Regeringens proposition

1 §.Lagens tillämpningsområde. Det föreslås att paragrafen ändras i fråga om tillämpningen av offentlighetslagen. I 13 d § i den föreslagna lagen tas det in en bestämmelse där det görs ett undantag från 16 § 3 mom. i offentlighetslagen. Därför föreslås det att paragrafen ändras så att offentlighetslagen ska tillämpas på uppgifters och handlingars offentlighet och utlämnande av uppgifter och handlingar om det inte föreskrivs något annat i lagen om skoglig information. Enligt den gällande bestämmelsen tillämpas offentlighetslagen på uppgifters och handlingars offentlighet och utlämnande av uppgifter och handlingar. Orsaken till undantaget från offentlighetslagen är Europeiska unionens lagstiftning som granskas i avsnitt 2.2 i den allmänna motiveringen till denna proposition. 

7 §.Uppgifternas korrekthet. Enligt 7 § 3 mom. i lagen om skoglig information ska informationen om skogstillgångar uppdateras på grundval av ansökningar och anmälningar som in-kommit i samband med skötseln av skogscentralens förvaltningsärenden samt på grundval av uppgifter som en markägare eller en person som markägaren har befullmäktigat har lämnat till skogscentralen. Det föreslås att frasen "uppgifter som en markägare eller en person som markägaren har befullmäktigat har lämnat till skogscentralen" ska strykas i 3 mom. Det föreslås att till paragrafen fogas en bestämmelse enligt vilken informationen om skogstillgångar i systemet för skoglig information kan uppdateras på grundval av information om skogstillgångar som lämnats av vem som helst, om uppgifterna enligt skogscentralens bedömning inte innehåller väsentliga brister, fel eller feltolkningar.  

Med information om skogstillgångar avses enligt 2 § i lagen om skoglig information läges-bundna uppgifter om skogar och om skötseln och användningen av dem. I 7 § 1 mom. i lagen om skoglig information konstateras det att informationen om skogstillgångar grundar sig på uppskattningar, mätningar, kartläggningar och kalkyler som görs med olika metoder. Uppgifternas exakthet får variera beroende på vilka uppgifter det är fråga om, vilken metod som har använts vid insamlingen av uppgifterna och från vilken tidpunkt uppgifterna är. Informationen om skogstillgångar får inte innehålla väsentliga brister, fel eller feltolkningar. I informationssystemet ska registreras uppgifter om vilken datainsamlingsmetod eller uppgiftskälla som använts samt uppgiftens datum. Å ena sidan är informationen om skogstillgångar av sådan karaktär att det kan förekomma inexaktheter. Å andra sidan utvecklas insamlingsmetoderna kontinuerligt. Efter 2010 har man börjat använda sig av fjärranalys som baserar sig på laserskanning för insamling av information om skogstillgångar. Tidigare baserade sig insamlingen av informationen om skogstillgångar på omfattande fältinventeringar. 

Enligt 7 § 2 mom. i lagen om skoglig information ska information om skogstillgångar som har registrerats i informationssystemet uppdateras regelbundet med beaktande av målområdets egenskaper samt skogscentralens tillgängliga personresurser och ekonomiska resurser och behovet av att använda uppgifterna i anslutning till skötseln av skogscentralens offentliga förvaltningsuppgifter. 

Den figurbaserade informationen om skogstillgångar uppdateras i nuläget på grundval av an-sökningar och anmälningar som inkommit i samband med skötseln av skogscentralens förvaltningsärenden samt på grundval av uppgifter som markägarna har lämnat. Därtill uppdateras den årliga tillväxten med hjälp av modeller. När informationen uppdateras kunde även data som uppkommer i samband med skördarnas arbete och data från egenkontrollen utnyttjas samt sådan information om skogstillgångar som samlats in av någon annan än markägaren.  

Informationen om skogstillgångar är sådan miljöinformation som avses i artikel 2.1 i direktiv 2003/4/EG. Enligt artikel 8.1 i direktivet ska medlemsstaterna, så långt det är möjligt inom ramen för deras befogenheter, se till att all information som sammanställs av dem eller för deras räkning är aktuell, korrekt och jämförbar. 

Med beaktande av vad som sagts ovan anses det i propositionen vara motiverat att skogscen-tralen i fortsättningen kan utnyttja sådan information om skogstillgångar som lämnats av utomstående, förutsatt att informationen enligt skogscentralens bedömning inte innehåller väsentliga brister, fel eller feltolkningar. Det är inte möjligt att koppla de kvalitetskrav som gäller informationen om skogstillgångar till tekniska krav, eftersom metoderna för datainsamling utvecklas kontinuerligt och informationens exakthet varierar enligt vilken metod för datainsamling som använts.  

Enligt den föreslagna bestämmelsen ska skogscentralen inte vara ansvarig för korrektheten i fråga om sådan information om skogstillgångar som frivilligt lämnats av utomstående aktörer. Om en anställd som sköter uppgifter i samband med registerföringen vid skogscentralen har kontrollerat uppgifternas riktighet på fältet, tillämpas dock bestämmelserna i 6 § 1 mom. i lagen om skoglig information. Dessa anställda ansvarar var och en för att uppgifterna är korrekta till den del de har behandlat dem. Skogscentralen ska beakta dessa omständigheter i arbetet med att utveckla datasystemen. Informationens ursprung ska alltså framgå av datasystemet. I det här sammanhanget kan det konstateras att det i 14 § i lagen om skoglig information föreskrivs särskilt om en redogörelse för korrektheten i fråga om informationen om skogstillgångar. Det ska ges en redogörelse när uppgifter lämnas ut till utomstående eller när den registrerade kontrollerar uppgifterna om sig själv. 

8 §.Utlämnande av offentliga uppgifter genom teknisk anslutning. Den gällande lagens 8 § 2 mom. gäller utlämnande av uppgifter genom en teknisk anslutning för kommersiella ändamål eller andra godtagbara ändamål som anknyter till skogsbruk. Då är en förutsättning för utlämnandet att den registrerade har gett sitt samtycke till det. Till lagen har alldeles nyligen fogats en bestämmelse där det sägs att för beviljande av kredit och kreditbevakning får offentliga uppgifter i informationssystemet dock lämnas ut genom teknisk anslutning även utan markägarens samtycke. Det föreslås att paragrafens 2 mom. ändras så att det framöver inte ska krävas samtycke av den registrerade när uppgifter ur systemet för skoglig information lämnas ut genom teknisk anslutning för kommersiella ändamål eller andra godtagbara ändamål som anknyter till skogsbruk. En förutsättning för utlämnandet ska enligt den nya bestämmelsen vara att mottagaren enligt bestämmelserna om skydd för personuppgifter har rätt att registrera och använda sådana personuppgifter. I praktiken innebär detta att personuppgifterna får behandlas antingen med stöd av lagstiftningen om skydd för personuppgifter eller med stöd av en speciallag. Det centrala användningsändamålet för systemet för skoglig information är att främja skogsbruket. Enligt den gällande bestämmelsen i lagen om skoglig information kan uppgifter utan samtycke fås för beviljande av kredit och kreditbevakning. Med tanke på ett ändamålsenligt utnyttjande av informationen om skogstillgångar och med tanke på administrativ rättvisa är det motiverat att samma villkor ska gälla alla privata aktörer när man bedömer grunderna för utlämnande av uppgifterna, dvs. å ena sidan kreditinstitut och å andra sidan företag som tillhandahåller tjänster inom skogsbranschen. 

9 §.Utlämnande av uppgifter för direktmarknadsföring och andra adresserade försändelser. I 9 § i lagen om skoglig information föreskrivs det om utlämnande av uppgifter för direktmarknadsföring och för andra adresserade försändelser.  

