Senast publicerat 11-10-2018 17:24

Regeringens proposition RP 182/2018 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av lagen om förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås temporär ändring av lagen om förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport. Staten betalar i form av stöd till sjöfarten tillbaka till arbetsgivarna hälften av den arbetsgivarandel av arbetslöshetsförsäkringspremierna som har betalats för de allmänt eller begränsat skattskyldiga arbetstagare för vilka förskottsinnehållning har verkställts. Om källskatt har betalats i stället för förskottsinnehållning, betalas inte arbetslöshetsförsäkringspremien tillbaka i form av stöd. Genom denna proposition ändras inte några andra stödfaktorer. 

Lagen tillämpas endast på stöd som betalas för kostnader som uppkommit 2018.  

Propositionen hänför sig till kompletterande budgetpropositionen för 2019 och avses bli behandlad i samband med den. 

Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2019 och gälla till utgången av 2019.  

ALLMÄN MOTIVERING

Nuläge

I lagen om förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport (1277/2007, nedan lagen om bemanningsstöd) finns bestämmelser om stöd som rederierna beviljas av statens medel för förbättrande av den internationella konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport. Finland har underrättat kommissionen om stödet och på stödet tillämpas kommissionens beslut SA. 35110 (2012/N). En förutsättning för att få stöd är att fartyget är inskrivet i den handelsfartygsförteckning som avses i lagen och att fartyget under stödåret huvudsakligen har använts för sjötransport som berättigar till stöd.  

Med stöd av lagen om bemanningsstöd minskades stödet till rederierna i samband med reformen av sjömanspensionssystemet. Reformen av sjömanspensionssystemets förmåner och finansiering bereddes i en arbetsgrupp som tillsatts av social- och hälsovårdsministeriet och som överlämnade sitt betänkande den 27 juni 2014 (Social- och hälsovårdsministeriets rapporter och promemorior 2014:29). Arbetsgruppens uppgift var att utreda och lägga fram förslag till hur förmånerna enligt sjömanspensionssystemet och finansieringen av det systemet kan ändras så att förmånerna och finansieringen bättre motsvarar förmånerna och finansieringen i pensionssystemet enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL). I sina förslag skulle arbetsgruppen också beakta sjömanspensionssystemets nuvarande och kommande pensionsansvar. Med stöd av förslagen av den arbetsgrupp som föreslagit att sjömanspensionssystemet ska reformeras överlämnade regeringen till riksdagen regeringens proposition med förslag till ändring av lagen om sjömanspensioner och av vissa lagar som har samband med den (RP 321/2014 rd). I den propositionen föreslogs det ändring av lagen om sjömanspensioner, lagen om införande av lagen om sjömanspensioner, inkomstskattelagen och lagen om förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport. 

Genom lagen om ändring av 11 § i lagen om förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport (298/2015) ändrades 11 § så att staten i form av stöd till sjöfarten enligt lagen om bemanningsstöd till arbetsgivarna från och med 2016 betalar tillbaka arbetsgivarens pensionsförsäkringsavgift, arbetsgivarens olycksfallsförsäkringspremie och arbetstagares förskottsinnehållning. I stöd betalas inte längre arbetsgivarens socialskyddsavgift, arbetsgivarandel av arbetslöshetsförsäkringspremien, arbetsgivarandel av grupplivförsäkringspremien och inte arbetsgivarandel av premien för frivillig olycksfallsförsäkring för fritiden och tilläggsförsäkring för fritiden. Dessutom ändrades 12 § genom lag 940/2016 från och med ingången av 2017, så att om det för en begränsat skattskyldig arbetstagare i stället för källskatt har betalats förskottsinnehållning ska stödet betalas tillbaka i enlighet med 11 §.  

Dessutom minskades det avdrag för sjöarbetsinkomst som görs i beskattningen. Lagen trädde i kraft den 1 januari 2016 och den tillämpas på stöd som betalas för kostnader som har uppkommit den 1 januari 2016 eller därefter. 

Syftet med reformen av sjömanspensionssystemet var att höja den genomsnittliga åldern för att gå i pension inom sjömanspensionssystemet samt att förenhetliga sjömännens pensionsskydd med övriga arbetstagares arbetspensionsskydd. Syftet var dessutom att på lång sikt minska sjömanspensionssystemets kostnader och den statsandel som hänför sig till dem. Då ansågs det dock att en minskning av den statsandel som används för finansieringen av sjömanspensionerna dock inte är motiverad, om statens utgifter samtidigt ökar i motsvarande grad eller mera via andra stödsystem eller via beskattningen. Därför föreslogs det i samband med de föreslagna ändringarna av sjömanspensionssystemet att det görs ändringar även beträffande sjöfartsstöden och beskattningen (RP 321/2014 rd - Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av lagen om sjömanspensioner och av vissa lagar som har samband med den). 

