTIL har understött Finlands deltagande bland annat i uppföljningen av den av FN:s generalsekreterare tillsatta högnivåpanelens rapport om digitalt samarbete. I uppföljningen betonas stärkandet av det regelbaserade internationella systemet samt målen för hållbar utveckling. Dessutom har pilotprojektet startat flera samarbetsprojekt med finländska uppstartsföretag. Detta samarbete gör det möjligt för företagen att kontrollera att deras tekniska innovationer lämpar sig för bruk inom FN och i utvecklingsländerna.  
5
Remissvar
I sina remissvar såg ministerierna inga hinder för att godkänna avtalet och framförde inte heller några detaljerade iakttagelser om regeringspropositionen.  
6
Bestämmelserna i avtalet och deras förhållande till lagstiftningen i Finland
Genom skriftväxling enas parterna om att UNOPS-avtalet ska tillämpas på motsvarande sätt (mutatis mutandis) på UNTIL, dess verksamhet och personal i Finland, inklusive pilotfasens personal som fortsätter som anställda vid UNTIL. I detta avsnitt redogörs därför för en motsvarande tillämpning av UNOPS-bestämmelserna på UNTIL.  
Artikel I.Definitioner 
I artikeln definieras de centrala begreppen i avtalet. 
”Generaldirektör” avser för UNTIL:s del FN:s generalsekreterare eller en representant för FN-sekretariatet, om generalsekreteraren har bemyndigat någon annan att leda UNTIL:s verksamhet globalt.  
”Kontorets tjänstemän” avser både tjänstemän enligt FN:s privilegiekonvention och annan personal som anställts med mera flexibla anställningsavtal. Detta grundar sig på FN-resolution 76.1 från 1946 där bestämmelserna i FN:s privilegiekonvention breddas till att omfatta också annan FN-personal än den som anges i privilegiekonventionens artikel V (tjänstemän) och artikel VI (sakkunniga). Lokalt anställda och timavlönad personal har lämnats utanför denna definition. Artikelns begrepp tjänsteman omfattar också exempelvis praktikanter och FN-volontärer, vilkas privilegier och immunitet begränsas separat på annat sätt. 
I definitionen av familjemedlem har både utgångspunkten i den finska utlänningslagen och den definition som FN tillämpar på familjemedlem beaktats utan att någondera som sådan har inkluderats i definitionen. Definitionen av familjemedlem i avtalet är bredare än den definition av familjemedlem i utlänningslagen som avser tredjelandsmedborgare (37 §). Samtidigt är definitionen i avtalet snävare än utlänningslagens definition av familjemedlem till en EU-medborgare (154 §), eftersom avtalsdefinitionen inte omfattar alla barn under 21 år och inte heller inkluderar alla tjänstemannens och dennes makes släktingar i rätt uppstigande led som de försörjer, utan endast sådana föräldrar till tjänstemannen som är beroende av tjänstemannens vårdnad. I FN:s personalregler (ST/SGB/2018/1) definieras familjemedlemmar som är beroende av tjänstemannen för sin försörjning (regel 3.6). Utgående från FN:s personalregler inkluderas i UNTIL-avtalet tjänstemannens barn i åldern 18–21 som studerar på heltid vid universitet eller motsvarande läroinrättning och tjänstemannens barn i vilken ålder som helst med en sådan funktionsnedsättning som är permanent eller sannolikt långvarig. I avtalets definition av familjemedlem har dock inte en sådan syster eller bror till tjänstemannen inkluderats som är beroende av tjänstemannen och som i FN:s personalregler anges som sekundär försörjningstagare. 
De definitioner i avtalet som hör till området för lagstiftningen är definitionen av tjänsteman och definitionen av familjemedlem. I Finland finns det bestämmelser om familjemedlemmar i utlänningslagen (37 § och 154 §). Dessa definitioner påverkar också indirekt tolkningen och tillämpningen av de andra materiella bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen. 
Artikel II.Inrättandet av kontoret 
I artikeln föreskrivs att UNTIL-kontorets säte upprättas i Finland. 
Artikel III.Juridisk personlighet 
Enligt artikeln ska UNTIL-kontoret vara en juridisk person i Finland och följaktligen ha behörighet att ingå avtal, förvärva och överlåta fast och lös egendom samt inleda rättsliga förfaranden. Artikeln motsvarar skrivningen om FN:s rättskapacitet i artikel I i FN:s privilegiekonvention. 
I Finland föreskrivs genom lag om juridisk personlighet med tillhörande rättsförmåga och juridiska handlingsförmåga och bestämmelsen hör följaktligen till området för lagstiftningen.  
Artikel IV.Avtalets syfte och tillämpningsområde 
Det fastställs i artikeln att avtalet reglerar UNTIL-kontorets status i Finland och särskilt lokalernas och tjänstemännens status. Där konstateras ytterligare att Finland och UNTIL utöver UNTIL-avtalet kan ingå projektspecifika avtal. 
Artikel V.Tillämpning av konventionen 
Det fastställs i artikeln att Finland ska tillämpa FN:s privilegiekonvention på UNTIL:s Finlandskontor. UNTIL är en del av FN och följaktligen är artikeln konstaterande och utvidgar alltså inte privilegiekonventionens tillämpningsområde. 
FN:s privilegiekonvention har satts i kraft genom lag och förordning (FördrS 23–24/1958). 
Artikel VI.Okränkbarhet för kontoret 
I punkt 1 föreskrivs det att kontoret och dess egendom, arkiv och telekommunikation är okränkbara. Dessa ska ha immunitet mot varje form av rättsliga förfaranden, såvida man inte i något särskilt fall uttryckligen har avstått från denna immunitet i enlighet med FN:s privilegiekonvention. Avstående från immunitet gäller emellertid inte verkställighetsåtgärder. Denna punkt grundar sig på artikel II § 2 och 3 i FN:s privilegiekonvention. 
I punkt 2 fastställs det att kontorschefen i händelse av eldsvåda eller någon annan nödsituation som kräver snabba skyddsåtgärder antas ha gett sitt tillstånd att vid behov beträda lokalerna, om chefen inte kan nås i tid. 
I punkt 3 bekräftas det att UNTIL:s lokaler får användas för möten, seminarier, utställningar och andra motsvarande aktiviteter som organiseras av kontoret eller av någon annan FN-enhet. Enligt punkt 4 får kontorslokalerna inte användas i strid med avtalets syfte och ändamål. Enligt punkt 5 ska UNTIL förhindra att kontorets lokaler används som fristad för personer som undviker att bli anhållna med stöd av lagstiftningen i Finland. 
Den rättsliga immuniteten innebär att kontoret och dess egendom är befriade från all, främst civil- och förvaltningsrättslig domsrätt inom Finlands jurisdiktion. Befrielsen från tvångsåtgärder med avseende på egendomen gäller olika slag av administrativa och processuella tvångsmedel och säkringsåtgärder. Den okränkbarhet för kontorslokaliteterna, arkivet och handlingarna som föreskrivs i artikeln avviker med avseende på genomsökning av platser samt kvarstad och beslag från lagstiftningen i Finland. Bestämmelser om kvarstad och beslag som säkringsåtgärd finns i 7 kap. i rättegångsbalken (4/1734). Bestämmelser om administrativa tvångsåtgärder finns i viteslagen (1113/1990). Bestämmelser om inlösen av fast egendom finns bland annat i lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter (603/1977). I beredskapslagen (1552/2011) finns bestämmelser om tvångsåtgärder under undantagsförhållanden som hänför sig till egendom. I utsökningsbalken (705/2007) föreskrivs om verkställande av domar och beslut. 