Paragrafens 1 mom. gäller utlämnande av markägarens kontaktuppgifter för direktmarknads-föring som anknyter till skogsbruk, då markägaren inte har förbjudit sådant utlämnande. Paragrafens 1 mom. föreslås ha samma innehåll som 9 § 1 mom. i den gällande lagen, med undantag för de föreslagna nya urvalskriterierna för markägarnas kontaktuppgifter. De urvalsgrunder som nämns i 9 § 1 mom. i den gällande lagen hänför sig företrädesvis till personer. De nya urvalskriterierna hänför sig till informationen om skogstillgångar. Nya urvalskriterier är fastighetens eller ett annat områdes areal, läge, huvudträdslag och trädbeståndets genomsnittliga volym. När markägarnas kontaktuppgifter lämnas ut för direktmarknadsföring är det fråga om utlämnande av personuppgifter. Således ska urvalskriterierna för kontaktuppgifterna vara behövliga vid direktmarknadsföringen. Det är inte nödvändigt att separat föreskriva om frågan eftersom kravet följer direkt av 7 och 9 § i personuppgiftslagen (ändamålsbundenhet och relevanskrav). 

Direktmarknadsföringen ska anknyta till skogsbruk. I anslutning till detta är det motiverat att se över urvalskriterierna för markägarnas kontaktuppgifter. I propositionen anses att det med tanke på företag som tillhandahåller skogstjänster vore bättre om dessa i marknadsföringen i högre grad kunde utnyttja sådana urvalskriterier för markägarnas kontaktuppgifter som baserar sig på informationen om skogstillgångar. Enligt den gällande lagen har fastighetens areal inte kunnat användas som ett urvalskriterium för tjänsterna. Urvalskriterier för kontaktuppgifterna kan i fortsättningen vara t.ex. en viss minimi- eller maximistorlek på fastigheten eller ett annat område eller fastighetens eller ett annat områdes läge, huvudträdslag eller trädbeståndets genomsnittliga volym. I propositionen anses att de föreslagna urvalskriterierna gör det lättare att rikta marknadsföringen och hitta objekt av önskad beskaffenhet. I propositionen bedöms det dock att fastighetens storlek som urvalskriterium för kontaktuppgifterna kan leda till att en del företag riktar sin marknadsföring endast till stora skogsbruksfastigheter. Att lagen kompletteras med nya urvalskriterier som hänför sig till informationen om skogstillgångar torde dock sänka tröskeln för vissa mindre företag som tillhandahåller skogstjänster att komma in på marknaden. En följd av att huvudträdslaget fogas till urvalskriterierna är att det blir lättare att hitta önskade objekt och att rikta marknadsföringen till rätt markägare. Exempelvis anläggningar som har specialiserat sig på att såga grova tallar är enbart intresserade av slutavverkning av tall, inte alla slutavverkningar. Med hjälp av ett sådant urvalskriterium kan sågverk och virkesanskaffningsorganisationer rikta sin direktmarknadsföring till de önskade objekten vilket innebär att markägarna inte utsätts för onödig direktmarknadsföring. På motsvarande sätt har vissa anläggningar som använder sig av massaved specialiserat sig på att använda endast ett visst trädslag, t.ex. björk. I propositionen anses det att kopplandet av urvalskriterierna för kontaktuppgifterna till informationen om skogstillgångar på det sätt som föreslås ovan erbjuder nya möjligheter för i synnerhet företagare som tillhandahåller skogstjänster att marknadsföra sina tjänster och sänker tröskeln för marknadstillträde. Med stöd av uppdaterad information om skogstillgångar kan man söka potentiella objekt för avverkningar och skogsvårdsåtgärder i syfte att rikta marknadsföringen. Det kan också antas att företag som köper in virke och tillhandahåller avverkningstjänster bättre kan planera virkesanskaffningen i storregionerna på lång sikt.  

Två centrala principer för behandlingen av personuppgifter är ändamålsbundenheten och relevanskravet (7 och 9 § i personuppgiftslagen). Avsikten är att fler urvalskriterier för kontaktuppgifterna ska kunna användas i samband med en begäran om information. Av ovan nämnda centrala principer för behandlingen av personuppgifter följer emellertid att den som begär uppgifterna ska kunna visa på vilket sätt de urvalskriterier som nämns i begäran hänför sig till den företagsverksamhet som den som begär uppgifterna utövar inom skogsbruk samt till den planerade direktmarknadsföringen.  

Enligt 9 § 2 mom. i den gällande lagen krävs markägarens tillstånd för att enbart information om skogstillgångar (utan kontaktuppgifter) ska kunna lämnas ut. Eftersom det enligt 13 d § i den föreslagna lagen framöver ska vara möjligt att lämna ut information om skogstillgångar utan sådana restriktioner som följer av skyddet för personuppgifter, behövs bestämmelsen inte längre. Enligt 2 mom. i den gällande lagen krävs markägarens samtycke för att såväl markägarens kontaktuppgifter som informationen om skogstillgångarna ska kunna lämnas ut för direktmarknadsföring. Sådana samtycken har inte getts, och därför behövs bestämmelsen inte längre. Den gällande bestämmelsen i 9 § 2 mom. tas inte in i den föreslagna 9 §. 

I 2 mom. föreslås en bestämmelse om att de uppgifter som lämnas ut för ett direktmarknadsföringssyfte ska vara nödvändiga för det direktmarknadsföringssyfte som uppgetts. Bestämmelsen motsvarar första meningen i 9 § 3 mom. i den gällande lagen. I 9 § 3 mom. i den gällande lagen finns en bestämmelse om direktmarknadsföring med hjälp av elektronisk kommunikation. Det föreslås att denna bestämmelse flyttas till paragrafens 2 mom. I den nämnda bestämmelsen ska det hänvisas till 24 kap. i informationssamhällsbalken (917/2014) i stället för till den upphävda lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation (516/2004). 

I 3 mom. föreslås en bestämmelse om utlämnande av markägarens kontaktuppgifter för opinions- och marknadsundersökningar eller andra därmed jämförbara adresserade försändelser. Paragrafens 3 mom. har samma innehåll som 9 § 4 mom. i den gällande lagen. 

10 §.Utlämnande av uppgifter i vissa fall i anslutning till affärsverksamhet. I 10 § i lagen om skoglig information finns det en bestämmelse där man avviker från det som föreskrivs i 8 § 1 mom. 5 punkten i personuppgiftslagen. Enligt bestämmelsen får uppgifter i systemet för skoglig information inte på grund av ett medlemskap lämnas ut till en sammanslutning som utövar affärsverksamhet. Det föreslås att bestämmelsen upphävs. Enligt 13 d § i den föreslagna lagen ska sådan offentlig information om skogstillgångar som betraktas som miljöinformation vara tillgänglig för alla framöver. När man dessutom beaktar att medlemskap i skogsvårdsföreningar numera är frivilligt, kan bestämmelsen upphävas. 

12 §.Utlämnande av uppgifter för tolkning av beståndsdata vid fjärranalys. Enligt 12 § i lagen om skoglig information får uppgifter om provytor lämnas ut för tolkning av beståndsdata vid fjärranalys. En förutsättning för att uppgifter ska få lämnas ut är att de endast används för tolkning av beståndsdata från de skogar som mottagaren har rätt att behandla uppgifter om enligt bestämmelserna om skydd av personuppgifter. Det föreslås att bestämmelsen ska upphävas. På noggrant lokaliserade provytor mäts egenskaper som beskriver trädbeståndet, såsom bl.a. höjd och diameter. Utifrån de uppgifter som erhållits från mätningarna samt utifrån fjärranalysdata kan informationen om skogstillgångar tolkas. Eftersom de uppgifter om provytorna som behövs vid tolkningen i fortsättningen ska kunna lämnas ut i enlighet med den föreslagna 13 d §, utan att begäran om information behöver motiveras, kan bestämmelsen upphävas. 

13 a §.Öppnande av teknisk anslutning. Det föreslås att paragrafen ändras så att den innehål-ler allmänna bestämmelser om förfarandet för utlämnande av personuppgifter genom teknisk anslutning. Paragrafen behöver ändras eftersom den hänför sig till den föreslagna bestämmelsen i 8 § 2 mom. Framöver kan grunden för utlämnandet av uppgifter för kommersiella ändamål eller andra godtagbara ändamål också vara någon annan i lag föreskriven grund för behandlingen av personuppgifterna än samtycke. I 13 b § föreslås det specialbestämmelser som gäller samtycke.  