Reformen av sjömanspensionssystemet innebar att sjömännens pensionsförmåner ändrades så att de motsvarade pensionsskyddet enligt lagen om pension för arbetstagare (395/2006, ArPL). Från ingången av 2016 har sjömännen betalat en lika stor pensionsförsäkringsavgift för arbetstagare som de som försäkras enligt ArPL, och arbetsgivaren svarar för den resterande delen av avgiften. Tidigare betalade arbetstagaren och arbetsgivaren vardera hälften av försäkringsavgiften (år 2015 betalade vardera 11,4 procent). År 2016 var arbetstagarens andel av pensionsförsäkringsavgiften för personer som är under 53 år 5,70 procent och för de som fyllt 53 år 7,20 procent samt år 2017 6,15 procent för personer i åldern 17–52 år, 7,65 procent för personer i åldern 53–62 år och 6,15 procent för personer i åldern 63–67 år. År 2018 är arbetstagarens avgift 6,35 procent för personer som är under 53 år och personer som är över 62 år samt 7,85 procent för personer i åldern 53–62 år. Arbetsgivarens andel av pensionsförsäkringsavgiften var 16,7 procent år 2016 och 15,4 procent år 2017. År 2018 är arbetsgivarens andel av pensionsförsäkringsavgiften i snitt 17,75 procent av lönerna. 

En sänkning av arbetstagarens pensionsförsäkringsavgift skulle ha lett till att sjömännens skattesats skulle ha sjunkit betydligt, och därför begränsades avdraget för sjöarbetsinkomst samtidigt. Det ansågs att de föreslagna ändringarna i propositionen i fråga ökar det stöd till sjöfarten som betalas till arbetsgivaren, dvs. statens kostnader, om inte grunderna för stödet till sjöfarten samtidigt ändras. Avsikten med förslaget var att uppnå en finansiell jämvikt så att statens totala finansiering av sjömanspensionssystemet och sjöfartsstödet, som ett resultat av ändringarna, de facto skulle minska. I den propositionen föreslogs det att lagen om bemanningsstöd ändras så att staten i sjöfartsstöd till arbetsgivarna för allmänt skattskyldiga arbetstagare ska betala endast arbetsgivarens egen SjPL-avgift, arbetsgivarens olycksfallsförsäkringspremie och arbetstagarnas förskottsinnehållning. Avsikten var således att arbetsgivarens socialskyddsavgift, arbetslöshetsförsäkringspremie, grupplivförsäkringspremie och frivilliga försäkringspremier inte längre skulle betalas i stöd. Utöver ändringen av lagen om bemanningsstöd minskades statens direkta andel av sjömanspensionerna vid ingången av 2016 från 33,3 till 31 procent och vid ingången av 2021 till 29 procent. 

Syftet med ändringen var att reformen av sjömanspensionssystemet i sin helhet på lång sikt ska leda till besparingar för staten i fråga om pensionskostnader, vara så kostnadsneutral som möjligt för rederierna och kunna godkännas av arbetstagarna (RP 321/2014 rd, s. 8). 

Våren 2017 beredde kommunikationsministeriet tillsammans med Trafikverket ett utkast till regeringens proposition med förslag till lag om temporär ändring av 11, 14 och 16 § i lagen om förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport. I det utkastet till proposition föreslogs det att staten i form av bemanningsstöd enligt lagen om förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport ska till arbetsgivarna betala tillbaka den arbetsgivarandel av arbetslöshetsförsäkringspremierna som har betalats för de allmänt eller begränsat skattskyldiga arbetstagare för vilka förskottsinnehållning har verkställts. Det föreslogs också att om källskatt har betalats i stället för förskottsinnehållning, ska arbetslöshetsförsäkringspremien inte betalas tillbaka i form av stöd. Enligt utkastet ändrades inte andra stödfaktorer genom förslaget, och den lag som föreslogs i utkastet skulle endast tillämpas på det stöd som betalas för kostnader som uppkommit 2017. 

