1  Lagförslag

2 kap. Statens ekonomiförvaltningsorganisation och skötseln av ekonomiförvaltningsuppgifter

Kapitlets nuvarande rubrik "Statens ekonomiförvaltningsorganisation, betalningsrörelse, bokföring och bokslut" ändras till "Statens ekonomiförvaltningsorganisation och skötseln av ekonomiförvaltningsuppgifter" med anledning av ändringarna i bestämmelserna. 

12 a §. Ekonomiförvaltningsorganisationen. Paragrafens 2 mom. enligt vilken bokföringsenheterna ansvarar för sin betalningsrörelse och bokföring samt upprättar ämbetsverkens eller inrättningarnas bokslut och verksamhetsberättelser enligt 21 § ska upphävas. Om dessa uppgifter ska det i sak föreskrivas i nya 12 b § 1 mom. i enlighet med nuläget. 

12 b §.Skötseln av vissa ekonomiförvaltningsuppgifter. I lagen föreslås en ny 12 b § om skötseln av bokföringsenheternas betalningsrörelse-, bokförings-, boksluts- och löneräkningsuppgifter samt granskningssåtgärderna i fråga om ersättningar för resekostnader. Bestämmelsen ska tillämpas på bokföringsenheterna, om inte annat föreskrivs någon annanstans i lag eller med stöd av lag. Paragrafen ska med stöd av 21 a § i lagen gälla även statliga fonder utanför statsbudgeten, om inte något annat föreskrivs om fonderna särskilt. 

Den första meningen iparagrafens 1 mom. innehåller principen för skötseln av betalningsrörelse-, löneräknings- och bokslutsuppgifterna. Enligt den är det bokföringsenheterna som ska svara för dessa uppgifter och upprätta ämbetsverkens och inrättningarnas verksamhetsberättelser enligt 21 § i lagen. I sak motsvarar bestämmelsen nuläget.  

Den andra meningen i paragrafens 1 mom. innehåller en betydande avvikelse från den princip som nämns i den första meningen i momentet. Enligt den andra meningen i momentet ska Statskontoret bestämma de uppgifter i fråga om betalningsrörelse och bokföring och sådan annan uppföljning i anknytning till dessa som avses i lagens 16 § samt uppgifter i fråga om upprättande av bokslut, som ska skötas centraliserat inom staten och för vilka det ämbetsverk eller den inrättning som sköter centraliserade ekonomiförvaltningsuppgifter ska ansvara för i stället för bokföringsenheten. I praktiken ska Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning ansvara för skötseln av dessa uppgifter. Om detta ska det föreskrivas i den förordning av statsrådet som gäller servicecentret.  

I momentet avses med skötsel av betalningsrörelse skötseln av bokföringsenhetens dagliga betalningsrörelse som behövs för betalningen av utgifter eller uppbörden av inkomster. I huvudsak sker skötseln av betalningsrörelsen via betalningsrörelsebanker enligt statens betalningsrörelseavtal och genom kontoöverföring. Statskontoret ska bestämma att uppgifterna i anknytning till detta ska skötas av servicecentret till de delar det är allmänt ändamålsenligt för staten. Vissa uppgifter i fråga om betalningsrörelse ska dock fortfarande skötas av ämbetsverken och inrättningarna samt fonderna utanför statsbudgeten. Exempelvis sådana till ämbetsverkens och inrättningarnas verksamhet anknutna kontanta betalningar som betalas ut (t.ex. de prestationer som betalas kontant till fångar i fängelserna) och tas emot (t.ex. avgiftsbelagd prestation som betalas kontant till ämbetsverkets disk för kontant betalning) ska inte höra till servicecentrets uppgifter. 