Paragrafens 1 mom. förblir oförändrat. I 2 mom. föreslås en bestämmelse om att en teknisk anslutning kan öppnas om den registeransvarige genom sitt beslut har registrerat mottagaren som användare av skogscentralens elektroniska tjänst och godkänt den grund som mottagaren har uppgivit för behandlingen av personuppgifterna. I bestämmelsen avses att ett förvaltningsbeslut ska fattas både om registreringen som användare av den elektroniska tjänsten och om grunden för behandlingen av personuppgifterna. Om mottagaren inte tidigare har registrerats som användare av den elektroniska tjänsten, fattas endast ett förvaltningsbeslut där det samtidigt beslutas om registrering som användare av tjänsten och om grunden för behandlingen av personuppgifterna. Om mottataren redan tidigare har registrerats som användare av den elektroniska tjänsten, behövs det endast ett beslut om grunden för behandlingen av personuppgifterna. I 2 mom. föreslås det dessutom en bestämmelse enligt vilken det till beslutet ska fogas ett villkor om att mottagaren är skyldig att meddela skogscentralen om den näringsverksamhet eller annan verksamhet som mottagaren bedriver upphör samt andra omständigheter som har betydelse vid bedömningen av mottagarens rätt att behandla personuppgifterna. En sådan bestämmelse finns också i 13 a § 2 mom. i den gällande lagen. 

I paragrafens 3 mom. föreslås en bestämmelse om att registreringen ska återkallas, om mottagaren inte följer de villkor och begränsningar som fogats till registreringsbeslutet. En sådan bestämmelse finns också i 13 a § 5 mom. i den gällande lagen. 

13 b §.Öppnande av teknisk anslutning på basis av samtycke. Det föreslås att 13 b § i den gällande lagen blir en ny 13 c §. I paragrafen föreslås bestämmelser om förfarandet då en teknisk anslutning öppnas på basis av samtycke. Enligt 13 a § 2 mom. i den föreslagna lagen kräver öppnandet av en teknisk anslutning ett förvaltningsbeslut både om registreringen som användare av den elektroniska tjänsten och om grunden för behandlingen av personuppgifterna. I anslutning till detta föreslås en bestämmelse om att en teknisk anslutning kan öppnas utan att något separat beslut fattas om godkännandet av den grund som mottagaren uppgivit för behandlingen av personuppgifterna, om markägaren har gett sitt samtycke i skogscentralens elektroniska tjänst. På förfarandet för registrering som användare av skogscentralens elektroniska tjänst tillämpas bestämmelserna i 13 a §. Samma bestämmelse finns i 13 a § 2 mom. i den gällande lagen. 

I 2 mom. föreslås en bestämmelse om att den registeransvarige ska se till att markägaren före lämnandet av sitt samtycke får information om de villkor och begränsningar som ska ställas på mottagaren i fråga om användningen av uppgifterna samt om det sätt på vilket ett samtycke kan återkallas och annan information som behövs för att utöva markägarens rättigheter. Samma bestämmelse finns i 13 a § 4 mom. i den gällande lagen. 

13 c §.Användning av uppgifter som lämnats ut. Det föreslås att 13 c § i den gällande lagen blir en ny 13 e §. Den nya 13 c § motsvarar den gällande bestämmelsen om användning av utlämnade uppgifter, med undantag för en ny bestämmelse enligt vilken även den registrerades samtycke kan utgöra en grund för att utlämnade uppgifter får lämnas vidare. Med tanke på utvecklandet av de elektroniska tjänsterna är det viktigt att en person som behandlar en markägares uppgifter genom en teknisk anslutning ska kunna lämna inte bara miljöinformation utan också markägarens namn- och kontaktuppgifter vidare till utomstående med markägarens samtycke. Den registrerades samtycke ska uppfylla kraven i personuppgiftslagen. 

13 d §.Utlämnande av miljöinformation. Paragrafen är ny och har sin grund i kommissionens motiverade yttrande till Finland angående det nationella genomförandet av direktivet om miljöinformation. Frågan har också beskrivits i avsnitt 2.2 i allmänna motiveringen. Enligt 1 § i den föreslagna lagen ska offentlighetslagen tillämpas på uppgifters och handlingars offentlighet och utlämnandet av dessa, om inte något annat föreskrivs i lagen om skoglig information. Den föreslagna nya paragrafen innebär ett undantag från 16 § 3 mom. i offentlighetslagen, som gäller utlämnande av uppgifter ur en myndighets personregister. Till den del det är fråga om sådan miljöinformation som avses i artikel 2.1 i direktivet om miljöinformation, ska en kopia eller en utskrift som innehåller sådan information eller kopians eller utskriftens uppgifter i elektronisk form få lämnas ut, om inte något annat följer av sekretessbestämmelserna. Med sekretessbestämmelser avses sekretessbestämmelserna i offentlighetslagen eller i någon annan lag. Information som beskriver skogsmiljön och åtgärder som avser den utgör i regel offentlig information. Ett undantag från 16 § 3 mom. i offentlighetslagen innebär att skogscentralen beträffande den offentliga miljöinformationen inte framöver ska vara skyldig att utreda om mottagaren enligt bestämmelserna om skydd för personuppgifter har rätt att registrera och använda uppgifterna. Sådan offentlig information om skogstillgångar som betraktas som miljöinformation ska lämnas ut utan att den som begärt informationen behöver motivera sin begäran.  

Den föreslagna nya bestämmelsen baserar sig på bestämmelserna i direktivet om miljöinformation. Enligt artikel 3.1 i direktivet om miljöinformation ska medlemsstaterna säkerställa att offentliga myndigheter i enlighet med bestämmelserna i direktivet åläggs att tillhandahålla den sökande sådan miljöinformation som innehas av eller förvaras för dem utan att denne behöver ange skälen för sin begäran. Enligt skäl 16 till direktivet bör den allmänna regeln vara att miljöinformationen lämnas ut. I artikel 4 anges sådana undantagfall då det tillåts att en begäran om miljöinformation avslås. I artikel 4.2 föreskrivs det om skäl till avslag som hänför sig till sekretess och skydd för personuppgifter. Enligt artikel 4.2 f får medlemsstaterna föreskriva att begäran om miljöinformation ska avslås, om utlämnande av informationen skulle ha negativa följder för sekretess som omfattar personuppgifter och/eller akter om en fysisk person, om denna person inte har gett sitt medgivande till att informationen utlämnas till allmänheten, och om det föreskrivs i nationell lagstiftning eller gemenskapslagstiftning om sådan sekretess. Den nämnda artikeln 4.2 f hänför sig till sådana personuppgifter om vars sekretess det föreskrivs i nationell lagstiftning eller gemenskapslagstiftning. Bestämmelsen har således inte samband med utlämnande av offentliga personuppgifter. Enligt artikel 4.2 ska skälen till avslag i den nämnda punkten tolkas restriktivt med hänsyn till allmänhetens intresse av att information lämnas ut i varje enskilt fall. I artikel 4.2 förpliktas medlemsstaterna dessutom att se till att kraven i dataskyddsdirektivet iakttas.  

