Senast publicerat 15-10-2020 14:52

Regeringens proposition RP 166/2020 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av polislagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att polislagen ändras. 

Det föreslås att omnämnandet av en polisman som hör till befälet vid skyddspolisen fogas till vissa bestämmelser i polislagen som den inte hade fogats till i samband med lagstiftningspaketet om civil underrättelseinhämtning. Polismän som hör till befälet vid skyddspolisen ska få rätt att utföra tjänsteuppdrag som hänför sig till polisens befogenheter. 

Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt. 

MOTIVERING

Bakgrund och beredning

1.1  Bakgrund

Lagstiftningspaketet om civil underrättelseinhämtning (Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om civil underrättelseinhämtning, RP 202/2017 rd) trädde i kraft den 1 juni 2019. Sedan lagreformen trädde i kraft har det framgått att omnämnandet av en polisman som hör till befälet vid skyddspolisen dock inte hade fogats till fem bestämmelser i 5 kap. i polislagen. Bestämmelser om civil underrättelseinhämtning finns i 5 a kap. i polislagen.  

1.2  Beredning

Regeringens proposition har beretts som tjänsteuppdrag vid inrikesministeriet. Beredningsunderlaget till propositionen finns i den offentliga tjänsten under adressen valtioneuvosto.fi/sv/projekt med identifieringskod

Inrikesministeriet begärde utlåtanden om utkastet till regeringsproposition av 11 myndigheter. Eftersom det i propositionen var fråga om att rätta till ett sakförhållande som inte har några betydande konsekvenser, hade remisstiden förkortats och av samma orsak publicerades inget separat sammandrag av remissyttrandena.  

Nuläge och bedömning av nuläget

I samband med lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning beslutades det att skyddspolisens förundersökningsbefogenheter slopas. Slopandet av dem innebar också att befogenheterna att använda tvångsmedel slopades. En central lösning i samband med att bestämmelserna om civil underrättelseinhämtning utfärdades var dock också att befogenheterna och uppgifterna vad gäller att förhindra och avslöja brott förblir oförändrade. Bestämmelser om befogenheter som används för att förhindra och avslöja brott finns i 5 kap. i polislagen, där det föreskrivs att beslut om dem, yrkande på att de ska användas och vissa andra åtgärder till vissa delar ska skötas av en anhållningsberättigad polisman. Slopandet av befogenheterna att göra förundersökningar och använda tvångsmedel innebar att det vid skyddspolisen inte längre finns anhållningsberättigade tjänstemän eller anhållningsberättigade polismän. För att visa att det är fråga om samma beslutsnivå inom skyddspolisen infördes i samband med lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning en ny term ”polisman som hör till befälet vid skyddspolisen”, och med den avses chefen eller en biträdande chef för skyddspolisen eller en avdelningschef, överinspektör eller inspektör vid skyddspolisen. Eftersom befogenheterna i 5 kap. i polislagen bibehölls för skyddspolisen fogades termen i fråga till de bestämmelser i 5 kap. i polislagen där det föreskrivs om en anhållningsberättigad polismans beslutsfattande eller övriga verksamhet, så att befogenheterna att förhindra och avslöja brott bibehålls för skyddspolisen. Korrigeringarna genomfördes genom att till olika moment i 19 paragrafer i 5 kap. i polislagen systematiskt foga ”polisman som hör till befälet vid skyddspolisen” som utförare av vissa åtgärder vid sidan av ”anhållningsberättigad polisman”, med undantag av de bestämmelser som nämns i denna proposition. Detta innebär att en polisman som hör till befälet vid skyddspolisen inte kan vidta åtgärder inom ramen för de befogenheter som föreskrivits för polisen när det gäller dessa bestämmelser. De berörda bestämmelserna i 5 kap. i polislagen bör preciseras för att möjliggöra det praktiska arbetet för polismän som hör till befälet vid skyddspolisen.  

