7.1
Läropliktslag
7.1.1
1 kap. Allmänna bestämmelser
Kapitlet innehåller bestämmelser om läropliktens mål. Dessutom innehåller kapitlet bestämmelser om när läroplikten börjar och upphör.
1 §.Läropliktens mål. I 1 mom. föreskrivs om läropliktens mål. Enligt den föreslagna bestämmelsen har läroplikten som mål att för alla trygga de grundläggande kunskaper och den bildning som behövs i livet och samhället samt att främja lika möjligheter att utveckla sig själv enligt förmåga och behov. Därtill har läroplikten enligt förslaget till 2 mom. som mål att höja utbildnings- och kompetensnivån, minska skillnaderna i lärande och öka likabehandlingen och jämlikheten i utbildningen.
Enligt förslaget till 3 mom. föreskrivs det särskilt i fråga om målen för den undervisning och den utbildning som hör till läroplikten. Bestämmelser om målen för den undervisning och den utbildning som hör till läroplikten ingår i fråga om gymnasieutbildningen i gymnasielagen, i fråga om yrkesinriktade examina samt utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv i lagen om yrkesutbildning, i fråga om utbildning som handleder för examensutbildning i lagen om den utbildningen, i fråga om folkhögskolornas långa linjer som riktar sig till läropliktiga i lagen om fritt bildningsarbete samt i fråga om grundläggande utbildning för vuxna i lagen om grundläggande utbildning.
2 §.När läroplikten börjar och upphör. I 1 mom. föreslås det att barn som har sin vanliga vistelseort i Finland ska vara läropliktiga. Paragrafens 1 mom. om tillämpningsområdet för läroplikten motsvarar den gällande ordalydelsen i 25 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning. Ett barn anses ha sin vanliga vistelseort i Finland, om han eller hon har i lagen om hemkommun (201/1994) avsedd hemkommun i Finland. Enligt 4 § 1 mom. i lagen om hemkommun ska hemkommunen och bostaden där för en person som har kommit till Finland och som bor här bestämmas enligt lagen om hem kommun, om han eller hon 1) är finsk medborgare, 2) har ett i utlänningslagen (301/2004) avsett giltigt uppehållstillstånd som ger rätt till kontinuerlig eller permanent vistelse, 3) är medborgare i en medlemsstat i Europeiska unionen, Island, Liechtenstein, Norge eller Schweiz och har registrerat sin uppehållsrätt i enlighet med utlänningslagen, om sådan registrering krävs av honom eller henne, 4) är familjemedlem till en sådan person som har i denna lag avsedd hemkommun i Finland, eller 5) har ett i utlänningslagen avsett giltigt uppehållstillstånd som ger rätt till minst ett års tillfällig vistelse och dessutom med beaktande av förhållandena som helhet har för avsikt att stadigvarande bosätta sig i Finland. Läroplikten enligt läropliktslagen gäller inte dem som är bosatta på Åland, för enligt 18 § 14 punkten i självstyrelselagen för Åland (1144/1991) har landskapet Åland lagstiftningsbehörighet i fråga om bland annat undervisning och läroavtal.
Läropliktslagen ska inte omfatta sådana barn som inte anses vara stadigvarande bosatta i Finland enligt lagen om hemkommun. Till dem hör till exempel asylsökande som ännu inte har beviljats uppehållstillstånd eller barn som bor tillsammans med sin familj under en kort arbetskommendering i Finland och vars föräldrar inte uppfyller villkoren enligt lagen om hemkommun. Andra än sådana som är stadigvarande bosatta i Finland ska emellertid i enlighet med nuvarande praxis ha rätt till grundläggande utbildning som avses i lagen om grundläggande utbildning samt möjlighet att söka till annan utbildning genom den fria rätten att söka till utbildning.
I 2 mom. föreslås bestämmelser om när läroplikten börjar. Läroplikten börjar vid ingången av läsåret det år då barnet fyller sju år. Den föreslagna bestämmelsen om när läroplikten börjar motsvarar nuläget i fråga om när läroplikten i praktiken börjar fullgöras. I enlighet med den gällande regleringen börjar läroplikten det år då barnet fyller sju år. I praktiken börjar en läropliktig genomföra den grundläggande utbildningen vid ingången av det läsår då den läropliktige fyller sju år. Det föreslås att bestämmelsens ordalydelse preciseras så att den börjar motsvara denna faktiska praxis. Den tidpunkt då skolarbetet börjar och avslutas kan variera lokalt inom ramen för lagen och förordningen om grundläggande utbildning. Enligt 23 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning börjar läsåret i den grundläggande utbildningen den 1 augusti och avslutas den 31 juli. Enligt 7 § i förordningen om grundläggande utbildning avslutas läsårets skolarbete den sista vardagen vecka 22. Läsåret har 190 arbetsdagar. Om förlorade arbetsdagar med stöd av 23 § 3 mom. lagen om grundläggande utbildning måste ersättas, avslutas dock skolarbetet vid den tidpunkt som utbildningsanordnaren bestämmer.
I 3 mom. föreskrivs det om förlängd läroplikt. Enligt den föreslagna bestämmelsen börjar läroplikten ett år tidigare än vad som anges i 2 mom., om barnet på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom uppenbart inte på nio år kan nå de mål som ställts för den grundläggande utbildningen. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar regleringen enligt 25 § 2 mom. i den gällande lagen om grundläggande utbildning, och situationen förändras inte för barn som omfattas av förlängd läroplikt. Den som har fått ett beslut om förlängd läroplikt innan läroplikten börjar har, liksom för närvarande, enligt lagen om grundläggande utbildning rätt att få förskoleundervisning som 5-åring.
I 4 mom. föreslås en bestämmelse om när läroplikten upphör. I momentet föreslås det att upphörandet av läroplikten knyts till den tidpunkt då den läropliktige blir myndig, alltså fyller 18 år, eller när den läropliktige för det med godkänt resultat har avlagt studentexamen som avses i lagen om studentexamen eller en sådan examen som avses i lagen om yrkesutbildning. Läroplikten upphör antingen när den studerande blir myndig eller avlägger examen beroende på vilket som infaller först. Enligt 25 § i lagen om studentexamen ger International Baccalaureate-examen, Reifeprüfung-examen eller Deutsche Internationale Abitur-examen som har avlagts som avslutning på sådan utbildning som avses i gymnasielagen samt europeisk studentexamen vid Europaskolorna ger samma rättigheter som studentexamen enligt lagen i fråga. Med yrkesinriktad examen avses i praktiken yrkesinriktad grundexamen eller yrkesexamen, men enligt bestämmelsens ordalydelse kan läroplikten också upphöra genom avläggande av specialyrkesexamen, om någon som är under 18 år undantagsvis har avlagt specialyrkesexamen.
Enligt den föreslagna bestämmelsen upphör läroplikten också i och med en utbildning som genomförts på Åland eller utomlands och som motsvarar en examen på andra stadiet. Situationen kan vara denna för till exempel en person som är varaktigt bosatt utomlands eller en invandrare som har flyttat till Finland nära läropliktsålderns utgång. Om en person redan har genomgått utbildning utomlands som motsvarar studentexamen eller yrkesinriktad examen är han eller hon inte längre läropliktig.
7.1.2
2 kap. Fullgörande av läroplikten
I kapitlet ingår bestämmelser om olika alternativa sätt att fullgöra läroplikten. Enligt de föreslagna bestämmelserna fullgörs läroplikten först i grundläggande utbildning enligt lagen om grundläggande utbildning samt i examensinriktad utbildning på andra stadiet efter den grundläggande utbildningen eller i olika utbildningar i övergångsskedet. I kapitlet ingår också bestämmelser om tillräckliga framsteg i studierna, avbrytande av fullgörandet av läroplikten samt om fullgörande av läroplikten under tiden för förlust av studierätt för viss tid.
3 §.Fullgörande av läroplikten i den grundläggande utbildningen. I 1 mom. föreslås bestämmelser om fullgörande av läroplikten i den grundläggande utbildningen. Enligt förslaget ska läropliktiga delta i grundläggande utbildning på det sätt som föreskrivs i 26 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning. Bestämmelser om när en elev ska börja och sluta delta i grundläggande utbildning som hör till läroplikten finns i 26 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning. Man ska även i fortsättningen kunna delta i ordnad grundläggande utbildning eller inhämta kunskaper som motsvarar den grundläggande utbildningens lärokurs på något annat sätt.
I 2 mom. föreslås det att ett barn som omfattas av förlängd läroplikt ska fullgöra sin läroplikt genom att delta i förskoleundervisning enligt 26 a § i lagen om grundläggande utbildning det år läroplikten börjar. Ett barn som omfattar av förlängd läroplikt har också rätt att delta i förskoleundervisning det år då barnet fyller fem år. I fråga om det som föreskrivs i 2 mom. förändras inte situationen för kommunens skyldighet att ordna undervisning eller för barn som omfattas av förlängd läroplikt jämfört med nuläget.
I 3 mom. föreslås det dessutom att en läropliktig kan fullgöra läroplikten genom att delta i sådan förberedande undervisning som avses i 5 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning. Undervisningen är avsedd för invandrare så att de får tillräckliga färdigheter att delta i den grundläggande utbildningens allmänna undervisning. Undervisningen motsvarar ett års lärokurs.
4 §.Fullgörande av läroplikten efter slutförande av den grundläggande utbildningen. I paragrafen föreskrivs om de utbildningar där läroplikten kan fullgöras efter att den grundläggande utbildningen slutförts. Läroplikten efter den grundläggande utbildningen fullgörs i regel i gymnasieutbildning eller yrkesutbildning så att målet är att avlägga examen på andra stadiet. Bestämmelser om detta finns i 1 mom. Enligt den föreslagna bestämmelsen ska läropliktiga efter slutförande av den i lagen om grundläggande utbildning avsedda grundläggande utbildningens lärokurs fullgöra gymnasieutbildningens lärokurs enligt gymnasielagen och studentexamen som avläggs som avslutning på gymnasieutbildningen eller yrkesinriktad grundexamen eller yrkesexamen enligt lagen om yrkesutbildning.
Gymnasiets lärokurs kan avläggas enligt lärokursen för unga eller för vuxna. Enligt gymnasielagen kan en sökande som är under 18 år antas för att avlägga lärokursen för gymnasieutbildning för vuxna endast av grundad anledning som har samband med sökandens hälsotillstånd eller personliga livssituation. Också avläggande av studentexamen enligt lagen om studentexamen innebär fullgörande av läroplikten.
I yrkesutbildning kan läroplikten fullgöras genom att avlägga yrkesinriktad grundexamen eller yrkesexamen. I praktiken avlägger största delen av de läropliktiga i yrkesutbildningen yrkesinriktad grundexamen. De yrkesinriktade grundexamina riktar sig till dem som kommer ut i arbetslivet. I dem ska den studerande visa att han eller hon har breda grundläggande yrkesfärdigheter för olika uppgifter inom en bransch samt mer specialiserat kunnande och sådan yrkesskicklighet som arbetslivet kräver inom minst ett delområde med anknytning till en samlad verksamhet inom arbetslivet. Yrkesexamina är i regel avsedda för personer som redan är verksamma i branschen för förvärvande av riktat kunnande i enlighet med arbetslivets behov, så av yrkesexamina kommer i första hand på fråga sådana examina som fungerar som inkörsport till en bransch och som inte förutsätter tidigare förvärvat kunnande i arbetslivet.
Läroplikten kan också fullgöras genom att förvärva kunnande i läroavtalsutbildning för avläggande av yrkesinriktad examen. Yrkesinriktad examen som avläggs som läroavtalsutbildning är ett ändamålsenligt sätt att fullgöra läroplikten för sådana unga som vill övergå till arbetslivet genast efter avslutad grundläggande utbildning.
I läropliktslagen föreskrivs inte om sätten att fullgöra läroplikten. Inom såväl gymnasieutbildningen som yrkesutbildning är det möjligt att fullgöra läroplikten utan att delta i undervisningen. I gymnasieutbildningen kan läroplikten fullgöras utan att delta i undervisningen i form av särskild examen enligt 36 § i gymnasielagen. Det föreslås att 36 § i gymnasielagen utökas med ett nytt moment där det föreskrivs om fullgörande av läroplikten i form av särskild examen. I särskild examen enligt gymnasielagen förvärvar den studerande de kunskaper och färdigheter som behövs för att fullgöra gymnasiets lärokurs på något annat sätt som han eller hon själv väljer än i undervisning som utbildningsanordnaren ordnar och deltar i prov för särskild examen. Utbildningsanordnaren svarar för verkställandet och bedömningen av proven.
I yrkesutbildningen är åter avläggandet av yrkesinriktad examen i enlighet med den gällande lagstiftningen inte beroende av sättet att förvärva kunnandet. Den som antagits som studerande kan avlägga examensdelar eller hela examen utan att delta i examensutbildningen, om han eller hon förvärvar eller har förvärvat det kunnande som krävs för att avlägga examen eller en del av den på något annat sätt. Lagstiftningen om yrkesexamen gör det alltså möjligt att fullgöra läroplikten även utan att delta i examensutbildningen. Om en läropliktig till exempel har förvärvat eller förvärvar kunnande i familjens näringsverksamhet, kan han eller hon visa sitt kunnande genom att gå direkt till yrkesprov.
Om en läropliktig vill avlägga en yrkesinriktad examen utan att delta i examensutbildning, ska den läropliktige komma överens om detta med den som ordnar yrkesutbildningen. Den läropliktige ska ta kontakt med en sådan anordnare av yrkesutbildning som har rätt att ordna den examen som den läropliktige vill avlägga självständigt. Enligt 52 § 6 mom. i lagen om yrkesutbildning ska utbildningsanordnaren erbjuda möjlighet att avlägga examen eller en examensdel även utan deltagande i examensutbildning. För den läropliktige utarbetas en personlig utvecklingsplan för kunnandet där den studerandes tidigare kunnande utreds och identifieras samt planeras hur det kunnande och den yrkesskicklighet som behövs ska visas. Den läropliktige svarar själv för att förvärva det kunnande som behövs.
För en ung som slutfört den grundläggande utbildningen är det sällan ändamålsenliga utbildningsformer att i första hand avlägga särskild examen i gymnasiet eller yrkesinriktad examen utan att delta i examensutbildningen. De gör det ändå möjligt att fullgöra läroplikten efter den grundläggande utbildningen utan att delta i undervisningen, om den läropliktige och dennes vårdnadshavare vill det. På samma sätt som enligt tillämpningspraxis i fråga om lagen om grundläggande utbildning har den som fullgör sin läroplikt självständigt inte rätt att få avgiftsfria läromedel eller lagstadgade studiesociala förmåner. Självständigt fullgörande av läroplikten är en fritt valbart alternativ och den läropliktige svarar då själv för att förvärva det kunnande som behövs och skaffa det material och de redskap som behövs för att förvärva kunnandet. Den läropliktige har alltid möjlighet att välja att fullgöra sin läroplikt genom att delta i examensutbildning.