Artikel VII.Säkerhet och skydd 
Det fastställs i artikeln att UNTIL ska ansvara för upprätthållandet av ordning och säkerhet i sina lokaler. Samtidigt ska Finland tillhandahålla kontoret och dess personal sådan säkerhet som krävs för att kontoret effektivt ska kunna utföra sin verksamhet. På begäran av kontorschefen för UNTIL:s Finlandskontor ska de behöriga myndigheterna vidta de åtgärder som krävs för att upprätthålla lag och ordning i kontorets lokaler och i deras omedelbara närhet. Främst innebär detta ett sedvanligt samarbete med myndigheter, såsom polisen och skyddspolisen, utifrån deras egen lägesbedömning. 
I ordningslagen (612/2003) finns bestämmelser om främjande av allmän ordning och säkerhet. I 2 kap. 5 § i polislagen (872/2011) föreskrivs det om skydd av offentlig frid. En polisman har på begäran av innehavaren av ett utrymme eller en annan plats som omfattas av offentlig frid enligt 24 kap. 3 § i strafflagen (39/1889) eller av dennes företrädare rätt att avlägsna en person som utan laglig rätt tränger sig in eller i smyg eller genom att vilseleda någon annan tar sig in eller gömmer sig eller som inte lyder en befallning att avlägsna sig. 
Artikel VIII.Värdlandets offentliga tjänster och bidrag 
Syftet med punkterna 1 och 2 i denna artikel är att UNTIL på samma villkor som andra representationer ska få de sedvanliga offentliga tjänster som kontoret behöver och att avbrott i tjänsterna inte ska hindra dess verksamhet. Dessutom åtar sig Finland som en del av sitt understöd till UNTIL att till kontorets förfogande ställa preliminärt inredda lokaler som är lämpliga som UNTIL:s huvudkontor i Finland. Inredda kontorslokaler ställdes 2018 till pilotprojektets förfogande och samma lokaler är också framöver tillgängliga för UNTIL-kontoret. 
Med avvikelse från UNOPS-avtalet har parterna avseende tillämpningen av punkt 3 på UNTIL särskilt kommit överens om att Finland ska bekosta upprättandet av UNTIL:s kontor i tre års tid till att börja med. Detta beslut omfattade även pilotfasen, finansieringen inleddes alltså 2018. Det är fråga om ett reservationsanslag. Den fortsatta finansieringen ska beslutas separat i samband med budgetprocessen för statsfinanserna. 
Enligt punkt 4 ska UNTIL vid störningar i den offentliga servicen ges samma företräde för att utföra sina uppgifter som statens centrala ämbetsverk och organ. 
Enligt punkt 5 ska artikelns bestämmelser inte hindra skälig tillämpning av de finska brandskydds- och hälsoskyddsbestämmelserna. 
Artikel IX.Kommunikationsmedel 
Artikeln kompletterar bestämmelserna i artikel III i FN:s privilegiekonvention om förmåner för kommunikationer. Finland åtar sig att säkerställa okränkbarheten för UNTIL:s officiella kommunikation, oavsett kommunikationskanal. Därutöver har UNTIL rätt att använda radio-, satellit- och annan telekommunikationsutrustning. För närvarande har Finland inga frekvenser som uttryckligen registrerats för FN, men Finland ställer på ansökan lämpliga frekvenser till UNTIL:s förfogande. 
I 10 § 2 mom. i grundlagen föreskrivs att brev- och telefonhemligheten samt hemligheten i fråga om andra förtroliga meddelanden är okränkbar. I grundlagens 12 § 1 mom. föreskrivs för sin del om yttrandefrihet, som bland annat omfattar rätten att framföra och sprida meddelanden utan att någon i förväg hindrar detta. Bestämmelser om radiofrekvenser finns i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation (917/2014). 
Artikel X.Tillgångar och annan egendom 
Enligt artikeln ska UNTIL och dess tillgångar och övriga egendom ha immunitet mot varje form av rättsliga förfaranden, såvida man inte i något särskilt fall uttryckligen har avstått från denna immunitet i enlighet med FN:s privilegiekonvention. Likaså ska UNTIL:s Finlandskontors egendom och tillgångar vara fritagna från alla slag av restriktioner, kontroller och moratorier. UNTIL får inneha och överföra sina tillgångar från Finland till andra länder och inom Finland. 
Immuniteten mot rättsliga förfaranden i enlighet med artikeln innebär att kontoret och dess tillgångar och egendom är befriade från all, främst civil- och förvaltningsrättslig, domsrätt inom Finlands jurisdiktion. Ovan i samband med artikel VI redogörs för den finska lagstiftningens förhållande till immunitet mot olika administrativa och processuella tvångsmedel och säkerhetsåtgärder. 
Immuniteten mot lagföring avseende UNTIL:s egendom och tillgångar grundar sig på artikel II § 7 i FN:s privilegiekonvention. På grund av EU-medlemskapet och att Finland hör till euroområdet hör penningpolitiken i regel inte längre till Finlands behörighet. Artikelns befrielser angående finansieringsarrangemang avviker dock från bestämmelserna i beredskapslagen om övervakning och reglering under undantagsförhållanden. Till den del penningpolitiken, när det gäller sådant som föreskrivs i beredskapslagen, hör till Finlands jurisdiktion, hör bestämmelsen till området för lagstiftningen. 
Samtidigt är internationella bestämmelser samt Europeiska unionens penningtvättsdirektiv (2015/849/EU) och de nationella bestämmelser som utfärdats med stöd av direktivet, såsom lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism (444/2017), bindande för Finland. Dessa är i praktiken förpliktande för bland annat kredit- och finansinstitut och innehåller anmälningsskyldighet när det gäller juridiska personer. 
Artikel XI.Befrielse för kontoret från skatter, tullavgifter och import- och exportrestriktioner avseende varor för dess tjänstebruk 
Enligt artikeln ska UNTIL:s Finlandskontor och dess tillgångar, inkomster och övriga egendom vara befriade från alla direkta och indirekta skatter fastställda i finsk lagstiftning avseende upphandling för organisationens officiella bruk. Kontoret ska dessutom vara befriat från alla tullavgifter och skatter avseende import och export samt restriktioner avseende import och export av varor för dess tjänstebruk. 
Med stöd av artikel II § 7 i FN:s privilegiekonvention är FN befriat från alla direkta skatter. FN ska emellertid inte göra anspråk på befrielse från skatter som i själva verket inte är annat än avgifter för tjänster från det allmännas sida. Det gäller tjänster för vilka det tas ut en avgift enligt fast taxa utifrån antalet tjänster och som kan specificeras exakt. Artikeln motsvarar bestämmelsen i FN:s privilegiekonvention. 
Enligt FN:s privilegiekonvention är FN också befriat från tullavgifter och omfattas inte heller av import- och exportförbud eller import- och exportrestriktioner avseende varor som importeras eller exporteras för tjänstebruk. 
Skattefrihetsbestämmelserna avviker från gällande lagstiftning om direkta skatter, men motsvarar de privilegier och den immunitet som vanligtvis beviljas internationella organisationer. 
Artikelns bestämmelser om befrielse från indirekta skatter hör till EU:s exklusiva befogenhet till den del det finns unionslagstiftning om innehållet i dessa bestämmelser. 
Bestämmelser om befrielser och förfaranden avseende mervärdesskatt finns i rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt. Medlemsstaterna i EU ska undanta från skatteplikt import av varor samt leverans av varor och tillhandahållande av tjänster som görs av internationella organisationer vilka är erkända som sådana av myndigheterna i värdmedlemsstaten, inom de gränser och på de villkor som fastställs genom de internationella konventionerna om upprättandet av dessa organisationer eller genom avtalen om deras säte. 
