Regeringens proposition
RP
170
2017 rd
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om Finlands skogscentrals system för skoglig information
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
I denna proposition föreslås det att lagen om Finlands skogscentrals system för skoglig in-formation ska ändras så att det blir möjligt att lämna ut sådana offentliga uppgifter som be-traktas som miljöinformation från systemet för skoglig information utan de nuvarande förfa-randena för utlämnade av uppgifter. I propositionen ingår det också bestämmelser som har samband med skyddet för personuppgifter. Dessutom ska bestämmelsen om felfrihet för in-formationen om skogstillgångar ändras så att Finlands skogscentral kan ta emot uppgifter om skogstillgångar som lämnas av vem som helst.  
Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt. 
ALLMÄN MOTIVERING
1
Inledning
Projektet Skogsdata och elektroniska tjänster är ett led i spetsprojektet "Fram för trä och nya skogsprodukter" i regeringsprogrammet för statsminister Juha Sipiläs regering. Syftet med projektet är att effektivisera utnyttjandet av informationen om skogstillgångar genom att förbättra informationens kvalitet och tillgänglighet samt genom att utveckla de elektroniska tjänsterna.  
Enligt gällande lagstiftning begränsas utlämnandet av information om skogstillgångar av bestämmelserna om skydd för personuppgifter. Statsminister Juha Sipiläs regeringsprogram innehåller ett mål om att det genom öppna data och bättre utnyttjande av datalager skapas förutsättningar för nya affärsverksamhetsidéer. Europeiska kommissionens formella underrättelse 2015/2125 till Finland har också samband med bättre utnyttjande av datalager. Finlands regering tog den 25 september 2015 emot Europeiska kommissionens formella underrättelse till Republiken Finland med stöd av artikel 258 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Den formella underrättelsen gällde genomförandet av direktiv 2003/4/EG om allmänhetens tillgång till miljöinformation. Kommissionen ansåg att Finland inte hade uppfyllt alla sina skyldigheter enligt artiklarna 3.1 och 4.2 i direktivet. Finland har i november 2015 lovat kommissionen att ändra lagen om Finlands skogscentrals system för skoglig information (419/2011) så att bestämmelserna om skydd av personuppgifter framöver inte begränsar utlämnandet av offentlig miljöinformation. I praktiken innebär detta att sådana begäranden om uppgifter inte ska behöva motiveras. Den 25 juli 2016 gav kommissionen Finland ett motiverat yttrande i samma ärende. Om Finland inte ändrar sin lagstiftning så att den i fråga om systemet för skoglig information motsvarar direktivet, kan kommissionen väcka talan mot Finland vid Europeiska unionens domstol. Syftet med propositionen är att i fråga om systemet för skoglig information harmonisera lagstiftningen med direktivet. Frågan granskas nedan i avsnitt 2.2 i den allmänna motiveringen till denna proposition. 
Ett av målen för propositionen är att kvaliteten på informationen om skogstillgångar ska bli bättre. Genom samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn kan man effektivisera uppdateringen av informationen om skogstillgångar och förbättra informationens kvalitet. Genom att utnyttja olika myndigheters datamaterial kan man dessutom effektivisera den elektroniska behandlingen av förvaltningsärenden. 
2
Nuläge
2.1
Lagstiftning och praxis
Lagen om Finlands skogscentrals system för skoglig information (nedan lagen om skoglig information) trädde i kraft den 1 januari 2012. I lagen regleras registerföringen i anslutning till informationssystemet. Den utgör en offentlig förvaltningsuppgift som Finlands skogscentral (nedan skogscentralen) ska sköta. Lagen gäller uttryckligen behandling av personuppgifter.  
Behandlingen av personuppgifter i systemet för skoglig information omfattas parallellt av la-gen om skoglig information, personuppgiftslagen (523/1999) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999, nedan offentlighetslagen). Enligt lagen om skoglig information får även sådana uppgifter som inte är personuppgifter registreras i systemet för skoglig information. Även på de uppgifterna tillämpas offentlighetslagen.  
Systemet för skoglig information – användningsändamål och datainnehåll 
Lagen om skoglig information innehåller bestämmelser om systemet för skoglig information och dess användningsändamål. I lagen preciseras de offentliga förvaltningsuppgifter för vars skötsel skogscentralen får använda informationssystemet. I lagen anges informationskategorierna för systemet för skoglig information. I informationssystemet registreras information om skogscentralens skötsel av förvaltningsärenden. De övriga informationskategorierna i informationssystemet är sådan information om skogstillgångar som gäller fysiska personer, sådana uppgifter om ägande och besittning av fastigheter som gäller fysiska personer och sådana kunduppgifter som gäller fysiska personer. Centrala begrepp i anslutning till systemet för skoglig information är information om skogstillgångar och skogliga data. Med information om skogstillgångar avses lägesbundna uppgifter om skogar och om skötseln och användningen av dem. Skogliga data är ett vidare begrepp. Med skogliga data avses uppgifter om förvaltningsärenden som behandlas vid skogscentralen, information om skogstillgångar samt uppgifter om fastigheter och om skogscentralens kunder. 
I dagens läge samlas informationen om skogstillgångar in genom en laserskanningsmetod som baserar sig på fjärranalys. Tidigare har information också samlats in på fältet av anställda. Skogscentralens system för skoglig information innehåller information om skogstillgångar som samlats in på båda sätten. Information om skogstillgångar finns både i form av rasterrutor och i form av beståndsfigurer. Den rasterbaserade informationen om skogstillgångar presenteras på ett rutfält med rutor på 16 meter gånger 16 meter. Den rasterbaserade informationen om skogstillgångar innehåller endast information om ståndort och trädbestånd. Informationen baserar sig på den tidpunkten då informationen samlades in. Informationen om skogstillgångar har traditionellt presenterats i form av beståndsfigurer. Den rasterbaserade informationen om skogstillgångar som tagits fram genom fjärranalys omvandlas till figurinformation. Enligt 2 § i lagen om skoglig information avses med en figur ett område som har avgränsats i syfte att uppnå en så stor homogenitet som möjligt med tanke på ståndort, trädbestånd och eventuellt behov av åtgärder. Storleken på figurerna kan variera och den genomsnittliga storleken är ca 1,5 hektar. En figur innehåller information om ståndort och trädbestånd samt om åtgärdsförslag som gäller skogsvårdsarbeten och avverkningar och eventuellt också information om döda trädbestånd och om mångfalden. Informationen på figurnivå uppdateras med hjälp av uppgifter om vidtagna åtgärder och tillväxtmodeller. Enligt lagen om Finlands skogscentral (418/2011) hör det till skogscentralens uppgifter att bl.a. tillhandahålla rådgivning och information som främjar skogsbruket. De åtgärdsförslag som gäller skogsvårdsarbeten och avverkningar utgör en del av den rådgivning och information som främjar skogsbruket, som skogscentralen tillhandahåller privata markägare. Åtgärdsförslagen baserar sig på publikationen Råd i god skogsvård och har i huvudsak tagits fram genom modeller. När det gäller material som har samlats in på fältet kan åtgärdsförslagen basera sig på en planerares förslag. Ett årgärdsförslag är bara ett av flera skogsvårdsalternativ. Åtgärdsförslagen representerar inte markägarens intentioner och markägaren är inte skyldig att följa dem.  
Insamling av information om skogstillgångar och informationens aktualitet 
Skogscentralen har uppdaterad information om skogstillgångar gällande ett område på 11,6 miljoner hektar. Två tredjedelar av detta material har samlats in med en ny metod som baserar sig på fjärranalys. Resten av informationen har samlats in på fältet 2004 eller senare. En metod för insamling av information om skogstillgångar som baserar sig på fjärranalys togs i bruk 2010. Den information som tagits fram genom fjärranalys finns både i form av rasterrutor och i form av beståndsfigurer. Den information om skogstillgångar som samlats in på fältet finns endast i form av beståndsfigurer. 
Den information om skogstillgångar som finns i form av beståndsfigurer håller man uppdaterad. Uppdateringen är ett arbete som fortgår mellan inventeringarna, och det har satts upp rikttider för uppdateringar som görs på basis av olika informationskällor. I samband med uppdateringen görs det inte några separata fältbesök. Uppdateringsarbetet avser i första hand informationen om beståndsfigurernas beskaffenhet. Gränserna för en beståndsfigur ändras när sådana ändringar ingår i den tillgängliga uppdateringsinformationen eller när ändringarna på något annat sätt kan verifieras tillräckligt noggrant. Som informationskällor i uppdateringsarbetet används de anmälningar om användningen av skog som kommer in till skogscentralen, handlingar som har samband med finansieringen av ett hållbart skogsbruk, uppdateringsinformation som fås av markägare och skogsbranschaktörer, direkt eller via tjänsten MinSkog.fi, samt uppdateringsinformation som fås av andra myndigheter (bl.a. ändrade fastighetsgränser och nya naturskyddsområden). Därtill görs det varje år en tillväxtberäkning för hela det figurbaserade materialet. 
För närvarande täcker den uppdaterade figurbaserade informationen om skogstillgångar i Finlands skogscentrals system för skoglig information 82 procent av de enskilda skogarnas areal. Med enskilda skogar avses skogar som ägs av enskilda personer, beskattningssammanslut-ningar och oskiftade dödsbon. Även samfällda skogar räknas som enskilda skogar. Efter att det pågående inventeringsprogrammet slutförts 2020 täcker den uppdaterade informationen om skogstillgångar alla enskilda skogar.  
Insamlingen av information om skogstillgångar genom fjärranalys omfattar alla ägargrupper. I Finlands skogscentrals system för skoglig information finns det information om skogstillgångar som gäller andra skogar än enskilda skogar för ett område på 1,8 miljoner hektar. Denna information finns i regel endast i form av rasterrutor. Avsikten är att under 2017 föra in information om forststyrelsens skogstillgångar i skogscentralens databas över skogstillgångar. 
Utlämnande av information 
I lagen om skoglig information finns det bestämmelser om utlämnande av uppgifter till utomstående. Enligt lagen om skoglig information får personuppgifter ur systemet för skoglig information lämnas ut i form av en kopia eller en utskrift eller i elektronisk form, om förutsättningarna för att lämna ut uppgifter enligt 16 § 3 mom. i offentlighetslagen uppfylls. I 16 § 3 mom. i offentlighetslagen föreskrivs det att personuppgifter ur en myndighets personregister, om inte något annat särskilt bestäms i lag, får lämnas ut i form av en kopia eller en utskrift eller i elektronisk form om mottagaren enligt bestämmelserna om skydd för personuppgifter har rätt att registrera och använda sådana personuppgifter. Lagen om skoglig information innehåller bestämmelser om utlämnande av uppgifter för direktmarknadsföring och andra adresserade försändelser, för forskning och för tolkning av beståndsdata vid fjärranalys. Det finns också en bestämmelse om utlämnande av offentliga uppgifter genom teknisk anslutning.  
Uppgifterna i systemet för skoglig information består till största delen av offentliga uppgifter. Till den del det är fråga om utlämnande av offentliga personuppgifter, ska mottagaren med stöd av lagen om skoglig information, personuppgiftslagen eller någon annan lag ha rätt att behandla de begärda uppgifterna.  
Rätten att behandla skogliga data som gäller en fysisk person grundar sig i praktiken i de flesta fall på markägarens samtycke. Skogscentralens tjänst MinSkog.fi är en elektronisk tjänst för markägare och aktörer i skogsbranschen. Med hjälp av tjänsten i fråga har man kunnat lämna ut uppgifter genom en teknisk anslutning. De samtycken som lämnats till skogscentralen, med stöd av vilka skogliga data har lämnats ut, täcker ca 25 procent av arealen för den uppdaterade informationen om skogstillgångar gällande enskilda skogar. Samtycke kan ha lämnats för en eller flera skogsbranschaktörer. I de samtycken som hänför sig till tjänsten MinSkog.fi har det gjorts skillnad mellan om mottagaren har rätt att registrera uppgifterna i ett eget datasystem eller inte. I en del samtycken har det endast getts tillstånd till att uppgifterna läses, inte till att uppgifterna registreras i mottagarens datasystem. Det har getts sammanlagt 348 000 tillstånd att överföra eller läsa information. Största delen av samtyckena har lämnats i pappersform. Administreringen och uppdateringen av samtyckena tar varje år 3–5 årsverken av arbetstiden vid skogscentralen. 
Det har lämnats ut information om skogstillgångar gällande en areal på ungefär två miljoner hektar. Den utlämnade informationen har varit information om skogstillgångar på figurnivå. Information om skogstillgångar har i huvudsak lämnats ut i enlighet med det förfarande som föreskrivs i 13 a § i lagen om skoglig information. Information har lämnats ut antingen på basis av de samtycken som lämnats i pappersform och som förvarats hos skogscentralen eller på basis av de elektroniska samtycken som lämnats i tjänsten i MinSkog.fi. Att information om skogstillgångar lämnas ut genom en teknisk anslutning är inte det enda sättet att lämna ut uppgifter. Uppgifter kan också lämnas ut i form av en kopia eller en utskrift eller i elektronisk form. Det har varje år kommit in 50–100 sådana andra begäranden om information till skogscentralen.  
2.2
Lagstiftning och praxis inom Europeiska unionen
Propositionen har samband med uppgifters offentlighet samt integritetsskydd. Internationella fördrag och Europeiska unionens lagstiftning med anknytning till uppgifters offentlighet och integritetsskydd har granskats i förarbetena till lagen om skoglig information (RP 261/2010 rd, s. 10–14). De föreslagna ändringarna hänför sig till centrala delar till begreppet personuppgifter och omnämnanden av det begreppet i Europeiska unionens lagstiftning.  
Begreppet personuppgifter 
Enligt definitionen i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (nedan dataskyddsdirektivet) avses med personuppgifter varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person (den registrerade). En identifierbar person är en person som kan identifieras, direkt eller indirekt, framför allt genom hänvisning till ett identifikationsnummer eller till en eller flera faktorer som är specifika för hans fysiska, fysiologiska, psykiska, ekonomiska, kulturella eller sociala identitet.  
Genom dataskyddsdirektivet inrättades det en i artikel 29 avsedd arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter som är samansatt av företrädare för datasekretessmyndigheterna i alla länder inom Europeiska unionen, Europeiska datatillsynsmannen och företrädare för Europeiska kommissionen. Arbetsgruppen ska vara rådgivande och oberoende. Arbetsgruppen har gett ett yttrande om begreppet personuppgifter (yttrande 4/2007). I yttrandet granskas olika beståndsdelar av begreppet personuppgifter. Begreppet personuppgifter är brett. I bestämmelserna i lagen om skoglig information har det nämnda yttrandet beaktats bl.a. så att systemet för skoglig information betraktas som ett enda personregister, trots att det funktionellt är uppdelat i olika delar. Informationen om skogstillgångar har på ett mycket brett sätt tolkats som personuppgifter eftersom informationen hos skogscentralen i praktiken alltid kopplas samman med den berörda markägaren. När uppgifter lämnas ut har informationen om skogstillgångar betraktats som personuppgifter oberoende av om uppgifterna ens är avsedda att kopplas samman med den berörda markägaren, som är en fysisk person.  
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) tillämpas från och med den 25 maj 2018. Genom förordningen ska dataskyddsdirektivet upphöra att gälla med verkan från och med den angivna dagen. Enligt förordningen ska hänvisningar till det upphävda dataskyddsdirektivet anses som hänvisningar till förordningen i fråga.  
I artikel 4 i den allmänna dataskyddsförordningen finns flera definitioner. Enligt den allmänna dataskyddsförordningen avses med personuppgifter varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person (nedan kallad en registrerad), varvid en identifierbar fysisk person är en person som direkt eller indirekt kan identifieras särskilt med hänvisning till en identifierare som ett namn, ett identifikationsnummer, en lokaliseringsuppgift eller onlineidentifikatorer eller en eller flera faktorer som är specifika för den fysiska personens fysiska, fysiologiska, genetiska, psykiska, ekonomiska, kulturella eller sociala identitet. Definitionen liknar definitionen i dataskyddsdirektivet. Med tanke på denna proposition är förordningens definition av register central. Enligt förordningen avses med register en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgänglig enligt särskilda kriterier, oavsett om samlingen är centraliserad, decentraliserad eller spridd på grundval av funktionella eller geografiska förhållanden. Av definitionen på register framgår klart att ett informationssystem kan anses vara ett personregister även om det funktionellt är uppdelat i olika delar. 
Tillgången till miljöinformation 
Systemet för skoglig information innehåller lägesbundna uppgifter om skogar och om skötseln och användningen av dem. Bestämmelser om dessa frågor finns i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG om allmänhetens tillgång till miljöinformation och om upphävande av rådets direktiv 90/313/EEG, nedan direktivet om miljöinformation. I artikel 2 i direktivet finns det definitioner på offentlig myndighet och miljöinformation. Definitionerna är breda. Skogscentralen är en sådan offentlig myndighet som avses i artikel 2 i direktivet. I artikel 2 definieras miljöinformation på följande sätt: 
"I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges: 
1. miljöinformation: all information i skriftlig form, bild- eller ljudform, elektronisk eller an-nan materiell form om 
a) tillståndet för olika delar av miljön, som luft och atmosfär, vatten, mark, land, landskap och naturområden, inbegripet våtmarker, kust- och havsområden, biologisk mångfald och dess delar, inklusive genetiskt modifierade organismer, och samspelet mellan dessa delar, 
b) faktorer som substanser, energi, buller, strålning eller avfall, inklusive radioaktivt avfall, utsläpp i luften, utsläpp i vattnet och andra utsläpp i miljön som påverkar eller troligtvis påverkar de delar av miljön som anges i a, 
c) åtgärder (inklusive förvaltningsåtgärder) som policy, lagstiftning, planer, program, miljöavtal och verksamhet som påverkar eller troligtvis påverkar de delar och faktorer som anges i a och b samt åtgärder eller verksamheter som är avsedda att skydda dessa delar, 
d) rapporter om genomförandet av miljölagstiftningen, 
e) kostnads- och nyttoanalys och övriga ekonomiska analyser och antaganden som används inom ramen för de åtgärder och verksamheter som anges i c, och 
f) tillståndet för människors hälsa och säkerhet, inbegripet förorening av livsmedelskedjan, när det är relevant, villkoren för mänskligt liv, kulturplatser och byggnader i den utsträckning de påverkas eller kan påverkas av tillståndet i de delar av miljön som anges i a eller, genom dessa delar, av någon av de faktorer som anges i b och c". 
I artikel 3.1 i direktivet föreskrivs det på följande sätt om tillgång till miljöinformation på be-gäran: 
"Medlemsstaterna ska säkerställa att offentliga myndigheter i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv åläggs att tillhandahålla den sökande sådan miljöinformation som innehas av eller förvaras för dem utan att denne behöver ange skälen för sin begäran." 
I artikel 4 i direktivet föreskrivs det om undantag från rätten till information. Enligt artikel 4.1 kan en begäran om information under vissa förutsättningar avslås t.ex. om den begärda informationen inte innehas av den offentliga myndigheten, om begäran uppenbarligen är orimlig eller för allmänt formulerad eller om begäran avser handlingar som inte ännu har färdigställts eller interna handlingar. I artikel 4.2 a–h räknas det upp skäl till avslag som hänför sig bl.a. till sekretess som omfattar offentliga myndigheters förfaranden, internationella förbindelser, allmän säkerhet, det nationella försvaret, domstolsförfaranden, undersökningar av straffrättslig art, sekretess som omfattar kommersiell eller industriell information, immateriella rättigheter och skydd av miljön. I artikel 4.2 föreskrivs att medlemsstaterna får föreskriva att begäran om miljöinformation ska avslås, om utlämnande av informationen skulle ha negativa följder för "sekretess som omfattar personuppgifter och/eller akter om en fysisk person, om denna person inte har gett sitt medgivande till att informationen utlämnas till allmänheten, om sådan sekretess föreskrivs i nationell lagstiftning eller gemenskapslagstiftning" (artikel 4.2 f). I artikel 4.2 föreskrivs att de skäl till avslag som nämns i punkterna 1 och 2 ska tolkas restriktivt. I artikel 4.2 föreskrivs det dessutom att "inom dessa ramar och vid tillämpning av f ska medlemsstaterna se till att kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s.31) iakttas".  