Med skötsel av bokföring avses i bestämmelsen bokföringsenhetens huvudbokföring, dvs. upprättande av dag- och huvudböcker. Statskontoret ska bestämma vilka enskilda uppgifter i anknytning till detta som är ändamålsenligt att för alla ämbetsverks och inrättningars del centralisera till servicecentret. Utöver huvudbokföringen kan Statskontorets föreskrifter gällande bokföringsenhetens och servicecentrets uppgifts- och ansvarsfördelning gälla delbokföringar som gäller sådant som behövs i verksamheten vid alla eller åtminstone de flesta ämbetsverk och inrättningar. I praktiken är det fråga om allmänt använda delbokföringssystem för statens ekonomiförvaltning, vars upprätthållande har centraliserats till antingen servicecentret eller Statskontoret. Dessa delbokföringar består i nuläget t.ex. av hanterings- och arkiveringssystemet för utgiftsverifikationer (för närvarande Rondo), orderhanteringssystemet (för närvarande Tilha) och resehanteringssystemet (för närvarande M2), men det kan också vara fråga om andra motsvarande delbokföringssystem. Statskontoret får inte bestämma om andra uppgifts- och ansvarsfördelningar för ämbetsverken, inrättningarna och servicecentret än de som nämns ovan, dvs. bl.a. inte när det gäller delbokföringar som hänför sig till verksamhet vid enskilda eller några ämbetsverk och inrättningar eller statliga fonder utanför statsbudgeten. Således omfattar Statskontorets bevillningsfullmakt inte t.ex. Statens pensionsfonds placeringsverksamhet eller de delbokföringshelheter som gäller skötsel av bokföring och betalningsrörelse i fråga om pensionsavgifter och som sköts utanför staten med hjälp av andra informationssystem än statens egna. Till pensionsfondens huvudbokföring överförs månatligen endast ett sammandrag av de nödvändigaste uppgifterna om dessa delbokföringar.  

Med annan uppföljning enligt lagens 16 § som ordnas i anknytning till bokföring avses andra föremål för bokföring än den lagstadgade budgetbokföring och affärsbokföring som avses i lagens 14 § 1 mom. (1096/2009). Det kan t.ex. vara fråga om sådana projekt eller politikprogram som ska följas upp över förvaltningsgränserna i samband med budgetbokföring och affärsbokföring. Statskontorets föreskrifter kan gälla t.ex. de förfaringssätt mellan bokföringsenheten och servicecentret som ska iakttas vid kontoföringar som gäller statens gemensamma föremål för uppföljning och kontoföringar som gäller ämbetsverkens interna föremål för uppföljning som behövs vid den interna ledningen och externa resultatstyrningen av ämbetsverken och inrättningarna.  

Med upprättande av bokslut avses i bestämmelsen bokföringsenhetens upprättande av bokslut, med undantag av verksamhetsberättelsen. För närvarande består bokföringsenhetens bokslut av utfallskalkylen för budgeten, intäkts- och kostnadskalkylen, balansräkningen, noterna till dessa och av verksamhetsberättelsen. Statskontoret ska bestämma vilka delar av bokslutet som ska upprättas av bokföringsenheten och vilka av servicecentret. I praktiken kommer bokföringsenheten att få ansvara för rätt få uppgifter i anknytning till upprättandet av bokslutet. Det kan t.ex. bli fråga om att upprätta vissa noter till bokslutet. 

Iparagrafens 2 mom. föreskrivs särskilt om de av Statskontorets bevillningsfullmakter som finns vid ekonomi- och personalförvaltningens gränssnitt.  

Enligt den första meningen i momentet ska Statskontoret bestämma de uppgifter i fråga om ämbetsverkets eller inrättningens löneräkning som ska skötas centraliserat, och för dessa ska det ämbetsverk eller den inrättning som sköter de centraliserade ekonomiförvaltningsuppgifterna ansvara, dvs. i praktiken servicecentret. Med löneräkning avses i bestämmelsen den tekniska löneräkning som arbetsgivarmyndigheten ansvarar för och som behövs för den utbetalning av löner som baserar sig på de arbetstids- och löneuppgifter och övriga uppgifter som ämbetsverket överlämnat samt uträkningen av olika avtalsbaserade ersättningar. Statskontoret ska bestämma vilka löneräkningsuppgifter som ska centraliseras till servicecentret. Servicecentret ansvarar enligt det som Statskontorets bestämt för att löneräkningen är korrekt i förhållande till arbetsgivarmyndigheten. Detta innebär att servicecentret är skyldigt att ersätta arbetsgivarmyndigheten för sådana omedelbara skador som har orsakats av felaktig löneräkning, t.ex. ränteutgifter som ska betalas på lön som återkrävts för sent, om de uppgifter för löne- och ersättningsräkningen som bokföringsenheten överlämnat har varit korrekta och lämnats in inom utsatt tid. Ändringen inverkar inte på rättsförhållandet mellan en tjänsteman eller en arbetstagare som är anställd hos arbetsgivarmyndigheten, utan för utbetalningen av lönen och av ersättningarna för resekostnader till en person anställd hos ämbetsverket ansvarar även i fortsättningen varje arbetsgivarmyndighet i enlighet med 13 § 1 mom. i statstjänstemannalagen (750/1994) samt arbetsavtalslagen (55/2001). 