När det gäller tullavgifter har Finland normalt inte längre någon befogenhet, eftersom ärendet lyder under EU:s exklusiva befogenhet. Enligt rådets förordning (EG) nr 1186/2009 om upprättandet av ett gemenskapssystem för tullbefrielse ska bestämmelserna i förordningen inte hindra medlemsstaterna från att bland annat bevilja sådan tullfrihet som hör till de privilegier som sedvanligen beviljas internationella organisationer med stöd av internationella överenskommelser eller avtal om säte, däribland tullfrihet i samband med internationella konferenser. Medlemsstaten ska underrätta kommissionen om tullbestämmelserna i sådana avtal. I 44 § i tullagen (304/2016) föreskrivs om tullfrihet som grundar sig på vissa internationella överenskommelser. 
Enligt 81 § 1 mom. och 121 § 3 mom. i grundlagen ska grunderna för skattskyldigheten utfärdas genom lag. 
I 129 d § 1 mom. i mervärdesskattelagen (1501/1993) och 18 § 1 mom. 1 punkten i punktskattelagen (182/2010) anges förutsättningarna för beviljande av skattefrihet till internationella organisationer. I 94 § i mervärdesskattelagen föreskrivs om undantag från skattepliktigheten för import. 
När det gäller återbäring av mervärdesskatt tillämpas förfarandet enligt 129 b § i mervärdesskattelagen. Till sådana internationella organisationer som är belägna i Finland och som har erkänts av Finland samt till deras personal återbetalas den skatt som ingår i förvärvet av varor och tjänster som köpts i Finland, om detta har fastställts i avtalet om grundande av organisationen eller i värdlandsöverenskommelsen och med de begränsningar som anges i ett sådant avtal. Förutsättningen för återbäring är att varans eller tjänstens skattebelagda inköpspris är minst 170 euro. Ansökan ska göras kvartalsvis till utrikesministeriet som fastställer om sökanden på basis av avtalet om grundande av organisationen eller värdlandsöverenskommelsen, sökandens ställning och varans eller tjänstens användningsändamål har rätt till återbäring. Skatteförvaltningen kontrollerar de övriga förutsättningarna för återbäring och återbetalar skatten. 
Förutsättningen för skattefriheten enligt 94 § 1 mom. 23 punkten i mervärdesskattelagen är att grunden för den skatt som ska betalas på importen ökad med mervärdesskattens andel är minst 170 euro. Utrikesministeriet fastställer rätten till skattefrihet. 
Med stöd av 44 § i tullagen fastställer utrikesministeriet att förutsättningarna för tullfrihet uppfylls. 
Skattefria är enligt 18 § 1 mom. 2 punkten i punktskattelagen produkter som är avsedda att användas av i Finland verksamma internationella organisationer, inom de gränser och på de villkor som fastställts genom internationella konventioner om upprättande av dessa organisationer eller genom avtal med organisationernas ledning. 
Utrikesministeriet utfärdar på begäran av en internationell organisation ett intyg över skattefriheten. 
Vid import av punktskattepliktiga varor från länder utanför EU gäller för skattefrihetsförfarandet vad som föreskrivs om skattefrihet för motsvarande produkter. 
Artikel XII.Möten 
I artikeln beaktas privilegier, immunitet och lättnader för UNTIL-möten som hålls i Finland till den del det inte redan finns bestämmelser om det i FN:s privilegiekonvention eller i lagen och förordningen om privilegier och immunitet i fråga om internationella konferenser och särskilda delegationer (572/1973 och 728/1973). 
I punkt 1 är strävan att beakta anordnandet av olika typer av möten, däribland utbildningar. 
Enligt punkt 2 i artikeln ska UNTIL:s möteslokaler betraktas som FN:s område så som avses i artikel II § 3 i FN:s privilegiekonvention och det får krävas tillstånd och övervakning av FN för tillträde till dessa lokaler. 
Enligt punkt 3 ska alla som deltar i ett möte eller som utför uppgifter i samband med ett möte ges sådana lättnader och tjänster som behövs för att de självständigt ska kunna utföra sina uppgifter. 
I punkt 4 föreskrivs det att alla nödvändiga åtgärder ska vidtas för att alla som deltar i ett möte eller som utför uppgifter i samband med ett möte vid behov ska få visum och inresetillstånd, avgiftsfritt och så snabbt som möjligt. 
Eftersom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 om en unionskodex om gränspassage för personer, nedan kallad kodex om Schengengränserna, och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar, nedan kallad Europeiska unionens viseringskodex, är bindande för Finland, fattas viseringsbeslut i enlighet med dem. Enligt artikel 16.6 i Europeiska unionens viseringskodex är det tillåtet att i enskilda fall avstå från att ta ut viseringsavgiften om en sådan åtgärd syftar till att främja utrikespolitiska eller utvecklingspolitiska allmänintressen. 
Enligt 4 § i inrikesministeriets förordning om Migrationsverkets avgiftsbelagda prestationer 2019 (1256/2018) tas avgift inte ut för visum eller uppehållstillstånd, om så har överenskommits i bilaterala avtal mellan staterna eller i andra internationella avtal. 
I punkt 5 fastställs det att parterna i samband med större möten vid behov ska vidta åtgärder eller ingå förvaltningsavtal fall för fall beträffande exempelvis organisationen, säkerhetsarrangemangen eller finansieringen av ett möte. Detta är allmän praxis också annars vid större internationella möten. 
Artikel XIII.Kontorets tjänstemän 
Bestämmelserna i punkt 1 a–h grundar sig på artikel V i FN:s privilegiekonvention om tjänstemän där tjänstemännens privilegier, immunitet och lättnader fastställs. 
Tjänstemännen har immunitet i fråga om lagföring för åtgärder vidtagna i tjänsten, för muntliga eller skriftliga uttalanden gjorda i deras egenskap av tjänstemän och för åtgärder vidtagna i denna egenskap. Denna immunitet ska bestå även efter det att anställningsförhållandet vid kontoret har upphört (a-punkten). 
Tjänstemännen har beviljats personlig immunitet mot anhållande och häktning samt beslag när det gäller åtgärder vidtagna i tjänsten utom i fall av flagrante delicto (b-punkten). 
Tjänstemännen är befriade från skatt på löner och andra arvoden som betalas av FN (c-punkten). Från tjänstemännens lön innehåller FN den andel som FN:s personalregler förutsätter och sparar den i FN:s skatteutjämningsfond. I Finland gäller skattefriheten inte tidigare FN-anställdas pensioner (närmare nedan i samband med artikel XX). 
Bestämmelser om skatt på löner och arvoden finns i inkomstskattelagen (1535/1992). Enligt 12 § inkomstskattelagen är den som i Finland tjänstgör vid FN samt medlemmar av hans familj eller enskilda tjänstepersonal, om de inte är finska medborgare, skyldiga att betala skatt endast för inkomst av fastigheter som är belägna här, för inkomst av näring som bedrivs här, för hyresinkomst av lägenheter som innehas på grund av aktier i ett finskt bostadsaktiebolag eller annat aktiebolag eller på grund av medlemskap i ett bostadsandelslag eller annat andelslag samt för löne- och pensionsinkomst som har erhållits här för någon annan befattning än en som avses i det momentet. Dessutom är en begränsat skattskyldig som inte är finsk medborgare inte skyldig att betala skatt i Finland för lön eller arvode som han har förvärvat genom arbete för en mellanstatlig konferens i Finland. 
Tjänstemännen är befriade från värnplikt och annan obligatorisk nationell tjänsteplikt i Finland (d-punkten). Bestämmelsen utgår från FN:s privilegiekonvention (artikel V § 18 punkt c). Enligt FN:s personalbestämmelser (tillägg C till ST/SGB/2018/1) kan FN-tjänstemän dock få specialtjänstledighet, om de trots befrielsen vill avtjäna värnplikt. I 3 § i värnpliktslagen (1438/2007) föreskrivs det att angående fullgörandet av värnplikten dessutom gäller vad som bestäms om detta i internationella avtal som är förpliktande för Finland. 