Enligt artikel 4.4 ska miljöinformation som innehas av eller förvaras för offentliga myndigheter och som begärs av en sökande tillhandahållas till viss del, där det är möjligt att skilja ut sådana uppgifter som omfattas av artikel 4.1 d och e eller artikel 4.2 från den övriga begärda informationen.  
Enligt artikel 3 ska miljöinformationen lämnas ut i den form eller i det format som nämns i begäran om information, utom när den offentliga myndigheten kan tillämpa de undantag som nämns i artikeln i fråga. Vidare föreskrivs det i artikel 3 att offentliga myndigheter ska göra alla rimliga ansträngningar för att hålla miljöinformation som innehas av dem i en form eller ett format som lätt kan reproduceras och kommas åt med hjälp av telematik eller på annan elektronisk väg. Enligt artikel 8 i direktivet ska medlemsstaterna, så långt det är möjligt inom ramen för deras befogenheter, se till att all information som sammanställs av dem eller för deras räkning är aktuell, korrekt och jämförbar. Den metod som används vid sammanställningen av informationen bör också offentliggöras om så begärs eftersom detta är en viktig faktor vid bedömningen av den tillhandahållna informationens kvalitet (artikel 8 och skäl 20). 
Kommissionens överträdelseförfarande mot Finland 
Finlands regering tog den 25 september 2015 emot en formell underrättelse som Europeiska kommissionen riktat till Republiken Finland med stöd av artikel 258 i fördraget om Europe-iska unionens funktionssätt (FEUF). Den formella underrättelsen gällde genomförandet av direktivet om miljöinformation. Kommissionen ansåg att Finland inte hade uppfyllt alla sina skyldigheter enligt artiklarna 3.1 och 4.2 i direktivet.  
Kommissionen ansåg att lagen om skoglig information inte var förenlig med artikel 3 i direktivet om miljöinformation, eftersom alla uppgifter i systemet för skoglig information enligt den lagen anses vara personuppgifter oberoende av deras närmare innehåll. Enligt kommissionen kan all information i systemet inte betraktas som personuppgifter, så sådan information ska enligt direktivet kunna lämnas ut i form av miljöinformation till den som begärt informationen, utan att denne särskilt behöver ange vad informationen ska användas till. Dessutom konstaterade kommissionen att artikel 4.2 f, där det föreskrivs om undantag gällande personuppgifter, ska tolkas restriktivt. 
I det svar som Finlands regering gav kommissionen i november 2015 konstateras att regeringen har beslutat att vidta åtgärder för att ändra den nationella lagstiftningen. I svaret konstateras att informationen om skogstillgångar i systemet för skoglig information i huvudsak är offentlig information, men att utlämnandet av sådan information i form av en kopia, en utskrift eller i elektronisk form har begränsats på grund av kravet att en begäran om information enligt bestämmelserna om skydd för personuppgift ska motiveras. Finlands regering har meddelat kommissionen att den nationella lagstiftningen, dvs. lagen om Finlands skogscentrals system för skoglig information, ska ändras så att bestämmelserna om skydd för personuppgifter framöver inte begränsar utlämnandet av offentliga uppgifter som beskriver skogsmiljön ur systemet för skoglig information i form av kopior, utskrifter eller i elektronisk form. Detta innebär i praktiken att en begäran om information inte ska behöva motiveras om begäran gäller sådan offentlig miljöinformation som ingår i systemet för skoglig information.  
Finlands regering tog den 25 juli 2016 emot ett motiverat yttrande som Europeiska kommissionen riktat till republiken Finland. I det motiverade yttrandet framförs samma observationer angående genomförandet av direktivet om miljöinformation när det gäller systemet för skoglig information som i den formella underrättelsen. I det motiverande yttrandet hänvisas det dessutom till den information angående tidtabellen för lagstiftningsprojektet som Finland lämnat och konstateras att överträdelsen fortfarande är ett faktum. Finland lovade i september 2016 kommissionen att lagen om skoglig information ska ändras så att offentlig information som beskriver skogsmiljön efter en övergångstid i princip ska kunna lämnas ut ur systemet för skoglig information i form av en kopia, en utskrift eller i elektronisk form utan att begäran om information behöver motiveras. En ändring jämfört med vad som konstaterades i svaret på den formella underrättelsen i november 2015 var att markägare emellertid i fortsättningen under vissa förutsättningar skulle kunna kräva att information om skogstillgångar på figurnivå avlägsnas ur skogscentralens informationssystem.  
Bestämmelsen om den registrerades förbudsrätt visade sig vara juridiskt sett problematisk. Att uppgifter skulle ha fått avlägsnas ur systemet skulle i praktiken ha inneburit en avvikelse från offentlighetsprincipen. Det är möjligt att begränsa offentligheten av olika viktiga intressen. Sådana kan vara t.ex. skydd för privatlivet, affärshemligheter, intressen som hänför sig till nationens säkerhet, bevarandet av relationerna till en annan stat eller finans-, penning- och valutapolitiken. Handlingars offentlighet som enligt grundlagen utgör huvudregeln kan begränsas endast av tvingande skäl och endast särskilt genom en tillräckligt noggrant avgränsad lag. Ovannämnda krav uppfylldes inte. Dessutom skulle förslaget ha inneburit en avvikelse från principen om god informationshantering i 18 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. God informationshantering innebär bl.a. att man säkerställer uppgifternas integritet. Annanstans i lagstiftningen finns ingen motsvarande reglering. Jord- och skogsbruksministeriet förde diskussioner om saken med justitiekanslersämbetet. Av diskussionerna framgick det att tanken att en registrerad skulle ha rätt att kräva att uppgifter om honom eller henne avförs ur ett myndighetsregister anses vara främmande för det finska rättssystemet. 
Eftersom bestämmelsen om markägarens förbudsrätt visade sig vara juridiskt sett problematisk, har man i propositionen stannat för att offentlig information om skogstillgångar i fortsättningen ska kunna lämnas ut utan att en sådan begäran behöver motiveras. Av orsaker som har samband med skyddet för personuppgifter kan en begäran om information om skogstillgångar emellertid inte i fråga om fysiska personer göras på basis av namnet. Regeringen har behandlat ärendet i EU-ministerutskottet den 13 oktober 2017. Överträdelseförfarandet fortsätter tills kommissionen konstaterar att Finland uppfyller förpliktelserna i artiklarna 3 och 4 i direktivet om miljöinformation. 
INSPIRE-direktivet 
Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) (nedan INSPIRE-direktivet) skapar allmänna ramar i Europa för tillgången till och användningen av sådana geografiska data-mängder (i direktivet rumsliga datamängder) som vissa myndigheter innehar. Med INSPIRE-direktivet vill man skapa interoperabilitet för geografisk information (i direktivet rumslig in-formation), effektivisera användningen av den samt miljöövervakningen, öka samarbetet mellan myndigheterna samt skapa mångsidiga tjänster för allmänheten.  
Till tillämpningsområdet för INSPIRE-direktivet hör geografiska datamängder som innehas av offentliga myndigheter, som är i elektroniskt format och som hör till något av de teman som förtecknas i bilagorna I–III. Finlands skogscentral är den offentliga myndighet som avses i INSPIRE-direktivet. Sådana teman som nämns i bilagorna till direktivet är bl.a. jordmån, naturtyper och biotoper samt energiresurser. Den information om skogstillgångar som innehas av skogscentralen hör till dessa teman. 
Direktivet förpliktar myndigheterna att beskriva sådana geografiska datamängder som omfat-tas av direktivet. Myndigheterna ska skapa delbara geografiska datamängder och hålla dem uppdaterade samt se till att de är tillgängliga via ett datanät för visning och överföring. 
I Finland har INSPIRE-direktivet genomförts genom lagen om en infrastruktur för geografisk information (421/2009). Finlands skogscentrals datamaterial har inte gjorts tillgängligt för alla, eftersom bestämmelserna om skydd för personuppgifter har begränsat utlämnandet av uppgifter.  
Lagstiftningen i Sverige och direktivet om miljöinformation 
När det gäller lagstiftningen i andra länder granskas i denna proposition endast Sverige. Orsaken till detta är att Sverige och Finland, på grund av ländernas gemensamma historia, har snarlik offentlighetslagstiftning. Sverige-Finlands 1766 års tryckfrihetsförordning var den första lagen med bestämmelser om offentlighet för myndighetshandlingar. 
I Sverige har bestämmelserna i direktivet om miljöinformation genomförts nationellt genom tre författningar. Tryckfrihetsförordningen (SFS 1949:105) är en av Sveriges fyra grundlagar. I tryckfrihetsförordningen föreskrivs om offentlighetsprincipen. I enlighet med offentlighets-principen ska varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar. Principen innebär att allmänheten och massmedierna ska ha insyn i statens, kommunernas och myndigheternas verksamhet. I enlighet med tryckfrihetsförordningen ska allmänheten ha rätt att ta del av både handlingar som inkommit till myndigheten och handlingar som myndigheten upprättat. Endast med stöd av sekretessbestämmelsen kan myndigheten hemlighålla en handling. Dessutom är myndigheten skyldig att lämna ut offentliga uppgifter i handlingar. Med stöd av tryckfrihetsförordningen har var och en rätt att ta del av offentliga handlingar; vanligtvis utan att uppge orsak eller identitet. 
Den andra författningen som har samband med genomförandet av direktivet om miljöinformation är offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400). I offentlighets- och sekretesslagen föreskrivs bl.a. om handlingssekretess. I lagen finns en särskild bestämmelse om miljöinformation (10 kap. 5 §). Enligt bestämmelsen kan miljöinformation lämnas ut trots sekretessbestämmelserna om det är uppenbart att uppgiften har sådan betydelse från miljösynpunkt att intresset av allmän kännedom om uppgiften har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda. Enligt bestämmelsen gäller sekretessen inte för uppgift om utsläpp i miljön. Beträffande definitionen på miljöinformation hänvisas det i bestämmelsen till lagen om miljöinformation hos vissa enskilda organ (SFS 2005:181). Lagen behövdes av den anledningen att begreppet myndighet i Sverige inte sammanfaller med definitionen av myndighet i direktivet om miljöinformation. I Sverige gäller lagen vissa enskilda organ som sköter offentliga förvaltningsuppgifter. Sådana organ är t.ex. fiskevårds- och viltvårdsområdesföreningar samt vattenförbund. Lagen innehåller bestämmelser bl.a. om förfarandet i samband med en begäran om miljöinformation och om när en sådan begäran får avslås. Dessutom innehåller lagen en motsvarande intressevägningsbestämmelse som offentlighets- och sekretesslagen, enligt vilken en begäran om information inte får avslås enligt sekretessgrunderna i lagen om intresset av allmän kännedom om uppgifterna väger över sekretessintresset.  
Praxis i de övriga EU-medlemsstaterna 
Det finns skillnader mellan den miljöinformation som de olika EU-medlemsstaterna samlar in. Nedan beskrivs praxis i Sverige, Estland, Tyskland och Österrike kortfattat. För Estlands, Tysklands och Österrikes del begränsas beskrivningen till innehållet i ländernas geodataportaler (geoportal på engelska). 
I Sverige har skogliga grunddata samlats in genom en fjärranalysmetod som baserar sig på la-serskanning åren 2013–2015. Datan täcker 97 procent av skogsmarken. 
Sveriges skogsmyndighet (Skogsstyrelsen) tillhandahåller på internet information om kultur- och naturhänsyn, terräng och trädbestånd samt gallringsbehov, avverkningsanmälningar och utförda avverkningar i en karttjänst som är öppen för alla (https://skogskartan.skogsstyrelsen.se/skogskartan/). I tjänsten finns det dessutom satellitbilder och flygbilder från flera olika år. Av karttjänsten framgår inte gränserna mellan olika skogsfastigheter och tjänsten innehåller inte heller någon information om markägarna. 
Angående trädbeståndet finns det information om volym, medeldiameter, medelhöjd, grundyta och biomassa. Uppgifterna om trädbeståndet anges i rutor på 12 meter gånger 12 meter. I tjänsten finns ett verktyg för att sammanställa uppgifterna om enskilda rutor för ett område som användaren valt. Dessutom finns det trädhöjdsmodeller som baserar sig på laserdata, där trädbeståndets höjd anges i rutor på 2 meter gånger 2 meter. Med undantag för det sistnämnda materialet kan uppgifterna laddas ner via ett gränssnitt till applikationer för geografisk information. Skogsstyrelsen i Sverige erbjuder också ett gränssnitt för dataöverföring för allmänt bruk som möjliggör förfrågningar som gäller informationen om skogstillgångar.  
För markägare finns Mina Sidor med öppna data och möjlighet att bl.a. skicka in avverkningsanmälan. I tjänsten kan markägaren göra egna planer och spara dem: rita bestånd, räkna ut beståndens volymer och arealer, mäta avstånd och göra anteckningar. På Mina Sidor kan en markägare öppna sin plan och sina anteckningar för myndigheterna för en tid av 8 timmar. Markägaren kan också ge någon annan rättigheter att läsa uppgifterna. Rättigheterna kan gälla tillsvidare eller vara tidsbegränsade. 
I Estland är det lantmäterimyndigheten (Maa-amet), som lyder under miljöministeriet, som upprätthåller en karttjänst på nätet som är öppen för alla och gratis (http://geoportaal.maaamet.ee/eng/). I tjänsten finns mångsidigt kart- och flygbildsmaterial samt geografisk information. Där finns skogsinformation som gäller naturskydds- och Natura-områdena, terrängen och jordmånen. Dessutom har privatskogscentralen en kartapplikation. 
I Estlands privatskogscentrals (Erametsakeskus) kartapplikation kan man se skyddsområdena, skyddsskogszonerna och deras restriktionszoner, Natura 2000-områdena samt fastighetsregisteruppgifterna. Fastighetsregistret innehåller grundläggande uppgifter om en fastighets läge, registreringstidpunkt och fastighetsbeteckning samt dessutom användningsändamål och areal, där olika markkategorier, såsom skogsmark, anges separat. Av fastighetsregisteruppgifterna framgår dessutom markens värde enligt areal enligt olika markanvändningsändamål. 
I Tyskland har kartor, flygbilder och tematiska kartor avseende hela Förbundsrepubliken Tyskland och de olika förbundsländerna samlats i tjänsten Geoportal (http://www.geoportal.de). I tjänsten finns det färdiga tematiska kartor och med en sökfunkt-ion kan man söka den data som behövs. 
I fråga om hela Tyskland kan man se gränserna för naturreservat, nationalparker, biosfärområden, naturskyddsområden samt landskapsskyddsområden. Vilken närmare information om skogarna de olika förbundsländerna tagit fram varierar mellan de olika förbundsländerna. I förbundsländernas databaser finns det dessutom närmare information om t.ex. skogstyper, ståndortstyper, skogsskadeområden och områden med risk för skogsskador. 
I Österrikes geodataportal (http://www.geoland.at), som finns på internet, finns en plan för utveckling av skogen som omfattar hela landet, områdesgränser som baserar sig på planens klassificering enligt användningsändamål samt naturskyddsområden.  
Planen för utveckling av skogen består av delplaner och omfattar hela Förbundsrepubliken Österrike. Planen för utveckling av skogen finns både i skriftlig form och i kartform. I planen anges allmännyttiga skogsbrukskategorier: nyttobruk, skyddsbruk, socialt bruk och rekreationsbruk. Nyttobruk innefattar områden som används för ekonomiskt hållbar virkesproduktion, skyddsbruk innefattar skogar som ger ståndorter och bosättning skydd mot naturkrafter och miljöolägenheter, socialt bruk innefattar skogsområden som är viktiga med tanke på miljön, t.ex. luftens och vattnets kretslopp, och rekreationsbruk innefattar områden som är viktiga med tanke på rekreation. 
Den regionala förvaltningen för Österrikes skogslagstiftning (Bezirksverwaltungbehörden) ska på ett lämpligt sätt lägga fram planen för utveckling av skogen offentligt. Hittills har planerna för utveckling av skogen varit tillgängliga endast i analog form. Under de senaste åren har det utvecklats ett elektroniskt system vars syfte är att göra planerna avseende hela landet tillgängliga i elektronisk form. Det är meningen att systemet ska färdigställas inom kort. 
2.3
Bedömning av nuläget
Regeringsprogrammets mål 
Statsminister Sipiläs regeringsprogram innehåller ett mål om att det genom öppna data och bättre utnyttjande av datalager skapas förutsättningar för nya affärsverksamhetsidéer. Genom regeringens spetsprojekt som har samband med utnyttjandet av informationen om skogstillgångar strävar man efter att sätta fart på virkeshandeln och förbättra bioekonomins verksamhetsförutsättningar. Samma mål finns också i Finlands nationella skogsstrategi. I enlighet med regeringsprogrammet och Finlands nationella skogsstrategi ska virke användas på ett mera mångsidigt sätt och volymen utökas med 15 miljoner kubikmeter per år. Ytterst viktigt när det gäller en hållbar användning av naturresurserna är att tillgången till information om skogarna blir bättre och att denna information kan utnyttjas i större utsträckning än tidigare. 
Syftet med spetsprojektet Skogsdata och elektroniska tjänster är att förbättra kvaliteten på informationen om skogstillgångar och informationens tillgänglighet samt att utveckla de elektroniska tjänsterna. Inom projektet utvecklas bl.a. tjänsten MinSkog.fi till en portal för distribution av skoglig information samt ärendehantering. Utvecklingsarbetet inriktas på informationen i rasterform. I takt med den snabba utvecklingen av tekniken och den digitala verksamhetsmiljön undersöks nya möjligheter att producera, bearbeta och utnyttja information om skogstillgångar. Projektet ger information för beslutsfattandet om vilket som är det mest ändamålsenliga sättet att i fortsättningen producera information om skogstillgångar mera i realtid än för närvarande. 
Skogscentralen utnyttjar informationen om skogstillgångar t.ex. för att engagera skogsägare i skötseln och användningen av skogarna samt vid behandlingen av ansökningsärenden som gäller finansiering av skogsbruket och vid tillsynen över skogslagen (1093/1996). I tjänsten MinSkog.fi är informationen om skogstillgångarna tillgänglig för markägarna avgiftsfritt. Privata aktörer inom skogsbranschen kan utnyttja informationen i tjänsten MinSkog.fi vid planering och genomförande av skogsvårdsarbeten, avverkningar och naturvårdsarbeten, förutsatt att de har markägarens samtycke till detta. Tjänsten MinSkog.fi, som skogscentralen tillhandahåller för markägare och aktörer i skogsbranschen, fungerar också som en kanal för utlämnande av information om skogstillgångar och givande av samtycke. Tjänsten MinSkog.fi har använts av ca 82 500 markägare och 2 250 aktörer i skogsbranschen. 