Det ska göras skillnad mellan fullgörande av läroplikten på det sätt som avses ovan utan att alls delta i undervisningen och den gällande lagstiftningens möjligheter att delvis genomföra gymnasieutbildning och yrkesutbildning självständigt. Enligt 25 § 1 mom. i gymnasielagen kan en studerande på ansökan beviljas tillstånd att genomföra en del av studierna självständigt. På motsvarande sätt kan man inom yrkesutbildningen i den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet komma överens om att den studerande förvärvar en del av kunnandet på något annat sätt än genom att delta i examensutbildningen. I dessa situationer är det inte fråga om sådant fullgörande av läroplikten utan att delta i undervisningen som hindrar att man få de förmåner som ingår i avgiftsfri utbildning samt studiesociala förmåner. Utbildningsanordnaren är emellertid inte skyldig att tillhandahålla den studerande till exempel arbetsredskap och arbetsdräkter i anslutning till yrkesutbildningen, om han eller hon vill förvärva kunnandet någon annanstans än i en av utbildningsanordnaren anvisad lärmiljö, där arbetsredskap och arbetsdräkter står till den studerandes förfogande.
Enligt 26 § 3 mom. i lagen om grundläggande utbildning ska den kommun där en läropliktig är bosatt övervaka den läropliktiges framsteg om han eller hon inte deltar i utbildning som ordnas med stöd av lagen i fråga. I studier på andra stadiet svarar dock i enlighet med förslaget till 12 § 2 mom. i läropliktslagen den utbildningsanordnare som handhar verkställandet av prov för en särskild examen eller som tar emot yrkesproven för övervakningen av självständigt fullgörande av läroplikten.
I 2 mom. föreskrivs om fullgörande av läroplikten i annan utbildning än examensutbildning. Enligt 1 punkten kan läroplikten fullgöras i utbildning som handleder för examensutbildning. Utbildning som handleder för examensutbildning föreslås att ordna från och med den 1 augusti 2022. Enligt en övergångsbestämmelse som föreslås i läropliktslagen kan läroplikten läsåret 2021—2022 fullgöras även i påbyggnadsundervisning inom den grundläggande utbildningen, utbildning som förbereder för gymnasieutbildning och utbildning som handleder för yrkesutbildning.
Enligt 2 mom. 2 punkten kan läroplikten fullgöras i utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv enligt lagen om yrkesutbildning. Detta är ett sätt att fullgöra läroplikten för sådana studerande med svår funktionsnedsättning som inte har färdigheter att genomföra examensutbildning.
Enligt 2 mom. 3 punkten kan läroplikten fullgöras i utbildning för läropliktiga som ordnas av folkhögskolor och som avses i 7 a kap. i lagen om fritt bildningsarbete. Sådan utbildning kan bidra till att fullgöra läroplikten under endast ett år. Detta betyder att om en läropliktig har studerat ett år i en folkhögskola i utbildning som riktar sig till läropliktiga, kan den läropliktige inte fortsätta att fullgöra sin läroplikt genom att studera ytterligare ett år i samma utbildning. Undantag från att utbildningen får vara högst ett år kan dock medges, om folkhögskolans huvudmans utbildningsuppgift enligt tillståndet att driva läroanstalt i huvudsak eller delvis är att ordna utbildning för personer med svår funktionsnedsättning. Enligt den bestämmelse som föreslås i lagen om fritt bildningsarbete kan utbildningen pågå högst tre år när en studerande studerar i utbildning för personer med svår funktionsnedsättning. I sådan utbildning kan också mer än ett år av läroplikten fullgöras, man kan alltså i princip studera i sådan utbildning tills läroplikten upphör.
I 2 mom. 4 punkten föreskrivs att samer kan fullgöra läroplikten i utbildning i samiska och samisk kultur enligt lagen om Sameområdets utbildningscentral som varar minst en termin. Studier i samiska och samisk kultur kan vara ett motiverat sätt att fullgöra läroplikten, om den läropliktige behöver färdigheter att övergå till fortsatta studier på samiska. Andra än samer kan inte fullgöra sin läroplikt i utbildning i samiska och samisk kultur i Sameområdets utbildningscentral. En läropliktig konstateras vara same utifrån den studerandes eller vårdnadshavarens egen anmälan om att den läropliktige kommer från en samisk familj eller släkt.
Enligt 4 § i lagen om Sameområdets utbildningscentral utarbetar rektorn och lärarkåren en plan för studiehelheterna för samiska och den samiska kulturen, deras omfattning, undervisningens mål samt centrala innehåll och uppläggning samt bedömningen av de studerande. Direktionen godkänner planen. I 7 § i lagen om utbildningscentralen föreskrivs om antagning av studerande som studerar samiska och samisk kultur samt om de studerandes rätt till en trygg studiemiljö. I 8 § föreskrivs om de studerandes studiesociala förmåner. Enligt bestämmelsen har de studerande som studerar samiska och samisk kultur i en utbildning som räcker minst en termin rätt till avgiftsfria måltider på det sätt som föreskrivs i 100 § i lagen om yrkesutbildning samt till en plats på utbildningsanordnarens internatboende på det sätt som föreskrivs i 103 § 2 mom. i den lagen. Av andra studerande får avgifter för material, måltider och inkvartering tas ut. Undervisningen är avgiftsfri. Utbildning som godkänns som fullgörande av läroplikten föreslås räcka minst en termin, så en läropliktig studerande ska alltid ha rätt även till studiesociala förmåner enligt lagen om Sameområdets utbildningscentral.
I 2 mom. 5 punkten föreskrivs det att läroplikten kan fullgöras även i grundläggande utbildning för vuxna enligt 46 § i lagen om grundläggande utbildning eller i utbildning som avses i lagen om fritt bildningsarbete på det sätt som föreskrivs i 5 § i läropliktslagen. I 5 § föreskrivs närmare om de situationer där en läropliktig kan fullgöra sin läroplikt i de nämnda utbildningarna.
I 3 mom. föreslås en definitionsbestämmelse, enligt vilken vad som i denna lag föreskrivs om utbildningsanordnare tillämpas också på utbildningsanordnare och huvudmän för läroanstalter. En anordnare av utbildning enligt lagen om grundläggande utbildning kallas enligt etablerad praxis utbildningsanordnare och en aktör som erhållit tillstånd att vara huvudman för en folkhögskola kallas huvudman för en läroanstalt. I läropliktslagen föreslås dock att utbildningsanordnare används som allmänt begrepp, så att det tillämpas på de ovannämnda anordnarna av utbildning, om inte något annat föreskrivs i denna lag.
I 4 mom. föreskrivs det att en läropliktig anses fullgöra sin läroplikt också om han eller hon studerar i utbildning som motsvarar utbildning enligt denna lag på Åland eller utomlands. Bestämmelsens syfte är att göra det möjligt för en person i läropliktsåldern som har sin vanliga vistelseorti Finland att, om han eller hon så vill, studera även på Åland eller utomlands, eftersom det inte är motiverat att ålägga personer i läropliktsåldern att studera endast i läroanstalter som lyder under finsk lagstiftning, om studier någon annanstans motsvarar utbildning enligt läropliktslagen. På Åland studerar i synnerhet svenskspråkiga samt sådana som studerar inom sjöfartsutbildning. Studier utomlands kan vara möjliga i synnerhet för dem som bor i gränstrakterna mellan Finland, Sverige och Norge samt under en tillfällig utlandsvistelse, varvid den läropliktige fortfarande har sin vanliga vistelseort i Finland. För samer ska det vara möjligt att fullgöra läroplikten i grannländerna Sverige och Norge också när utbildningen hänför sig till samiska språket, den samiska kulturen eller samernas näringar.
Om en person i läropliktsåldern som har sin vanliga vistelseort i Finland studerar på Åland eller utomlands, ska han eller hon underrätta boendekommunen, som har handlednings- och tillsynsansvaret för fullgörandet av läroplikten, om när studierna inleds och avbryts. I övrigt gäller de rättigheter och skyldigheter som föreskrivs i läropliktslagen inte studier på Åland eller utomlands. Den studerande har rätt till studiestödsförmåner enligt lagen om studiestöd och till bland annat läromaterialsstöd, om villkoren för erhållande uppfylls i övrigt.
5 §.Fullgörande av läroplikten i vissa situationer. Enligt den bestämmelse som föreslås i 1 mom. kan läropliktiga som har slutfört den grundläggande utbildningens lärokurs eller motsvarande studier men som saknar tillräckliga kunskaper i finska eller svenska för att genomgå utbildning efter den grundläggande utbildningen fullgöra läroplikten genom att delta i grundläggande utbildning för vuxna. Den föreslagna bestämmelsen gäller i praktiken läropliktiga som utomlands har slutfört studier som motsvarar den grundläggande utbildningens lärokurs, men som saknar tillräckliga kunskaper i finska eller svenska för att genomgå examensinriktad utbildning eller handledande utbildning. Med stöd av bestämmelsen kan en läropliktig delta i grundläggande utbildning för vuxna som avses i 46 § i lagen om grundläggande utbildning, i praktiken i huvudsak i den undervisning i läskunnighetsfasen som ingår i den, för att stärka sina språkkunskaper i enlighet med den individuella studieplanen.
Det föreslås att ordalydelsen i 46 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning ändras så att man i princip kan delta i grundläggande utbildning för vuxna efter att fullgörandet av den grundläggande utbildningen enligt 26 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning har upphört. Enligt förslaget ska grundläggande utbildning för vuxna enligt 46 § i lagen om grundläggande utbildning alltså i princip vara avsedd för sådana som fyllt 17 år, men med stöd av den bestämmelse som föreslås i 5 § 1 mom. i läropliktslagen kan till grundläggande utbildning för vuxna antas även yngre personer som har slutfört studier som motsvarar den grundläggande utbildningens lärokurs, men som saknar tillräckliga kunskaper i finska eller svenska för att genomgå utbildning efter den grundläggande utbildningen.
I 2 mom. föreskrivs det om situationer där en läropliktig, som har slutfört den grundläggande utbildning som avses i 26 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning och som saknar tillräckliga kunskaper i finska eller svenska för att genomgå utbildning efter den grundläggande utbildningen, kan fullgöra läroplikten i folkhögskolornas utbildning för invandrare. Enligt den föreslagna bestämmelsen ska läroplikten då kunna fullgöras i sådan utbildning där man följer de grunder i läroplanen för integrationsutbildningen för vuxna invandrare som avses i 20 § 2 mom. i lagen om främjande av integration (1386/2010) eller den rekommendation till läroplan för utbildning för invandrare som Utbildningsstyrelsen har utarbetat. Med stöd av ett bemyndigande i integrationslagen har Utbildningsstyrelsen utfärdat Grunderna för läroplanen för integrationsutbildning av vuxna invandrare (Utbildningsstyrelsens föreskrifter och anvisningar 2012:1, dnr 1/011/2012). Dessutom har Utbildningsstyrelsen utarbetat Rekommendation för läroplan för utbildning i grundläggande litteracitet inom fritt bildningsarbete 2017, som följs i den utbildning i läs- och skrivkunnighet som folkhögskolorna ordnar.
De föreslagna undantag att fullgöra läroplikten som det föreskrivs om i 1 och 2 mom. gäller i praktiken sådana invandrarunga som nyss har anlänt till Finland, som har slutfört den grundläggande utbildningens lärokurs eller vars skyldighet enligt 26 § 1 mom. att slutföra den grundläggande utbildningen har upphört men vars kunskaper i finska eller svenska inte har hunnit utvecklas tillräckligt för att de ska klara av utbildningar som leder till examen på andra stadiet eller utbildningar i övergångsskedet. Dessa läropliktiga hänvisas antingen till den inledande fasen i grundläggande utbildning för vuxna eller till folkhögskolornas integrationsutbildning i finska eller svenska eller läskunnighet inom fritt utbildningsarbete, där man följer Utbildningsstyrelsens grunder för läroplanen eller rekommendation för läroplan. I folkhögskolornas utbildning studerar invandrarunga i praktiken i samma undervisningsgrupper som de som studerar i den integrationsutbildning som lyder under arbets- och näringsförvaltningen.
I 3 mom. föreskrivs om fullgörande av läroplikten i en situation där skyldigheten att fullgöra läroplikten i den grundläggande utbildningen har upphört enligt lagen om grundläggande utbildning utan att personen i fråga har slutfört den grundläggande utbildningens lärokurs. Enligt den föreslagna bestämmelsen kan den läropliktige då fullgöra läroplikten genom att delta i antingen grundläggande utbildning för vuxna eller i sådan annan utbildning som avses i 4 § i läropliktslagen.
Vid antagning av studerande tillämpas vad som föreskrivs om grunder för antagning av studerande i den lag som gäller utbildningen i fråga. Enligt 38 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildning kan som studerande antas en sökande som har slutfört den grundläggande utbildningens lärokurs eller en motsvarande tidigare lärokurs eller som utbildningsanordnaren i övrigt anser ha tillräckliga förutsättningar att förvärva det kunnande eller avlägga den examen som eftersträvas. Enligt 21 § 1 mom. i gymnasielagen kan som studerande av vägande skäl även antas den som inte har slutfört den grundläggande utbildningens lärokurs men som utbildningsanordnaren annars anser ha tillräckliga förutsättningar att klara av studierna. En motsvarande bestämmelse föreslås i 8 § i lagen om utbildning som handleder för examensutbildning. Slutförande av den grundläggande utbildningens lärokurs är alltså inte alltid ett absolut villkor för att börja i examensinriktad eller handledande utbildning. Om en i bestämmelsen avsedd läropliktig inte vill söka till eller inte antas som studerande till examensinriktad eller handledande utbildning, kan den läropliktige med stöd av bestämmelsen fullgöra läroplikten även i grundläggande utbildning för vuxna.
6 §.Tillräckliga framsteg i studierna. Enligt den föreslagna bestämmelsen ska framstegen i de studier som omfattas av läroplikten vara tillräckliga. Bestämmelser om tillräckliga framsteg i studierna finns i den lag som gäller utbildningen i fråga. I läropliktslagen föreskrivs det inte om separata prestationer utifrån studiepoäng eller kompetenspoäng för att följa att framstegen i studierna är tillräckliga. I 12 § 3 mom. föreskrivs det om utbildningsanordnarens skyldighet att övervaka att studierna framskrider.
