1
Lagen om öppna bolag och kommanditbolag
1 kap. Allmänna stadganden
1 §.Tillämpningsområde och bolagsmännens ansvar. Det föreslås att paragrafens 1 mom. ändras så att lagen tillämpas på öppna bolag och kommanditbolag som är registrerade enligt finsk lag, om inte annat föreskrivs i någon annan lag. Även om den gällande lagen inte innehåller någon sådan uttrycklig bestämmelse, motsvarar förslaget till innehållet gällande rätt, aktiebolagslagen och lagen om andelslag. Med tanke på lagvalet är det således inte avgörande t.ex. på vilken ort en bolagsman eller bolagets ledning bor eller är verksam eller var största delen av bolagets verksamhet finns.
Enligt förslaget uppkommer ett öppet bolag och ett kommanditbolag genom registrering. Enligt den gällande lagen uppkommer ett bolag när kännetecknen på ett icke formbundet bolagsavtal uppfylls. Förslaget innebär ett förtydligande av att ett öppet bolag eller ett kommanditbolag uppkommer endast när parterna uttryckligen önskar det.
Den andra meningen i momentet om utövande av näringsverksamhet för att uppnå ett gemensamt ekonomiskt syfte motsvarar innehållsmässigt den gällande lagen. Till skillnad från ordalydelsen i den gällande lagen baserar sig denna verksamhet på bolagsavtalet. Det föreslås att bestämmelser om bolagsavtalets minimiinnehåll tas in i kapitlets 4 §. I den speciallagstiftning som ska tillämpas på bolagets verksamhet kan näringsverksamhet definieras på ett sätt som avviker från denna lag. Sådana definitioner av näringsverksamhet har dock ingen inverkan t.ex. på ett öppet bolags eller kommanditbolags registreringsbehörighet.
I 1 mom. förutsätts det två eller flera bolagsmän, på samma sätt som i den gällande lagen. Parter i bolagsavtalet ska således vara åtminstone två fysiska personer eller juridiska personer. I fråga om denna förutsättning saknar det betydelse vem som äger den juridisk person som eventuellt fungerar som bolagsman.
I paragrafens 2 mom. definieras öppet bolag och kommanditbolag. Definitionerna motsvarar innehållsmässigt 1 kap. 1 § i den gällande lagen. Till skillnad från 1 kap. 1 § 2 och 3 mom. i den gällande lagen föreskrivs det i paragrafen inte separat om tillämpningen av bestämmelserna om öppna bolag och kommanditbolag. På basis av definitionerna av öppet bolag och kommanditbolag i 2 mom. och lagens 7 kap. 2 § tillämpas bestämmelserna om öppna bolag och kommanditbolag på dessa bolagsformer på samma sätt som i den gällande lagen.
Det föreslås att definitionerna på ansvarig bolagsman och tyst bolagsman i kommanditbolag, vilka finns i den gällande lagens 7 kap. 1 §, tas in i paragrafens 3 mom. Dessa ändringar inverkar inte på lagens innehåll, men gör lagen överskådligare.
2 §.Hur ett bolag uppkommer och registreras. Enligt paragrafen uppkommer ett öppet bolag och ett kommanditbolag genom registrering. Förslaget skiljer sig från den gällande lagen, enligt vilken ett personbolag uppkommer när bolagsmännen har avtalat om att bilda ett bolag. Enligt förslaget ska bolaget anmälas för registrering inom tre månader efter det att avtalet om bolagsbildning undertecknats. I annat fall förfaller bolagsbildningen. Tidsfristen räknas från det att den sista bolagsmannen har undertecknat bolagsavtalet. Förslaget innebär ett förtydligande av att ett öppet bolag eller ett kommanditbolag uppkommer endast när parterna uttryckligen önskar det.
Enligt hänvisningsbestämmelsen i momentet ska handelsregisterlagen och firmalagen (128/1979) tillämpas på registeranmälan och på bolagets firma, vilket motsvarar den gällande lagen.
Förslaget motsvarar 2 kap. 8 § 1 mom. och den första meningen i 2 kap. 9 § i aktiebolagslagen.
Enligt den övergångsbestämmelse som ska tillämpas på ett oregistrerat bolag som har bildats före ikraftträdandet av denna lag ska ett sådant bolag anmälas för registrering inom två år från ikraftträdandet. Bestämmelserna om att ett bolag uppkommer genom registrering och att bolaget ska anmälas för registrering inom tre månader tillämpas inte på ett sådant bolag under övergångstiden. Med avvikelse från lagens huvudregel (se 3 a § nedan) bibehåller ett sådant bolag sin rätts- och rättshandlingsförmåga under den angivna tidsfristen på två år, även om bolaget inte anmäls för registrering.