Tjänstemän och deras familjemedlemmar är för egen del och för de familjemedlemmars del som hör till deras hushåll befriade från inreserestriktioner och registrering av utlänningar (e-punkten). Tjänstemän och deras familjemedlemmar garanteras fri rörlighet i Finland (f-punkten). Enligt 9 § 4 mom. i grundlagen regleras rätten för utlänningar att resa in i landet genom lag. Å andra sidan har var och en rätt att resa ut ur landet enligt 9 § 2 mom. i grundlagen, och denna rätt kan endast begränsas genom lag. Sådana lagbestämmelser finns bland annat i tvångsmedelslagen. Bestämmelser om inresa och vistelse i Finland finns i utlänningslagen. Dessutom är Europeiska unionens viseringskodex bindande för Finland. 
Tjänstemännen ska i Finland ha samma lättnader avseende utländsk valuta, däribland valutakonton, som beviljas medlemmar av diplomatiska beskickningar ackrediterade i Finland (g-punkten) samt samma skydd och lättnader vid repatriering för egen del och för familjemedlemmarnas och vårdbehövande familjemedlemmars del som vid internationella krissituationer tillkommer diplomatiska representanter (h-punkten). 
Enligt punkt 1 i) ska tjänstemän som inte är finska medborgare eller bor i Finland ha rätt att tullfritt införa sina möbler och andra personliga tillhörigheter när de första gången tillträder sin befattning samt ha samma rätt att tull- och skattefritt införa ett motorfordon som tillerkänns tjänstemän av motsvarande rang vid utländska diplomatiska beskickningar i Finland. I denna underpunkt betonas att detta endast gäller personer som inte är finska medborgare eller som bor i Finland, även om detta också framgår av punkt 2 i artikeln. Enligt punkt 1 j ska tjänstemännen ha rätt att tull- och skattefritt föra ut sina möbler och andra personliga tillhörigheter, däribland motorfordon, när deras tjänstgöring i Finland upphör. 
Enligt artikel V § 18 punkt g i FN:s privilegiekonvention får tjänstemännen därutöver tullfritt införa sina möbler och andra personliga tillhörigheter i landet när de första gången tillträder sin befattning i landet i fråga. 
Bestämmelser om bilskatt finns i bilskattelagen (1994/1482), som denna avtalsbestämmelse avviker från. Import och anskaffning av fordon kan beroende på import- eller anskaffningssituation vara föremål också för tull och mervärdesskatt. Bestämmelserna om skattefrihet för personalens fordon i Finlands överenskommelser om säte med internationella organisationer varierar något, men linjen är rätt enhetlig. UNTIL-avtalet motsvarar denna praxis. I allmänhet har personalens fordon varit befriade från bilskatt en gång i samband med flyttningen till Finland. Om den som hör till organisationens personal har en medföljande maka, gäller det skattefria förvärvet enligt etablerad tolkning analogt två bilar. Eftersom tjänstemännen till denna del jämställs med tjänstemän vid diplomatiska beskickningar fastställer utrikesministeriet rätten till skattefri import eller anskaffning. Bilförsäljning omfattas av bilskattelagens begränsningar. 
I punkt 1 k har en bestämmelse inkluderats som är principiellt betydelsefull för FN: när en skatt är bosättningsbaserad betraktas de tidsperioder då UNTIL:s tjänstemän vistas i Finland för att utföra sina uppgifter inte som boendetid i Finland. Motsvarande bestämmelse finns i artikel IV § 13 i FN:s privilegiekonvention om medlemsstaternas ombud när de fullgör sina uppgifter vid FN:s huvudorgan och biträdande organ och vid konferenser sammankallade av FN. Enligt FN:s uppfattning är detta den rätta tolkningen av artikel V § 18 punkt b i FN:s privilegiekonvention och en nödvändighet för att garantera att den personal som tjänstgör vid FN globalt ska ha lika villkor i sitt tjänsteförhållande oavsett nationell skattepraxis i värdländerna. Enligt FN:s uppfattning ska det faktum att en person bor i landet inte orsaka några direkta skattepåföljder, när boendet i landet beror på ett FN-uppdrag. På grund av bestämmelsen kan de personer som kommer till Finland för att tjänstgöra vid kontoret inte beskattas för sina globala intäkter. Samtidigt är FN-anställda skyldiga att betala skatt för andra än FN-inkomster i enlighet med den nationella lagstiftningen i det land där inkomsten förvärvas. Bestämmelsen orsakar inget undantag från 12 § i inkomstskattelagen som det redogjorts för ovan. Följaktligen är inkomster från Finland som inte är rent bosättningsbaserade skattepliktiga i Finland. 
Enligt punkt 2 får finska medborgare och de som bor stadigvarande i Finland, samt FN-volontärer och praktikanter, endast de privilegier och den immunitet som tillkommer dem enligt artikel V § 18 i FN:s privilegiekonvention. Innehållsmässigt motsvarar dessa privilegier och denna immunitet i det stora hela artikel XIII.1 a–h och j i UNTIL-avtalet. 
Artikel XIV.Kontorschefen och högre tjänstemän 
I punkt 1 fastställs det att kontorschefen är UNTIL:s huvudsakliga kommunikationskanal i förhållande till Finland som värdland. 
Enligt punkt 2 ska kontorschefen för UNTIL:s Finlandskontor och andra tjänstemän i högre ställning inklusive make och minderåriga barn, ha samma privilegier och immunitet som diplomatiska representanter i enlighet med folkrätten. I UNTIL-personalens klassificering innebär detta en tjänsterang i klass P/L-5 eller högre, alltså i praktiken minst mellanchefsnivå eller motsvarande sakkunnignivå. En person med denna rang som är finsk medborgare eller som bor i Finland får inte någon status jämförbar med diplomatiska representanters. En tjänsteman vid UNTIL med status jämförbar med diplomatiska representanters, som i egenskap av medborgare i Europeiska unionen på ansökan får hemkommun i Finland på grundval av permanent bosättning (HFD:2019:170), har inte längre de privilegier och den immunitet som tillkommer diplomatiska representanter. Detta gäller även familjemedlemmar vars särställning är beroende av tjänstemannens ställning. Också en familjemedlem som fått hemkommun i Finland till exempel på grund av eget arbete förlorar sin rätt till diplomatiska privilegier och immunitet. Utrikesministeriet kan till en tjänsteman eller familjemedlem utfärda ett nytt personkort som inte inbegriper uppehållstillstånd och som visar en mer begränsad ställning. 
I andra överenskommelser om säte mellan Finland och internationella organisationer har status jämförbar med diplomatiska representanters beviljats endast organisationens chef eller chefer. Denna tidigare finska praxis motsvarade emellertid inte nuvarande praxis i andra europeiska värdländer för FN, till exempel i Danmark, Österrike och Nederländerna. Det förväntas inte att det kommer att finnas många högre tjänstemän i UNTIL:s Finlandskontor. Enligt FN:s plan är chefen för UNTIL-kontoret den enda tjänstemannen på nivå P5, vilket innebär att situationen i praktiken för närvarande motsvarar Finlands tidigare praxis före UNOPS-avtalet.  
Enligt etablerad tolkning av bilskattelagen får en person skattefritt införskaffa eller importera ett fordon, eller två fordon om en make med utländskt medborgarskap flyttar med, och på dem också i övrigt tillämpas de bestämmelser i skattelagstiftningen som gäller diplomatiska representanter av motsvarande rang. Kontorets chef och högre tjänstemän får enligt 44 § 1 mom. 1 punkten i tullagen personlig rätt till skattefri införsel och anskaffning som också gäller familjemedlemmar. De får dessutom göra skattefria anskaffningar i enlighet med 18 § 1 mom. 1 punkten i punktskattelagen. Dessa anskaffningar gäller i allmänhet alkohol- och tobaksprodukter samt bränsle. Dessutom har de med stöd av 129 b § i mervärdesskattelagen rätt till återbetalning av mervärdesskatten i förvärv av varor och tjänster. Utrikesministeriet fastställer rätten till skattefrihet. 