Enligt 14 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning beslutar statsrådet om de allmänna riksomfattande målen för den utbildning som avses i lagen om grundläggande utbildning samt om hur den tid som används för grundläggande utbildning ska fördelas mellan undervisning i olika ämnen, ämnesgrupper och elevhandledning (timfördelning). Enligt 9 och 24 § i lagen om grundläggande utbildning omfattar den grundläggande utbildningens lärokurs nio år och om omfattningen på den grundläggande utbildning som ges eleverna per dag och per vecka bestäms genom förordning. Målen för grunderna för läroplanen och timfördelningen per årskurs anger det målsatta genomförandet av den grundläggande utbildningen för respektive årskurs. Undervisningen ordnas med hänsyn till elevernas olika förutsättningar och den kan utgå från olika omfattande lärokurser. Det främsta målet är att stödja elevens studier så att det är möjligt att nå målen för den allmänna lärokursen i alla läroämnen. Inlärningen kan stödjas med olika stödformer enligt lagen om grundläggande utbildning eller så kan läroämnets lärokurs individualiseras.
Enligt 10 § i gymnasielagen utgör gymnasieutbildningen en lärokurs vars målsatta tid är tre år. Enligt 23 § i gymnasielagen har den studerande rätt att slutföra gymnasieutbildningens lärokurs på högst fyra år, om inte utbildningsanordnaren beviljar den studerande extra tid för slutförande av studierna på grund av sjukdom, skada eller någon annan särskild orsak. Den gymnasieutbildning som ingår i läroplikten borde alltså framskrida så att lärokursen slutförs inom den tid som anges i gymnasielagen.
Enligt 15 § i lagen om yrkesutbildning ska Utbildningsstyrelsen sammanställa grunderna för de yrkesinriktade grundexamina så att examina till sin omfattning motsvarar tre års studier. I lagen föreskrivs ändå inte någon tidsgräns för avläggande av yrkesinriktad examen, utan tiden för avläggande av examen planeras för varje studerande i samband med den personliga utvecklingsplanen för kunnandet. En läropliktig studerande ska ändå i princip studera på heltid. Det föreslås att till 44 § i lagen om yrkesutbildning fogas en bestämmelse enligt vilken för läropliktiga ska den personliga utvecklingsplanen för kunnandet utarbetas så att tiden för avläggande av yrkesinriktad examen enligt planen är högst fyra år. Den föreslagna tiden motsvarar tiden för genomförande av gymnasiets lärokurs enligt gymnasielagen. Framstegen i de studier som hör till läroplikten anses vara tillräckliga när den läropliktige följer sin personliga utvecklingsplan för kunnandet.
Enligt en bestämmelse om föreslås i lagen om utbildning som handleder för examensutbildning är tiden för genomförande av utbildningen i fråga ett år, om inte utbildningsanordnaren beviljar den studerande extra tid för slutförande av studierna på grund av sjukdom, skada eller av någon annan särskild orsak. Handledande utbildning som hör till läroplikten borde alltså genomföras i sådan takt att den kan genomföras på ett år, om inte tiden har förlängts. Också den lagstadgade tiden för genomförande av utbildning som handleder för yrkesutbildning och utbildning som förbereder för gymnasieutbildning är ett år, om inte utbildningsanordnaren har beviljat extra tid. Påbyggnadsundervisning inom den grundläggande utbildningen ges under minst 1 100 timmar per år och påbyggnadsundervisningen pågår ett år.
Tiden för genomförande av utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv kan vara högst tre år. Tiden bestäms utifrån den studerandes individuella mål och färdigheter. Framstegen i de studier som hör till läroplikten anses vara tillräckliga när den läropliktige följer sin personliga utvecklingsplan för kunnandet.
I lagen om fritt bildningsarbete föreslås bestämmelser om utbildning som ordnas av folkhögskolor och som riktar sig till läropliktiga. Utbildning som riktar sig till läropliktiga ska omfatta minst 34 studerandeveckor och utbildningen får räcka högst ett år. För en studerande utarbetas en personlig studieplan. Framstegen i de studier som hör till läroplikten anses vara tillräckliga när den läropliktige följer sin personliga studieplan.
7 §.Avbrytande av fullgörandet av läroplikten. I paragrafen föreskrivs det om grunder för avbrytande av fullgörandet av läroplikten. Bestämmelsen ska tillämpas inom både den grundläggande utbildningen och sådan annan utbildning efter den grundläggande utbildningen som hör till läroplikten. I lagen om grundläggande utbildning föreskrivs det inte för närvarande uttryckligen om avbrytande av fullgörandet av läroplikten, utan grunderna för avbrytande bygger på tillämpningspraxis. Genom bestämmelsen förenhetligas och klarläggs rättsläget när det gäller avbrytande av fullgörandet av läroplikten. Utgångspunkt är grundlagens bestämmelse om varje läropliktigs rätt till undervisning och studier. Läroplikten kan avbrytas endast på basis av den läropliktiges eller dennes vårdnadshavares viljeyttring, alltså ansökan, inte i något fall på en myndighets initiativ.
I 1 mom. anges grunderna för att fullgörandet av läroplikten kan avbrytas. Fullgörandet av läroplikten avbryts i princip alltid för en viss tid, som grundar sig på den tid som den omständighet som hindrar fullgörandet av läroplikten varar. Efter att tiden gått ut ska den läropliktige fortsätta att fullgöra läroplikten. Om en läropliktig som fullgjort den grundläggande utbildningens lärokurs saknar studieplats, ska han eller hon ansöka om studieplats före utgången av den period då läroplikten varit avbruten.
Enligt förslaget till 1 mom. 1 punkten kan fullgörandet av läroplikten avbrytas på grund av en långvarig sjukdom eller skada som hindrar fullgörandet av läroplikten. Bestämmelsen ska inte tillämpas på kortvarig frånvaro på grund av sjukdom. Det görs alltid en bedömning om sjukdomen eller skadan i fråga hindrar fullgörandet av läroplikten. För att bedöma saken används till exempel läkarutlåtande samt vid behov multiprofessionell sakkunskap.
Enligt 15 § i diskrimineringslagen ska utbildningsanordnare göra sådana ändamålsenliga och rimliga anpassningar som behövs i det enskilda fallet för att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att på lika villkor som andra få utbildning. Bestämmelser om hinderslöshet och anpassningar ingår också i substanslagarna om utbildning. Det ska ändå vara möjligt att avbryta fullgörandet av läroplikten om den läropliktiges sjukdom eller skada är sådan att man bedömer att det inte för möjligt att genomföra studierna ens med hjälp av lagstadgade stödåtgärder och specialarrangemang.
Strävan är att ordna grundläggande utbildning i den omfattning som är möjlig med beaktande av elevens hälsa. I lagen om grundläggande utbildning föreskrivs det om stödåtgärder och metoder att ordna undervisning även för läropliktiga som är långtidssjuka och som behöver stöd. En elev kan behöva stöd i sitt lärande och sin skolgång tillfälligt eller under en längre tid. De tre nivåerna av stöd för lärande och skolgång är allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Exempel på stödformer är stödundervisning, specialundervisning på deltid, biträdestjänster och särskilda hjälpmedel. Enligt 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning kan läroplikten förlängas så att om en funktionsnedsättning eller en sjukdom hos barnet medför att de mål som ställts för den grundläggande utbildningen uppenbarligen inte kan nås under nio år, blir barnet läropliktigt ett år tidigare än vad som bestäms i 1 mom. och läroplikten fortgår i 11 år.
I lagen om grundläggande utbildning föreskrivs också om så kallad sjukhusundervisning. Enligt 4 a § i lagen om grundläggande utbildning är den kommun där sjukhuset finns skyldig att för elever i förskoleundervisning eller grundläggande utbildning som är patienter på sjukhuset ordna undervisning i den omfattning detta är möjligt med hänsyn till patientens hälsa. Den kommun där det sjukhus som svarar för vården finns är skyldig att ordna undervisning och stöd även för andra läropliktiga elever i specialiserad sjukvård i den omfattning detta är motiverat med beaktande av elevens hälsa, pedagogiska specialbehov och terapeutiska och rehabiliterande åtgärder inom den specialiserade sjukvården.
Enligt 40 § i lagen om yrkesutbildning får en omständighet som hänför sig till en sökandens hälsotillstånd eller funktionsförmåga inte vara ett hinder för antagning som studerande. I lagen om yrkesutbildning föreskrivs om en studerandes rätt att få särskilt stöd eller krävande särskilt stöd, om den studerande på grund av inlärningssvårigheter, funktionsnedsättning eller sjukdom eller av någon annan orsak behöver långvarigt eller regelbundet särskilt stöd i sitt lärande och sina studier. En motsvarande bestämmelse om rätt till särskilt stöd föreslås i 21 § i lagen om utbildning som handleder för examensutbildning. I lagen föreskrivs dessutom om rätt för en studerande som får särskilt stöd till särskilda hjälpmedel och biträdestjänster med stöd av antingen utbildningslagarna eller andra lagar. När det gäller en studerande som får särskilt stöd kan bedömningen av kunnandet i en yrkesinriktad grundexamen anpassas eller så kan man avvika från kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet, om det är motiverat av skäl som har samband med den studerandes funktionsnedsättning eller hälsotillstånd.
I lagen om yrkesutbildning föreskrivs det också om utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv och som är avsedd för studerande med svår funktionsnedsättning. I denna utbildning anpassas studiernas innehåll helt och hållet enligt den studerandes personliga mål och färdigheter.
Enligt förslaget till 1 mom. 2 punkten får fullgörandet av läroplikten avbrytas under moderskaps., faderskaps- eller föräldraledigheten. När det gäller dessa grunder görs det ingen bedömning av om vården av barnet hindrar fullgörandet av läroplikten, utan en studerande har alltid rätt att avbryta fullgörandet av läroplikten, om den studerande är moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledig. Den läropliktige kan emellertid om han eller hon vill studera under moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledigheten.
Enligt förslaget till 1 mom. 3 punkten får fullgörandet av läroplikten avbrytas under en tillfällig vistelse utomlands som varar i minst en månad. Bestämmelsen ska inte tillämpas på kortare frånvaro än så till följd av till exempel en semesterresa. Enligt 2 § i läropliktslagen är de som har sin vanliga vistelseort i Finland läropliktiga. Om en läropliktig flyttar varaktigt utomlands är han eller hon inte längre läropliktig och behöver inte heller särskilt ansöka om avbrytande av fullgörandet av läroplikten.
Permanent och tillfällig vistelse utomlands bedöms på de grunder som anges i 5 § i lagen om hemkommun. Enligt den bestämmelsen har en person som har bosatt sig utomlands för en längre tid än ett år inte hemkommun i Finland. I vissa situationer som anges i lagen om hemkommun kan en person ändå fortfarande ha en hemkommun trots att han eller hon har flyttat utomlands för en längre tid än ett år. I princip är en vistelse utomlands som varar kortare tid än ett år alltid tillfällig på det sätt som avses i läropliktslagen och den läropliktige ska ansöka om avbrytande av fullgörandet av läroplikten. Situationen är denna till exempel när en studerande reser utomlands som utbytesstudent eller flyttar tillfälligt utomlands med sin familj.
Om en läropliktig vistas tillfälligt utomlands men inte har ansökt om avbrytande av fullgörandet av läroplikten, ska den läropliktige utreda och komma överens med utbildningsanordnaren hur han eller hon fullgör sin läroplikt under vistelsen utomlands. Fullgörandet av läroplikten jämställs då med hemskola i den grundläggande utbildningen och med självständigt fullgörande av läroplikten i utbildning på andra stadiet. Utbildningsanordnaren är inte skyldig att tillhandahålla en läropliktig som tillfälligt studerar utomlands sådana läromedel, tjänster eller förmåner som en läropliktig som deltar i undervisningen eller utbildningen har rätt till enligt undervisnings- eller utbildningslagstiftningen. Detta motsvarar tolkningen i nuläget av rätten till lagstadgade tjänster och förmåner när en läropliktig får hemundervisning.
Enligt förslaget till 1 mom. 4 punkten får fullgörandet av läroplikten avbrytas även på grund av något annat vägande skäl som hänför sig till den läropliktiges livssituation och som hindrar fullgörandet av läroplikten. Sådana vägande skäl som avses i bestämmelsen kan vara till exempel en tillfällig nedsättning av funktionsförmågan till följd av en nära anhörigs dödsfall eller akuta allvarliga sjukdom eller deltagande i till exempel ett behandlingsprogram för drogberoende. När man bedömer avbrytande av fullgörandet av läroplikten på grund av i bestämmelsen avsedda vägande skäl, bör man också beakta olika alternativ sätt att genomföra studierna. I anslutning till den studerandes livssituation kan det också vara nödvändigt att se över den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet eller individuella studieplan. I dessa planer kan man komma överens om att den studerande till exempel tillfälligt slår av på studietakten eller genomför studierna i en alternativ lärmiljö. Med dessa metoder är det möjligt för den läropliktige att genomföra studierna även i en utmanande livssituation utan att fullgörandet av läroplikten behöver avbrytas helt och hållet.
Läropliktstiden förlängs inte fast fullgörandet av läroplikten avbryts. Läroplikten upphör när man fyller 18 år, trots att fullgörandet av läroplikten avbrutits under läropliktstiden. Avbrytande av fullgörandet av läroplikten förlänger dock den tid som berättigar till avgiftsfrihet på det sätt som föreskrivs i 16 § i läropliktslagen.
Bestämmelser om den studerandes rätt att avbryta sina studier tillfälligt finns i 23 § i gymnasielagen och i 96 § i lagen om yrkesutbildning. En motsvarande bestämmelse föreslås i 17 § i lagen om utbildning som handleder för examensutbildning. Enligt dessa bestämmelser har den studerande rätt att tillfälligt avbryta sin studierätt för den tid som han eller hon fullgör tjänstgöring enligt värnpliktslagen, civiltjänstlagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor eller får sjukdagpenning eller moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen. Därtill kan studierätten på den studerandes begäran tillfälligt avbrytas av någon annan grundad anledning. Det föreslås att dessa bestämmelser ändras så att de i fortsättningen inte tillämpas på läropliktiga studerande.