Direktivet om miljöinformation och utlämnande av miljöinformation 
Enligt direktivet om miljöinformation behöver begäranden om miljöinformation inte motiveras (artikel 3.1). En begäran om information kan enligt direktivet avslås i vissa fall som anges i direktivet. De skäl till avslag som nämns i direktivet ska tolkas restriktivt med hänsyn till allmänhetens intresse av att miljöinformation lämnas ut (artikel 4.2). De begränsningar som följer av bestämmelserna om skydd för personuppgifter (16 § 3 mom. i offentlighetslagen) begränsar utlämnandet av offentliga uppgifter ur systemet för skoglig information. I praktiken innebär det att alla begäranden om information ska motiveras och att uppgifter inte lämnas ut om mottagaren inte har rätt att behandla de begärda personuppgifterna. Detta gäller även utlämnandet av enbart information om skogstillgångar utan markägarens namn- och kontaktuppgifter. Direktivet om miljöinformation har enligt kommissionens motiverade yttrande inte genomförts nationellt på behörigt sätt, eftersom begäranden om miljöinformation ur systemet för skoglig information alltid måste motiveras. Därför behöver bestämmelserna om utlämnande av information från systemet för skoglig information ses över så att de nuvarande förfarandena för utlämnande av information, som är kopplade till skyddet för personuppgifter, inte i fortsättningen gäller utlämnande av offentlig miljöinformation.  
I direktivet om miljöinformation avses med miljöinformation information bl.a. i elektronisk form om tillståndet för olika delar av miljön. Enligt direktivet ska offentliga myndigheter göra alla rimliga ansträngningar för att hålla miljöinformation i en form eller ett format som lätt kan reproduceras och kommas åt med hjälp av telematik eller på annan elektronisk väg. Likaså förutsätts i direktivet beträffande kvaliteten på miljöinformationen att all miljöinformation som sammanställs av myndigheten eller för myndighetens räkning är aktuell, korrekt och jämförbar. Finlands skogscentrals information om skogstillgångar finns i elektronisk form. De beteckningar som beskriver ståndort, trädbestånd och mångfald i informationen om skogstillgångar kan betraktas som sådana uppgifter som beskriver skogsmiljöns tillstånd. Enligt definitionen i direktivet avses med miljöinformation dessutom information om åtgärder, inklusive förvaltningsåtgärder, och verksamhet som påverkar eller troligtvis påverkar olika delar av miljön. Också information om kostnads- och nyttoanalys och övriga ekonomiska analyser samt antaganden som används inom ramen för sådana åtgärder och verksamheter är miljöinformation enligt direktivet. Syftet med de åtgärdsförslag som ingår i informationen om skogstillgångar är att engagera markägare i skötseln och användningen av skogarna. Åtgärdsförslagen ska av den anledningen betraktas som miljöinformation.  
Direktivet om miljöinformation är en rättsakt som anger minimikraven. I skäl 24 i direktivet konstateras att bestämmelserna i direktivet inte ska påverka en medlemsstats rätt att behålla eller införa åtgärder för bredare tillgång till information än vad som krävs enligt direktivet. På grund av att direktivet är ett minimidirektiv kan dess tillämpningsområde inte inskränkas med nationell lagstiftning. Grundlagsutskottet konstaterade detta då utskottet behandlade statsrådets skrivelse gällande förslaget till direktiv (GrUU 1/2001 rd). 
Bestämmelserna om grunderna för utlämnande av miljöinformation i direktivet om miljöin-formation är specialbestämmelser i förhållande till dataskyddsdirektivet. Rätten att få uppgif-ter enligt offentlighetslagen är i huvudsak mer omfattande än enligt direktivet om miljöin-formation, men till den del som miljöinformationen utgör en del av myndighetens personregister, begränsas utlämnandet av information i större utsträckning i offentlighetslagen än i direktivet om miljöinformation. Enligt lagen om skoglig information får personuppgifter ur systemet för skoglig information lämnas ut i form av en kopia eller en utskrift eller i elektronisk form, om förutsättningarna för att lämna ut uppgifterna enligt 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet uppfylls. Kraven i direktivet om miljöinformation beaktas genom att det i lagen tas in en särskild bestämmelse om utlämnande av miljöinformation. 
Utlämnande av personuppgifter genom teknisk anslutning  
Enligt lagen om skoglig information får offentliga uppgifter i informationssystemet lämnas ut genom teknisk anslutning för kommersiella ändamål eller andra godtagbara ändamål som anknyter till skogsbruk, om markägaren har gett sitt samtycke till det. Senast ändrades lagen så att inget samtycke ska krävas om uppgifterna lämnas ut för beviljande av kredit eller kreditbevakning. Lagen om ändring av lagen om Finlands skogscentrals system för skoglig information (110/2016) trädde i kraft den 15 februari 2016. Angående utkastet till regeringsproposition gällande lagändringen i fråga konstaterade Finlands skogscentral att propositionsutkastet utöver de uppgifter som ska lämnas ut till kreditinstitut inte i någon större utsträckning granskar det behov att få uppgifter som aktörer inom skogsbruket har. Enligt skogscentralens vore det sannolikt motiverat att i större utsträckning än för närvarande lämna ut offentlig skoglig information för olika ändamål som har anknytning till skogsbruk genom teknisk anslutning, antingen i enskilda fall eller som större helheter. Skogscentralen anser att det faktum att uppgifter utan samtycke lämnas ut bara till myndigheter, organ som sköter myndighetsuppgifter och kreditinstitut inte verkar motiverat med tanke på ett ändamålsenligt utnyttjande av uppgifterna och administrativ rättvisa. Också Lantmäteriverket föreslog att det bör övervägas om det vore motiverat att så småningom öppna den skogliga informationen för allmänheten i större utsträckning än för närvarande. Omnämnandet i regeringsprogrammet att användningen av information om skogstillgångar ska effektiviseras samt ovannämnda utlåtanden av skogscentralen och Lantmäteriverket där det föreslogs att informationen om skogstillgångar kunde öppnas för allmänheten i större utsträckning än för närvarande har beaktats vid beredningen av denna proposition. Därför innehåller lagförslaget en bestämmelse genom vilken bestämmelsen om utlämnande av personuppgifter genom teknisk anslutning föreslås bli ändrad.  
Möjliggörande av massinsamling av data 
När Finlands skogscentrals system för skoglig information utvecklas satsar man bl.a. på att förbättra aktualiteten i fråga om informationen om skogstillgångar. Informationen om skogs-tillgångar på figurnivå uppdateras i nuläget på grundval av ansökningar och anmälningar som inkommit i samband med skötseln av skogscentralens förvaltningsärenden samt på grundval av uppgifter som markägare har lämnat till skogscentralen. När informationen uppdateras kunde även data som samlas in i samband med skördarnas arbete samt data från skogsbranschaktörernas egenkontroll utnyttjas samt sådan information om skogstillgångar som samlats in av någon annan än markägaren, förutsatt att man kan förvissa sig om att uppgifterna är tillförlitliga. I synnerhet användning av data som samlas in i samband med skördarnas arbete skulle avsevärt förbättra informationens kvalitet, eftersom sådana data baserar sig på faktisk information från genomförandet samt på mätningar. Enligt den gällande lagen kan information som samlats in av sådana övriga aktörer användas för uppdatering av informationen om skogstillgångar endast om man har fått fullmakt av markägaren för det. I lagförslaget ingår en bestämmelse som möjliggör massinsamling av data. 
3
Målsättning och de viktigaste förslagen
3.1
Målsättning
Ett mål för Finlands nationella skogsstrategi 2025 är att skapa välfärd bl.a. genom att öka av-verkningarna med 15 miljoner m3/år samtidigt som skogsnaturens biologiska mångfald tryg-gas och olägenheterna för vattendragen minimeras. Ett mål för Statsrådets redogörelse om nationell energi- och klimatstrategi fram till 2030 är att öka användningen av förnybar energi. Största delen av den förnybara energin framställs av träförädlingsindustrins sidoströmmar, t.ex. svartlut, bark och sågspån. Till följd av nya investeringar inom skogs- och energiindustrin kommer användningen av virke att öka betydligt i Finland under de närmaste åren.  
När det gäller att uppnå målen för strategierna spelar informationen om skogstillgångar en viktig roll tillsammans med andra skogspolitiska medel. Syftet med propositionen är att in-formationen om skogstillgångar ska utnyttjas effektivare så som regeringsprogrammet förut-sätter. Genom öppna data och bättre utnyttjande av datalager skapas det också förutsättningar för nya affärsverksamhetsidéer och genomförandet av dem. Då informationen om skogstillgångar öppnas upp blir det möjligt att utveckla skogsdatainfrastrukturen så att den bl.a. stöder virkeshandeln och processerna för virkesanskaffning. När verksamhetsmiljön utvecklas ökar industrins vilja att investera i Finland. 
Bakom revideringen av lagstiftningen ligger Europeiska kommissionens motiverade yttrande 2015/2125 till Finland, som gäller genomförande av direktiv 2003/4/EG om allmänhetens tillgång till miljöinformation. Syftet med propositionen är att ändra lagstiftningen så att lagstiftningen motsvarar direktivet om miljöinformation. 
3.2
Alternativ
Ovan i avsnitt 2.2 i allmänna motiveringen behandlas bl.a. det överträdelseförfarande som kommissionen inlett mot Finland. I avsnittet beskrivs hur man i ett tidigare skede av bered-ningen undersökte alternativet att markägare under vissa förutsättningar skulle ha fått kräva att den figurbaserade informationen om dem skulle avlägsnas från systemet för skoglig information. Detta alternativ visade sig vara juridiskt sett problematiskt på de grunder som nämns i avsnitt 2.2.  
Att myndigheters handlingar och andra upptagningar ska vara offentliga är en rättsregel som följer direkt av grundlagen (12 § 2 mom. i grundlagen). Offentlighet är huvudregeln, som man dock ibland måste avvika från på grund av viktiga intressen av olika slag. Sådana kan vara t.ex. skydd för privatlivet, affärshemligheter, intressen som hänför sig till nationens säkerhet, bevarandet av relationerna till en annan stat eller finans-, penning- och valutapolitiken (GrUU 43/1998 rd). Handlingars offentlighet som enligt grundlagen utgör huvudregeln kan emellertid begränsas endast av tvingande skäl och endast särskilt genom en tillräckligt noggrant avgränsad lag. 
På offentligheten för informationen om skogstillgångar tillämpas lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Det var inte på någon av sekretessgrunderna i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet möjligt att begränsa utlämnandet av information om skogstillgångar. Med beaktande av kraven i grundlagen finns det inte heller några förutsättningar för någon ny sekretessbestämmelse. Utlämnandet av offentlig information om skogstillgångar har med stöd av gällande lagstiftning begränsats på grundval av bestämmelserna om skydd för personuppgifter. Ovan i avsnitten 2.2 och 2.3 i allmänna motiveringen behandlas det överträdelseförfarande som kommissionen inlett mot Finland. Nuvarande praxis att en begäran om offentlig information om skogstillgångar ska motiveras har visat sig strida mot direktivet om miljöinformation. Det nuvarande kravet att en begäran om information ska motiveras baserar sig på bestämmelserna om skydd för personuppgifter. Såsom det konstaterats ovan, har grundlagen inte utgjort något hinder för att offentligheten begränsats med stöd av grunder som har samband med skyddet för personuppgifter. Det som sagts ovan utesluter således sådana alternativ för genomförandet av denna proposition att utlämnandet av information om skogstillgångar skulle begränsas genom nya sekretessbestämmelser eller liksom för närvarande genom bestämmelserna om skydd för personuppgifter. Frågor som gäller offentlighet och integritetsskydd hör till justitieministeriets ansvarsområde och därför har jord- och skogsbruksministeriet i beredningsskedet diskuterat saken också med justitieministeriet. Justitieministeriet gav också ett yttrande i frågan i juli 2016 (OM 122/43/2016). 
Under den fortsatta beredningen granskades också definitionen av miljöinformation i direkti-vet om miljöinformation ur den synvinkeln att om informationen om skogstillgångar kunde betraktas som något annat än sådan miljöinformation som avses i direktivet. Jord- och skogsbruksministeriet förde också diskussioner om frågan med miljöministeriet. Som ett resultat av diskussionerna kom jord- och skogsbruksministeriet fram till att det inte finns några grunder för att inte betrakta informationen om skogstillgångar som miljöinformation enligt direktivet om miljöinformation. 
3.3
De viktigaste förslagen
Utlämnande av miljöinformation  
Det föreslås att det till lagen om skoglig information fogas en bestämmelse som gör det möjligt att lämna ut sådana offentliga uppgifter från systemet för skoglig information som betraktas som miljöinformation utan de nuvarande förfarandena för utlämnade av personuppgifter. I praktiken innebär detta till exempel att framöver ska informationen om skogstillgångar vara tillgänglig för alla. Ändringen hänför sig till genomförandet av direktivet om miljöinformation på det sätt som kommissionen förutsätter. Den nya bestämmelsen gäller inte utlämnande av markägarnas namn, adress, övriga kontaktuppgifter och personbeteckning. Utlämnandet av dessa uppgifter kommer också i fortsättningen att begränsas av bestämmelserna om skydd för personuppgifter. I lagen togs det in en bestämmelse enligt vilken skogscentralen när den lämnar ut miljöinformation ska påminna mottagarna om de förpliktelser som följer av skyddet för personuppgifter. 
Utlämnande av personuppgifter genom teknisk anslutning 
Det föreslås att den bestämmelse i lagen om skoglig information som gäller utlämnande av personuppgifter genom en teknisk anslutning ska ändras. I skogscentralens tjänst MinSkog.fi är det fråga om ett sådant sätt för utlämnande av uppgifter. Med utlämnande av personuppgifter avses här att utlämnandet av information gäller såväl markägarens namn- och kontaktuppgifter som uppgifter om skogstillgångar. Även utlämnandet av enbart markägarens kontaktuppgifter, utan att information om skogstillgångar samtidigt skulle lämnas ut, innebär utlämnande av personuppgifter. För närvarande är huvudregeln den att utlämnandet av personuppgifter i tjänsten MinSkog.fi förutsätter samtycke. I fortsättningen kan också någon annan grund som anges i personuppgiftslagen eller i någon annan lag, såsom till exempel genomförandet av ett avtal eller skötseln av ett uppdrag, utgöra en grund för utlämnande av information. Personuppgifter lämnas endast ut i den utsträckning som de är nödvändiga för det användningsändamål som angetts. 
Utlämnande av personuppgifter för direktmarknadsföring 
Det föreslås att den bestämmelse i lagen om skoglig information som gäller utlämnande av markägarens kontaktuppgifter för direktmarknadsföring ska ändras. För närvarande är de flesta urvalskriterierna för markägares kontaktuppgifter kopplade till personen (till exempel ny skogsägare eller kvinnlig skogsägare). Till lagen fogas några nya urvalskriterier för markägares kontaktuppgifter, såsom fastighetens eller ett annat områdes areal, läge, huvudträdslag och trädbeståndets genomsnittliga volym. Det är nödvändigt att urvalskriterierna preciseras, eftersom de nuvarande urvalskriterierna just inte har att göra med informationen om skogstillgångar. Urvalskriterierna ska vara relevanta och behövliga i direktmarknadsföring som gäller främjande av skogsbruket. Markägaren ska på samma sätt som för närvarande kunna förbjuda direktmarknadsföring.  
Uppdatering av informationen om skogstillgångar och massinsamling av data 
Vid uppdatering av informationen om skogstillgångar är det för närvarande inte möjligt att använda sig av så kallad massinsamling av data. Bestämmelsen om korrekthet för informationen om skogstillgångar i lagen om skoglig information preciseras så att skogscentralen kan ta emot uppgifter om skogstillgångar som lämnas av vem som helst. Skogscentralen bedömer uppgifternas tillförlitlighet, eftersom lagstiftningen förpliktar skogscentralen att fästa uppmärksamhet vid informationens beskaffenhet. Skogscentralen uppdaterar den information om skogstillgångar som baserar sig på beståndsfigurer endast med uppgifter som bedöms vara tillförlitliga.  
Rätt att få uppgifter av Skatteförvaltningen 
Skogscentralens rätt att få uppgifter av Skatteförvaltningen utökas. I fortsättningen ska skogscentralen få vissa uppgifter om skogsägare, dödsbon, innehavare av besittningsrätten till fastigheter, beskattningssammanslutningar samt makars samägande. Uppgifterna behövs för skötseln av skogscentralens offentliga förvaltningsuppgifter. 
4
Propositionens konsekvenser
4.1
Ekonomiska konsekvenser
Konsekvenser för hushållen  
I Finland finns det 630 000 privata skogsägare som äger över 2 hektar skog. Deras inkomster från skogsbruket bidrar till de sammanlagda inkomsterna för dessa hushåll. De privata skogs-ägarnas sammanlagda rotprisinkomster uppgick till ca 1,8 miljarder euro 2016. För enskilda skogsägare varierar de årliga rotprisinkomsterna mycket. Skogscentralens information om skogstillgångarna omfattar 82 procent av de enskilda skogarnas areal.  
I och med propositionen kommer utbudet av tjänster för markägare att utvidgas, förbättras och riktas bättre än tidigare. Eftersom informationen om skogstillgångar kommer att finnas tillgänglig i stor utsträckning, bidrar detta till att såväl skogsägare som aktörer kan vidta åtgärder vid rätt tidpunkt. I fortsättningen kommer skogsägarna att kontaktas av aktörerna allt oftare. När det är fråga om direktmarknadsföring ökar kompletteringen av urvalskriterierna antalet gånger då de markägare kontaktas som inte har förbjudit att deras uppgifter lämnas ut för direktmarknadsföring. Som ett resultat av att markägarna kontaktas oftare, får de också mer rådgivning. Informationen resulterar i aktivare skötsel och användning av skogarna. 
Med stöd av informationen om skogstillgångarna kan markägarna fatta självständiga beslut och diskutera med aktörer inom skogssektorn. En effektivare användning av skogliga data för marknadsföring av tjänster som hänför sig till skogsvård gör att det för markägarna blir möjligt att konkurrensutsätta tjänster på ett effektivare sätt än i dagens läge samtidigt som kvaliteten på tjänsterna sannolikt förbättras på lång sikt. Bättre tillgång till information om skogstillgångar kan i bästa fall leda till att efterfrågan på i synnerhet små skogsbruksenheters virkesförråd samt skogsvårdsarbeten i små skogsbruksenheter ökar.  
Konsekvenser för företagen 
Nya affärsverksamheter 
Det bedöms att öppnandet av informationen om skogstillgångar ger upphov till nya affärs-verksamheter. Det förväntas att det uppkommer nya affärsverksamheter som har samband med bl.a. utvecklande av datasystem och applikationer. Detta förväntas ge upphov till nya elektroniska tjänster både för skogsägare och för aktörer inom skogssektorn. De nya tjänsterna kan också gå ut på att informationen om skogstillgångar utnyttjas för bl.a. naturturism eller rekreation. Företagande med kopplingar till skogstjänster blir både vanligare och mångsidigare till följd av propositionen. Bättre tillgång till information om skogstillgångar erbjuder nya möjligheter för i synnerhet företagare som tillhandahåller skogstjänster att marknadsföra sina tjänster samtidigt som tröskeln för ett marknadstillträde sänks.  
Öppnandet av informationen om skogstillgångar kan skapa ny omsättning uppgående till hundratusentals euro per företag. Enligt en försiktig uppskattning innebär detta ny omsättning uppgående till miljoner euro. 
Företag inom skogssektorn 
Informationen om skogstillgångar utgör basen för verksamheten inom skogssektorn. Informationen om skogstillgångar lägger en grund för samverkan med skogsägarna. Den öppna informationens innehåll är av betydelse när det gäller att skapa lika konkurrensvillkor för aktörerna. Beståndsfigurbaserad information om skogstillgångar har långa traditioner, och därför är både stora och små skogsbranschaktörer vana att använda den. Finlands skogscentral har tillhandahållit information om skogstillgångar i form av rasterrutor bara under ett års tid. De största företagen och skogsvårdsföreningarna kan utnyttja den rasterbaserade informationen om skogstillgångar och hålla informationen uppdaterad i sina egna datasystem. För att små företag ska kunna utnyttja den rasterbaserade informationen måste de förnya sina datasystem. Öppnande av endast den rasterbaserade informationen om skogstillgångar kunde leda till marknadskoncentrationer i fråga om skogsvårdsåtgärderna. Att informationen är fritt tillgänglig leder till ökad konkurrens. Bättre tillgång till information om skogstillgångar både på beståndsfigurnivå och på rasternivå erbjuder nya möjligheter för i synnerhet företagare som tillhandahåller skogstjänster att marknadsföra sina tjänster och sänker tröskeln för ett marknadstillträde.  