Den andra meningen i paragrafens 2 mom. gäller de tekniska granskningsåtgärderna i fråga om resefakturor. Enligt bestämmelsen kan Statskontoret bestämma att det ämbetsverk eller den inrättning som sköter de centraliserade ekonomiförvaltningsuppgifterna, dvs. servicecentret, ska ansvara för sådana tekniska granskningsåtgärder för godkännande av ersättningar på grund av resa som enligt ett tjänste- eller arbetskollektivavtal ska betalas till personer i anställning hos staten eller någon annan, som inte omfattar den prövningsrätt som hör till arbetsgivaren, som t.ex. tillämpningen eller tolkningen av tjänste- eller arbetsavtal. Förutom ersättning för resekostnader som ska betalas med stöd av arbets- eller tjänstekollektivavtal till en person i tjänst hos staten, kan det även vara fråga om ersättning som betalas till någon annan person på basis av ett avtal och vars betalningsgrund är kopplad till ett arbets- eller tjänstekollektivavtal. Det kan bl.a. bestämmas att servicecentret ska granska att de dagpenningar och andra ersättningar eller utgifter för resor som ska betalas till en person i anställningsförhållande följer statens tjänste- och arbetskollektivavtal samt en tillräckligt specificerad reseplan, ämbetsverkets resereglemente eller en eventuell gemensam reseanvisning för staten. Den granskning av resefakturor som bestäms höra till servicecentrets uppgifter ska således inte innefatta en sådan självständig prövningsrätt hos arbetsgivaren som avses i bestämmelsen. Statskontorets föreskrifter ska endast gälla vissa resefakturor. När bokföringsenheten godkänner en betalning av en reseutgift är den inte skyldig att granska sådant som redan blivit granskat centraliserat. Sådana eventuella skador vid bokföringsenheten som beror på fel som gjorts vid den granskning som servicecentret utfört och som hör till dess ansvar ska servicecentret ansvara för på samma sätt som konstaterats ovan om löneräkningen.  

Paragrafens 1 och 2 mom. och de föreskrifter som Statskontoret utfärdat med stöd av dem ska på grund av att budgetlagen har karaktären av allmän lag inte tillämpas om det föreskrivs något annat om ärendet i lag eller med stöd av lag eller om det bestäms något annat med stöd av lag. Således omfattar de föreslagna bestämmelserna inte t.ex. den bokföring av skattemedel som avses i 5 § i lagen om skatteuppbörd (609/2005), som enligt 1 mom. i den paragrafen ska föras av skatteuppbördsmyndigheten. På grund av att de föreslagna bestämmelserna hör till en allmän lag gäller de inte heller t.ex. Landsbygdsverkets uppgifter gällande EU-stöd som den sköter som s.k. betalande myndighet och som det föreskrivs om i lagen om landsbygdsverket (666/2006) och i direkt tillämpliga EU-förordningar. Den senast nämnda helheten omfattar även betalningsrörelse- och bokföringsuppgifterna inom interventionsfonden för jordbruket, som enligt 7 § i lagen om interventionsfonden för jordbruket (1206/1994) ska skötas av Landsbygdsverket.  

Statskontoret får vid behov ändra de föreskrifter som det med stöd av 1 och 2 mom. i paragrafen har utfärdat om uppgifts- och ansvarsfördelningen. Ändringarna i föreskrifterna ska göras i god tid innan de träder i kraft. Statskontoret ska vid behov höra bokföringsenheterna och fonderna innan föreskrifterna ändras. Om dessa förfaringssätt enligt kraven på god förvaltning utfärdas inga separata bestämmelser.  