Mål

Målet är att polismän som hör till befälet vid skyddspolisen ska ha faktiska möjligheter att klara av sina uppgifter i anslutning till polisens befogenheter i fråga om förfarandena för hemligt inhämtande av information.  

Förslagen och deras konsekvenser

4.1  De viktigaste förslagen

Till fem bestämmelser i 5 kap. i polislagen fogas ett omnämnande av en polisman som hör till befälet vid skyddspolisen, som ska vidta åtgärder på samma sätt som en anhållningsberättigad polisman vid andra polisenheter. Av den som utför uppgifterna krävs vid skyddspolisen en viss tjänsteställning, varför åtgärderna endast får utföras av en polisman som hör till befälet. Polisens befogenheter ändras inte. 

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

Lagförslaget har inga ekonomiska eller andra betydande konsekvenser. Genom lagförslaget tryggas dock att de förfaranden som hänför sig till polisens befogenheter faktiskt kan användas i fråga om de föreslagna bestämmelserna. Den föreslagna skyldigheten för befälet vid skyddspolisen att granska upptagningar och handlingar kan bedömas ha konsekvenser med tanke på rättsskyddet för den som är föremål för åtgärderna, med beaktande av det förbud mot avlyssning och observation som föreskrivs i 5 kap. i polislagen. Vidare tryggas de intressen som nämns i paragrafen genom att en polisman som hör till befälet vid skyddspolisen fogas till paragrafen om underrättelse om användning av metoder för inhämtande av information och om undantag från den skyldigheten. Dessa intressen är tryggande av pågående inhämtning av information, tryggande av statens säkerhet och skydd av liv eller hälsa. Genom lagförslaget återställs rättsläget så som det var före ikraftträdandet av lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning den 1 juni 2019 med beaktande av 5 kap. i polislagen som helhet. 

Remissvar

Det kom in sex yttranden. Tre remissinstanser hade inget att yttra om förslagen. Skyddspolisen betonade propositionens betydelse och brådskande natur. Skyddspolisen konstaterade att den på grund av bristande bestämmelser för närvarande uppenbarligen inte är skyldig att granska upptagningar som den inhämtat med hjälp av hemliga metoder för inhämtande av information för att säkerställa att de inte innehåller material som omfattas av förbud mot avlyssning och observation. Underrättelsetillsynsombudsmannen hade inget att anmärka på propositionen, men konstaterade att de paragrafhänvisningar till lagen om militär underrättelseverksamhet som finns i 10 § 2 mom. i lagen om civil underrättelseinhämtning avseende datatrafik är felaktiga. Enligt justitieministeriets bedömning är det klart att de vid den fortsatta beredningen föreslagna bestämmelserna om befogenheter ska bedömas i konstitutionellt hänseende med beaktande av deras konsekvenser för de grundläggande fri- och rättigheterna och att propositionen ska innehålla den normala motiveringen till lagstiftningsordningen. Justitieministeriet har på grund av avsaknaden av motivering till lagstiftningsordningen inte haft möjlighet att bedöma propositionsutkastets eventuella godtagbarhet i konstitutionellt hänseende. Utifrån remissvaren har propositionen kompletterats med motivering till lagstiftningsordningen. De felaktiga paragrafhänvisningar som nämns i underrättelsetillsynsmannens utlåtande har korrigerats separat. 

Specialmotivering

5 kap. Hemliga metoder för inhämtande av information 

18 §.Beslut om teknisk avlyssning. 

26 §.Installation och avinstallation av anordningar, metoder eller programvara. 

51 §.Granskning av upptagningar och handlingar. 

58 §.Underrättelse om hemligt inhämtande av information. 

61 §.Teleföretags skyldighet att biträda samt tillträde till vissa utrymmen. 

Det föreslås att paragraferna ändras så att det i dem utöver en anhållningsberättigad polisman också nämns en polisman som hör till befälet vid skyddspolisen. 