3 a §.Åtgärder före registreringen. Enligt 1 mom. kan bolaget före registreringen inte förvärva rättigheter eller åta sig skyldigheter och inte heller uppträda som part i en domstol eller hos någon annan myndighet. Förslaget avviker från den gällande lagen, enligt vilken ett oregistrerat personbolag har rätts- och rättshandlingsförmåga. Förslaget hänför sig till den skyldighet att registrera ett personbolag som föreslås i 2 §. Förslaget motsvarar 2 kap. 10 § 1 mom. i aktiebolagslagen.
Enligt den föreslagna övergångsbestämmelsen ska paragrafen inte tillämpas på giltigheten hos en åtgärd som vidtagits före övergångstidens utgång av ett oregistrerat bolag som bildats före ikraftträdandet av denna lag och inte heller på bolagets övriga rättshandlingsförmåga eller partsbehörighet under övergångstiden. Med stöd av allmänna civilprocessrättsliga principer kan ett oregistrerat eller upplöst personbolag efter den övergångstid som gäller registreringen vara part i ett ärende som har inletts redan under den övergångstid som gäller registreringen (Lappalainen, Siviiliprosessioikeus I, 1995, s. 287).
I ett ärende som inleds vid domstol eller en annan myndighet efter det att den övergångstid som gäller registreringen har löpt ut är avsikten däremot att bestämmelserna i 5 kap. 11 och 17 § i den gällande lagen blir tillämpliga som tvingande bestämmelser. Om ett öppet bolag eller ett kommanditbolag anses upplöst på basis av övergångsbestämmelsen och det uppkommer nya medel efter upplösningen, det väcks talan mot bolaget eller det annars behövs likvidationsåtgärder, ska domstolen på ansökan förordna en likvidator för bolaget. Likvidatorn ska efter att ha fått kännedom om detta underrätta bolagsmännen om saken. I fråga om efterlikvidation gäller i övrigt i tillämpliga delar vad som i den gällande lagen föreskrivs om likvidation av bolaget. Allmänna civilprocessrättsliga principer säger i fråga om talan att kärandens invändning om den rätt denne har gentemot svaranden (bolaget och/eller en eller flera bolagsmän) medför saklegitimation för såväl käranden som svaranden, dvs. rätt att processa såsom part (i eget namn) om ett rättsligt anspråk som förts till domstol (Lappalainen, s. 273—274 i nämnda verk).
Enligt 2 mom. är de som beslutat om eller deltagit i en åtgärd som på bolagets vägnar vidtagits före registreringen solidariskt ansvariga för åtgärden. Förpliktelser orsakade av en åtgärd som har vidtagits efter undertecknandet av bolagsavtalet eller av en i bolagsavtalet specificerad åtgärd som har vidtagits tidigast ett år före undertecknandet övergår på bolaget när det registreras. Såsom i den gällande lagen svarar bolagsmännen också efter registreringen på basis av sitt allmänna ansvar för förpliktelser som uppkommit före registreringen av personbolaget. Förslaget motsvarar andra meningen i 2 kap. 9 § 1 mom. och 10 § 2 mom. i aktiebolagslagen.
Enligt den föreslagna övergångsbestämmelsen svarar ett oregistrerat bolag som har bildats före ikraftträdandet av denna lag för förpliktelser förorsakade av åtgärder som vidtagits på bolagets vägnar före övergångstidens utgång. Detta motsvarar den gällande lagen. På basis av det ansvar en bolagsman i ett öppet bolag och en ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag har enligt lag svarar nämnda bolagsmän för förpliktelser förorsakade av åtgärder som vidtagits på bolagets vägnar också under övergångstiden.
I 3 mom. finns det bestämmelser om rätt att föra talan i ärenden som gäller bildandet av bolaget och att kräva in betalning för bolagsandelar före registreringen. I den gällande lagen finns ingen motsvarande bestämmelse, som hänför sig till den skyldighet att registrera ett personbolag som föreslås i 2 §. Bolagsmännen i ett öppet bolag och de ansvariga bolagsmännen i ett kommanditbolag svarar på basis av bolagsmännens allmänna ansvar för kostnaderna för ovannämnda åtgärder också efter det att bolaget har registrerats. I fråga om de övriga som handlar på det bolags vägnar som är under bildning motsvarar förslaget innehållsmässigt 2 kap. 10 § 3 mom. i aktiebolagslagen. Det föreslås att det i 3 c § 2 mom. i kapitlet föreskrivs om ersättande av sedvanliga kostnader för de åtgärder som avses i momentet när bildandet förfaller.
3 b §.Rättshandlingar med ett oregistrerat bolag. I paragrafen föreskrivs det om en avtalsparts ställning och om vilken bindande verkan ett avtal som ingåtts med ett oregistrerat bolag har. Förslaget motsvarar innehållsmässigt 2 kap. 11 § i aktiebolagslagen.
