6
Remissvar
Social- och hälsovårdsministeriet ordnade den 25 september 2024 ett samrådsmöte för de viktigaste intressentgrupperna. Till samrådsmötet kallades de högsta laglighetsövervakarna, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverken, välfärdsområdena, Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS och Helsingfors stad, de ministerier som är centrala med tanke på ärendet samt centrala intresseorganisationer för företagare och yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården. Vid samrådsmötet höll tillsynsmyndigheterna (gemensamt inlägg), välfärdsområdena och Helsingfors stad (gemensamt inlägg), HUS, Finlands näringsliv rf, Hyvinvointiala Hali ry, Välfärdsområdesbolaget Hyvil Ab, Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf, Läkarföretagen rf, Suomen Hammaslääkäriliitto - Finlands Tandläkarförbund ry, Suomen Kuntoutusyrittäjät ry samt Suomen Lääkäriliitto - Finlands Läkarförbund ry inlägg. Skriftliga uttalanden lämnades dessutom av Södra Österbottens välfärdsområde, HUS, Helsingfors stads social-, hälsovårds- och räddningssektor, Välfärdsområdesbolaget Hyvil Ab, Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf, Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT, Suomen apteekkariliitto - Finlands apotekareförbund r.y., Suomen Hammaslääkäriliitto - Finlands Tandläkarförbund ry, Suomen Lääkäriliitto - Finlands Läkarförbund ry, Suomen Fysioterapeutit - Finlands Fysioterapeuter ry, Företagarna i Finland rf, Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer rf samt tillsynsmyndigheterna (gemensamt uttalande).
Alla som hördes understödde i princip förslaget om temporär ändring av tillsynslagen och senareläggningen av registreringsskyldigheten för de offentliga tjänsteproducenterna. Flera av dem som hördes föreslog att giltighetstiden för de temporära bestämmelserna förlängs eller att lagen ändras permanent. Flera av dem som hördes ansåg att de temporära bestämmelserna kan underlätta tillgången till personal inom social- och hälsovården inom till exempel yrken inom terapi. Å andra sidan konstaterade till exempel tillsynsmyndigheterna att det enligt förslaget är viktigt att undantagsbestämmelsen tydligt tidsmässigt begränsas till högst ett år. Flera av dem som hördes föreslog att man överväger att skjuta upp registreringsskyldigheten för offentliga tjänsteproducenter med två år i stället för ett år.
Tillämpningsområdet för de temporära bestämmelserna understöddes i huvudsak, även om det vid samrådet också föreslogs att avgränsningen av tillämpningsområdet borde utvärderas ytterligare. Till denna del uttrycktes oro bland annat över de indirekta konsekvenserna för andra tjänsteproducenter, om behandlingen av dessa ansökningar drar ut på tiden till följd av förslaget, samt också över konsekvenserna för tillgången till tjänster utanför tillväxtområdena, där tillgången till tjänster kan vara beroende av en enskild större privat tjänsteproducent.
Stöd framfördes att sådana tjänsteproducenter som arbetar med barn och som ska lämna tillsynsmyndigheterna
ett straffregisterutdrag för annan personal än personal i arbetsavtalsförhållande lämnas utanför tillämpningsområdet för de temporära bestämmelserna. Vissa av dem som hördes föreslog att också personer som arbetar med äldre personer och som arbetar med personer med funktionsnedsättning ska lämnas utanför tillämpningsområdet.
Vid samrådet och de skriftliga yttranden som lämnades in därefter framfördes dessutom andra utvecklingsförslag som hänför sig till tillsynslagen och behandlingen av ansökningar enligt den, såsom en kritisk bedömning av omfattningen och behovet av det datainnehåll som samlas in i anslutning tillregistreringsskyldigheten och överlag av den administrativa börda som registreringsförfarandet medför, och uppmärksamhet fästes bland annat vid de höga avgifterna för prestationer enligt tillsynslagen.
Utifrån samrådsmötet har propositionen ändrats så att de temporära bestämmelserna gäller till utgången av 2026 i stället för till utgången av 2025. Detta gör det möjligt att bedöma de bestående ändringsbehoven i lagen också med beaktande av de konsekvenser som de temporära bestämmelserna bedöms ha för bland annat patient- och klientsäkerheten, men också tillgången till personal och tjänster. På motsvarande sätt har propositionen ändrats så att ikraftträdandet av tillsynslagens bestämmelser om registrering av tjänsteproducenter och tjänsteenheter i fråga om offentliga tjänsteproducenter skjuts upp med två år i stället för ett år. Detta gör det lättare att etablera ansökningsförfarandet i en situation där avsikten är att behandlingen av registreringsansökningarna, inklusive behandlingen av uppgifter som lämnats av offentliga tjänsteproducenter, ska överföras till det nya riksomfattande Tillstånds- och tillsynsverket i och med reformen av statens regionförvaltning 2026.
Utkastet till regeringsproposition var på remiss 2–16 oktober 2024 och i fråga om det svenskspråkiga utkastet till författning 7–21 oktober 2024. Inom den utsatta tiden lämnades 69 utlåtanden in. Utlåtande lämnades av Ålands landskapsregering, Akava ry, Fackförbundet Pro rf, riksdagens justitieombudsmans kansli, The European Federation for Psychoanalytic Psychotherapy Suomen kansallinen verkosto ry, Finlands näringsliv rf, Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO rf, Regionförvaltningsverket i Södra Finland (regionförvaltningsverkens gemensamma utlåtande), HUS-sammanslutningen, Hyvinvointiala Hali ry, Välfärdsområdesbolaget Hyvil Ab, Östra Nylands välfärdsområde, Kajanalands välfärdsområde, Mellersta Finlands välfärdsområde, Mellersta Nylands välfärdsområde, Konkurrens- och konsumentverket, Koulutettujen Hierojien Liitto ry, Konsumentförbundet rf, Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT, Kymmenedalens välfärdsområde, Centralförbundet för Barnskydd rf, Västra Nylands välfärdsområde, Läkarföretagen rf, Mannerheims Barnskyddsförbund rf, Mikro- och ensamföretagare rf, Minnesförbundet rf, Syn och ögonhälsa i Finland rf, justitiekanslersämbetet, Birkalands välfärdsområde, Österbottens välfärdsområde, Norra Savolax välfärdsområde, Näringsterapeuternas förening rf, SOS-Lapsikylä r.y., SOSTE Finlands social och hälsa rf, STTK rf, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, Finlands Specialistläkarförening rf, Suomen Fysioterapeutit - Finlands Fysioterapeuter ry, Suomen Hammaslääkäriliitto - Finlands Tandläkarförbund ry, Suomen Kuntoutusyrittäjät ry, Suomen Lääkäriliitto - Finlands Läkarförbund ry, Suomen Optometrian Ammattilaiset ry, Finlands patient- och klientsäkerhetsförening rf, Suomen Psykologiliitto ry, Finlands Talterapeutförbund rf, Finlands Ergoterapeutförbund rf, Suomen Yleislääkärit - Allmänläkare i Finland - GPF ry, Företagarna i Finland rf, Tehy rf, Suomen Terveystalo Oy-koncernen, arbets- och näringsministeriet, Unioni45 tandvårdsklinik, Nytt Arbete rf, försäkringsdomstolen, finansministeriet, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, Handikappforum rf, Vanhus- ja lähimmäispalvelun liitto VALLI ry, Vanda och Kervo välfärdsområde och Egentliga Finlands välfärdsområde. Högsta förvaltningsdomstolen, justitieministeriet, Rättsregistercentralen, undervisnings- och kulturministeriet, försvarsministeriet, Finlands Gymnasistförbund rf, Finlands studentkårers förbund (FSF) rf, Säkerhets- och kemikalieverket Tukes och Skatteförvaltningen meddelade att de inte har något att yttra om propositionen. Även Institutet för hälsa och välfärd meddelade efter att remisstiden löpt ut att det inte har något att yttra i ärendet.
Största delen av remissinstanserna understödde och ansåg att de föreslagna temporära bestämmelserna behövs. Även de högsta laglighetsövervakarna ansåg det vara bra att regeringen vidtagit lagstiftningsåtgärder i ärendet. Ändringen ansågs underlätta idkande av näring samt kunna förbättra tillgången till personal och tjänster inom social- och hälsovården.
Konkurrens- och konsumentverket
ansåg att de temporära bestämmelserna bidra till nya tjänsteproducenters tillträde till marknaden, varvid marknadens flexibilitet och konkurrens ökar och serviceutbudet blir mångsidigare. Å andra sidan fästes uppmärksamhet vid att temporära bestämmelser kan försätta tjänsteproducenterna i en ojämlik ställning sinsemellan (
regionförvaltningsverken
,
Östra Nylands välfärdsområde
och
Suomen Psykologiliitto ry
). Endast Östra Nylands välfärdsområde understödde inte en temporär ändring.