Ändringen i fråga hänför sig till lösningen i samband med lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning att slopa befogenheterna för skyddspolisen att göra förundersökningar och använda tvångsmedel. Således har skyddspolisen inte längre sedan den 1 juni 2019 haft anhållningsberättigade tjänstemän och inte heller anhållningsberättigade polismän.  

I samband med lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning togs det i fråga om polismän som hör till befälet vid skyddspolisen in en ny term ”polisman som hör till befälet vid skyddspolisen”, och med den avses chefen eller en biträdande chef för skyddspolisen eller en avdelningschef, överinspektör eller inspektör vid skyddspolisen. 

På skyddspolisens verksamhet tillämpas bestämmelserna i 5 kap. i polislagen. Genom den föreslagna regleringen säkerställs att skyddspolisens arbete och arbetet i praktiken för en polisman som hör till befälet vid skyddspolisen löper smidigt genom att han eller hon bemyndigas att använda de åtgärder som föreskrivs i lagen på motsvarande sätt som en anhållningsberättigad polisman använder dem vid en annan polisenhet, såsom Centralkriminalpolisen. Detta är nödvändigt för att en enskild polisman ska kunna vidta de åtgärder som nämns i bestämmelserna och med beaktande av helheten i 5 kap. i polislagen.  

I propositionen föreslås att det till 5 kap. 18 § 1 mom. i polislagen fogas ett omnämnande av en polisman som hör till befälet vid skyddspolisen, varvid denne vid sidan av en anhållningsberättigad polisman kan framställa ett yrkande på att domstolen ska fatta beslut om teknisk avlyssning i fråga om en person som berövats sin frihet på grund av brott. Domstolen har således beslutanderätt. För närvarande kan enligt 2 mom. en ovannämnd polisman vid skyddspolisen på samma sätt som en anhållningsberättigad polisman besluta om teknisk avlyssning som riktas mot någon annan än en frihetsberövad person. Bestämmelser om polisens rätt till teknisk avlyssning finns i kapitlets 17 §. Enligt 5 kap. 17 § 3 mom. får polisen får i syfte att förhindra brott rikta teknisk avlyssning mot en person som befinner sig utanför ett utrymme som används för stadigvarande boende. Polisen kan också beviljas tillstånd att rikta teknisk avlyssning mot en person som befinner sig i en myndighetslokal och som berövats sin frihet på grund av brott. I 5 kap. 17 § 4 mom. föreskrivs om vilka brott som kan utgöra grund för teknisk avlyssning och om förutsättningarna föreskrivs dessutom i kapitlets 2 § 2 mom. Till kapitlets 26 § 2 mom. fogas ett omnämnande av en polisman som hör till befälet vid skyddspolisen och som på motsvarande sätt som en anhållningsberättigad polisman kan framställa ett yrkande hos domstolen om att en anordning, metod eller programvara som används för teknisk observation ska få installeras i utrymmen som används för stadigvarande boende. Tillstånd till installation beviljas av domstolen. Bestämmelser om polisens rätt till teknisk observation (teknisk avlyssning, optisk observation, teknisk spårning och teknisk observation av utrustning) finns i tidigare nämnda 5 kap. 17 § och till övriga delar i det kapitlets 19, 21 och 23 §. Vidare föreslås det att det till kapitlets 51 § fogas ett omnämnande av en polisman som hör till befälet vid skyddspolisen. Då är en polisman som hör till befälet vid skyddspolisen på samma sätt som en anhållningsberättigad tjänsteman skyldig att utan ogrundat dröjsmål granska de upptagningar och handlingar som uppkommit vid användningen av hemligt inhämtande av information eller förordna en tjänsteman att göra det. Granskningsskyldigheten hänför sig till lagenlig användning av metoderna och också till iakttagandet av förbudet mot avlyssning och observation enligt kapitlets 50 §. Omnämnandet av en polisman som hör till befälet vid skyddspolisen fogas också till kapitlets 58 § 2 mom. och 61 § 1 mom. vid sidan av en anhållningsberättigad polisman. Då får domstolen enligt 58 § 2 mom. också på yrkande av en polisman som hör till befälet vid skyddspolisen besluta om undantag från skyldigheten att underrätta den som varit föremål för hemligt inhämtande av information när det är fråga om en underrättelse som avses i 58 § 1 mom., om det är motiverat för att trygga pågående inhämtning av information, trygga statens säkerhet eller skydda liv eller hälsa. Med stöd av 58 § 1 mom. i det gällande kapitlet ska en sådan underrättelse göras, och skyddspolisen kan för närvarande inte skydda de intressen som anges i 2 mom. Kapitlets 61 § 1 mom. ger också en polisman som hör till befälet vid skyddspolisen rätt att av teleföretaget få behövliga uppgifter som behövs för teknisk spårning. Med stöd av 2 mom. i den sistnämnda paragrafen har en polisman som hör till befälet vid skyddspolisen också för närvarande rätt att för att göra de kopplingar som behövs för teleavlyssning fatta beslut om att få tillträde också till andra utrymmen än de som är i teleföretagets besittning. 