I den gällande lagen finns det ingen bestämmelse som motsvarar förslaget och enligt den gällande lagen kan en avtalspart således inte frånträda ett avtal med bolaget på den grunden att han eller hon inte kände till att personbolaget var oregistrerat. Ändringen hänför sig till den skyldighet att registrera ett personbolag som föreslås i 2 §.
Enligt den föreslagna övergångsbestämmelsen ska denna paragraf inte tillämpas på en rättshandling som har vidtagits med ett bolag som har bildats före ikraftträdandet av denna lag under en två års övergångsperiod som beräknas från lagens ikraftträdande.
3 c §.Bolagsbildningen förfaller. I paragrafen föreskrivs det om när bolagsbildningen förfaller och om skyldigheten att återbetala det belopp som betalats för bolagsandelen till bolagsmännen. Bestämmelsen i 1 mom. om när bolagsbildningen förfaller motsvarar 2 kap. 12 § 1 mom. i aktiebolagslagen. Med sedvanliga kostnader som dras av från den bolagsinsats som återbetalas till bolagsmännen och från avkastningen på insatsen avses i 2 mom. t.ex. sedvanliga arvoden som betalas för upprättande av handlingar som gäller bildandet och avgifter som tas ut för upprättande av registeranmälan. Om bolagsmännen har godkänt större kostnader än normalt, ska de dras av. Bestämmelsen är ingen skadeståndsbestämmelse, och återbetalningsskyldigheten i de situationer som avses i momentet kan därför t.ex. inte jämkas. Förslaget avviker till innehållet från 2 kap. 12 § i aktiebolagslagen i det avseendet att bolagsmännen i ett öppet bolag och de ansvariga bolagsmännen i ett kommanditbolag är ansvariga för återbetalningen på samma sätt som ett aktiebolags styrelse.
Förslaget hänför sig till den skyldighet att registrera ett personbolag som föreslås i 2 §. Enligt den gällande lagen behöver ett öppet bolag och ett kommanditbolag inte registreras. För närvarande kan bolagsbildningen således inte förfalla av den orsaken att bolaget inte registrerats och en återbetalning av bolagsinsatserna kan inte heller bli aktuell på denna grund.
Enligt den föreslagna övergångsbestämmelsen tillämpas paragrafen inte på ett oregistrerat bolag som har bildats före ikraftträdandet av denna lag under den övergångstid som gäller registreringen. På registreringen av ett sådant bolag tillämpas således inte en tre månaders tidsfrist och vägran av registrering under övergångsperioden leder inte till att bolagsbildningen förfaller, utan bolaget kan under övergångstiden anmälas för registrering på nytt.
4 §.Bolagsavtalet och ändring av bolagsavtalet. I 1 mom. föreskrivs det om minimiinnehållet i bolagsavtalet. Enligt momentet ska bolagsmännen datera och underteckna bolagsavtalet, som ska innehålla uppgift om bolagets firma, den kommun i Finland som är bolagets hemort, bolagets verksamhetsområde och bolagsmännen.
I gällande 4 § 1 mom. anges inte bolagsavtalets form eller minimiinnehåll. Å andra sidan föreskriver handelsregisterlagen att uppgifter som innehållsmässigt motsvarar förslaget ska nämnas i ett personbolags grundanmälan, och enligt tillgängliga uppgifter registreras så gott som alla personbolag. Förslaget innebär således i praktiken ingen ändring av förutsättningarna för att bilda ett bolag.
Det föreslagna minimiinnehållet i bolagsavtalet motsvarar de bestämmelser i aktiebolagslagen och lagen om andelslag som gäller minimiinnehållet i avtalet om bolagsbildning, avtalet om andelslagsbildning, bolagsordningen och stadgarna. På motsvarande sätt som i gällande rätt kan också andra bestämmelser om bolagets verksamhet tas in i bolagsavtalet. Såsom i gällande rätt kan bolagsmännen komma överens om bolagets räkenskapsperiod i bolagsavtalet eller i den grundanmälan och ändringsanmälan som går till handelsregistret. Bolagsmännen kan också upprätta från bolagsavtalet fristående delägaravtal alldeles som i aktiebolag och andelslag. Delägaravtal har i princip inte bolagsrättslig verkan, endast obligationsrättslig verkan.
