1
Nuläge och föreslagna ändringar
Nordiska projektexportfonden (Nordic Project Fund, Nopef) inrättades genom ett beslut av Nordiska ministerrådet 1981 (RP 182/1999 rd). I samband med detta fastställde Nordiska ministerrådet de första stadgorna för institutionen. Helsingfors fastställdes som institutionens hemort. Institutionens verksamhet regleras av lagen om Nordiska projektexportfonden (363/2000). Enligt lagen är institutionen verksam i Finland som en offentligrättslig stiftelse som har fått vissa privilegier i fråga om beskattning och bokföring.
Sedan Nordiska projektexportfonden Nopef grundades 1982 har den understött nordiska små och medelstora företag i deras strävan efter internationalisering som riktar sig till länder utanför EU och Efta. Institutionen har haft som särskilt mål att stärka nordiska företags internationella konkurrenskraft genom att bevilja delfinansiering för förstudier.
Fram till 2004 fick Nopef sin finansiering såväl från regeringarna i de nordiska länderna som från Nordiska ministerrådets budget. Eftersom största delen av finansieringen beviljas i form av stöd, har det ibland varit nödvändigt att komplettera fonden. I slutskedet lyckades länderna inte nå enighet om den nationella kompletteringen av Nopef, varefter budgeten enbart bestod av finansiering som kom via Nordiska ministerrådet. År 2013 diskuterade Nordiska samarbetskommittén och samarbetsministrarna om möjligheterna att effektivisera det nordiska samarbetet, bland annat mellan NEFCO och Nopef. Efter att ha diskuterat med näringsministrarna och NEFCO fattade de nordiska samarbetsministrarna beslut om att inrätta en ny separat fond som fortsätter med Nopefs verksamhet och om att överföra Nopef under NEFCO från och med den 1 januari 2014 till dess att den kan upplösas. Alla anställda vid Nopef övergick samma dag i NEFCO:s tjänst som gamla anställda. Fyra personer arbetade då vid Nopef, och en av dem var fondens tf. direktör.
Det var inte fråga om en fusion i den betydelse som avses i lag. Enligt en analys som gäller sammanslagningen av Nopef och NEFCO har Nopef av administrativa orsaker inte kunnat upplösas före utgången av 2016, bland annat på grund av flera giltiga låneavtal. De få återstående låneavtalen kommer före utgången av 2016 att upphöra eller överföras till fonden Nordic Project Trust Fund som förvaltas av NEFCO. Också åtgärder som gäller bokföring, revision och överföring av medel hänför sig till nedläggningen av Nopefs verksamhet.
NEFCO förvaltar också flera andra aktörers fonder, och dess verksamhet är inriktad på finansiering av små och medelstora projekt, vilket bidrog till sammanslagningen. Med tanke på verksamheten har det redan uppnåtts synergieffekter som är till nytta både för NEFCO och för Nopef. Till exempel parternas gemensamma personalresurser och deras egna nätverk kan utnyttjas på ett effektivare sätt. Därtill har sammanslagningen skapat förutsättningar för NEFCO:s deltagande i finansieringen av projekt som har inletts via Nopef. I och med sammanslagningen fokuseras Nopefs finansiering på projekt som gäller grön ekonomi och hållbar utveckling (till exempel clean tech, energieffektivitet och andra klimatprojekt), även om de redan före sammanslagningen var de huvudsakliga finansieringsobjekten.
Eftersom Nopef har upphört med sin verksamhet som en självständig institution, föreslås det att lagen om Nordiska projektexportfonden (363/2000) upphävs. Därtill föreslås det att hänvisningarna till institutionen stryks i den övriga lagstiftningen. Hänvisningar till institutionen finns i inkomstskattelagen (1535/1992), lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift (771/2016), beredskapslagen (1552/2011) och lagen om beskattning av anställda vid Nordiska Investeringsbanken, Nordiska projektexportfonden, Nordiska utvecklingsfonden och Nordiska miljöfinansieringsbolaget (562/1976).
2
Propositionens konsekvenser
Syftet med propositionen är att uppdatera lagstiftningen efter att Nopef har upphört med sin verksamhet som en självständig institution.
Nopefs fortsatta verksamhet i form av en separat fond under NEFCO har haft positiva effekter för både NEFCO och Nopef och effektiviserat deras verksamhet.
3
Beredningen av propositionen
Propositionen har beretts vid utrikesministeriet. Propositionen sändes på remiss till finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, miljöministeriet, justitieministeriet, arbets- och näringsministeriet och Nordiska miljöfinansieringsbolaget (NEFCO). Utlåtanden lämnades av miljöministeriet, justitieministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet och NEFCO. Propositionen förordades i utlåtandena. De synpunkter om propositionens konsekvenser och dess bakgrund som framfördes i utlåtandena har beaktats vid den slutliga beredningen av propositionen.
