Senast publicerat 27-11-2021 09:29

Regeringens proposition RP 190/2021 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av punktskattelagen och 2 och 39 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att punktskattelagen och lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ ändras.  

I punktskattelagen föreslås ändringar som är nödvändiga för att genomföra rådets omarbetade direktiv om allmänna regler för punktskatt. Punktskattelagen föreslås bli ändrad så att man i den beaktar att automatiseringen av flyttningar och kontroll av harmoniserade punktskattepliktiga produkter mellan medlemsstaterna utvidgas från nuvarande flyttningar av skattefria produkter till produkter som redan har frisläppts för konsumtion och därmed redan beskattats. Dessutom preciseras de bestämmelser som gäller flyttning av punktskattepliktiga produkter i situationer där också tullagstiftningen delvis tillämpas. I lagen görs också vissa andra preciseringar och uppdateringar. 

Vissa bestämmelser i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ preciseras på det sätt som ändringarna i punktskattelagen förutsätter. 

Lagarna avses träda i kraft den 13 februari 2023 då direktivet ska tillämpas i medlemsstaterna. 

MOTIVERING

Bakgrund och beredning

1.1  Bakgrund

Rådet antog den 19 december 2019 direktiv (EU) 2020/262 om allmänna regler för punktskatt (omarbetning), nedan punktskattedirektivet, som ersätter rådets direktiv 2008/118/EG. Samtidigt antogs rådets förordning (EU) 2020/261 om ändring av förordning (EU) nr 389/2012 om administrativt samarbete i fråga om punktskatter vad gäller innehållet i elektroniska register, nedan förordningen om administrativt samarbete. Dessutom antogs Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2020/263 om datorisering av uppgifter om förflyttningar och kontroller av punktskattepliktiga varor (omarbetning), nedan datoriseringsbeslutet

Dessa lagstiftningsåtgärder offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 27 februari 2020, EUT L 58. Vidare antogs den 23 april 2021 en annan teknisk förordningsändring (EU) 2021/774 som gäller förordning (EU) nr 389/2012. Ändringen publicerades i Europeiska unionens officiella tidning den 12 maj 2021, EUT L 167. Lagstiftningsåtgärderna tillämpas huvudsakligen från och med den 13 februari 2023. 

Lagstiftningsåtgärderna grundar sig på artikel 113 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, enligt vilken rådet enhälligt i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande och efter att ha hört Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén ska anta bestämmelser om harmonisering av medlemsstaternas regler inom området för indirekt beskattning. 

1.2  Beredning

Beredningen av EU-rättsakten

Det förslag till nytt punktskattedirektiv som kommissionen lade fram för rådet i maj 2018 baserade sig på en rapport om punktskattedirektivet 2008/118/EG, som blev klar i april 2017. Utifrån rapporten utarbetades rådets slutsatser som antogs i december 2017. Direktivförslaget baserar sig på de förbättringsförslag som lades fram i rapporten och i rådets slutsatser. På grundval av kommissionens rapport och rådets slutsatser var medlemsstaterna generellt sett nöjda med punktskattedirektivet och det datoriserade systemet EMCS (Excise Movement and Control System). Förbättringsförslagen gällde harmonisering av punktskatte- och tullförfaranden, punktskattepliktiga produkter som frisläppts för konsumtion och därmed redan beskattats en gång i EU: integrering av interna flyttningar i ett datoriserat system och vissa andra ändringar. Dessutom ansågs det att direktivet som helhet bör förtydligas och uppdateras. Således föreslogs det att punktskattedirektivet omarbetas. I samband med direktivförslaget lade kommissionen dessutom fram förslag till ändring av artikel 19 i förordningen om administrativt samarbete samt till datoriseringsbeslutet. 

Förslagen behandlades flera gånger i rådets skattearbetsgrupp mellan juni 2018 och mars 2019. Medlemsstaterna understödde en utvidgning av det datoriserade systemet i enlighet med kommissionens nuvarande förslag samt uppdatering och förtydligande av procedurbestämmelserna i direktivet. Förslagen godkändes under Finlands EU-ordförandeskap i december 2019. 

Kommissionens förslag finns tillgängliga på kommissionens webbplats, COM (2018) 346 final, COM (2018) 349 final, COM (2018) 341 final och COM (2021) 28 final

En skrivelse från statsrådet om de nämnda förslagen har lämnats till riksdagen (U 62/2018 rd). Stora utskottet godkände riksdagens ståndpunkt (StoURS 91/2018 rd) och omfattade statsrådets ståndpunkt i enlighet med finansutskottets ställningstagande. När det gäller artikel 19 i förordningen om administrativt samarbete gav kommissionen dessutom ett kompletterande ändringsförslag separat i februari 2021. Statsrådets skrivelse (U 18/2021 rd) om förslaget har lämnats till riksdagen. Stora utskottet godkände riksdagens ståndpunkt (StoURS 13/2021 rd). Utskottet omfattade statsrådets ståndpunkt i enlighet med finansutskottets ställningstagande. 

De nationella beredningsdokumenten för EU-rättsakter finns till påseende på riksdagens webbplats U 62/2018 rd och U 18/2021 rd

Beredningen av propositionen

Propositionen har beretts vid finansministeriet. Beredningen har gjorts i samarbete med Skatteförvaltningen. Propositionen var på remiss mellan den 2 juli och den 20 augusti 2021 och utlåtanden om den har begärts av de viktigaste intressentgrupperna. Beredningsunderlaget till propositionen finns i den offentliga tjänsten under adressen https://valtioneuvosto.fi/sv/projekt med identifieringskod VM204:00/2020

EU-rättsaktens målsättning och huvudsakliga innehåll

2.1  Målsättning

De grundläggande principerna för punktbeskattningen har i EU harmoniserats i punktskattedirektivet. I det fastställs ett allmänt system för punktskatter på tobaksvaror, alkoholdrycker och energiprodukter och det handlar i synnerhet om produktion, lagring och flyttning av punktskattepliktiga produkter mellan medlemsstaterna. Det huvudsakliga syftet med punktskattedirektivet är att möjliggöra fri rörlighet för produkter inom EU och samtidigt säkerställa att punktskatterna tas ut på rätt sätt i medlemsstaterna. Skattskyldighet uppkommer i den medlemsstat där produkterna frisläpps för konsumtion. 

Bestämmelserna i punktskattedirektivet är detaljerade och till stor del mycket tekniska. Medlemsstaterna ges endast lite spelrum när det gäller genomförandet. På nationell nivå fattas dock beslut om verkställandet av beskattningen, såsom storleken på de säkerheter som ska ställas samt deklaration, betalning och uppbörd av skatt. Huvudsyftet med det omarbetade direktivet är att utvidga det elektroniska förfarandet för flyttning av punktskattepliktiga varor så att den inre marknaden fungerar smidigare och så att övervakningen samtidigt kan förbättras för att förebygga bedrägerier och så att pappersdokument nästan helt och hållet kan avskaffas. Samtidigt förenklas de administrativa förfaranden som EU-myndigheter, nationella myndigheter och aktörer måste följa. Målet med reformen är att förfarandena ska öka aktörernas administrativa börda så lite som möjligt. 

Andra mål är att skapa klarhet i situationer i samband med flyttning av produkter på vilka både punktskattelagstiftningen och tullagstiftningen tillämpas. Detta förutsätter att vissa bestämmelser anpassas till de ändringar som gjorts i förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen, nedan tullkodexen. I övrigt är målet att förtydliga och uppdatera direktivet i sin helhet så att direktivets allmänna struktur och innehåll förblir oförändrade. 

Enligt en rapport från kommissionen kommer budgetkonsekvenserna av utveckling och drift av det datoriserade systemet täckas av de anslag i Fiscalis-programmets budget som redan har fastställts i den officiella finansieringsplanen. Det behövs inga tilläggsanslag från EU:s budget. De föreslagna förenklingarna väntas ge årliga fördelar, främst genom automatisering eller harmonisering av förfarandena. Kostnader uppskattas i någon mån uppstå för utvecklingen av datatekniska system och för registreringen av aktörer i automatiserade förfaranden. 