Enligt artikel 4.4 i direktivet om miljöinformation ska miljöinformation som innehas av eller förvaras för offentliga myndigheter och som begärs av en sökande tillhandahållas till viss del, där det är möjligt att skilja ut sådana uppgifter som omfattas av punkt 1 d och e eller punkt 2 från den övriga begärda informationen. Den föreslagna nya 13 d §, som innehåller ett undantag från 16 § 3 mom. i offentlighetslagen, baserar sig uttryckligen på bestämmelsen i artikel 4.4 i direktivet. Enligt den nämnda bestämmelsen ska miljöinformation tillhandahållas till viss del, om det är möjligt att särskilja å ena sidan offentlig och sekretessbelagd miljöinformation och å andra sidan personuppgifter och miljöinformation. Vad gäller det sistnämnda anses i propositionen att en fysisk persons namn- och adressuppgifter, övriga kontaktuppgifter och personbeteckning inte är miljöinformation. Detta har man kommit fram till på den grunden att direktivet inte innehåller bestämmelser om eller omnämnanden i skälen av att information om t.ex. ägande eller besittning av fastigheter ska finnas tillgänglig i form av miljöinformation. Det samma gäller t.ex. information om vilken aktör som genomför en åtgärd som påverkar eller kan påverka miljön. Dessa personuppgifter, dvs. fysiska personers namn- och adressuppgifter och övriga kontaktuppgifter samt personbeteckning, kan dessutom på det sätt som avses i artikel 4.4 i direktivet skiljas ut från den miljöinformation som lämnas ut. Med stöd av det som sägs ovan föreslås det att offentlig miljöinformation ska kunna lämnas ut ur systemet för skoglig information, förutsatt att informationen inte innehåller någon fysisk persons namn- och adressuppgifter, övriga kontaktuppgifter eller personbeteckning. Utlämnandet av en fysisk persons namn- och adressuppgifter, övriga kontaktuppgifter samt personbeteckning omfattas också i fortsättningen av bestämmelserna om skydd för personuppgifter och de begränsningar avseende behandlingen av personuppgifterna som följer av dessa bestämmelser (dvs. 16 § 3 mom. i offentlighetslagen). Bestämmelserna om skydd av personuppgifter gäller naturligtvis också utlämnande av sådan miljöinformation som kopplats samman med fysiska personers namn- och adressuppgifter, övriga kontaktuppgifter eller personbeteckning. Detta baserar sig på artikel 4.2 i direktivet om miljöinformation, enligt vilken medlemsstaterna ska se till att kraven i dataskyddsdirektivet iakttas. I propositionen anses att särskiljande av den miljöinformation som lämnas ut från andra uppgifter på det sätt som avses ovan uppfyller kravet i skäl 16 till direktivet om miljöinformation enligt vilket den allmänna regeln bör vara att miljöinformationen lämnas ut. 

Miljöinformation är ett brett begrepp. I artikel 2 i direktivet definieras miljöinformation på följande sätt: 

"I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges: 

1. miljöinformation: all information i skriftlig form, bild- eller ljudform, elektronisk eller an-nan materiell form om 

a) tillståndet för olika delar av miljön, som luft och atmosfär, vatten, mark, land, landskap och naturområden, inbegripet våtmarker, kust- och havsområden, biologisk mångfald och dess delar, inklusive genetiskt modifierade organismer, och samspelet mellan dessa delar, 

b) faktorer som substanser, energi, buller, strålning eller avfall, inklusive radioaktivt avfall, utsläpp i luften, utsläpp i vattnet och andra utsläpp i miljön som påverkar eller troligtvis påverkar de delar av miljön som anges i a, 

c) åtgärder (inklusive förvaltningsåtgärder) som policy, lagstiftning, planer, program, miljöavtal och verksamhet som påverkar eller troligtvis påverkar de delar och faktorer som anges i a och b samt åtgärder eller verksamheter som är avsedda att skydda dessa delar, 

d) rapporter om genomförandet av miljölagstiftningen, 

e) kostnads- och nyttoanalys och övriga ekonomiska analyser och antaganden som används inom ramen för de åtgärder och verksamheter som anges i c, och 

f) tillståndet för människors hälsa och säkerhet, inbegripet förorening av livsmedelskedjan, när det är relevant, villkoren för mänskligt liv, kulturplatser och byggnader i den utsträckning de påverkas eller kan påverkas av tillståndet i de delar av miljön som anges i a eller, genom dessa delar, av någon av de faktorer som anges i b och c". 

Sådan miljöinformation som avses i direktivet om miljöinformation ingår i de uppgifter i systemet för skoglig information som avses i 4 § 1 mom. 1 och 2 punkten i lagen om skoglig information. I lagförslaget omfattar 13 d § 1 mom. 1 punkten uppgifter om förvaltningsärenden som har samband med skogscentralens offentliga förvaltningsuppgifter som det föreskrivs om i 8 § i lagen om Finlands skogscentral. I samband med skötseln av förvaltningsärenden behandlar skogscentralen bl.a. anmälningar om användning av skog, finansieringsansökningar, verkställighetsplaner eller verkställighetsanmälningar som gäller stöd för skogsbruk samt ansökningar enligt viltskadelagen (105/2009) som innehåller miljöinformation. I lagen om skoglig information täcker 4 § 1 mom. 2 punkten sådan information om skogstillgångar som gäller fysiska personer. Informationen om skogstillgångar är miljöinformation. Information om skogstillgångar finns i dagens läge på figurnivå och i form av rasterrutor. Även uppgifter som mätts på provytor samt fjärranalysmaterialet och information som bearbetats utifrån detta material utgör information om skogstillgångar. En del av informationen om skogstillgångar består också av sådana geografiska datamängder som tagits fram av andra myndigheter. Nedan beskrivs närmare vilka uppgifter som ingår i begreppet miljöinformation enligt direktivet om miljöinformation. När datainsamlingsmetoderna och informationskällorna förändras kan det även ske förändringar i datainnehållet eller sättet för hur informationen presenteras.  

Enligt paragrafens 1 mom. 1 punkt avses med miljöinformation för det första information om skogarna och den övriga miljön och de olika delarna av miljön samt information om olika faktorer som påverkar eller troligtvis påverkar de olika delarna av miljön. Den nämnda punkten har samband med artiklarna 2.1 a och 2.1 b i direktivet om miljöinformation. De beteckningar som beskriver mångfald, ståndort och trädbestånd, som anges i informationen om skogstillgångar eller i samband med ett förvaltningsärende utgör sådan information. De uppgifter som beskriver mångfalden beskriver bl.a. vilken livsmiljö enligt skogslagen som det är fråga om. Beteckningar som beskriver ståndort är bl.a. jordart och ståndortstyp. Beteckningar som beskriver trädbeståndet är bl.a. trädslag, diameter, grundyta, stamantal, ålder, höjd och volym. Till denna punkt hör också fjärranalysmaterialet och information som bearbetats utifrån detta material. I fråga om fjärranalysmaterialet har skogscentralen tillgång till flygbilder, laserskanningspunktmoln och satellitbilder. Utifrån fjärranalysmaterialet har det t.ex. utarbetats en ytmodell av trädbeståndet som beskriver trädbeståndets höjd. Skogscentralen har tillgång sådana geografiska datamängder som tagits fram av andra myndigheter och som beskriver olika delar av miljön. Det är bland annat fråga om material som beskriver grundvattenområden, naturskyddsområden, områden som omfattas av naturskyddsprogram, Naturaområden och utrotningshotade organismer. 

Miljöinformation enligt paragrafens 1 mom. 2 punkt är de planer, avtal och information om förvaltningsåtgärder och andra åtgärder eller verksamheter som påverkar eller troligtvis på-verkar skogarna och den övriga miljön samt deras olika delar och faktorer. Till denna del har paragrafens definition samband med artikel 2.1 c i direktivet. I den nämnda artikeln i direkti-vet nämns t.ex. miljöavtal samt åtgärder eller verksamheter som är avsedda att skydda olika delar av miljön. Det sistnämnda har inte tagits med i paragrafens definition, eftersom det är klart att miljöavtal och andra åtgärder eller verksamheter som är avsedda att skydda olika de-lar av miljön, påverkar eller troligtvis påverkar miljön. Sådana uppgifter är t.ex. de åtgärdsförslag som gäller skogsvårdsarbeten och avverkningar i informationen om skogstillgångar samt de åtgärder som anmälts i samband med förvaltningsärenden, såsom anmälningar om användning av skog, eller finansieringsansökningar, verkställighetsplaner eller verkställighetsanmälningar som gäller stöd för skogsbruk. 

I definitionen i artikel 2.1 c i direktivet nämns policy, lagstiftning och program avseende miljön. I artikel 2.1 d i direktivet nämns rapporter om genomförandet av miljölagstiftningen. Dessa tas inte in i den föreslagna definitionen av miljöinformation, eftersom dessa uppgifter är tillgängliga också för närvarande. Myndigheter ska med stöd av 20 § i offentlighetslagen informera om sin verksamhet. Myndigheter ska sammanställa datamaterial som beskriver verksamheten, såsom publikationer, broschyrer och statistik samt information om samhälleligt betydelsefulla avgöranden.  