Genom en begäran om utlåtande daterad den 18 maj 2017 begärde kommunikationsministeriet ett utlåtande om propositionsutkastet av 16 olika instanser. Sammanlagt elva instanser lämnade in ett utlåtande och största delen av dem ansåg att denna proposition i princip är motiverad. Finansministeriet stödde inte denna proposition. Arbets- och näringsministeriet samt Finlands näringsliv framförde oro över att andra stöd än sådana som främjar förnyelse av företag ökas. 

Vid sina förhandlingar om den tredje tilläggsbudgeten för 2017 beslutade regeringen att tillsätta en arbetsgrupp för att bedöma hur målen för reformen av pensionssystemet har uppnåtts. Syftet var att utifrån bedömningen avgöra vilka eventuella ändringsbehov det finns. Den 24 november 2017 tillsatte social- och hälsovårdsministeriet en arbetsgrupp för att bedöma hur målen för reformen av pensionssystemet har uppnåtts. Syftet är att utifrån denna bedömning avgöra vilka eventuella ändringsbehov det finns. Arbetsgruppen tillsattes för mandatperioden 1.12.2017–31.10.2018. Arbetsgruppen slutförde sitt arbete den 15 augusti 2018. 

Arbetsgruppen bedömde med utgångspunkt i tillgängliga uppgifter för åren 2016–2017 hur målen har uppnåtts. Enligt arbetsgruppen har målet att ändra sjömanspensionssystemets förmåner och finansiering så att förmånerna och finansieringen bättre motsvarar ArPL-systemet uppnåtts. Arbetsgruppen ansåg att man genom reformen också delvis har uppnått och på lång sikt kommer att uppnå målet att minska pensionskostnaderna och statens finansieringsandel. 

Att arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie slopades från de stödberättigande kostnaderna i samband med reformen av sjömanspensionssystemet har dock inverkat förhållandevis mer på rederier med många anställda. Detta beror på att arbetsgivarens arbetslöshetspremie är graderad enligt det lönebelopp som arbetsgivaren betalar, så att premien år 2018 är 0,65 procent av lönen för ett lönebelopp upp till 2 083 500 euro och 2,60 procent för den överskjutande delen av lönen (18 § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner, 928/2017). År 2017 var arbetsgivarens arbetslöshetspremie graderad så att premien var 0,80 procent av lönen för ett lönebelopp upp till 2 059 500 euro och 3,30 procent för den överskjutande delen av lönen (18 § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner, 973/2016). 

Enligt arbetsgruppen har effekterna av reformen varit nära det eftersträvade ur rederiernas perspektiv kostnadsneutrala slutresultatet, men till denna del kan inte reformens konsekvenser på lång sikt bedömas med tillräcklig säkerhet så här snart efter reformens ikraftträdande. Uppgifterna för 2016–2017 visar att reformen har varit ofördelaktig för de rederier som sysselsätter många. Sålunda har den inte varit helt kostnadsneutral. Arbetsgruppen föreslår att staten under en viss tid i form av bemanningsstöd enligt lagen om bemanningsstöd till rederierna ska betala tillbaka utöver arbetsgivarens pensionsförsäkringsavgift, arbetsgivarens olycksfallsförsäkringspremie och arbetstagarnas förskottsinnehållning även arbetsgivarandelen av arbetslöshetsförsäkringspremien för de arbetstagare för vilka det betalas förskottsinnehållning. Enligt arbetsgruppens bedömning kommer det att arbetslöshetsförsäkringspremien åter börjar omfattas av bemanningsstödet från och med 2018 att öka statens utgifter med cirka 6 miljoner euro (social- och hälsovårdsministeriets rapporter och promemorior 30/2018). 

Föreslagna ändringar

I denna proposition föreslås det att staten i form av stöd till sjöfarten enligt lagen om bemanningsstöd till arbetsgivarna ska betala tillbaka utöver arbetsgivarens pensionsförsäkringsavgift, arbetsgivarens olycksfallsförsäkringspremie och förskottsinnehållning för arbetstagare även hälften av arbetsgivarens andel av arbetslöshetsförsäkringspremien för de arbetstagare för vilka det betalas förskottsinnehållning. Det föreslås att lagen endast ska tillämpas på stöd som betalas för de kostnader som uppkommit 2018.  