2.2  Propositionens huvudsakliga innehåll

2.2.1  Samordning med tullagstiftningen

I vissa situationer kommer både punktskattelagstiftningen och tullagstiftningen att gälla vid flyttning av punktskattepliktiga produkter. För att samordna bestämmelserna har punktskattedirektivet anpassats till de redan tidigare ändrade bestämmelserna om tull. Till denna del hänför sig direktivet till tullkodexen och dess delegerade akt (förordning (EU) 2015/2446). Direktivet ersätter föråldrade hänvisningar till tullbestämmelser och tullrelaterade begrepp. Genom att samordna punktskatte- och tullagstiftningen kan man säkerställa betalningen av eventuell punktskatteskuld och skapa klarhet i behandlingen av punktskattepliktiga produkter vid import och export av dem. 

På basis av tullkodexen har det gjorts vissa uppdateringar av de bestämmelser i direktivet där det föreskrivs om tillämpningen av kodexen på punktskattepliktiga produkter och dessutom har en ny definition av otillåten införsel av produkter lagts till. Likaså har det preciserats att som frisläppande för konsumtion också betraktas otillåten införsel av punktskattepliktiga produkter till unionens territorium. 

I artikel 16 i direktivet definieras de tillåtna avsändnings- och destinationsplatserna för flyttningar av punktskattepliktiga varor under punktskatteuppskov. Som tillåten destinationsplats har till artikeln fogats ett i tullagstiftningen avsett utförseltullkontor, som samtidigt är avgångstullkontor för förfarandet för extern transitering. Bestämmelsen innebär att flyttningen under ett uppskovsförfarande upphör när produkterna hänförs till förfarandet för extern transitering enligt tullkodexen. Syftet med bestämmelsen är att skapa klarhet vid export av produkter. Genom den nya 2 punkten i artikeln förbättras enhetligheten i punktskatte- och tullförfarandena vid import av produkter. Flyttning från en importplats under ett uppskovsförfarande är möjlig endast om den som lämnat in tulldeklaration till de behöriga myndigheterna i importmedlemsstaten har lämnat in avsändarens och mottagarens punktskattenummer som det stadgas om i rådets förordning om administrativt samarbete. Den som lämnar tulldeklaration är enligt direktivet den person som lämnar in en exportdeklaration eller deklaration om varors övergång till fri omsättning. 

Artikel 19 om påbörjan och avslutande av flyttningar av varor har preciserats så att flyttningen avslutas när produkterna hänförs till förfarandet för extern transitering. Enligt artikel 20 om elektroniska administrativa dokument får destinationsorten också ändras vid en flyttning med hjälp av ett datoriserat system om destinationen är avgångstullkontor för extern transitering. Avsändaren ska lämna in ett preliminärt elektroniskt dokument om ändringen av destinationsorten till de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten. 

I artikel 21.1 om export föreskrivs liksom tidigare att det elektroniska administrativa dokumentet ska lämnas in till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där exportdeklarationen lämnas in, om det gäller en annan stat än avsändarmedlemsstaten. I artikeln preciseras att de behöriga myndigheterna i exportmedlemsstaten ska förses med en unik administrativ referenskod som gör det möjligt att säkerställa konsekvens mellan det elektroniska administrativa dokumentet och tulldeklarationen för export. På detta sätt säkerställs att det elektroniska administrativa dokumentet för punktskattepliktiga produkter under punktskatteuppskov som lagts fram i samband med export har godkänts. Dessutom föreskrivs det om skyldigheten för de behöriga myndigheterna i exportmedlemsstaten att kontrollera uppgifterna före exporten och att underrätta de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten om de inte är korrekta. De behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten ska utan dröjsmål underrätta avsändaren om produkterna inte längre exporteras från unionens territorium. Efter att ha fått anmälan ska avsändaren, beroende på situationen, antingen återkalla det elektroniska administrativa dokumentet eller ändra produkternas destinationsort. 

I artikel 22 om flyttningar av energiprodukter avses med särskilda bestämmelser att vid flyttning av energiprodukter till sjöss och på inre vattenvägar kan destinationen lämnas öppen och senare kompletteras i det datoriserade systemet. Denna reglering har inte ändrats. Till artikeln har fogats en ny bestämmelse med stöd av vilken export av produkterna i fråga utesluts från de särskilda bestämmelserna när produkterna för vilka ett elektroniskt administrativt dokument görs upp är avsedda för export från unionens territorium. Bestämmelser om avslutande av export och om exportrapporten finns i artikel 25. Enligt den nya preciserande bestämmelsen ska exportrapporten fyllas i på grundval av de uppgifter som erhållits från utförseltullkontoret, som samtidigt är avgångstullkontor i förfarandet för extern transitering. 

Direktivet innehåller också bestämmelser om de situationer där det datoriserade systemet inte kan användas utan där pappersdokument som ersätter elektroniska dokument ska användas och fogas till transporterna. Bestämmelser om dessa förfaranden finns i artikel 26. I den nya 5 punkten klargörs att dessa ersättningsrutiner även ska tillämpas vid flyttning av produkter till en exportplats eller ett avgångstullkontor för extern transitering. 

I artikel 28 i direktivet föreskrivs att ett alternativt bevis på att transporten har avslutats på behörigt sätt ska lämnas om mottagningsrapporten eller exportrapporten saknas. För att säkerställa överensstämmelse med tullförfarandena och förenkla erkännandet av alternativa utförselbevis fastställs i den nya 4 punkten att en bekräftelse av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där utförseltullkontoret är beläget ska godtas som bevis för utförsel från unionens territorium. 

2.2.2  Utvidgning av det datoriserade systemet

Hittills har ett datoriserat system tillämpats i unionen vid flyttning av punktskattepliktiga produkter under ett uppskovsförfarande. I fortsättningen tillämpas systemet också på flyttning av produkter som redan frisläppts för konsumtion och därmed redan beskattats, när flyttningen sker i kommersiellt syfte. En utvidgning av datoriseringen innebär samtidigt att man också vid flyttningar och kontroller av dessa produkter övergår från ett pappersdokument till ett elektroniskt dokument. 

Direktivets bestämmelser om produkter som frisläppts för konsumtion har ändrats så att det är möjligt att göra de förfaranden som tillämpas på punktskattepliktiga produkter som frisläppts för konsumtion elektroniska för att dessa produkter i fortsättningen ska kunna flyttas med hjälp av det datoriserade systemet. 

Ändringen av bestämmelserna om produkter som frisläppts för konsumtion har i så stor utsträckning som möjligt genomförts i överensstämmelse med de nuvarande procedurbestämmelser som tillämpas på produkter som flyttas under ett uppskovsförfarande. Arrangemangen med säkerheter har till exempel harmoniserats med arrangemangen med uppskov. Likaså har grunderna och procedurbestämmelserna för elektroniska förenklade administrativa dokument och ersättande dokument som används vid flyttning av produkter ändrats så att de har samma innehåll. 

I artikel 3 definieras två nya aktörer som ska registrera sig för att kunna använda det datoriserade systemet. För närvarande behövs ingen registrering vid flyttning av produkter som frisläppts för konsumtion. Det är fråga om ekonomiska aktörer som, för konsumtion i en annan medlemsstat, tar emot och avsänder punktskattepliktiga produkter som redan frisläppts för konsumtion och beskattats. I direktivet fastställs att en avsändare som erkänns som tillförlitlig, nedan certifierad avsändare, är en fysisk eller juridisk person som är registrerad hos avsändarmedlemsstatens behöriga myndigheter. En sådan person kan i sin förvärvsverksamhet sända punktskattepliktiga produkter som har frisläppts för konsumtion på en medlemsstats territorium och som därefter överförs till en annan medlemsstats territorium. På motsvarande sätt avses med en mottagare som erkänts som tillförlitlig, nedan certifierad mottagare, en fysisk eller juridisk person som är registrerad hos destinationsmedlemsstatens behöriga myndigheter. En sådan person kan i sin förvärvsverksamhet ta emot punktskattepliktiga produkter som har frisläppts för konsumtion på en medlemsstats territorium och sedan överförs till en annan medlemsstats territorium. 

