Senast publicerat 28-09-2022 14:15

Regeringens proposition RP 185/2022 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av avfallsskattelagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att avfallsskattelagen ändras. 

Enligt förslaget ska avfallsskatten höjas från 70 euro till 80 euro per ton avfall som förs till en avstjälpningsplats. 

Det föreslås också att skattebasen för avfallsskatt utvidgas. Enligt förslaget ska grönlutslam samt det gipsavfall som uppkommer vid byggande och rivning börja omfattas av avfallsskatt. För närvarande omfattas dessa avfall inte av skatten, men det har konstaterats att det finns nyttoanvändning för dem. En utvidgning av skattebasen beräknas öka mängden skattepliktigt avfall med cirka 85 000 ton per år. 

De föreslagna skatteändringarna ökar avfallsskatteintäkterna med totalt cirka 8 miljoner euro per år. 

Av förslagen genomförs 2023 en skatteförhöjning samt ska det gipsavfall som uppkommer vid byggande och rivning börja omfattas av avfallsskatten, varvid skatteinkomsterna beräknas öka med cirka 1,5 miljoner euro på årsnivå. Efter övergångsperioden ökar den utvidgning av avfallsskattebasen till att även omfatta grönlutslam som föreslås träda i kraft år 2027 intäkterna från avfallsskatten med uppskattningsvis cirka 6,5 miljoner euro. 

Dessutom föreslås det förtydligande ändringar i lagen. 

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2023 och avses bli behandlad i samband med den. 

Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2023. De ändringar som gäller utvidgningen av skattebasen ska genomföras i två steg, åren 2023 och 2027. 

MOTIVERING

Bakgrund och beredning

1.1  Bakgrund

Enligt skrivningen om främjande av cirkulär ekonomi i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering skulle regeringen utreda förutsättningarna att främja cirkulär ekonomi genom skattepolitiska åtgärder, exempelvis genom en höjning av avfallsskatten för deponiavfall. Utifrån skrivningen i regeringsprogrammet gjordes på uppdrag av miljöministeriet en utredning om hur avfallsskatten kan utvecklas.https://ym.fi/documents/1410903/38678498/Selvitys+j%C3%A4teveron+kehitt%C3%A4misest%C3%A4+Raportti+30032022.pdf/e803e17f-092e-af55-c1da-5907815b4a23/Selvitys+j%C3%A4teveron+kehitt%C3%A4misest%C3%A4+Raportti+30032022.pdf?t=1649137556870 Före denna utredning kartlades bedömningar av om skatten på avfall som deponeras på avstjälpningsplatser behöver ändras.https://ym.fi/documents/1410903/38678498/J%C3%A4teveroselvitys+kaatopaikalle+sijoitettavista+j%C3%A4tteist%C3%A4.+Taustamuistio+9.11.2020.pdf/ac6dd988-34cc-05f4-7221-8f9908f59a9a/J%C3%A4teveroselvitys+kaatopaikalle+sijoitettavista+j%C3%A4tteist%C3%A4.+Taustamuistio+9.11.2020.pdf?t=1605094912038 

Vid regeringens förhandlingar om budgetpropositionen för 2022 slogs det fast att med stöd av utredningarna utvidgas skattebasen för avfallsskatt från ingången av 2023. 

1.2  Beredning

Propositionen har beretts vid finansministeriet i samarbete med miljöministeriet. 

Propositionen var på remiss 22.6.–12.8.2022. Utlåtanden begärdes av de ministerier och myndigheter som är centrala med tanke på propositionen och av näringslivet och andra intressentgrupper. Begäran om utlåtande publicerades också på finansministeriets offentliga webbplats. 

Beredningsunderlaget till propositionen finns till påseende i den offentliga tjänsten på adressen valtioneuvosto.fi/sv/projekt under identifieringskod VM005:00/2022. 

Nuläge och bedömning av nuläget

2.1  Lagstiftning och praxis

Bestämmelser om avfallsskatt finns i avfallsskattelagen (1126/2010). Avfallsskatten är en deponiskatt som gäller både allmänna och privata avstjälpningsplatser. Dess primära miljömål är att minska behandlingen av avfall på avstjälpningsplatser och att utöka nyttoanvändningen av avfall. Avfallsskatten bidrar till att stödja miljölagstiftningens mål för avfall. Avfallsskatten gäller sådant avfall som förs till avstjälpningsplatser och som i tekniskt och miljömässigt hänseende är nyttoanvändbart. Med detta avses att miljönyttan ska vara större än olägenheterna i jämförelse med deponibehandling. Genom att rikta skatten på nyttoanvändbart avfall som förs till avstjälpningsplatser försöker man i första hand effektivisera nyttoanvändningen och återvinningen av avfall. 

Enligt bestämmelserna är en del av avfallet i avfallsförteckningen i bilaga 3 till statsrådets förordning om avfall (978/2021), nedan avfallsförordningen, skattepliktigt. Avfallsförordningen har utfärdats med stöd av avfallslagen (646/2011). I den skattetabell som utgör bilaga till avfallsskattelagen uppräknas skattepliktigt avfall. Skattetabellens indelning motsvarar avfallsförteckningens indelning så att avfallet i skattetabellen uppräknas i form av skattegrupper som anges med två eller fyra siffrors noggrannhet. En mer detaljerad indelning med sex siffrors noggrannhet framgår av avfallsförteckningen. De kvantitativt största skattepliktiga avfallstyperna är utöver kommunalt avfall bland annat aska och slagg från kraftverk samt järn- och stålindustri. Avfallsgrupperna i skattetabellen motsvarar innehållsmässigt också kapitel i motsvarande lagstiftning i landskapet Åland. Skatten tillämpas inte på sådant farligt avfall som avses i avfallslagstiftningen. 

Avfallsskatten omfattar alla avstjälpningsplatser, såväl allmänna som privata. Beskattningen riktas endast mot behandling av avfall på avstjälpningsplatser, såsom slutdeponering av avfall i avfallshögar eller på en motsvarande plats. Mellanlagringsområden för avfall, jordtippar, komposteringsområden och områden för återvinning av avfall betraktas inte som avstjälpningsplatser. Dessa områden ska vara klart avskilda från sådana avstjälpningsplatser som avses i avfallslagen. I avfallsskattelagen föreskrivs att om avfall förvaras tre år eller längre på ett mellanlagringsområde, ska skatt betalas för allt avfall på området. Allt avfall anses ha förts till området vid den tidpunkt då fristen på tre år löper ut, och på det avfall som finns på området tillämpas vad som föreskrivs om avfall som förts till en avstjälpningsplats. 