Läropliktslagens grunder för att avbryta fullgörandet av läroplikten skiljer sig från grunderna för tillfälligt avbrytande av studierna enligt andra utbildningslagar. Avbrytande av fullgörandet av läroplikten på grund av en sjukdom eller skada ska inte förutsätta att personen i fråga får sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen, eftersom den som är under 16 år inte har rätt till sjukdagpenning. I läropliktslagen föreskrivs det inte på samma sätt som i gymnasielagen och lagen om yrkesutbildning om fullgörande av värnplikten som en grund för att avbryta fullgörandet av läroplikten, eftersom personer i läropliktsåldern i praktiken inte fullgör värnplikten. Fullgörandet av läroplikten kan inte heller avbrytas av någon annan grundad anledning, så i detta avseende är läropliktigas rätt att tillfälligt avbryta sina studier striktare reglerad än regleringen enligt andra utbildningslagar.
I 2 mom. föreskrivs det om möjlighet att avbryta fullgörandet av läroplikten tills vidare. Enligt den föreslagna bestämmelsen har en läropliktig rätt att avbryta fullgörandet av läroplikten tills vidare, om det hinder för fullgörande av läroplikten som avses i 1 mom. 1 punkten, alltså en långvarig sjukdom eller skada, är av bestående natur. Då är det inte motiverat att avbryta fullgörandet av läroplikten för viss tid, om man på förhand med säkerhet kan bedöma att sjukdomen eller skadan kommer att hindra fullgörandet av läroplikten även efter att tiden gått ut. Om det inte skulle finnas möjlighet att avbryta fullgörandet av läroplikten tills vidare, skulle den läropliktige varje gång tiden går ut bli tvungen att på nytt ansöka om att få avbryta fullgörandet av läroplikten och lägga fram en utredning om saken. När det är fråga om ett hinder av bestående natur är det också svårt att ange hur länge ett avbrott för viss tid ska pågå. Trots att fullgörandet av läroplikten har avbrutits tills vidare med stöd av 2 mom., ska den läropliktige alltid ha rätt att återvända och fullgöra sin läroplikt, om omständigheterna förändras.
Enligt 3 mom. fattas beslut om avbrytande av läroplikten efter ansökan. Ansökan kan i enlighet med förvaltningslagens principer göras av den läropliktiges vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare eller den läropliktige själv. Enligt 14 § i förvaltningslagen har en minderårig som har fyllt femton år och hans eller hennes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare rätt att var för sig föra talan i ett ärende som gäller den minderårigas person eller personliga fördel eller rätt. Enligt 35 § i förvaltningslagen ska när intressebevakaren, vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare för talan huvudmannen höras och när huvudmannen för talan ska intressebevakaren, vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare höras, om detta är nödvändigt med hänsyn till huvudmannens fördel eller för att saken ska kunna utredas. Enligt 56 § i förvaltningslagen ska delgivning med en privatperson ske med personen själv eller med hans eller hennes lagliga företrädare. Om både delgivningens mottagare och dennes företrädare har rätt att föra talan i ärendet, ska delgivning ske med vardera särskilt.
I 4 mom. föreskrivs det om den aktör som beslutar om avbrytande av fullgörandet av läroplikten. Enligt den föreslagna bestämmelsen är det i regel utbildningsanordnaren som beslutar om avbrytande av fullgörandet av läroplikten. Så är fallet när den läropliktige har börjat i undervisning eller utbildning som hör till läroplikten, och en grund för avbrytande framkommer under studierna. Om den läropliktige inte är elev eller studerande hos någon utbildningsanordnare, beslutar den läropliktiges boendekommun om avbrytandet. Situationen är denna till exempel när den läropliktige har en sådan sjukdom eller skada som enligt den läropliktiges eller vårdnadshavarens bedömning hindrar fullgörandet av läroplikten, och ansökan om avbrytande av fullgörandet av läroplikten görs innan läroplikten börjar eller i övergångsskedet mellan den grundläggande utbildningen och utbildning på andra stadiet. Boendekommunen beslutar om avbrytande av fullgörandet av läroplikten också när den läropliktige har avbrutit en påbörjad utbildning som hör till läroplikten och inte har någon ny studieplats.
Om fullgörandet av läroplikten avbryts för viss tid, behåller den utbildningsanordnare som fattat beslutet handlednings- och tillsynsansvaret för den läropliktige. Utgångspunkten för avbrytande för viss tid är att den läropliktige återupptar sina studier efter att orsaken till avbrottet för viss tid upphört eller undanröjts. Utbildningsanordnaren ska övervaka att den läropliktige återupptar sina studier efter avbrottsperioden.
Den läropliktiges boendekommun bär i sista hand handlednings- och tillsynsansvaret för fullgörandet av läroplikten, om ansvaret inte enligt lag ankommer på utbildningsanordnaren. Enligt den föreslagna bestämmelsen ska utbildningsanordnaren meddela den läropliktiges boendekommun om fullgörandet av läroplikten avbryts tills vidare, eftersom den läropliktige då inte kommer tillbaka som studerande hos utbildningsanordnaren i fråga. Det föreslås att i anmälan ska uppges den läropliktiges identifierings- och kontaktuppgifter, som innehåller den läropliktiges namn och en kod som krävs för att identifiera den läropliktige, till exempel personbeteckning, samt telefonnummer, e-postadress, adress eller någon annan uppgift som gör att det är möjligt att få kontakt med den läropliktige.
Den rättsliga grunden för behandling av personuppgifter i anmälan är artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen. Fullgörande av handlednings- och tillsynsansvaret förutsätter att boendekommunen känner till den läropliktiges identifierings- och kontaktuppgifter, varför målet för regleringen är av allmänt intresse och regleringen är förenlig med proportionalitetsprincipen. Enligt 29 § 1 mom. i dataskyddslagen (1050/2018) får en personbeteckning behandlas, om det är viktigt att entydigt identifiera den registrerade för att utföra en i lag angiven uppgift. Det är viktigt att identifiera den läropliktige med personbeteckning eller något annat identifikationsnummer, för att kommunen ska ha möjlighet att klarlägga den läropliktiges aktuella situation och kunna fullgöra sitt handlednings- och tillsynsansvar. När personbeteckningen eller ett motsvarande identifikationsnummer används måste lämpliga skyddsåtgärder vidtas på det sätt som avses i artikel 87 i dataskyddsförordningen. Avsikten är att bygga upp en separat tjänst för anmälan för att säkerställa att uppgifterna överlämnas elektroniskt på ett datasäkert sätt.
8 §.Fullgörande av läroplikten under tiden för förlust av studierätt för viss tid. I paragrafen föreskrivs om fullgörande av läroplikten under tiden av förlust av studierätt för viss tid. Med förlust av studierätt avses att den studerande avstängs för viss tid eller att studierätten indras på de grunder som föreskrivs i substanslagarna. Paragrafen tillämpas när läroplikten fullgörs i utbildning efter den grundläggande utbildningen. För den grundläggande utbildningens del föreskrivs det om saken i 36 a § i lagen om grundläggande utbildning.
Enligt 41 § 1 mom. i gymnasielagen kan en studerande av disciplinära orsaker avstängas från läroanstalten för viss tid, högst ett år. En motsvarande bestämmelse ingår i 85 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildning. Det föreslås att de ovannämnda bestämmelserna ändras för läropliktigas del så att den maximala tiden för avstängning för viss tid är tre månader, vilket motsvarar den maximala tiden för avstängning för viss tid i lagen om grundläggande utbildning. Med stöd av hänvisningsbestämmelser ska ovannämnda bestämmelser om avstängning för viss tid tillämpas även inom utbildning som handleder för examensutbildning och i folkhögskolornas utbildning som riktar sig till läropliktiga. I gymnasielagen och lagen om yrkesutbildning föreskrivs också om möjlighet att avstänga en studerande för viss tid på grund av ett brott som den studerande begått.
I 81 § i lagen om yrkesutbildning föreskrivs det om indragning av studierätten i så kallade SORA-examina, där utbildningen eller utövandet av yrket inbegriper krav som hänför sig till minderårigas säkerhet eller patient- eller klientsäkerheten eller säkerheten i trafiken. Bestämmelser om avhållande från studierna i SORA-examina ingår i 85 § 5 mom. i lagen om yrkesutbildning, enligt vilket en studerande kan avhållas från studierna om han eller hon vägrar att genomgå kontroller och undersökningar för konstaterande av hälsotillståndet eller vägrar att visa upp ett straffregisterutdrag. I dessa fall kan den studerande avhållas från studierna till dess att han eller hon går med på behövliga kontroller och undersökningar eller går med på att visa upp ett straffregisterutdrag. Bestämmelser om avhållande från studierna på grund av att den studerande misstänks för ett brott finns i 41 § 4 mom. i gymnasielagen.
Enligt den bestämmelse som föreslås i 1 mom. ska utbildningsanordnaren tillsammans med den läropliktige och dennes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare utarbeta en plan för fullgörandet av läroplikten under avstängningen från läroanstalten för viss tid eller indragningen av studierätten. I den plan som avses i den föreslagna bestämmelsen ska man komma överens om hur den läropliktige främjar sina studier under tiden för förlust av studierätten. Enligt den föreslagna bestämmelsen ska den läropliktige i enlighet med planen främja sina studier självständigt eller i andra lärmiljöer än vid läroanstalten eller på arbetsplatsen.
Skyldigheten att utarbeta planen tillsammans med vårdnadshavaren betyder att vårdnadshavaren ska ges möjlighet att delta i utarbetandet av planen och vårdnadshavaren ska delges den utarbetade planen för kännedom, så att han eller hon kan se till att läroplikten fullgörs på det sätt som avses i läropliktslagen. Planen kan emellertid också utarbetas utan vårdnadshavarens medverkan, om vårdnadshavaren trots möjlighet inte deltar i utarbetandet av planen.
Enligt 2 mom. har en läropliktig under tiden för förlust av studierätt för viss tid rätt att få sådan undervisning och handledning som möjliggör att studierna framskrider enligt planen. Möjliga sätt att förvärva kunnande är i praktiken till exempel handledda studier i en webbmiljö eller självständiga studier. Om det inte är möjligt att påvisa kunnande eller genomföra bedömning på något annat sätt än i läroanstalten eller på arbetsplatsen, genomförs bedömning först efter det att avstängningen eller indragningen av studierätten har upphört.
I utbildning på andra stadiet betyder avstängning för viss tid i enlighet med gällande praxis att studierätten dras in tillfälligt, och under den tiden har den studerande inte rätt att delta i undervisningen eller studera. Avstängning av en läropliktig för viss tid avviker från avstängning av andra studerande för viss tid, eftersom utbildningsanordnaren ska utarbeta en plan för genomförande av studierna även under avstängningen för viss tid samt ge sådan undervisning och handledning som möjliggör att studierna framskrider enligt planen. Utbildningsanordnaren ska också följa att planen genomförs.
I 2 mom. föreskrivs det också att en läropliktig under tiden för avstängning för viss tid har rätt till de tjänster som avses i lagen om elev- och studerandevård. Detta motsvarar rätten enligt lagen om grundläggande utbildning.
I 3 mom. föreskrivs det om förfarandena i en situation där den läropliktige inte deltar i utarbetandet av planen eller inte följer den plan som har utarbetats. Enligt den föreslagna bestämmelsen tillämpas då vad som i den lag som gäller utbildningen i fråga och i 13 § i läropliktslagen föreskrivs om att en studerande anses ha avgått. Enligt gymnasielagen förloras studierätten av en studerande som utan att anmäla giltigt skäl uteblir från undervisningen och om det är uppenbart att han eller hon inte har för avsikt att fortsätta studierna. Enligt lagen om yrkesutbildning anses en studerande ha avgått, om det är uppenbart att han eller hon inte har för avsikt att delta i undervisning eller yrkesprov eller visa sitt kunnande på andra sätt i enlighet med den personliga utvecklingsplanen för kunnandet och inte har uppgett någon grundad anledning till sin frånvaro. Det föreslås dessutom att de ovannämnda bestämmelserna preciseras så att en läropliktig anses ha avgått senast en månad efter att han eller hon sista gången har deltagit i undervisningen.
Om en läropliktig som har avstängts för viss tid inte deltar i utarbetandet av planen eller inte följer den plan som har utarbetats, ska han eller hon anses ha avgått i enlighet med de ovannämnda bestämmelserna. Dessutom tillämpas de bestämmelser som föreslås i 13 § i läropliktslagen om när en studerande anses ha avgått. Innan beslut fattas om att en läropliktig anses ha avgått ska utbildningsanordnaren utreda om den läropliktige har inlett nya studier som godkänns för fullgörande av läroplikten. Om den läropliktige inte har inlett nya studier, ska utbildningsanordnaren meddela att fullgörandet av läroplikten avbrutits till den läropliktiges boendekommun samt till vårdnadshavaren eller en annan laglig företrädare. Då överförs handlednings- och tillsynsansvaret på den läropliktiges boendekommun.
7.1.3
3 kap. Handlednings- och tillsynsansvar för fullgörandet av läroplikten
I kapitlet ingår bestämmelser om de aktörer som har handlednings- och tillsynsansvar för fullgörandet av läroplikten samt om den läropliktiges skyldighet att söka till utbildning. I kapitlet ingår bestämmelser om vårdnadshavarens tillsynsansvar, handlednings- och tillsynsansvar i fråga om skyldigheten att söka till utbildning, handlednings- och tillsynsansvar för anordnare av utbildning på andra stadiet och boendekommunens handlednings- och tillsynsansvar. I kapitlet ingår dessutom särskilda bestämmelser om när en läropliktig anses ha avgått samt en bestämmelse om anvisande av studieplats, om en läropliktig inte frivilligt söker till eller får en studieplats i läropliktsutbildning efter den grundläggande utbildningen.
9 §.Vårdnadshavarens tillsynsansvar. I paragrafen föreskrivs det om vårdnadshavarens tillsynsansvar. Enligt den föreslagna bestämmelsen ska den läropliktiges vårdnadshavare se till att den läropliktige fullgör läroplikten. En motsvarande bestämmelse ingår i 26 § 2 mom. i den gällande lagen om grundläggande utbildning. Det föreslås att bestämmelsen stryks i lagen om grundläggande utbildning, så den föreslagna bestämmelsen gäller vårdnadshavare till läropliktiga i alla åldrar. Bestämmelser om eventuella sanktioner för försummelse av tillsyn över den läropliktige finns i 22 § i läropliktslagen.