Det föreslagna tillämpningsområdet för de temporära bestämmelserna understöddes i huvudsak. Vissa remissinstanser föreslog dock att tillämpningsområdet utvidgas (
Suomen Terveystalo Oy-koncernen, Företagarna i Finland rf, Suomen Lääkäriliitto - Finlands Läkarförbund ry, Finlands Specialistläkarförening rf, Finlands patient- och klientsäkerhetsförening rf, Unioni45 tandvårdsklinik, Vanda och Kervo välfärdsområde, Nytt Arbete rf
).
Suomen Kuntoutusyrittäjät ry
och
Mikro- och ensamföretagare rf
föreslog att bestämmelserna begränsas till en större tjänsteproducents verksamhet med låg risk, som enligt
Suomen Kuntoutusyrittäjät ry
kan betraktas som alla hälso- och sjukvårdstjänster där läkemedelsbehandling inte behandlas eller där det inte är fråga om tjänster dygnet runt.
Syn och ögonhälsa i Finland rf
föreslog att tillämpningsområdet utvidgas till att gälla också alla aktörer som redan en gång registrerats.
Regionförvaltningsverken
föreslog för sin del att sådana tjänsteproducenter för vilka det är uppenbart att de inte uppfyller kraven enligt 6 och 7 §, tjänsteenheter som förutsätter förhandsgranskning samt sådan verksamhet som innefattar snabb patientnära testning av klinisk mikrobiologi, där det ska finnas ett skriftligt tillsynsavtal med ett auktoriserat laboratorium eller sådan laboratoriediagnostik för vilken det krävs tillstånd för klinisk mikrobiologi, lämnas utanför tillämpningsområdet.
Regionförvaltningsverken
lyfte också fram sådana tjänstehelheter där tjänsteproducenter som är ensam verksamma tillsammans producerar en tjänstehelhet, där till exempel tandvård utförs under anestesi. Remissvaren föranledde inga ändringar i tillämpningsområdet för de temporära bestämmelserna. Det har ansetts nödvändig att tillämpningsområdet är mycket begränsat för att minimera klient- och patientsäkerhetsriskerna. I motiveringen betonas de krav som ska uppfyllas för att verksamheten ska kunna inledas med stöd av de föreslagna bestämmelserna samt att de temporära bestämmelserna inte heller påverkar tjänsteproducentens skyldighet att följa de krav eller tillståndskrav som ställs på den eller verksamheten någon annanstans i lagstiftningen.
I utlåtandena framfördes utmaningar i anslutning till tillämpningen av bestämmelsen om personal som består en person (
regionförvaltningsverken, Akava ry, Suomen Kuntoutusyrittäjät ry och Mikro- och ensamföretagare rf
) och till exempel beräkningen av antalet anställda i situationer där beräkningen görs i årsverken (
SuomenKuntoutusyrittäjät ry
).
Regionförvaltningsverkens
anmärkningar gällde vilken betydelse ordet ”högst” har och om propositionen är avsedd att lämpa sig också för sådana tjänsteproducenter som inte alls har personal som deltar i klient- eller patientarbetet samt vad som avses med
personal som deltar i klient- och patientarbetet. Både
regionförvaltningsverken
och
Suomen Hammaslääkäriliitto - Finlands Tandläkarförbund ry
lyfte fram den praktiska tillämpningen av bestämmelsen med tanke på till exempel mun- och tandvård, där tandläkarens arbete ofta assisteras av en tandskötare. Utifrån remissvaren har ordet
högst
strukits från bestämmelsen. Dessutom har motiveringen till bestämmelsen förtydligats och kompletterats bland annat genom att ta ställning till hur bestämmelsen lämpar sig för tandvård.
I flera utlåtanden ansågs det att de temporära bestämmelserna kan medföra en risk för patient- och klientsäkerheten (
justitiekanslersämbetet, regionförvaltningsverken, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, Östra Nylands och Mellersta Nylands välfärdsområden och Suomen Yleislääkärit - Allmänläkare i Finland - GPF ry
). Det önskades att propositionens konsekvenser för klient- och patientsäkerheten och med tanke på verksamhetens kontinuitet även för tjänsteproducenten, bedöms närmare i propositionen (
justitiekanslersämbetet, regionförvaltningsverken och Centralförbundet för Barnskydd rf
). Konsekvensbedömningarna har kompletterats till denna del. I utlåtandena från
regionförvaltningsverken
,
Konkurrens- och konsumentverket
och
arbets- och näringsministeriet
övervägdes till vilka delar tillsynen gäller verksamhet som inletts med stöd av de temporära bestämmelserna. Detta har förtydligats i motiveringen till bestämmelsen. Med anledning av
finansministeriet
och vissa andra utlåtanden, har motiveringen också förtydligats till den del det är fråga om beskattning av verksamhet som inletts med stöd av de temporära bestämmelserna.
I utlåtandena från
arbets- och näringsministeriets
och
Suomen Lääkäriliitto - Finlands Läkarförbund ry
övervägdes om man innan ett beslut om avslag fattas ska ges tillfälle att korrigera en sådan brist i kraven för registrering som upptäckts och som är möjlig att rätta till. Dessutom övervägde
arbets- och näringsministeriet
och
Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO rf
i sina utlåtanden huruvida ett beslut om avslag som meddelats inom ramen för det föreslagna förfarandet, kan jämställas med situationer där en redan godkänd registrering återkallas. Motiveringen har kompletterats till denna del.
I flera utlåtanden föreslogs det att maximitiden för behandlingen av ansökningar ska fastställas (
Hyvinvointiala Hali ry, Läkarföretagen rf, Företagarna i Finland rf, Suomen Fysioterapeutit - Finlands Fysioterapeuter ry, Syn och ögonhälsa i Finland rf, Finlands Ergoterapeutförbund rf, Tehy rf samt Mannerheims Barnskyddsförbund rf i fråga om de tjänsteproducenter som ska visa upp ett straffregisterutdrag
). I några utlåtanden föreslogs det att behandlingsordningen för ansökningarna ändras så att ansökningarna från de tjänsteproducenter som inte omfattas av de temporära bestämmelserna behandlas först (
Syn och ögonhälsa i Finland rf, Läkarföretagen rf och Företagarna i Finland r
f). Propositionen har inte ändrats till denna del. Tillsynslagen gör det redan nu möjligt att prioritera behandlingen av ansökningar enligt myndighetens prövning och åtgärderna för att göra registreringen smidigare och förkorta behandlingstiderna fortsätter.
Att de tjänsteproducenter som omfattas av förfarandet för kontroll av brottslig bakgrund hos tjänsteproducenter som arbetar med barn inte omfattas av de temporära bestämmelserna understöddes i huvudsak (
Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, välfärdsområdena, barnorganisationerna, arbets- och näringsministeriet samt vissa tjänsteproducentorganisationer
), men i synnerhet
företrädare för näringslivet
ansåg att det äventyrar tillgången till tjänster för barn. Även
barnorganisationerna
ansåg att det finns en risk för tillgången till tjänster, men ansåg ändå att förfarandet för utredning är viktigt. En del av remissinstanserna ansåg att konsekvenserna av de föreslagna bestämmelserna inte har bedömts tillräckligt med tanke på barnets rättigheter och tillgången till tjänster (
Mannerheims Barnskyddsförbund rf, Finlands Ergoterapeutförbund rf och Suomen Psykologiliitto ry
).
Arbets- och näringsministeriet, Mannerheims Barnskyddsförbund rf och Centralförbundet för Barnskydd rf
ansåg det vara viktigt att registeranmälningar som gäller uppgifter som omfattas av förfarandet för kontroll av brottslig bakgrund behandlas så snabbt som möjligt.
Finlands Ergoterapeutförbund rf
föreslog att utredningarna om brottslig bakgrund ska prioriteras då ansökan inkommer och när den är i skick, får företagaren ett temporärt tillstånd och granskningen av andra ansökningshandlingar sker enligt den vanliga processen.
Suomen Kuntoutusyrittäjät ry
föreslog att tjänsteproducenterna alltid ska ha rätt att inleda sin verksamhet för tre månader, under vilken tillsynsmyndigheten ska kontrollera ansökan och vid behov kräva att straffregisterutdraget granskas. På så sätt är det nya företagets verksamhet också förenlig med tidsgränsen på tre månader enligt lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn. Vissa andra föreslog för sin del att tjänsteproducenten kan inleda sin verksamhet efter att ha lämnat ett straffregisterutdrag till tillsynsmyndigheten (
Suomen Psykologiliitto ry, The European Federation for Psychoanalytic Psychotherapy Suomen kansallinen verkosto ry, Finlands Talterapeutförbund rf, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf
).