Enligt bestämmelserna är det avfall som återvinns på avstjälpningsplatsen skattefritt. Avfall kan återvinnas på avstjälpningsplatsen i konstruktioner eller byggnader som är nödvändiga för inrättande, användning eller nedläggning av avstjälpningsplatsen. 

För uppbörden av och tillsynen över skatt svarar Skatteförvaltningen. Avfallsskattebeloppet har från ingången av 2016 varit 70 euro per ton avfall som förs till en avstjälpningsplats. Huvudmannen för avstjälpningsplatsen är skattskyldig. För varje skatteperiod betalas skatt för det avfall som har förts till avstjälpningsplatsen under skatteperioden. Skatteperioden är ett kalenderårskvartal, det vill säga januari–mars, april–juni, juli–september och oktober–december. Utöver skattedeklarationen ska den skattskyldige för varje skatteperiod lämna en rapport till Skatteförvaltningen över sådant till avstjälpningsplatsen fört avfall som inte nämns i skattetabellen i bilagan till avfallsskattelagen. Rapporten ska följa samma indelning som avfallsförteckningen. Huvudmannen för avstjälpningsplatsen har på ansökan rätt till återbäring för den skatt som betalats för avfall som förts bort från avstjälpningsplatsen. Återbäring kan endast fås för avfall som vid förandet till avstjälpningsplatsen har omfattats av avfallsskatt. 

Till följd av den kraftiga nedgången i skattebasen för avfallsskatt har intäkterna av avfallsskatten tydligt minskat sedan 2011 från cirka 64 miljoner euro 2011 till uppskattningsvis cirka 7 miljoner euro 2023. Till följd av skärpta bestämmelser om avfall som förs till avstjälpningsplatsen, ökad avfallsförbränning och avfallsskattens styrande effekt har mängden skattepliktigt avfall minskat till cirka 10 procent av vad den var 2011. År 2016 halverades skattebasen i och med förbudet mot deponering av organiskt avfall på avstjälpningsplatser. Möjligheterna att öka avfallsskattens styrande effekt genom höjning av skatten är mycket små i fråga om den nuvarande skattebasen. 

2.2  Utredning om utveckling av avfallsskatten

Syftet med den utredning som Ramboll utförde på uppdrag av miljöministeriet var att bedöma behovet av att ändra avfallsskattelagen i syfte att främja en ökad nyttoanvändning av avfall i stället för deponering av avfall på avstjälpningsplatser och över huvud taget att minska den mängd avfall som deponeras på avstjälpningsplatser och avfallets skadlighet. De bedömda ändringsalternativen var att utvidga avfallsskattebasen till att omfatta nyttoanvändbart avfall (VE1), att utvidga avfallsskattebasen till att utöver det ovannämnda också omfatta avfall med nyttoanvändningspotential (VE2) och att utvidga avfallsskattebasen till att omfatta allt avfall som ingår i avfallsförteckningen (VE3). 

Med stöd av utredningen bör avfallsskatten i första hand bli utvecklad i enlighet med alternativ VE1 för återvinningsbara avfallsfraktioner. I utredningen grundade sig klassificeringen av avfallsfraktioner enligt nyttoanvändbarhet på branschaktörernas synpunkter, som dock inte redogjordes på ett tillräckligt trovärdigt sätt. I analysen gjordes granskningen enligt avfallets klassificering och då kunde man inte beakta att det inom en kategori kan finnas avfall vars nyttoanvändbarhet varierar betydligt. Konsekvensbedömningen genomfördes enligt en bedömning av avfallsfraktionens genomsnittliga nyttoanvändbarhet, vilket inte tillräckligt framhäver den osäkerhet som är förknippad med bedömningen. Största delen av det avfall som omfattas av VE1 är jordmassor som uppkommer vid byggande och rivning. Avfallskategorin i fråga innehåller dock mycket olika typer av avfall, såsom stenmaterial, lerjord och i olika grad förorenad mark. Endast en del av detta kan för närvarande anvisas nyttoanvändning. 

Ovannämnda utredning gav sålunda inte ett tillräckligt kunskapsunderlag och tillräckliga grunder för mer omfattande ändringar av avfallsskattebasen i syfte att främja cirkulär ekonomi. Enligt utredningen kan det vara motiverat att justera avfallsskattebasen för vissa enskilda avfallsfraktioner med hänsyn till skattemålet och skattens logik. I fråga om dessa avfallsfraktioner lät man göra en noggrannare analys av bland annat hurdana nyttoanvändningsobjekt det är fråga omhttps://ym.fi/documents/1410903/38678498/Muistio+koskien+tiettyjen+j%C3%A4tteiden+j%C3%A4teverotusta.pdf/e12c987e-405a-f812-8241-8fa08c876760/Muistio+koskien+tiettyjen+j%C3%A4tteiden+j%C3%A4teverotusta.pdf?t=1654749559116

Målsättning

3.1  Målsättning

I enlighet med de riktlinjer som slogs fast vid de budgetförhandlingar som statsminister Sanna Marins regering förde 2022 föreslås det att skattebasen för avfallsskatten utvidgas. I enlighet med målet för avfallsskatten utvidgas skattebasen till vissa avfallsfraktioner med konstaterad nyttoanvändning. 

Dessutom har man som mål att behålla nivån på miljöstyrningen av avfallsskatten. 

3.2  Förslag

Utvidgning av avfallsskattebasen

Med stöd av de utredningar som gjorts är det motiverat att utvidga avfallsskattebasen till att omfatta vissa avfallsfraktioner. Grönlutslam (avfallskategori 03 03 02), det vill säga sodaslam, omfattas för närvarande inte så som annat avfall från tillverkning och förädling av pappersmassa, papper och papp enligt kategori 03 03 av avfallsbeskattningen. Grönlutslam är ett specifikt processavfall från skogsindustrin och uppkommer vid vissa anläggningar. Enligt en utredning som utfördes av Finnish Consulting Group Ab (FCG) har nyttoanvändning av grönlutslam främjats och främjas fortfarande genom långsiktigt och aktivt forsknings- och utvecklingsarbete i syfte att utveckla återvinningen, sluta processkretsloppen och minimera avfallsmängderna. Under senare år har man utvecklat nyttoanvändningen av grönlutslam så att den får ett högre förädlingsvärde, till exempel i geomaterialprodukter och i form av fältkonstruktioner vid markbyggnad. På detta sätt kan man minska mängden avfall som slutdeponeras samt mängden nymaterial i fråga om jord- och stenmaterial som används vid byggande. Av det grönlutslam som för närvarande uppkommer återvinns uppskattningsvis 30–50 procent, och mängden grönlutslam som förs till avstjälpningsplatser var uppskattningsvis cirka 80 000 ton år 2020. 