I denna proposition föreslås det att endast hälften av arbetsgivarens andel av arbetslöshetsförsäkringspremierna för de arbetstagare för vilka det betalas förskottsinnehållning ska betalas tillbaka i form av stöd. När sjömanspensionssystemet reformerades, bedömde man att reformen inte kommer att inverka på det totala belopp av stöd som rederierna får. År 2016 blev stödet till rederierna dock cirka sex miljoner euro mindre än det uppskattade totala beloppet av stöd och år 2017 blev det fem miljoner euro mindre. Det influtna beloppet av den olycksfallsförsäkringspremie som omfattas av stödet blev cirka 1,5 miljoner euro mindre än uppskattningen, vilket direkt bidrog till att också rederiernas personalutgifter minskade. År 2016 minskade förskottsskatten för sjömän med cirka 2,6 miljoner euro till följd av de allmänna skattelättnader som genomfördes efter reformen. Sålunda blir den återstående minskningen av stödet till följd av de antaganden och kalkylmetoder som användes vid konsekvensbedömningen i reformen cirka 2,5 miljoner euro. Detta är cirka en procent av det lönebelopp för sjöfarare som omfattas av det statliga stödet. (Social- och hälsovårdsministeriets rapporter och promemorior 30/2018, s. 20–21.) Om arbetsgivarens andel av arbetslöshetsförsäkringspremierna för 2018 betalas tillbaka i sin helhet, blir kostnaden cirka sex miljoner euro för staten. Att betala tillbaka hela beloppet överkompenserar den minskning av stödet som reformen resulterat i. Därför föreslås det i denna proposition att endast hälften av beloppet ska betalas tillbaka.  

Det föreslås att lagen är en temporär lag. Reformen av sjömanspensionssystemet har bara varit i kraft ett år från och med ingången av 2016, så reformens långsiktiga konsekvenser för bemanningsstödets relativa belopp jämfört med reformens mål kan ännu inte med tillräcklig säkerhet bedömas. Stödbehovet och stödbeloppet beror också delvis på branschens och sysselsättningens allmänna utveckling. De temporära bestämmelserna om återbetalning av arbetslöshetsförsäkringspremien ger möjlighet att på längre sikt bedöma, utan att den internationella konkurrenskraften hos de fartyg som används för sjötransport avsevärt minskar under granskningsperioden, den kostnadsneutralitet som var reformens mål. Dessutom finns det skäl att före permanenta lösningar följa upp under längre tid vilka konsekvenser den mer omfattande reformen av sjömanspensionssystemet får.  

Det föreslås att lagförslaget i denna proposition ska träda i kraft den 1 januari 2019. Lagen tillämpas temporärt i dess ändrade form på stöd som betalas för kostnader som uppkommit mellan den 1 januari och den 31 december 2018. Stödperioderna enligt lagen om bemanningsstöd är tiden från den 1 januari till den 30 juni och tiden från den 1 juli till den 31 december. Stöd söks för varje stödperiod med en ansökan som lämnas in till stödmyndigheten inom tre månader från det att stödperioden upphörde. Enligt denna proposition ska ansökningstiden för det stöd som gäller arbetsgivarandelen av arbetslöshetsförsäkringspremien och som söks för stödperioden 2018 undantagsvis löpa från ikraftträdandet av lagen till utgången av mars 2019.  

Syftet med lagen om bemanningsstöd är att upprätthålla den internationella konkurrenskraften för fartyg som seglar under finsk flagg. Avsikten är fortfarande att skapa internationellt konkurrenskraftiga förutsättningar för rederierna att bedriva sjöfart under finsk flagg, att utveckla den finska sjöfarten, att bibehålla en tillräcklig finsk sjöfararbefolkning och sjöfartskompetens och att få ner kostnaderna i nivå med konkurrentländerna. Avsikten är också att genom den internationella konkurrenskraften för sin del trygga försörjningsberedskapen. Utgångspunkten för försörjningsberedskapen är i så fall att man på finskflaggade fartyg tillämpar finsk lag såväl under normala förhållanden som under undantagsförhållanden. Syftet med denna proposition är att stödja motsvarande mål genom att återinföra arbetsgivarandelen av arbetslöshetsförsäkringspremien som stödberättigande kostnad för viss tid. 