Suomen Psykologiliitto ry
ansåg att det vid förändringar i verksamheten inte får uppstå väntan, om straffregisterutdraget redan har verifierats när det ursprungliga tillståndet för verksamheten beviljades. Dessutom ska tjänsteproducenten trots förfarandet för utredning av brottslig bakgrund ha möjlighet att med stöd av de temporära bestämmelserna inleda sådan verksamhet som inte är verksam med minderåriga. I flera utlåtanden efterlystes också en noggrannare bedömning av hur stor del av ansökningarna som på grund av avgränsningen inte omfattas av tillämpningsområdet för de temporära bestämmelserna och vad detta innebär för tillgången till tjänster för barn. Bedömningen av propositionens konsekvenser har kompletterats till denna del. Dessutom har bestämmelsen preciserats så att endast sådana tjänsteproducenter som för registrering av tjänsteenhet första gången ska lämna tillsynsmyndigheten ett straffregisterutdrag inte omfattas av tillämpningsområdet för de temporära bestämmelserna. Vissa välfärdsområden (
Mellersta Finlands, Östra Nylands, Kajanalands, Kymmenedalens, Västra Nylands, Birkalands och Norra Savolax välfärdsområden
),
Finlands patient- och klientsäkerhetsförening rf
och
Tehy rf
föreslog också att personer som arbetar med äldre personer och personer med funktionsnedsättning utesluts från tillämpningsområdet för de temporära bestämmelserna. Till denna del har inga ändringar gjorts i propositionen, men i den har man strävat efter att tydligare lyfta fram orsakerna till att lösningarna skiljer sig från varandra.
I flera utlåtanden ansågs det viktigt att lagen träder i kraft snabbt.
Regionförvaltningsverken och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården
fäste dock i sina utlåtanden uppmärksamhet vid den snäva tidsramen för verkställigheten av lagen, det extra arbete som den medför samt de åtgärder och ändringar i informationssystemen som den förutsätter.
Regionförvaltningsverken
fäste också mer allmänt uppmärksamhet vid de tilläggsresurser som verkställigheten av lagen förutsätter.
Justitiekanslersämbetet
och vissa andra fäste i sitt utlåtande uppmärksamhet vid behovet av tillräckligt tidig styrning i fråga om tillämpningen av de temporära bestämmelserna. Flera remissinstanser föreslog att ändringen ska göras långvarig, bestående eller att behovet av permanenta ändringar ska bedömas vid den fortsatta beredningen (
Finlands patient- och klientsäkerhetsförening rf, Unioni45 tandvårdsklinik, Suomen Terveystalo Oy-koncernen, Suomen Lääkäriliitto - Finlands Läkarförbund ry, Suomen Hammaslääkäriliitto - Finlands Tandläkarförbund ry, Suomen Fysioterapeutit - Finlands Fysioterapeuter ry, Koulutettujen Hierojien Liitto ry, Finlands Ergoterapeutförbund rf, Suomen Psykologiliitto ry, Finlands Talterapeutförbund rf och Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf
). Å andra sidan framförde vissa remissinstanser att den grundläggande lösningen i lagen, enligt vilken produktionen av tjänster förutsätter registrering, är viktig
(Centralförbundet för barnskydd rf, Mannerheims Barnskyddsförbund rf, SOSTE Finlands social och hälsa rf, Handikappforum rf
).
I utlåtandena framfördes också kommentarer om vidareutvecklingen av Soteri och registreringsförfarandet och till exempel vilka uppgifter som är nödvändiga med tanke på registreringsförfarandet och tillsynen samt vilka ändringar i verksamheten som är väsentliga ändringar som kräver registreringsbeslut. I sitt utlåtande kritiserade Nytt Arbete rf tillsynslagens grundläggande lösning enligt vilken registrering som tjänsteproducent förutsätter FO-nummer.
Mikro- och ensamföretagare rf
ansåg att de skador som orsakats och fortfarande orsakas tjänsteproducenterna ska ersättas.
Justitiekanslersämbetet
men också flera andra remissinstanser betonade behovet av att vid sidan av lagberedningen fortsätta med åtgärderna för att göra registreringsförfarandet smidigare och förkorta behandlingstiderna.
Regionförvaltningsverken, justitiekanslersämbetet
och flera andra remissinstanser
(Västra Nylands, Birkalands och Egentliga Finlands välfärdsområden, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, Finlands Ergoterapeutförbund rf, Hyvinvointiala Hali ry och Fackförbundet Pro rf
) betonade att det finns tillräckliga resurser för registreringsförfarandet och behovet av att säkerställa att behandlingen av ansökningarna inte drar ut på tiden på grund av propositionen.
Justitiekanslersämbetet
ansåg det också viktigt att tydligare lyfta fram de åtgärder genom vilka man redan har försökt korrigera behandlingen av ansökningarna. Propositionen har kompletterats till denna del. Till propositionen har också efter remissbehandlingen fogats ett kapitel om verkställighet och uppföljning av propositionen, där ovannämnda synpunkter har betonats. Avsikten är att behovet av bestående ändringar ska bedömas under den tid som de temporära bestämmelserna är i kraft.
Försäkringsdomstolen
framförde i sitt utlåtande att det i de besvärsärenden som gäller utkomstskyddet och som behandlas i försäkringsdomstolen kan vara fråga om när näringsverksamheten har inletts. Enligt försäkringsdomstolens nuvarande uppfattning medför propositionen dock inga ändringar i behandlingen av nämnda besvärsärenden.
I utlåtandena understöddes i stor utsträckning uppskovet med registreringen av offentliga tjänsteproducenter med två år. Det ansågs göra det möjligt att etablera och göra registreringsförfarandet smidigare med beaktande av att behandlingen av ansökningarna ska överföras till det nya riksomfattande Tillstånds- och tillsynsverket 2026. Uppskovet ansågs också ge välfärdsområdena möjlighet att förbereda sig och organisera sig på det sätt som registreringen förutsätter
(
regionförvaltningsverken, Mellersta Nylands, Kymmenedalens, Västra Nylands, Norra Savolax och Egentliga Finlands välfärdsområden samt Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT
). En del av remissinstanserna understödde dock inte uppskovet alls eller ansåg att det är för långt (
Hyvinvointiala Hali ry, Suomen Kuntoutusyrittäjät ry och Centralförbundet för barnskydd rf
) och en del ansåg att två år är otillräckliga eller ansåg att huruvida den är tillräckligt ska bedömas kritiskt (
Suomen Lääkäriliitto - Finlands Läkarförbund ry och Vanda och Kervo samt Birkalands välfärdsområden
). Uppskovet ansågs kunna äventyra målet om likabehandling mellan privata och offentliga tjänsteproducenter och försämra konkurrensneutraliteten (
Konkurrens- och konsumentverket, Företagarna i Finland rf och Hyvinvointiala Hali ry
).
Östra Nylands välfärdsområde
föreslog att registreringen av offentliga tjänsteproducenter ska vara möjlig redan nu,
Kymmenedalens välfärdsområde
föreslog för sin del gradering av registreringen av offentliga tjänsteproducenter.
Regionförvaltningsverken
och
Egentliga Finlands välfärdsområde
ansåg det vara viktigt att säkerställa tillräcklig finansiering för kostnaderna för registreringen av offentliga tjänsteproducenter. Det har inte gjorts ändringar i propositionen till denna del.
Konkurrens- och konsumentverket
och
Företagarna i Finland rf
ansåg att uppskovet skulle ge de offentliga tjänsteleverantörerna en konkurrensfördel och försämrar konkurrensneutraliteten, eftersom privata aktörer blir tvungna att följa registreringsförfarandet och bära kostnaderna för det. Detta kan på lång sikt leda till att antalet privata aktörer på marknaden och därmed också konsumenternas valmöjligheter minskar.
Konkurrens- och konsumentverket
fäste också uppmärksamhet vid att en överföring av skyldigheten att registrera offentliga tjänsteproducenter kan förhindra att avgifterna sänks, vilket kan belasta i synnerhet små privata tjänsteleverantörer och att nivån på prestationsavgifterna ska bedömas på nytt. Även i flera andra utlåtanden fästes det ur bland annat denna synvinkel uppmärksamhet vid de höga registreringskostnaderna (
Akava ry, Suomen Kuntoutusyrittäjät ry, Finlands näringsliv rf, Hyvinvointiala Hali ry, Läkarföretagen rf, Suomen Fysioterapeutit - Finlands Fysioterapeuter ry, Koulutettujen Hierojien Liitto ry, Suomen Psykologiliitto ry, Finlands Talterapeutförbund rf, Näringsterapeuternas förening rf, Mikro- och ensamföretagare rf, Företagarna i Finland rf, Syn och ögonhälsa i Finland rf, Unioni45 tandvårdsklinik och Nytt Arbete rf
). Propositionens konsekvenser har kompletterats med ovannämnda synpunkter.