Gipsavfall från byggande och rivning (avfallskategori 17 08 02) omfattas inte av avfallsskatt. För närvarande återvinns en betydande del, cirka 90 procent, av gipsavfallet och uppskattningsvis cirka 5 000 ton av det slutdeponerades på avstjälpningsplatser år 2020. I fråga om gipsavfall kan man se en tydlig utveckling av behandlingstekniken och ökade möjligheter att under vissa förutsättningar återvinna det till exempel inom jordförbättring. Utnyttjande i industriell skala av den höga förädlingsgraden är redan möjligt till exempel inom byggproduktindustrin. Mängden gipsavfall kan antas öka när de byggnader som innehåller gipsskivor i allt högre grad behöver repareras på grund av sin ålder. Avfallsförordningens bestämmelser om skyldighet att separat samla in bygg- och rivningsavfall trädde i kraft den 1 juli 2022. Till följd av skyldigheten kommer mängden återvinnbart avfall att öka också i fortsättningen och samtidigt att förbättra avfallets kvalitet. 

Inflationsjustering av avfallsskatten

I utredningarna bedömdes inte konsekvenserna av att höja avfallsskatten. Skatten har inte höjts sedan 2016, så skattens nominella nivå har sjunkit jämfört med den allmänna prisnivån. En höjning av avfallsskatten i enlighet med den faktiska inflationsutvecklingen efter 2016 och den prognostiserade inflationsutvecklingen fram till 2023 skulle upprätthålla skattens styrande effekt. Det föreslås att skatten höjs från 70 euro till 80 euro per avfallston. Höjningen blir cirka 14 procent. 

Övriga förslag

I avfallsskattelagen föreslås vissa förtydligande ändringar som motsvarar tidigare beskattningspraxis. 

De huvudsakliga konsekvenserna

Konsekvenser för den offentliga ekonomin

Förslagen beräknas öka avfallsskatteintäkterna med totalt cirka 8 miljoner euro på årsnivå. Av förslagen genomförs 2023 en skatteförhöjning samt ska det gipsavfall som uppkommer vid byggande och rivning börja omfattas av avfallsskatten, varvid skatteinkomsterna beräknas öka med cirka 1,5 miljoner euro på årsnivå. En miljon euro av detta belopp härrör från skatteförhöjningen och 0,5 miljoner från överföringen av det nämnda gipsavfallet till avfallsskattebasen. Efter övergångsperioden ökar den utvidgning av avfallsskattebasen till att även omfatta grönlutslam som föreslås träda i kraft år 2027 intäkterna från avfallsskatten med uppskattningsvis cirka 6,5 miljoner euro. År 2023 uppskattas skatteinkomsterna enligt budgetekonomin öka med cirka en miljon euro och år 2027 med cirka 5 miljoner euro, vilket förklaras av hur redovisningen av punktskatterna infaller. 

Uppskattningen av de skatteintäkter som hänför sig till utvidgningen av skattebasen för avfallsskatten är en statisk uppskattning, det vill säga man har inte beaktat att skatteändringen sannolikt kommer att minska den mängd avfall som slutdeponeras på avstjälpningsplatser jämfört med nuläget. Uppskattningen är sålunda sannolikt en överkalkyl över ökningen av skatteintäkterna särskilt på lång sikt. Skatteändringen innebär att kostnaderna för slutdeponering på avstjälpningsplatser i fråga om det avfall som ska börja omfattas av skatten, det vill säga grönlutslam och gipsavfall, stiger med 80 euro per ton, vilket sannolikt leder till att återvinningen av detta avfall ökar, eftersom det enligt gjorda utredningar är tekniskt och miljöskyddsmässigt möjligt att på ett ändamålsenligt sätt utnyttja båda avfallsslagen och det redan finns efterfrågan på dessa avfall. Det är dock svårt att exaktare uppskatta hur mycket återvinningen kommer att öka. I sista hand beror detta på kostnadsskillnaden mellan slutdeponering och återvinning. Eftersom det i synnerhet i fråga om grönlutslam är fråga om avfall som produceras av ett fåtal företag, finns det som grund för bedömningen lite offentliga uppgifter om den nuvarande kostnadsskillnaden. 

Det har allmänt konstaterats att ett hinder för ökning av en redan hög nyttoanvändning av gipsavfall är brister i sorteringen. Därför är en ökad nyttoanvändning beroende av i hur stor utsträckning höjda priser på deponering av avfallsfraktionen på avstjälpningsplatser uppmuntrar till effektivare sortering. Sorteringen främjas samtidigt också av skyldigheten enligt avfallsförordningen att separat samla in gipsavfall. 

I fråga om båda avfallsfraktionerna kan det dock ta tid att utveckla sorterings- och återvinningsprocesserna, varvid ökad nyttoanvändning kan ske först på medellång sikt. Det är dock möjligt att detta sker redan inom den föreslagna övergångsperioden. Om dock allt grönlutslams- och gipsavfall återvinns i framtiden, medför utvidgningen av skattebasen ingen ökning alls av skatteintäkterna. 

Konsekvenser för företagen

Av de två avfallsfraktioner som fogas till skattebasen består största delen, det vill säga cirka 95 procent, av grönlutslam, som är ett avfall som uppstår i skogsindustrin. En utvidgning av skattebasen leder till en ökning av den statiska skattebördan. Med beaktande av den föreslagna skattehöjningen blir ökningen 7 miljoner euro. Största delen av ökningen, d.v.s. 6,5 miljoner euro, sker inom skogsindustrin. Jämfört med de totala kostnaderna för skogsindustrin är det dock fråga om en begränsad kostnadsökning, uppskattningsvis cirka 0,04 procent i förhållande till de totala kostnaderna för skogsindustrin och 0,2 procent i förhållande till bruttoförädlingsvärdet enligt 2020 års nivå. Kostnadsökningen blir också mindre om kostnaderna för återvinning av grönlutslammet understiger kostnaderna för slutdeponering. Skatteplikten för gipsavfall kommer att öka byggindustrins kostnader med mindre än 0,5 miljoner euro. 