Artikel XV.Avstående från immunitet 
Det fastställs i artikeln att privilegier och immunitet beviljas i FN:s intresse och inte för att personligen tillgodose dem som beviljas privilegier och immunitet och att FN:s generalsekreterare har rätt och skyldighet att avstå från privilegier och immunitet för dessa personer ifall man kan avstå från dem utan att skada FN:s intressen. Artikeln motsvarar artikel V § 20 i FN:s privilegiekonvention. 
Artikel XVI.Inresa till, utresa från samt mobilitet och vistelse i värdlandet 
Genom artikeln eftersträvas att kontorets tjänstemän och deras familjemedlemmar så effektivt som möjligt ska utfärdas visum samt inrese- och uppehållstillstånd. Ingen avgift tas ut för ansökningar om visum. 
EU:s viseringskodex är bindande för Finland och den reglerar också viseringsbesluten. Enligt artikel 16.6 i EU:s viseringskodex är det tillåtet att i enskilda fall avstå från att ta ut viseringsavgiften om en sådan åtgärd syftar till att främja utrikespolitiska eller utvecklingspolitiska allmänintressen. Även kodexen om Schengengränserna är bindande för Finland. I kodexen regleras gränspassage för personer. 
Enligt 69 § 3 mom. i utlänningslagen beviljar utrikesministeriet tillfälligt uppehållstillstånd för dem som hör till personalen vid en internationell organisations organ i Finland och för sådana personers familjemedlemmar samt för dem som är i privat tjänst hos personalen och som är medborgare i samma stat som huvudmannen. 
Definitionen av familjemedlem finns i artikel I i UNTIL-avtalet. 
Enligt 4 § i inrikesministeriets förordning om Migrationsverkets avgiftsbelagda prestationer 2019 (1256/2018) tas avgift inte ut för visum eller uppehållstillstånd, om så har överenskommits i bilaterala avtal mellan staterna eller i andra internationella avtal. Dessutom föreskrivs det i 2 § i utrikesministeriets förordning om avgifter för utrikesförvaltningens prestationer (377/2014) att prestationer som utrikesministeriet utför avgiftsfritt bland annat är beviljande av identitetskort till medlemmar av personalen vid diplomatiska och därmed jämförbara beskickningar ackrediterade i Finland eller till deras familjemedlemmar. 
Artikel XVII.Förenta nationernas laissez-passer, andra intyg och visum 
Enligt punkterna 1 och 2 i artikeln erkänner Finland FN:s laissez-passer som giltigt resedokument och andra intyg utfärdade till sakkunniga om att de reser för FN:s räkning. Detta motsvarar artikel VII § 25–27 i FN:s privilegiekonvention. 
Enligt punkt 3 ska alla nödvändiga åtgärder vidtas för att vid behov utfärda visum och inresetillstånd till de personer som avses i avtalet och till personer som kallas till kontoret i samband med dess officiella arbete och aktiviteter, avgiftsfritt och så snabbt som möjligt. 
Finland är på det sätt som beskrivs ovan i samband med artikel XVI bunden av Europeiska unionens viseringskodex och av kodexen om Schengengränserna, också avseende det nationella genomförandet när det gäller avgiftsfriheten för visum. I punkt 4 i bilaga VII till kodexen om Schengengränserna regleras om specialstatus för FN:s laissez-passer vid gränskontroller. 
Artikel XVIII.Personkort 
Finland åtar sig som värdland att bevilja personkort till tjänstemännen vid UNTIL:s Finlandskontor och deras familjemedlemmar. 
Utrikesministeriet utfärdar till de anställda vid kontoret och till deras familjemedlemmar som inte är finska medborgare ett personkort av vilket personens tjänsteställning eller ställning som familjemedlem framgår. Dessa personkort betraktas inte som officiella identitetshandlingar i Finland. 
Enligt 8 § i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (156/2013) får på berörda personers egen begäran i lagen angivna uppgifter registreras om utländska medborgare som är anställda hos en internationell organisation, om utländska medborgare i deras privata tjänst och om deras familjemedlemmar. 
På behandling av personuppgifter hos myndigheterna tillämpas EU:s dataskyddsförordning (2016/679/EU) och dataskyddslagen (1050/2018). 
Utrikesministeriet administrerar och upprätthåller ett särskilt personregister med uppgifter om internationella organisationer i Finland samt om deras personal och personalens familjemedlemmar. Med hjälp av denna information sköter utrikesministeriet lagstadgade uppgifter som hänför sig till dessa organisationer och personer, såsom beviljande av uppehållstillstånd och fastställande av olika skattefria förvärv. 
Artikel XIX.Flagga, emblem och kännetecken 
Enligt artikeln ska UNTIL-kontoret ha rätt att hålla FN:s flagga, logotyp, emblem och kännetecken framme i sina lokaler och på fordon avsedda för tjänstebruk. 
Det finns ingen lagstiftning i Finland om användningen av FN-emblemet. FN har interna bestämmelser om användningen av flaggan (ST/SGB/132 från 1967) och användningen av FN-emblemet är noggrant begränsad (FN-resolution 92/1 från 1946 och FN-bestämmelsen ST/AI/189/Add.21). 
Artikel XX.Social trygghet 
I punkt 1 föreskrivs om rättskapaciteten för FN:s gemensamma pensionsfond. UNTIL-personalen är enligt punkt 3 befriad från Finlands pensionsskyddssystem och följaktligen nyttjar personalen antingen dessa FN-system eller privata pensionslösningar. 
I punkt 2 fastställs det att Finland inte är förpliktat att befria pensioner och livränta som betalas ut till UNTIL:s tidigare tjänstemän och deras familjemedlemmar från inkomstskatt. Även om tjänstemännens FN-inkomster är fria från nationell inkomstbeskattning enligt artikel V § 18 i FN:s privilegiekonvention, gäller detsamma inte pensionsinkomster. I Finland bestäms skatten på pension enligt inkomstskattelagen i Finland. 
I punkt 3 föreskrivs det att kontorets tjänstemän, oavsett nationalitet, är befriade från tillämpning av sådan lagstiftning i Finland som gäller obligatorisk tillhörighet till system för social trygghet och tillhörande obligatoriska avgifter. De FN-tjänstemän som avses i artikel V i FN:s privilegiekonvention omfattas av FN:s sjukförsäkringssystem. UNTIL-avtalet förpliktar eventuell annan till kontoret förordnad personal som inte omfattas av FN:s sjukförsäkringssystem att teckna en lämplig i Finland tillämplig sjukförsäkring för den tid personalen står i anställningsförhållande till kontoret, samt att för UNTIL uppvisa intyg på försäkringen. Med denna bestämmelse vill man säkerställa att den UNTIL-personal som bor i Finland på grund av sina arbetsuppgifter har en tillräckligt omfattande sjukförsäkring. 
Rättigheter och skyldigheter enligt det finska lagstadgade systemet för social trygghet är antingen bosättnings- eller arbetsbaserade. Bestämmelser om arbets- och bosättningsvillkor vid tillämpning av bosättningsbaserad förmånslagstiftning på personer som kommer till Finland från utlandet eller som flyttar från Finland till utlandet finns i lagen om bosättningsbaserad social trygghet i gränsöverskridande fall (16/2019). Enligt 2 § 2 mom. i den lagen ska lagen inte tillämpas på utländska medborgare som i Finland tjänstgör vid FN. Enligt punkt 3 i artikel XX tillämpas finsk lagstiftning om social trygghet inte på finska medborgare som är tjänstemän vid UNOPS. Följaktligen är inte heller finska medborgare under sin tjänstgöring vid UNTIL berättigade till bosättningsbaserade sociala förmåner. 