Finansministeriet
ansåg i sitt utlåtande att överföringen av kostnaderna för registreringen av offentliga tjänsteproducenter kan föreslås bli korrigerad i samband med beredningen av planen för de offentliga finanserna 2026–2029 och rambeslutet för statsfinanserna. Det föreslås att de ändringar som gäller 2025 korrigeras i samband med förslaget till komplettering av budgeten. Finansministeriet hänvisade också till reformeringen av statens regionförvaltning och resurserna för registrerings- och tillsynsverksamheten och önskade bli hörd under den fortsatta beredningen av ärendet. Propositionens förhållande till budgeten har kompletterats utifrån finansministeriets utlåtande och vid den fortsatta beredningen av propositionen har det förts diskussioner med ministeriet om resurserna för registrerings- och tillsynsverksamheten.
Ålands landskapsregering
konstaterade i sitt utlåtande att regeringspropositionen gäller rättsområden där landskapet har egen lagstiftningsbehörighet. På grund av det som nämns ovan och på grund av att endast några sidor av regeringspropositionen har översatts, gav landskapsregeringen inget utlåtande om propositionens materiella innehåll.
Efter remissbehandlingen den 21 oktober 2024 ordnade social- och hälsovårdsministeriet ett samrådsmöte för centrala intressentgrupper om övergångsbestämmelser om registrering av familjegrupphem. Inbjudan till samrådet sändes till arbets- och näringsministeriet, de välfärdsområden inom vars område det var känt att det finns privata familjegrupphem, de högsta laglighetsövervakarna, barnombudsmannen, en del av närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna), regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, Centralförbundet för barnskydd rf samt privata tjänsteproducenter som upprätthåller familjegrupphem.
Vid samrådsmötet höll arbets- och näringsministeriet, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland, regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, Centralförbundet för barnskydd rf, Kuopion Setlementti Puijola ry och Kotokunta Oy inlägg. Vid samrådsmötet fick förslagen till bestämmelserna understöd. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården påpekade att det uttryck som används i de föreslagna bestämmelserna utan dröjsmål kan lämna rum för tolkning och ansåg att om det i lagen uttryckligen föreskrivs en tidsfrist för att lämna in ansökan, behöver tidsfristen inte vara särskilt lång, förutsatt att tjänsteproducenterna hinner informeras om saken. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland fäste uppmärksamhet vid att det med stöd av integrationslagen också kan finnas andra boendeenheter än familjegrupphem som ärendet kan gälla.
Utifrån samrådsmötet ändrades lagförslaget så att övergångsbestämmelserna utöver familjegrupphem även gäller andra bostadsenheter som avses i 28 § i integrationslagen.
7
Specialmotivering
7.1
Lagen om tillsynen över social- och hälsovården
5 §.Rätt att producera socialservice och hälso- och sjukvårdstjänster.
Till paragrafen fogas temporärt ett nytt 3 mom. enligt vilken en sådan tjänsteproducent vars i 9 § avsedda personal som deltar i klient- och patientarbete består av en person och som har gjort de ansökningar som avses i 16 § 1 och 2 mom. och har gett de uppgifter som avses i de nämnda momenten för registrering som tjänsteproducent och registrering av en tjänsteenhet, får trots vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. inleda sin verksamhet eller genomföra ändringar med iakttagande av bestämmelserna i denna lag, tills ett registreringsbeslut enligt 21 § 2 mom. har fattats.
Syftet med bestämmelsen är att göra det möjligt för en tjänsteproducent som omfattas av tillämpningsområdet för de temporära bestämmelserna att inleda sin verksamhet och genomföra väsentliga förändringar i tjänsteenheten med iakttagande av bestämmelserna i tillsynslagen genast efter det att ansökan om registrering har lämnats, innan tillsynsmyndigheten har fattat ett sådant registreringsbeslut som avses i 21 § 2 mom. Genom bestämmelsen ändras inte tillsynslagens grundläggande lösning enligt vilken produktionen av social- och hälsotjänster förutsätter registrering av tjänsteproducenter och tjänsteenheter och att förutsättningarna i lagen uppfylls. Den egentliga rätten att producera tjänster som avses i lagen är fortfarande beroende av beslut enligt 21 § 2 mom. och registreringar enligt 5 § 1 och 2 mom. Genom bestämmelsen ändras inte heller de uppgifter och utredningar i en ansökan om registrering av en tjänsteproducent eller en tjänsteenhet som med stöd av 16 § 1 och 2 mom. krävs av en tjänsteproducent som är ensam verksam.
Med tjänsteproducent enligt det föreslagna 3 mom. avses en tjänsteproducent enligt 4 § 1 mom. 2 punkten vars i 9 § avsedda personal som deltar i klient- och patientarbetet består av en person. Tillämpningsområdet för bestämmelsen omfattar alla tjänsteproducenter som producerar social- och hälsotjänster enligt bestämmelsen oberoende av deras juridiska form. Tillämpningsområdet omfattar således till exempel privata näringsidkare och verksamhet i aktiebolagsform.
Bestämmelsen ska i första hand tillämpas på en tjänsteproducent där företagaren själv tillhandahåller social- och hälsovårdstjänster. Om en fysisk person som är tjänsteproducent inte själv tillhandahåller tjänster i förhållande till kunden eller patienten, kan tjänsteproducenten anställa, hyra ut eller genom underleverans anlita högst en person som deltar i klient- och patientarbetet att producera social- och hälsotjänster. Bestämmelsen möjliggör inte en situation där en tjänsteproducent anställer eller hyr personal eller anlitar en annan tjänsteproducent som underleverantör så att fler än en person faktiskt deltar i det egentliga klient- och patientarbetet, även i en sådan situation där dessa personers sammanlagda arbetsinsats motsvarar ett årsverke. Kravet på personal hindrar dock inte att tjänsteproducenten har personal som helt och hållet bistår företagsverksamheten (till exempel en mottagningsassistent, en bokförare) och som inte deltar i det egentliga klient- och patientarbetet. Om en tjänsteproducent anställer, hyr ut eller genom underleverans anlitar fler än en person som deltar i klient- och patientarbetet på heltid eller på deltid åt gången, tillämpas 1 och 2 mom. på tjänsteproducentens rätt att producera tjänster i stället för det föreslagna 3 mom.
Begränsningen av personalen enligt bestämmelsen hindrar inte en situation där personer som är anställda hos en annan tjänsteproducent samtidigt arbetar i samma lokaler och med samma klienter och patienter som den tjänsteproducerande företagaren. Till exempel inom mun- och tandvården är det vanligt att ett avtal om uthyrning av mottagningslokaler omfattar en person som är anställd hos en hyresvärd som är tjänsteproducent och som denne har bestämmande inflytande över och som bistår en tandläkare i vårdverksamheten. En sådan person som bistår en tandläkare betraktas inte som personal hos en tjänsteproducent som är tandläkare, om inte tjänsteproducenten själv särskilt anmäler att han eller hon är en del av sin egen personal.
Kraven på personalens storlek som är en förutsättning för tillämpningen av bestämmelsen gäller allt klient- och patientarbete inom de social- eller hälsovårdstjänster som fastställs i tillsynslagen. Som klient- och patientarbete som avses i bestämmelsen betraktas också till exempel stödtjänster som ordnas som socialservice enligt 14 § 1 mom. 6 punkten i socialvårdslagen.
Enligt det föreslagna 3 mom. är en förutsättning för inledande av verksamheten att tjänsteproducenten har lämnat de ansökningar om registrering av tjänsteproducenten och tjänsteenheten som avses i 16 § 1 och 2 mom. Dessa registreringsansökningar kan göras samtidigt. Enbart inlämnandet av tjänsteproducentens ansökan ger inte möjlighet att inleda verksamheten. En ytterligare förutsättning är att tjänsteproducenten har lämnat de uppgifter som avses i 16 § 1 och 2 mom. för registrering som tjänsteproducent och registrering av en tjänsteenhet. Sökanden ska också följa andra bestämmelser i 3 kap. i tillsynslagen. En förutsättning för inledande av verksamheten är således att tjänsteproducenten i enlighet med 15 § 1 mom. har sänt ansökan om registrering elektroniskt eller i enlighet med 3 mom. på något annat sätt än i elektronisk form till den behöriga tillsynsmyndigheten.
Tjänsteproducenten ska själv bedöma bestämmelsens lämplighet för dess verksamhet och innan verksamheten inleds säkerställa att tjänsteproducenten i ansökan har lämnat exakt alla uppgifter som behövs för registreringen i enlighet med tillsynsmyndigheternas anvisningar. Tjänsteproducenten har ett strikt ansvar för att de uppgifter som tjänsteproducenten lämnar är korrekta och tillräckliga. Med strikt ansvar avses ansvar oberoende av oaktsamhet, vilket innebär att tjänsteproducenten under alla omständigheter ansvarar för att de uppgifter som tjänsteproducenten lämnat är korrekta oberoende av om orsaken till att felaktiga eller bristfälliga uppgifter lämnats är till exempel försummelse eller ren oaktsamhet. En tjänsteproducent som är verksam med stöd av bestämmelsen svarar också för att tjänsteproducenten uppfyller de krav som ställs i tillsynslagen under hela verksamhetstiden. Om en tjänsteproducent ändrar sin verksamhet till exempel så att tjänsteproducentens i 9 § avsedda personal som deltar i klient- och patientarbetet består av två eller flera personer, har tjänsteproducenten inte rätt att fortsätta tillhandahålla tjänster med stöd av bestämmelsen, utan genomförandet av förändringen förutsätter då ett registreringsbeslut som fattas på basis av ansökan som avses i 21 § 2 mom.