Konsekvenser för myndigheterna

En utvidgning av avfallsskattebasen ökar i någon mån Skatteförvaltningens arbetsmängd när det gäller både anvisningar till de skattskyldiga och information om ändringar samt behövliga ändringar i datasystemen. När datasystemen uppdateras i samband med ändringarna leder det till engångskostnader för Skatteförvaltningen. Propositionen bedöms inte medföra några betydande konsekvenser för personalen. 

Miljökonsekvenser

Den största miljönyttan av den föreslagna utvidgningen av skattebasen uppkommer om skatteändringen minskar mängden avfall som slutdeponeras och användningen av jungfruliga naturresurser. I utredningarna lyftes det upp att nyttoanvändning av de avfallsfraktioner som fogas till skattebasen kan ersätta mängden nymaterial när det gäller jord- och stenmaterial. Dessa positiva miljökonsekvenser är dock svåra att mäta och uppskatta mera exakt. 

Dessutom kan skatteändringen få konsekvenser för växthusgasutsläppen, om transportsträckorna för avfall ändras från de nuvarande eller om det sker betydande förändringar i de växthusgasutsläpp som avfallshanteringen ger upphov till. I utredningarna konstateras det också att när den mängd grönlutslam som deponeras på avstjälpningsplatser minskar kan det minska avstjälpningsplatsutsläppen i synnerhet när det gäller belastningen på vatten som rinner från avstjälpningsplatser. Även en minskad deponering av gipsavfall på avstjälpningsplatser minskar de miljö- och hälsoolägenheter som uppkommer på avstjälpningsplatserna. I utredningarna identifierades inga betydande andra miljörisker till följd av skatteändringen. 

Om nivån på avfallsskatten inte inflationsjusteras, sjunker den reella skattenivån med tiden när den övriga prisnivån stiger, vilket minskar avfallsskattens miljöstyrning. Detta kan leda till en ökad deponering av avfall på avstjälpningsplatser, vilket skulle få negativa miljökonsekvenser. 

Alternativa handlingsvägar

Fast kalciumbaserat reaktionsavfall från rökgasrening

Vid kraftverk och andra förbränningsanläggningar, med undantag för avfallshanteringsanläggningar, uppstår det vid rökgasrening fast kalciumbaserat reaktionsavfall (kategori 10 01 05) och kalciumbaserat reaktionsavfall i slamform (kategori 10 01 07). De avsvavlingsmetoder som används vid reningen indelas tekniskt i följande tre: våtmetod, halvtorr metod och torr metod. 

Det avfall som i avfallsskattetabellen klassificeras som kategori 10 01 05 i avfallsgrupp 10 01 är skattepliktigt och dess årliga mängd är cirka 80 000 ton. Det avfall som klassificeras som kategori 10 01 07 är inte skattepliktigt och dess årliga mängd är endast cirka 5 000 ton. 

Av den totala avfallsackumulering som ingår i kategori 10 01 05 återvinns cirka 80 procent. Återvinningsgraden för avfall är redan mycket hög, till exempel inom byggproduktindustrin och den kemiska industrin. Det har dock förts fram att det i enskilda anläggningar inom nämnda kategori uppkommer avfall av ojämnt kvalitet som inte kan återvinnas på grund av den halvtorra reningsmetod som används vid anläggningen. Som slutprodukt av den halvtorra metoden fås en materialblandning som består av olika slags kalciumbaserade föreningar, det vill säga kalciumsulfit, kalciumsulfat, kalciumklorid och kalciumhydroxid. I blandningen finns också i någon mån flygaska. 

På grundval av det som nämns ovan granskades vid den kartläggning som utfördes av FCG och vid en närmare analys av avfallskategorierna tillämpningsområdet för avfallsskatten också med tanke på om det finns grunder att med beaktande av avfallsskattens karaktär och logik från avfallsskatten undanta sådana avfallspartier i kategori 10 01 05 som inte kan återvinnas. 

Ett uttryckligt syfte med avfallsskatten har varit att bidra till att återvinningsgraden för avfallet i denna avfallskategori ökar. Det gips som ingår i kategorin återvinns effektivt. Vid granskningen framkom det ingen grund enligt vilken det skulle vara ändamålsenligt att ändra skattebasen på grund av att man i vissa anläggningar använder en reningsmetod som inom kategorin genererar avfallspartier som inte kan återvinnas eller är av ojämnt kvalitet. Dessutom är det fråga om ett kolkraftverk, och förbudet mot användning av stenkol träder i kraft den 1 maj 2029, så det är fråga om ett problem som försvinner. Avskaffandet av stenkol försnabbas av det investeringsstöd som beviljas av staten och vars syfte är att främja ett frivilligt, snabbare avskaffande av stenkol som energikälla före utgången av 2025. Å andra sidan är det också möjligt att ansöka om ny bedömning och ändring av kategorin för det avfall som man producerar och sålunda eventuellt bli befriad från skatt. 

Avfallsskattelagen och dess tillämpningsområde ses över och uppdateras till behövliga delar till exempel när tekniken utvecklas, men det är inte ändamålsenligt att ändra avfallsskattelagen med anledning av ett enskilt företag och avfallsfraktionen. 

Jord- och utvinningsavfall

Årligen uppstår det cirka 65 miljoner ton deponerbart avfall. Cirka 90 procent av detta är utvinningsavfall samt jordavfall från byggande. Det är motiverat att på ett mångsidigt sätt granska och utveckla olika styrmedel för att minska mängden eller skadligheten av sådant avfall eller för att öka återvinningen av det. 

Bristen på information om jordmaterialflöden samt den nuvarande avfallsklassificeringen innebär att det för närvarande inte finns en tillräcklig grund för en granskning av avfallsskatten. När det gäller jordavfall pågår det ett lagstiftningsprojekt som bland annat syftar till att främja den cirkulära ekonomin i fråga om lindrigt förorenad mark och att minska mängden massa som förs till avstjälpningsplatser. Avsikten är att slutföra projektet hösten 2024. 