I enlighet med den gällande lagen föreskrivs det om firma i firmalagen. Enligt förslaget ska en kommun i Finland anges som bolagets hemort, vilket innehållsmässig motsvarar den gällande lagen. För bolagets verksamhetsområde gäller också motsvarande principer som i den gällande lagen. All laglig affärsverksamhet kan fortfarande utgöra också ett personbolags verksamhetsområde, vilket motsvarar aktiebolagslagen. Personuppgifter enligt den gällande handelsregisterlagen ska ges i fråga om bolagsmännen i ett öppet bolag eller de ansvariga bolagsmännen i ett kommanditbolag.
På basis av den föreslagna övergångsbestämmelsen tillämpas paragrafens 1 mom. inte på ett oregistrerat bolag som har bildats före ikraftträdandet av denna lag under den övergångstid som gäller registreringen. Ett sådant bolag ska således ha ett skriftligt bolagsavtal först när den övergångstid som gäller registreringen upphör.
Paragrafens 2 och 3 mom. motsvarar innehållsmässigt 4 § 1 och 2 mom. i den gällande lagen.
Det föreslås att det i paragrafen tas in ett nytt 4 mom., enligt vilket en ändring av bolagsavtalet träder i kraft när ändringen registreras. Enligt den gällande lagen träder en ändring av bolagsavtalet i allmänhet i kraft genast när beslutet har fattats, om inte avtal ingås om en senare tidpunkt (RP 6/1987 rd, s. 19). Förslaget hänför sig till den skyldighet att registrera ett personbolag som föreslås i 2 §. Förslaget motsvarar innehållsmässigt 5 kap. 30 § 2 mom. i aktiebolagslagen.
För att ett bolag ska kunna omvandlas från öppet bolag till kommanditbolag eller från kommanditbolag till öppet bolag måste bolagsavtalet ändras. Enligt förslaget ska också en sådan ändring träda i kraft genom registreringen. Om en ansvarig bolagsman blir tyst bolagsman, motsvarar ikraftträdandet av bolagsavtalet genom registrering lagens 8 kap. 1 § 2 mom., enligt vilket en ansvarig bolagsman som blir tyst bolagsman svarar för de av bolagets förpliktelser som har uppstått innan anteckningen av ansvarsbegränsningen i handelsregistret kungjordes, på samma sätt som en ansvarig bolagsman. Ett förtydligande om att en fusion träder i kraft när den registreras föreslås i 8 kap. 6 §.
I fråga om oregistrerade ändringar i bolagsavtalet som det fattats beslut om före ikraftträdandet av den nya lagen föreslås det nedan en övergångsbestämmelse, enligt vilken en sådan ändring ska anmälas för registrering inom fem år från den nya lagens ikraftträdande. Om en ändring inte registreras på basis av en anmälan som gjorts inom en utsatt tid, förfaller ändringen och bolagsavtalet tillämpas i den form det hade då det senast registrerades. Om en ändring av bolagsavtalet inte anmäls för registrering fastän en bolagsman har yrkat detta inom den utsatta tiden, har den bolagsman som framställt yrkandet rätt att kräva upplösning av bolaget och ansöka om förordnande av likvidator på det sätt som föreskrivs i lagens 5 kap. 11 §. Om en ändring av bolagsavtalet inte anmäls för registrering eller en ansökan om förordnande av likvidator inte görs inom den utsatta tiden, förfaller ändringen av bolagsavtalet. Om bolaget upplöses senare, tillämpas det registrerade bolagsavtalet på upplösningen.
Enligt den föreslagna övergångsbestämmelsen ska bestämmelserna om registrering i paragrafens 4 mom. tillämpas på en ändring av bolagsavtalet som det fattats beslut om före lagens ikraftträdande efter en fem års övergångstid. Enligt lagförslaget ska ett oregistrerat bolag som har bildats före ikraftträdandet av denna lag anmälas för registrering inom två år från ikraftträdandet. Till en sådan grundanmälan fogas det vid tidpunkten gällande bolagsavtalet. Den fem års tidsfrist för registrering av en ändring av bolagsavtalet ska därför inte tillämpas på ett oregistrerat bolag.
Till följd av dessa ändringar flyttas 3 mom. i den gällande lagen och blir 5 mom. utan att dess innehåll ändras.
2 kap. Förhållandena mellan bolagsmännen i ett öppet bolag
1 §.Möjligheterna att avvika från detta kapitel. I paragrafen föreslås en ändring av teknisk natur, eftersom det i lagen föreslås uttryckliga bestämmelser om bolagsavtalet. För klarhetens skull ersätts uttrycket "avtal mellan bolagsmännen" med ordet "bolagsavtalet" i denna och i de övriga paragraferna. Genom förslaget begränsas inte bolagsmännens rätt att också i fortsättningen genom delägaravtal komma överens om att i förhållanden mellan bolagsmännen avvika från bestämmelserna i 2 kap.