Finland har notifierat bemanningsstödet till kommissionen (kommissionens beslut, SA.35110, Finland – Förlängning av ersättningssystemet för sociala avgifter och kostnader i samband med beskattningen av fysiska personers inkomst i sjötransportsektorn, 14.12.2012); i detta sammanhang notifierades även arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie. Att på nytt inkludera arbetsgivarandelen av arbetslöshetsförsäkringspremien i bemanningsstödet utgör en ändring av stödprogrammet. Det är dock fråga om en administrativ ändring, som inte inverkar på kommissionens ursprungliga bedömning av stödet som förenligt med den inre marknaden. Således behöver det inte särskilt notifieras till kommissionen. 

Propositionens konsekvenser

3.1  Ekonomiska konsekvenser

Det att arbetslöshetsförsäkringspremien delvis börjar omfattas av bemanningsstödet från och med 2018 kommer att öka statens utgifter med cirka tre miljoner euro. År 2017 betalades det sammanlagt 89 211 901 euro i bemanningsstöd. År 2016 betalades det sammanlagt 89 237 470 euro i bemanningsstöd. I finansministeriets förslag till budget för 2019 (moment 31.30.43) har det reserverats ett förslagsanslag på 96 000 000 euro för förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport. Utgångspunkten är utifrån bedömningarna att anslaget täcker den föreslagna ändringen. Med andra ord kommer budgeten för 2019 att täcka den föreslagna ändringen.  

Om arbetsgivarandelen av arbetslöshetsförsäkringspremien åter börjar omfattas av bemanningsstödet ökar detta rederiernas stöd med cirka 3,0 miljoner euro 2019. 

3.2  Konsekvenser för myndigheterna

Att arbetsgivarandelen av arbetslöshetsförsäkringspremien delvis blir en del av de stödberättigande avgifterna ökar stödmyndighetens arbete under stödperioden den 1 januari till den 30 december 2019 i fråga om de ansökningar som gäller arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie. Stödmyndighetens arbete och administrativa börda ökar dock inte, eftersom den stödansökan som gäller arbetslöshetsförsäkringspremien kan behandlas tillsammans med ansökan om stöd för stödperioden den 1 juli till den 31 december 2018.  

3.3  Övriga samhälleliga konsekvenser

Den internationella konkurrenskraften för fartyg som seglar under finsk flagg inverkar direkt på antalet sysselsatta finländska sjömän och också i större utsträckning på omfattningen av det finländska havsklustret och på att sakkunskapen stannar kvar i Finland. Propositionen stöder detta mål. Via internationell konkurrenskraft har man också för avsikt att trygga försörjningsberedskapen, trots att även andra metoder används när det gäller att trygga försörjningsberedskapen. Utgångspunkten för försörjningsberedskapen är i så fall att man på finskflaggade fartyg tillämpar finsk lag såväl under normala förhållanden som under undantagsförhållanden (se Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport och till lagar om ändring av vissa lagar som har samband med den, RP 115/2007 rd, s. 17). 

Beredningen av propositionen

Regeringens proposition har beretts vid kommunikationsministeriet. Remissyttranden kunde lämnas 21.8–5.9.2018. Yttranden begärdes av 14 olika instanser, och dessutom kunde denna proposition kommenteras fritt på tjänsten utlåtande.fi.  

Det kom in tio remissyttranden inom utsatt tid. Fem remissinstanser lämnade ett positivt yttrande om denna proposition, en remissinstans ett neutralt yttrande och en remissinstans ett negativt yttrande. Försörjningsberedskapscentralen, Trafiksäkerhetsverket och arbets- och näringsministeriet konstaterade att de inte har någonting att yttra om frågan.  

Denna proposition fick stöd av Finlands Sjömans-Union FSU rf, Suomen Konepäällystöliitto – Finlands Maskinbefälsförbund – Finnish Engineers' Association ry och Rederierna i Finland rf. Finlands Sjömans-Union FSU rf konstaterade dessutom att det bästa skulle vara om ändringen blev permanent. Även sjömanspensionskassan ansåg att denna regeringsproposition är behövlig och motiverad. 

Finansministeriet stödde inte denna proposition, eftersom det inte är möjligt att med tillräcklig säkerhet bedöma de långsiktiga konsekvenserna av sjömanspensionsreformen. Finansministeriet konstaterade dessutom att i fråga om 2019 har det redan fastställts att arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringspremie ska sänkas ytterligare med 0,4 procentenheter, vilket kompenserar de tidigare årens sänkta stödnivå. Sålunda kommer arbetslöshetsförsäkringspremierna att vara avsevärt lägre det kommande året än vad de var innan reformen trädde i kraft 2016. Finansministeriet ansåg inte heller att det föreslagna stödbeloppet (6 miljoner) var motiverat med hänsyn till att det stöd som rederierna får skulle ha sjunkit med cirka 2–2,5 miljoner euro under granskningsperioden. Finansministeriet konstaterade också i sitt yttrande att den marginal som anslaget har i budgeten inte är avsedd för att täcka en utvidgning av stödsystemet. 