Möjligheterna för företag som köper upp virke och avverkar skog att planera den strategiska och operativa virkesanskaffningen förbättras. 
Tack vare öppnandet av informationen om skogstillgångar samt digitaliseringen behöver mindre arbete utföras ute på fältet vid planering av virkeshandel och andra åtgärder som ska utföras i skogen. Öppen och uppdaterad information möjliggör bättre planering av åtgärder som ska utföras i skogen. Exempelvis utifrån de uppgifter som beskriver avverkningsduglig-heten kan man optimera ordningsföljden för avverkningsobjekten enligt rådande förhållanden och det aktuella behovet av virke. På så sätt kan man minska de säsongsmässiga variationerna för skogsmaskinentreprenörerna och förbättra maskinernas användningsgrad.  
Med stöd av uppdaterad information om skogstillgångar är det möjligt att rikta marknadsfö-ringen till potentiella avverknings- och skogsvårdsobjekt. Nyttan av den öppna skogliga datan återspeglas bäst i befintliga kundrelationer. Utvidgningen av urvalskriterierna för markägarnas kontaktuppgifter i samband med direktmarknadsföring möjliggör riktad marknadsföring, varvid marknadsföringssatsningar kan genomföras på ett kostnadseffektivt sätt. 
Enligt Metsäteho Oy:s uppskattning medför öppnandet av informationen om skogstillgångar en möjlighet att utveckla skogsdatainfrastrukturen. Den årliga totalnyttan för skogssektorn kan vara t.o.m. över 100 miljoner euro (Kohti puuhuollon digitalisaatiota. Forest Big Data –hankkeen päätuloksia. Metsätehon tuloskalvosarja 11/2016. På svenska ungefär Mot digitali-sering av virkesförsörjningen – Huvudresultaten av projektet Forest Big Data. Metsätehos diaserie 11/2016).  
Konsekvenser för samhällsekonomin 
År 2016 var avverkningsuttaget av stamved 70 miljoner m3. Av det inhemska virket kommer över 80 procent från enskilda skogar. Årligen utförs vård av plantbestånd och ungskog på ett område av ca 200 000 hektar och iståndsättningsdikning på ett område av ca 55 000 hektar. Naturvårdsprojekt och skydd av skogar genomförs på några tusen hektar per år. Nationalekonomiskt sett är det viktigt att informationen om skogsvårdsbehov och avverkningsmöjligheter samt om miljövårdsobjekt är allmänt tillgänglig för bedrivande av hållbart skogsbruk. Informationen om skogstillgångar skapar en grund för planeringen av skogsbruksåtgärderna. 
På basis av antalet investeringar som skogs- och energiindustrin publicerat kommer virkesanvändningen att öka med 10 miljoner m3 under de närmaste åren. Detta innebär att skogsägarnas rotprisinkomster ökar med ca 350 miljoner euro per år. När informationen om skogstillgångar öppnas upp blir det möjligt att utveckla skogsdatainfrastrukturen så att den bl.a. stöder virkeshandeln och processerna för virkesanskaffning. När verksamhetsmiljön utvecklas ökar viljan att investera i Finland. I Sverige har det uppskattats att en satsad krona på skogsinventeringar åren 1982–1993 gav 65 kronor tillbaka (Skogsstyrelsen: Skogliga skattningar från laserdata. Meddelande 4/2016). 
Uppdaterad och öppen information om skogstillgångar erbjuder markägare och skogsbranschaktörer en god utgångspunkt för att planera och genomföra skogsvårdsåtgärder och avverkningar effektivare än för närvarande och vid rätt tidpunkt. Nivån på skogsvården och det skogsvårdsmässiga tillståndet förbättras i hela landet. Till följd av detta får en markägare en högre avkastning på det kapital som investerats i skogen och också statens skatteinkomster ökar då virkeshandeln tar fart. Det skapas också bättre förutsättningar för företagsverksamhet som har kopplingar till skogen, t.ex. turism. 
Med hjälp av informationen om skogstillgångar blir det också enklare att nå de tysta skogsägarna. Genom öppen information om skogstillgångar kan man påvisa vilka möjligheter skogarna erbjuder skogsägarna. I en undersökning av Pellervo Ekonomiska Forskningsinstitut (Miksi metsien taloudellisia mahdollisuuksia jätetään käyttämättä? – Metsänomistajien aktii-visuus ja siihen vaikuttaminen, PTT raportteja 255. På svenska ungefär Varför utnyttjas inte skogens ekonomiska potential? – Skogsägarnas aktivitet och hur den kan påverkas, PTT:s rapporter 255) konstateras att tillgången till information om skogstillgångar gör det möjligt att rikta tjänster som produceras på marknadsvillkor bättre än i dagens läge. Enligt undersökningen innehar de tysta skogsägarna ca 10 procent av de privat ägda skogsbruksmarkerna. Ungefär 14 procent av de outnyttjade avverkningsmöjligheterna finns i dessa skogar. Om denna skogsägargrupps behov identifieras bättre än tidigare och denna grupp kan engageras i skötseln och användningen av skogarna eller skyddet av skogarna, är de nationalekonomiska verkningarna betydande. Enbart avverkningar i dessa skogar skulle möjliggöra en ökning på ca 250 miljoner euro i de årliga rotprisintäkterna. 
Konsekvenser för de offentliga finanserna 
Indirekt bidrar lagförslaget till att avverkningarna ökar. En ökning av avverkningsuttaget med 15 miljoner kubikmeter och en ökning av användningen av skogsflis med 4 miljoner kubikmeter i enlighet med målen för Finlands nationella skogsstrategi skulle på lång sikt ha betydande ekonomiska konsekvenser i synnerhet på regional nivå. Privatskogarnas rotprisinkomster och drivnings- och transportföretagarnas omsättning skulle öka. År 2016 uppgick privatskogarnas rotprisinkomster till cirka 1,8 miljarder euro (netto). En ökad virkesanvändning skulle öka det direkta årliga skatteinflödet till staten till följd av de ökade rotsprisinkomsterna och arbetsinkomsterna inom drivning och transport. Skogsindustrin rf har uppskattat att skatteavtrycket för varje kubikmeter virke som kommer till fabriken är 14 euro/m3 under hela produktionskedjan. Om användningen av inhemskt virke ökar med 10 miljoner kubikmeter leder detta på kort sikt till att statens skatteinkomster ökar med 140 miljoner euro. 
Skogssektorn sysselsatte ca 65 000 personer 2016. Till följd av ett ökat antal avverkningar behövs det mera arbetskraft inom skogsbruket när drivningen och transporten av gagnvirke och energived, skogsvården och skogsförbättringsarbetena samt bioenergiproduktionen ökar. Propositionen ökar också sysselsättningen i och med att företagen får nya affärsmöjligheter.  
4.2
Administrativa konsekvenser
Konsekvenser för Finlands skogscentral 
Finlands skogscentral inledde sin verksamhet den 1 januari 2012. Registerföringen i anslutning till systemet för skoglig information är en av de offentliga förvaltningsuppgifter som föreskrivits skogscentralen. Skogscentralen använder informationen om skogstillgångar för tillsynen över efterlevnaden av skogslagstiftningen, för rådgivning för skogsägare, för elektroniska tjänster för skogsägare samt för andra uppgifter som har samband med främjande av skogsbruket. I statsbudgeten för 2017 har det anvisats ett anslag på sammanlagt 40 800 000 euro för skötseln av skogscentralens offentliga förvaltningsuppgifter (moment 30.40.46).  
Skogscentralen samlar varje år in information om skogstillgångar gällande ett område som omfattar ca 1,8 miljoner hektar. Varje år används ca 12 miljoner euro statlig finansiering för insamling och underhåll av informationen, förvaltning av utlämnandet av uppgifter samt för utvecklande och underhåll av system i samband med dessa. Arbetsinsatsen för dessa uppgifter är i dagens läge ungefär 100 årsverken per år. 
Förslaget möjliggör en friare distribution av informationen om skogstillgångar än förut. Detta kräver ändringar i skogscentralens datasystem och deras gränssnitt. De kostnader som föranleds av de föreslagna ändringarna täcks inom ramen för rambesluten för statsfinanserna samt de budgetenliga anslagen och årsverken. 
Med hjälp av informationen från Skatteförvaltningen kan den elektroniska behandlingen av skogscentralens förvaltningsärenden effektiviseras. 
Behandlingen av de samtycken som markägarna lämnat samt beredningen och fattandet av beslut om utlämnande av skoglig information kräver en resurs på 3–5 årsverken vid skogscentralen. Den föreslagna bestämmelsen enligt vilken en begäran om offentlig miljöinformation som beskriver skogsmiljön inte längre behöver motiveras och enligt vilken det inte längre ska fattas något förvaltningsbeslut om utlämnandet av uppgifterna, minskar sannolikt behovet av resurser för uppgifterna enligt lagen om skoglig information med 1–1,5 årsverken.  
Konsekvenser med avseende på kvaliteten på informationen om skogstillgångar 
Enligt direktivet om miljöinformation ska offentliga myndigheter göra alla rimliga ansträng-ningar för att hålla miljöinformationen i en form eller ett format som lätt kan reproduceras och kommas åt med hjälp av telematik eller på annan elektronisk väg. Likaså förutsätts i direktivet beträffande kvaliteten på miljöinformationen att all miljöinformation som sammanställs av myndigheten eller för myndighetens räkning är aktuell, korrekt och jämförbar. Kvalitetskrav på denna information ställs också i dataskyddsdirektivet. Användarna ska kunna lita på att den figurbaserade informationen om skogstillgångar samt åtgärdsförslagen gällande skötsel- och avverkningsbehov är tillförlitliga. Detta förutsätter bl.a. att uppgifter om åtgärder som redan genomförts kan uppdateras i den figurbaserade informationen om skogstillgångar i systemet för skoglig information på ett så täckande sätt som möjligt. Detta är möjligt endast om både markägarna och de aktörer som utför åtgärderna kan delta i uppdateringen av informationen. Också massinsamling av data ses som något som kan förbättra kvaliteten på informationen. 
Den bestämmelse (7 §) i lagförslaget som gör det möjligt att uppdatera informationen i skogscentralens system för skoglig information på grundval av uppgifter som lämnats av olika instanser, förutsatt att uppgifterna bedöms vara tillförlitliga, skapar förutsättningar för att informationen om skogstillgångar i framtiden kan uppdateras effektivare än i nuläget. I synnerhet användning av data som samlats in i samband med skördarnas arbete skulle avsevärt förbättra informationens kvalitet, eftersom sådana data baserar sig på faktisk information från genomförandet samt på mätningar. Massinsamling av data skulle också göra informationen om skogstillgångar mångsidigare. Enligt lagförslaget ska skogscentralen inte vara ansvarig för att sådan information om skogstillgångar som utomstående instanser frivilligt lämnat är korrekt. Om en anställd som sköter uppgifter i samband med registerföringen vid skogscentralen har kontrollerat uppgifternas riktighet i terrängen, tillämpas dock bestämmelserna i 7 § 1 och 2 mom. i lagen om skoglig information. Skogscentralen ska beakta dessa faktorer i arbetet med att utveckla sina datasystem. Informationens ursprung ska alltså framgå av datasystemet. 
Konsekvenser för andra myndigheter 
Propositionen har inga betydande konsekvenser för andra myndigheter. Skatteförvaltningen förlorar några tiotusentals euro i intäkter för utlämnande av information, medan skogscen-tralen enligt förslaget ska få informationen avgiftsfritt. Det faktum att det inte tas ut några avgifter mellan myndigheterna minskar emellertid det administrativa arbetet, liksom också användningen av en teknisk anslutning.  
Eftersom informationen är fritt tillgänglig kan även andra myndigheter lättare än tidigare använda sig av informationen om skogstillgångar. Lagändringen inverkar dock inte på möjligheten att få tillgång till informationen i system för skoglig information, eftersom information om skogstillgångar redan med stöd av befintlig lagstiftning har kunnat lämnas ut, bl.a. för skötsel av uppdrag som föreskrivs i lag.  
4.3
Miljökonsekvenser
Fri tillgång till informationen om skogstillgångar förbättrar möjligheterna att utveckla upp-följningen av miljöns tillstånd samt möjligheterna att skapa nya verksamhetsmodeller och tjänster som inverkar positivt på utvecklingen av miljöns tillstånd och skogsbrukets hållbarhet. Allt detta kommer med all sannolikhet att förbättra skogsbrukets allmänna acceptabilitet. 
I och med den fritt tillgängliga och uppdaterade informationen blir det möjligt att bättre pla-nera åtgärder som ska utföras i skogen, vilket resulterar i att mångfalden och miljöfrågor bättre kan beaktas och att tidpunkten för avverkningar kan planeras så att mängden avverk-ningsskador minskar. Exempelvis utifrån de uppgifter som beskriver ståndorten kan man för-bättra planeringen av markbearbetning i samband med föryngring och vattenskyddsåtgärder i samband med iståndsättningsdikning. Detta har i sin tur en positiv inverkan på vattenkvali-teten. Objekt som är värdefulla med tanke på mångfalden kan skyddas bättre om man kan ta hänsyn till dessa objekt redan vid planeringen av den åtgärd som ska utföras i skogen och om också den som ska utföra åtgärden har tillgång till informationen. 
Uppgifter som beskriver mångfalden kan utnyttjas inte bara för skogsbruksåtgärder utan också för att hitta skyddsobjekt i skogarna och för att rikta skyddsåtgärderna samt för att söka eventuell statlig finansiering. Om de knappa skyddsresurserna riktas till de objekt som är värdefullast med tanke på mångfalden förbättras kostnadseffektiviteten. 
4.4
Samhälleliga konsekvenser
Propositionen främjar tillgången till sådan offentlig information om skogstillgångar som be-skriver miljön, utan att den som begär uppgifterna behöver motivera sin begäran.  
Enligt skäl 1 i ingressen i direktivet om miljöinformation bidrar ökad tillgång för allmänheten till miljöinformation och spridning av sådan information till en ökad medvetenhet om miljöfrågor, ett fritt meningsutbyte, ett aktivare deltagande från allmänhetens sida i beslut som rör miljön och slutligen till en bättre miljö. I propositionen anses det att en ökad tillgång till miljöinformation har en positiv inverkan på skogsmiljöns tillstånd genom ökad medvetenheten, fritt meningsutbyte och aktivare deltagande från allmänhetens sida. 
Avsikten är att information om skogstillgångar i form av rasterrutor, information om särskilt viktiga livsmiljöer som avses i 10 § i skogslagen samt information om åtgärder som ändrar skogarnas tillstånd (anmälningar om användning av skog och åtgärder som finansierats med Kemera-stöd) ska läggas ut på internet. Dessutom ska information om skogstillgångar på figurnivå kunna fås på begäran. Den föreslagna nya bestämmelsen om utlämnande av miljöin-formation tillsammans med det utvecklingsarbete som utförs inom spetsprojektet Skogsdata och elektroniska tjänster förbättrar tillgången till information och effektiviserar inte bara utnyttjandet av informationen om skogstillgångar i enlighet med regeringsprogrammet utan främjar också digitaliseringen. Lösningen möjliggör bl.a. utveckling av en elektronisk han-delsplats för virke och nya elektroniska tjänster. Om skogsägare och skogsbranschaktörer aktiverar sig inverkar detta positivt också på den regionala utvecklingen. 
I och med propositionen kan information om skogstillgångar delas genom ett öppet gränssnitt. Detta säkerställer dels tillgången till informationen, dels möjliggör det utveckling av olika gränssnittstjänster som bygger på den offentliga informationen om skogstillgångar. Med gränssnittstjänster avses datatekniska lösningar med hjälp av vilka man kan ladda ner uppgifter i standardform. Detta skulle avsevärt effektivisera utnyttjandet av informationen om skogstillgångar och skapa förutsättningar för produktion av en ny slags privata tjänster, vilket i sin tur skulle skapa betydande mervärde för de datalager som producerats med offentliga medel. Det kan antas att avkastningen av det kapital som investerats i den offentliga informationen om skogstillgångar ökar betydligt. Markägarna skulle sannolikt utnyttja informationen om skogstillgångar via olika elektroniska tjänster. Att informationen är fritt tillgänglig gör det lättare att ta i bruk tjänster.  
I värdekedjan inom skogsbranschen finns det ett flertal parallella och på varandra följande aktörer som är tvungna att utbyta information sinsemellan när åtgärder planeras och genomförs. Den skogliga informationen standardiseras för att de som utnyttjar informationen ska kunna utveckla och använda interoperabla datasystem. Sådan information om skogstillgångar som överensstämmer med skogsdatastandarden och som kan överföras elektroniskt möjliggör effektivt utnyttjande av informationen inom skogssektorn samt datadelning inom den offentliga sektorn (t.ex. brand- och räddningsväsendet, granskning av vattendragens avrinningsområden, naturskyddet). Skogsdatastandarderna underlättar inte bara användningen av det fritt tillgängliga materialet utan också dataöverföringen mellan aktörerna. Detta förbättrar verksamhetens effektivitet. 
5
Beredningen av propositionen
Regeringens proposition har beretts vid jord- och skogsbruksministeriet i samarbete med Fin-lands skogscentral. Lagstiftningsprojektet har behandlats i flera olika sammanhang, bl.a. i styrgruppen för projektet Skogsdata och elektroniska tjänster (MMM001:00/2016). Under be-redningen har man hört experter inom områdena för uppdatering av informationen om skogstillgångar och utveckling av elektroniska tjänster.  
Jord- och skogsbruksministeriet lät göra en telefonintervjuundersökning 2016 för att ta reda på markägarnas åsikter om öppnandet av informationen om skogstillgångar. Intervjun genomfördes av TNS Gallup Oy i augusti 2016. I intervjuundersökningen deltog 1003 skogsägare. Av resultaten framgår att markägarna uppskattar den avgiftsfria informationen om skogstillgångarna och den rådgivning som Finlands skogscentral erbjuder. Markägarna vill att informationen om skogstillgångar ska vara tillgänglig för aktörerna inom skogsbranschen. Markägarna upplever att detta gör det lättare att sköta ärenden. Majoriteten godkänner öppnandet av informationen om skogstillgångar. Beroende på fråga var det 45–69 procent av skogsägarna som ställde sig positivt till att informationen om skogstillgångar eller en del av informationen skulle öppnas och 19–44 procent av skogsägarna som motsatte sig detta. 
Remissbehandling hösten 2016 
Jord- och skogsbruksministeriet ordnade hösten 2016 en remissbehandling av utkastet till re-geringens proposition. I det utkast till regeringsproposition som sändes på remiss ingick en bestämmelse som skulle ha gett markägare en möjlighet att begära att skogsfigurbaserad in-formation om skogstillgångar skulle avlägsnas från systemet för skoglig information. Re-missyttranden om utkastet till proposition begärdes av justitieministeriet, arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, miljöministeriet, utrikesministeriet, Finlands skogscentral, Lantmäteriverket, Forststyrelsen, Naturresursinstitutet, dataombudsmannen, Konkurrens- och konsumentverket, Skatteförvaltningen, Koneyrittäjien liitto ry, Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto MTK ry, Skogsindustrin rf, Finlands Sågindustri rf, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC rf, Pääkaupunkiseudun Metsänomistajat PKMO ry, Etämetsänomistajien Liitto ry, Open Knowledge Finland ry, Karttakeskus Oy, Tieto Abp, Bitcomp Oy, Oy Silvadata Ab, OP Gruppen, Finlands naturskyddsförbund rf, WWF Finland, Ekometsätalouden liitto ry, METO - Metsäalan Yrittäjät ry, METO - Skogsbranschens Experter rf och Suomen Latu ry. 