Enligt paragrafens 1 mom. 3 punkt avses med miljöinformation information om kostnads- och nyttoanalyser och övriga ekonomiska analyser och antaganden som har samband med de planer, avtal samt förvaltningsåtgärder och andra åtgärder eller verksamheter som avses i paragrafens 1 mom. 2 punkt. Den föreslagna punkten i definitionen baserar sig på artikel 2.1 e i direktivet om miljöinformation. Sådana uppgifter är det stödbelopp som behövs för att ett projekt ska kunna genomföras som anges i en stödansökan inom skogsbruket, åtgärdens kostnadsförslag samt en uppskattning av inkomsterna i samband med verkställandet av projektet. 

Miljöinformation enligt paragrafens 1 mom. 4 punkt är information om tillståndet för kulturplatser och byggnader i den utsträckning de påverkas av tillståndet för olika delar av miljön eller de planer, avtal eller förvaltningsåtgärder och andra åtgärder eller verksamheter som avses i 2 punkten. Sådan information är t.ex. information som beskriver fornminnen. Den information som skogscentralen har som beskriver fornminnen härstammar från Museiverket. 

Finlands skogscentral har sedan 2016 lämnat ut information om skogstillgångar både i form av rasterrutor och i form av beståndsfigurer. Informationen om skogstillgångar på rasternivå och beståndsfigurnivå har olika fördelar och nackdelar och av den anledningen varierar uppgifternas användbarhet beroende på användningsändamålet. Informationen om skogstillgångar i form av rasterrutor beskriver ett mindre område än en beståndsfigur och därför beskriver den rasterbaserade informationen variationen i trädbeståndet i ett stort område bättre än den figurbaserade informationen om skogstillgångar. Den figurbaserade informationen om skogstillgångar är uppdaterad och innehåller åtgärdsförslag och information om mångfalden. Information om skogstillgångar i form av både rasterrutor och beståndsfigurer behövs. Direktivet om miljöinformation tar inte ställning till hur detaljerad miljöinformationen ska vara. Direktivet fäster däremot uppmärksamhet vid att informationen ska vara användbar och reproducerbar samt vid informationens kvalitet (t.ex. att den är uppdaterad). När en tjänst för distribution av informationen utvecklas beaktas bl.a. användarnas behov, användbarheten och faktorer som har samband med kvaliteten på informationen. Den information som fås från tjänsten påverkas bl.a. av vad som föreskrivs om uppgifternas korrekthet i 7 § och om förvaring och utplåning av uppgifter i 15 §.  

Enligt paragrafens 2 mom. behöver begäranden om miljöinformation inte motiveras. Enligt paragrafens 2 mom. kan en begäran om information inte göras på basis av en fysisk persons namn, adress, övriga kontaktuppgifter eller personbeteckning. Detta innebär i praktiken att om information begärs på basis av en fysisk persons namn, adress, övriga kontaktuppgifter eller personbeteckning blir de begränsningar som gäller skydd för personuppgifter tillämpliga. För utlämnande av miljöinformation kommer det att skapas en tjänst för öppen skogsdata. Information kommer huvudsakligen att lämnas ut via denna tjänst. I tjänsten kan man fritt bläddra i och ladda ner rasterbaserad information om skogstillgångar, anmälningar om användning av skog och ansökningar och anmälningar som har samband med finansiering av skogsbruk. Förutom ovan nämnda uppgifter kan också figurbaserad information om skogstillgångar laddas ner i tjänsten. De uppgifter som lämnas ut via tjänsten inkluderar inte någon persons namn, adress, övriga kontaktuppgifter eller personbeteckning, och dessa uppgifter kan inte heller utnyttjas för att göra sökningar i miljöinformationen. I tjänsten kan sökningar göras t.ex. på basis av kommun, kartblad, rektangel eller polygon. Avsikten är att skogscentralen inte samlar in information om vilka som begär miljöinformation, men att skogscentralen har möjlighet att följa begärandena t.ex. via IP-adresserna. Via IP-adresserna kan användaren inte identifieras. Skogscentralen kan samla in statistisk information om vilken slags information allmänheten laddar ner. 

I direktivet om miljöinformation betonas offentlighetsprincipen, men i direktivet hänvisas det också till bestämmelserna i dataskyddsdirektivet. Direktivet om miljöinformation utgår från att skälen till avslag gällande miljöinformation ska tolkas restriktivt med hänsyn till allmänhetens intresse av att miljöinformation lämnas ut. En markägares eller någon annan aktörs namn-, adress- eller övriga kontaktuppgifter kan dock inte lämnas ut med stöd av bestämmelsen till den del som det är fråga om fysiska personer. Med stöd av den föreslagna paragrafen är det inte heller möjligt att lämna ut personbeteckningar. Beträffande personbeteckningar kan det konstateras att det redan i 13 § i personuppgiftslagen ställs strikta krav på behandlingen av personbeteckningar. Om miljöinformationen kopplas samman med ovannämnda uppgifter, bildas det ett personregister. Då ska författningarna om skydd av personuppgifter iakttas vid behandlingen av uppgifterna. I personuppgiftslagen finns det bestämmelser om behandling av personuppgifter. Enligt 14 a § i lagförslaget ska skogscentralen påminna den som begär uppgifterna om de författningar som gäller skydd av personuppgift när uppgifter kopplas samman. 

I paragrafens 2 mom. föreslås en bestämmelse om att miljöinformation också ska kunna lämnas ut genom en teknisk anslutning. Den föreslagna bestämmelsen om utlämnande av information möjliggör i fortsättningen publicering av datamaterial i datanät i enlighet med vad som föreskrivs i lagen om en infrastruktur för geografisk information (421/2009). Den nämnda lagen baserar sig på det europeiska INSPIRE-direktivet. I INSPIRE-direktivet sägs det på motsvarande sätt som i direktivet om miljöinformation att begränsningar av allmänhetens tillgång till rumsliga datamängder och datatjänster ska tolkas restriktivt (se artikel 13 i INSPIRE-direktivet). Skogscentralen har inte med stöd av de gällande bestämmelserna i lagen om skoglig information kunnat göra uppgifter i systemet för skoglig information tillgängliga för allmänheten i ett datanät på det sätt som det förutsätts i lagen om en infrastruktur för geografisk information. Med stöd av den föreslagna nya 13 d § ska det i fortsättningen inte längre finnas några hinder för det. Den nya bestämmelsen är samtidigt även förenlig med de förpliktelser som ställs i INSPIRE-direktivet. 

Enligt 13 d § 2 mom. i lagförslaget behöver den som begär informationen inte motivera sin begäran. Till den del som det är fråga om offentlig miljöinformation har skogscentralen inte någon prövningsrätt beträffande om information ska lämnas ut eller inte. Det räcker att den som begär uppgifterna individualiserar uppgifterna på det sätt som avses i 13 § 1 mom. i offentlighetslagen. När uppgifter lämnas ut med stöd av den föreslagna 13 d §, ska inte heller de förfaranden för utlämnande av uppgifter som det föreskrivs om i 13 och 13 a § i lagen om skoglig information tillämpas på utlämnandet. Det finns inte någon orsak att tillämpa dessa förfaranden, eftersom en begäran om information inte behöver motiveras.  

I paragrafens 2 mom. föreslås en bestämmelse om att den för vilken det med markägarens samtycke har öppnats en teknisk anslutning till systemet för skoglig information ska ha rätt att med hjälp av en teknisk anslutning lämna sådan miljöinformation som avses i paragrafens 1 mom. vidare till en utomstående. Enligt det föreslagna 1 mom. ska skogscentralen kunna lämna ut miljöinformation till utomstående utan att begäran om information behöver motiveras. Den för vilken det med markägarens samtycke har öppnats en teknisk anslutning till systemet för skoglig information ska också ha samma rätt. Det är endast miljöinformation som kan lämnas ut, och därför kan en markägares namn-, adress- och övriga kontaktuppgifter eller personbeteckning inte lämnas ut till utomstående med stöd av paragrafens 2 mom. Till den del som det är fråga om vidareutlämnande av miljöinformation tillsammans med en markägares namn-, adress- och övriga kontaktuppgifter eller personbeteckning, ska den föreslagna 13 c §, som gäller vidareutlämnande av personuppgifter, tillämpas. 