Paragrafens 3 mom. innehåller en möjlighet att göra avvikelser från den allmänna uppgifts- och ansvarsfördelning som Statskontoret har bestämt med stöd av paragrafens 1 och 2 mom. Från den ansvarsfördelning som bestämts med stöd av 1 och 2 mom. kan enligt momentet avvikelser av något särskilt skäl i anknytning till verksamheten vid bokföringsenheten och med tillstånd av Statskontoret göras för högst fem år i sänder, om det krävs för att sköta uppgiften på ett ändamålsenligt sätt. För de uppgifter som anges i tillståndet ansvarar bokföringsenheten. Bestämmelsen är avsedd att bli tillämpad som en sista lösning i sådana situationer där en uppgifts- och ansvarsfördelning som bestämts enligt 1 och 2 mom. inte kan anses motiverad. Bestämmelsen kan bli tillämplig t.ex. vid funktioner som utförs utomlands (t.ex. skötsel av betalningsrörelse utomlands) då behovet att göra en avvikelse inte har kunnat beaktas tillräckligt specifikt redan i Statskontorets föreskrift. Bestämmelsen kan bli tillämplig även t.ex. på de statliga fonder utanför statsbudgeten vars bokföring enligt lagen om fonden i fråga omfattas av andra bokföringsnormer än statens lagstiftning statsbudgeten och de föreskrifter som Statskontoret utfärdar med stöd av den.  

Innan Statskontoret fattar beslut om tillståndet ska det höra servicecentret och vid behov det ministerium som styr bokföringsenheten samt finansministeriet. Hörandet av ministeriet och finansministeriet är i allmänhet motiverat när det handlar om annat än tekniska eller mindre ärenden. För att bedöma behovet av ett undantagstillstånd och för att på ett effektivt sätt fullgöra skyldigheten till hörande, är det motiverat att bokföringsenheten och servicecentret bereder undantagstillståndsärendet i samråd. Statskontorets beslut i fråga om ett undantagstillstånd är slutligt och kan inte överklagas. Vid undantagstillstånd är det fråga om den interna organiseringen av uppgifterna och funktionerna inom statsförvaltningen, och detta är inte förknippat med det behov av rättsskydd som hänför sig till ändringssökandet.  

Statskontorets tillstånd får beviljas för högst fem år åt gången. Eftersom undantagstillståndet är för viss tid måste man regelbundet överväga om den grund på vilken tillståndet beviljades fortfarande gäller. Det faktum att tillståndet är för viss tid främjar förenhetligandet av förfaringssätten inom statens ekonomiförvaltning. Statskontoret kan ställa upp villkor för undantagstillståndets giltighet, t.ex. i sådana situationer där grunderna för beviljandet av tillståndet ändras väsentligt på grund av organisationsförändringar eller andra förändringar av omständigheter.  

Iparagrafens 4 mom. föreskrivs det om servicecentrets rätt att få information. Enligt momentet ska det ämbetsverk eller den inrättning som ansvarar för de centraliserade ekonomiförvaltningsuppgifterna, dvs. servicecentret, oberoende av sekretessbestämmelserna och för skötseln av sina uppgifter ha rätt att av ämbetsverk, inrättningar och andra organ som hör till bokföringsenheterna få alla sådana handlingar som behövs för skötseln av deras uppgifter och som med stöd av offentlighetslagen (621/1999) hör till skyddsnivå IV. Dessutom ska servicecentret ha rätt att få handlingar som hör till skyddsnivå III. Ett undantag utgör dock de handlingar på skyddsnivå III som med stöd av 24 § 1 mom. 2 punkten och 7—10 punkterna i offentlighetslagen är sekretessbelagda, t.ex. på grund av statens säkerhet. Med beaktande av att skyddsnivåerna I och II med stöd av offentlighetslagen endast omfattar handlingar som är sekretessbelagda på grund av något allmänt intresse innebär bestämmelsen ovan att servicecentret har rätt att få alla sådana handlingar som är sekretessbelagda på grund av något enskilt intresse, som behövs för skötseln av uppgifterna (t.ex. uppgifter om affärs- eller yrkeshemligheter eller tjänstemäns sjukfrånvaro), samt, beroende på skyddsnivåer och sekretessintressen, sådana handlingar som är sekretessbelagda på grund av något allmänt intresse. Servicecentret får möjlighet att hantera sådana handlingar och uppgifter som omfattas av dess informationsrätt och som behövs för skötseln av dess uppgifter som bestämts i lag eller med stöd av lag. I sak motsvarar servicecentrets informationsrätt till stor del den nuvarande verksamhetsmodell som bygger på serviceavtal och uppdrag. Avsikten med ändringen av budgetlagen är inte att ändra förhållandet i fråga om den registerföring mellan servicecentret och bokföringsenheterna eller fonderna som gäller skyddet för personuppgifter, personregister och hanteringen av personuppgifter.  