På samma sätt som i nuläget betyder fullgörande av läroplikten inte så kallat skoltvång. Läropliktiga ska delta i grundläggande utbildning som ordnas i enlighet med lagen om grundläggande utbildning eller få kunskaper som motsvarar den grundläggande utbildningens lärokurs på något annat sätt. Om den läropliktige inte deltar i ordnad undervisning, ska den läropliktiges boendekommun övervaka den läropliktiges framsteg. Även i denna situation är elevens vårdnadshavare skyldig att övervaka att läroplikten fullgörs. Om eleven fullgör sin läroplikt genom att delta i grundläggande utbildning, ingår det i vårdnadshavarens tillsynsansvar att övervaka att eleven deltar i undervisningen och annan verksamhet som skolan ordnar. Utbildningsanordnaren ska i enlighet med 26 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning kontrollera frånvaro när det gäller elever i grundläggande utbildning och underrätta vårdnadshavaren om olovlig frånvaro, så att vårdnadshavaren har faktisk möjlighet att övervaka att läroplikten fullgörs. Enligt 10 § 1 mom. i förordningen om grundläggande utbildning ska eleven och hans eller hennes vårdnadshavare tillräckligt ofta få uppgifter om elevens framsteg i studierna samt om elevens arbete och uppförande. Om lämnande av uppgifter bestäms närmare i läroplanen. Lämnandet av uppgifter och samarbetspraxis varierar dessutom lokalt och beroende på situationen i skolarbetet.
Enligt den bestämmelse som föreslås i 12 § 3 mom. i läropliktslagen ska utbildningsanordnaren följa upp hur den läropliktiges studier framskrider och meddela den läropliktiges vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare om den läropliktige inte genomför sina studier i enlighet med studieplanen. Också lagen om yrkesutbildning och gymnasielagen innehåller bestämmelser om samarbetsskyldighet för minderåriga studerandes vårdnadshavare och utbildningsanordnaren.
Skyldigheten att se till att läroplikten fullgörs betyder till exempel att vårdnadshavaren ska övervaka att den läropliktige deltar i undervisningen i enlighet med läsordningen eller studieplanen, om det inte finns en grundad anledning till frånvaro. Vårdnadshavaren ska också på ändamålsenligt sätt följa att den läropliktige utför tilldelade läxor och andra uppgifter som ska studeras självständigt. Vårdnadshavaren behöver ändå inte ansvara för att ge undervisning eller till exempel för att läxorna är korrekta. Att se till att läroplikten fullgörs omfattar också den skyldighet att söka till utbildning som avses i läropliktslagen.
Vårdnadshavarens tillsynsansvar ska alltid bedömas i förhållande till elevens eller den studerandes ålder och mognadsnivå samt rådande förhållanden. En äldre läropliktig kan vara mer självständig i förhållande till vårdnadshavaren. Om en äldre läropliktig till exempel redan bor självständigt är vårdnadshavarens möjligheter att se till att läroplikten fullgörs mer begränsade än när det gäller yngre elever. Vårdnadshavarens tillsynsansvar upphör när läroplikten upphör i enlighet med 2 § i läropliktslagen.
Om vårdnadshavaren försummar sin skyldighet att övervaka fullgörandet av läroplikten, kan den läropliktiges boendekommun eller utbildningsanordnaren på andra stadiet framställa en begäran om utredning och vårdnadshavaren kan dömas till böter för att ha försummat tillsynen över den läropliktige. Försummelse av läroplikten kan också leda till att barnskyddsmyndigheterna bedömer om det finns behov av åtgärder enligt barnskyddslagen.
Vårdnadshavarens tillsynsansvar upphör, om barnet har omhändertagits i enlighet med barnskyddslagen. I 45 § i barnskyddslagen sägs att när ett barn har omhändertagits, har det organ som ansvarar för socialvården för uppnåendet av syftet med omhändertagandet rätt att besluta om barnets vistelseort samt vård, uppfostran och tillsyn, den övriga omsorgen om barnet samt om sådan undervisning och hälsovård som behövs för att förverkliga dessa.
10 §.Skyldighet att söka till utbildning efter den grundläggande utbildningen. I paragrafen föreskrivs det om läropliktigas skyldighet att söka till studier efter den grundläggande utbildningen. I regel söker man till studier genom gemensam ansökan på våren det år då den grundläggande utbildningen eller utbildningen i övergångsskedet avslutas. Läropliktiga kan också söka till utbildningar utanför den gemensamma ansökan, såsom läroavtalsutbildning eller utbildning på främmande språk.
Enligt den bestämmelse som föreslås i 1 mom. ska läropliktiga söka till sådan utbildning som avses i 4 § före utgången av den sista årskursen inom den grundläggande utbildningen eller före utgången av den grundläggande utbildningen för vuxna. En läropliktig fullgör skyldigheten att söka till utbildning enligt bestämmelsen genom att söka till antingen examensinriktad utbildning eller utbildning i övergångsskedet efter den grundläggande utbildningen.
Enligt den bestämmelse som föreslås i 2 mom. ska läropliktiga som genomgår utbildning som handleder för examensutbildning eller utbildning som avses i 7 a kap. i lagen om fritt bildningsarbete, alltså folkhögskolornas utbildning som riktas till läropliktiga, innan utbildningen avslutas söka till examensinriktad utbildning enligt 4 § 1 mom. Efter genomgången utbildning i övergångsskedet ska läropliktiga alltså söka till examensinriktad utbildning, och inte till en annan utbildning i övergångsskedet.
I 3 mom. föreskrivs det om skyldighet att söka en ny studieplats, om den läropliktige ämnar avbryta den påbörjade utbildningen, om fullgörandet av studierna upphör innan läroplikten upphör eller om den läropliktige annars saknar en studieplats enligt 4 §. Den studerande kan avbryta studierna genom att lämna in en avgångsanmälan eller i praktiken bara upphöra med studierna, varvid den studerande efter en viss tidsperiod anses ha förlorat sin studierätt. I 13 § 2 mom. i läropliktslagen föreskrivs att en läropliktig kan anses ha avgått på basis av egen anmälan endast om den läropliktige har en ny studieplats. I 12 § 4 mom. i läropliktslagen föreskrivs om rätt att få handledning när man ämnar avbryta studierna.
Enligt bestämmelsen är den läropliktige skyldig att söka till utbildning också när fullgörandet av studierna annars upphör innan läroplikten upphör. Situationen kan vara denna till exempel om den läropliktiges studierätt dras in. Enligt bestämmelsen är en läropliktig alltid skyldig att söka till utbildning om han eller hon saknar studieplats av andra orsaker än de som nämns i paragrafen. En sådan situation föreligger till exempel om den läropliktige har flyttat till Finland för att bosätta sig här varaktigt och inte tidigare har varit läropliktig enligt läropliktslagen.
I 4 mom. föreskrivs att skyldigheten att söka till utbildning fortsätter om den läropliktige inte får eller tar emot en studieplats. Exempelvis om den läropliktige inte får en studieplats vid den gemensamma ansökan efter den grundläggande utbildningen, ska han eller hon därefter söka till utbildning i den kontinuerliga ansökan.
11 §.Handlednings- och tillsynsansvar i fråga om skyldigheten att söka till utbildning. I paragrafen föreskrivs det om handlednings- och tillsynsansvar i fråga om läropliktigas skyldighet att söka till utbildning enligt 10 §. Den handledning som avses i bestämmelsen är elevhandledning, studiehandledning och annan handledning.
I 1 mom. föreskrivs om handlednings- och tillsynsansvar för anordnare av grundläggande utbildning. Enligt den föreslagna bestämmelsen har anordnare av grundläggande utbildning till uppgift att handleda och övervaka att en läropliktig elev fullgör sin skyldighet att söka till utbildning enligt 10 § 1 mom., alltså söker till utbildning enligt 4 § innan den grundläggande utbildningens sista årskurs eller den grundläggande utbildningen för vuxna avslutas. Anordnare av grundläggande utbildning är skyldiga att handleda och övervaka att en läropliktig söker till utbildning efter den grundläggande utbildningen på våren under årskurs 9 inom den grundläggande utbildningen. Efter att resultaten av den gemensamma ansökan offentliggjorts ska anordnaren av grundläggande utbildning kontrollera om den läropliktige har fått en studieplats. Om den läropliktige har fått en studieplats, ska utbildningsanordnaren också i augusti kontrollera om han eller hon har påbörjat utbildningen. Om den läropliktige inte får en studieplats i den gemensamma ansökan, ska anordnaren av grundläggande utbildning kontakta den läropliktige och erbjuda handledning så att den läropliktige kan söka en studieplats i den kontinuerliga ansökan efter den gemensamma ansökan.
Enligt den föreslagna bestämmelsen beslutar undervisnings- och kulturministeriet årligen om den tidpunkt när anordnare av grundläggande utbildning senast ska utreda om läropliktiga som är deras elever har inlett sådan utbildning som avses i 4 §. Handlednings- och tillsynsansvaret för anordnare av grundläggande utbildning upphör när handlednings- och tillsynsansvaret för utbildningsanordnare som avses i 12 § börjar eller senast vid ovan avsedda tidpunkt som ministeriet bestämmer. I praktiken infaller denna tidpunkt i slutet av augusti varje år. Tidpunkten anpassas till tidpunkten för säkerställande av de val som görs från den gemensamma ansökans reservplatser samt så att utbildningsanordnarna har hunnit föra in uppgifter om inledandet av studier i den nationella informationsresursen. Beslut om tidpunkten kan fattas årligen i samband med beslutet om tidpunkten för gemensam ansökan.
I 2 mom. föreskrivs det om utbildningsanordnarens handlednings- och tillsynsansvar i fråga om skyldigheten att söka till utbildning när en läropliktig studerar i utbildning som handleder för examensutbildning eller folkhögskolornas utbildning för läropliktiga. Enligt den föreslagna bestämmelsen har utbildningsanordnaren till uppgift att handleda och övervaka att en läropliktig som studerar hos utbildningsanordnaren fullgör sin skyldighet enligt 10 § 2 mom. att söka till utbildning, alltså sin skyldighet att innan utbildningen avslutas söka till examensinriktad utbildning. Handlednings- och tillsynsansvarets innehåll liknar det som gäller läropliktiga som avslutar den grundläggande utbildningen, det vill säga utbildningsanordnaren är skyldig att handleda och övervaka att en läropliktig söker till utbildning efter den grundläggande utbildningen innan utbildningen i övergångsskedet avslutas. Om en läropliktig söker till utbildning i den gemensamma ansökan, ska utbildningsanordnaren efter det att resultaten av den gemensamma offentliggjorts kontrollera om den läropliktige har fått en studieplats samt i augusti kontrollera om den läropliktige också har påbörjat utbildningen. Om en läropliktig inte får någon studieplats i den gemensamma ansökan, ska anordnaren av grundläggande utbildning kontakta den läropliktige och erbjuda handledning, så att den läropliktige kan söka en studieplats i den kontinuerliga ansökan efter den gemensamma ansökan. Utbildningsanordnaren ska på motsvarande sätt följa upp den läropliktiges ansökan också när den läropliktige söker till fortsatta studier i den kontinuerliga ansökan.
Enligt den föreslagna bestämmelsen upphör utbildningsanordnarens handlednings- och tillsynsansvar när handlednings- och tillsynsansvaret för utbildningsanordnare som avses i 12 § börjar eller senast vid den i 1 mom. avsedda tidpunkt som ministeriet bestämmer, alltså på samma sätt som inom den grundläggande utbildningen. Utbildning i övergångsskedet kan emellertid upphöra även vid någon annan tidpunkt än vid utgången av vårterminen. I 2 mom. ingår också en bestämmelse med tanke på en sådan situation, enligt vilken utbildningsanordnarens handlednings- och tillsynsansvar då upphör senast en månad efter att utbildningen avslutats.
Enligt den föreslagna bestämmelsen i 3 mom. utreder utbildningsanordnaren den läropliktiges ansökan till utbildning och inledande av studier utifrån uppgifter som förts in i de register som avses i lagen om nationella studie- och examensregister. Bestämmelser om rätt att få uppgifter ingår i 23 § i läropliktslagen.
Med stöd av den föreslagna bestämmelsen ska anordnare av grundläggande utbildning följa om en läropliktig söker till utbildning som avses i läropliktslagen, får en studieplats och tar emot studieplatsen. Dessutom ska anordnaren av grundläggande utbildning följa om den läropliktige påbörjar utbildningen på andra stadiet. Uppgifter om ansökan till utbildning samt erhållande och mottagande av studieplats finns att tillgå i antagningsregistret. Uppgift om att studierna faktiskt inletts finns åter i informationsresursen Koski.
När den grundläggande utbildningen upphör kan läropliktiga också söka till utbildningar utanför den gemensamma ansökan, såsom läroavtalsutbildning, utbildning på främmande språk eller annars direkt till läroanstalter via den kontinuerliga ansökan. Uppgifter om ansökan till dessa utbildningar utanför systemet med gemensam ansökan framgår inte av antagningsregistret, så när det gäller dessa utbildningar ska den läropliktige på utbildningsanordnarens begäran meddela den anordnare av grundläggande utbildning eller utbildning i övergångsskedet som har handlednings- och tillsynsansvar om ansökan samt om erhållande och mottagande av en studieplats.
Om en studerande inleder studier i utbildning som avses i gymnasielagen eller i lagen om yrkesutbildning eller i påbyggnadsutbildning inom den grundläggande utbildningen eller i grundläggande utbildning för vuxna, finns uppgift om inledande av studierna i informationsresursen Koski. Det föreslås att i fortsättningen ska också uppgifter om folkhögskolornas utbildning som riktar sig till läropliktiga samt utbildning som handleder för examensutbildning föras in i informationsresursen Koski. I princip ska uppgifter om inledande av studier alltså fås ur informationsresursen Koski. Det kan dock förekomma en fördröjning mellan inledandet av studierna och införandet av uppgiften, så i en sådan situation ska den läropliktige kunna ombes att lämna en redogörelse över inledande av studier.
Den läropliktige kan formulera de redogörelser som avses ovan fritt, men de ska ändå vara tillförlitliga, och kan till exempel utgöras av läroanstaltens intyg. Anordnaren av grundläggande utbildning eller utbildning i övergångsskedet kan vid behov kontrollera uppgifter som den läropliktige lämnat muntligt med den läroanstalt som den läropliktige har uppgett att han eller hon sökt till eller där den läropliktige har uppgett att han eller hon börjat studera.
I 4 mom. föreskrivs det om anmälan till den läropliktiges boendekommun. Enligt bestämmelsen ska den aktör som har handlednings- och tillsynsansvaret i fråga om skyldigheten att söka till utbildning meddela den läropliktiges boendekommun, om den läropliktige inte har börjat fullgöra läroplikten vid den tidpunkt som avses i bestämmelsen, alltså inte inlett studier i en annan läroanstalt. Anmälan görs alltså i regel efter den tidpunkt som undervisnings- och kulturministeriet bestämt enligt 1 mom. eller i situationer som föreskrivs i 2 mom. en månad efter att studierna avslutats. I anmälan ska uppges den läropliktiges identifierings- och kontaktuppgifter på samma sätt som föreskrivs i 7 § 4 mom. Också den läropliktiges vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare ska informeras om saken, för att dessa ska kunna uppfylla sitt tillsynsansvar i fråga om fullgörandet av läroplikten. Efter anmälan överförs handlednings- och tillsynsansvaret i fråga om läroplikten till den läropliktiges boendekommun.