13 e §.Rätt att få uppgifter av Skatteförvaltningen. Det föreslås att 13 c § i den gällande lagen blir en ny 13 e §.  

Trots sekretessbestämmelserna i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattnings-uppgifter (1346/1999) har Finlands skogscentral rätt att på begäran få namn- och kontaktin-formation till det ombud som ett dödsbo har anmält till Skatteförvaltningen samt markägares företags- och organisationsnummer. En bestämmelse om detta fogades till lagen om Finlands skogscentrals system för skoglig information genom en ändring som trädde i kraft vid ingången av 2017 (lag 1327/2016). Enligt jord- och skogsbruksutskottet (JsUB 21/2016 rd) har utskottet fått information om att det stöd som betalas ut på basis av lagstiftningen om finansiering av hållbart skogsbruk kan hänföras till rätt stödtagare mest tillförlitligt och till minsta möjliga arbetsinsats med hjälp av företags- och organisationsnumret. Även de som har att göra med en anmälan om användning av skog kan identifieras utifrån företags- och organisationsnumret och på så sätt kan det säkerställas att anmälan hänförs korrekt. Om skogscentralen har aktuell information, underlättar detta skogsbranschaktörernas skötsel av ärenden inom förvaltningen. Utskottet framhöll också att skogscentralen årligen lämnar in uppgifter till Skatteförvaltningen om stöd som betalats ut enligt lagstiftningen om finansiering av hållbart skogsbruk. I dessa fall identifierar Skatteförvaltningen mottagarna (de skattskyldiga) i första hand utifrån företags- och organisationsnumret. Extra nödvändigt är det att ha företags- och organisationsnummer i samfällt ägande, när skogscentralen inte har uppgifter om delägare i beskattnings-sammanslutningar eller oskiftade dödsbon. 

Paragrafen föreslås bli ändrad så att skogscentralen för att sköta offentliga förvaltningsuppgifter ska ha rätt att på begäran få följande uppgifter av Skatteförvaltningen trots sekretessbestämmelserna:  

1) namn, personbeteckning, företags- och organisationsnummer samt kontaktuppgifter i fråga om ombudet för ett dödsbo, 

2) namn, personbeteckning och företags- och organisationsnummer i fråga om markägare samt uppgift om den juridiska formen för markägarens verksamhet, 

3) namn, personbeteckning och företags- och organisationsnummer i fråga om innehavare av besittningsrätten till en fastighet samt uppgift om den juridiska formen för innehavarens verksamhet, 

4) företags- och organisationsnummer i fråga om en beskattningssammanslutning som bildas av en fastighets samägare, samt 

5) makarnas gemensamma företags- och organisationsnummer i fråga om en fastighet som hör till skogsbruk som makarna bedriver gemensamt. 

I paragrafens 1 mom. 1 punkt avses med kontaktuppgifter i fråga om ombudet för ett dödsbo adress, telefonnummer, e-postadress eller annan motsvarande information. I paragrafens 1 mom. 2 och 3 punkt avses med den juridiska formen för verksamheten ett företags eller sam-funds juridiska form som används av Skatteförvaltningen och baserar sig på bolagsformen och kraven i skattelagstiftningen. Personbeteckningen lämnas när ombudet för ett dödsbo, markägaren eller innehavaren av besittningsrätten är en fysisk person, som har en personbeteckning. 

Den gällande bestämmelsen gäller endast erhållande av markägarens företags- och organisat-ionsnummer. Däremot har det inte ansetts att uppgiften om företags- och organisationsnumret i fråga om en innehavare av besittningsrätten till en fastighet eller en innehavare av någon annan särskild rättighet skulle kunna lämnas ut till skogscentralen med stöd av denna bestämmelse. Besittningsrätten till en fastighet innefattar vanligtvis rätten att bedriva skogsbruk och få inkomsterna av denna verksamhet. Enligt den gällande temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (34/2015) är fysiska personer som innehar en arrenderätt, en nyttjanderätt som baserar sig på testamente, en efterlevande makes besittningsrätt, en pensionsrätt eller någon motsvarande rättighet stödmottagare, och kan beviljas stöd på samma sätt som andra enskilda markägare som avses i 4 § i den lagen. Av denna anledning behöver skogscentralen uppgiften om företags- och organisationsnumret i fråga om innehavare besittningsrätten på samma grunder som skogscentralen har ansetts behöva motsvarande nummer i fråga om markägare. 

Uppgiften om namn och personbeteckning i fråga om markägare, innehavare av besittningsrätten samt ombud för dödsbon bidrar till att man på ett tillförlitligt sätt kan hänföra företags- och organisationsnumret till fastighetens rätta ägare eller innehavare. Endast på basis av namnet på ombudet för ett dödsbo eller en markägares företags- och organisationsnummer är det i viss mån osäkert att koppla samman Skatteförvaltningens uppgifter med uppgifter som erhållits från andra myndigheter och som har samband med förvaltningsärenden som skogscentralen har skött. Exempelvis stavningen av ett namn, förnamnens ordningsföljd o.d. kan variera, och uppgifter från olika källor kan därför inte alltid på ett tillförlitligt sätt hänföras till rätt person. Med stöd av den gällande bestämmelsen är det inte möjligt att av Skatteförvaltningen få personbeteckningar samt namnuppgifter i fråga om markägare och innehavare av besittningsrätten. 

Uppgiften om den juridiska formen för den verksamhet som bedrivs av en markägare eller en innehavare av besittningsrätten behövs när det utreds om villkoren för beviljande av stöd en-ligt lagstiftningen om finansiering av hållbart skogsbruk uppfylls. Enligt den gällande temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk kan företag, sammanslutningar, dödsbon och stiftelser som bl.a. uppfyller villkoren i 4 § i den lagen beviljas stöd. 

Personbeteckningen ingår i de kunduppgifter om fysiska personer som avses i 4 § 1 mom. 4 punkten i lagen om Finlands skogscentrals system för skoglig information. Bestämmelser om behandlingen av kunduppgifterna i samband med skötseln av skogscentralens uppgifter finns i 3 mom. i samma paragraf. De uppgifter som skogscentralen föreslås få innefattar upp-gifter som är sekretessbelagda i enlighet med lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter. Därför måste det föreskrivas om lämnandet av uppgifterna i en speciallag. 

Bestämmelsen i 13 c § i den gällande lagen om Finlands skogscentrals system för skoglig in-formation möjliggör inte att uppgifter lämnas genom en teknisk anslutning som öppnas till Skatteförvaltningens informationssystem. Uppgifterna uppdateras därför regelbundet genom satsvis bearbetning. En teknisk anslutning skulle möjliggöra att uppgifterna uppdateras auto-matiskt. 

De uppgifter som skogscentralen föreslås få får används för skötseln av skogscentralens of-fentliga förvaltningsuppgifter. Enligt 2 § 1 mom. i lagen om Finlands skogscentral får skogs-centralen inte bedriva affärsverksamhet, om inte något annat följer av annan lag. Enligt de-taljmotiveringen till paragrafen (RP 223/2016 rd) kan skogscentralen inte bedriva sådan eko-nomisk verksamhet som avses i EU-lagstiftningen. Skogscentralen kan således inte erbjuda varor eller tjänster på vissa marknader. De uppgifter för vilka skogscentralen föreslås få an-vända informationen från Skatteförvaltningen har alltså inte på något sätt samband med ekonomisk verksamhet eller ekonomiska åtgärder, utan det är fråga om skötsel av skogscentralens lagstadgade offentliga förvaltningsuppgifter. Till en betydande del skulle uppgifterna användas för att sköta skogscentralens anmälningsskyldighet som gäller stöd och bidrag till skogsbruk som det föreskrivs om i skatteförvaltningens beslut om en allmän skyldighet att lämna uppgifter (1095/2016). Skatteförvaltningen har beslutat om innehållet i informationsskyldigheten med stöd av lagen om beskattningsförfarande (1558/1995). Därför anses i propositionen att det vore skäligt att skogscentralen inte ensam ska behöva svara för kostnaderna för prestationen, utan att uppgifterna skulle lämnas avgiftsfritt. 