I Rambolls utredning lämnades utvinningsavfall utanför granskningen bland annat på grund av utmaningarna i rapporteringen om det avfallet. Rapporteringen om utvinningsavfall förbättras dock avsevärt i år. När det gäller utvinningsavfall krävs det en noggrannare granskning av vilka styrande effekter och miljöfördelar som kan uppnås med hjälp av avfallsskatten. 

Remissvar

Under remissen kom det in 20 utlåtanden om utkastet till proposition och i två av dem hade man ingenting att yttra om det. Propositionen har kompletterats och preciserats utifrån utlåtandena. 

I en del av utlåtandena understöddes propositionens förslag att grönlutslam samt det gipsavfall som uppkommer vid byggande och rivning ska börja omfattas av avfallsskatten. I en del utlåtanden ansågs det att det bör fastställas en tillräckligt lång övergångsperiod för utvidgningen av skattebasen och att förvaltningsförfarandena bör göras mindre strikta och de lagstiftningsmässiga begränsningarna undanröjas innan skattebasen utvidgas, så att nyttoanvändning faktiskt är möjlig. Å andra sidan ansåg till exempel Finlands miljöcentral att en effektiv återvinning av råvaror och en stängning av kretslopp redan med tanke på försörjningsberedskapen blir allt viktigare i det rådande världsläget, så det lönar sig att hålla övergångsperioderna måttliga. Finlands miljöcentral understödde en övergångsperiod på högst tre år. 

I vissa utlåtanden ansågs det att det utöver de föreslagna utvidgningarna skulle ha varit möjligt att på basis av de utredningar som gjorts utvidga skattebasen betydligt mer. Exempelvis Miljöindustrin och -tjänster YPT rf ansåg att den föreslagna utvidgningen av skattebasen med två nya avfallstyper är mycket snäv i förhållande till rekommendationerna enligt de gjorda utredningarna. Fortum ansåg att farligt avfall i princip bör inkluderas i tillämpningsområdet för avfallsskattelagen. Å andra sidan ansåg till exempel Skogsindustrin rf att grönlutslammet inte bör överföras till avfallsskattebasen, eftersom det ännu inte finns hållbara nyttoanvändningsobjekt för det. Om grönlutslammet överförs till skattebasen, bör en lång övergångsperiod fastställas. Skogsindustrin ansåg att en övergångsperiod fram till 2030 också är i enlighet med riktlinjerna för flera företag i branschen. Enligt riktlinjerna förbinder man sig att återvinna alla biflöden och allt avfall som uppstår i processen så att deponiavfall inte längre uppstår. 

Regeringens proposition med förslag till ändring av avfallsskattebasen grundar sig på avfallsskattens mål att styra återvinningsbart avfall till nyttoanvändning i stället för att deponeras på avstjälpningsplatser. Då inriktas skattens styrande effekt på de avfallsfraktioner i fråga om vilka potentialen för en minskning av avfallsmängden är störst, varvid det är mest sannolikt att de miljöfördelar som skatten medför överstiger de kostnader som orsakas av skatten. För de nya avfallsfraktioner som det i propositionen föreslås att ska omfattas av skatten kan det visas en tydlig möjlighet till nyttoanvändning, medan möjligheten till nyttoanvändning i fråga om andra avfallsfraktioner inte på samma sätt har kunnat visas på avfallsfraktionsnivå. De gjorda utredningarna beskriver inte heller hur effektivt en mer omfattande ändring av skattebasen (till exempel så att allt avfall omfattas) skulle kunna minska avfallsmängden och framför allt inte hur stor miljönytta detta skulle medföra i förhållande till den skattebörda som skatteändringen medför. 

I några utlåtanden understöddes den förhöjning av avfallsskatten som föreslås i propositionen. En remissinstans ansåg dock att tidpunkten för förhöjningen är dålig. Till största delen hade man ingenting att yttra om förslaget till förhöjning. 

I propositionen föreslås en ändring i fråga om skattskyldigheten för huvudmannen för ett sådant mellanlagringsområde som avses i avfallsskattelagen när tidsfristen på tre år för lagringen överskrids. Genom ändringen förtydligas det nuvarande rättsläget. I vissa utlåtanden konstaterades det att förtydligandet är behövligt och motiverat, men att det bör preciseras och kompletteras så att mellanlagren behandlas jämlikt i skattehänseende. 

Specialmotivering

3 §.Definitioner. I paragrafen föreskrivs det om de centrala definitionerna. I 2 mom. definieras de områden som inte betraktas som avstjälpningsplatser. Dessa är områden där avfall förvaras tillfälligt högst tre år innan det återvinns eller bortskaffas, jordtippar samt områden för kompostering eller återvinning av avfall. Det föreslås att momentets inledande stycke ändras så att det säkerställs att mellanlagringsområdena skattemässigt behandlas jämlikt oberoende av om dessa områden finns i anslutning till en avstjälpningsplats eller någon annanstans. Om mellanlagringsområdet finns på en avstjälpningsplats, ska det vara klart avskilt från den. Likaså ska de andra områden som avses i 2 mom. vara klart avskilda från en eventuell avstjälpningsplats. I 1 punkten görs också en justering av teknisk natur av terminologin så att den överensstämmer med definitionen av återvinning och bortskaffande i avfallslagstiftningen. 

4 §.Skattskyldighet. I paragrafen föreskrivs det om skattskyldighet. Huvudmannen för avstjälpningsplatsen är skattskyldig. I färsk rättspraxis har i fråga om mellanlagringsområden skattskyldigheten ansetts gälla endast mellanlagringsområden i anslutning till avstjälpningsplatser. Därför fogas till paragrafen för tydlighetens skull ett nytt moment med bestämmelser om att huvudmannen för ett sådant område avsett för tillfällig lagring av avfall som avses i 3 § 2 mom. 1 punkten är skattskyldig när den tidsfrist som avses i den punkten överskrids. Avsikten är inte att huvudmannen för ett område med tillfällig lagring ska registreras som en regelbundet skattskyldig huvudman för avstjälpningsplats, utan att huvudmannen för ett sådant område ska beskattas som en tillfällig avfallsskattskyldig. Enligt den nämnda punkten kan avfall lagras skattefritt under en kortare tid än tre år före förutsebar återvinning eller behandling. Den föreslagna ändringen motsvarar det tidigare rättsläget. 