Ett flertal remissinstanser konstaterade att utkastet till proposition stöder regeringsprogrammets mål att användningen av informationen om skogstillgångar ska effektiviseras. Likväl ansåg några remissinstanser att de föreslagna bestämmelserna om utlämnande av information inte är tillräckliga med tanke på tillgången till miljöinformation och målen för direktivet om miljöinformation. Särskilt den föreslagna bestämmelsen om markägarnas förbudsrätt hade remissinstanserna delade meningar om.  
I yttrandena fästes det uppmärksamhet bl.a. vid att skogsägargrupper och skogsbranschaktörer ska behandlas lika, liksom också vid att det ska skapas lika konkurrensvillkor. I yttrandena betonades det också att lagstiftningen inte borde bindas till en viss inventeringsmetod eller dataenhet (t.ex. rasterrutor och beståndsfigurer). Enligt några remissinstanser var konsekvensbedömningarna bristfälliga i fråga om tillgången till miljöinformation.  
Justitieministeriet konstaterade i sitt yttrande att i avsnittet om förhållandet till grundlagen borde markägarnas föreslagna förbudsrätt granskas i relation till 12 § 2 mom. i grundlagen (offentlighetsprincipen). Finansministeriet konstaterade att propositionens bestämmelse gäl-lande markägarnas förbudsrätt är förknippad med juridiska problem. Ministeriet ansåg att det med tanke på utnyttjandet av den offentliga informationen är nödvändigt att datalager som bekostats offentligt och som upprätthålls av den offentliga förvaltningen är tillgängliga i stor utsträckning och så öppet som möjligt och att sådana datalager till innehållet är uppdaterade, täckande och integrerade. Finansministeriet ansåg att propositionen till denna del är problematisk när det gäller uppnåendet av de nationella målen för utnyttjande av informationen. 
Ett sammandrag av yttrandena finns på finska på statsrådets webbplats (valtion-euvosto.fi/hankkeet) och kan hittas med hjälp av projektnumret (MMM004:00/2016). 
Utlåtande av rådet för bedömning av lagstiftningen 
Rådet för bedömning av lagstiftningen har lämnat ett utlåtande om utkastet till regeringsproposition. Rådet för bedömning av lagstiftningen anser att konsekvensbedömningarna i det stora hela är täckande, men att det med stöd av dessa inte är möjligt att skapa sig en helhetsbild av vilka verkningar systemet för skoglig information har. I propositionsutkastet anges det inte några riktgivande bedömningar av konsekvenserna i form av eurobelopp i fråga om skogsägare, företag eller offentliga finanser. I utkastet görs det inte heller någon skillnad mellan konsekvenser på kort sikt och konsekvenser på längre sikt. Utlåtandet av bedömningsrådet finns på finska på statsrådets kanslis webbplats www.vnk.fi/arviointineuvosto. 
Den fortsatta beredningen 
I det utkast till regeringsproposition som var på remiss hösten 2016 ingick en bestämmelse som skulle ha gett markägare rätt att kräva att den egna figurbaserade informationen om skogstillgångar skulle avlägsnas från systemet för skoglig information. Bestämmelsen i fråga visade sig vara juridiskt sett problematisk och det fördes diskussioner om frågan med justitie-kanslersämbetet. Frågan behandlas ovan i avsnitt 2.2 i allmänna motiveringen i samband med behandlingen av kommissionens överträdelseförfarande mot Finland.  
Med anledning av remissbehandlingen och bedömningsrådets utlåtande har propositionens konsekvensbedömningar kompletterats. Rubrikerna i konsekvensbedömningskapitlet har ändrats. Propositionen har kompletterats med en beskrivning av vilken betydelse systemet för skoglig information har. Dessutom har de ekonomiska konsekvenserna preciserats med sifferuppgifter. Även miljökonsekvenserna, konsekvenserna på kort sikt och konsekvenserna på lång sikt har preciserats. 
I lagförslaget har det gjorts justeringar i 9 § 1 mom. (urvalskriterier vid direktmarknadsföring som riktar sig till markägarna) och 13 c § (lämnande av uppgifter vidare med stöd av sam-tycke). I 1 § har det dessutom gjorts en teknisk justering. I lagförslaget har 13 e § (rätt för markägare att förbjuda registrering av information om skogstillgångar på figurnivå) och 13 f § (framtagande av ny information om skogstillgångar på figurnivå) strukits. Vid beredningen beaktades dessutom den ändring som gjorts i lagen om skoglig information (1327/2016) efter att remissförfarandet inleddes och gjorde motsvarande justeringar i lagförslaget och i motiveringen. 
Med anledning av de ändringar som gjorts i propositionen ordnades ett samrådsmöte den 6 september 2017. Till samrådsmötet bjöds samma aktörer som det hade begärts yttrande av hösten 2016 om det dåvarande utkastet till regeringsproposition. På samrådsmötet föreslog dataombudsmannen att det borde övervägas om det vore möjligt att ta in bestämmelsen om genomförande av direktivet om miljöinformation i 4 § i lagen om skoglig information. På basis av Skatteförvaltningens respons har 13 e § preciserats. Till övriga delar understöddes propositionen. Propositionens motiveringar har kompletterats i enlighet med vad som framkommit på samrådsmötet. 
I oktober 2017 behandlades frågan i EU-ministerutskottet. Finland har sänt kommissionen ett brev där det redogörs för hur det är meningen att lagstiftningen ska ändras i fråga om systemet för skoglig information i syfte att genomföra direktivet om miljöinformation. 
DETALJMOTIVERING
1
Lagförslag
1 §.Lagens tillämpningsområde. Det föreslås att paragrafen ändras i fråga om tillämpningen av offentlighetslagen. I 13 d § i den föreslagna lagen tas det in en bestämmelse där det görs ett undantag från 16 § 3 mom. i offentlighetslagen. Därför föreslås det att paragrafen ändras så att offentlighetslagen ska tillämpas på uppgifters och handlingars offentlighet och utlämnande av uppgifter och handlingar om det inte föreskrivs något annat i lagen om skoglig information. Enligt den gällande bestämmelsen tillämpas offentlighetslagen på uppgifters och handlingars offentlighet och utlämnande av uppgifter och handlingar. Orsaken till undantaget från offentlighetslagen är Europeiska unionens lagstiftning som granskas i avsnitt 2.2 i den allmänna motiveringen till denna proposition. 
7 §.Uppgifternas korrekthet. Enligt 7 § 3 mom. i lagen om skoglig information ska informationen om skogstillgångar uppdateras på grundval av ansökningar och anmälningar som in-kommit i samband med skötseln av skogscentralens förvaltningsärenden samt på grundval av uppgifter som en markägare eller en person som markägaren har befullmäktigat har lämnat till skogscentralen. Det föreslås att frasen "uppgifter som en markägare eller en person som markägaren har befullmäktigat har lämnat till skogscentralen" ska strykas i 3 mom. Det föreslås att till paragrafen fogas en bestämmelse enligt vilken informationen om skogstillgångar i systemet för skoglig information kan uppdateras på grundval av information om skogstillgångar som lämnats av vem som helst, om uppgifterna enligt skogscentralens bedömning inte innehåller väsentliga brister, fel eller feltolkningar.  
Med information om skogstillgångar avses enligt 2 § i lagen om skoglig information läges-bundna uppgifter om skogar och om skötseln och användningen av dem. I 7 § 1 mom. i lagen om skoglig information konstateras det att informationen om skogstillgångar grundar sig på uppskattningar, mätningar, kartläggningar och kalkyler som görs med olika metoder. Uppgifternas exakthet får variera beroende på vilka uppgifter det är fråga om, vilken metod som har använts vid insamlingen av uppgifterna och från vilken tidpunkt uppgifterna är. Informationen om skogstillgångar får inte innehålla väsentliga brister, fel eller feltolkningar. I informationssystemet ska registreras uppgifter om vilken datainsamlingsmetod eller uppgiftskälla som använts samt uppgiftens datum. Å ena sidan är informationen om skogstillgångar av sådan karaktär att det kan förekomma inexaktheter. Å andra sidan utvecklas insamlingsmetoderna kontinuerligt. Efter 2010 har man börjat använda sig av fjärranalys som baserar sig på laserskanning för insamling av information om skogstillgångar. Tidigare baserade sig insamlingen av informationen om skogstillgångar på omfattande fältinventeringar. 
Enligt 7 § 2 mom. i lagen om skoglig information ska information om skogstillgångar som har registrerats i informationssystemet uppdateras regelbundet med beaktande av målområdets egenskaper samt skogscentralens tillgängliga personresurser och ekonomiska resurser och behovet av att använda uppgifterna i anslutning till skötseln av skogscentralens offentliga förvaltningsuppgifter. 
Den figurbaserade informationen om skogstillgångar uppdateras i nuläget på grundval av an-sökningar och anmälningar som inkommit i samband med skötseln av skogscentralens förvaltningsärenden samt på grundval av uppgifter som markägarna har lämnat. Därtill uppdateras den årliga tillväxten med hjälp av modeller. När informationen uppdateras kunde även data som uppkommer i samband med skördarnas arbete och data från egenkontrollen utnyttjas samt sådan information om skogstillgångar som samlats in av någon annan än markägaren.  
Informationen om skogstillgångar är sådan miljöinformation som avses i artikel 2.1 i direktiv 2003/4/EG. Enligt artikel 8.1 i direktivet ska medlemsstaterna, så långt det är möjligt inom ramen för deras befogenheter, se till att all information som sammanställs av dem eller för deras räkning är aktuell, korrekt och jämförbar. 
Med beaktande av vad som sagts ovan anses det i propositionen vara motiverat att skogscen-tralen i fortsättningen kan utnyttja sådan information om skogstillgångar som lämnats av utomstående, förutsatt att informationen enligt skogscentralens bedömning inte innehåller väsentliga brister, fel eller feltolkningar. Det är inte möjligt att koppla de kvalitetskrav som gäller informationen om skogstillgångar till tekniska krav, eftersom metoderna för datainsamling utvecklas kontinuerligt och informationens exakthet varierar enligt vilken metod för datainsamling som använts.  
Enligt den föreslagna bestämmelsen ska skogscentralen inte vara ansvarig för korrektheten i fråga om sådan information om skogstillgångar som frivilligt lämnats av utomstående aktörer. Om en anställd som sköter uppgifter i samband med registerföringen vid skogscentralen har kontrollerat uppgifternas riktighet på fältet, tillämpas dock bestämmelserna i 6 § 1 mom. i lagen om skoglig information. Dessa anställda ansvarar var och en för att uppgifterna är korrekta till den del de har behandlat dem. Skogscentralen ska beakta dessa omständigheter i arbetet med att utveckla datasystemen. Informationens ursprung ska alltså framgå av datasystemet. I det här sammanhanget kan det konstateras att det i 14 § i lagen om skoglig information föreskrivs särskilt om en redogörelse för korrektheten i fråga om informationen om skogstillgångar. Det ska ges en redogörelse när uppgifter lämnas ut till utomstående eller när den registrerade kontrollerar uppgifterna om sig själv. 
8 §.Utlämnande av offentliga uppgifter genom teknisk anslutning. Den gällande lagens 8 § 2 mom. gäller utlämnande av uppgifter genom en teknisk anslutning för kommersiella ändamål eller andra godtagbara ändamål som anknyter till skogsbruk. Då är en förutsättning för utlämnandet att den registrerade har gett sitt samtycke till det. Till lagen har alldeles nyligen fogats en bestämmelse där det sägs att för beviljande av kredit och kreditbevakning får offentliga uppgifter i informationssystemet dock lämnas ut genom teknisk anslutning även utan markägarens samtycke. Det föreslås att paragrafens 2 mom. ändras så att det framöver inte ska krävas samtycke av den registrerade när uppgifter ur systemet för skoglig information lämnas ut genom teknisk anslutning för kommersiella ändamål eller andra godtagbara ändamål som anknyter till skogsbruk. En förutsättning för utlämnandet ska enligt den nya bestämmelsen vara att mottagaren enligt bestämmelserna om skydd för personuppgifter har rätt att registrera och använda sådana personuppgifter. I praktiken innebär detta att personuppgifterna får behandlas antingen med stöd av lagstiftningen om skydd för personuppgifter eller med stöd av en speciallag. Det centrala användningsändamålet för systemet för skoglig information är att främja skogsbruket. Enligt den gällande bestämmelsen i lagen om skoglig information kan uppgifter utan samtycke fås för beviljande av kredit och kreditbevakning. Med tanke på ett ändamålsenligt utnyttjande av informationen om skogstillgångar och med tanke på administrativ rättvisa är det motiverat att samma villkor ska gälla alla privata aktörer när man bedömer grunderna för utlämnande av uppgifterna, dvs. å ena sidan kreditinstitut och å andra sidan företag som tillhandahåller tjänster inom skogsbranschen. 
9 §.Utlämnande av uppgifter för direktmarknadsföring och andra adresserade försändelser. I 9 § i lagen om skoglig information föreskrivs det om utlämnande av uppgifter för direktmarknadsföring och för andra adresserade försändelser.  
Paragrafens 1 mom. gäller utlämnande av markägarens kontaktuppgifter för direktmarknads-föring som anknyter till skogsbruk, då markägaren inte har förbjudit sådant utlämnande. Paragrafens 1 mom. föreslås ha samma innehåll som 9 § 1 mom. i den gällande lagen, med undantag för de föreslagna nya urvalskriterierna för markägarnas kontaktuppgifter. De urvalsgrunder som nämns i 9 § 1 mom. i den gällande lagen hänför sig företrädesvis till personer. De nya urvalskriterierna hänför sig till informationen om skogstillgångar. Nya urvalskriterier är fastighetens eller ett annat områdes areal, läge, huvudträdslag och trädbeståndets genomsnittliga volym. När markägarnas kontaktuppgifter lämnas ut för direktmarknadsföring är det fråga om utlämnande av personuppgifter. Således ska urvalskriterierna för kontaktuppgifterna vara behövliga vid direktmarknadsföringen. Det är inte nödvändigt att separat föreskriva om frågan eftersom kravet följer direkt av 7 och 9 § i personuppgiftslagen (ändamålsbundenhet och relevanskrav). 
Direktmarknadsföringen ska anknyta till skogsbruk. I anslutning till detta är det motiverat att se över urvalskriterierna för markägarnas kontaktuppgifter. I propositionen anses att det med tanke på företag som tillhandahåller skogstjänster vore bättre om dessa i marknadsföringen i högre grad kunde utnyttja sådana urvalskriterier för markägarnas kontaktuppgifter som baserar sig på informationen om skogstillgångar. Enligt den gällande lagen har fastighetens areal inte kunnat användas som ett urvalskriterium för tjänsterna. Urvalskriterier för kontaktuppgifterna kan i fortsättningen vara t.ex. en viss minimi- eller maximistorlek på fastigheten eller ett annat område eller fastighetens eller ett annat områdes läge, huvudträdslag eller trädbeståndets genomsnittliga volym. I propositionen anses att de föreslagna urvalskriterierna gör det lättare att rikta marknadsföringen och hitta objekt av önskad beskaffenhet. I propositionen bedöms det dock att fastighetens storlek som urvalskriterium för kontaktuppgifterna kan leda till att en del företag riktar sin marknadsföring endast till stora skogsbruksfastigheter. Att lagen kompletteras med nya urvalskriterier som hänför sig till informationen om skogstillgångar torde dock sänka tröskeln för vissa mindre företag som tillhandahåller skogstjänster att komma in på marknaden. En följd av att huvudträdslaget fogas till urvalskriterierna är att det blir lättare att hitta önskade objekt och att rikta marknadsföringen till rätt markägare. Exempelvis anläggningar som har specialiserat sig på att såga grova tallar är enbart intresserade av slutavverkning av tall, inte alla slutavverkningar. Med hjälp av ett sådant urvalskriterium kan sågverk och virkesanskaffningsorganisationer rikta sin direktmarknadsföring till de önskade objekten vilket innebär att markägarna inte utsätts för onödig direktmarknadsföring. På motsvarande sätt har vissa anläggningar som använder sig av massaved specialiserat sig på att använda endast ett visst trädslag, t.ex. björk. I propositionen anses det att kopplandet av urvalskriterierna för kontaktuppgifterna till informationen om skogstillgångar på det sätt som föreslås ovan erbjuder nya möjligheter för i synnerhet företagare som tillhandahåller skogstjänster att marknadsföra sina tjänster och sänker tröskeln för marknadstillträde. Med stöd av uppdaterad information om skogstillgångar kan man söka potentiella objekt för avverkningar och skogsvårdsåtgärder i syfte att rikta marknadsföringen. Det kan också antas att företag som köper in virke och tillhandahåller avverkningstjänster bättre kan planera virkesanskaffningen i storregionerna på lång sikt.  
Två centrala principer för behandlingen av personuppgifter är ändamålsbundenheten och relevanskravet (7 och 9 § i personuppgiftslagen). Avsikten är att fler urvalskriterier för kontaktuppgifterna ska kunna användas i samband med en begäran om information. Av ovan nämnda centrala principer för behandlingen av personuppgifter följer emellertid att den som begär uppgifterna ska kunna visa på vilket sätt de urvalskriterier som nämns i begäran hänför sig till den företagsverksamhet som den som begär uppgifterna utövar inom skogsbruk samt till den planerade direktmarknadsföringen.  
Enligt 9 § 2 mom. i den gällande lagen krävs markägarens tillstånd för att enbart information om skogstillgångar (utan kontaktuppgifter) ska kunna lämnas ut. Eftersom det enligt 13 d § i den föreslagna lagen framöver ska vara möjligt att lämna ut information om skogstillgångar utan sådana restriktioner som följer av skyddet för personuppgifter, behövs bestämmelsen inte längre. Enligt 2 mom. i den gällande lagen krävs markägarens samtycke för att såväl markägarens kontaktuppgifter som informationen om skogstillgångarna ska kunna lämnas ut för direktmarknadsföring. Sådana samtycken har inte getts, och därför behövs bestämmelsen inte längre. Den gällande bestämmelsen i 9 § 2 mom. tas inte in i den föreslagna 9 §. 
I 2 mom. föreslås en bestämmelse om att de uppgifter som lämnas ut för ett direktmarknadsföringssyfte ska vara nödvändiga för det direktmarknadsföringssyfte som uppgetts. Bestämmelsen motsvarar första meningen i 9 § 3 mom. i den gällande lagen. I 9 § 3 mom. i den gällande lagen finns en bestämmelse om direktmarknadsföring med hjälp av elektronisk kommunikation. Det föreslås att denna bestämmelse flyttas till paragrafens 2 mom. I den nämnda bestämmelsen ska det hänvisas till 24 kap. i informationssamhällsbalken (917/2014) i stället för till den upphävda lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation (516/2004). 
I 3 mom. föreslås en bestämmelse om utlämnande av markägarens kontaktuppgifter för opinions- och marknadsundersökningar eller andra därmed jämförbara adresserade försändelser. Paragrafens 3 mom. har samma innehåll som 9 § 4 mom. i den gällande lagen. 