Lokalt anställda eller timavlönade medlemmar av personalen är inte sådana tjänstemän som avses i avtalet och de är således inte befriade från Finlands obligatoriska system för social trygghet. På dem tillämpas alltså den nationella lagen om social trygghet. 
Enligt punkt 3 i artikeln omfattas UNTIL-kontorets tjänstemän inte heller av Finlands lagstadgade arbetspensionssystem. Följaktligen grundar sig dessa tjänstemäns pensionsskydd på FN:s system eller på privata pensionsförsäkringar. Lokalt anställd och timavlönad personal hör i regel till Finlands lagstadgade arbetspensionssystem under förutsättning att villkoren för försäkring enligt de finska arbetspensionslagarna i övrigt uppfylls. UNTIL är inte befriat från de lagstadgade socialförsäkringsavgifterna i de fall där de anställda ska försäkras i enlighet med finsk lagstiftning och UNTIL ska alltså ordna arbetspensionsförsäkring för den lokalt anställda och timavlönade personalen som omfattas av de finska arbetspensionslagarna. 
Principerna enligt punkt 3 gäller familjemedlemmar till kontorets tjänstemän, såvida de inte är i förvärvsarbete eller verkar som företagare eller i övrigt omfattas av Finlands system för social trygghet. 
En person som på det sätt som avses i lagen om hemkommun (1994/201) betraktas som boende i Finland har rätt till de social- och hälsovårdstjänster som kommunen anordnar. UNTIL:s tjänstemän anses höra till de i 4 § 3 mom. i lagen om hemkommun avsedda personer som vistas tillfälligt och inte har hemkommun i Finland, förutsatt att de inte är finska medborgare eller från tidigare har hemkommun i Finland före anställningen vid UNTIL. Ett undantag är EU-medborgare som är varaktigt bosatta i Finland och som har registrerat sin uppehållsrätt i enlighet med utlänningslagen (HFD:2019:170). En person som har haft hemkommun i Finland innan anställningsförhållandet inleddes, eller som under sin anställning får hemkommun i egenskap av i Finland varaktigt bosatt EU-medborgare eller därmed jämförbar person, har under anställningsförhållandet fortsatt rätt till hemkommunens social- och hälsovårdstjänster. 
Artikel XXI.Familjemedlemmars tillträde till arbetsmarknaden och utfärdande av visum och uppehållstillstånd till hushållsarbetstagare 
Enligt punkt 1 ska Finland bevilja tillstånd som gör det möjligt för familjemedlemmar till UNTIL-tjänstemän att förvärvsarbeta, oavsett deras nationalitet. Tillståndsförfarandet följer finsk lag. 
Det tillfälliga uppehållstillstånd som utrikesministeriet beviljar i enlighet med 69 § 3 mom. i utlänningslagen inkluderar i allmänhet inte rätt till förvärvsarbete för familjemedlemmar, annat än i vissa kortvariga uppdrag. Denna rätt bestäms i enlighet med andra bestämmelser i utlänningslagen. Skrivningen om rätten till förvärvsarbete oavsett nationalitet betonar principen om icke-diskriminering. Samtidigt är dock olika bestämmelser i utlänningslagen tillämpliga. I princip behöver familjemedlemmar som är tredjelandsmedborgare på de grunder som anges i utlänningslagen ett uppehållstillstånd för arbetstagare i enlighet med 5 kap. i utlänningslagen. En familjemedlem som är medborgare i en EU-stat, Island, Liechtenstein, Norge eller Schweiz behöver inget uppehållstillstånd. Bestämmelser om EU-medborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier finns i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier. En familjemedlem som är medborgare i Europeiska unionen eller jämförbar med en sådan kan registrera sin vistelse i Finland hos migrationsverket i enlighet med 10 kap. i utlänningslagen. Utrikesministeriet ska underrättas om registreringen. Ministeriet återkallar sedan uppehållstillståndet i enlighet med 69 § 4 mom. och beviljar ett nytt personkort. De familjemedlemmar till chefen för eller till en högre tjänsteman vid UNTIL:s Finlandskontor som har beviljats samma privilegier och immunitet som diplomatiska representanter i enlighet med artikel XIV i avtalet har inte immunitet avseende civilrättslig och administrativ domsrätt när det gäller deras arbete. 
Enligt punkt 2 beviljar Finland vid behov visum, uppehållstillstånd och andra handlingar till tjänstemännens hushållsarbetstagare så snabbt som möjligt. På beviljandet av dessa handlingar tillämpas Europeiska unionens viseringskodex och utlänningslagen på det sätt som beskrivs ovan i samband med artikel XVI. 
Enligt punkt 3 åtar sig Finland att vid behov bistå kontorets tjänstemän så mycket som möjligt med att ordna lokaler för boende. Biståndet innebär i första hand allmän rådgivning vid behov. Hyrning eller köp av lägenhet sker på marknadsmässiga villkor i enlighet med lagen om hyra av bostadslägenhet (1995/481) och jordabalken (1995/540). 
Artikel XXII.Samarbete med värdlandet 
I artikeln föreskrivs det om skyldighet att följa Finlands lagar och bestämmelser, inte ingripa i Finlands interna angelägenheter och samarbeta med Finland i syfte att underlätta god rättsvård, iaktta polisens påbud och förhindra missbruk av privilegier och immunitet. 
Enligt artikel V § 21 i FN:s privilegiekonvention ska FN städse samarbeta med vederbörande myndigheter i medlemsstaterna i syfte att underlätta rättsutövningen, trygga efterlevnaden av polisföreskrifter och hindra missbruk i samband med åtnjutandet av de privilegier, immuniteter och förmåner som anges i artikeln. Bestämmelsen eftersträvar ett korrekt bruk av privilegier och immunitet. 
Förbudet att ingripa i värdlandets interna angelägenheter ingår i FN:s allmänna praxis och motsvarar artikel 41 i Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser (FördrS 3–4/1970). 
Artikel XXIII.Tilläggsavtal 
I artikeln föreskrivs det om möjligheten att ingå andra arrangemang av administrativ och finansiell karaktär som gäller kontoret samt andra tilläggsavtal. Sådana kan behövas till exempel för arrangemang i samband med större konferenser så som redogörs i samband med artikel XII eller för att ordna något annat samarbete. 
I princip avses i artikeln sådana förvaltningsavtal som omfattas av den berörda myndighetens behörighet och som inte innehåller ärenden som lyder under riksdagens behörighet samt andra än rättsligt bindande arrangemang av typen samförståndsavtal. I artikeln avses alltså avtal som inte är sådana fördrag som avses i 8 kap. i grundlagen. 
Artikel XXIV.Tvistlösning 
Enligt punkt 1 ska UNTIL handlägga lösningen dels av tvister som uppkommer till följd av sådana privaträttsliga avtal och tvister där kontoret är part, dels av tvister som berör i UNTIL-avtalet avsedda personer som har immunitet, om inte immuniteten har avståtts. 
Denna punkt motsvarar artikel VIII § 29 i FN:s privilegiekonvention, enligt vilken FN ska utfärda bestämmelser rörande lämpliga metoder för biläggande av sådana tvister rörande kontrakt eller andra tvister av privaträttslig natur, vari Förenta nationerna är part samt sådana tvister rörande tjänstemän i FN, som i kraft av sin officiella ställning åtnjuter immunitet, därest generalsekreteraren icke avstått från immuniteten. 