Det föreslagna 3 mom. gör det möjligt att avvika enbart från det som föreskrivs i 1 och 2 mom., enligt vilken en förutsättning för att inleda verksamhet av socialservice och hälso- och sjukvårdstjänster eller genomföra en förändring är att det fattats ett beslut enligt lagen om registrering av en tjänsteproducent eller ändring av den. Tjänsteproducenten ska i övrigt följa bestämmelserna i lagen. I 2 kap. föreskrivs det om andra krav som gäller tjänsteproducenter och verksamheten som ska uppfyllas för att verksamheten ska kunna inledas. Exempelvis enligt 6 § får tjänsteproducenten inte vara försatt i likvidation eller konkurs och den ska ha en försäkring i enlighet med patientförsäkringslagen. På tjänsteproducenter som är verksamma med stöd av det föreslagna 3 mom. och på deras tjänsteenheter tillämpas bestämmelserna om egenkontroll i 4 kap. och myndighetstillsyn i 5 kap. i tillsynslagen. Tjänsteproducenten ska till exempel utarbeta en plan för egenkontroll enligt 27 §. Bestämmelserna och principerna om myndighetstillsyn ska tillämpas på samma sätt som på sådana tjänsteproducenter och tjänsteenheter vars verksamhet grundar sig på tillsynsmyndighetens beslut. I enlighet med vad som konstateras ovan ska det vara möjligt att rikta samma påföljder för den tillsyn som utövas under verksamhetstiden i tillsynslagen för en aktör som är verksam med stöd av det föreslagna 3 mom. som för sådana tjänsteproducenter som är registrerade.
Det föreslagna 3 mom. påverkar inte heller tjänsteproducentens skyldighet att följa de krav eller tillståndskrav som ställs på den eller verksamheten någon annanstans i lagstiftningen. Den föreslagna bestämmelsen ger således inte möjlighet att avvika från till exempel kravet på att regionförvaltningsverket beviljar tillstånd för laboratorieundersökningar som behövs för att konstatera smittsamma sjukdomar enligt 18 § 2 mom. i lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016). Trots vad som föreskrivs i 3 mom. är det tillstånd som avses i den nämnda bestämmelsen i lagen om smittsamma sjukdomar fortfarande en förutsättning för att verksamheten ska kunna inledas. Också till exempel i lagstiftningen om yrkesutbildade personer föreskrivs det särskilt om förutsättningarna för arbete som yrkesutbildad person inom social- och hälsovården. En tjänsteproducent som inleder sin verksamhet ska själv svara för att hon eller han också annanstans i lagstiftningen uppfyller de krav som ställs på verksamheten.
En sådan tjänsteproducent som med stöd av det föreslagna 3 mom. har inlett sin verksamhet eller genomfört en förändring och dess tjänsteenhet anses vara registrerade i enlighet med tillsynslagen vid tillämpningen av annan lagstiftning. Exempelvis ett välfärdsområde kan i enlighet med 14 § 1 mom. i lagen om ordnande av social- och hälsovård skaffa tjänster direkt av en tjänsteproducent som inlett sin verksamhet med stöd av det föreslagna 3 mom. Välfärdsområdet är då skyldigt att utreda att tjänsteproducenten enligt den föreslagna bestämmelsen har rätt att börja producera tjänster innan beslutet om registrering och den anteckning om registrering som görs på basis av beslutet fattas.
Hälso- och sjukvårdstjänster som produceras med stöd av det föreslagna 3 mom. kan betraktas som i 35 § 1 punkten i mervärdesskattelagen (1501/1993) avsedda hälso- och sjukvårdstjänster som tillhandahålls av en privat tjänsteproducent och på vars försäljning det inte betalas skatt med stöd av 34 § 1 mom. i den lagen, om de materiella kraven för tjänstens karaktär som anges i mervärdesskattelagen uppfylls. På motsvarande sätt kan socialvård som producerats med stöd av det föreslagna 3 mom. betraktas som sådan socialvård som avses i 38 § i mervärdesskattelagen och på vars försäljning det inte betalas skatt om villkoren som anges i mervärdesskattelagen uppfylls.
Enligt 44 kap. 3 § 2 mom. i strafflagen (39/1889) är olovligt utövande av ett yrke inom hälso- och sjukvården straffbart. Enligt den bestämmelsen döms för olovlig utövning av ett yrke inom hälso- och sjukvården bland annat den som utan tillstånd som krävs enligt tillsynslagen driver en enhet som tillhandahåller hälso- eller sjukvårdstjänster. På motsvarande sätt ska enligt 50 § 2 mom. i tillsynslagen för olovlig utövning av ett yrke inom socialvården dömas också den som utan ett sådant beslut om registrering som föreskrivs i 21 § i lagen bedriver verksamhet som tjänsteproducent inom socialvården eller driver en tjänsteenhet inom socialvården. Den som inlett sin verksamhet med stöd av det föreslagna 3 mom. anses vara registrerad i enlighet med tillsynslagen också vid tillämpningen av de ovannämnda straffbestämmelserna.
Enligt det föreslagna 3 mom. upphör rätten att fortsätta verksamheten som beslutet gäller om ett registreringsbeslut enligt 21 § 2 mom. är ett beslut om avslag. En registreringsansökan från en person som inlett sin verksamhet med stöd av det föreslagna 3 mom. bedöms och behandlas på samma grunder som ansökningarna från de tjänsteproducenter som inte omfattas av bestämmelserna. På motsvarande sätt som vid behandlingen av andra registreringsansökningar, ska tillsynsmyndigheten före ett beslut om avslag vid behov begära tilläggsutredningar av sökanden eller hänvisa sökanden att ändra sin verksamhet, om tillsynsmyndigheten utifrån de uppgifter som lämnats i ansökan anser att verksamheten i sin föreslagna form inte uppfyller de krav som lagen ställer på den. Beslutet ska iakttas efter det att det bevisligen har delgetts i enlighet med 60 § i förvaltningslage (434/2003). Dessutom ska beslutet i enlighet med 44 § 2 mom. i tillsynslagen iakttas trots ändringssökande. I en sådan situation ska bestämmelserna i 5 § 1 och 2 mom. tillämpas på tjänsteproducentens nya motsvarande ansökan. Syftet med bestämmelsen är att säkerställa klient- och patientsäkerheten samt att förhindra att förutsättningarna för en tjänsteproducent eller tjänsteenhet kringgås i en situation där tjänsteproducenten en gång har fått ett beslut om avslag. I en situation där tjänsteproducenten är en juridisk person enligt det föreslagna 3 mom. kan de personer som avses i 6 § 1 mom. 4 punkten i lagen beaktas vid bedömningen av om det är fråga om en ny ansökan från en tjänsteproducent som tidigare fått ett beslut om avslag. Dessa personer kan till exempel ha haft en avgörande betydelse vid bedömningen av en annan tjänsteproducents tillförlitlighet. Detta ska kunna beaktas vid bedömningen av en sådan tjänsteproducents ansökan där samma person är i en sådan ställning som avses i 6 § 1 mom. 4 punkten. Bestämmelserna i 5 § 1 och 2 mom. ska alltså tillämpas också till exempel i en situation där den tjänsteproducent som fått ett beslut om avslag eller någon annan person som de facto leder eller sköter förvaltningen av dess verksamhet ansöker om registrering via en annan tjänsteproducent och det av vars omständigheter tydligt framgår att arrangemangen i anslutning till förfarandet har skapats i syfte att kringgå de föreslagna bestämmelserna.