10 §.Utlämnande av uppgifter i vissa fall i anslutning till affärsverksamhet. I 10 § i lagen om skoglig information finns det en bestämmelse där man avviker från det som föreskrivs i 8 § 1 mom. 5 punkten i personuppgiftslagen. Enligt bestämmelsen får uppgifter i systemet för skoglig information inte på grund av ett medlemskap lämnas ut till en sammanslutning som utövar affärsverksamhet. Det föreslås att bestämmelsen upphävs. Enligt 13 d § i den föreslagna lagen ska sådan offentlig information om skogstillgångar som betraktas som miljöinformation vara tillgänglig för alla framöver. När man dessutom beaktar att medlemskap i skogsvårdsföreningar numera är frivilligt, kan bestämmelsen upphävas. 
12 §.Utlämnande av uppgifter för tolkning av beståndsdata vid fjärranalys. Enligt 12 § i lagen om skoglig information får uppgifter om provytor lämnas ut för tolkning av beståndsdata vid fjärranalys. En förutsättning för att uppgifter ska få lämnas ut är att de endast används för tolkning av beståndsdata från de skogar som mottagaren har rätt att behandla uppgifter om enligt bestämmelserna om skydd av personuppgifter. Det föreslås att bestämmelsen ska upphävas. På noggrant lokaliserade provytor mäts egenskaper som beskriver trädbeståndet, såsom bl.a. höjd och diameter. Utifrån de uppgifter som erhållits från mätningarna samt utifrån fjärranalysdata kan informationen om skogstillgångar tolkas. Eftersom de uppgifter om provytorna som behövs vid tolkningen i fortsättningen ska kunna lämnas ut i enlighet med den föreslagna 13 d §, utan att begäran om information behöver motiveras, kan bestämmelsen upphävas. 
13 a §.Öppnande av teknisk anslutning. Det föreslås att paragrafen ändras så att den innehål-ler allmänna bestämmelser om förfarandet för utlämnande av personuppgifter genom teknisk anslutning. Paragrafen behöver ändras eftersom den hänför sig till den föreslagna bestämmelsen i 8 § 2 mom. Framöver kan grunden för utlämnandet av uppgifter för kommersiella ändamål eller andra godtagbara ändamål också vara någon annan i lag föreskriven grund för behandlingen av personuppgifterna än samtycke. I 13 b § föreslås det specialbestämmelser som gäller samtycke.  
Paragrafens 1 mom. förblir oförändrat. I 2 mom. föreslås en bestämmelse om att en teknisk anslutning kan öppnas om den registeransvarige genom sitt beslut har registrerat mottagaren som användare av skogscentralens elektroniska tjänst och godkänt den grund som mottagaren har uppgivit för behandlingen av personuppgifterna. I bestämmelsen avses att ett förvaltningsbeslut ska fattas både om registreringen som användare av den elektroniska tjänsten och om grunden för behandlingen av personuppgifterna. Om mottagaren inte tidigare har registrerats som användare av den elektroniska tjänsten, fattas endast ett förvaltningsbeslut där det samtidigt beslutas om registrering som användare av tjänsten och om grunden för behandlingen av personuppgifterna. Om mottataren redan tidigare har registrerats som användare av den elektroniska tjänsten, behövs det endast ett beslut om grunden för behandlingen av personuppgifterna. I 2 mom. föreslås det dessutom en bestämmelse enligt vilken det till beslutet ska fogas ett villkor om att mottagaren är skyldig att meddela skogscentralen om den näringsverksamhet eller annan verksamhet som mottagaren bedriver upphör samt andra omständigheter som har betydelse vid bedömningen av mottagarens rätt att behandla personuppgifterna. En sådan bestämmelse finns också i 13 a § 2 mom. i den gällande lagen. 
I paragrafens 3 mom. föreslås en bestämmelse om att registreringen ska återkallas, om mottagaren inte följer de villkor och begränsningar som fogats till registreringsbeslutet. En sådan bestämmelse finns också i 13 a § 5 mom. i den gällande lagen. 
13 b §.Öppnande av teknisk anslutning på basis av samtycke. Det föreslås att 13 b § i den gällande lagen blir en ny 13 c §. I paragrafen föreslås bestämmelser om förfarandet då en teknisk anslutning öppnas på basis av samtycke. Enligt 13 a § 2 mom. i den föreslagna lagen kräver öppnandet av en teknisk anslutning ett förvaltningsbeslut både om registreringen som användare av den elektroniska tjänsten och om grunden för behandlingen av personuppgifterna. I anslutning till detta föreslås en bestämmelse om att en teknisk anslutning kan öppnas utan att något separat beslut fattas om godkännandet av den grund som mottagaren uppgivit för behandlingen av personuppgifterna, om markägaren har gett sitt samtycke i skogscentralens elektroniska tjänst. På förfarandet för registrering som användare av skogscentralens elektroniska tjänst tillämpas bestämmelserna i 13 a §. Samma bestämmelse finns i 13 a § 2 mom. i den gällande lagen. 
I 2 mom. föreslås en bestämmelse om att den registeransvarige ska se till att markägaren före lämnandet av sitt samtycke får information om de villkor och begränsningar som ska ställas på mottagaren i fråga om användningen av uppgifterna samt om det sätt på vilket ett samtycke kan återkallas och annan information som behövs för att utöva markägarens rättigheter. Samma bestämmelse finns i 13 a § 4 mom. i den gällande lagen. 
13 c §.Användning av uppgifter som lämnats ut. Det föreslås att 13 c § i den gällande lagen blir en ny 13 e §. Den nya 13 c § motsvarar den gällande bestämmelsen om användning av utlämnade uppgifter, med undantag för en ny bestämmelse enligt vilken även den registrerades samtycke kan utgöra en grund för att utlämnade uppgifter får lämnas vidare. Med tanke på utvecklandet av de elektroniska tjänsterna är det viktigt att en person som behandlar en markägares uppgifter genom en teknisk anslutning ska kunna lämna inte bara miljöinformation utan också markägarens namn- och kontaktuppgifter vidare till utomstående med markägarens samtycke. Den registrerades samtycke ska uppfylla kraven i personuppgiftslagen. 
13 d §.Utlämnande av miljöinformation. Paragrafen är ny och har sin grund i kommissionens motiverade yttrande till Finland angående det nationella genomförandet av direktivet om miljöinformation. Frågan har också beskrivits i avsnitt 2.2 i allmänna motiveringen. Enligt 1 § i den föreslagna lagen ska offentlighetslagen tillämpas på uppgifters och handlingars offentlighet och utlämnandet av dessa, om inte något annat föreskrivs i lagen om skoglig information. Den föreslagna nya paragrafen innebär ett undantag från 16 § 3 mom. i offentlighetslagen, som gäller utlämnande av uppgifter ur en myndighets personregister. Till den del det är fråga om sådan miljöinformation som avses i artikel 2.1 i direktivet om miljöinformation, ska en kopia eller en utskrift som innehåller sådan information eller kopians eller utskriftens uppgifter i elektronisk form få lämnas ut, om inte något annat följer av sekretessbestämmelserna. Med sekretessbestämmelser avses sekretessbestämmelserna i offentlighetslagen eller i någon annan lag. Information som beskriver skogsmiljön och åtgärder som avser den utgör i regel offentlig information. Ett undantag från 16 § 3 mom. i offentlighetslagen innebär att skogscentralen beträffande den offentliga miljöinformationen inte framöver ska vara skyldig att utreda om mottagaren enligt bestämmelserna om skydd för personuppgifter har rätt att registrera och använda uppgifterna. Sådan offentlig information om skogstillgångar som betraktas som miljöinformation ska lämnas ut utan att den som begärt informationen behöver motivera sin begäran.  
Den föreslagna nya bestämmelsen baserar sig på bestämmelserna i direktivet om miljöinformation. Enligt artikel 3.1 i direktivet om miljöinformation ska medlemsstaterna säkerställa att offentliga myndigheter i enlighet med bestämmelserna i direktivet åläggs att tillhandahålla den sökande sådan miljöinformation som innehas av eller förvaras för dem utan att denne behöver ange skälen för sin begäran. Enligt skäl 16 till direktivet bör den allmänna regeln vara att miljöinformationen lämnas ut. I artikel 4 anges sådana undantagfall då det tillåts att en begäran om miljöinformation avslås. I artikel 4.2 föreskrivs det om skäl till avslag som hänför sig till sekretess och skydd för personuppgifter. Enligt artikel 4.2 f får medlemsstaterna föreskriva att begäran om miljöinformation ska avslås, om utlämnande av informationen skulle ha negativa följder för sekretess som omfattar personuppgifter och/eller akter om en fysisk person, om denna person inte har gett sitt medgivande till att informationen utlämnas till allmänheten, och om det föreskrivs i nationell lagstiftning eller gemenskapslagstiftning om sådan sekretess. Den nämnda artikeln 4.2 f hänför sig till sådana personuppgifter om vars sekretess det föreskrivs i nationell lagstiftning eller gemenskapslagstiftning. Bestämmelsen har således inte samband med utlämnande av offentliga personuppgifter. Enligt artikel 4.2 ska skälen till avslag i den nämnda punkten tolkas restriktivt med hänsyn till allmänhetens intresse av att information lämnas ut i varje enskilt fall. I artikel 4.2 förpliktas medlemsstaterna dessutom att se till att kraven i dataskyddsdirektivet iakttas.  
Enligt artikel 4.4 i direktivet om miljöinformation ska miljöinformation som innehas av eller förvaras för offentliga myndigheter och som begärs av en sökande tillhandahållas till viss del, där det är möjligt att skilja ut sådana uppgifter som omfattas av punkt 1 d och e eller punkt 2 från den övriga begärda informationen. Den föreslagna nya 13 d §, som innehåller ett undantag från 16 § 3 mom. i offentlighetslagen, baserar sig uttryckligen på bestämmelsen i artikel 4.4 i direktivet. Enligt den nämnda bestämmelsen ska miljöinformation tillhandahållas till viss del, om det är möjligt att särskilja å ena sidan offentlig och sekretessbelagd miljöinformation och å andra sidan personuppgifter och miljöinformation. Vad gäller det sistnämnda anses i propositionen att en fysisk persons namn- och adressuppgifter, övriga kontaktuppgifter och personbeteckning inte är miljöinformation. Detta har man kommit fram till på den grunden att direktivet inte innehåller bestämmelser om eller omnämnanden i skälen av att information om t.ex. ägande eller besittning av fastigheter ska finnas tillgänglig i form av miljöinformation. Det samma gäller t.ex. information om vilken aktör som genomför en åtgärd som påverkar eller kan påverka miljön. Dessa personuppgifter, dvs. fysiska personers namn- och adressuppgifter och övriga kontaktuppgifter samt personbeteckning, kan dessutom på det sätt som avses i artikel 4.4 i direktivet skiljas ut från den miljöinformation som lämnas ut. Med stöd av det som sägs ovan föreslås det att offentlig miljöinformation ska kunna lämnas ut ur systemet för skoglig information, förutsatt att informationen inte innehåller någon fysisk persons namn- och adressuppgifter, övriga kontaktuppgifter eller personbeteckning. Utlämnandet av en fysisk persons namn- och adressuppgifter, övriga kontaktuppgifter samt personbeteckning omfattas också i fortsättningen av bestämmelserna om skydd för personuppgifter och de begränsningar avseende behandlingen av personuppgifterna som följer av dessa bestämmelser (dvs. 16 § 3 mom. i offentlighetslagen). Bestämmelserna om skydd av personuppgifter gäller naturligtvis också utlämnande av sådan miljöinformation som kopplats samman med fysiska personers namn- och adressuppgifter, övriga kontaktuppgifter eller personbeteckning. Detta baserar sig på artikel 4.2 i direktivet om miljöinformation, enligt vilken medlemsstaterna ska se till att kraven i dataskyddsdirektivet iakttas. I propositionen anses att särskiljande av den miljöinformation som lämnas ut från andra uppgifter på det sätt som avses ovan uppfyller kravet i skäl 16 till direktivet om miljöinformation enligt vilket den allmänna regeln bör vara att miljöinformationen lämnas ut. 
Miljöinformation är ett brett begrepp. I artikel 2 i direktivet definieras miljöinformation på följande sätt: 
"I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges: 
1. miljöinformation: all information i skriftlig form, bild- eller ljudform, elektronisk eller an-nan materiell form om 
a) tillståndet för olika delar av miljön, som luft och atmosfär, vatten, mark, land, landskap och naturområden, inbegripet våtmarker, kust- och havsområden, biologisk mångfald och dess delar, inklusive genetiskt modifierade organismer, och samspelet mellan dessa delar, 
b) faktorer som substanser, energi, buller, strålning eller avfall, inklusive radioaktivt avfall, utsläpp i luften, utsläpp i vattnet och andra utsläpp i miljön som påverkar eller troligtvis påverkar de delar av miljön som anges i a, 
c) åtgärder (inklusive förvaltningsåtgärder) som policy, lagstiftning, planer, program, miljöavtal och verksamhet som påverkar eller troligtvis påverkar de delar och faktorer som anges i a och b samt åtgärder eller verksamheter som är avsedda att skydda dessa delar, 
d) rapporter om genomförandet av miljölagstiftningen, 
e) kostnads- och nyttoanalys och övriga ekonomiska analyser och antaganden som används inom ramen för de åtgärder och verksamheter som anges i c, och 
f) tillståndet för människors hälsa och säkerhet, inbegripet förorening av livsmedelskedjan, när det är relevant, villkoren för mänskligt liv, kulturplatser och byggnader i den utsträckning de påverkas eller kan påverkas av tillståndet i de delar av miljön som anges i a eller, genom dessa delar, av någon av de faktorer som anges i b och c". 
Sådan miljöinformation som avses i direktivet om miljöinformation ingår i de uppgifter i systemet för skoglig information som avses i 4 § 1 mom. 1 och 2 punkten i lagen om skoglig information. I lagförslaget omfattar 13 d § 1 mom. 1 punkten uppgifter om förvaltningsärenden som har samband med skogscentralens offentliga förvaltningsuppgifter som det föreskrivs om i 8 § i lagen om Finlands skogscentral. I samband med skötseln av förvaltningsärenden behandlar skogscentralen bl.a. anmälningar om användning av skog, finansieringsansökningar, verkställighetsplaner eller verkställighetsanmälningar som gäller stöd för skogsbruk samt ansökningar enligt viltskadelagen (105/2009) som innehåller miljöinformation. I lagen om skoglig information täcker 4 § 1 mom. 2 punkten sådan information om skogstillgångar som gäller fysiska personer. Informationen om skogstillgångar är miljöinformation. Information om skogstillgångar finns i dagens läge på figurnivå och i form av rasterrutor. Även uppgifter som mätts på provytor samt fjärranalysmaterialet och information som bearbetats utifrån detta material utgör information om skogstillgångar. En del av informationen om skogstillgångar består också av sådana geografiska datamängder som tagits fram av andra myndigheter. Nedan beskrivs närmare vilka uppgifter som ingår i begreppet miljöinformation enligt direktivet om miljöinformation. När datainsamlingsmetoderna och informationskällorna förändras kan det även ske förändringar i datainnehållet eller sättet för hur informationen presenteras.  
Enligt paragrafens 1 mom. 1 punkt avses med miljöinformation för det första information om skogarna och den övriga miljön och de olika delarna av miljön samt information om olika faktorer som påverkar eller troligtvis påverkar de olika delarna av miljön. Den nämnda punkten har samband med artiklarna 2.1 a och 2.1 b i direktivet om miljöinformation. De beteckningar som beskriver mångfald, ståndort och trädbestånd, som anges i informationen om skogstillgångar eller i samband med ett förvaltningsärende utgör sådan information. De uppgifter som beskriver mångfalden beskriver bl.a. vilken livsmiljö enligt skogslagen som det är fråga om. Beteckningar som beskriver ståndort är bl.a. jordart och ståndortstyp. Beteckningar som beskriver trädbeståndet är bl.a. trädslag, diameter, grundyta, stamantal, ålder, höjd och volym. Till denna punkt hör också fjärranalysmaterialet och information som bearbetats utifrån detta material. I fråga om fjärranalysmaterialet har skogscentralen tillgång till flygbilder, laserskanningspunktmoln och satellitbilder. Utifrån fjärranalysmaterialet har det t.ex. utarbetats en ytmodell av trädbeståndet som beskriver trädbeståndets höjd. Skogscentralen har tillgång sådana geografiska datamängder som tagits fram av andra myndigheter och som beskriver olika delar av miljön. Det är bland annat fråga om material som beskriver grundvattenområden, naturskyddsområden, områden som omfattas av naturskyddsprogram, Naturaområden och utrotningshotade organismer. 
Miljöinformation enligt paragrafens 1 mom. 2 punkt är de planer, avtal och information om förvaltningsåtgärder och andra åtgärder eller verksamheter som påverkar eller troligtvis på-verkar skogarna och den övriga miljön samt deras olika delar och faktorer. Till denna del har paragrafens definition samband med artikel 2.1 c i direktivet. I den nämnda artikeln i direkti-vet nämns t.ex. miljöavtal samt åtgärder eller verksamheter som är avsedda att skydda olika delar av miljön. Det sistnämnda har inte tagits med i paragrafens definition, eftersom det är klart att miljöavtal och andra åtgärder eller verksamheter som är avsedda att skydda olika de-lar av miljön, påverkar eller troligtvis påverkar miljön. Sådana uppgifter är t.ex. de åtgärdsförslag som gäller skogsvårdsarbeten och avverkningar i informationen om skogstillgångar samt de åtgärder som anmälts i samband med förvaltningsärenden, såsom anmälningar om användning av skog, eller finansieringsansökningar, verkställighetsplaner eller verkställighetsanmälningar som gäller stöd för skogsbruk. 
I definitionen i artikel 2.1 c i direktivet nämns policy, lagstiftning och program avseende miljön. I artikel 2.1 d i direktivet nämns rapporter om genomförandet av miljölagstiftningen. Dessa tas inte in i den föreslagna definitionen av miljöinformation, eftersom dessa uppgifter är tillgängliga också för närvarande. Myndigheter ska med stöd av 20 § i offentlighetslagen informera om sin verksamhet. Myndigheter ska sammanställa datamaterial som beskriver verksamheten, såsom publikationer, broschyrer och statistik samt information om samhälleligt betydelsefulla avgöranden.  
Enligt paragrafens 1 mom. 3 punkt avses med miljöinformation information om kostnads- och nyttoanalyser och övriga ekonomiska analyser och antaganden som har samband med de planer, avtal samt förvaltningsåtgärder och andra åtgärder eller verksamheter som avses i paragrafens 1 mom. 2 punkt. Den föreslagna punkten i definitionen baserar sig på artikel 2.1 e i direktivet om miljöinformation. Sådana uppgifter är det stödbelopp som behövs för att ett projekt ska kunna genomföras som anges i en stödansökan inom skogsbruket, åtgärdens kostnadsförslag samt en uppskattning av inkomsterna i samband med verkställandet av projektet. 
Miljöinformation enligt paragrafens 1 mom. 4 punkt är information om tillståndet för kulturplatser och byggnader i den utsträckning de påverkas av tillståndet för olika delar av miljön eller de planer, avtal eller förvaltningsåtgärder och andra åtgärder eller verksamheter som avses i 2 punkten. Sådan information är t.ex. information som beskriver fornminnen. Den information som skogscentralen har som beskriver fornminnen härstammar från Museiverket. 