Artikel 33 i direktivet har anpassats på grund av att förfarandena med produkter som frisläppts för konsumtion har datoriserats. Om varor som frisläppts för konsumtion på en medlemsstats territorium flyttas till en annan medlemsstats territorium för att frisläppas eller användas i kommersiellt syfte ska punktskatten tas ut i destinationsmedlemsstaten. Flyttningarna kan endast ske mellan de nya aktörer som nämns ovan. För tydlighetens skull har termen innehav i kommersiellt syfte i artikeln ersatts med termen levererad i kommersiellt syfte. 

I artikel 33 i direktivet föreskrivs det dessutom om påbörjande och avslutande av flyttning av produkter. Flyttningen av produkter inleds när de lämnar en certifierad avsändares utrymmen eller någon annan plats i avgångsmedlemsstaten som de behöriga myndigheterna i avgångsmedlemsstaten har underrättats om innan flyttningen inleddes. Flyttningen av produkter avslutas när den certifierade mottagaren har tagit emot produkterna i sina lokaler eller på någon annan plats i destinationsmedlemsstaten som de behöriga myndigheterna i destinationsmedlemsstaten ska underrättats om innan flyttningen inleddes. 

I artikel 34 i direktivet föreskrivs det att den certifierade mottagaren är skyldig att betala punktskatt på mottagna produkter, utom när en oegentlighet som avses i direktivet har skett under flyttningen. Om en eller alla personer som deltar i flyttningen inte är registrerade eller erkänts som tillförlitliga, är de också skyldiga att betala punktskatt. 

Artikel 35 i direktivet utgör grunden för användning av det datoriserade systemet vid flyttning av produkter som frisläppts för konsumtion i kommersiellt syfte. Det innehåller bestämmelser om de ekonomiska aktörers ansvar som deltar i sådana flyttningar. Bestämmelserna om t.ex. säkerhet är förenliga med motsvarande bestämmelser som tillämpas i uppskovsförfarandet. En certifierad mottagare ska ställa säkerhet för betalning av punktskatt. Enligt artikeln får destinationsmedlemsstatens behöriga myndigheter också tillåta att säkerheten ställs av någon annan aktör, såsom produkttransportören. Efter att ha underrättat de behöriga myndigheterna får en godkänd upplagshavare eller en registrerad avsändare dessutom agera som certifierad avsändare, och en godkänd upplagshavare och en registrerad mottagare får agera som certifierad mottagare. Enligt artikeln ska registreringen av en certifierad avsändare som endast är verksam sporadiskt och en certifierad mottagare begränsas till att gälla en viss kvantitet punktskattepliktiga produkter, en enda mottagare eller avsändare och en viss tidpunkt. 

I artikel 36 i direktivet föreskrivs det om ett elektroniskt förenklat administrativt dokument som ersätter det nuvarande förenklade ledsagardokumentet i pappersform. Bestämmelserna i artikeln motsvarar till sitt innehåll bestämmelserna om elektroniska administrativa dokument som används vid flyttningar under ett uppskovsförfarande. I artikeln föreskrivs det om att tilldela en unik förenklad administrativ referenskod som ska vara tillgänglig under hela flyttningen. I artikel 36.5 finns särskilda bestämmelser om möjligheten att ändra destinationen under en flyttning. I artikel 37 i direktivet föreskrivs det, på samma sätt som i fråga om uppskovsförfarandet, att mottagningsrapporten ska användas som bevis på att flyttningen har avslutats på behörigt sätt. Enligt artikeln kan en punktskatt som betalats i avsändarmedlemsstaten återbetalas eller efterges på basis av mottagningsrapporten. 

I artiklarna 38–40 i direktivet föreskrivs det i överensstämmelse med de bestämmelser som tillämpas under ett uppskovsförfarande om förfarandena när det datoriserade systemet inte används i avsändar- eller destinationsmedlemsstaten samt om förenklade förfaranden. I direktivet beaktas de osäkerhetsfaktorer som hänför sig till elektroniska system och därför har i direktivet tagits in bestämmelser om ett system som ersätter det datoriserade systemet. Huvudregeln är att om ett elektroniskt administrativt dokument inte kan sändas, ska det utarbetas ett pappersdokument som innehåller motsvarande uppgifter och som ska bifogas transporten. 

2.2.3  Övriga ändringar

Dessutom har vissa ändringar gjorts i direktivet som förtydligar nuläget och som både stärker en enhetlig tillämpning mellan medlemsstaterna i vissa situationer och förenklar bestämmelserna i dessa avseenden. Ändringarna är tvingande. 

Under transport av både produkter som flyttas under ett uppskovsförfarande och produkter som frisläppts för konsumtion sker en del naturlig förlust, t.ex. på grund av avdunstning. Hur man mäter den naturliga förlusten, dvs. den partiella förlusten på grund av produktens beskaffenhet, varierar mellan medlemsstaterna. Naturlig förlust under flyttningar måste hanteras på ett enhetligt sätt i medlemsstaterna. Därför föreskrivs det i artiklarna 6 och 45 i direktivet om införande av gemensamma gränsvärden för fastställande av en gräns för den så kallade naturliga förlusten. Om gränsvärdena inte överskrids kan man anse att det inte har förekommit någon oegentlighet och att skattetröskeln inte överskrids. I direktivet ges kommissionen befogenhet att anta akter i syfte att fastställa gemensamma gränsvärden. 

I artikel 12 i direktivet föreskrivs det om innehållet i intyget om undantag. Intyget ska användas vid flyttning av punktskattepliktiga produkter under ett uppskovsförfarande till mottagare som avses i artikel 11, såsom diplomater och internationella organisationer. Artikeln har preciserats i fråga om de uppgifter som ska ingå i intyget och samtidigt ges kommissionen befogenhet att anta akter i fråga om formatet på intyget om undantag i syfte att harmonisera behandlingen av intyget i medlemsstaterna. Enligt artikel 12.2 får medlemsstaterna använda intyget om undantag också inom andra områden av indirekt beskattning. 

I direktivets artikel 17, som gäller säkerheter, föreskrivs det att man vid flyttning av energiprodukter via fasta rörledningar i princip inte längre ska kräva säkerhet, vilket gör det lättare att hantera flyttningar av energiprodukter. Flyttning via gasledningar innebär en mycket låg skatterisk. 

2.2.4  Kommissionens delegerade akter och genomförandeakter

I direktivet ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter och genomförandeakter i vissa frågor där det har ansetts att medlemsstaternas nuvarande praxis varierar så att enhetliga villkor och tillämpning vid flyttning av produkter inte kan säkerställas.  

För att säkerställa att det datoriserade systemet fungerar på ett enhetligt sätt i medlemsstaterna och för att de dokument som krävs i samband med flyttning ska vara begripliga för alla har kommissionen getts befogenhet att anta akter om strukturen och innehållet i de elektroniska administrativa dokument som ska sändas och i de reservdokument som ska ersätta dem. Kommissionen får också anta delegerade akter om gemensamma gränsvärden för naturlig förlust för att säkerställa en enhetlig behandling av partiell förlust vid flyttning av produkter i medlemsstaterna och om formatet på ovannämnda intyg om undantag. 