I paragrafens 2 mom. föreslås det att skogscentralen ska ha rätt att få ovannämnda uppgifter avgiftsfritt. Uppgifterna ska kunna lämnas till Skogscentralen via en teknisk anslutning eller på något annat sätt i elektronisk form. 

14 a §.Information till mottagaren. Paragrafen är ny och har samband med 13 d § i lagförsla-get, enligt vilken miljöinformation framöver ska kunna lämnas ut utan att begäran om information behöver motiveras. Skogscentralen ansvarar lagligheten när uppgifter lämnas ut. I artikel 4.2 i direktivet om miljöinformation förutsätts att medlemsstaterna inom de ramar som ställs i direktivet om miljöinformation ska se till att kraven i dataskyddsdirektivet iakttas. Den föreslagna paragrafen har samband med denna skyldighet. I propositionen anses det att eftersom det är möjligt att koppla samman miljöinformation som beskriver skogarna med ägaruppgifter, behöver skogscentralen förpliktas att påminna mottagarna om de förpliktelser som gäller skydd av personuppgifter. Skogscentralen kan då instruera att mottagarna ska bekanta sig t.ex. med det material som finns på webbplatsen för dataombudsmannens byrå. Den informationsskyldighet som avses i paragrafen gäller både situationer där miljöinformationen är fritt tillgänglig på internet och situationer där någon begär miljöinformation som individualiserats på något särskilt sätt. Bestämmelsen är till för att främja skyddet av personuppgifter, mottagarens rättssäkerhet samt god förvaltning. Samma grundläggande fri- och rättigheter främjas av 13 § 4 mom. i den gällande lagen. Enligt momentet ska det till ett beslut om utlämnande av personuppgifter fogas sådana villkor och begränsningar för användningen av uppgifterna som behövs för att skydda uppgifterna. 

Den föreslagna lagens 13 d § har samband med det nationella genomförandet av direktivet om miljöinformation och kommissionens motiverade yttrande i frågan. Därför föreslås lagen träda i kraft så snart som möjligt.  

De föreslagna bestämmelserna är av betydelse med tanke på bestämmelserna om offentlighet i 12 § 2 mom. i grundlagen och om skydd för privatlivet och skydd för personuppgifter i 10 § 1 mom. i grundlagen. De föreslagna bestämmelserna hänger även ihop med bestämmelserna om god förvaltning i 21 § i grundlagen. 

Enligt grundlagens 12 § 2 mom. är handlingar och upptagningar som innehas av myndigheterna offentliga, om inte offentligheten av tvingande skäl särskilt har begränsats genom lag. Var och en har rätt att ta del av offentliga handlingar och upptagningar. I förarbetena till reformen av de grundläggande fri- och rättigheterna konstateras att tryggandet av en tillräcklig offentlighet är en förutsättning för individens möjlighet att inverka på och delta i den samhälleliga verksamheten. Vidare konstateras det att offentligheten också är en förutsättning för kritik och övervakning av maktutövningen och myndigheternas verksamhet. I förarbetena till reformen av de grundläggande fri- och rättigheterna konstateras att handlingars offentlighet inte enbart utsträcker sig till sakägarna utan till hela allmänheten. I förarbetena konstateras dessutom att handlingars offentlighet är huvudregeln men att det är uppenbart att man ibland måste avvika från offentligheten på grund av olika viktiga intressen. Ett av de exempel som nämns är skyddet för privatlivet. Vidare konstaterades i förarbetena att handlingsoffentlighetens ställning som en grundläggande fri- och rättighet innebär att också begränsningarna i lag ska vara så små som möjligt (RP 309/1993 rd, s 58; se även RP 1/1998 rd, s. 79).  

Närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter utfärdas enligt 10 § 1 mom. i grundla-gen genom lag. När det gäller skyddet för personuppgifter har grundlagsutskottet i sin praxis ansett det viktigt att det föreskrivs åtminstone om registreringens syfte, innehållet i de registrerade personuppgifterna, de tillåtna användningsändamålen inklusive rätten att lämna ut dem, förvaringstiden i personregister och de registrerades rättssäkerhet (t.ex. GrUU 3/2009 rd).  

Systemet för skoglig information är ett personregister. På utlämnande av personuppgifter ur systemet för skoglig information i form av en kopia eller en utskrift eller i elektronisk form tillämpas 16 § 3 mom. i offentlighetslagen. Offentlighetslagens bestämmelse innebär i praktiken att utlämnandet av offentliga uppgifter ur systemet för skoglig information begränsas av bestämmelserna om skydd för personuppgifter. En central begränsning gällande skyddet för personuppgifter vid utlämnandet av personuppgifter är att de personuppgifter som lämnas ut ska vara nödvändiga för det ändamål för vilket de lämnas ut. Syftet med ändamålsbundenheten är att skydda privatlivet som avses i 10 § 1 mom. i grundlagen. Om man i stor utsträckning går in för att uppgifter får lämnas beroende på användningsändamål begränsar man samtidigt offentlighetsprincipen. Grundlagsutskottet har ansett att främjande av en annan grundläggande fri- eller rättighet kan vara ett tvingande skäl som ger möjlighet att enligt 12 § 2 mom. i grundlagen separat begränsa offentligheten i fråga om upptagningar som innehas av myndigheter (GrUU 2/2008 rd, GrUU 40/2005 rd och GrUU 3/2009 rd).  

Utlämnande av miljöinformation 

Den föreslagna lagens 13 d § har samband med det nationella genomförandet av direktivet om miljöinformation. Kommissionen har gett Finland ett motiverat yttrande angående genomförandet av direktivet. Kommissionen ansåg att lagen om skoglig information inte är förenlig med artikel 3 i direktivet om miljöinformation, eftersom alla uppgifter i systemet för skoglig information enligt lagen om skoglig information anses vara personuppgifter oberoende av deras närmare innehåll. Enligt kommissionen kan all information i systemet inte betraktas som personuppgifter, så informationen ska enligt direktivet lämnas ut i form av miljöinformation till den som begärt informationen, utan att denne särskilt behöver ange vad informationen ska användas till. I praktiken innebär detta att kravet på ändamålsbundenhet inte kan utsträckas till att gälla alla uppgifter i systemet för skoglig information.  

Grundlagsutskottet har granskat offentlighetsprincipen och ändamålsbundenheten i fråga om befolkningsdatasystemet. Grundlagsutskottet har konstaterat att de aspekter som gäller skydd av privatlivet och personuppgifter väger så pass tungt i samband med reglering av det centraliserade och till informationsinnehållet omfattande befolkningsdatasystemet att det inte utgör något problem med avseende på grundlagens 12 § 2 mom. att utlämning av andra uppgifter än sedvanliga namn- och adressuppgifter och andra kontaktuppgifter knyts till ett visst användningsändamål. Men grundlagsutskottet såg heller inget konstitutionellt hinder för att man i viss mån inbegriper fler uppgifter bland dem vars utlämning inte kräver att användningsändamålet klarläggs (GrUU 3/2009 rd). 