Ikraftträdande

Lagen föreslås träda i kraft så snart som möjligt. 

Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

De föreslagna ändringarna handlar om avhjälpande av oklarheter som blev klar i lagen i samband med att det föreskrevs om civil underrättelseinhämtning och som nu ingår i den gällande lagen. En central lösning i samband med lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning var att skyddspolisens befogenheter att göra förundersökningar och använda tvångsmedel i enlighet med förundersökningslagen och tvångsmedelslagen slopades, men att skyddspolisens befogenheter att förhindra och avslöja brott förblev oförändrade. Bestämmelser om befogenheterna för att förhindra och avslöja brott finns i 5 kap. i polislagen, där det föreskrivs att vissa åtgärder som hänför sig till utövandet av dessa befogenheter hör till en anhållningsberättigad polismans uppgifter. Det enda syftet med termen har varit att ange att den som vidtar åtgärderna förutsätts ha en viss tjänsteställning.  

I regeringens proposition med förslag till lagstiftning om civil underrättelseinhämtning (RP 202/2017 rd) motiverades de ändringar som gjordes till denna del i 5 kap. i polislagen såsom termändring. Slopandet av befogenheterna att göra förundersökningar innebar att tvångsmedelsbefogenheterna inskränktes eller slopades, varvid skyddspolisen inte längre har anhållningsberättigade tjänstemän eller anhållningsberättigade polismän. I fråga om polismän som hör till befälet vid skyddspolisen togs det in en ny term ”polisman som hör till befälet vid skyddspolisen”, med vilken avses chefen eller en biträdande chef för skyddspolisen eller en avdelningschef, överinspektör eller inspektör vid skyddspolisen. 

Bestämmelser om de allmänna och särskilda förutsättningarna för användning av metoderna enligt 5 kap. i polislagen finns i det kapitlet. De paragrafer som utan grund inte ändrades i samband med lagstiftningspaketet om civil underrättelseinhämtning gäller huvudsakligen förfaranden i anslutning till befogenheter för inhämtande av information, dvs. vilken tjänsteman som kan vidta vissa åtgärder i anslutning till hemligt inhämtande av information. I 5 kap. i polislagen föreskrivs det inte om befogenheter för hemligt inhämtande av information för någon viss person, utan befogenheterna har föreskrivits för en myndighet. I 5 kap. i polislagen avser användningen av hemliga metoder för inhämtande av information polisen. Bestämmelser om polisförvaltningen och polisenheterna finns i 1 § i polisförvaltningslagen (110/1992), Begreppet ”polis” omfattar också skyddspolisen, som således också för närvarande har rätt att använda alla de hemliga metoder för inhämtande av information som avses i 5 kap. i polislagen. Skyddspolisen kan emellertid inte för närvarande självständigt utföra de förfaranden som ingår i de förslag till bestämmelser som tas upp i denna proposition, eftersom man inte har några ”anhållningsberättigade polismän”.  