2 §.Skötseln av bolagets angelägenheter. Det föreslås att 3 mom. förtydligas så att en sådan begränsning i en bolagsmans självständiga förvaltningsbemyndigande som avses i momentet ska regleras i bolagsavtalet. Utifrån ordalydelsen i den gällande lagen och den juridiska litteraturen är det oklart om en bolagsmans självständiga rätt att sköta bolagets angelägenheter kan begränsas i förhållande till utomstående förutom i bolagsavtalet också genom andra överenskommelser mellan bolagsmännen. På basis av 2 kap. 1 § 1 mom. i förslaget bestäms bolagsmännens rättigheter och skyldigheter i första hand enligt bolagsavtalet. Bolagsavtalet ska enligt förslaget upprättas skriftligt. Ändringar i avtalet träder ikraft genom registreringen.
3 kap. Företrädande av öppna bolag
1 §.Bolagsmännens rätt att företräda bolaget. I 2 mom. ersätts uttrycket "avtal mellan bolagsmännen" med ordet "bolagsavtalet".
5 kap. Likvidation av öppna bolag
1 §.Upplösning av bolaget. Paragrafens 1 och 2 mom. motsvarar den gällande lagen. I paragrafen föreslås ett nytt 3 mom., enligt vilket det i bolagsavtalet, med avvikelse från den gällande lagen, redan när bolaget bildas eller under verksamhetens gång ska kunna överenskommas hur ett öppet bolag ska upplösas. Om det inte finns en överenskommelse om upplösningsförfarandet i bolagsavtalet, kan bolagsmännen på det sätt som föreskrivs i denna paragraf avtala om det efter det att ett yrkande på upplösning har framställts. Till den del det i bolagsavtalet inte finns en överenskommelse och bolagsmännen inte avtalar om upplösning, tillämpas i sista hand bestämmelserna i detta kapitel.
Dessutom föreslås det att 3 mom. i den gällande lagen spjälks upp i ett nytt 4 och 5 mom. I det nya 4 mom. föreskrivs det om tidpunkten för upplösning. Innehållet motsvarar den första meningen i gällande 3 mom. I momentet har det också beaktats att upplösningsförfarandet kan regleras i bolagsavtalet. I det nya 5 mom. föreskrivs det i enlighet med den princip som framgår av gällande 3 mom. om förutsättningarna för att komma överens om upplösningsförfarandet i bolagsavtalet eller genom något annat avtal mellan bolagsmännen.
Enligt 3 mom. i den gällande lagen får ett avtal om upplösning av bolaget inte ingås utan samtycke av bolagsmannens konkursbo, utmätningsborgenären, den som köpt andelen vid exekutiv auktion eller bolagsmannens dödsbo. I det föreslagna 5 mom. utsträcks kravet att gälla också registrering av ett villkor i bolagsavtalet som gäller upplösning av bolaget. Kravet gäller både att ta in ett upplösningsvillkor i bolagsavtalet och att ändra ett upplösningsvillkor i bolagsavtalet. Enligt det föreslagna 1 kap. 4 § 4 mom. får en ändring av bolagsavtalet inte verkställas förrän ändringen har registrerats. Avsikten är att medverkan av bolagsmannens konkursbo, utmätningsborgenären, den som har köpt andelen på exekutiv auktion och bolagsmannens dödsbo ska krävas också när bolagsmännen i dessa situationer försöker komma överens om upplösningsförfarandet genom att ändra bolagsavtalet. Den föreslagna bestämmelsen lämpar sig också för kommanditbolag med stöd av lagens 7 kap. 2 §. På skifte av egendomen i ett bolag som upplöses tillämpas 6 kap. 2 §, om inte bolagsmännen i bolagsavtalet eller efter ett yrkande på upplösning har kommit överens om annat separat. Det föreslagna 5 mom. ska tillämpas också på sådana registreringar av ett villkor i bolagsavtalet och på separata avtal.