I punkt 2 beskrivs hur tvister mellan UNTIL och Finland som gäller detta avtal ska lösas. När en tvist inte kan lösas genom förhandlingar eller på annat överenskommet sätt kan Finland eller UNTIL lämna en begäran om avgörande till en skiljedomstol med tre medlemmar enligt det förfarande som beskrivs i punkten. Vardera parten ska utse en medlem och dessa två den tredje medlemmen, som ska vara ordförande för skiljedomstolen. Om en part inte inom 60 dagar från begäran om skiljeförfarande har utsett någon medlem eller om den tredje medlemmen inte har utsetts inom 30 dagar från det de två andra medlemmarna utsågs, får endera parten be Internationella domstolen utse medlemmen. Skiljedomstolen beslutar om sina egna förfaranden och alla beslut kräver enighet mellan minst två medlemmar. Parterna ska stå för skiljedomstolens avgifter och utgifter enligt vad skiljedomstolen bedömer. Skiljedomstolens avgörande ska innehålla ett utlåtande med motiveringar för avgörandet och det ska vara slutligt och bindande för parterna. 
Artikel XXV.Slutbestämmelser 
Enligt punkt 1 har UNTIL rätt att begära att motsvarande behandling tillämpas på UNTIL, om Finland ingår ett avtal genom vilket en förmånligare behandling beviljas än den som beviljas UNTIL genom UNTIL-avtalet. 
Om Finland i framtiden beviljar UNTIL en sådan förmånligare behandling som kräver en ändring av detta avtal, ska ändringen göras skriftligt i enlighet med punkt 2 i artikeln. I Finland ska en sådan ändring godkännas i enlighet med 8 kap. i grundlagen. 
I punkt 2 förutsätts att varje relevant fråga som det inte finns bestämmelser om i avtalet ska lösas mellan parterna i enlighet med tillämpliga FN-organs resolutioner och beslut. 
I punkt 3 föreskrivs om uppsägning av avtalet genom skriftlig underrättelse om saken till den andra parten. Avtalet upphör att gälla sex månader efter dagen för mottagande av en sådan anmälan. Utan att det påverkar en sådan uppsägningsanmälan ska avtalet fortsätta att gälla tills UNTIL:s aktiviteter i Finland har slutförts och kontorets egendom har avvecklats korrekt. Vidare beaktas det att avtalet är i kraft tills alla anhängiga ärenden har slutförts som gäller avtalets genomförande eller lösning av tvister mellan parterna som gäller detta avtal. 
I punkt 4 föreskrivs om undertecknande och ikraftträdande av avtalet. För UNTIL:s del innebär en lämplig tillämpning i enlighet med UNTIL-skriftväxlingen att avtalet träder i kraft när Finlands regering meddelar att den har satt de förfaranden i kraft som krävs för att avtalet ska vara bindande för Finland. 
Avtalet har upprättats på engelska som är det giltiga språket. 
7
Ikraftträdande
Avtalet träder i kraft när Finlands regering meddelar att den har satt i kraft de förfaranden som krävs för att avtalet ska vara bindande för Finland. Det föreslås att den lag som ingår i propositionen ska träda i kraft samtidigt som avtalet träder i kraft, vid en tidpunkt som föreskrivs genom förordning av statsrådet. 
8
Bifall av Ålands lagting
Avtalet innehåller inga bestämmelser som enligt 18 § i självstyrelselagen för Åland (1144/1991) hör till landskapet Ålands lagstiftningsbehörighet. Ålands landstings bifall enligt 59 § 1 mom. i självstyrelselagen behövs alltså inte för att den ikraftträdandelag som ingår i propositionen ska träda i kraft i landskapet Åland. 
9
Behovet av riksdagens samtycke samt behandlingsordning
9.1
Behovet av riksdagens samtycke
Enligt 94 § 1 mom. i grundlagen krävs riksdagens godkännande för fördrag och andra internationella förpliktelser som innehåller sådana bestämmelser som hör till området för lagstiftningen eller annars har avsevärd betydelse, eller som enligt grundlagen av någon annan anledning kräver riksdagens godkännande. Enligt grundlagsutskottets tolkningspraxis täcker riksdagens befogenhet att godkänna internationella förpliktelser alla materiella bestämmelser om internationella förpliktelser som hör till området för lagstiftningen. En bestämmelse i ett fördrag eller någon annan internationell förpliktelse anses höra till området för lagstiftningen, 1) om den gäller utövande eller begränsning av någon grundläggande fri- eller rättighet som är skyddad i grundlagen, 2) om den i övrigt gäller grunderna för individens rättigheter och skyldigheter, 3) om den sak som bestämmelsen gäller enligt grundlagen ska föreskrivas i lag, 4) om det finns lagbestämmelser om den sak som lagen gäller eller 5) det enligt rådande uppfattning i Finland ska lagstiftas om saken. Frågan påverkas inte av om en bestämmelse strider mot eller överensstämmer med en lagbestämmelse i Finland (GrUU 11/2000 rd, GrUU 12/2000 rd och GrUU 45/2000 rd). 
Artikel I i avtalet innehåller definitioner av de centrala begreppen i avtalet. Sådana bestämmelser som indirekt påverkar tolkningen och tillämpningen av andra materiella bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen, hör också själva till området för lagstiftningen (GrUU 6/2001 rd och GrUU 24/2001 rd). Som sådana bestämmelser måste åtminstone definitionen av familjemedlem och definitionen av kontorets tjänstemän betraktas. 
I artikel III i avtalet föreskrivs om juridisk personlighet. I Finland bestäms genom lag om juridisk personlighet med tillhörande rättsförmåga och juridiska handlingsförmåga (GrUU 38/2000 rd). 
Artiklarna VI, IX–XI, XIII, XIV, XX och XXI i avtalet innehåller ett flertal bestämmelser om privilegier och immunitet och för dessa bestämmelsers förhållande till lagstiftningen i Finland redogörs det närmare ovan i avsnitt 6. Bestämmelser om privilegier och immunitet för en internationell organisation och dess personal och andra personer som har samband med den hör till området för lagstiftningen och kräver godkännande av riksdagen (GrUU 38/2000 rd). 
I artikel XVIII i avtalet föreskrivs om personalens och deras familjemedlemmars rätt att få ett personkort. Även om det inte är fråga om ett officiellt identitetskort, är det ett intyg som visar myndigheter en persons status, och bestämmelsen hör till området för lagstiftningen. På behandling av personuppgifter hos myndigheterna tillämpas EU:s dataskyddsförordning (2016/679/EU) och dataskyddslagen (1050/2018). 
Artikel XXIV gäller bindande och obligatorisk tvistlösning. Om ett avtal som även i övrigt innehåller bestämmelser som hör till området för lagstiftningen innehåller bestämmelser om ett för parterna obligatoriskt och bindande förfarande för avgörande av tvister som gäller tolkningen eller tillämpningen av avtalet, kan avgörandet av tvisten inverka på hur en bestämmelse som gäller ärenden som regleras på lagnivå i Finland ska tillämpas (GrUU 31/2001 rd). Ett sådant avgörande kan också inbegripa nya ekonomiska eller andra förpliktelser för den förlorande parten. 
Riksdagens samtycke krävs för avtalet också därför att Finland i artikel VIII åtar sig att bekosta upprättandet av UNTIL:s kontor i tre års tid till att börja med. 
9.2
Behandlingsordning
Eftersom avtalet inte innehåller bestämmelser som gäller grundlagen på det sätt som avses i 94 § 2 mom. eller 95 § 2 mom. i grundlagen, kan avtalet enligt regeringens uppfattning godkännas med enkel majoritet och förslaget till lag om sättande i kraft av avtalet godkännas i vanlig lagstiftningsordning. 
Kläm 1 
Med stöd av vad som anförts ovan och i enlighet med 94 § i grundlagen föreslås det att riksdagen godkänner det genom skriftväxling den 20 december 2019 ingångna avtalet mellan Finlands regering och Förenta nationerna om status för Förenta nationernas laboratorium för innovativ teknik. 