5 §.Skattepliktigt avfall och skattens belopp. I 2 mom. föreskrivs om skattens belopp. Det föreslås att skatten höjs från 70 euro till 80 euro per avfallston för att upprätthålla den styrande effekten. 

7 §.Mängder som ska beskattas. Ordalydelsen i 2 mom. ändras. 

10 §.Uppgiftsskyldighet. Ordalydelsen i paragrafen ändras. 

Bilagan. I skattetabellen i bilagan förtecknas skattepliktiga avfallsgrupper med fyra siffrors noggrannhet. Avfallsgrupperna i skattetabellen motsvarar innehållsmässigt kapitlen i avfallsförteckningen. Det föreslås att grönlutslam (03 03 02), som ingår i kapitel 03 03, ska fogas till skattetabellen liksom gipsavfall (17 08 02), som ingår i kapitel 17 08. 

Ikraftträdande

Det föreslås att lagen träder i kraft den 1 januari 2023. De ändringar som gäller utvidgningen av skattebasen ska genomföras i två steg, åren 2023 och 2027. 

Grönlutslam ska börja omfattas av avfallsskatten den 1 januari 2027. Regeringen föreslår en övergångsperiod på fyra år för överföring av grönlutslam till skattebasen eftersom det har framförts att det för närvarande inte finns tillräckligt med hållbara nyttoanvändningsobjekt. 

Verkställighet och uppföljning

Tillämpningsområdet för avfallsskattelagen granskas regelbundet och möjligheterna att effektivisera återvinningen av avfall utreds till exempel när tekniken och miljölagstiftningen utvecklas. 

9.1  Förhållande till andra propositioner

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2023 och avses bli behandlad i samband med den. 

Kläm 

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lagförslag

Lag om ändring av avfallsskattelagen  

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i avfallsskattelagen (1126/2010) 3 § 2 mom., 5 §, 7 § 2 mom., 10 § och bilagan, 
av dem 5 § sådan den lyder i lag 1401/2015, 7 § 2 mom. och 10 § sådana de lyder i lag 773/2020 samt bilagan sådan den lyder i lag 1072/2014, och 
fogas till 4 § ett nytt 2 mom. som följer: 
3 § Definitioner 
Kläm 
Som avstjälpningsplats betraktas inte ett område 
1) på vilket sorterat avfall tillfälligt förvaras en kortare tid än tre år innan det bortskaffas eller återvinns, 
2) på vilket endast jord- och berggrundsmaterial deponeras, 
3) på vilket separat insamlat bioavfall eller avloppsslam komposteras eller annars behandlas biologiskt, eller 
4) på vilket avfallet återvinns. 
4 § Skattskyldighet 
Kläm 
Skattskyldig är även huvudmannen för ett område som avses i 3 § 2 mom. 1 punkten när tidsfristen enligt den punkten överskrids. 
5 § Skattepliktigt avfall och skattens belopp 
Skatt ska betalas för avfall som nämns i skattetabellen i bilagan. 
Skatten är 80 euro per ton avfall som förs till en avstjälpningsplats. 
7 § Mängder som ska beskattas 
Kläm 
Om avfall förvaras tre år eller längre på ett sådant område som avses i 3 § 2 mom. 1 punkten, ska skatt betalas för allt avfall på området enligt den tidpunkt då tidsfristen på tre år löper ut. På avfallet tillämpas vad som i denna lag föreskrivs om avfall som förts till en avstjälpningsplats. 
10 § Uppgiftsskyldighet 
Huvudmannen för en avstjälpningsplats ska för varje skatteperiod lämna en rapport till Skatteförvaltningen över sådant till avstjälpningsplatsen fört avfall som inte nämns i skattetabellen i bilagan. Rapporten ska följa samma indelning som avfallsförteckningen. I fråga om sista dag för lämnande av uppgifter och förfarandet för lämnande av uppgifter tillämpas vad som i 17 § 2 mom. och 18 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (768/2016) föreskrivs om inlämnande av skattedeklaration. 
Skatteförvaltningen ska meddela huvudmannen för avstjälpningsplatsen ett beslut, om huvudmannen vägrar att lämna de i 1 mom. avsedda uppgifter som Skatteförvaltningen uppmanat huvudmannen att lämna. Bestämmelser om delgivning av beslut finns i 56 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ och bestämmelser om försummelseavgift vid underlåtelse att fullgöra skyldigheten att lämna uppgifter i 39 § i den lagen. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 .  
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 22 september 2022 
Statsminister Sanna Marin 
Finansminister Annika Saarikko 

SKATTETABELL 

Avfallsgrupper som tillämpas 1.1.2023–31.12.2026 

2 Av avfallet från jordbruk, trädgårdsnäring, vattenbruk, skogsbruk, jakt, fiske samt från bearbetning och beredning av livsmedel: 

02 01 avfall från jordbruk, trädgårdsnäring, vattenbruk, skogs-bruk, jakt och fiske 

02 02 avfall från bearbetning och beredning av kött, fisk och andra livsmedel av animaliskt ursprung, dock inte – 02 02 01 slam från tvättning och rengöring 

02 03 avfall från bearbetning och beredning av frukt, grönsaker, spannmål, ätliga oljor, kakao, kaffe, te och tobak; tillverkning av konserver; tillverkning av jäst och jästextrakt; bearbetning och jäsning av melass 

02 04 avfall från sockertillverkning 

02 05 avfall från tillverkning av mejeriprodukter 

02 06 avfall från bagerier och sötsaksindustri 

02 07 avfall från produktion av alkoholdrycker och alkoholfria drycker (utom kaffe, te och kakao) 

3 Av avfallet från träförädling och tillverkning av plattor och möbler, pappersmassa, papper och papp: 

03 01 avfall från träförädling och tillverkning av plattor och möbler 

03 03 avfall från tillverkning och förädling av pappersmassa, papper och papp, dock inte – 03 03 02 sodaslam (från återvinning av kokvätska) 

4 Avfall från läder-, päls- och textilindustri 

04 01 avfall från läder- och pälsindustri 

04 02 avfall från textilindustri 

5 Avfall från oljeraffinering, naturgasrening och pyrolytisk behandling av kol 

05 01 avfall från oljeraffinering 

05 06 avfall från pyrolytisk behandling av kol 

05 07 avfall från rening och transport av naturgas 

7 Avfall från organisk-kemiska processer 

07 01 avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av organiska baskemikalier 