Med stöd av yttrandena ändrades denna proposition så att det föreslås att endast hälften av arbetsgivarens arbetslöshetspremier betalas tillbaka i form av stöd i stället för att hela arbetsgivarens andel av arbetslöshetsförsäkringspremierna betalas tillbaka.  

Propositionen hänför sig till kompletterande budgetpropositionen för 2019 och avses bli behandlad i samband med den. 

Samband med andra propositioner

Propositionen hänför sig till kompletterande budgetpropositionen för 2019 och avses bli behandlad i samband med den. 

DETALJMOTIVERING

Lagförslag

11 §.Stöd som betalas utifrån allmänt skattskyldiga sjömäns sjöarbetsinkomst. För en enligt 9 § i inkomstskattelagen (1535/1992) allmänt skattskyldig sjöman betalas för närvarande ett stöd som motsvarar under stödperioden betald 1) förskottsinnehållning som verkställs på sjöarbetsinkomst enligt 74 § i inkomstskattelagen i enlighet med den förskottsinnehållningsprocent som fastställts för sjöarbetsinkomsten; stöd betalas dock inte till den del som förskottsinnehållningen har höjts så som anges i 17 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996), 2) arbetsgivares pensionsförsäkringsavgift enligt 141 § i lagen om sjömanspensioner (1290/2006); förhöjning eller nedsättning av arbetsgivarens pensionsförsäkringsavgift enligt 141 a § i lagen om sjömanspensioner beaktas inte i stödets belopp, och 3) arbetsgivarandel av olycksfallsförsäkringspremien. I denna proposition föreslås det att hälften av arbetsgivarens andel av arbetslöshetsförsäkringspremien återinförs som stödberättigande kostnad. Då betalas det även för en allmänt skattskyldig sjöman och för en sådan i 12 § 2 mom. avsedd begränsat skattskyldig sjöman för vilken det betalats förskottsinnehållning i stället för källskatt ett stöd som motsvarar hälften av den arbetsgivarandel av arbetslöshetsförsäkringspremien som betalts under stödperioden. 

I lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) finns bestämmelser om grunderna för arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie. Dessa avgifter bestäms för arbetsgivaren och arbetstagaren i enlighet med den lagens 2 § så att den i den lagen avsedda arbetslöshetsförsäkringsfonden kan klara av finansieringen av de arbetslöshetsförmåner och det vuxenutbildningsstöd som den ansvarar för och övriga föreskrivna uppgifter. Enligt 12 a § 1 mom. 6 punkten i den lagen betalas arbetslöshetsförsäkringspremie inte i fråga om en arbetstagare som tjänstgör på ett finskt fartyg som inskrivits i handelsfartygsförteckningen enligt lagen om bemanningsstöd och som inte bor i Finland. Eftersom största delen av de begränsat skattskyldiga inte bor i Finland, utan de har sin hemvist någon annanstans, finns det till följd av 12 a § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner i praktiken inte just sådana arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremier som för begränsat skattskyldiga ska betalas tillbaka med stöd av 12 § 2 mom. och 11 § i lagen om bemanningsstöd. 

I 18 § i ovannämnda lag föreskrivs det om arbetslöshetsförsäkringspremiens belopp. Arbetsgivarens arbetslöshetspremie är graderad enligt det lönebelopp som arbetsgivaren betalar så att premien år 2018 är 0,65 procent upp till 2 083 500 euro och 2,60 procent av lönebeloppet för den överskjutande delen. År 2017 var arbetsgivarens arbetslöshetspremie graderad så att premien var 0,80 procent av lönen för ett lönebelopp upp till 2 059 500 euro och 3,30 procent för den överskjutande delen av lönen. År 2016 var procentsatserna 1,00 procent upp till gränsen för lönebeloppet och 3,90 procent för den del som överstiger gränsen för lönebeloppet. År 2016 var gränsen för lönebeloppet 2 044 500 euro. 