I 5 mom. föreskrivs det om läropliktigas rätt att få elevhandledning eller studiehandledning samt annan handledning för att fullgöra skyldigheten att söka till utbildning enligt 10 § i läropliktslagen. I huvudsak föreskrivs det om elevers och studerandes rätt att få studiehandledning och annan handledning under studierna och även i samband med ansökan till fortsatta studier i lagarna om de olika utbildningsformerna. I läropliktslagen föreskrivs det emellertid om läropliktigas skyldighet att söka till utbildning, så läropliktiga ska ha rätt att få elevhandledning eller studiehandledning samt annan handledning för att fullgöra denna skyldighet.
I den föreslagna paragrafen föreskrivs det om läropliktigas ansökningar till sådan utbildning som avses i 4 § före utgången av den sista årskursen i den grundläggande utbildningen. I förslaget till 11 a § i lagen om grundläggande utbildning stärks läropliktigas rätt att få elevhandledning genom att föreskriva om skyldighet för utbildningsanordnare att tillhandahålla elever som behöver det intensifierad personlig elevhandledning. Intensifierad personlig elevhandledning tillhandahålls i synnerhet sådana elever som fullgör den grundläggande utbildningens lärokurs och som behöver stöd med att söka till fortsatta studier efter den grundläggande utbildningen. Ändringen av lagen om grundläggande utbildning stödjer på ett föregripande sätt den läropliktiges rätt att få tillräcklig elevhandledning under den grundläggande utbildningen i samband med fullgörandet av skyldigheten att söka till utbildning.
Rätten att få elevhandledning enligt lagen om grundläggande utbildning upphör enligt lagens ordalydelse när den grundläggande utbildningen upphör, trots att eleverna i praktiken har tillhandahållits handledning för ansökan till fortsatta studier även efter att skolgången avslutats, ofta till utgången av läsåret. Enligt den föreslagna bestämmelsen har även läropliktiga som slutfört den grundläggande utbildningen rätt att få elevhandledning och annan handledning för att fullgöra skyldigheten att söka till utbildning. Den som anordnar grundläggande utbildning ska handleda och övervaka att dess läropliktiga elever fullgör sin skyldighet att söka till utbildning enligt 10 § 1 mom. Samtidigt ska den som anordnar grundläggande utbildning säkerställa att en läropliktig elevs rätt till tillräcklig elevhandledning för att fullgöra skyldigheten att söka till utbildning tillgodoses även efter att skolgången avslutats.
I läropliktslagen föreskrivs det också om skyldighet att söka till utbildning när övergångsskedet upphör. Också för den som anordnar utbildning i övergångsskedet sträcker sig handledningsansvaret till tiden efter att studierna slutförts, om den läropliktige behöver handledning för att fullgöra sin skyldighet att söka till utbildning. Den föreslagna bestämmelsen gäller alltså rätten till studiehandledning och annan handledning för att de som genomgått utbildning i övergångsskedet ska fullgöra sin skyldighet att söka till utbildning. I 19 § i den föreslagna lagen om utbildning som handleder för examensutbildning föreskrivs det om rätt för studerande inom handledande utbildning att få personlig och annan studiehandledning som anknyter till genomförande av utbildning och ansökan till fortsatta studier. Rätten att få personlig och annan studiehandledning under utbildning som handleder för examensutbildning stödjer fullgörandet av skyldigheten att söka till utbildning. Den som anordnar handledande utbildning ska enligt den föreslagna läropliktslagen handleda och övervaka att en läropliktig elev fullgör sin skyldighet att söka till utbildning enligt 10 § 2 mom. I detta sammanhang ska den som anordnar handledande utbildning säkerställa att dess läropliktiga studerandes rätt till tillräcklig studiehandledning för att fullgöra sin skyldighet att söka till utbildning tillgodoses även efter att studierna slutförts.
Skyldigheten att söka till utbildning gäller också situationer där den läropliktige ämnar avbryta sina studier eller fullgörandet av studierna annars upphör innan läroplikten upphör. I detta sammanhang säkerställer anordnare av gymnasieutbildning och yrkesutbildning att dess läropliktiga studerande som ämnar avbryta sina studier eller vars fullgörande av studierna annars upphör får tillräcklig studiehandledning för att fullgöra sin skyldighet att söka till utbildning så att fullgörandet av läroplikten kan fortgå utan avbrott.
12 §.Utbildningsanordnarens handlednings- och tillsynsansvar. I paragrafen föreskrivs det om utbildningsanordnares handlednings- och tillsynsansvar. Bestämmelsen gäller endast fullgörande av läroplikten efter den grundläggande utbildningen. I lagen om grundläggande utbildning bestäms om tillsynsansvar för anordnare av grundläggande utbildning. Den handledning som avses i bestämmelsen är studiehandledning och annan handledning.
Enligt 1 mom. börjar utbildningsanordnarens handlednings- och tillsynsansvar när den läropliktige har inlett sina studier som studerande hos utbildningsanordnaren. Med inledande av studierna avses att studierna faktiskt inleds, så enbart mottagande av en studieplats anses inte som inledande av studier. Faktiskt inledande betyder i regel när den läropliktige första gången deltar i undervisning enligt planerna. Att studierna har inletts verifieras genom att utbildningsanordnaren gör en anteckning i informationsresursen Koski om att studierna har inletts.
Utbildningsanordnarens handledning- och tillsynsansvar upphör när den läropliktiges studierätt eller läroplikt upphör. Studierätten kan upphöra med avläggande av examen eller utbildning eller med ett beslut om avbrytande av studierna.
I 2 mom. föreskrivs om handlednings- och tillsynsansvar i de situationer där den läropliktige vill fullgöra läroplikten efter den grundläggande utbildningen utan att delta i undervisningen. Enligt den föreslagna bestämmelsen svarar den utbildningsanordnare som handhar verkställandet av prov för en särskild examen för den handledning och övervakning som avses i paragrafen, om den läropliktige avlägger en särskild examen. På motsvarande sätt svarar den utbildningsanordnare som tar emot yrkesproven för en yrkesinriktad examen för den handledning och övervakning av fullgörandet av läroplikten som avses i paragrafen, om läroplikten fullgörs utan deltagande i examensutbildning i enlighet med 52 § 6 mom. i lagen om yrkesutbildning. Detta handlednings- och tillsynsansvar omfattar uppföljning av hur studierna framskrider enligt 3 mom. samt handledning i samband med avbrytande av studierna enligt 4 mom.
Enligt 3 mom. ska utbildningsanordnaren följa upp hur den läropliktiges studier framskrider och meddela den läropliktiges vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare om den läropliktige inte genomför sina studier i enlighet med studieplanen. I läropliktslagen föreskrivs inte om separata antal prestationer utifrån studiepoäng eller komptenspoäng för att följa om framstegen i studierna är tillräckliga. Utbildningsanordnaren ska följa upp att den läropliktige iakttar sin individuella studieplan eller personliga utvecklingsplan för kunnandet genom att delta i undervisningen och slutföra sina studier i enlighet med vad som överenskommits i planen. Vårdnadshavaren ska omedelbart underrättas om den studerande till exempel är frånvarande utan orsak eller inte får studieprestationer i enlighet med planen. I samband med meddelandet ska utbildningsanordnaren säkerställa att vårdnadshavaren faktiskt får informationen, till exempel genom att vid behov använda olika kontaktkanaler. Det är viktigt för vårdnadshavaren att få information om bristande framsteg, så att vårdnadshavaren kan fullgöra sin skyldighet att övervaka fullgörandet av läroplikten.
I 4 mom. föreskrivs om handlednings- och tillsynsansvaret om den läropliktige ämnar avbryta fullgörandet av läroplikten. Den föreslagna bestämmelsen kompletterar bestämmelserna om handledning vid avbrytande i 25 § 2 och 3 mom. i gymnasielagen och i 42 § 3 mom. i lagen om yrkesutbildning. I enlighet med vad som föreskrivs i 25 § i gymnasielagen har en studerande, vars studierätt för att genomgå gymnasieutbildningens lärokurs håller på att upphöra eller som har meddelat om sin avgång, rätt att få handledning för ansökan till andra studier. Enligt 42 § i lagen om yrkesutbildning utbildningsanordnaren handleda en studerande som löper risk att avbryta utbildningen och dessutom ska utbildningsanordnaren tillsammans med den studerande utreda vilken examen eller utbildning som är lämpligare för honom eller henne och vid behov hänvisa den studerande att söka till en annan utbildningsanordnares utbildning eller till någon annan lämplig tjänst.
Enligt den föreslagna bestämmelsen ska utbildningsanordnaren då tillsammans med den läropliktige och dennes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare utreda möjligheterna att bedriva studier i en annan lärmiljö eller söka till annan utbildning. Vid behov utreds alternativen i samarbete med en annan utbildningsanordnare. Bestämmelsens syfte är att förhindra att fullgörandet av läroplikten avbryts. Om en läropliktig ämnar avbryta studierna utan godtagbar orsak till exempel på grund av felaktigt val av studieområde eller bristande motivation, är det viktigt att hänvisa den läropliktige till en lärmiljö som eventuellt passar honom eller henne bättre eller till en annan utbildning, så att fullgörandet av läroplikten inte avbryts. En alternativ lärmiljö kan vara till exempel att bedriva yrkesstudier med läroavtal eller utbildningsavtal eller att övergå till en verkstadsperiod, varvid verkstaden fungerar som lärmiljö för utbildning som ordnas av en anordnare av yrkesutbildning. Vid behov utreds också byte av utbildningsområde, alltså övergång till andra studier hos samma utbildningsanordnare eller som studerande hos en annan utbildningsanordnare.
Om en läropliktig ämnar avbryta studierna ska utbildningsanordnaren också kontrollera om utbildningsanordnarens stödåtgärder som den läropliktige får är tillräckliga. Vid behov ska stödåtgärderna för att förhindra att studierna avbryts stärkas. Den läropliktige ska också enligt behov hänvisas att söka även andra behövliga stödtjänster, såsom elevhälsotjänster, social- och hälsotjänster eller Folkpensionsanstaltens rehabiliteringstjänster. Enligt den gällande lagstiftningen kan rehabiliteringsförmåner beviljas även unga som redan har en studieplats men som till exempel löper risk att avbryta sina studier. Fullgörande av läroplikten utesluter inte Folkpensionsanstaltens tjänster och stöd, utan rehabiliteringstjänsterna kompletterar den handledning och elevhälsa och det stöd som tillhandahålls i läroanstalterna.
13 §.När en läropliktig anses ha avgått. I paragrafen föreskrivs om de särskilda förfarandena när en läropliktigs studierätt anses ha upphört och en läropliktig anses ha avgått. Bestämmelsen tillämpas när studierätten upphör på grunder som anges i 24 § i gymnasielagen, 97 § i lagen om yrkesutbildning, 25 i § i lagen om fritt bildningsarbete eller 18 § i lagen om utbildning som handleder för yrkesutbildning. Bestämmelsen tillämpas inte när en studerande avstängs eller studierätten indras för viss tid.
Enligt den bestämmelse som föreslås i 1 mom. ska utbildningsanordnaren, innan beslut fattas om att en läropliktig anses ha avgått, utreda om den läropliktige har inlett nya i 4 § avsedda studier. Den föreslagna bestämmelsen gäller både när en studerande anses ha avgått på basis av den studerandes egen anmälan och när studierätten gått förlorad på grund av omfattande frånvaro eller för att studietiden gått ut. I samtliga situationer ska utbildningsanordnaren innan beslutet fattas utreda om den läropliktige har en ny studieplats och har inlett nya studier. Bestämmelsen svarar på läropliktslagens centrala syfte att den läropliktige ska byta från en utbildningsanordnare till en annan under ledsagning.
Utbildningsanordnaren kan kontrollera i den nationella informationsresursen om den studerande har inlett studier i en annan läroanstalt. Om ingen uppgift om nya studier har förts in i informationsresursen, ska utbildningsanordnaren fråga den läropliktige om saken. Den läropliktige kan utreda saken genom att lämna in en tillförlitlig utredning och vid behov kan saken säkerställas genom att ta kontakt med den nya läroanstalten. Om uppgifter i informationsresursen eller den läropliktiges utredning visar att den läropliktige har inlett nya studier, övergår det i läropliktslagen avsedda handlednings- och tillsynsansvaret till den nya utbildningsanordnaren. Om den läropliktige inte har inlett nya studier, ska utbildningsanordnaren, efter att beslut fattats om att studierätten gått förlorad eller den läropliktige anses ha avgått, omedelbart underrätta den läropliktiges boendekommun samt vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare om att fullgörandet av läroplikten har avbrutits. Till boendekommun ska dessutom anmälas den läropliktiges identifierings- och kontaktuppgifter på det sätt som föreskrivs i 7 § 4 mom. Handlednings- och tillsynsansvaret övergår då till den läropliktiges boendekommun.
I 2 mom. föreskrivs det att en i läropliktslagen avsedd läropliktig kan anses ha avgått på basis av egen anmälan endast om den läropliktige har inlett nya studier som avses i 4 § i läropliktslagen. Den läropliktige kan alltså inte avbryta sina studier på basis av egen anmälan utan att fortsätta att fullgöra läroplikten i en annan läroanstalt. Om den läropliktige inte har en ny studieplats, kan utbildningsanordnaren inte anse att den studerande har avgått på basis av egen anmälan. Om den studerande ändå inte längre deltar i undervisningen efter att ha gjort anmälan, kan han eller hon anses ha förlorat sin studierätt eller avgått på grund av frånvaro.
14 §.Boendekommunens handlednings- och tillsynsansvar. I paragrafen föreskrivs det om kommunens handlednings- och tillsynsansvar. I princip bär den läropliktiges boendekommun alltid handlednings- och tillsynsansvaret för fullgörandet av läroplikten och skyldigheten att söka till utbildning i anslutning därtill när ansvaret inte ankommer på anordnaren av grundläggande utbildning eller utbildning som hör till läroplikten efter den grundläggande utbildningen.