Till paragrafen fogas också ett nytt 4 mom. enligt vilket 3 mom. inte ska tillämpas på en tjänsteproducent som för registrering av en tjänsteenhet första gången ska lämna de uppgifter som avses i 16 § 2 mom. 7 punkten i ansökan. Enligt den bestämmelsen ska en tjänsteproducent till tillsynsmyndigheten lämna ett sådant straffregisterutdrag som avses i 4 § 1 mom. i lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn för personer som inte hör till personalen i arbetsavtalsförhållande. I den nämnda punkten i lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn föreskrivs det att om det till ansvarsområdet för en tjänsteproducent av privat socialservice eller privat hälso- och sjukvård hör att tillhandahålla tjänster till minderåriga, ska Tillstånds och tillsynsverket för social- och hälsovården eller regionförvaltningsverket innan dessa beviljar tillstånd kräva att en person som inte hör till personalen i arbetsavtalsförhållande och vars arbete omfattar uppgifter som avses i 2 § visar upp ett straffregisterutdrag enligt 6 § 2 mom. i straffregisterlagen. Enligt 2 § i lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn tillämpas lagen på arbete som varaktigt och i väsentlig grad består i att utan vårdnadshavarens närvaro fostra, undervisa, sköta eller annars ta hand om minderåriga eller annars arbeta i personlig kontakt med minderåriga. Med personer som inte hör till personalen i arbetsavtalsförhållande avses enligt förarbetena till lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn till exempel sådana företagare som fungerar som tjänsteproducent som har i uppgift att arbeta med barn inom tjänsteenheten. En sådan tjänsteproducent kan inte inleda sin verksamhet med stöd av det föreslagna 3 mom., utan det föreslås att paragrafens 1 och 2 mom. tillämpas. Syftet är att trygga det särskilda skyddet för barn inom socialservice och hälso- och sjukvårdstjänster genom att säkerställa att kontroll av brottslig bakgrund, för sådana personer som arbetar med barn och som inte hör till personalen i arbetsavtalsförhållande, görs på behörigt sätt innan beslut om registrering av tjänsteproducent och tjänsteenhet fattas och verksamheten inleds. Däremot kan en tjänsteproducent vars personal består av endast en person i arbetsavtalsförhållande som deltar i klient- och patientarbetet inleda sin verksamhet med stöd av det föreslagna 3 mom. efter att själv ha kontrollerat personalens brottsliga bakgrund och utifrån den bedömt personalens lämplighet för att producera tjänsten.
Det föreslagna 4 mom. ska tillämpas på en sådan registreringsansökan om en tjänsteproducent, i samband med vilken tjänsteproducenten första gången ska lämna ett sådant straffregisterutdrag som avses i 4 § 1 mom. i lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn för dem som inte hör till personalen i arbetsavtalsförhållande. Om en tjänsteproducent när lagen träder i kraft har registrerat en eller flera tjänsteenheter för vars registrering tjänsteproducenten redan lämnat ett straffregisterutdrag för den enda personen som hör till personalen som deltar i klient- och patientarbetet, behöver det inte på nytt lämnas för samma persons del i en ansökan om en ny tjänsteenhet av samma tjänsteproducent. I en sådan situation kan tjänsteproducenten inleda verksamheten med stöd av det föreslagna 3 mom. genast efter att ansökan har lämnats. Om det i tjänsteenhetens verksamhet sker förändringar som inte gäller personalen, kan tjänsteproducenten genomföra en sådan förändring med stöd av det föreslagna 3 mom. genast efter det att ansökan har lämnats. Om förändringen av en tjänsteenhet däremot gäller sådan personal vid tjänsteenheten som utför klient- och patientarbete som avses i 9 § och straffregisterutdraget för personalen i fråga inte tidigare lämnats i ett registreringsärende, utan det första gången ska lämnas till tillsynsmyndigheten i enlighet med 16 § 2 mom. 7 punkten, förutsätter genomförandet av förändringen att ett registreringsbeslut fattas.
Innan registreringsansökan lämnas ska tjänsteproducenten själv bedöma om det i ansökan är fråga om en sådan verksamhet på vilken skyldigheten att visa upp straffregisterutdrag enligt 16 § 2 mom. 7 punkten tillämpas och om tjänsteproducenten tidigare har lämnat ett straffregisterutdrag i fråga om den personal som deltar i klient- och patientarbetet. Detta innebär en förändring jämfört med det nuvarande rättsläget, där tillsynsmyndigheten har bedömt behovet av att utreda brottslig bakgrund efter det att ansökan lämnats in och separat begärt att tjänsteproducenten visar upp ett straffregisterutdrag. Om tjänsteproducenten bedömer att ansökan gällande hans eller hennes tjänsteenhet omfattas av tillämpningsområdet för 16 § 2 mom. 7 punkten och har inte tidigare visat upp ett straffregisterutdrag i fråga om den personal som deltar i klient- och patientarbetet, ska tjänsteproducenten på samma sätt som för närvarande invänta ett registreringsbeslut innan verksamheten inleds eller förändringen genomförs.
52 §.Ikraftträdande och övergångsbestämmelser.
Det föreslås att paragrafen ändras så att för statens sinnessjukhus, Försvarsmakten, Gränsbevakningsväsendet, Enheten för hälso- och sjukvård för fångar, statliga affärsverk, välfärdsområdena, Helsingfors stad, HUS-sammanslutningen, självständiga offentligrättsliga inrättningar eller evangelisk-lutherska eller ortodoxa kyrkan eller en församling eller kyrklig samfällighet inom de kyrkorna avses 3 kap. i lagen träda i kraft den 1 januari 2028. En senareläggning av ikraftträdandet av 3 kap. i fråga om de offentliga tjänsteproducenterna till ingången av 2028 motsvarar den förlängning av övergångsperioden som föreslås i 56 §.
Det föreslås att ett nytt 2 mom. fogas till paragrafen enligt vilket en privat tjänsteproducent får fortsätta sådan familjegruppsverksamhet eller någon annan bostadsenhets verksamhet, i form av familjegrupphemsverksamhet enligt socialvårdslagen innan den registreras enligt tillsynslagen, som tjänsteproducenten med stöd av integrationslagen har producerat. Det nya 2 mom. gäller verksamhet som redan pågår när den nya integrationslagen träder i kraft. Momentet gäller däremot inte familjegrupphemsverksamhet som inleds den 1 januari 2025 eller därefter. Syftet med bestämmelsen är att trygga kontinuiteten i den verksamhet som redan pågår.
Efter det att den nya lagstiftningen har trätt i kraft den 1 januari 2025 ska privata tjänsteproducenter utan dröjsmål göra de ansökningar som anges i tillsynslagen och lämna tillsynsmyndigheterna de uppgifter som anges i tillsynslagen för registrering som tjänsteproducent och registrering av tjänsteenheter. Privata tjänsteproducenter ska ha förberett sig på reformen av integrationslagen och på registreringen enligt tillsynslagen. Därför anses det att ansökningarna ska göras och uppgifterna lämnas till tillsynsmyndigheten genast i början av 2025. Privata tjänsteproducenter ska från och med den 1 januari 2025 till övriga delar följa bestämmelserna i tillsynslagen.
56 §.Registrering av offentliga tjänsteproducenter.
Det föreslås att 1 mom. ändras så att en offentlig tjänsteproducent ska till tillsynsmyndigheten lämna de uppgifter som avses i 16 § före den 1 januari 2028, varvid 3 kap. i lagen träder i kraft för de offentliga tjänsteproducenternas del. Uppgifterna ska föras in i det riksomfattande registret över tjänsteproducenter (Soteri) utan avgift senast den 31 december 2030. Enligt det förslagna 2 mom. anges det att om den anmälan som avses i 1 mom. lämnas in efter den 1 januari 2028 eller om det efter att den anmälan som avses i 1 mom. lämnats in sker väsentliga förändringar i en offentlig tjänsteproducents verksamhet eller om den offentliga tjänsteproducenten registrerar en ny tjänsteenhet, tillämpas på behandlingen av en sådan anmälan 5 § och 3 kap. i lagen. Dessutom görs vissa författningstekniska uppdateringar i paragrafen.
Den föreslagna ändringen av övergångsperioden ger de offentliga tjänsteproducenterna två år på sig att lämna tillsynsmyndigheterna de uppgifter som behövs för registreringen. Bestämmelsen gör det möjligt att meddela uppgifter om en offentlig tjänsteproducent tidigare, men på grund av att behandlingen av ansökningar om registrering av privata tjänsteproducenter är anhopad är det ändamålsenligt att de offentliga tjänsteproducenterna börjar göra registreringsanmälningar enligt 1 mom. tidigast under 2026. Välfärdsområdenas servicenätverk förändras ständigt, och därför kan uppgifterna i en för tidig registreringsanmälan vara föråldrade i det skede då tillsynsmyndigheten antecknar uppgifterna i registret.
Ikraftträdande.
Bestämmelsen innehåller en ikraftträdandebestämmelse, en bestämmelse om tillämpning av lagen samt övergångsbestämmelser. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 januari 2025. Lagen 5 § 3 och 4 mom. föreslås dock tillämpas först från och med den 1 februari 2025 på grund av de ändringar i informationssystemen som tillämpningen av momenten förutsätter. Lagens 5 § 3 och 4 mom. gäller till utgången av 2026. Möjligheten att inleda tjänsteverksamhet enligt det föreslagna 3 mom. förutsätter i praktiken att ansökan om registrering har lämnats till tillsynsmyndigheten på det sätt som föreskrivs i lagen senast den 31 december 2026. Då får verksamheten enligt ansökan fortsätta efter den 31 december 2026 till dess att ett registreringsbeslut har fattats i ärendet.