Enligt förslaget kan bolagsmännen i princip enhälligt fatta beslut om ändring av de bestämmelser i bolagsavtalet som gäller upplösning av bolaget. De återvinningsgrunder som anges i lagen om återvinning till konkursbo (758/1991, återvinningslagen) och i utsökningsbalken (705/2007) kan i samband med bolagsmannens konkurs eller utmätning av bolagsandelen bli tillämpliga på sådana ändringar av bolagsavtalet. När dessa grunder föreligger får det genom domstols beslut fastställas att en rättshandling eller en åtgärd jämförbar med en rättshandling som gäller en gäldenärs egendom ska gå åter. Enligt 5 § i återvinningslagen och 3 kap. 84 § i utsökningsbalken återgår en rättshandling om en viss borgenär genom den, ensamt eller i förening med andra åtgärder, på ett otillbörligt sätt har gynnats framför andra eller gäldenärens egendom har undandragits borgenärerna. En förutsättning för återgång är att gäldenären när rättshandlingen skedde var insolvent eller att rättshandlingen bidrog till att han blev insolvent. Bolagsmännen i ett personbolag anses enligt 3 § i återvinningslagen som närstående till varandra. Bolagsmännen anses således enligt förutsättningarna för återgång av en rättshandling ha känt till gäldenärens insolvens eller överskuldsättning samt de omständigheter som gjorde rättshandlingen otillbörlig, om det inte görs sannolikt att bolagsmännen vare sig hade eller borde ha haft kännedom om nämnda omständigheter. Av bolagsmansförhållandet följer också att den frist på fem år som anges i 5 § 3 mom. i återvinningslagen inte tillämpas på återgång. Dessa bestämmelser i återvinningslagen och utsökningsbalken skyddar bolagsmannens borgenärer i situationer då man på grund av bolagsmannens insolvens försöker ändra bolagsavtalets bestämmelser om upplösning av bolaget till nackdel för bolagsmannens borgenärer. Ett sådant samtyckesförfarande som i förslaget finns inte i aktiebolagslagen när det gäller ändring av bolagsordningen. En ändring av ett aktiebolags bolagsordning t.ex. genom en begränsning av en aktieägares rätt till bolagets medel vid upplösning av bolaget eller genom en avvikelse från lagens presumtionsbestämmelse om verkligt värde i fråga om en akties inlösenpris förutsätter således inte samtycke av aktieägarens borgenärer.
Till följd av dessa ändringar flyttas den gällande lagens 4 mom. och blir 6 mom., med den ändringen att det där tas hänsyn till möjligheten att komma överens om upplösningsförfarandet i bolagsavtalet.
2 §.Uppsägning av bolagsavtalet. Det föreslås att 3 mom. ändras så att den uppsägningsrätt som avses i momentet i fråga om en juridisk person som är bolagsman i ett öppet bolag eller ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag samt i fråga om en tyst bolagsman i ett kommanditbolag ändras till en presumtionsbestämmelse från vilken avvikelse kan göras i bolagsavtalet. Ändringen gäller inte en fysisk person som är bolagsman i ett öppet bolag eller ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag.
Genom ändringen blir det lättare att bilda ett öppet bolag och ett kommanditbolag för en periodisk bolagstid som varar längre än tio år. Detta kan behövas t.ex. vid investeringsverksamhet och industriverksamhet som förutsätter långfristiga investeringar. Förslaget inverkar inte på tillämpningen av den allmänna bestämmelsen om jämkning i 36 § i rättshandlingslagen och av 5 kap. 5 § i den gällande lagen. Enligt den sistnämnda kan bolaget upplösas, när förutsättningarna för bolagsförhållandet har upphört.
Dessutom föreslås det ett förtydligande av uppsägningsrätten när bolagstiden har förlängts. Enligt förslaget föreligger sådan uppsägningsrätt som avses i momentet inte, om bolagsmännen kommer överens om att förlänga en bolagstid på högst tio år med ytterligare högst tio år. Tidpunkten när bolagstiden inleds bestäms på basis av bolagsavtalet. Förslaget motsvarar det rådande rättsläget, även om en motsvarande uttrycklig bestämmelse inte finns i den gällande lagen. Förslaget motsvarar den tolkning som ges i den juridiska litteraturen (Wilhelmsson ja Jääskinen 2001, s. 245).
6 §.Inlösen av bolagsandel. Det föreslås att paragrafen förtydligas så att det i bolagsavtalet kan överenskommas också om förutsättningarna för inlösen. Det föreslås dessutom att det för en sådan ändring av bolagsavtalet och ett sådant beslut av de övriga bolagsmännen som gäller inlösen av bolagsandel ska krävas samtycke av bolagsmannens konkursbo, utmätningsborgenären, den som köpt andelen vid exekutiv auktion och dödsboet på samma sätt som det i 1 § i detta kapitel föreskrivs om en ändring av bolagsavtalet som gäller upplösning av bolaget och om något annat avtal mellan bolagsmännen.
I enlighet med ordalydelsen i den gällande paragrafens 4 mom. tillämpas på förutsättningarna för, villkoren för och förfarandet vid inlösen bestämmelserna i denna paragraf, om inte annat har avtalats. Enligt den juridiska litteraturen är det möjligt att med denna bestämmelse som grund avtala också om andra förutsättningar för inlösen (Airaksinen ja Kymäläinen, Yritysoikeus, 2014, s. 173). Enligt föreslaget kan det i bolagsavtalet på ett för bolagets och bolagsmännens borgenärer bindande sätt överenskommas om förutsättningarna för, förfarandet vid och övriga villkor för inlösen av bolagsandel. Denna ändring inverkar inte på tillämpningen av de tvingande bestämmelserna i 5 § om upplösning av bolaget. Ändringen skapar klarhet i och gör det lättare att ordna inlösen av en bolagsandel.