Kommissionen bereder som bäst genomförandeakter och delegerade förordningar. Kommissionens förordning (EG) nr 684/2009 (EMCS-förordningen) om genomförande av rådets direktiv 2008/118/EG vad gäller datoriserade förfaranden för flyttning av punktskattepliktiga varor under punktskatteuppskov samt kommissionens förordning (EG) nr 3649/92 (SAAD-förordningen, Simplified Administrative Accompanying Document) om förenklade ledsagardokument vid flyttning inom gemenskapen av punktskattepliktiga varor som redan har frisläppts för konsumtion i den avsändande medlemsstaten ska ersättas genom genomförandeakter och delegerade akter. Också kommissionens förordning (EG) nr 31/96 om ett intyg om befrielse från punktskatt ska ersättas med en genomförandeakt i punktskattedirektivet. I kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 612/2013 om driften av registren över ekonomiska aktörer och skatteupplag, driftsstatistik och rapportering enligt rådets förordning (EU) nr 389/2012 om administrativt samarbete i fråga om punktskatter görs det ändringar när det gäller SEED-registret. Dessutom ändras kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/323 om fastställande av närmare bestämmelser om samarbete och informationsutbyte mellan medlemsstaterna om varor med punktskatteuppskov enligt rådets förordning (EU) nr 389/2012 när det gäller meddelanden om administrativt samarbete. 

En delegerad akt ska träda i kraft om rådet inte har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs rådet, eller om rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att det inte kommer att invända. 

2.2.5  Övergångsbestämmelser och nationellt genomförande

I artikel 54 i direktivet föreskrivs det om övergångsbestämmelserna. Med stöd av artikeln möjliggörs en tillräcklig tid för att göra förfarandena elektroniska för flyttning av produkter som frisläppts för konsumtion. Således kan bestämmelserna i artiklarna 33, 34 och 35 i det tidigare punktskattedirektivet 2008/118/EG tillämpas fram till den 31 december 2023. På samma sätt kan de underrättelser som avses i artikel 21.5 i punktskattedirektivet om att produkterna inte längre förs ut ur unionens tullområde göras på något annat sätt än genom det datoriserade systemet fram till den 13 februari 2024. 

Med stöd av artikel 55 i punktskattedirektivet ska medlemsstaterna nationellt genomföra artiklarna 2, 3, 6, 12, 16, 17, 19–22, 25–29, 33–46, 54, 55 och 57 senast den 31 december 2021. Artiklarna innehåller innehållsmässiga ändringar i det gällande direktivet. Direktivet ska tillämpas från och med den 13 februari 2023. 

2.3  Beslut om datorisering och ändringar i förordningen om administrativt samarbete

Utvidgningen av det datoriserade systemet har också krävt en förnyelse av datoriseringsbeslutet. Dessutom måste förordningen om administrativt samarbete ändras i fråga om den elektroniska databasen. När flyttningen av produkter som frisläppts för konsumtion i fortsättningen sker inom ramen för det datoriserade systemet har det elektroniska registret över punktskatteskyldiga utvidgats till att gälla de aktörer som sänder och mottar produkter som frisläppts för konsumtion mellan medlemsländerna. Uppgifter om nya typer av aktörer ska registreras både i det nationella registret och i det register som förs av kommissionen. Det föreslås att både flyttningen av produkter och utbytet av information mellan medlemsstaternas myndigheter i fortsättningen ska ske inom ramen för det datoriserade systemet. 

Datoriseringsbeslutet och ändringarna i förordningen är direkt tillämpliga. De medför inga ändringar i lagstiftningen, utan endast systemändringar. 

Nuläge och bedömning av nuläget

3.1  Punktskattelagen

Punktskattedirektivet har genomförts i Finland genom punktskattelagen (182/2010). I punktskattelagen bestäms om det förfarande som ska iakttas vid punktbeskattning, skattskyldighet, skattefrihet och övervakning. Materiella bestämmelser om punktskatter finns i huvudsak i de produktspecifika punktskattelagarna, vilka också innehåller bestämmelser om förfarandena för de enskilda skatteslagen. 

I EU tas harmoniserade punktskatter ut på flytande bränslen, elström, naturgas, stenkol, alkohol och alkoholdrycker samt på tobaksprodukter. Bestämmelser om grunderna för hur skatten bestäms, minimiskattenivåerna och skattefrihet i fråga om de harmoniserade skatterna finns i de direktiv som gäller respektive skatteslag. Punktskattedirektivet gör det möjligt att under vissa förutsättningar nationellt påföra punktskatt även på andra produkter. I Finland tas punktskatt ut nationellt på läskedrycker, dryckesförpackningar, tallolja, torv, cigarrettpapper och vätska för elektroniska cigarretter. 

Utgångspunkten för punktbeskattningen är territorialprincipen, enligt vilken varje medlemsstat i Europeiska unionen beskattar konsumtion som äger rum på dess område. Punktskattepliktiga produkter kan tillverkas, bearbetas, förvaras och flyttas skattefritt inom ramen för ett uppskovsförfarande. Syftet med förfarandet är att underlätta den fria rörligheten för varor mellan medlemsstaterna innan de frisläpps för konsumtion. Eftersom produkter kan flyttas skattefritt under ett uppskovsförfarande krävs det övervakning för att trygga skatteinkomsterna. 

Åland hör inte till EU:s skatteområde. Bestämmelser om de undantag som beror på skattegränsen mellan Åland och övriga Finland finns i lagen om undantag för landskapet Åland i fråga om mervärdesskatte- och accislagstiftningen (1266/1996). Med undantag av skattegränsen tillämpas i Åland samma skattegrunder och samma punktskattesystem som i övriga Finland. 

Skatteförvaltningen svarar för verkställande av punktbeskattning, allmän skattekontroll och andra myndighetsuppgifter i anslutning till punktbeskattningen. Tullen tar dock i vissa fall som gäller import ut punktskatt genom ett förtullningsbeslut och i enlighet med procedurbestämmelserna om tullförfarande. I dessa fall tillämpas tullagstiftningen även på ändringssökande. Bestämmelser om tullförfaranden finns i tullkodexen och i den kompletterande nationella tullagen (304/2016). De materiella grunderna för påförandet av punktskatt ska emellertid bestämmas enligt punktskattelagstiftningen. I praktiken tas punktskatt ut i samband med förtullningen främst på små försändelser från länder utanför EU och produkter som resenärer har med sig från länder utanför EU och för vilka punktskatt ska tas ut. Tullen har också till uppgift att utöva tillsyn över all punktbeskattning, vilket omfattar bl.a. tillsynen över resandeinförseln. Tullen svarar även för brottsutredning i samband med punktbeskattningen. 

Beskattnings- och skatteuppbördsförfarandena samt systemen för sökande av ändring och påföljdssystemen i fråga om punktbeskattningen och bilbeskattningen harmoniserades vid ingången av 2021 med de förfaranden som gäller de andra skatter som Skatteförvaltningen tar ut. Syftet var att förenkla och förtydliga skattelagstiftningen och därigenom lätta på de skattskyldigas regleringsbörda och effektivisera Skatteförvaltningens verksamhet. Syftet var dessutom att göra det möjligt att ta i bruk Skatteförvaltningens nya datasystem också inom punktbeskattningen och bilbeskattningen, med avsikt att uppnå besparingar i kostnaderna för datasystemen på längre sikt. Samtidigt ändrades punktskatterna till skatter som betalas på eget initiativ. Skatteförvaltningen verkställer inte längre punktbeskattningen på basis av den skattskyldiges deklaration, utan den skattskyldige ska uppge det skattebelopp som ska betalas för skatteperioden och betala det utan Skatteförvaltningens beslut. 

I punktskattelagen ingår också bestämmelser om register. Det är fråga om register som huvudsakligen innehåller uppgifter om företag. Registren kan dock också innehålla uppgifter om fysiska personer. I ovannämnda projekt granskades bestämmelserna också med tanke på skyddet av personuppgifter och bestämmelserna uppdaterades i enlighet med lagstiftningen om behandling av personuppgifter. 