07 02 avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av plast, gummi och konstfibrer 

07 03 avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av organiska färgämnen och pigment (utom 06 11) 

07 04 avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av organiska växtskyddsmedel (utom 02 01 08 och 02 01 09), träskyddskemikalier (utom 03 02) och andra biocider 

07 05 avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av läkemedel 

07 06 avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av fetter, smörjmedel, såpa, tvätt- och rengöringsmedel, desinfektionsmedel och kosmetika 

07 07 avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av finkemikalier och kemiska produkter, som inte anges någon annanstans 

8 Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av ytbeläggningsmedel (färg, lack och pors-linsemalj), lim, fogmassa och tryckfärg 

08 01 avfall från tillverkning, formulering, distribution, användning och borttagning av färg och lack 

08 02 avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av andra ytbeläggningsmedel (även keramiska material) 

08 03 avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av tryckfärg 

08 04 avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av lim och fogmassa (även impregneringsmedel) 

08 05 avfall som inte anges någon annanstans i kapitel 08 

9 Avfall från fotografisk industri 

09 01 avfall från fotografisk industri 

10 Av avfallet från termiska processer: 

10 01 avfall från kraftverk och andra förbränningsanläggningar (utom 19), dock inte – 10 01 07 kalciumbaserat reaktionsavfall i slamform från rökgasavsvavling – 10 01 21 annat slam från avloppsbehandling vid produktionsstället än det som anges i 10 01 20 

10 02 avfall från järn- och stålindustri, dock inte – 10 02 01 avfall från slaggbehandling – 10 02 14 annat slam och andra filterkakor från gasrening än de som anges i 10 02 13 

11 Av avfallet från kemisk ytbehandling och ytbeläggning av metaller och andra material samt från hydrometallurgiska processer, där järn inte ingår: 

11 05 avfall från varmförzinkning 

12 Avfall från formning samt fysikalisk och mekanisk ytbehandling av metaller och plaster 

12 01 avfall från formning samt fysikalisk och mekanisk ytbehandling av metaller och plaster 

12 03 avfall från vatten- och ångavfettning (utom 11) 

15 Förpackningsavfall, absorbermedel, torkdukar, filtermaterial och skyddskläder som inte anges någon annanstans 

15 01 förpackningar (även kommunalt förpackningsavfall som samlats in separat) 

15 02 absorbermedel, filtermaterial, torkdukar och skyddskläder 

16 Av det avfall som inte anges någon annanstans i förteckningen: 

16 01 skrotfordon från olika transportsätt (även mobila arbetsmaskiner) och avfall från demontering av skrotfordon och från underhåll av fordon (utom 13, 14, 16 06 och 16 08) 

16 02 avfall från elektrisk och elektronisk utrustning och annan utrustning 

16 03 produktionsserier som inte uppfyller uppställda krav och oanvända produkter 

16 05 gaser i tryckförpackningar och tryckbehållare och kasserade kemikalier 

16 06 batterier och ackumulatorer 

16 07 avfall från rengöring av transporttankar, lagertankar och tunnor (utom 05 och 13) 

16 08 förbrukade katalysatorer 

16 10 vattenhaltigt flytande avfall avsett att behandlas utanför produktionsstället 

17 Av bygg- och rivningsavfallet (även uppgrävda massor från förorenade områden): 

17 01 betong, tegel, klinker och keramik 

17 02 trä, glas och plast 

17 03 bitumenblandningar, stenkolstjära och stenkolstjärprodukter 

17 04 metaller, även legeringar av dessa 

17 08 gipsbaserade byggmaterial 

17 09 annat bygg- och rivningsavfall 

18 Avfall från sjukvård och veterinärverksamhet eller därmed förknippad forskning (utom köks- och restaurangavfall utan direkt anknytning till patientbehandling) 

18 01 avfall från förlossningsavdelningar, diagnos, behandling eller förebyggande av sjukdomar hos människor 

18 02 avfall från forskning, diagnos samt behandling och förebyggande av djursjukdomar 

19 Avfall från avfallshanteringsanläggningar, externa avloppsreningsverk och framställning av vatten som används av människor eller av industrin 

19 01 avfall från förbränning eller pyrolys av avfall 

19 02 avfall från fysikalisk eller kemisk behandling av avfall (även avlägsnande av krom eller cyanid, och neutralisering) 

19 03 stabiliserat och solidifierat avfall 

19 04 förglasat avfall och avfall från förglasning 

19 05 avfall från aerob behandling av fast avfall 

19 06 avfall från anaerob behandling av avfall 

19 07 lakvatten från avfallsupplag 

19 08 avfall från avloppsreningsverk som inte anges någon annanstans 

19 09 avfall från framställning av vatten som används av människor eller av industrin 

19 10 avfall från fragmentering av metallhaltigt avfall 

19 11 avfall från oljeregenerering 

19 12 avfall från mekanisk behandling av avfall (t.ex. sortering, krossning, balning, pelletering) som inte anges någon annanstans 

19 13 avfall från iståndsättning av mark och grundvatten 

20 Kommunalt avfall (avfall som uppkommit från bosättning och liknande avfall från handeln, industrin och andra institutioner) även separat insamlade fraktioner 

20 01 specificerade avfallstyper (utom 15 01) 

20 02 trädgårds- och parkavfall, även avfall från skötseln av begravningsplatser 

20 03 annat kommunalt avfall 

Avfallsgrupper som tillämpas från och med 1.1.2027 

2 Av avfallet från jordbruk, trädgårdsnäring, vattenbruk, skogsbruk, jakt, fiske samt från bearbetning och beredning av livsmedel: 

02 01 avfall från jordbruk, trädgårdsnäring, vattenbruk, skogs-bruk, jakt och fiske 

02 02 avfall från bearbetning och beredning av kött, fisk och andra livsmedel av animaliskt ursprung, dock inte – 02 02 01 slam från tvättning och rengöring 

02 03 avfall från bearbetning och beredning av frukt, grönsaker, spannmål, ätliga oljor, kakao, kaffe, te och tobak; tillverkning av konserver; tillverkning av jäst och jästextrakt; bearbetning och jäsning av melass 