Kläm 2 
Eftersom avtalet innehåller bestämmelser som hör till området för lagstiftningen, föreläggs riksdagen samtidigt följande lagförslag: 
Lagförslag
Lag 
om avtalet med Förenta nationerna om status för Förenta nationernas laboratorium för innovativ teknik 
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:  
1 § 
De bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i det genom skriftväxling den 20 december 2019 ingångna avtalet mellan Finlands regering och Förenta nationerna om status för Förenta nationernas laboratorium för innovativ teknik ska gälla som lag sådana som Finland har förbundit sig till dem. 
2 § 
Bestämmelser om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som inte hör till området för lagstiftningen utfärdas genom förordning av statsrådet. 
3 § 
Bestämmelser om ikraftträdandet av denna lag utfärdas genom förordning av statsrådet. 
Helsingfors den 12 mars 2020  
Statsminister
Sanna
Marin
Utvecklings- och utrikeshandelsminister
Ville
Skinnari
Fördragstext
(ÖVERSÄTTNING)
Den 8 november 2019 
Utrikesrådet 
Jukka Salovaara 
Finlands ständiga representant  
Förenta nationerna 
New York 
Ärade utrikesråd, 
Jag har glädjen att skriva till er om det pågående samarbetet mellan Finlands regering och Förenta nationerna om inrättandet av Förenta nationernas laboratorium för innovativ teknik (nedan kallat ”UNTIL”) i Esbo, Finland. Som ni vet inrättades UNTIL som ett projekt inom Förenta nationerna där Förenta nationerna har för avsikt att genom sitt kontor för informations- och kommunikationsteknik vid avdelningen för förvaltningsstrategi, policy och kontroll (Department of Management Strategy, Policy and Compliance, Office of Information and Communications Technology) undersöka innovativa tekniska strategier för att främja effektiviteten i Förenta nationernas verksamhet och program i syfte att stödja uppnåendet av målen för hållbar utveckling. 
Som ni också vet har Finlands regering och Förenta nationerna genom skriftväxling av den 15 januari och den 21 februari 2018 kommit överens om att tillämpa överenskommelsen av den 4 februari 1984 om Internationella institutet för utvecklingsekonomisk forskning på den inledande fasen och pilotfasen i UNTIL. Eftersom UNTIL:s inledande fas och pilotfas närmar sig sitt slut fäster jag er uppmärksamhet vid behovet av att säkerställa att det finns en rättslig ram för att fortsätta UNTIL:s verksamhet i Finland.  
Därför föreslår jag att avtalet mellan Finlands regering och FN om ett Finlandskontor för Förenta nationernas kontor för projekttjänster (”UNOPS-avtalet”) av den 12 augusti 2019 på motsvarande sätt (mutatis mutandis) ska tillämpas på UNTIL samt på dess verksamhet och personal i Finland, inklusive pilotfasens personal som fortsätter som anställda vid UNTIL. Dessutom föreslår jag att denna skriftväxling, när er regering skriftligen har bekräftat det ovan anförda, ska utgöra ett avtal mellan Finland och Förenta nationerna som träder i kraft den dag då Finlands regering meddelar Förenta nationerna att de interna förfaranden som krävs för ikraftträdandet av UNOPS-avtalet har slutförts. 
Mottag, ärade utrikesråd, försäkran om min största högaktning. 
Catherine Pollard 
Undergeneralsekreterare, förvaltningsstrategier, politik och - kontroll 
8 November 2019 
His Excellency 
Mr. Jukka Salovaara 
Permanent Representative of Finland to the United Nations 
New York 
Excellency, 
I am pleased to write to you regarding the ongoing cooperation between the Government of Finland and the United Nations regarding the establishment of the United Nations Technology Innovation Lab in Espoo, Finland (hereinafter “UNTIL”). As you are aware, UNTIL has been established as a project of the United Nations in which the United Nations, acting through its Department of Management Strategy, Policy and Compliance, Office of Information and Communications Technology, intends to explore innovative technological strategies to promote the effectiveness of United Nations activities and programmes to support the achievement of the Sustainable Development Goals.  
As you are further aware, the Government of Finland and the United Nations agreed to apply the Agreement between the United Nations University and the Government of Finland regarding the World Institute for Development Economics Research of 4 February 1984 to the initial pilot phase of UNTIL, through an exchange of letters dated 15 January 2018 and 21 February 2018. As the initial pilot phase of UNTIL is coming to an end, I note the need to ensure that there is a legal framework in place for the continued activities of UNTIL in Finland.  
To this end, I wish to propose that the Agreement between the Government of Finland and the United Nations Concerning the Office in Finland of the United Nations Office for Project Services, concluded on 12 August 2019 (the “UNOPS Agreement”), shall apply mutatis mutandis to UNTIL and its activities and personnel in Finland, including personnel from the pilot phase that continue to work for UNTIL. I further propose that, upon receipt of your Government’s confirmation in writing of the above, this exchange of letters shall constitute an Agreement between the United Nations and Finland which shall enter into force on the date of notification from the Government of Finland to the United Nations indicating that the internal procedures necessary for the UNOPS Agreement’s entry into force have been completed. 
Please accept, Excellency, the assurances of my highest consideration. 
Catherine Pollard 
Under-Secretary-General for Management Strategy, Policy and Compliance 
FINLANDS SVARSBREV 
(Översättning) 
PC0RMXZJ-73 
Den 20 december 2019 
Catherine Pollard 
Undergeneralsekreterare, förvaltningsstrategier, politik och kontroll 
Ärade undergeneralsekreterare Pollard,  
Jag har äran att meddela att jag har mottagit ert brev av den 8 november 2019 om samarbete mellan Finlands regering och Förenta nationerna i syfte att inrätta ett laboratorium för teknisk innovation (UNTIL) i Esbo, Finland. 
Enligt ert brev föreslår Förenta nationerna att avtalet mellan Finlands regering och Förenta nationerna om ett Finlandskontor för Förenta nationernas kontor för projekttjänster (”UNOPS-avtalet”) av den 12 augusti 2019 på motsvarande sätt (mutatis mutandis) ska tillämpas på UNTIL samt på dess verksamhet och personal i Finland, inklusive pilotfasens personal som fortsätter som anställda vid UNTIL.  
Jag har äran att bekräfta att ert förslag kan godkännas av Finlands regering. Denna skriftväxling utgör ett avtal mellan Finlands regering och Förenta nationerna. Avtalet träder i kraft den dag då Finlands regering meddelar Förenta nationerna att de interna förfaranden som ikraftträdandet av avtalet kräver har slutförts. 
Mottag, ärade undergeneralsekreterare Pollard, försäkran om min största högaktning. 
Högaktningsfullt, 
Jyrki Terva 
Ministerråd 
Finlands ständiga representation vid Förenta nationerna 
C0RMXZJ-73 
20.12.2019 
Catherine Pollard 
Under-Secretary-General for Management Strategy,  
Policy and Compliance 
Dear Under-Secretary-General Pollard, 
I have the honor to acknowledge the receipt of your letter dated 8 November 2019, concerning cooperation between the Government of Finland and the United Nations regarding the establishment of the United Nations Technology Innovation Lab (UNTIL) in Espoo, Finland.  
According to your letter, the United Nations would like to propose that the Agreement between the Government of Finland and the United Nations Concerning the Office in Finland of the United Nations Office for Project Services, concluded on 12 August 2019 (the "UNOPS Agreement"), shall apply mutatis mutandis to UNTIL and its activities and personnel in Finland, including personnel from the pilot phase that continue to work for UNTIL. 
I have the honor to confirm that your proposal is acceptable to the Government of Finland. This exchange of letters shall constitute an Agreement between the Government of Finland and the United Nations. The Agreement shall enter into force on the date of notification from the Government of Finland to the United Nations indicating that the internal procedures necessary for this Agreement to enter into force have been completed.  
Please accept, Under-Secretary-General Pollard, the assurances of my highest consideration. 
Yours sincerely, 
Jyrki Terva 
Minister Councellor 
Permanent Mission of Finland to the United Nations 
 
Senast publicerat 12-03-2020 14:31