I enlighet med vad som sagts ovan konstaterades i förarbetena till reformen av de grundläg-gande fri- och rättigheterna att handlingars offentlighet är huvudregeln och vidare att det är uppenbart att handlingars offentlighet behöver begränsas t.ex. med stöd av bestämmelsen om skydd för privatlivet. I propositionen anses att utlämnandet av markägarnas namn-, adress- och övriga kontaktuppgifter samt personbeteckning även i fortsättningen ska bindas till uppgifternas användningsändamål. Det är däremot inte motiverat att binda utlämnandet av sådan miljöinformation som inte innehåller någon markägares namn-, adress- och övriga kontaktuppgifter eller personbeteckning till informationens användningsändamål. Miljöinformationen beskriver, så som namnet anger, miljön och åtgärder som har samband med miljön. Miljöinformationen i systemet för skoglig information beskriver skogsmiljön och vården och användningen av skogarna. Enligt Europeiska unionens regler om statligt stöd betraktas fysiska personer som äger skog som företag eftersom de utövar ekonomisk verksamhet (säljer virke på marknaden). Uppgifter som gäller utövande av yrke och näring avslöjar inte personliga omständigheter om en person. Uppgifter som beskriver skogarna och skötsel och användning av skogarna beskriver varken en fysisk persons egenskaper, familjeförhållanden eller boende. Uppgifter som beskriver skogarna och skötsel och användning av skogarna är uppgifter som vem som helst kan skaffa sig, och som inte i sig avslöjar något om någons personliga förhållanden. Med stöd av allemansrätten får man fritt röra sig i skogarna. Då kan vem som helst göra iakttagelser om skogsmiljön och om åtgärder som hänför sig till den. Med stöd av vad som sagts ovan anses i propositionen att miljöinformationen i systemet för skoglig information inte har samband med sådana omständigheter som hör till kärnan för skyddet för privatlivet, särskilt med beaktande av att dessa uppgifter lämnas ut utan markägarens eller andra fysiska personers namn-, adress- och övriga kontaktuppgifter samt personbeteckning. Handlingars offentlighet är alltså huvudregeln i 13 d § i lagförslaget. Däremot begränsas offentligheten för handlingar även i fortsättningen när det är fråga om fysiska personers namn-, adress- och övriga kontaktuppgifter samt personbeteckning. Utlämnandet av dessa uppgifter binds även i fortsättningen till uppgifternas användningsändamål. 

Enligt artikel 4.2 i direktivet om miljöinformation ska medlemsstaterna inom de ramar som ställs i direktivet om miljöinformation se till att kraven i dataskyddsdirektivet iakttas. I an-knytning till detta har i lagförslaget tagits in en informationsbestämmelse som gäller motta-gare av miljöinformation. Det är möjligt att koppla samman miljöinformation med information som gäller fysiska personers ägande och besittning. Enligt 14 a § i lagförslaget ska skogscentralen informera mottagaren om de skyldigheter som har samband med skyddet av personuppgifter om uppgifterna är avsedda att kopplas samman med uppgifter om fysiska personer. I propositionen anses att bestämmelsen främjar både skyddet för privatlivet och mottagarens rättssäkerhet. Bestämmelsen kan samtidigt anses främja god förvaltning. I detta avseende har propositionen beröringspunkter med de krav på rättsskydd och god förvaltning som ställs i 21 § i grundlagen. Samma grundläggande fri- och rättigheter främjas av 13 § 4 mom. i den gällande lagen. Enligt det momentet ska det till ett beslut om utlämnande av personuppgifter fogas sådana villkor och begränsningar för användningen av uppgifterna som behövs för att skydda uppgifterna. 

Direktivet om miljöinformation är en rättsakt som anger minimikraven. I skäl 24 i direktivet konstateras att bestämmelserna i direktivet inte ska påverka en medlemsstats rätt att behålla eller införa åtgärder för bredare tillgång till information än vad som krävs enligt direktivet. På grund av att direktivet är ett minimidirektiv kan dess tillämpningsområde inte inskränkas med nationell lagstiftning. Grundlagsutskottet konstaterade detta då utskottet behandlade statsrådets skrivelse gällande förslaget till direktiv (GrUU 1/2001 rd).  

Utlämnande av personuppgifter 

I enlighet med vad som redan konstaterats ovan har grundlagsutskottet i sin praxis i fråga om skyddet för personuppgifter ansett det viktigt att man reglerar åtminstone registreringens syfte, innehållet i de registrerade personuppgifterna, tillåtna användningsändamål, inbegripet uppgifternas tillförlitlighet och bevaringstiden för uppgifterna i personregistren samt den registrerades rättsskydd. Regleringen av dessa faktorer på lagnivå ska dessutom vara omfattande och detaljerad (GrUU 25/1998 rd, GrUU 51/2002 rd och GrUU 3/2014 rd). Kravet på bestämmelse om saken i lag omspänner också möjligheten att överföra personuppgifter via en teknisk anslutning (GrUU 51/2002 rd). 

Grundlagsutskottet har ansett att främjande av en annan grundläggande fri- eller rättighet kan vara ett tvingande skäl som ger möjlighet att enligt 12 § 2 mom. i grundlagen separat begränsa offentligheten i fråga om upptagningar som innehas av myndigheter (GrUU 2/2008 rd, GrUU 40/2005 rd och GrUU 3/2009 rd). Utlämnandet av personuppgifter har i propositionen kopplats till uppgifternas användningsändamål. Varken i lagen om skoglig information eller i lagförslaget finns det någon uttrycklig bestämmelse om saken eftersom det föreskrivs om ändamålsbundenhet i personuppgiftslagen och det är meningen att bestämmelserna i personuppgiftslagen ska tillämpas på registerföring som har samband med systemet för skoglig information. Detta gäller dock inte utlämnandet av sådan miljöinformation som beskrivits ovan. 

Lagförslagets 8 § 2 mom. gäller utlämnande av offentliga uppgifter ur systemet för skoglig information genom en teknisk anslutning för kommersiella ändamål eller andra godtagbara ändamål. Bestämmelsen gäller utlämnande av personuppgifter. Det har i regel krävts samtycke för att lämna ut personuppgifter med hjälp av en teknisk anslutning. Enligt 8 § 2 mom. i lagförslaget ska det framöver vara möjligt att lämna ut offentliga personuppgifter, om mottagaren enligt bestämmelserna om skydd för personuppgifter har rätt att registrera och använda personuppgifterna i fråga. Detta innebär att beslutet om att uppgifterna ska lämnas ut ska basera sig på en sådan grund för behandling av personuppgifter som anges i personuppgiftslagen eller i någon annan lag. Utlämnandet av personuppgifterna kopplas således till uppgifternas användningsändamål.  

Lagförslagets 9 § 1 mom. gäller utlämnande av uppgifter för direktmarknadsföring. Bestäm-melsen kompletteras med nya urvalskriterier för markägarnas kontaktuppgifter. Urvalskriteri-erna kopplas till informationen om skogstillgångar. Urvalskriterierna specificeras i lagen. 

Lagförslagets bestämmelser om utlämnande av personuppgifter är på lagnivå. I propositionen anses det att bestämmelserna på lagnivå är heltäckande och detaljerade på det sätt som grundlagsutskottet förutsätter.  

Rätt att få sekretessbelagda uppgifter av Skatteförvaltningen 

Trots sekretessbestämmelserna i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattnings-uppgifter har Finlands skogscentral rätt att på begäran få namn- och kontaktinformation i fråga om det ombud som ett dödsbo har anmält till Skatteförvaltningen och en markägares företags- och organisationsnummer. Enligt propositionen (13 d § i lagförslaget) ska skogscentralen för att sköta offentliga förvaltningsuppgifter ha rätt att på begäran få följande uppgifter av Skatteförvaltningen trots sekretessbestämmelserna: namn, personbeteckning, företags- och organisationsnummer samt kontaktuppgifter i fråga om ombudet för ett dödsbo; namn, personbeteckning, företags- och organisationsnummer i fråga om en markägare samt uppgift om den juridiska formen för markägarens verksamhet; namn, personbeteckning och företags- och organisationsnummer i fråga om en innehavare av besittningsrätten till en fastighet samt uppgift om den juridiska formen för innehavarens verksamhet; företags- och organisationsnummer i fråga om en beskattningssammanslutning som bildas av en fastighets samägare; samt makars gemensamma företags- och organisationsnummer i fråga om en fastighet som hör till skogsbruk som makarna bedriver gemensamt. De nämnda uppgifterna ska kunna lämnas till Skogscentralen via en teknisk anslutning eller på något annat sätt i elektronisk form. 

De uppgifter som nämns i den föreslagna paragrafen är sekretessbelagda i enlighet med lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter. Det ska föreskrivas i lag om utlämnande av sekretessbelagda uppgifter. Enligt propositionen ska skogscentralen trots sekretessbestämmelserna ha rätt att på begäran få dessa uppgifter för skötsel av offentliga förvaltningsuppgifter. För att Finlands skogscentral ska kunna sköta sina offentliga förvaltningsuppgifter är det nödvändigt att skogscentralen får tillgång till dessa uppgifter av Skatteförvaltningen. 

Slutsats 

På de grunder som anges ovan kan lagen enligt regeringens uppfattning behandlas i vanlig lagstiftningsordning.