14 §.Ansökan om stöd. Det föreslås att 3 mom. ändras så att det till momentet fogas en bestämmelse enligt vilken arbetsgivarandelen av arbetslöshetsförsäkringspremien för stödåret den 1 januari till den 31 december 2018 ska sökas senast den 31 mars 2019. Förfarandet avviker från huvudregeln, enligt vilken stöd ska sökas för varje stödperiod med en ansökan som lämnas in till stödmyndigheten inom tre månader från det att stödperioden upphörde. Det föreslagna avvikande förfarandet behövs för att det ska finnas tillräckligt med tid att ansöka om återbetalning av arbetslöshetsförsäkringspremien i form av stöd och för att kunna minska stödmyndighetens administrativa börda. 

16 §.Nödvändiga uppgifter. Det föreslås att en hänvisning till den sökandes skyldighet att till stödmyndigheten ge in det intyg av Arbetslöshetsförsäkringsfonden som behövs för att arbetsgivarandelen av arbetslöshetsförsäkringspremien ska betalas i form av stöd fogas till 4 mom. med motsvarande innehåll som hänvisningen hade innan lag 940/2016 trädde i kraft. Genom lag 940/2016 ändrades 4 mom. i lagen om bemanningsstöd så att hänvisningen till skyldigheten att ge in ett intyg av Arbetslöshetsförsäkringsfonden ströks. Ändringen berodde då på att arbetslöshetsförsäkringspremien från och med den 1 januari 2016 inte längre berättigade till stöd enligt lagen (lagändring 298/2015). Då ändrades momentet så att det motsvarade den ändring i 11 § i lagen som trädde i kraft vid ingången av 2016, varvid bl.a. arbetsgivarandelen av arbetslöshetsförsäkringspremien ströks från de avgifter som berättigade till stöd (RP 321/2014 rd, s 16–17). I paragrafen görs dessutom språkliga ändringar på finska som inte påverkar den svenska språkversionen. 

Ikraftträdande

Det föreslås att lagförslaget i denna proposition ska träda i kraft den 1 januari 2019. Lagen tillämpas temporärt i dess ändrade form på stöd som betalas för kostnader som uppkommit mellan den 1 januari och den 31 december 2018.  

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lagförslag

Lag om temporär ändring av lagen om förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras temporärt i lagen om förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport (1277/2007) 11 §, 14 § 3 mom. och 16 § 4 mom., sådana de lyder, 11 § i lag 298/2015 samt 14 § 3 mom. och 16 § 4 mom. i lag 940/2016, som följer: 
11 § 
Stöd som betalas utifrån allmänt skattskyldiga sjömäns sjöarbetsinkomst 
För en enligt 9 § i inkomstskattelagen (1535/1992) allmänt skattskyldig sjöman betalas ett stöd som motsvarar under stödperioden betald 
1) förskottsinnehållning som verkställs på sjöarbetsinkomst enligt 74 § i inkomstskattelagen i enlighet med den förskottsinnehållningsprocent som fastställts för sjöarbetsinkomsten; stöd betalas dock inte till den del som förskottsinnehållningen har höjts så som anges i 17 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996), 
2) arbetsgivares pensionsförsäkringsavgift enligt 141 § i lagen om sjömanspensioner (1290/2006); förhöjning eller nedsättning av arbetsgivarens pensionsförsäkringsavgift enligt 141 a § i lagen om sjömanspensioner beaktas inte i stödets belopp, 
3) arbetsgivarandel av olycksfallsförsäkringspremien, och 
4) halv arbetsgivarandel av arbetslöshetsförsäkringspremien. 
14 § 
Ansökan om stöd 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Stöd söks för varje stödperiod med en ansökan som lämnas in till stödmyndigheten inom tre månader från det att stödperioden upphörde. Arbetsgivarens andel av arbetslöshetsförsäkringspremien för stödperioden 2018 ska ansökas senast den 31 mars 2019. 
16 § 
Nödvändiga uppgifter 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Den sökande ska för varje stödperiod till stödmyndigheten ge in försäkringsbolagets och Arbetslöshetsförsäkringsfondens redogörelse per fartyg för de under stödperioden inbetalda försäkringspremier som grundar sig på sjöarbetsinkomsten och som avses i 11 §. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019 och gäller till och med den 31 december 2019. Denna lag tillämpas på det stöd som betalas för kostnader som uppkommit under 2018.  
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 11 oktober 2018 
StatsministerJuhaSipilä
KommunikationsministerAnneBerner