Enligt det föreslagna 1 mom. kan det överenskommas om inlösenvillkor också i bolagsavtalet. Beslutet om att ta in en bestämmelse om inlösen i bolagsavtalet ska vara enhälligt, om det inte i bolagsavtalet finns andra överenskommelser om ändring av bolagsavtalet. Det kan i bolagsavtalet överenskommas att avtalet ändras och beslut om inlösen fattas t.ex. genom majoritetsbeslut av bolagsmännen. När ett villkor för inlösen tas in i bolagsavtalet och när villkoret ändras ska detta anmälas för registrering i handelsregistret. Ändringen träder i kraft genom registreringen och förutsättningarna för inlösen kommer också till utomståendes kännedom. För tydlighets skull föreslås en uttrycklig bestämmelse om att det i bolagsavtalet kan överenskommas om alla villkor för inlösen.
I och med förslaget kan bolagsmännen på ett för sina borgenärer bindande sätt på förhand i bolagsavtalet komma överens t.ex. om på vilka villkor den bolagsmans bolagsandel löses in som kan åberopa en grund för upplösning av bolaget. Inlösen kan också utgöra ett alternativ till sådan upplösning av bolaget som avses i 1 § 2 mom. på det sätt som anges i bolagsavtalet. I bolagsavtalet kan det överenskommas t.ex. om inlösningsrätt, vilka som har rätt till inlösen, lösensumman och betalning av den samt ställande av säkerhet.
Såsom i den gällande lagen kan lösensumman och de övriga villkoren för inlösen jämkas med stöd av 36 § i rättshandlingslagen, om bestämmelsen är oskälig.
I det nya 2 mom. föreskrivs det om ställningen för borgenärer och andra rättsinnehavare i förhållande till den bolagsman som är föremål för inlösen. Avsikten är att skyddsbestämmelserna om bolagsmannens borgenärer och rättsinnehavare inte ska kunna kringgås med en sådan inlösningsbestämmelse i bolagsavtalet eller ett sådant beslut av de övriga bolagsmännen som fattas eller registreras när en sådan situation som avses i 1 § är aktuell. För att upplösning av bolaget ska kunna undvikas genom inlösen av den bolagsmans bolagsandel som åberopar en upplösningsgrund, kan bolagsandelen alltid i sista hand lösas in på de villkor som anges i 3 och 4 mom. i paragrafen. De återvinningsgrunder som nämns i samband med kapitlets 1 § kan bli tillämpliga också om man på grund av en bolagsmans insolvens har försökt ändra de bestämmelser i bolagsavtalet som gäller inlösen av bolagsandel till nackdel för bolagsmannens borgenärer.
Till följd av ändringen flyttas 2—4 mom. i den gällande lagen och blir 3—5 mom., med den ändringen att det i det nya 5 mom. har tagits hänsyn till möjligheten att komma överens om inlösenvillkoren i bolagsavtalet.
7 §.Inlösningstvister. I paragrafen föreslås bli föreskrivet om behandlingen av tvister som beror på den inlösningsrätt som avses i 6 §. Paragrafens 1 mom. om deponering av lösensumman och väckande av talan för fastställande av lösensumman och övriga villkor motsvarar till innehållet den gällande lagen. Till följd av att överexekutorerna avvecklats tas de deponeringar som nämns i paragrafen nu emot av regionförvaltningsverken. Förslaget avviker därför till ordalydelsen från den gällande lagen så att lösensumman i stället för hos överexekutor deponeras hos regionförvaltningsverket på bolagets hemort.
Enligt 2 mom. kan bolagsmännen på samma sätt som i den gällande lagen antingen på förhand i bolagsavtalet eller separat när en inlösningstvist uppkommit komma överens om att inlösningstvisten ska behandlas i ett annat förfarande än det som avses i 1 mom. I momentet har det tagits hänsyn också till de i 6 § 1 mom. i detta kapitel avsedda olika sätten för att bestämma och komma överens om inlösenvillkoren och inlösningsförfarandet.
14 §.Beslut om fortsatt verksamhet. Hänvisningsbestämmelsen i 1 mom. om vilka bestämmelser som ska tillämpas på inlösen föreslås bli ändrad på grund av ändringen av 6 § i kapitlet.