02 04 avfall från sockertillverkning 

02 05 avfall från tillverkning av mejeriprodukter 

02 06 avfall från bagerier och sötsaksindustri 

02 07 avfall från produktion av alkoholdrycker och alkoholfria drycker (utom kaffe, te och kakao) 

3 Av avfallet från träförädling och tillverkning av plattor och möbler, pappersmassa, papper och papp: 

03 01 avfall från träförädling och tillverkning av plattor och möbler 

03 03 avfall från tillverkning och förädling av pappersmassa, papper och papp 

4 Avfall från läder-, päls- och textilindustri 

04 01 avfall från läder- och pälsindustri 

04 02 avfall från textilindustri 

5 Avfall från oljeraffinering, naturgasrening och pyrolytisk behandling av kol 

05 01 avfall från oljeraffinering 

05 06 avfall från pyrolytisk behandling av kol 

05 07 avfall från rening och transport av naturgas 

7 Avfall från organisk-kemiska processer 

07 01 avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av organiska baskemikalier 

07 02 avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av plast, gummi och konstfibrer 

07 03 avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av organiska färgämnen och pigment (utom 06 11) 

07 04 avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av organiska växtskyddsmedel (utom 02 01 08 och 02 01 09), träskyddskemikalier (utom 03 02) och andra biocider 

07 05 avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av läkemedel 

07 06 avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av fetter, smörjmedel, såpa, tvätt- och rengöringsmedel, desinfektionsmedel och kosmetika 

07 07 avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av finkemikalier och kemiska produkter, som inte anges någon annanstans 

8 Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av ytbeläggningsmedel (färg, lack och pors-linsemalj), lim, fogmassa och tryckfärg 

08 01 avfall från tillverkning, formulering, distribution, användning och borttagning av färg och lack 

08 02 avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av andra ytbeläggningsmedel (även keramiska material) 

08 03 avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av tryckfärg 

08 04 avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av lim och fogmassa (även impregneringsmedel) 

08 05 avfall som inte anges någon annanstans i kapitel 08 

9 Avfall från fotografisk industri 

09 01 avfall från fotografisk industri 

10 Av avfallet från termiska processer: 

10 01 avfall från kraftverk och andra förbränningsanläggningar (utom 19), dock inte – 10 01 07 kalciumbaserat reaktionsavfall i slamform från rökgasavsvavling – 10 01 21 annat slam från avloppsbehandling vid produktionsstället än det som anges i 10 01 20 

10 02 avfall från järn- och stålindustri, dock inte – 10 02 01 avfall från slaggbehandling – 10 02 14 annat slam och andra filterkakor från gasrening än de som anges i 10 02 13 

11 Av avfallet från kemisk ytbehandling och ytbeläggning av metaller och andra material samt från hydrometallurgiska processer, där järn inte ingår: 

11 05 avfall från varmförzinkning 

12 Avfall från formning samt fysikalisk och mekanisk ytbehandling av metaller och plaster 

12 01 avfall från formning samt fysikalisk och mekanisk ytbehandling av metaller och plaster 

12 03 avfall från vatten- och ångavfettning (utom 11) 

15 Förpackningsavfall, absorbermedel, torkdukar, filtermaterial och skyddskläder som inte anges någon annanstans 

15 01 förpackningar (även kommunalt förpackningsavfall som samlats in separat) 

15 02 absorbermedel, filtermaterial, torkdukar och skyddskläder 

16 Av det avfall som inte anges någon annanstans i förteckningen: 

16 01 skrotfordon från olika transportsätt (även mobila arbetsmaskiner) och avfall från demontering av skrotfordon och från underhåll av fordon (utom 13, 14, 16 06 och 16 08) 

16 02 avfall från elektrisk och elektronisk utrustning och annan utrustning 

16 03 produktionsserier som inte uppfyller uppställda krav och oanvända produkter 

16 05 gaser i tryckförpackningar och tryckbehållare och kasserade kemikalier 

16 06 batterier och ackumulatorer 

16 07 avfall från rengöring av transporttankar, lagertankar och tunnor (utom 05 och 13) 

16 08 förbrukade katalysatorer 

16 10 vattenhaltigt flytande avfall avsett att behandlas utanför produktionsstället 

17 Av bygg- och rivningsavfallet (även uppgrävda massor från förorenade områden): 

17 01 betong, tegel, klinker och keramik 

17 02 trä, glas och plast 

17 03 bitumenblandningar, stenkolstjära och stenkolstjärprodukter 

17 04 metaller, även legeringar av dessa 

17 08 gipsbaserade byggmaterial 

17 09 annat bygg- och rivningsavfall 

18 Avfall från sjukvård och veterinärverksamhet eller därmed förknippad forskning (utom köks- och restaurangavfall utan direkt anknytning till patientbehandling) 

18 01 avfall från förlossningsavdelningar, diagnos, behandling eller förebyggande av sjukdomar hos människor 

18 02 avfall från forskning, diagnos samt behandling och förebyggande av djursjukdomar 

19 Avfall från avfallshanteringsanläggningar, externa avloppsreningsverk och framställning av vatten som används av människor eller av industrin 

19 01 avfall från förbränning eller pyrolys av avfall 

19 02 avfall från fysikalisk eller kemisk behandling av avfall (även avlägsnande av krom eller cyanid, och neutralisering) 

19 03 stabiliserat och solidifierat avfall 

19 04 förglasat avfall och avfall från förglasning 

19 05 avfall från aerob behandling av fast avfall 

19 06 avfall från anaerob behandling av avfall 

19 07 lakvatten från avfallsupplag 

19 08 avfall från avloppsreningsverk som inte anges någon annanstans 

19 09 avfall från framställning av vatten som används av människor eller av industrin 

19 10 avfall från fragmentering av metallhaltigt avfall 

19 11 avfall från oljeregenerering 

19 12 avfall från mekanisk behandling av avfall (t.ex. sortering, krossning, balning, pelletering) som inte anges någon annanstans 

19 13 avfall från iståndsättning av mark och grundvatten 

20 Kommunalt avfall (avfall som uppkommit från bosättning och liknande avfall från handeln, industrin och andra institutioner) även separat insamlade fraktioner 

20 01 specificerade avfallstyper (utom 15 01) 

20 02 trädgårds- och parkavfall, även avfall från skötseln av begravningsplatser 

20 03 annat kommunalt avfall