Finlands skogscentral har sedan 2016 lämnat ut information om skogstillgångar både i form av rasterrutor och i form av beståndsfigurer. Informationen om skogstillgångar på rasternivå och beståndsfigurnivå har olika fördelar och nackdelar och av den anledningen varierar uppgifternas användbarhet beroende på användningsändamålet. Informationen om skogstillgångar i form av rasterrutor beskriver ett mindre område än en beståndsfigur och därför beskriver den rasterbaserade informationen variationen i trädbeståndet i ett stort område bättre än den figurbaserade informationen om skogstillgångar. Den figurbaserade informationen om skogstillgångar är uppdaterad och innehåller åtgärdsförslag och information om mångfalden. Information om skogstillgångar i form av både rasterrutor och beståndsfigurer behövs. Direktivet om miljöinformation tar inte ställning till hur detaljerad miljöinformationen ska vara. Direktivet fäster däremot uppmärksamhet vid att informationen ska vara användbar och reproducerbar samt vid informationens kvalitet (t.ex. att den är uppdaterad). När en tjänst för distribution av informationen utvecklas beaktas bl.a. användarnas behov, användbarheten och faktorer som har samband med kvaliteten på informationen. Den information som fås från tjänsten påverkas bl.a. av vad som föreskrivs om uppgifternas korrekthet i 7 § och om förvaring och utplåning av uppgifter i 15 §.  
Enligt paragrafens 2 mom. behöver begäranden om miljöinformation inte motiveras. Enligt paragrafens 2 mom. kan en begäran om information inte göras på basis av en fysisk persons namn, adress, övriga kontaktuppgifter eller personbeteckning. Detta innebär i praktiken att om information begärs på basis av en fysisk persons namn, adress, övriga kontaktuppgifter eller personbeteckning blir de begränsningar som gäller skydd för personuppgifter tillämpliga. För utlämnande av miljöinformation kommer det att skapas en tjänst för öppen skogsdata. Information kommer huvudsakligen att lämnas ut via denna tjänst. I tjänsten kan man fritt bläddra i och ladda ner rasterbaserad information om skogstillgångar, anmälningar om användning av skog och ansökningar och anmälningar som har samband med finansiering av skogsbruk. Förutom ovan nämnda uppgifter kan också figurbaserad information om skogstillgångar laddas ner i tjänsten. De uppgifter som lämnas ut via tjänsten inkluderar inte någon persons namn, adress, övriga kontaktuppgifter eller personbeteckning, och dessa uppgifter kan inte heller utnyttjas för att göra sökningar i miljöinformationen. I tjänsten kan sökningar göras t.ex. på basis av kommun, kartblad, rektangel eller polygon. Avsikten är att skogscentralen inte samlar in information om vilka som begär miljöinformation, men att skogscentralen har möjlighet att följa begärandena t.ex. via IP-adresserna. Via IP-adresserna kan användaren inte identifieras. Skogscentralen kan samla in statistisk information om vilken slags information allmänheten laddar ner. 
I direktivet om miljöinformation betonas offentlighetsprincipen, men i direktivet hänvisas det också till bestämmelserna i dataskyddsdirektivet. Direktivet om miljöinformation utgår från att skälen till avslag gällande miljöinformation ska tolkas restriktivt med hänsyn till allmänhetens intresse av att miljöinformation lämnas ut. En markägares eller någon annan aktörs namn-, adress- eller övriga kontaktuppgifter kan dock inte lämnas ut med stöd av bestämmelsen till den del som det är fråga om fysiska personer. Med stöd av den föreslagna paragrafen är det inte heller möjligt att lämna ut personbeteckningar. Beträffande personbeteckningar kan det konstateras att det redan i 13 § i personuppgiftslagen ställs strikta krav på behandlingen av personbeteckningar. Om miljöinformationen kopplas samman med ovannämnda uppgifter, bildas det ett personregister. Då ska författningarna om skydd av personuppgifter iakttas vid behandlingen av uppgifterna. I personuppgiftslagen finns det bestämmelser om behandling av personuppgifter. Enligt 14 a § i lagförslaget ska skogscentralen påminna den som begär uppgifterna om de författningar som gäller skydd av personuppgift när uppgifter kopplas samman. 
I paragrafens 2 mom. föreslås en bestämmelse om att miljöinformation också ska kunna lämnas ut genom en teknisk anslutning. Den föreslagna bestämmelsen om utlämnande av information möjliggör i fortsättningen publicering av datamaterial i datanät i enlighet med vad som föreskrivs i lagen om en infrastruktur för geografisk information (421/2009). Den nämnda lagen baserar sig på det europeiska INSPIRE-direktivet. I INSPIRE-direktivet sägs det på motsvarande sätt som i direktivet om miljöinformation att begränsningar av allmänhetens tillgång till rumsliga datamängder och datatjänster ska tolkas restriktivt (se artikel 13 i INSPIRE-direktivet). Skogscentralen har inte med stöd av de gällande bestämmelserna i lagen om skoglig information kunnat göra uppgifter i systemet för skoglig information tillgängliga för allmänheten i ett datanät på det sätt som det förutsätts i lagen om en infrastruktur för geografisk information. Med stöd av den föreslagna nya 13 d § ska det i fortsättningen inte längre finnas några hinder för det. Den nya bestämmelsen är samtidigt även förenlig med de förpliktelser som ställs i INSPIRE-direktivet. 
Enligt 13 d § 2 mom. i lagförslaget behöver den som begär informationen inte motivera sin begäran. Till den del som det är fråga om offentlig miljöinformation har skogscentralen inte någon prövningsrätt beträffande om information ska lämnas ut eller inte. Det räcker att den som begär uppgifterna individualiserar uppgifterna på det sätt som avses i 13 § 1 mom. i offentlighetslagen. När uppgifter lämnas ut med stöd av den föreslagna 13 d §, ska inte heller de förfaranden för utlämnande av uppgifter som det föreskrivs om i 13 och 13 a § i lagen om skoglig information tillämpas på utlämnandet. Det finns inte någon orsak att tillämpa dessa förfaranden, eftersom en begäran om information inte behöver motiveras.  
I paragrafens 2 mom. föreslås en bestämmelse om att den för vilken det med markägarens samtycke har öppnats en teknisk anslutning till systemet för skoglig information ska ha rätt att med hjälp av en teknisk anslutning lämna sådan miljöinformation som avses i paragrafens 1 mom. vidare till en utomstående. Enligt det föreslagna 1 mom. ska skogscentralen kunna lämna ut miljöinformation till utomstående utan att begäran om information behöver motiveras. Den för vilken det med markägarens samtycke har öppnats en teknisk anslutning till systemet för skoglig information ska också ha samma rätt. Det är endast miljöinformation som kan lämnas ut, och därför kan en markägares namn-, adress- och övriga kontaktuppgifter eller personbeteckning inte lämnas ut till utomstående med stöd av paragrafens 2 mom. Till den del som det är fråga om vidareutlämnande av miljöinformation tillsammans med en markägares namn-, adress- och övriga kontaktuppgifter eller personbeteckning, ska den föreslagna 13 c §, som gäller vidareutlämnande av personuppgifter, tillämpas. 
13 e §.Rätt att få uppgifter av Skatteförvaltningen. Det föreslås att 13 c § i den gällande lagen blir en ny 13 e §.  
Trots sekretessbestämmelserna i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattnings-uppgifter (1346/1999) har Finlands skogscentral rätt att på begäran få namn- och kontaktin-formation till det ombud som ett dödsbo har anmält till Skatteförvaltningen samt markägares företags- och organisationsnummer. En bestämmelse om detta fogades till lagen om Finlands skogscentrals system för skoglig information genom en ändring som trädde i kraft vid ingången av 2017 (lag 1327/2016). Enligt jord- och skogsbruksutskottet (JsUB 21/2016 rd) har utskottet fått information om att det stöd som betalas ut på basis av lagstiftningen om finansiering av hållbart skogsbruk kan hänföras till rätt stödtagare mest tillförlitligt och till minsta möjliga arbetsinsats med hjälp av företags- och organisationsnumret. Även de som har att göra med en anmälan om användning av skog kan identifieras utifrån företags- och organisationsnumret och på så sätt kan det säkerställas att anmälan hänförs korrekt. Om skogscentralen har aktuell information, underlättar detta skogsbranschaktörernas skötsel av ärenden inom förvaltningen. Utskottet framhöll också att skogscentralen årligen lämnar in uppgifter till Skatteförvaltningen om stöd som betalats ut enligt lagstiftningen om finansiering av hållbart skogsbruk. I dessa fall identifierar Skatteförvaltningen mottagarna (de skattskyldiga) i första hand utifrån företags- och organisationsnumret. Extra nödvändigt är det att ha företags- och organisationsnummer i samfällt ägande, när skogscentralen inte har uppgifter om delägare i beskattnings-sammanslutningar eller oskiftade dödsbon. 
Paragrafen föreslås bli ändrad så att skogscentralen för att sköta offentliga förvaltningsuppgifter ska ha rätt att på begäran få följande uppgifter av Skatteförvaltningen trots sekretessbestämmelserna:  
1) namn, personbeteckning, företags- och organisationsnummer samt kontaktuppgifter i fråga om ombudet för ett dödsbo, 
2) namn, personbeteckning och företags- och organisationsnummer i fråga om markägare samt uppgift om den juridiska formen för markägarens verksamhet, 
3) namn, personbeteckning och företags- och organisationsnummer i fråga om innehavare av besittningsrätten till en fastighet samt uppgift om den juridiska formen för innehavarens verksamhet, 
4) företags- och organisationsnummer i fråga om en beskattningssammanslutning som bildas av en fastighets samägare, samt 
5) makarnas gemensamma företags- och organisationsnummer i fråga om en fastighet som hör till skogsbruk som makarna bedriver gemensamt. 
I paragrafens 1 mom. 1 punkt avses med kontaktuppgifter i fråga om ombudet för ett dödsbo adress, telefonnummer, e-postadress eller annan motsvarande information. I paragrafens 1 mom. 2 och 3 punkt avses med den juridiska formen för verksamheten ett företags eller sam-funds juridiska form som används av Skatteförvaltningen och baserar sig på bolagsformen och kraven i skattelagstiftningen. Personbeteckningen lämnas när ombudet för ett dödsbo, markägaren eller innehavaren av besittningsrätten är en fysisk person, som har en personbeteckning. 
Den gällande bestämmelsen gäller endast erhållande av markägarens företags- och organisat-ionsnummer. Däremot har det inte ansetts att uppgiften om företags- och organisationsnumret i fråga om en innehavare av besittningsrätten till en fastighet eller en innehavare av någon annan särskild rättighet skulle kunna lämnas ut till skogscentralen med stöd av denna bestämmelse. Besittningsrätten till en fastighet innefattar vanligtvis rätten att bedriva skogsbruk och få inkomsterna av denna verksamhet. Enligt den gällande temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (34/2015) är fysiska personer som innehar en arrenderätt, en nyttjanderätt som baserar sig på testamente, en efterlevande makes besittningsrätt, en pensionsrätt eller någon motsvarande rättighet stödmottagare, och kan beviljas stöd på samma sätt som andra enskilda markägare som avses i 4 § i den lagen. Av denna anledning behöver skogscentralen uppgiften om företags- och organisationsnumret i fråga om innehavare besittningsrätten på samma grunder som skogscentralen har ansetts behöva motsvarande nummer i fråga om markägare. 
Uppgiften om namn och personbeteckning i fråga om markägare, innehavare av besittningsrätten samt ombud för dödsbon bidrar till att man på ett tillförlitligt sätt kan hänföra företags- och organisationsnumret till fastighetens rätta ägare eller innehavare. Endast på basis av namnet på ombudet för ett dödsbo eller en markägares företags- och organisationsnummer är det i viss mån osäkert att koppla samman Skatteförvaltningens uppgifter med uppgifter som erhållits från andra myndigheter och som har samband med förvaltningsärenden som skogscentralen har skött. Exempelvis stavningen av ett namn, förnamnens ordningsföljd o.d. kan variera, och uppgifter från olika källor kan därför inte alltid på ett tillförlitligt sätt hänföras till rätt person. Med stöd av den gällande bestämmelsen är det inte möjligt att av Skatteförvaltningen få personbeteckningar samt namnuppgifter i fråga om markägare och innehavare av besittningsrätten. 
Uppgiften om den juridiska formen för den verksamhet som bedrivs av en markägare eller en innehavare av besittningsrätten behövs när det utreds om villkoren för beviljande av stöd en-ligt lagstiftningen om finansiering av hållbart skogsbruk uppfylls. Enligt den gällande temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk kan företag, sammanslutningar, dödsbon och stiftelser som bl.a. uppfyller villkoren i 4 § i den lagen beviljas stöd. 
Personbeteckningen ingår i de kunduppgifter om fysiska personer som avses i 4 § 1 mom. 4 punkten i lagen om Finlands skogscentrals system för skoglig information. Bestämmelser om behandlingen av kunduppgifterna i samband med skötseln av skogscentralens uppgifter finns i 3 mom. i samma paragraf. De uppgifter som skogscentralen föreslås få innefattar upp-gifter som är sekretessbelagda i enlighet med lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter. Därför måste det föreskrivas om lämnandet av uppgifterna i en speciallag. 
Bestämmelsen i 13 c § i den gällande lagen om Finlands skogscentrals system för skoglig in-formation möjliggör inte att uppgifter lämnas genom en teknisk anslutning som öppnas till Skatteförvaltningens informationssystem. Uppgifterna uppdateras därför regelbundet genom satsvis bearbetning. En teknisk anslutning skulle möjliggöra att uppgifterna uppdateras auto-matiskt. 
De uppgifter som skogscentralen föreslås få får används för skötseln av skogscentralens of-fentliga förvaltningsuppgifter. Enligt 2 § 1 mom. i lagen om Finlands skogscentral får skogs-centralen inte bedriva affärsverksamhet, om inte något annat följer av annan lag. Enligt de-taljmotiveringen till paragrafen (RP 223/2016 rd) kan skogscentralen inte bedriva sådan eko-nomisk verksamhet som avses i EU-lagstiftningen. Skogscentralen kan således inte erbjuda varor eller tjänster på vissa marknader. De uppgifter för vilka skogscentralen föreslås få an-vända informationen från Skatteförvaltningen har alltså inte på något sätt samband med ekonomisk verksamhet eller ekonomiska åtgärder, utan det är fråga om skötsel av skogscentralens lagstadgade offentliga förvaltningsuppgifter. Till en betydande del skulle uppgifterna användas för att sköta skogscentralens anmälningsskyldighet som gäller stöd och bidrag till skogsbruk som det föreskrivs om i skatteförvaltningens beslut om en allmän skyldighet att lämna uppgifter (1095/2016). Skatteförvaltningen har beslutat om innehållet i informationsskyldigheten med stöd av lagen om beskattningsförfarande (1558/1995). Därför anses i propositionen att det vore skäligt att skogscentralen inte ensam ska behöva svara för kostnaderna för prestationen, utan att uppgifterna skulle lämnas avgiftsfritt. 
I paragrafens 2 mom. föreslås det att skogscentralen ska ha rätt att få ovannämnda uppgifter avgiftsfritt. Uppgifterna ska kunna lämnas till Skogscentralen via en teknisk anslutning eller på något annat sätt i elektronisk form. 
14 a §.Information till mottagaren. Paragrafen är ny och har samband med 13 d § i lagförsla-get, enligt vilken miljöinformation framöver ska kunna lämnas ut utan att begäran om information behöver motiveras. Skogscentralen ansvarar lagligheten när uppgifter lämnas ut. I artikel 4.2 i direktivet om miljöinformation förutsätts att medlemsstaterna inom de ramar som ställs i direktivet om miljöinformation ska se till att kraven i dataskyddsdirektivet iakttas. Den föreslagna paragrafen har samband med denna skyldighet. I propositionen anses det att eftersom det är möjligt att koppla samman miljöinformation som beskriver skogarna med ägaruppgifter, behöver skogscentralen förpliktas att påminna mottagarna om de förpliktelser som gäller skydd av personuppgifter. Skogscentralen kan då instruera att mottagarna ska bekanta sig t.ex. med det material som finns på webbplatsen för dataombudsmannens byrå. Den informationsskyldighet som avses i paragrafen gäller både situationer där miljöinformationen är fritt tillgänglig på internet och situationer där någon begär miljöinformation som individualiserats på något särskilt sätt. Bestämmelsen är till för att främja skyddet av personuppgifter, mottagarens rättssäkerhet samt god förvaltning. Samma grundläggande fri- och rättigheter främjas av 13 § 4 mom. i den gällande lagen. Enligt momentet ska det till ett beslut om utlämnande av personuppgifter fogas sådana villkor och begränsningar för användningen av uppgifterna som behövs för att skydda uppgifterna. 
2
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Den föreslagna lagens 13 d § har samband med det nationella genomförandet av direktivet om miljöinformation och kommissionens motiverade yttrande i frågan. Därför föreslås lagen träda i kraft så snart som möjligt.  
3
Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning
De föreslagna bestämmelserna är av betydelse med tanke på bestämmelserna om offentlighet i 12 § 2 mom. i grundlagen och om skydd för privatlivet och skydd för personuppgifter i 10 § 1 mom. i grundlagen. De föreslagna bestämmelserna hänger även ihop med bestämmelserna om god förvaltning i 21 § i grundlagen. 
Enligt grundlagens 12 § 2 mom. är handlingar och upptagningar som innehas av myndigheterna offentliga, om inte offentligheten av tvingande skäl särskilt har begränsats genom lag. Var och en har rätt att ta del av offentliga handlingar och upptagningar. I förarbetena till reformen av de grundläggande fri- och rättigheterna konstateras att tryggandet av en tillräcklig offentlighet är en förutsättning för individens möjlighet att inverka på och delta i den samhälleliga verksamheten. Vidare konstateras det att offentligheten också är en förutsättning för kritik och övervakning av maktutövningen och myndigheternas verksamhet. I förarbetena till reformen av de grundläggande fri- och rättigheterna konstateras att handlingars offentlighet inte enbart utsträcker sig till sakägarna utan till hela allmänheten. I förarbetena konstateras dessutom att handlingars offentlighet är huvudregeln men att det är uppenbart att man ibland måste avvika från offentligheten på grund av olika viktiga intressen. Ett av de exempel som nämns är skyddet för privatlivet. Vidare konstaterades i förarbetena att handlingsoffentlighetens ställning som en grundläggande fri- och rättighet innebär att också begränsningarna i lag ska vara så små som möjligt (RP 309/1993 rd, s 58; se även RP 1/1998 rd, s. 79).  
Närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter utfärdas enligt 10 § 1 mom. i grundla-gen genom lag. När det gäller skyddet för personuppgifter har grundlagsutskottet i sin praxis ansett det viktigt att det föreskrivs åtminstone om registreringens syfte, innehållet i de registrerade personuppgifterna, de tillåtna användningsändamålen inklusive rätten att lämna ut dem, förvaringstiden i personregister och de registrerades rättssäkerhet (t.ex. GrUU 3/2009 rd).  
Systemet för skoglig information är ett personregister. På utlämnande av personuppgifter ur systemet för skoglig information i form av en kopia eller en utskrift eller i elektronisk form tillämpas 16 § 3 mom. i offentlighetslagen. Offentlighetslagens bestämmelse innebär i praktiken att utlämnandet av offentliga uppgifter ur systemet för skoglig information begränsas av bestämmelserna om skydd för personuppgifter. En central begränsning gällande skyddet för personuppgifter vid utlämnandet av personuppgifter är att de personuppgifter som lämnas ut ska vara nödvändiga för det ändamål för vilket de lämnas ut. Syftet med ändamålsbundenheten är att skydda privatlivet som avses i 10 § 1 mom. i grundlagen. Om man i stor utsträckning går in för att uppgifter får lämnas beroende på användningsändamål begränsar man samtidigt offentlighetsprincipen. Grundlagsutskottet har ansett att främjande av en annan grundläggande fri- eller rättighet kan vara ett tvingande skäl som ger möjlighet att enligt 12 § 2 mom. i grundlagen separat begränsa offentligheten i fråga om upptagningar som innehas av myndigheter (GrUU 2/2008 rd, GrUU 40/2005 rd och GrUU 3/2009 rd).  