3.2  Flyttning av harmoniserade punktskattepliktiga produkter under ett uppskovsförfarande

Övervakningen av flyttningar av harmoniserade punktskattepliktiga produkter mellan medlemsstaterna har gjorts elektronisk. Ett datoriserat system ska för närvarande användas vid flyttning av harmoniserade punktskattepliktiga produkter som flyttas tillfälligt utan skatt, dvs. under ett uppskovsförfarande. Under ett uppskovsförfarande kan produkter flyttas mellan bemyndigade aktörer mellan medlemsstaterna, till mottagaren efter import eller för export till länder utanför gemenskapen. I Finland räknas godkända upplagshavare, registrerade mottagare och registrerade avsändare som tillståndshavare. Dessutom kan en tillfälligt registrerad mottagare ta emot ett visst parti produkter från en avsändare under ett uppskovsförfarande. 

Medlemsstaterna ska med stöd av förordningen om administrativt samarbete föra ett nationellt register över ekonomiska aktörer och skatteupplag. I Finland heter registret FINSEED. Uppgifterna i det nationella registret om aktörer som flyttar harmoniserade punktskattepliktiga produkter utbyts automatiskt via det centrala SEED-registret (System for Exchange of Excise Data) som förs av kommissionen. Det unika numret för systemet för utbyte av punktskatteuppgifter, känt som SEED-nummer, tilldelas de ekonomiska aktörer som har tillstånd eller är registrerade att utföra punktskattepliktiga åtgärder. 

Vid flyttning av produkter ska det elektroniska administrativa dokumentet användas. Avsändande godkända upplagshavare och registrerade avsändare ska lämna in det elektroniska administrativa dokumentet till Skatteförvaltningen med hjälp av det datoriserade systemet. Skatteförvaltningen kontrollerar elektroniskt i SEED-registret att avsändarens och mottagarens punktskattenummer är giltigt. Om uppgifterna i det elektroniska administrativa dokumentet inte är giltiga, ska Skatteförvaltningen utan dröjsmål underrätta avsändaren om det. Om uppgifterna är giltiga ska Skatteförvaltningen ge dokumentet en unik administrativ referenskod och underrätta avsändaren om denna. Därefter ska Skatteförvaltningen sända det elektroniska administrativa dokumentet till de behöriga myndigheterna i destinationsmedlemsstaten eller direkt till mottagaren, om mottagaren är etablerad i Finland. Till transporten ska fogas en pappersutskrift av det elektroniska administrativa dokumentet eller något annat kommersiellt dokument som tydligt anger en unik administrativ referenskod. Detta dokument ska på begäran kunna läggas fram för myndigheterna under hela den tid då flyttningen sker under ett uppskovsförfarande. 

I Finland ställer en godkänd upplagshavare i samband med beviljandet av tillstånd en säkerhet som täcker både förvaring och skattefria flyttningar. Motsvarande säkerhet ställs också av en registrerad avsändare och en registrerad mottagare för flyttningarna. Säkerheten ska vara giltig i hela unionen. 

3.3  Flyttning av harmoniserade punktskattepliktiga produkter som frisläppts för konsumtion i kommersiellt syfte

Vid flyttning av harmoniserade punktskattepliktiga produkter som frisläppts för konsumtion används för närvarande ett ledsagardokument i pappersform, nedan SAAD-förfarandet. En utvidgning av det datoriserade systemet till att omfatta dessa flyttningar kommer att förbättra övervakningen och säkerställa att den inre marknaden är välfungerande. I fortsättningen ska avsändare och mottagare av produkter som frisläppts för konsumtion registreras i SEED-registret som förs av kommissionen. I Finland görs registreringarna i ett register som förs av Skatteförvaltningen. De s.k. FINSEED-uppgifterna som ingår i Skatteförvaltningens register är en del av SEED-registret. Avsändaren och mottagaren ska registreras antingen permanent eller tillfälligt. 

Avsändaren behöver för närvarande inte registrera sig eller ställa säkerhet när varor som frisläppts för konsumtion sänds till en annan medlemsstat. I fortsättningen ska avsändaren registrera sig antingen tillfälligt eller permanent. Registreringen är inte heller i fortsättningen förenad med någon säkerhet. För närvarande kan alla aktörer använda SAAD-förfarandet utan begränsningar vid flyttning av skattepliktiga produkter till en annan medlemsstat. Även i fortsättningen kan aktörerna skicka produkter utan begränsningar efter att ha registrerat sig hos Skatteförvaltningen. När en finländsk avsändare numera sänder produkter med SAAD-förfarandet till en annan medlemsstat lämnar avsändaren inte uppgifter om flyttningen till Skatteförvaltningen. I fortsättningen får Skatteförvaltningen uppgifter om försändelserna ur det datoriserade systemet. 

Mottagaren av de produkter som frisläppts för konsumtion lämnar för närvarande en anmälan om de produkter som ska tas emot och ställer säkerhet för dem innan produkterna avsänds. Anmälningarna lämnas och säkerhet ställs separat för varje flyttning. Det föreslås att en förhandsanmälan från mottagaren i fortsättningen ska ersättas med en tillfällig registrering. Säkerheten ska ställas på samma sätt som för närvarande. Också i fortsättningen har alla företag möjlighet att vara mottagare. Mottagaren kan dock till skillnad från nuläget registreras som permanent mottagare, förutsatt att verksamheten är regelbunden. Det föreslås att registreringen av tillfälliga aktörer ska begränsas till att gälla tillfälligt. Dessutom ska mottagaren, efter att ha tagit emot produkterna, numera fylla i den andra och tredje delen av ledsagardokumentet i pappersform som gäller mottagandet samt returnera den tredje delen till avsändaren. I fortsättningen ska mottagaren lämna uppgifter om mottagandet av produkterna i det datoriserade systemet. 

De nya registreringarna ska göras i det register som avses i punktskattelagen, dvs. i det register som förutsätts i förordningen om administrativt samarbete. I punktskattelagen ska utöver tillståndshavare och skatteupplag också beaktas de avsändare och mottagare som antecknats i registret för flyttning av produkter som frisläppts för konsumtion. 

Utöver permanenta punktskattetillstånd antecknas också tillfälligt registrerade mottagare som är verksamma inom ramen för ett uppskovsförfarande i Skatteförvaltningens register. Rätten att verka som tillfälligt registrerad mottagare gäller endast en viss försändelse. Det föreslås att i registret antecknas aktörer som är permanent registrerade för flyttning av produkter som frisläppts för konsumtion samt aktörer som är tillfälligt införda i registret. På permanenta registreringar tillämpas enligt förslaget 5 kap. om registrering i punktskattelagen. Med registrering avses fortfarande inte en registeranteckning som gäller en tillfälligt registrerad mottagare och inte heller en registeranteckning som gäller en tillfälligt certifierad avsändare eller en tillfälligt certifierad mottagare. 

På basis av den information som samlats in utifrån punktskattedeklarationerna har cirka 300 företag i Finland år 2020 tagit emot produkter från en annan medlemsstat inom ramen för SAAD-förfarandet. År 2019 har det funnits cirka 200 företag som tagit emot produkter. I genomsnitt har företagen tagit emot några försändelser under året. Det största antalet mottaganden i ett enskilt företag har varit något under 100 per år. Endast cirka tio företag har fått över tio mottaganden per år. Totalt har antalet mottaganden varit cirka 600 år 2020. År 2019 var antalet mottaganden cirka 500. 

Det finns inga uppgifter att tillgå om försändelser av produkter från Finland till andra medlemsstater, eftersom inga skattedeklarationer lämnas om försändelserna i Finland. Antalet avsändare kan dock uppskattas med hjälp av uppgifter som fåtts via ansökningar om återbetalning av punktskatt. Antalet avsändare verkar vara litet. Utgående från uppgifter om ansökningar om återbetalning har under 2020 och 2019 färre än 10 företag skickat produkter från Finland till en annan medlemsstat. 