Enligt lagen har servicecentret inte rätt att få sådana handlingar som hör till skyddsnivå I eller II. Om dessa handlingar eller informationen i dem avslöjas eller används på obehörigt sätt, kan det leda till omfattande eller betydande skador i fråga om det allmänna intresse som skyddas av sekretessen. Sekretessintresset i fråga om dessa handlingar är särskilt viktigt, och därför borde man inte äventyra detta genom att öka antalet personer som hanterar dessa handlingar. I servicecentrets verksamhet hanteras det inte för närvarande handlingar eller uppgifter som hör till skyddsnivån I eller II.  

Om servicecentret på basis av den första meningen i paragrafens 4 mom. inte har rätt att få de uppgifter som det behöver för att sköta sina uppgifter, är det bokföringsenheten som ska ansvara för den uppgift som bestämts med stöd av 12 b § 1 och 2 mom, om inte ämbetsverket eller inrättningen och bokföringsenheten har överenskommit något annat om skötseln av ekonomiförvaltningsuppgiften.  

I paragrafens 5 mom. föreskrivs det om bokföringsenheternas rätt att få information. Bokföringsenheten ska oberoende av sekretessbestämmelserna ha rätt att av det ämbetsverk eller den inrättning som ansvarar för de centraliserade ekonomiförvaltningsuppgifterna, dvs. av servicecentret, få de handlingar och uppgifter som är nödvändiga för skötseln av bokföringsenhetens ekonomiförvaltningsuppgifter. Man kan anta att bestämmelsen kommer att tillämpas rätt sällan, eftersom servicecentrets verksamhet i huvudsak baserar sig på källor och handlingar från bokföringsenheterna.  

De handlingar och uppgifter som avses ovan i 4 och 5 mom. kan enligtparagrafens 6 mom. även ges via en teknisk anslutning eller på något annat sätt i elektronisk form enligt vad som överenskommits mellan bokföringsenheten och det ämbetsverk eller den inrättning som ansvarar för de centraliserade ekonomiförvaltningsuppgifterna. I enlighet med grundlagsutskottets utlåtandepraxis (GrUU 12 och 14/2002 rd) ska det föreskrivas i lag om möjligheten att överlämna personuppgifter via en teknisk anslutning. Innan en teknisk anslutning öppnas bör man säkerställa att de handlingar och uppgifter som kräver sekretess skyddas på behörigt sätt. Om förfaringssätten vid överföringen och hanteringen av uppgifter kan det avtalas närmare mellan uppgiftslämnaren och uppgiftsmottagaren.  

21 §. Ämbetsverkens och inrättningarnas bokslut och verksamhetsberättelser. Enligt gällande 1 mom. i paragrafen ska ämbetsverket och inrättningen i den verksamhetsberättelse som utarbetas för fullgörandet av ämbetsverkets och inrättningens bokslut och resultatansvar ge riktiga och tillräckliga uppgifter om hur budgeten har följts och om ämbetsverkets och inrättningens intäkter och kostnader, ekonomiska ställning och resultatet av verksamheten (rättvisande bild). Bestämmelsen ändras så att upprättandet av bokslutskalkylerna blir neutralt, eftersom ansvaret för bokföringen och upprättandet av bokslutet ska höra till såväl servicecentrets som bokföringsenhetens ansvar i enlighet med den nya 12 b § och den föreskrift som Statskontoret utfärdat med stöd av den. Ansvaret för skyldigheten att i bokslutet ge en rättvisande bild ska i sista hand bestämmas enligt denna ansvarsfördelning. När det gäller resultatet av verksamheten ska ansvaret för att ge en rättvisande bild i verksamhetsberättelsen ligga på ämbetsverket eller inrättningen, eftersom Statskontoret enligt de föreslagna bestämmelserna inte kan bestämma något annat om de ansvar som gäller verksamhetsberättelsen. Att ansvaret gällande bokslutskalkylerna och noterna till dem förändras ska beaktas även i de bestämmelser i förordningen om statsbudgeten (1243/1992) som gäller bokföringsenhetens undertecknande av bokslutet på så sätt att bokslutskalkylerna gällande bokföringsenhetens bokslut även undertecknas av servicecentret. En allmän formulering av bestämmelsen motsvarar även allmän regleringspraxis. 