Utlämnande av miljöinformation 
Den föreslagna lagens 13 d § har samband med det nationella genomförandet av direktivet om miljöinformation. Kommissionen har gett Finland ett motiverat yttrande angående genomförandet av direktivet. Kommissionen ansåg att lagen om skoglig information inte är förenlig med artikel 3 i direktivet om miljöinformation, eftersom alla uppgifter i systemet för skoglig information enligt lagen om skoglig information anses vara personuppgifter oberoende av deras närmare innehåll. Enligt kommissionen kan all information i systemet inte betraktas som personuppgifter, så informationen ska enligt direktivet lämnas ut i form av miljöinformation till den som begärt informationen, utan att denne särskilt behöver ange vad informationen ska användas till. I praktiken innebär detta att kravet på ändamålsbundenhet inte kan utsträckas till att gälla alla uppgifter i systemet för skoglig information.  
Grundlagsutskottet har granskat offentlighetsprincipen och ändamålsbundenheten i fråga om befolkningsdatasystemet. Grundlagsutskottet har konstaterat att de aspekter som gäller skydd av privatlivet och personuppgifter väger så pass tungt i samband med reglering av det centraliserade och till informationsinnehållet omfattande befolkningsdatasystemet att det inte utgör något problem med avseende på grundlagens 12 § 2 mom. att utlämning av andra uppgifter än sedvanliga namn- och adressuppgifter och andra kontaktuppgifter knyts till ett visst användningsändamål. Men grundlagsutskottet såg heller inget konstitutionellt hinder för att man i viss mån inbegriper fler uppgifter bland dem vars utlämning inte kräver att användningsändamålet klarläggs (GrUU 3/2009 rd). 
I enlighet med vad som sagts ovan konstaterades i förarbetena till reformen av de grundläg-gande fri- och rättigheterna att handlingars offentlighet är huvudregeln och vidare att det är uppenbart att handlingars offentlighet behöver begränsas t.ex. med stöd av bestämmelsen om skydd för privatlivet. I propositionen anses att utlämnandet av markägarnas namn-, adress- och övriga kontaktuppgifter samt personbeteckning även i fortsättningen ska bindas till uppgifternas användningsändamål. Det är däremot inte motiverat att binda utlämnandet av sådan miljöinformation som inte innehåller någon markägares namn-, adress- och övriga kontaktuppgifter eller personbeteckning till informationens användningsändamål. Miljöinformationen beskriver, så som namnet anger, miljön och åtgärder som har samband med miljön. Miljöinformationen i systemet för skoglig information beskriver skogsmiljön och vården och användningen av skogarna. Enligt Europeiska unionens regler om statligt stöd betraktas fysiska personer som äger skog som företag eftersom de utövar ekonomisk verksamhet (säljer virke på marknaden). Uppgifter som gäller utövande av yrke och näring avslöjar inte personliga omständigheter om en person. Uppgifter som beskriver skogarna och skötsel och användning av skogarna beskriver varken en fysisk persons egenskaper, familjeförhållanden eller boende. Uppgifter som beskriver skogarna och skötsel och användning av skogarna är uppgifter som vem som helst kan skaffa sig, och som inte i sig avslöjar något om någons personliga förhållanden. Med stöd av allemansrätten får man fritt röra sig i skogarna. Då kan vem som helst göra iakttagelser om skogsmiljön och om åtgärder som hänför sig till den. Med stöd av vad som sagts ovan anses i propositionen att miljöinformationen i systemet för skoglig information inte har samband med sådana omständigheter som hör till kärnan för skyddet för privatlivet, särskilt med beaktande av att dessa uppgifter lämnas ut utan markägarens eller andra fysiska personers namn-, adress- och övriga kontaktuppgifter samt personbeteckning. Handlingars offentlighet är alltså huvudregeln i 13 d § i lagförslaget. Däremot begränsas offentligheten för handlingar även i fortsättningen när det är fråga om fysiska personers namn-, adress- och övriga kontaktuppgifter samt personbeteckning. Utlämnandet av dessa uppgifter binds även i fortsättningen till uppgifternas användningsändamål. 
Enligt artikel 4.2 i direktivet om miljöinformation ska medlemsstaterna inom de ramar som ställs i direktivet om miljöinformation se till att kraven i dataskyddsdirektivet iakttas. I an-knytning till detta har i lagförslaget tagits in en informationsbestämmelse som gäller motta-gare av miljöinformation. Det är möjligt att koppla samman miljöinformation med information som gäller fysiska personers ägande och besittning. Enligt 14 a § i lagförslaget ska skogscentralen informera mottagaren om de skyldigheter som har samband med skyddet av personuppgifter om uppgifterna är avsedda att kopplas samman med uppgifter om fysiska personer. I propositionen anses att bestämmelsen främjar både skyddet för privatlivet och mottagarens rättssäkerhet. Bestämmelsen kan samtidigt anses främja god förvaltning. I detta avseende har propositionen beröringspunkter med de krav på rättsskydd och god förvaltning som ställs i 21 § i grundlagen. Samma grundläggande fri- och rättigheter främjas av 13 § 4 mom. i den gällande lagen. Enligt det momentet ska det till ett beslut om utlämnande av personuppgifter fogas sådana villkor och begränsningar för användningen av uppgifterna som behövs för att skydda uppgifterna. 
Direktivet om miljöinformation är en rättsakt som anger minimikraven. I skäl 24 i direktivet konstateras att bestämmelserna i direktivet inte ska påverka en medlemsstats rätt att behålla eller införa åtgärder för bredare tillgång till information än vad som krävs enligt direktivet. På grund av att direktivet är ett minimidirektiv kan dess tillämpningsområde inte inskränkas med nationell lagstiftning. Grundlagsutskottet konstaterade detta då utskottet behandlade statsrådets skrivelse gällande förslaget till direktiv (GrUU 1/2001 rd).  
Utlämnande av personuppgifter 
I enlighet med vad som redan konstaterats ovan har grundlagsutskottet i sin praxis i fråga om skyddet för personuppgifter ansett det viktigt att man reglerar åtminstone registreringens syfte, innehållet i de registrerade personuppgifterna, tillåtna användningsändamål, inbegripet uppgifternas tillförlitlighet och bevaringstiden för uppgifterna i personregistren samt den registrerades rättsskydd. Regleringen av dessa faktorer på lagnivå ska dessutom vara omfattande och detaljerad (GrUU 25/1998 rd, GrUU 51/2002 rd och GrUU 3/2014 rd). Kravet på bestämmelse om saken i lag omspänner också möjligheten att överföra personuppgifter via en teknisk anslutning (GrUU 51/2002 rd). 
Grundlagsutskottet har ansett att främjande av en annan grundläggande fri- eller rättighet kan vara ett tvingande skäl som ger möjlighet att enligt 12 § 2 mom. i grundlagen separat begränsa offentligheten i fråga om upptagningar som innehas av myndigheter (GrUU 2/2008 rd, GrUU 40/2005 rd och GrUU 3/2009 rd). Utlämnandet av personuppgifter har i propositionen kopplats till uppgifternas användningsändamål. Varken i lagen om skoglig information eller i lagförslaget finns det någon uttrycklig bestämmelse om saken eftersom det föreskrivs om ändamålsbundenhet i personuppgiftslagen och det är meningen att bestämmelserna i personuppgiftslagen ska tillämpas på registerföring som har samband med systemet för skoglig information. Detta gäller dock inte utlämnandet av sådan miljöinformation som beskrivits ovan. 
Lagförslagets 8 § 2 mom. gäller utlämnande av offentliga uppgifter ur systemet för skoglig information genom en teknisk anslutning för kommersiella ändamål eller andra godtagbara ändamål. Bestämmelsen gäller utlämnande av personuppgifter. Det har i regel krävts samtycke för att lämna ut personuppgifter med hjälp av en teknisk anslutning. Enligt 8 § 2 mom. i lagförslaget ska det framöver vara möjligt att lämna ut offentliga personuppgifter, om mottagaren enligt bestämmelserna om skydd för personuppgifter har rätt att registrera och använda personuppgifterna i fråga. Detta innebär att beslutet om att uppgifterna ska lämnas ut ska basera sig på en sådan grund för behandling av personuppgifter som anges i personuppgiftslagen eller i någon annan lag. Utlämnandet av personuppgifterna kopplas således till uppgifternas användningsändamål.  
Lagförslagets 9 § 1 mom. gäller utlämnande av uppgifter för direktmarknadsföring. Bestäm-melsen kompletteras med nya urvalskriterier för markägarnas kontaktuppgifter. Urvalskriteri-erna kopplas till informationen om skogstillgångar. Urvalskriterierna specificeras i lagen. 
Lagförslagets bestämmelser om utlämnande av personuppgifter är på lagnivå. I propositionen anses det att bestämmelserna på lagnivå är heltäckande och detaljerade på det sätt som grundlagsutskottet förutsätter.  
Rätt att få sekretessbelagda uppgifter av Skatteförvaltningen 
Trots sekretessbestämmelserna i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattnings-uppgifter har Finlands skogscentral rätt att på begäran få namn- och kontaktinformation i fråga om det ombud som ett dödsbo har anmält till Skatteförvaltningen och en markägares företags- och organisationsnummer. Enligt propositionen (13 d § i lagförslaget) ska skogscentralen för att sköta offentliga förvaltningsuppgifter ha rätt att på begäran få följande uppgifter av Skatteförvaltningen trots sekretessbestämmelserna: namn, personbeteckning, företags- och organisationsnummer samt kontaktuppgifter i fråga om ombudet för ett dödsbo; namn, personbeteckning, företags- och organisationsnummer i fråga om en markägare samt uppgift om den juridiska formen för markägarens verksamhet; namn, personbeteckning och företags- och organisationsnummer i fråga om en innehavare av besittningsrätten till en fastighet samt uppgift om den juridiska formen för innehavarens verksamhet; företags- och organisationsnummer i fråga om en beskattningssammanslutning som bildas av en fastighets samägare; samt makars gemensamma företags- och organisationsnummer i fråga om en fastighet som hör till skogsbruk som makarna bedriver gemensamt. De nämnda uppgifterna ska kunna lämnas till Skogscentralen via en teknisk anslutning eller på något annat sätt i elektronisk form. 
De uppgifter som nämns i den föreslagna paragrafen är sekretessbelagda i enlighet med lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter. Det ska föreskrivas i lag om utlämnande av sekretessbelagda uppgifter. Enligt propositionen ska skogscentralen trots sekretessbestämmelserna ha rätt att på begäran få dessa uppgifter för skötsel av offentliga förvaltningsuppgifter. För att Finlands skogscentral ska kunna sköta sina offentliga förvaltningsuppgifter är det nödvändigt att skogscentralen får tillgång till dessa uppgifter av Skatteförvaltningen. 
Slutsats 
På de grunder som anges ovan kan lagen enligt regeringens uppfattning behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 
Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 
Lagförslag
Lag 
om ändring av lagen om Finlands skogscentrals system för skoglig information 
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om Finlands skogscentrals system för skoglig information (419/2011) 10 och 12 §, av dem 10 § sådan den lyder i lag 1327/2016, 
ändras 1 §, 7 § 3 mom., 8 § 2 mom., 9 § och 13 a—13 c §, 
av dem 8 § 2 mom. och 13 b § sådana de lyder i lag 110/2016, 13 a § sådan den lyder i lag 468/2012 och 13 c § sådan den lyder i lag 1327/2016, samt 
fogas till lagen nya 13 d, 13 e och 14 a § som följer: 
1 § 
Lagens tillämpningsområde 
I denna lag föreskrivs det om ett system för skoglig information som innehåller personupp-gifter och som förvaltas av Finlands skogscentral, nedan skogscentralen, samt om behandlingen av uppgifter i systemet. Om inte något annat föreskrivs i denna lag, ska personuppgiftslagen (523/1999) tillämpas på behandlingen av personuppgifter och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) tillämpas på uppgifters och handlingars offentlighet och på utlämnandet av uppgifter och handlingar.  
7 § 
Uppgifternas korrekthet 
Informationen om skogstillgångar ska uppdateras på grundval av ansökningar och anmäl-ningar som inkommit i samband med skötseln av skogscentralens förvaltningsärenden. Därtill kan informationen om skogstillgångar uppdateras även på grundval av andra uppgifter som lämnats till skogscentralen, om uppgifterna enligt skogscentralens bedömning inte innehåller väsentliga brister, fel eller feltolkningar. Med avvikelse från vad som i 6 § föreskrivs om ansvar i samband med registerföringen är den registeransvarige inte ansvarig för dessa uppgifters korrekthet. Om en anställd som sköter uppgifter i samband med registerföringen vid skogscentralen har kontrollerat uppgifternas riktighet i terrängen, tillämpas dock bestämmelserna i 6 § 1 mom. 
8 § 
Utlämnande av offentliga uppgifter genom teknisk anslutning 
Offentliga uppgifter i informationssystemet får lämnas ut genom teknisk anslutning för kommersiella ändamål eller andra godtagbara ändamål som anknyter till skogsbruk, om mot-tagaren enligt bestämmelserna om skydd för personuppgifter har rätt att registrera och an-vända sådana personuppgifter.  
9 § 
Utlämnande av uppgifter för direktmarknadsföring och andra adresserade försändelser 
Markägarens kontaktuppgifter får lämnas ut för direktmarknadsföring som anknyter till skogsbruk, om inte markägaren har förbjudit det. Som urvalskriterier för markägarens kon-taktuppgifter får användas personens adress, hemkommun, ålder, kön, modersmål eller kon-taktspråk och uppgift om hur länge personen har ägt eller innehaft fastigheten. Som urvalskriterier för kontaktuppgifterna får dessutom användas fastighetens eller ett annat områdes areal, läge, huvudträdslag, trädbeståndets genomsnittliga volym samt åtgärdsförslag som gäller skogsvårdsarbeten och avverkningar och tidpunkten för dessa åtgärder. De uppgifter som lämnas ut kan delas in i grupper enligt urvalskriterierna.  
Det är tillåtet att lämna ut uppgifter endast till den del uppgifterna behövs för det marknadsföringssyfte som uppgetts. Uppgifter får inte lämnas ut för direktmarknadsföring som sker med hjälp av elektronisk kommunikation om inte förutsättningarna i 24 kap. i informationssamhällsbalken (917/2014) uppfylls. 
Markägarens kontaktuppgifter får lämnas ut för opinions- och marknadsundersökningar och andra därmed jämförbara adresserade försändelser, om villkoren för behandling av uppgifter enligt 19 § i personuppgiftslagen uppfylls. 
13 a § 
Öppnande av teknisk anslutning 
På öppnande av en teknisk anslutning tillämpas det förfarande som föreskrivs i 13 §. 
En teknisk anslutning kan öppnas om den registeransvarige genom beslut har registrerat mottagaren som användare av skogscentralens elektroniska tjänst och godkänt den grund som mottagaren har uppgett för behandlingen av personuppgifterna. Till beslutet ska fogas ett villkor om att mottagaren är skyldig att meddela skogscentralen om den näringsverksamhet eller annan verksamhet som mottagaren bedriver upphör samt andra omständigheter som har betydelse vid bedömningen av mottagarens rätt att behandla personuppgifter. 
Registreringen ska återkallas, om mottagaren inte följer de villkor och begränsningar som fogats till registreringsbeslutet. 
13 b § 
Öppnande av teknisk anslutning på basis av samtycke 
En teknisk anslutning kan öppnas utan att något separat beslut fattats om godkännandet av den grund som mottagaren uppgett för behandlingen av personuppgifterna, om markägaren har gett sitt samtycke i den elektroniska tjänst som skogscentralen tillhandahåller. På förfarandet för registrering som användare av skogscentralens elektroniska tjänst tillämpas bestämmelserna i 13 a §.  
Den registeransvarige ska se till att markägaren innan denne lämnar sitt samtycke får in-formation om de villkor och begränsningar som ställs på mottagaren i fråga om användningen av uppgifterna samt om det sätt på vilket ett samtycke kan återkallas och annan information som markägaren behöver för att utöva sina rättigheter som markägare. 
13 c § 
Användning av uppgifter som lämnats ut 
Uppgifter som har lämnats ut ur systemet för skoglig information får användas bara för det ändamål för vilket de har lämnats ut. Uppgifter får lämnas vidare till en utomstående endast om det föreskrivs om detta i lag eller om markägaren har gett sitt samtycke till detta eller om skogscentralen i sitt beslut om utlämnande av uppgifterna uttryckligen har gett tillstånd till detta. Skogscentralen får inte ge tillstånd till en behandling av uppgifter som avviker från det ursprungliga användningsändamålet för systemet för skoglig information. 
13 d § 
Utlämnande av miljöinformation 
Miljöinformation får lämnas ut ur systemet för skoglig information i form av en kopia eller en utskrift eller i elektronisk form, om inte något annat följer av sekretessbestämmelserna. Miljöinformationen får också lämnas ut genom en teknisk anslutning. Med miljöinformation avses  
1) information om skogarna och den övriga miljön och de olika delarna av miljön samt in-formation om olika faktorer som påverkar eller troligtvis påverkar de olika delarna av miljön, 
2) de planer, avtal och information om förvaltningsåtgärder och andra åtgärder eller verk-samheter som påverkar eller troligtvis påverkar skogarna och den övriga miljön samt deras olika delar och faktorer, 
3) information om kostnads- och nyttoanalyser och övriga ekonomiska analyser och anta-ganden som har samband med de planer, avtal samt förvaltningsåtgärder och andra åtgärder eller verksamheter som avses i 2 punkten, samt 
4) information om tillståndet för kulturplatser och byggnader i den utsträckning de påverkas av tillståndet i de olika delarna av miljön eller de planer, avtal eller förvaltningsåtgärder och andra åtgärder eller verksamheter som avses i 2 punkten. 
Den som begär uppgifterna behöver inte motivera sin begäran. Då får den miljöinformation som begärs inte individualiseras på basis av en fysisk persons namn, adress, övriga kontaktuppgifter eller personbeteckning. Den för vilken det med stöd av markägarens samtycke har öppnats en teknisk anslutning till systemet för skoglig information har rätt att med hjälp av en teknisk anslutning lämna i 1 mom. avsedd miljöinformation vidare till utomstående. 
13 e § 
Rätt att få uppgifter av Skatteförvaltningen 
För att sköta offentliga förvaltningsuppgifter har skogscentralen rätt att på begäran få föl-jande uppgifter av Skatteförvaltningen trots sekretessbestämmelserna: 
1) namn, personbeteckning, företags- och organisationsnummer samt kontaktuppgifter i fråga om ombudet för ett dödsbo,  
2) namn, personbeteckning och företags- och organisationsnummer i fråga om en markägare samt uppgift om den juridiska formen för markägarens verksamhet, 
3) namn, personbeteckning och företags- och organisationsnummer i fråga om en innehavare av besittningsrätten till en fastighet samt uppgift om den juridiska formen för innehavarens verksamhet, 
4) företags- och organisationsnummer i fråga om en beskattningssammanslutning som bildas av en fastighets samägare, samt 
5) makarnas gemensamma företags- och organisationsnummer i fråga om en fastighet som hör till skogsbruk som makarna bedriver gemensamt.  
Skogscentralen har rätt att få ovannämnda uppgifter avgiftsfritt. Uppgifterna kan lämnas till Skogscentralen via en teknisk anslutning eller på något annat sätt i elektronisk form. 
14 a § 
Information till mottagaren 
När miljöinformation lämnas ut med stöd av 13 d § ska mottagaren informeras om att bestämmelserna om skydd av personuppgifter blir tillämpliga om miljöinformationen kopplas samman med uppgifter om fysiska personer. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Helsingfors den 2 november 2017 
Statsminister
Juha
Sipilä
Jord- och skogsbruksminister
Jari
Leppä
Senast publicerat 2.11.2017 14:42