6 kap. Skifte av ett öppet bolags egendom
2 §.Skiftesgrund. I 3 mom. föreslås det ett förtydligande om att bolagsmännen på ett sätt som är bindande för utomstående kan komma överens om skifte av bolagets egendom i bolagsavtalet. På registrering av en bestämmelse i bolagsavtalet som gäller skifte av egendom tillämpas 5 kap. 1 § 5 mom. i förslaget, enligt vilket en ändring av bolagsavtalet förutsätter samtycke av bolagsmannens konkursbo, utmätningsborgenären, den som köpt andelen vid exekutiv auktion eller bolagsmannens dödsbo i det fall att upplösningen av bolaget beror på bolagsmannens konkurs, utmätning av bolagsandelen eller bolagsmannens död. På sådana ändringar av bolagsavtalet som gäller skifte av egendom kan de återvinningsgrunder som nämns ovan i samband med 5 kap. 1 § tillämpas, om man på grund av bolagsmannens insolvens försöker ändra de bestämmelser i bolagsavtalet som gäller skifte av bolagets egendom till nackdel för bolagsmannens borgenär.
7 kap. Kommanditbolag
1 §.Bolagsmännen. Paragrafen föreslås bli upphävd eftersom motsvarande bestämmelser föreslås i 1 kap. 1 § 3 mom.
2 §.De stadganden som skall tillämpas. Det föreslås att ordalydelsen i 2 mom. ändras i enlighet med den allmänna linjen i lagförslaget så att de i paragrafen nämnda presumtionsbestämmelser som gäller kommanditbolag ska tillämpas om inte annat överenskommits i bolagsavtalet eller separat. I förhållandena mellan bolagsmännen är det fortfarande möjligt att avvika från presumtionsbestämmelsen också genom delägaravtal. På basis av momentet kan bolagsmännen i bolagsavtalet på ett för utomstående bindande sätt avvika bl.a. från de presumtionsbestämmelser i kapitlet som gäller upplösning av kommanditbolag i 8 § eller om skifte av egendom i 9 §. Dessutom kan bolagsmännen komma överens om upplösning, inlösen av bolagsandel och skifte av egendom också efter det att en upplösningsgrund har åberopats. Kraven i 5 kap. 1 och 6 § om att konkursboet, utmätningsborgenären eller den som köpt andelen vid exekutiv auktion eller dödsboet ska samtycka till registrering av eller någon annan överenskommelse om ett upplösnings- eller inlösenvillkor i bolagsavtalet som avviker från lagen, ska tillämpas också på kommanditbolag.
6 §.Tysta bolagsmäns gäldsansvar. Det föreslås att ordalydelsen i 2 mom. ses över utgående från den allmänna linjen i lagförslaget så att uttrycket "avtal mellan bolagsmännen" ersätts med ordet "bolagsavtalet". I momentet föreskrivs det om rätt för en borgenär att kräva betalning ur en tyst bolagsmans insats i det fall att insatsen minskas. Ändringen inverkar inte på bestämmelsens innehåll.
8 kap. Ändring av bolagsform och fusion av bolag
6 §.Fusion. I 4 mom. föreskrivs det om fusion när företagsinteckning har fastställts i ett i fusionen deltagande bolags egendom. Enligt momentet förutsätter registrering av fusionen en registrering av hur inteckningarnas företrädesrätt är reglerad, om företagsinteckningen hänför sig till flera än ett av de i fusionen deltagande bolagens egendom. Förslaget motsvarar till innehållet den gällande lagen och 16 kap. 15 § 4 mom. i aktiebolagslagen. Enligt förslaget ska det i momentet inte längre nämnas att det överlåtande bolagets tillgångar och skulder övergår på det övertagande bolaget genom en anteckning i handelsregistret genom registreringen. En motsvarande allmän bestämmelse om rättsverkningarna av fusion föreslås i paragrafens 5 mom.
I 5 mom. föreskrivs på samma sätt som i den gällande lagen att fusionen ska anmälas till handelsregistret. I momentet föreslås det också bli föreskrivet om rättsverkningarna av att fusionen registrerats. Enligt förslaget övergår det överlåtande bolagets tillgångar och skulder utan likvidationsförfarande till det övertagande bolaget genom registreringen. Samtidigt upplöses det överlåtande bolaget och det nya bolag som eventuellt bildas vid fusionen uppkommer. Förslaget motsvarar 16 kap. 16 § 1 mom. i aktiebolagslagen och 20 kap. 17 § 1 mom. i lagen om andelslag. Fusion med ett existerande bolag förutsätter i praktiken en ändring av bolagsavtalet också för det övertagande bolaget. Om detta avtalas i det avtal om fusion som anges i 1 mom. Också en sådan ändring av bolagsavtalet träder i kraft när fusionen har registrerats.
7 §.Inlösen. Hänvisningsbestämmelsen i 1 mom. om lösen för bolagsandelen föreslås bli ändrad då lagens 5 kap. 6 § ändras. Förslaget motsvarar innehållsmässigt den gällande lagen.