Genom att förhindra och avslöja allvarliga brott skyddar man de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna och skyddet av dessa rättigheter kan också granskas i ljuset av effektivitetskraven i anslutning till bekämpningen av allvarliga brott. Förfarandena i anslutning till teknisk observation och installationsbefogenheten har författningsrättslig betydelse med tanke på skyddet för privatlivet enligt 10 § i grundlagen, de övriga ändringarna hänför sig till rättsmedlen i fråga om hemligt inhämtande av information. När det gäller de metoder som hänför sig till teknisk avlyssning och installationsbefogenheten i lagförslaget samt undantag från skyldigheten att underrätta om användning av hemliga metoder för inhämtande av information är domstolens rätt att avgöra ärenden, beslutsfattande eller beviljande av tillstånd till en åtgärd en del av rättsskyddssystemet med tanke på regleringen i 10 § i grundlagen. I bestämmelserna i lagförslaget ger inte poliser som hör till befälet vid skyddspolisen rätt att avgöra ärenden. Skyldigheten att granska upptagningar och handlingar har för sin del betydelse med tanke på rättsskyddet för den som är föremål för åtgärderna. Eftersom befogenheterna och förfarandena är i bruk vid andra polisenheter än skyddspolisen även för närvarande, kan ändringsförslagen anses stå i samklang med bestämmelserna om de grundläggande fri- och rättigheterna.  

Ändringarna i 5 kap. i polislagen gjordes genom en lag om ändring av polislagen (581/2019). I grundlagsutskottets utlåtande (GrUU 35/2018 rd, s. 16–18) om regeringens proposition med förslag till lagstiftning om civil underrättelseinhämtning (RP 202/2017 rd) behandlas de till underrättelseinhämtningen relaterade förutsättningarna för användning av de metoder som avses i 5 kap. i polislagen. I grundlagsutskottets utlåtande hänvisas till de hemliga metoderna för inhämtande av information och befogenheterna enligt 5 kap. i polislagen och konstateras i fråga om dem att de nämnda befogenheterna har införts med grundlagsutskottets medverkan (GrUU 67/2010 rd). I grundlagsutskottets utlåtande utgår man från att underrättelsebefogenheterna ska utformas med hänsyn till samma krav på respekt för grundläggande fri- och rättigheter och mänskliga rättigheter som gäller för polislagens hemliga metoder för inhämtande av information. Eftersom en polisman som hör till befälet vid skyddspolisen för närvarande inte har rätt att vidta dessa enstaka förfaranden i anslutning till hemligt inhämtande av information, är det skäl att i ärendet beakta grundlagsutskottets utlåtanden i samband med stiftandet av polislagen (GrUU 32/2013 rd, GrUU 67/2010 rd, GrUU 66/2010 rd och GrUU 5/1999 rd). I grundlagsutskottets utlåtande (GrUU 66/2010 rd, s. 3), som gäller översynen av förundersöknings- och tvångsmedelslagstiftningen, konstateras att reformen av polislagen hänger samman med helheten. Enligt utlåtandet kan hela lagstiftningspaketet ses som en betydande förbättring med avseende på klarheten och systematiken och det uppfyller i princip också de krav som de grundläggande rättigheterna ställer. I grundlagsutskottets utlåtande GrUU 67/2010 rd gavs de författningsrättsliga anmärkningar som gäller reformen av polislagen, som gällde andra bestämmelser än de som det föreslås att ska preciseras i denna proposition. Det kan dock konstateras att det i utlåtandena fästs uppmärksamhet vid rätten att besluta om användning av hemliga metoder att inhämta information (GrUU 67/2010 rd, s 5) och hänvisas till ett tidigare utlåtande om ändring av polislagen (GrUU 5/1999 rd). I utlåtandet GrUU 67/2010 rd konstateras att det är domstolen som beslutar om användningen av de flesta hemliga metoder att inhämta information. Till vissa delar där behörigheten tillkommer chefen för den berörda polisinrättningen ansåg utskottet att bestämmelserna i fråga om beslutsfattandet bör ändras så att det framgår av lagen vilken myndighet som är behörig.  