På samma sätt som i lagen om grundläggande utbildning föreskrivs det om handlednings- och tillsynsansvar för den läropliktiges boendekommun och inte hemkommun. Med boendekommun avses den kommun på vars område den läropliktige bor på grund av de faktiska omständigheterna. I den normal situation är den läropliktiges boendekommun samma som den hemkommun enligt lagen om hemkommun som är antecknad i befolkningsdatasystemet. I befolkningsdatasystemet kan också antecknas en persons tillfälliga bostadsort, men boendekommunen registreras inte separat. Det föreskrivs att handlednings- och tillsynsansvaret ska ankomma på boendekommunen i stället för hemkommunen, eftersom boendekommunen bedöms ha bättre förutsättningar att i praktiken nå den läropliktige och utreda hans eller hennes situation än hemkommunen, som eventuellt ligger långt från studieorten.
I 1 mom. anges när boendekommunens handlednings- och tillsynsansvar börjar och upphör. Enligt den föreslagna bestämmelsen börjar handlednings- och tillsynsansvaret när en anmälan om en läropliktig som saknar studieplats har gjorts till den läropliktiges boendekommun. Handlednings- och tillsynsansvaret upphör när den läropliktige har inlett en utbildning som avses i lagens 4 §, varvid handlednings- och tillsynsansvaret övergår till utbildningsanordnaren.
Anmälan till boendekommunen kan göras med stöd av flera olika bestämmelser. Enligt 7 § 4 mom. i läropliktslagen ska utbildningsanordnaren meddela den läropliktiges boendekommun om fullgörandet av läroplikten avbryts tills vidare på grunder för avbrytande av fullgörandet av läroplikten som anges i läropliktslagen. Boendekommun ska på lämpligt sätt följa upp den läropliktiges situation och vid behov hänvisa honom eller henne att söka sig till ändamålsenliga tjänster. Med stöd av den bestämmelse som föreslås i 7 § 2 mom. i läropliktslagen kan fullgörandet av läroplikten avbrytas tills vidare bara om den sjukdom eller skada som hindrar fullgörandet av läroplikten är av bestående natur. I princip förväntas den läropliktige då inte längre fortsätta fullgörandet av läroplikten, så i denna situation är kommunen inte skyldig att aktivt hänvisa den läropliktige att söka till utbildning.
Enligt 11 § 4 mom. i läropliktslagen ska den aktör som har handlednings- och tillsynsansvar i fråga om skyldigheten att söka till utbildning meddela den läropliktiges boendekommun, om en läropliktig som har slutfört den grundläggande utbildningen eller utbildning i övergångsskedet inte har fortsatt att fullgöra läroplikten som studerande hos en annan utbildningsanordnare. Enligt 13 § 1 mom. i läropliktslagen ska utbildningsanordnaren underrätta den läropliktiges boendekommun om att fullgörandet av läroplikten har avbrutits, om en läropliktig som avbrutit sina studier inte har inlett nya studier som hör till läroplikten.
I 2 mom. ingår en så kallad stupstocksbestämmelse om handlednings- och tillsynsansvaret i fråga om läroplikten. Enligt den föreslagna bestämmelsen ska den läropliktiges boendekommun handleda och övervaka fullgörandet av läroplikten, om det inte har bestämts att handledningen och tillsynen ska skötas av någon annan aktör. I lagen om grundläggande utbildning föreskrivs det om boendekommunens tillsynsuppgifter när läroplikten fullgörs i grundläggande utbildning Dessutom föreskrivs det i 11 i läropliktslagen om utbildningsanordnarens handlednings- och tillsynsansvar i fråga om skyldigheten att söka till utbildning och 12 § i den lagen om utbildningsanordnarens övriga handlednings- och tillsynsansvar. Genom bestämmelsen säkerställs att om det inte i lagen om grundläggande utbildning eller läropliktslagen föreskrivs att handlednings- och tillsynsansvaret ankommer på anordnaren av grundläggande utbildning eller någon annan utbildningsanordnare, är boendekommunen alltid i sista hand handlednings- och tillsynsansvarig.
I praktiken blir bestämmelsen tillämplig till exempel vid ansökan till fortsatta studier på andra stadiet för läropliktiga som genomgår den grundläggande utbildningen i hemskola. Enligt 26 § 3 mom. i lagen om grundläggande utbildning ska den läropliktiges boendekommun övervaka den läropliktiges framsteg, om den läropliktige inte deltar i utbildning som ordnas med stöd av lagen om grundläggande utbildning. Bestämmelsen i lagen om grundläggande utbildning gäller dock endast övervakning av fullgörandet av läroplikt som avses i lagen om grundläggande utbildning. Med stöd av den föreslagna bestämmelsen ska det dessutom vara boendekommunens uppgift att övervaka att en läropliktig som fullgjort den läroplikt som hör till den grundläggande utbildningen i hemskola har börjat i utbildning på andra stadiet. Om den läropliktige inte har börjat i utbildning på andra stadiet, ska de förfaranden som anges i 3 mom. iakttas och i sista hand ska den läropliktige anvisas en studieplats.
Den bestämmelse som föreslås i 2 mom. ska också tillämpas om en ung person i läropliktsåldern flyttar till kommunens område. Då är det boendekommunens uppgift att säkerställa att personen i fråga söker till utbildning och börjar fullgöra sin läroplikt. Om en läropliktig som omfattats av boendekommunens handlednings- och tillsynsansvar flyttar till en annan kommun, ska den tidigare boendekommunen underrätta den nya boendekommunen om flyttningen, som bör fortsätta att handleda och övervaka den läropliktige.
I 2 mom. föreskrivs också om tillsynsansvar i en situation som avses i 4 § 4 mom. i läropliktslagen, där en läropliktig studerar på Åland eller utomlands. Enligt den föreslagna bestämmelsen ska den läropliktige då underrätta den boendekommun som har handlednings- och tillsynsansvaret om inledande, avbrytande och avslutande av studier. Denna underrättelse behövs för att säkerställa att den läropliktige håller på och fullgör sin läroplikt. Under den tid som studierna pågår har boendekommunen inget handlednings- och tillsynsansvar för en sådan läropliktig, men om den läropliktige meddelar att studierna avbrutits eller avslutats, ska boendekommunen i enlighet med 3 mom. hänvisa den läropliktige att söka till läropliktsutbildning.
I 3 mom. föreskrivs om innehållet i boendekommunens handlednings- och tillsynsansvar. Boendekommunens uppgift är att ta kontakt med den läropliktige och dennes vårdnadshavare och utreda den läropliktiges situation och stödbehov tillsammans med den läropliktige och dennes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare. Enligt den föreslagna bestämmelsen har boendekommunen till uppgift att hänvisa den läropliktige till sådan utbildning som lämpar sig för honom eller henne och vid behov till andra ändamålsenliga tjänster. Andra ändamålsenliga tjänster är till exempel social- och hälsotjänster, rehabiliteringstjänster eller ungdomsväsendets tjänster. Vid hänvisning till lämplig utbildning ska man beakta möjligheterna att fullgöra läroplikten i olika lärmiljöer, såsom verkstäder. Vid behov ska den läropliktige anvisas att ansöka om avbrytande av läroplikten, om den läropliktige inte kan fullgöra sin läroplikt på grund av till exempel en långvarig sjukdom eller skada.
Om den läropliktige efter att ha fått handledning inte har fått en studieplats eller ansökt om avbrytande av fullgörandet av läroplikten, är boendekommunens uppgift som sista alternativ att anvisa den läropliktige en studieplats i lämplig utbildning i övergångsskedet. Bestämmelser om anvisande av studieplats finns i lagens 15 §.
I samband med anmälan till boendekommunen sluter sig utbildningsanordnaren utifrån den läropliktiges kända kontaktuppgifter till vilken kommun som är den läropliktiges boendekommun, eftersom uppgiften om boendekommun inte kan kontrolleras direkt i befolkningsdatasystemet. Om en kommun får en anmälan om en läropliktig som enligt kommunens åsikt inte bor i kommunen, ska kommunen i enlighet med förvaltningslagens bestämmelser överföra en anmälan som inte faller inom dess behörighet till rätt instans, om kommunen vet i vilken kommun den läropliktige bor. Om den kommun som tagit emot anmälan inte känner till den läropliktiges antagna boendekommun, ska kommunen underrätta den läroanstalt som skickat anmälan om att den är felaktig.
15 §.Anvisande av studieplats. Om en läropliktig som saknar studieplats inte frivilligt har sökt till utbildning eller inte har fått en studieplats efter att ha fått handledning, är det boendekommunens uppgift att som sista alternativ fatta ett beslut om anvisa den läropliktige en studieplats. Enligt förslaget till 1 mom. ska beslutet om anvisande av en studieplats fattas efter två månader från det att boendekommunens handlednings- och tillsynsansvar började, om den läropliktige inte dessförinnan har inlett utbildning som hör till läroplikten. Två månader bedöms vara en tillräcklig tid för att utreda den läropliktiges situation, söka till utbildning och fatta ett beslut om anvisande av en studieplats jämte hörande. Det är inte motiverat med långa pauser i fullgörandet av läroplikten. Om en läropliktig har blivit utan studieplats efter att den grundläggande utbildningen avslutats görs anmälan om att den läropliktige saknar studieplats i praktiken i slutet av augusti. Tiden på två månader börjar löpa från denna tidpunkt och beslutet om anvisande av en studieplats fattas i slutet av oktober. Tiden på två månader betyder också att den läropliktige har två månader på sig att frivilligt söka till önskad utbildning för att fullgöra sin läroplikt och först därefter anvisas han eller hon en studieplats.
Enligt den föreslagna utbildningen är det boendekommunens uppgift att anvisa den läropliktige en studieplats i utbildning som handleder för examensutbildning eller utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv. Studieplats anvisas i regel i utbildning som handleder för examensutbildning, men om det är fråga om en studerande med svår funktionsnedsättning som inte bedöms ha förutsättningar att genomföra examensinriktad utbildning, anvisas han eller hon en studieplats i utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv. Studieplats kan inte anvisas i examensinriktad utbildning. Enligt den föreslagna bestämmelsen ska en utbildningsanordnare som har beviljats tillstånd att ordna utbildning som handleder för examensutbildning eller utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv anta som studerande en läropliktig som anvisats utbildningsanordnaren. Det fattas inte något separat överklagbart beslut om antagning som studerande, men den läropliktige kan begära omprövning av beslutet om anvisande av studieplats på det sätt som föreskrivs i 24 § i läropliktslagen.
Enligt den föreslagna bestämmelsen kan en studieplats också anvisas i sådan utbildning som handleder för examensutbildning som ordnas av boendekommunen. Kommunerna kan anordna utbildning som handleder för examensutbildning frivilligt utan tillstånd, så boendekommunen kan hänvisa en läropliktig endast till handledande utbildning som kommunen själv ordnar, inte till handledande utbildning som en annan kommun ordnar frivilligt utan tillstånd.
Utbildning som handleder för examensutbildning ordnas från och med den 1 augusti 2022. Före det, alltså i praktiken läsåret 2021—22, anvisas en läropliktig en studieplats enligt motsvarande principer i utbildning som handleder för yrkesutbildning, utbildning som förbereder för gymnasieutbildning eller påbyggnadsundervisning inom den grundläggande utbildningen. En övergångsbestämmelse om saken ingår i 26 § 2 mom. i läropliktslagen.
Handlednings- och tillsynsansvaret för fullgörande av läroplikten övergår till utbildningsanordnaren i enlighet med 12 § 1 mom. när den läropliktige har inlett sina studier som studerande hos utbildningsanordnaren. Om en studerande som anvisats en studieplats de facto inte inleder sina studier, kvarstår handlednings- och tillsynsansvaret hos boendekommunen. Inte heller efter det att en studieplats anvisats riktas några sanktioner mot den läropliktige även om han eller hon inte inleder sina studier. Genom anvisandet av en studieplats säkerställs emellertid att varje läropliktig har en studieplats där han eller hon kan fullgöra sin läroplikt.
I 2 mom. föreskrivs om de grunder som ska beaktas när en studieplats anvisas. Vid anvisande av en studieplats ska man för det första ta hänsyn till utbildningsutbudet i området samt avståndet mellan den läropliktiges hem och läroanstalten och trafikförbindelserna. Utgångspunkten är att en studerande ska hänvisas till den läroanstalt eller det verksamhetsställe som ligger närmast den läropliktiges hem och som annars är lämpligast med tanke på trafikförbindelserna och där det ordnas utbildning som handleder för examensutbildning. Vid anvisande av en studieplats ska hänsyn också tas till den läropliktiges behov av särskilt stöd. I utbildning som handleder för examensutbildning är det alltid möjligt att få lagstadgat särskilt stöd, men krävande särskilt stöd kan fås endast i sådana yrkesläroanstalter som har rätt att ordna sådant. Om den studerande bedöms vara i behov av krävande särskilt stöd, ska denne anvisas en studieplats i en sådan läroanstalt där det är möjligt att få krävande särskilt stöd. En studieplats i utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv anvisas om den läropliktige inte bedöms ha färdigheter att genomföra examensinriktad utbildning.
I 2 mom. föreskrivs det också om beaktande av undervisningsspråket. En studieplats ska anvisas i utbildning som ordnas på finska eller svenska enligt den läropliktiges i 10 § i lagen om grundläggande utbildning avsedda undervisningsspråk. Bestämmelsen innebär att den läropliktige ska hänvisas till handledande utbildning som ordnas på samma språk som har varit den läropliktiges undervisningsspråk i den grundläggande utbildningen. Om undervisningsspråket har varit något annat än finska eller svenska, ska man beakta på vilket språk den läropliktige enligt hans eller hennes egen åsikt eller enligt någon annan bedömning har förutsättningar att genomföra studierna.
I 3 mom. föreskrivs det om hörande. Enligt den föreslagna bestämmelsen ska den läropliktige och dennes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare och den utbildningsanordnare som den läropliktige ska anvisas till som studerande höras innan ärendet avgörs. Den läropliktige ska i princip höras redan med stöd av förvaltningslagen, så bestämmelsen är informativ. I samband med hörandet kan den läropliktige föra fram omständigheter i anslutning till bedömningen av vad som är en lämplig studieplats, såsom behovet av särskilt stöd eller undervisningsspråket. Enligt förslaget till 1 mom. är utbildningsanordnaren skyldig att anta läropliktiga som anvisats denne som studerande. Vid hörandet har utbildningsanordnaren dock möjlighet att framföra att utbildningsanordnaren till exempel på grund av antalet studerande inte anser sig ha möjlighet att ta emot en läropliktig som föreslås bli anvisad till utbildningsanordnaren. När det gäller läropliktiga i behov av särskilt stöd vore det viktigt att också höra utbildningsanordnarens åsikt om vad som vore en ändamålsenlig utbildningsform där den läropliktige kan fullgöra sin läroplikt.