21 a §.Tillämpning av lagen på fonder utanför statsbudgeten. Enligt 21 a § i budgetlagen ska på bokföringen, redovisningen och bokslutet hos statliga fonder utanför budgeten tillämpas vad som bestäms i denna lag och med stöd av den, om inte annat bestäms någon annanstans i lag. Paragrafen ändras så att det som föreskrivs i nya 12 b § ska gälla fonderna på samma sätt som bokföringsenheterna, om inte annat bestäms om fonderna någon annanstans i lag. 

2  Närmare bestämmelser och föreskrifter

Enligt 80 § 2 mom. i grundlagen kan även andra myndigheter genom lag bemyndigas att utfärda rättsnormer i bestämda frågor, om det med hänsyn till föremålet för regleringen finns särskilda skäl och regleringens betydelse i sak inte kräver att den sker genom lag eller förordning. Tillämpningsområdet för ett sådant bemyndigande ska vara exakt avgränsat. 

Det nya 12 b § 1 och 2 mom. som föreslås i budgetlagen innehåller bemyndiganden för Statskontoret att utfärda föreskrifter. Enligt dessa ska Statskontoret bestämma om uppgifter som gäller betalningsrörelse, bokföring, annan uppföljning enligt 16 § i anknytning till dessa samt bokslut, löneräkning och granskning av ersättningar för resekostnader, som ska skötas centraliserat och för vilka det ämbetsverk eller den inrättning som sköter de centraliserade ekonomiförvaltningsuppgifterna ska ansvara. Med beaktande av uppgifternas operativa och tekniska karaktär är det motiverat att den detaljerade uppgifts- och ansvarsfördelning som gäller dessa uppgifter baserar sig på en föreskrift av Statskontoret. I det nuvarande system som bygger på serviceavtal gäller ansvaret för de betalningsrörelse-, bokförings- och bokslutsuppgifter som är fördelade mellan bokföringsenheten eller fonden och servicecentret 281 åtgärder. Motsvarande gäller löneräkningen. När det gäller skötseln av dessa ekonomiförvaltningsuppgifter är det inte motiverat att utfärda så detaljerade bestämmelser genom en förordning av statsrådet eller finansministeriet. Det är smidigt att ge den detaljerade normstyrningen av statens ekonomiförvaltning som uppgift till Statskontoret eftersom det redan har till uppgift att utfärda föreskrifterna om statens ekonomiförvaltning.  

Statskontorets föreskrifter om uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan bokföringsenheten eller fonden och servicecentret gäller bl.a. åtgärder för hantering av inköpsfakturor och andra utgiftsverifikationer, överlämnande av konteringsuppgifter och tillsyn över utgiftsverifikationerna i statens gemensamma hanteringssystem för inköpsfakturor samt överföring av utgiftsverifikationer till reskontra, skötsel av inköps- och försäljningsreskontra, betalningar utanför inköpsreskontra, debitering av utgifter, hantering av utgifts- och inkomstkontoutdrag, hantering av bankkonton, fakturering, upprättande och upprätthållande av föremålen för uppföljningen och av granskningsreglerna inom bokföring (s.k. utvärderingsregler), vissa andra uppgifter inom huvudbokföring, detaljer inom upprättandet av bokslut samt hantering av, debitering av och tillsyn över rese- och resekostnadsfakturor samt ett antal tekniska detaljer i fråga om löneräkning. 

3  Ikraftträdande

Lagen träder i kraft den 1 oktober 2017. Åtgärder som hänför sig till ikraftsättandet av lagen får vidtas innan lagen träder i kraft. De föreskrifter av Statskontoret som utfärdas med stöd av 12 b § 1 och 2 mom. i lagen kan således utfärdas när lagen har godkänts och blivit stadfäst. Även de undantagstillstånd av Statskontoret som utfärdas med stöd av 12 b § 3 mom. samt beslut med stöd av dem får utfärdas efter det att lagen har godkänts och blivit stadfäst. Föreskrifterna och undantagstillstånden av Statskontoret ska utfärdas i god tid innan lagen träder i kraft. Föreskrifterna och undantagsbeslut i fråga om dem är dock giltiga tidigast den 1 oktober 2017.  