De bestämmelser som föreslås i denna proposition bedöms uppfylla kraven enligt Europadomstolens och grundlagsutskottets tolkningspraxis när det gäller beaktandet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. Europadomstolens rättspraxis inom denna helhet har behandlats i ovannämnda regeringsproposition med förslag till lagstiftning om civil underrättelseinhämtning (RP 202/2017 rd, s. 53−66). I denna proposition föreslås inga nya befogenheter för polisen. I propositionen korrigeras det oklara rättsläget till den del det är fråga om förfaranden i anslutning till redan befintliga befogenheter. En polisman som hör till befälet vid skyddspolisen kommer således enligt förslaget att återfå rätten att vidta vissa förfaranden.  

Det lagförslag som ingår i propositionen kan enligt regeringens uppfattning behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 

Kläm

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lagförslag

Lag om ändring av polislagen 

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i polislagen (872/2011) 5 kap. 18 § 1 mom., 26 § 2 mom., 51 §, 58 § 2 mom. och 61 § 1 mom., av dem 58 § 2 mom. sådant det lyder i lag 1168/2013, som följer: 
5 kap. 
Hemliga metoder för inhämtande av information 
18 § 
Beslut om teknisk avlyssning 
Beslut om teknisk avlyssning som riktas mot en person som berövats sin frihet på grund av brott ska fattas av domstolen på yrkande av en anhållningsberättigad polisman eller en polisman som hör till befälet vid skyddspolisen. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
26 § 
Installation och avinstallation av anordningar, metoder eller programvara 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Anordningar, metoder och programvara som används för teknisk observation får installeras i utrymmen som används för stadigvarande boende endast om domstolen har gett tillstånd till det på yrkande av en anhållningsberättigad polisman eller en polisman som hör till befälet vid skyddspolisen eller om installationen är nödvändig i sådana fall som avses i 17 § 5 mom., 19 § 5 mom. eller 21 § 4 mom. 
51 § 
Granskning av upptagningar och handlingar 
En anhållningsberättigad polisman, en polisman som hör till befälet vid skyddspolisen eller en tjänsteman som förordnats av någon av dessa ska utan ogrundat dröjsmål granska de upptagningar och handlingar som uppkommit vid användningen av hemligt inhämtande av information. 
58 § 
Underrättelse om hemligt inhämtande av information 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
På yrkande av en anhållningsberättigad polisman eller en polisman som hör till befälet vid skyddspolisen får domstolen besluta att underrättelsen enligt 1 mom. till den som varit föremål för åtgärden får skjutas upp med högst två år åt gången, om det är motiverat för att trygga pågående inhämtning av information, trygga statens säkerhet eller skydda liv eller hälsa. Domstolen får besluta att underrättelsen ska utebli, om det är nödvändigt för att trygga statens säkerhet eller skydda liv eller hälsa. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
61 § 
Teleföretags skyldighet att biträda samt tillträde till vissa utrymmen 
Ett teleföretag ska utan ogrundat dröjsmål göra de kopplingar i ett telenät som behövs för teleavlyssning och teleövervakning samt tillhandahålla polismyndigheten de uppgifter och redskap samt den personal som behövs för utförande av teleavlyssningen. Detsamma gäller de situationer där polismyndigheten genomför teleavlyssning eller teleövervakning med hjälp av tekniska anordningar. Teleföretaget ska dessutom ge en anhållningsberättigad polisman eller en polisman som hör till befälet vid skyddspolisen sådana uppgifter som företaget har i sin besittning och som behövs för teknisk spårning. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 15 oktober 2020 
StatsministerSannaMarin
InrikesministerMariaOhisalo