Det finns inga statistiska uppgifter tillgängliga om vissa produkter som inte omfattas av skatten och för vilkas flyttningar SAAD-förfarandet används. Sådana produkter är t.ex. vissa flytande bränslen som frisläppts för konsumtion och som inte används som motor- eller uppvärmningsbränsle. Dessa flytande bränslen flyttas ändå huvudsakligen under ett uppskovsförfarande. 

Förslagen och deras konsekvenser

4.1  De viktigaste förslagen

4.1.1  Allmänt

I punktskattelagen föreslås de ändringar som är nödvändiga för genomförandet av punktskattedirektivet. Vissa ändringar av direktivet har främst syftat till att förtydliga och stärka de nuvarande förfarandenas funktion och inte till att ändra dem. Ändringarna preciserar således i stor utsträckning de nuvarande bestämmelserna och orsakar inte heller några systemändringar till dessa delar. Vissa ändringar i direktivet som gäller samordningen av bestämmelserna med tullagstiftningen har dessutom redan satts i kraft nationellt genom lagen om ändring av punktskattelagen (766/2020). 

Vidare föreslogs det ändringar i definitionerna i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (768/2016). De ändringar i förordningen om administrativt samarbete som hänför sig till punktskattedirektivet samt beslutet om datorisering förutsätter inga ändringar i lagstiftningen. 

4.1.2  Samordning med tullagstiftningen

I punktskattelagen görs på motsvarande sätt som i punktskattedirektivet en anpassning på basis av de redan tidigare ändrade bestämmelserna i tullkodexen samt behövliga preciseringar i situationer där både punktskattelagstiftningen och tullagstiftningen tillämpas. Ändringarna är till stor del tvingande för medlemsstaterna. 

Genom lag 766/2020 infördes i punktskattelagen benämningen tullkodex som används i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 952/2013. Samtidigt slopades i lagen begreppen suspensivt tullförfarande och suspensivt tullarrangemang, som man hade frångått i tullkodexen. I sådana situationer uppbärs punktskatten med iakttagande av förfarandena i tullagstiftningen och till den del tullagstiftningen tillämpas i dessa situationer har Tullen beskattningsbehörighet. Uppskovsförfarande definieras redan i den nuvarande punktskattelagen så att de produkter som inte har tullstatus som unionsvaror på det sätt som avses i bestämmelserna i tullkodexen har uteslutits från förfarandet. Till dessa delar förutsätter ändringarna i punktskattedirektivet således inga ändringar i punktskattelagen. 

Till punktskattelagen fogas en definition som motsvarar punktskattedirektivet och som gäller otillåten införsel av produkter. I direktivet definieras import som övergång till fri omsättning enligt tullagen. Införsel gäller i vidare bemärkelse åtgärder som hänför sig till tullförfaranden som föregår övergången till fri omsättning. Likaså har punktskattelagen preciserats så att som frisläppande för konsumtion också betraktas otillåten införsel av punktskattepliktiga produkter till unionens territorium. 

I punktskattelagen ska det föreskrivas att harmoniserade och nationella punktskattepliktiga produkter under ett uppskovsförfarande får flyttas från ett skatteupplag till ett utförseltullkontor som avses i tullagstiftningen och som samtidigt är avgångstullkontor vid förfarandet för extern transitering. Detta innebär samtidigt att flyttningen under ett uppskovsförfarande upphör när produkterna hänförs till förfarandet för extern transitering. När flyttningen har avslutats ska en bekräftelse ges till Skatteförvaltningen. Vid flyttning av produkter är en ändring av destinationsorten också möjlig när destinationen är avgångstullkontor vid förfarandet för extern transitering. Ändringen av bestämmelseorten bör anmälas till de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten med hjälp av det datoriserade systemet. 

När det gäller import skulle de befintliga bestämmelserna dessutom preciseras i enlighet med direktivet, så att punktskattepliktiga produkter endast kan flyttas från importplatsen under ett uppskovsförfarande om den som lämnar in tulldeklarationen enligt tullagstiftningen har lämnat in punktskattenumret till de behöriga myndigheterna i importmedlemsstaten i enlighet med förordningen om administrativt samarbete. Med punktskattenumret specificeras den registrerade avsändaren och mottagaren av flyttningen. 

Det föreslås att punktskattelagen preciseras i enlighet med direktivet så att om punktskattepliktiga produkter flyttas från Finland till en exportplats och om någon exportdeklaration inte inlämnas i Finland ska Skatteförvaltningen utan dröjsmål vidarebefordra det elektroniska administrativa dokumentet med den unika administrativa referenskoden till de behöriga myndigheterna i exportmedlemsstaten. Med exportmedlemsstat avses den medlemsstat där exportdeklarationen ska lämnas in. Exportdeklarationen ska göras till det behöriga verksamhetsställe där exportören är etablerad eller där produkterna förpackas eller lastas för export. När en exportdeklaration inte lämnas i Finland och exportmedlemsstaten således är en annan medlemsstat kan det i den nationella lagstiftningen inte föreskrivas bestämmelser som förpliktar de behöriga myndigheterna i denna exportmedlemsstat. 

I Finland har man redan infört en koppling mellan export- och importsystemen och det datoriserade systemet genom att lägga till den administrativa referenskoden för det datoriserade systemet (ARC, Administrative Reference Code) i export- och importdeklarationerna. Till denna del medför preciseringarna av den administrativa referenskoden i punktskattelagen inga systemändringar för Skatteförvaltningen eller Tullen. 

Dessutom ska bestämmelserna i punktskattelagen i fråga om export preciseras så att om produkter som har sänts från en annan medlemsstat har flyttats till en exportplats i Finland och exportdeklarationen görs i Finland ska Skatteförvaltningen granska uppgifterna och skicka exportrapporten till de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten. Skatteförvaltningen ska underrätta de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten om produkterna inte längre exporteras från unionen. De behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten ska meddela avsändaren om detta utan dröjsmål. Efter att ha fått anmälan ska avsändaren antingen återkalla det elektroniska administrativa dokumentet eller ändra produkternas destinationsort. Den preciserande bestämmelsen i direktivet om att exportrapporten ska upprättas på basis av de uppgifter som fåtts från utförseltullkontoret, som samtidigt är avgångstullkontor vid förfarandet för extern transitering, ingår redan i den nuvarande paragrafen om exportrapport i punktskattelagen. 

I punktskattelagen föreskrivs det att vid flyttning av energiprodukter till sjöss eller på inre vattenvägar kan destinationen lämnas öppen och senare kompletteras i det datoriserade systemet. Det här ska förbli oförändrat. Lagen preciseras så att om avsikten är att produkterna ska föras ut ur unionen när det elektroniska administrativa dokumentet upprättas, ska förfarandet inte tillämpas. 

I enlighet med direktivet ska det i punktskattelagen införas ett tillägg om ett system som ersätter det datoriserade systemet. Om produkterna flyttas till en plats där de lämnar unionens territorium eller hänförs till förfarandet för extern transitering och det datoriserade systemet inte är tillgängligt ska produkterna åtföljas av ett pappersdokument som innehåller samma uppgifter som det elektroniska administrativa dokumentet. I punktskattelagen föreskrivs redan nu att det ersättande pappersdokumentet ska innehålla samma uppgifter som exportrapporten, med en försäkran om att flyttningen har avslutats. Om någon exportdeklaration inte inlämnas i Finland ska den som lämnar in exportdeklarationen sända en kopia av reservdokumentet till de behöriga myndigheterna i exportmedlemsstaten. 

I punktskattelagen föreskrivs det redan nu att om det är fråga om produkter som exporteras utanför unionen kan det styrkas att produkterna har lämnat unionens territorium genom en påskrift från de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där utförseltullkontoret är beläget. Ett dokument som lämnas av mottagaren och innehåller samma uppgifter som mottagningsrapporten eller exportrapporten ska utgöra tillfredsställande bevis. Det finns således inte något behov av att i lagen göra sådana ändringar med samma innehåll som ingår i direktivet. 