Det föreslagna 3 mom. ska tillämpas på ansökningar som gjorts efter lagens ikraftträdande samt på ansökningar som är anhängiga vid tillsynsmyndigheten vid ikraftträdandet av lagen. Som startdatum för verksamheten vid tjänsteproducentens tjänsteenhet antecknas det datum som tjänsteproducenten meddelat, dock tidigast den 1 februari 2025. Om en tjänsteproducent dock före den 1 februari 2025 har fått ett beslut om avslag enligt 21 § 2 mom. i lagen om registrering av tjänsteproducent och tjänsteenhet, tillämpas bestämmelserna i 5 § 1 och 2 mom. i lagen på en ny ansökan om registrering av tjänsteproducent och tjänsteenhet. Syftet med bestämmelsen är att säkerställa klient- och patientsäkerheten samt att förhindra att förutsättningarna för en tjänsteproducent eller tjänsteenhet kringgås i en situation där tjänsteproducenten en gång har fått ett beslut om avslag. Om tjänsteproducenten är en juridisk person, kan de personer som avses i 6 § 1 mom. 4 punkten i tillsynslagen beaktas vid bedömningen av om det är fråga om en ny ansökan från en tjänsteproducent som tidigare fått ett beslut om avslag. Dessa personer kan till exempel ha haft en avgörande betydelse vid bedömningen av en annan tjänsteproducents tillförlitlighet. Detta ska kunna beaktas vid bedömningen av en sådan tjänsteproducents ansökan där samma person är i en sådan ställning som avses i 6 § 1 mom. 4 punkten. Bestämmelserna i 5 § 1 och 2 mom. ska alltså tillämpas också till exempel i en situation där den tjänsteproducent som fått ett beslut om avslag eller någon annan person som de facto leder eller sköter förvaltningen av dess verksamhet ansöker om registrering via en annan tjänsteproducent och det av vars omständigheter tydligt framgår att arrangemangen i anslutning till förfarandet har skapats i syfte att kringgå den föreslagna bestämmelsen.
7.2
Socialvårdslagen
22 a §. Familjegrupphem.
I paragrafens 5 mom. föreslås en ändring av teknisk natur. Hänvisningen till lagen om privat socialservice, som upphävts genom tillsynslagen, ändras till en hänvisning till tillsynslagen. I tillsynslagen föreskrivs det inte om tillståndsförfarandet på samma sätt som i den upphävda lagen om privat socialservice, och därför ändras också bestämmelsens ordalydelse.
11
Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning
De viktigaste grundläggande fri- och rättigheterna med tanke på klienten och patienten är rätten till liv, personlig frihet och integritet (7 §) och rätten till social trygghet (19 §). En betydande bestämmelse i grundlagen är också det allmännas skyldighet att se till att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses (22 §). Med tanke på tjänsteproducenten ska dessutom beaktas näringsfriheten enligt 18 § 1 mom. i grundlagen samt och kravet på likabehandling enligt 6 § 1 mom. i grundlagen. I bestämmelserna om de grundläggande fri- och rättigheterna anges delvis hur skyldigheten att trygga social- och hälsotjänster ska fullgöras och hur den lagstiftning som gäller tillsynen över social- och hälsovården ska verkställas.
Centrala principer med tanke på barnens grundläggande och mänskliga rättigheter, vars förverkligande ska tryggas, är enligt FN:s konvention om barnets rättigheter och grundlagen icke-diskriminering, att barnets bästa ska komma i främsta rummet, barnets rätt till särskilt skydd samt barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling. När det är fråga om en särskilt utsatt barngrupp framhävs det allmännas positiva handlingsskyldigheter att enligt 22 § i grundlagen trygga de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna.
Enligt 19 § 1 mom. i grundlagen har alla som inte förmår skaffa sig den trygghet som behövs för ett människovärdigt liv rätt till oundgänglig försörjning och omsorg. Den omsorg som avses i bestämmelsen åsyftar social- och hälsovårdstjänsterna och med oundgänglig omsorg avses enligt förarbetena till bestämmelsen bland annat tjänster som tryggar förutsättningarna för ett människovärdigt liv (RP 309/1993 rd, s. 73/II). Enligt 19 § 3 mom. i grundlagen ska det allmänna, enligt vad som närmare bestäms genom lag, tillförsäkra var och en tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster. Vid bedömningen av om tjänsterna är tillräckliga kan utgångspunkten anses vara en sådan nivå på tjänsterna som ger alla människor förutsättningar att fungera som fullvärdiga medlemmar i samhället (RP 309/1993 rd, s. 76/I, se även t.ex. GrUU 20/2004 rd, s. 2/II och GrUU 30/2013 rd, s. 3/I). Klausulen om närmare bestämmelser genom lagstiftning ger lagstiftaren spelrum i regleringen av rättigheterna och visar att det exakta innehållet i en grundläggande fri- eller rättighet kan bestämmas utifrån hela komplexet av grundläggande fri- och rättigheter och vanlig lagstiftning (GrUB 25/1994 rd, s. 5–6). Genom bestämmelsen i grundlagen fastställs inte hur tjänsterna ska ordnas, utan genom bestämmelsen åläggs det allmänna att trygga tillgången till tjänsterna (RP 309/1993 rd, s. 75/II, se även till exempel GrUU 20/2004 rd, s. 2/I).
Genom den förslagna lagen föreskrivs det temporärt om möjligheten för enskilda näringsidkare och andra små tjänsteproducenter i en jämförbar ställning att inleda sin verksamhet eller genomföra en väsentlig förändring i en redan registrerad verksamhet innan ett registreringsbeslut enligt lagen fattats. Målet är att trygga tillgången på personal och tjänster i en situation där registreringen av tjänsteproducenter är anhopad. Anhopningen har lett till att behandlingen av registreringsansökningar dragit ut på tiden, och därför har tjänsteproducenterna inte kunnat inleda tjänsteverksamhet och detta har således också försämrat tjänsteanordnarnas och de stora tjänsteproducenternas möjligheter att skaffa yrkesutbildad personal inom social- och hälsovården och tjänster av yrkesutbildade personer som är verksamma ensamma. Dessutom skjuts ikraftträdandet av bestämmelserna om registrering av tjänsteproducenter och tjänsteenheter upp i fråga om de offentliga tjänsteproducenterna. Detta gör det möjligt att utveckla och etablera registreringsförfarandet innan det är meningen att behandlingen av ansökningarna överförs till det nya riksomfattande Tillstånds- och tillsynsverket. Detta kan på längre sikt bedömas trygga tjänsterna, eftersom behandlingstiderna för registreringsansökningar förkortas och tjänsteverksamheten kan inledas snabbare.
Enligt 7 § 1 mom. i grundlagen har alla rätt till liv och till personlig frihet, integritet och trygghet. Det allmänna ska själv avstå från att kränka dessa rättigheter, men det ska också skapa förhållanden där dessa grundläggande fri- och rättigheter åtnjuter skydd mot enskilda kränkningar. Bestämmelsen om personlig trygghet skyddar det angivna rättsobjektet mot kränkningar från den offentliga makten själv, men förutsätter också att staten genom lagstiftningsskydd skyddar rättigheterna mot yttre kränkningar. Den personliga tryggheten understryker i synnerhet det allmännas positiva förpliktelser att vidta åtgärder för att skydda samhällsmedlemmarna mot rättsstridiga gärningar.
Enligt 19 § 3 mom. i grundlagen ska det allmänna stödja familjerna och andra som svarar för omsorgen om barn så att de har möjligheter att trygga barnens välfärd och individuella uppväxt. Främjandet av välfärd täcker också skydd mot våld, underkastelse och utnyttjande (RP 309/1993 rd). Den centrala principen i FN:s konvention om barnets rättigheter är att barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet när myndighetsbeslut, lagar eller samhällspolitiska lösningar som rör barn fattas. Enligt konventionen ska barn skyddas särskilt mot våld och sexuellt utnyttjande (artiklarna 19 och 34).