På försvarsmakten tillämpas lagen från ingången av 2019. På försvarsmakten tillämpas fram till den 31 december 2018 de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. Försvarsmaktens ekonomi- och personalförvaltning sköts för närvarande på annat sätt än statens allmänna informationssystem för ekonomi- och personalförvaltning. Servicecentret producerar dock ekonomi- och personalförvaltningstjänster även för försvarsmakten. Övergångsperioden gör det möjligt att förändra de förfaranden som behövs med tanke på de gemensamma förfaringssätten inom statens ekonomi- och personalförvaltning samt att genomföra beredningen av Statskontorets undantagstillstånd på ett ändamålsenligt sätt.  

Till lagen fogas bestämmelser om överföringen av personalen. Enligt övergångsbestämmelserna ska man när de ekonomiförvaltningsuppgifter som centraliserats enligt en föreskrift av Statskontoret som utfärdats med stöd av 12 b § 1 och 2 mom. i budgetlagen överförs till det ämbetsverk eller den inrättning som ansvarar för dessa uppgifter, tillämpa 2 kap. i statstjänstemannalagen (750/1994) på förflyttningen av anställda i tjänsteförhållande. Enligt 2 kap. i statstjänstemannalagen kan man vid omstrukturering av funktioner inom statsförvaltningen överföra tjänsterna och förflytta de tjänstemän som utnämnts till tjänsterna med stöd av 5 a § i lagen till samma ämbetsverk som uppgifterna överförs till. En tjänst kan överföras utan samtycke av tjänstemannen, om tjänsten överförs inom eller till tjänstemannens pendlingsregion. 

På grund av en föreskrift av Statskontoret som utfärdats med stöd av 12 b § 1 och 2 mom. i budgetlagen kan det uppstå ett behov att förflytta även anställda i arbetsavtalsförhållande till ämbetsverket eller inrättningen med uppgifterna. I övergångsbestämmelserna föreskrivs det att man i sådana fall ska ändra anställningsförhållandets art från arbetsavtalsförhållande till tjänsteförhållande. Enligt övergångsbestämmelserna kan även en person i ett arbetsavtalsförhållande förflyttas utan samtycke till det ämbetsverk eller den inrättning som tar emot uppgifterna, om personen förflyttas inom eller till hans eller hennes pendlingsregion.  

Enligt övergångsbestämmelserna anses anställningsförhållandet för den personal som övergår ha fortgått oavbrutet hos staten vid fastställandet av de förmåner som gäller i anställningsförhållandet. Den intjänade semestern och eventuella obetalda semesterpenningar som hänför sig till arbetsavtalsförhållandet överförs således med personen till det nya ämbetsverket eller den nya inrättningen. Bestämmelsen har ingen koppling till att lönerna och arbetsavtalsvillkoren samt tryggandet av den tidigare lönen ska bestämmas enligt de tjänstekollektivavtal som ska iakttas vid det nya ämbetsverket.  

4  Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

Konstitutionellt ska propositionen granskas med beaktande av den bestämmelse i 80 § 2 mom. i grundlagen som gäller en myndighets utfärdande av rättsnormer. Enligt grundlagen kan även andra myndigheter genom lag bemyndigas att utfärda rättsnormer i bestämda frågor, om det med hänsyn till föremålet för regleringen finns särskilda skäl och regleringens betydelse i sak inte kräver att den sker genom lag eller förordning. Tillämpningsområdet för ett sådant bemyndigande ska vara exakt avgränsat. 

Propositionen innehåller ett bemyndigande för Statskontoret att bestämma om hur ekonomiförvaltningen för staten såsom juridisk person ska organiseras internt mellan bokföringsenheter och fonder samt det ämbetsverk eller den inrättning som producerar de centraliserade ekonomiförvaltningsuppgifterna, dvs. i praktiken Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning. Bemyndigandet att utfärda föreskrifter gäller sådana uppgifter av teknisk natur som inte inverkar på statens externa rättsliga ställning.