4.1.3  Utvidgning av användningen av det datoriserade systemet

I propositionen föreslås det att punktskattelagen ändras så att punktskattepliktiga produkter som frisläppts för konsumtion kan flyttas i kommersiellt syfte inom unionen med hjälp av ett datoriserat system. De föreslagna ändringarna är i stor utsträckning förenliga med bestämmelserna om flyttning av punktskattepliktiga produkter inom ramen för ett uppskovsförfarande. 

I lagen definieras i enlighet med direktivet fyra nya typer av aktörer som med hjälp av det datoriserade systemet har rätt att avsända eller motta produkter som redan frisläppts för konsumtion i kommersiellt syfte. I stället för termerna luotettavaksi tunnustettu lähettäjä och luotettavaksi tunnustettu vastaanottaja som används i den finska versionen av direktivet föreslås att i lagen används termerna varmistettu lähettäjä och varmistettu vastaanottaja

De uttrycker bättre att det är fråga om registrering och att den inte är förenad med någon bedömning av tillförlitligheten. 

Registreringen av nya aktörer förutsätter att bestämmelserna som gäller register för punktbeskattning och registreringsanmälan ändras. Dessutom ska aktörer som sporadiskt flyttar produkter som frisläppts för konsumtion antecknas i registret på motsvarande sätt som tillfälligt registrerade mottagare som är verksamma inom ramen för ett uppskovsförfarande. 

Lagen föreslås bli ändrad i fråga om de procedurbestämmelser som ska iakttas vid flyttning av sådana punktskattepliktiga produkter som har frisläppts för konsumtion i en medlemsstats territorium och som flyttas till en annan medlemsstats territorium för att där överlåtas eller användas i kommersiellt syfte. I systemet ska produkter endast kunna flyttas mellan certifierade avsändare, tillfälligt certifierade avsändare, certifierade mottagare och tillfälligt certifierade mottagare. I lagen föreslås bestämmelser om påbörjande och avslutande av flyttning av produkter i enlighet med direktivet. 

I propositionen föreslås det vidare att en certifierad mottagare och en tillfälligt certifierad mottagare är skattskyldiga för de produkter som de tagit emot i Finland. Om någon av parterna i flyttningen inte har registrerat sig är det fråga om en oegentlighet där alla som deltagit i flyttningen solidariskt ansvarar för punktskatterna. För försummelse vid flyttningsförfarande eller permanent eller tillfällig registrering kan också en försummelseavgift påföras.  

Registrering av en certifierad mottagare förutsätter utöver regelbunden verksamhet också att en permanent säkerhet ställs. Skatteförvaltningen ska fastställa säkerhetens belopp och fatta beslut om registrering.  

Även om det i direktivet föreskrivs att innehavare av punktskattetillstånd, dvs. godkända upplagshavare, registrerade mottagare och registrerade avsändare, endast behöver göra en anmälan för att registrera sig som certifierad avsändare eller certifierad mottagare, behövs det dock egna registernummer för olika typer av aktörer i registret. Detta innebär att också innehavare av punktskattetillstånd i praktiken ska registreras permanent i registret på samma sätt som andra aktörer. När det gäller mottagande av produkter bör också innehavare av punktskattetillstånd ställa säkerhet för flyttning av produkter som frisläppts för konsumtion i samband med registreringen. 

Enligt propositionen ska en tillfälligt certifierad avsändare eller en tillfälligt certifierad mottagare få sända eller motta en viss försändelse. Den tillfälligt certifierade mottagaren ska, innan transporten av produkterna påbörjas, till Skatteförvaltningen anmäla de produkter som avsänds från den andra medlemsstaten till Finland och ställa säkerhet för betalning av punktskatterna. En registrering av en certifierad avsändare eller tillfälligt certifierad avsändare är inte förenad med ställande av säkerhet. Registreringen av en tillfälligt certifierad avsändare är en ny typ av registrering som saknar motsvarighet inom uppskovsförfarandet. Registreringen ska göras när en aktör sporadiskt skickar produkter till en annan medlemsstat. 

Bestämmelser om ett elektroniskt förenklat administrativt dokument som ersätter det nuvarande förenklade ledsagardokumentet i pappersform ska utfärdas i enlighet med direktivet. Bestämmelserna motsvarar bestämmelserna om det elektroniska administrativa dokument som tillämpas i ett uppskovsförfarande. I punktskattelagen tas det in en bestämmelse om möjligheten att ändra destinationsorten med stöd av direktivet. Likaså ska det i lagen tas in bestämmelser om mottagningsrapporten och förutsättningarna för den. I lagen föreslås också bestämmelser om ersättningsrutiner och reservdokument när det datoriserade systemet inte är tillgängligt. Bestämmelserna motsvarar i stor utsträckning de bestämmelser som tillämpas på de ersättningsrutiner som tillämpas under ett uppskovsförfarande. Bestämmelserna ska inte tillämpas i exportsituationer. Huvudregeln är att om ett elektroniskt administrativt dokument inte kan sändas, ska det utarbetas ett pappersdokument som innehåller motsvarande uppgifter och som ska bifogas transporten. Dessutom ska det på motsvarande sätt som i de bestämmelser som tillämpas under ett uppskovsförfarande i stor utsträckning föreskrivas om alternativa bevis vid mottagande av produkter. 

Vidare ska bestämmelserna om förenklade förfaranden uppdateras i enlighet med direktivet. Till punktskattelagen fogas också en bestämmelse om flyttning av produkter som frisläppts för konsumtion inom finskt territorium via en annan medlemsstats territorium. Vid sådana flyttningar ska det elektroniska förenklade administrativa dokumentet användas. 

4.1.4  Övriga ändringar som föreslås i punktskattelagen

Till punktskattelagen fogas en bestämmelse om användning av ett gemensamt gränsvärde för en partiell förlust av harmoniserade punktskattepliktiga produkter som skett på grund av produkternas beskaffenhet och som har ägt rum vid flyttning av produkter som frisläppts för konsumtion under ett uppskovsförfarande. Kommissionen antar delegerade akter om gemensamma gränsvärden för produkter. Om inga gemensamma gränsvärden har fastställts eller om det är fråga om andra än harmoniserade punktskattepliktiga produkter ska nationella förfaranden tillämpas. Vidare ska det föreskrivas om att säkerhet inte kan krävas när energiprodukter flyttas längs fasta rör. Det föreslås att bestämmelserna preciseras då det gäller intyg om undantag. Också för närvarande används samma intyg om undantag vid mervärdes- och punktbeskattningen, varför den bestämmelse i punktskattedirektivet som är beroende av prövning inte medför någon ändring i frågan. 

4.1.5  Övriga förslag

I lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ föreslås en precisering genom att en certifierad mottagare fogas till definitionen av regelbundet skattskyldiga. Skattskyldigheten för en certifierad mottagare och en tillfälligt certifierad mottagare ska basera sig på punktskattelagen. Skattedeklarationen ska lämnas för mottagna produkter på det sätt som föreskrivs i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ. En tillfälligt certifierad mottagare ska vara sporadiskt skattskyldig, som redan nu definieras i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ. Till den lagen fogas dessutom vissa hänvisningar till punktskattelagen som föranleds av de ändringar som föreslås i denna lag. 

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

4.2.1  Konsekvenser för den offentliga ekonomin

Den största delen av flyttningen av punktskattepliktiga varor mellan medlemsstaterna, både kvantitativt och värdemässigt, gäller ännu icke beskattade produkter som omfattas av de tillstånds-, registrerings- och garantisystem och det datoriserade system som är nödvändiga inom ramen för ett uppskovsförfarande. Att utvidga motsvarande förfaranden till att omfatta flyttning av redan beskattade produkter skulle minska möjligheterna till missbruk och därmed förbättra kampen mot bedrägerier i samband med punktskatter. Detsamma gäller de föreslagna ändringarna för att bättre samordna de förfaranden som har att göra med övervakning av tull och punktskatt vid import och export av produkter. Ändringarna kan också bidra till att förebygga missbruk. Att exakt bedöma förändringarnas statsekonomiska konsekvenser är ändå svårt. 