Den föreslagna temporära bestämmelsen om möjligheten att inleda tjänsteverksamhet innan ett registreringsbeslut enligt lagen tillämpas inte på en tjänsteproducent som till tillsynsmyndigheten första gången ska lämna ett sådant straffregisterutdrag som avses i 4 § 1 mom. i lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn för personer som inte hör till personalen i arbetsavtalsförhållande. I lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn föreskrivs det att om det till ansvarsområdet för en tjänsteproducent av privat socialservice eller privat hälso- och sjukvård hör att tillhandahålla tjänster till minderåriga, ska Tillstånds och tillsynsverket för social- och hälsovården eller regionförvaltningsverket innan dessa beviljar tillstånd kräva att en person som inte hör till personalen i arbetsavtalsförhållande och vars arbete omfattar uppgifter som avses i 2 § visar upp ett straffregisterutdrag enligt 6 § 2 mom. i straffregisterlagen. Med personer som inte hör till personalen i arbetsavtalsförhållande avses till exempel sådana företagare som fungerar som tjänsteproducent som har i uppgift att arbeta med barn inom tjänsteenheten. En sådan tjänsteproducent kan inte heller i fortsättningen inleda sin verksamhet med stöd av det föreslagna 3 mom., utan det föreslås att det vanliga registreringsförfarandet tillämpas. Syftet med bestämmelsen är att trygga det särskilda skyddet för barn inom socialservice och hälso- och sjukvårdstjänster genom att säkerställa att kontroll av brottslig bakgrund, för sådana personer som arbetar med barn och som inte hör till personalen i arbetsavtalsförhållande, görs på behörigt sätt innan beslut om registrering av tjänsteproducent och tjänsteenhet fattas och verksamheten inleds. Användningen av straffregisteruppgifter som en del av prövningen av tjänsteproducentens lämplighet i samband med registreringen av en tjänsteproducent skyddar inte direkt barn mot sexuellt utnyttjande eller annan allvarlig brottslighet. Utredning av bakgrundsuppgifterna kan dock för sin del förbättra möjligheterna att skapa en så trygg uppväxtmiljö som möjligt för barnen.
I fråga om personal i arbetsavtalsförhållande har kontroll av brottslig bakgrund föreskrivits den tjänsteproducent som fungerar som arbetsgivare. På motsvarande sätt har den tjänsteproducent som fungerar som arbetsgivare i enlighet med 28 § i tillsynslagen även i fortsättningen till uppgift att utreda brottslig bakgrund hos personer i arbetsavtalsförhållande som arbetar med äldre personer och som arbetar med personer med funktionsnedsättning.
Enligt artikel 20 i konventionen om barnets rättigheter, har barn som tillfälligt eller varaktigt berövats sin familjemiljö rätt till särskilt skydd och stöd från statens sida. Enligt artikeln ska det bland annat tas hänsyn till kontinuitet då lösningar om barnets omvårdnad övervägs. Enligt propositionen får privata familjegrupphem och andra bostadsenheter som redan är verksamma fortsätta sin verksamhet från och med den 1 januari 2025 i form av familjegrupphemsverksamhet enligt 22 a § i socialvårdslagen innan den registrering som förutsätts i tillsynslagen. Syftet är att trygga kontinuiteten i den verksamhet som redan pågår. På så sätt tryggas kontinuiteten i omsorgen om barn i särskilt utsatt ställning vid den enhet där omsorgen om dem redan ordnas. Detta anses vara förenligt med barnets bästa.
Med tanke på jämlikheten mellan barn är det också motiverat att trygga verksamhetens kontinuitet. Utan övergångsbestämmelser hänför sig konsekvenserna till barn som är i landet utan vårdnadshavare och vars omsorg har ordnats i ett privat familjegrupphem eller någon annan bostadsenhet. Ett motsvarande hot mot verksamhetens kontinuitet riktas inte mot familjegrupphem som välfärdsområdena upprätthåller som egen produktion och inte heller mot andra enheter inom social- och hälsovården som tillhandahåller omsorg om barn dygnet runt. Syftet med den föreslagna övergångsbestämmelsen är således att på lika villkor trygga kontinuiteten i omsorgen både mellan barn som är i landet utan vårdnadshavare och mellan olika barngrupper.
Enligt 18 § 1 mom. i grundlagen har var och en i enlighet med lag rätt att skaffa sig sin försörjning genom arbete, yrke eller näring som han eller hon valt fritt. Bestämmelsen har karaktären av grundläggande frihet, och i den befästs också principen om företagsfrihet. De verksamhetsförutsättningar, registreringsskyldighet och tillsyn som ställs på tjänsteproducenter enligt tillsynslagen medför inskränkningar i bland annat näringsfriheten. Dessa har bedömts med tanke på näringsfriheten enligt 18 § 1 mom. i den regeringsproposition som ledde till att tillsynslagen stiftades (RP 299/2022 rd) och i grundlagsutskottets utlåtande (GrUU 96/2022 rd) med anledning av den. Syftet med denna proposition är att göra det möjligt att medan registreringsförfarandet pågår idka näring i småskalig tjänsteverksamhet som med avseende på klient- och patientsäkerheten innebär låg risk och den kan således också anses främja tillgodoseende av idkande av näring och företagandets frihet. Syftet med senareläggningen av ikraftträdandet av bestämmelserna om registrering av tjänsteproducenter och tjänsteenheter i fråga om de offentliga tjänsteproducenterna är att göra det möjligt att utveckla och etablera registreringsförfarandet, vilket på motsvarande sätt kan bedömas trygga idkande av näring och företagande på längre sikt, när behandlingstiderna för registreringsansökningar förkortas och tjänsteverksamheten kan inledas snabbare. Å andra sidan har det också bedömts att de temporära bestämmelserna åtminstone tillfälligt kan förlänga behandlingstiden för andra tjänsteproducenters ansökningar.
Genom tillsynslagen och för sin del också genom registreringsskyldigheten har man strävat efter att säkerställa klient- och patientsäkerheten inom social- och hälsovården och social- och hälsovårdstjänster av god kvalitet. Enligt grundlagsutskottet har det funnits godtagbara grunder för registreringsskyldigheten som har samband med 19 § i grundlagen och i sista hand också med 7 § i grundlagen (GrUU 96/2022 rd, s. 2). Således kan det enligt regeringens uppfattning anses motiverat att med tanke på klient- och patientsäkerheten begränsa de föreslagna temporära bestämmelserna till tjänsteverksamhet med så låg risk som möjligt, även om den de facto försätter tjänsteproducenter av olika storlek i en ojämlik ställning sinsemellan. Genom de föreslagna bestämmelserna har man dock strävat efter att utvidga den temporära möjligheten att inleda tjänsteverksamhet till att omfatta alla tjänsteproducenter i jämförbar ställning, vilket tryggar tjänsteproducenternas jämlikhet på det sätt som förutsätts i 6 § i grundlagen. Även om den nämnda jämlikhetsbestämmelsen enligt grundlagsutskottets vedertagna tolkningspraxis i princip endast gäller människor, har grundlagsutskottet dock ansett att jämlikhetsprincipen kan ha betydelse också vid bedömningen av bestämmelserna som gäller juridiska personer, i synnerhet när bestämmelserna indirekt kan påverka fysiska personers rättsliga ställning. Detta bedöms vara fallet i propositionen i fråga, där de föreslagna temporära bestämmelserna gäller enskilda näringsidkare och andra enmansföretag i företagsform och propositionens konsekvenser riktar sig till dessa delar således uttryckligen enskilda fysiska personer.
Grundlagsutskottet har i sin praxis i fråga om regleringen av näringsverksamhet ansett att återkallande av ett tillstånd är en myndighetsåtgärd som ingriper kraftigare i individens rättsliga ställning än avslag på en ansökan om tillstånd. Utskottet har därför ansett att proportionaliteten kräver att möjligheten att återkalla tillstånd binds vid allvarliga eller väsentliga förseelser eller försummelser och vid att eventuella anmärkningar och varningar till tillståndshavaren inte har lett till att bristerna i verksamheten har korrigerats. (Se t.ex. GrUU 46/2016 rd, s. 3 och GrUU 13/2014 rd, s. 2.) I propositionen föreskrivs det om möjligheten att inleda verksamheten innan registreringsbeslutet fattats. Om registreringsbeslutet i en sådan situation skulle vara ett beslut om avslag, ska verksamheten avslutas. Enligt regeringens uppfattning är det dock inte fråga om en situation som kan jämställas med att tillståndet återkallas. Situationen skiljer sig från situationen för en sådan tjänsteproducent som redan fått ett positivt registreringsbeslut i synnerhet i det avseendet att det är fråga om inledande av verksamhet som baserar sig på sökandens egen bedömning och som oundvikligen skulle innebära en viss risk för verksamhetens kontinuitet, eftersom fortsatt verksamhet i sista hand skulle vara beroende av registreringsbeslutet. Avsikten är inte heller att i registreringsförfarandet försätta sökande som omfattas av de temporära bestämmelserna i en bättre ställning än andra sökande. Å andra sidan ska man vid behandlingen av en ansökan från en tjänsteproducent som omfattas av de temporära bestämmelserna, på motsvarande sätt som vid behandlingen av andra registreringsansökningar, före ett beslut om avslag vid behov begära tilläggsutredningar av sökanden eller hänvisa sökanden att ändra sin verksamhet, om tillsynsmyndigheten utifrån de uppgifter som lämnats i ansökan anser att verksamheten i sin föreslagna form inte uppfyller de krav som lagen ställer på den (RP 299/2022 rd, s. 108–109).
Med stöd av vad som anförts ovan anser regeringen att förslagen är förenliga med grundlagen och att de kan bedömas stödja det allmännas skyldighet att enligt 22 § i grundlagen tillgodose de grundläggande fri- och rättigheterna.
På de grunder som anges ovan kan lagförslagen behandlas i vanlig lagstiftningsordning.