Utbildningsanordnaren har inte rätt att söka ändring i ett beslut om anvisande av studieplats. Om en utbildningsanordnare har beviljats tillstånd att ordna utbildning som handleder för examensutbildning eller utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv, förpliktar detta beslut också till utbildning för de läropliktiga som anvisas utbildningsanordnaren. Utbildningsanordnaren kan emellertid efter det att studierna inletts hänvisa en läropliktig att frivilligt söka till någon annan utbildning, om utbildningsanordnaren anser att utbildningsanordnarens utbildning är det lämpligaste alternativet för den läropliktige.
I 3 mom. föreskrivs också att ett beslut om anvisande av studieplats ska delges den läropliktige och dennes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare samt utbildningsanordnaren. Utbildningsanordnaren har redan hörts innan beslutet fattades, så redan innan beslutet fattas kan utbildningsanordnaren vidta preliminära förberedelser för att en läropliktig som anvisats denne ska kunna inleda sina studier.
I 4 mom. föreskrivs om den läropliktiges skyldighet att inleda studier på den studieplats som anvisats honom eller henne. Enligt bestämmelsen ska studierna inledas utan dröjsmål efter att den läropliktige har fått kännedom om den studieplats som anvisats honom eller henne. I praktiken ska en utbildningsanordnare ta kontakt med en läropliktig som anvisats utbildningsanordnaren och komma överens om tidpunkten för inledande av studierna. Även efter anvisandet av en studieplats kan den läropliktige använda sin fria rätt att söka till utbildning, om han eller hon vill fullgöra sin läroplikt någon annanstans än på den studieplats som anvisats honom eller henne. I paragrafen föreskrivs också att ett beslut om anvisande av studieplats kan verkställas innan det har vunnit laga kraft. Det är motiverat att kunna verkställa beslut som inte har vunnit laga kraft för att det fortsatta fullgörandet av läroplikten inte ska dra ut på tiden utan orsak.
7.1.4
4 kap. Utbildningens avgiftsfrihet
I kapitlet ingår bestämmelser om avgiftsfrihet för utbildning som en studerande inlett som läropliktig. I kapitlet ingår bestämmelser om avgiftsfrihetens längd och omfattning. Dessutom föreskrivs det om hörande av undervisningspersonalen vid anskaffning av material som behövs vid undervisningen samt om rese- och inkvarteringsersättningar för läropliktiga med särskilt lång skolväg.
16 §.Rätt till avgiftsfri utbildning. I paragrafen föreskrivs det om när en studerande har rätt till avgiftsfri utbildning som avses i läropliktslagen. Bestämmelsen tillämpas också på andra än läropliktiga studerande, eftersom målet är att det ska vara möjligt att avgiftsfritt avlägga en examen på andra stadiet som man börjat studera för som läropliktig.
Om en studerande har rätt till avgiftsfri utbildning enligt paragrafen, har han eller hon också rätt till läromedel och material på det sätt som föreskrivs i 17 § i läropliktslagen. Dessutom har han eller hon rätt till stöd för skolresor utan självriskandel på det sätt som föreskrivs i lagen om stöd för skolresor. Bestämmelser om avgiftsfri utbildning och andra studiesociala förmåner ingår i substanslagarna om olika utbildningsformer, och även dessa bestämmelser tillämpas på studerande som har rätt till avgiftsfri utbildning enligt paragrafen. Det föreslås att utbildningslagarnas bestämmelser ändras så att eventuella avgifter som det föreskrivs om i dem inte kan tas ut av studerande som har rätt till avgiftsfri utbildning.
Enligt 1 mom. är utbildning som avses i 4 § i läropliktslagen avgiftsfri till utgången av det kalenderår då den studerande fyller 20 år. I ett typiskt fall, alltså när en studerande som 16-åring övergår från den grundläggande utbildningen till andra stadiet, har han eller hon rätt till avgiftsfri utbildning i 4,5 år. Avgiftsfriheten inom denna tidsperiod gäller examensinriktad utbildning och olika utbildningar i övergångsskedet.
Rätten till avgiftsfri utbildning upphör emellertid redan före utgången av det kalenderår då den studerande fyller 20 år, om den studerande avlägger gymnasiets lärokurs och studentexamen eller yrkesinriktad examen före det. Efter avlagd studentexamen eller yrkesinriktad examen är utbildningen alltså inte längre avgiftsfri, trots att den studerande är under 20 år. Om den studerande har genomfört studier som motsvarar studentexamen och yrkesinriktad examen utomlands, har han eller hon inte rätt till avgiftsfri utbildning, även om han eller hon inleder studier i Finland före utgången av det kalenderår då han eller hon fyller 20 år.
En studerande kan också avlägga så kallad dubbel- eller trippelexamen, där man samtidigt avlägger yrkesinriktad grundexamen samt gymnasiets lärokurs och studentexamen. I 1 mom. ingår också en bestämmelse om avgiftsfrihet för sådan utbildning. Enligt den föreslagna bestämmelsen upphör rätten till avgiftsfri utbildning härvid när den studerande har avlagt både yrkesinriktad examen och studentexamen. Rätten till avgiftsfri utbildning upphör dock även i denna situation senast vid utgången av det kalenderår då den studerande fyller 20 år, om inte avgiftsfriheten förlängs på grunder enligt 2 och 3 mom.
Om den studerande byter studieområde mitt under studierna, har han eller hon rätt till avgiftsfri utbildning även i de nya studierna till utgången av det kalenderår då han eller hon fyller 20 år, om han eller hon inte avlägger en examen på andra stadiet före det. Om bytet av studieområde beror på en godtagbar orsak enligt 3 mom., har den studerande möjlighet att ansöka om förlängning av avgiftsfriheten på det sätt som föreskrivs i 3 mom. Rätten till avgiftsfri utbildning fortsätter också när den studerande byter till en annan läroanstalt inom samma utbildningsområde, till exempel på grund av flyttning till en annan ort. Byte av studieplats inom samma utbildningsområde förlänger i princip inte den totala studietiden, eftersom den studerande har rätt att få tidigare förvärvade kunskaper erkända.
I 2 mom. föreskrivs det om situationer där den avgiftsfria tiden förlängs. Enligt den föreslagna bestämmelsen förlängs avgiftsfriheten så att den motsvarar längden på de perioder under vilka fullgörandet av läroplikten har avbrutits efter slutförandet av den grundläggande utbildningen på de grunder som anges i 7 § eller genomförandet av en i 4 § avsedd utbildning tillfälligt har avbrutits på de grunder som anges i den lag som gäller utbildningen i fråga. Bestämmelser om avbrytande av fullgörandet av läroplikten finns i 7 § i läropliktslagen. Sådant avbrytande av fullgörandet av läroplikten som avses i den paragrafen beaktas som förlängningsgrund när fullgörandet av läroplikten har varit avbrutet efter genomförandet av den grundläggande utbildningen. Bestämmelser om tillfälligt avbrytande av studierätten finns i 23 § 3 mom. i gymnasielagen och 96 § 3 mom. i lagen om yrkesutbildning samt i 17 § 3 mom. i den föreslagna lagen om utbildning som handleder för examensutbildning. Enligt de nämnda bestämmelserna har den studerande rätt att tillfälligt avbryta sin studierätt för den tid som han eller hon fullgör tjänstgöring enligt värnpliktslagen, civiltjänstlagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor eller får sjukdagpenning eller moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen. Därtill kan studierätten på den studerandes begäran tillfälligt avbrytas av annan grundad anledning.
Enligt den föreslagna bestämmelsen förlängs avgiftsfriheten så att den motsvarar längden på de perioder under vilka den avgiftsfria utbildningen har varit avbruten. Om fullgörandet av utbildningen har avbrutits av en i 7 § 1 mom. 3 punkten avsedd orsak, det vill säga en tillfällig vistelse utomlands, eller någon annan grundad anledning som avses i den lag som gäller utbildningen i fråga, förlängs dock avgiftsfriheten med högst ett år, även om studierna har varit avbrutna under längre tid av nämnda anledning. Tillfällig vistelse utomlands och andra grundade anledning är sådana orsaker som i regel baserar sig på den studerandes frivilliga val, så det är motiverat att begränsa förlängd avgiftsfrihet av dessa orsaker till högst ett år.
I 3 mom. föreskrivs det om situationer där den tid som berättigar till avgiftsfrihet kan förlängas av andra än i 2 mom. avsedda orsaker som har att göra med tillfälligt avbrytande av studierna. Syftet med de grunder för förlängning som anges i 3 mom. är att säkerställa att den studerande har möjlighet att avlägga examen avgiftsfritt, trots att studietiden har förlängts av någon orsak som ska betraktas som godtagbar. På de grunder som anges i momentet kan avgiftsfriheten förlängas sammanlagt högst ett år, trots att det föreligger flera av de orsaker som nämns i momentet till att studierna drar ut på tiden. Förlängning enligt 3 mom. kan beviljas utöver den förlängning av avgiftsfriheten som avses i 2 mom.
Enligt 1 punkten kan avgiftsfriheten förlängas på grund av byte av studieområde av hälsomässiga eller andra vägande skäl. Hälsomässiga skäl är till exempel en allergi eller någon annan sjukdom som brutit ut efter inledandet av studierna och som har hindrat den studerande från att fortsätta inledda studier. Ett annat vägande skäl kan vara till exempel flyttning med familjen eller maken till en sådan ort där det inte har varit möjligt att fortsätta studierna inom det påbörjade utbildningsområdet. Byte av studieområde för att man fått nya intressen eller har motivationsproblem är inte ett sådant vägande skäl som avses i bestämmelsen. Det vore viktigt att ingripa i och försöka hitta lösningar på eventuella motivationsproblem redan i det inledande skedet av studierna, så att den totala studietiden inte förlängs och den studerande har möjlighet att slutföra studierna inom ramen för den avgiftsfria utbildningen.
Enligt 2 punkten kan avgiftsfriheten förlängas på grund av inlärningssvårigheter. Inlärningssvårigheterna ska vara av sådan art att de har en fördröjande inverkan på fullgörandet av studierna. I regel ska inlärningssvårigheterna vara sådana att de medför rätt till särskilt stöd.
Enligt 3 punkten kan avgiftsfriheten förlängas på grund av fullgörande av handledande eller förberedande utbildning efter den grundläggande utbildningen. Med handledande och förberedande utbildning avses påbyggnadsundervisning inom den grundläggande utbildningen, utbildning som förbereder för gymnasieutbildning, utbildning som handleder för yrkesutbildning samt folkhögskolornas utbildning som riktar sig till läropliktiga samt den nya utbildningen som handleder för examensutbildning. Huvudregeln är att den studerande ska kunna genomföra examensutbildning inom ramen för den avgiftsfria utbildningen samt vid behov även utbildning i övergångsskedet. Om den studerande genomför en ettårig utbildning i övergångsskedet och en examensutbildning på 3—3,5 år, räcker den primära avgiftsfria tiden enligt 1 mom. till för att genomföra dessa båda utbildningar. Om tiden för genomförande av examensutbildningen dock överskrider 3,5 år, går den primära avgiftsfria tiden enligt 1 mom. ut mitt under examensutbildningen. Som grund för förlängning av avgiftsfriheten beaktas både utbildning i övergångsskedet som genomgåtts före examensutbildningen och en eventuell utbildningsperiod i övergångsskedet som genomförts efter att examensutbildningen inleddes.
Enligt 4 punkten kan avgiftsfriheten förlängas på grund av fördröjning av slutförandet av den grundläggande utbildningens lärokurs. Detta avser en situation där en person har slutfört den grundläggande utbildningens lärokurs senare än det år då han eller hon fyllde 16 år, och inledandet av studier på andra stadiet därför har fördröjts.
I 4 mom. föreskrivs det om beslut om förlängning. Enligt den föreslagna bestämmelsen fattas beslut om förlängning av avgiftsfriheten efter ansökan av den studerande. Beslut om förlängning av avgiftsfriheten fattas av den utbildningsanordnare hos vilken den studerande avlägger studier när han eller hon ansöker om förlängning av avgiftsfriheten.
I regel fattas beslut om förlängning efter den studerandes ansökan, men i 4 mom. föreslås också att avgiftsfriheten förlängs utan ansökan, om utbildningsanordnaren har fattat ett beslut om avbrytande av fullgörandet av läroplikten eller om avbrytande av studierna. Denna bestämmelse gäller en situation där den studerandes studier har varit tillfälligt avbrutna, den studerande har fortsatt sina studier hos samma utbildningsanordnare och tiden som berättigar till avgiftsfrihet håller på att gå ut. Då känner utbildningsanordnaren till det tidigare tillfälliga avbrottet i studierna och kan beakta detta vid bedömningen av den tid som berättigar till avgiftsfrihet. I en situation där den studerandes studier har varit avbrutna tillfälligt någonstans tidigare och den studerande har bytt studieplats känner den nya utbildningsanordnaren däremot inte nödvändigtvis till det tidigare avbrottet i studierna. Då kan avgiftsfriheten inte förlängas utan ansökan och den studerande måste ansöka om förlängning av avgiftsfriheten.
I paragrafen föreskrivs det inte om någon ansökningstid för förlängning av avgiftsfriheten, utan en studerande kan ansöka om förlängning av avgiftsfriheten i vilket skede som helst av studierna, när han eller hon anser att en grund för förlängning föreligger. I princip är det ändamålsenligt att ansöka om avgiftsfrihet först i det skedet när rätten till avgiftsfri utbildning håller på att gå ut. Då undviker man onödiga ansökningar, eftersom den studerande inte nödvändigtvis genast när en grund för förlängning yppar sig kan veta om han eller hon behöver ansöka om förlängning av avgiftsfriheten eller kan han eller hon slutföra sina studier i tid trots grunden. Den studerande ska ange grunden för förlängningen i sin ansökan, om uppgifterna inte framgår av informationsresursen Koski. Bestämmelser om utbildningsanordnarens rätt att få uppgifter finns i 23 § 2 mom. i läropliktslagen.
I fråga om grunderna för förlängning i anslutning till avbrytande av genomförandet av studierna föreskrivs det i 2 mom. att avgiftsfriheten förlängs i motsvarande mån, i vissa situationer dock med högst ett år. Då har utbildningsanordnaren i princip ingen prövningsrätt beträffande hur länge avgiftsfriheten förlängs. I situationer som avses i 3 mom. föreskrivs det åter inte exakt om längden på förlängningen, utan den är beroende av utbildningsanordnarens prövning i samband med att beslutet fattas. I princip förlängs avgiftsfriheten lika länge som grunden för förlängning varar, om detta går att bestämma. I situationer som avses i 3 mom. 3 och 4 punkten kan varaktigheten av grunden för förlängning av avgiftsfriheten