Det blir snabbare att få skatteåterbäring för produkter som redan beskattats i Finland efter det att produkterna har tagits emot i en annan medlemsstat. Tills vidare har sådana flyttningar genomförts i liten utsträckning, så ändringen bedöms inte ha någon nämnvärd inverkan på statsfinanserna. 

4.2.2  Konsekvenser för de skattskyldiga

Att skicka och ta emot redan beskattade produkter i kommersiellt syfte mellan medlemsstaterna skulle i framtiden kräva registrering och användning av ett datoriserat system. Registreringsskyldigheten ökar i någon mån den administrativa bördan för de skattskyldiga. Övergången till det nya förfarandet och användningen av systemet kan kräva ändringar i företagets interna verksamhetsprocesser och informationssystem, vilket medför kostnader av engångsnatur. Också intern information och utbildning binder de skattskyldigas resurser i början. 

Mottagaren av produkter som frisläppts för konsumtion är för närvarande inte skyldig att registrera sig för att använda ett flyttningsförfarande för flyttning av produkterna. Å andra sidan ska mottagarna redan nu anmäla de produkter som avsänds och ställa en säkerhet av engångsnatur. Registreringen som tillfälligt certifierad mottagare ökar således i praktiken inte den skattskyldiges arbetsmängd.  

Enligt propositionen ska den som bedriver regelbunden verksamhet ha möjlighet att registrera sig permanent, vilket minskar det arbete som medförs för mottagaren, när mottagaren inte på förhand behöver anmäla mottagandet av produkterna innan flyttningen inleds. Eftersom den skattskyldige om han eller hon så önskar också kan vara en tillfälligt certifierad mottagare och därmed kunde bedriva sin verksamhet utan permanent registrering har kravet på permanent säkerhet i anslutning till permanent registrering ingen betydande inverkan på den skattskyldiges verksamhet. 

Avsändarna har tidigare upprättat en pappersblankett som har följt med flyttningen. Övergången till elektroniskt förfarande bedöms minska den administrativa börda som flyttningsförfarandet medför för avsändaren. För vissa avsändare kan den nya registreringsskyldigheten och skyldigheten att använda det datoriserade systemet ändå i någon mån öka företagets arbetsbörda och i någon mån medföra extra kostnader, särskilt i inledningsskedet. Dessutom lindras den administrativa börda som flyttningsförfarandet medför för mottagaren när man övergår från pappersblanketter till elektroniskt förfarande. Mottagaren ska i fortsättningen lämna avsändaren uppgifter om mottagandet av produkterna med hjälp av det datoriserade systemet. 

I och med registreringen och användningen av det datoriserade systemet kan avsändaren i fortsättningen beviljas återbetalning av punktskatt som betalats på produkterna i Finland redan på grund av att produkterna har anmälts som mottagna i det datoriserade systemet i destinationsmedlemsstaten. För närvarande ska avsändaren vid ansökan om återbetalning förutom att använda SAAD-blanketten också visa att skatten betalas i destinationsmedlemsstaten. Registreringen av avsändaren ska göra det möjligt att ansöka om återbetalning i ett tidigare skede än för närvarande, det medför mindre arbete för avsändaren än tidigare och minskar den skattskyldiges kostnader för ansökan om återbetalning. En förenkling av förfarandet skulle också påskynda behandlingen av ärenden inom Skatteförvaltningen, och ändringen kan därför bedömas försnabba betalningen av återbäring till kunden. 

De ekonomiska konsekvenserna av införandet av ett registreringsförfarande för den skattskyldige bedöms vara små. 

4.2.3  Konsekvenser för myndigheterna

För Skatteförvaltningen medför genomförandet av systemändringarna betydande kostnader av engångsnatur. Den arbetsmängd som upprätthållandet av systemen orsakar ökar i någon mån också permanent. I övrigt beräknas den utvidgade användningen av det datoriserade systemet och de nya registreringar som hänför sig till det inte öka Skatteförvaltningens permanenta arbetsbörda i någon betydande grad. Behovet av resurser för utbildning av Skatteförvaltningens personal, handledning av de skattskyldiga samt information ökar i inledningsskedet när man övergår till det nya förfarandet. Registreringen som avsändare och mottagare och användningen av ett elektroniskt system förutsätter i inledningsskedet utbildning av tjänstemän och kundvägledning. Arbete av engångsnatur orsakas också av utarbetandet av reservförfarandeblanketter. 

Fastställandet av den säkerhet som hänför sig till registreringen av en certifierad mottagare som ska registreras permanent ökar Skatteförvaltningens arbetsbörda endast i liten utsträckning, eftersom registreringen endast görs en gång och för ett litet antal företag. Ett förenklat återbetalningsförfarande minskar myndighetskostnaderna. Registreringen av avsändare och mottagare och automatiseringen av flyttningsförfarandet för flyttning av produkter som frisläppts för konsumtion möjliggör en riskbaserad övervakning av flyttningarna. 

Remissvar

Sammanlagt gavs 11 remissutlåtanden över utkastet till proposition. Remissinstanserna hade i huvudsak inget att yttra och under beredningen hade de tidigare framförda preciseringsförslagen redan beaktats. På basis av de förslag som framförts i vissa utlåtanden har propositionen preciserats och ändrats. Preciseringarna är i stor utsträckning av teknisk natur. 

I ett utlåtande fördes det också fram att det för att bättre uppnå direktivets mål är nödvändigt att göra funktionerna elektroniska, men samtidigt bör man beakta direktivets mål att öka aktörernas administrativa börda så lite som möjligt till följd av ändringarna. Dessutom framfördes det att elektroniska förfaranden inte heller i fortsättningen behövs vid flyttning av produkter inom Finland. I propositionen föreslås inga ändringar i det nuvarande förfarandet till denna del. I utlåtandet betonades också vikten av tydliga och transparenta anvisningar på det praktiska planet för att säkerställa likabehandling av aktörerna. 

Specialmotivering

6.1  Punktskattelagen

5 §. Geografiska definitioner. Paragrafen innehåller geografiska definitioner. I definitionen i 2 punkten görs en ändring av teknisk natur som gäller tredjeterritorium. Ändringen baserar sig på artikel 4.3 i direktivet. 

6 §. Övriga definitioner. Paragrafen innehåller alla andra definitioner som används i lagen utom de geografiska definitionerna. Bestämmelserna motsvarar till största delen de nuvarande, men en definition uppdateras och fem nya definitioner fogas till paragrafen. Till paragrafen fogas nya 20, 21, 22 och 23 punkter som innehåller definitionerna på de aktörer som överför produkter som frisläppts för konsumtion samt en ny 24 punkt som gäller otillåten införsel. Hänvisningen till datoriseringsbeslutet i 9 punkten i paragrafen uppdateras i enlighet med det gällande omarbetade datoriseringsbeslutet (EU) 2020/263. Genom de nya definitionerna och uppdateringen av 9 punkten genomförs delvis definitionerna i artikel 3 i direktivet. Det finns inte något behov av att i den nationella lagen definiera eftergift och återbetalning i enlighet med direktivet, eftersom den nationella lagstiftningen redan nu täcker dem. 

8 §.Frisläppande för konsumtion. I paragrafen föreskrivs det om vad som avses med frisläppande för konsumtion. Paragrafens 4 punkt ska uppdateras så att också otillåten införsel av produkter betraktas som frisläppande för konsumtion. Genom ändringen genomförs artikel 6.3 i direktivet. 

9 §. Produkter som förstörs inom ramen för ett uppskovsförfarande. I paragrafen föreskrivs om varor som fullständigt förstörts eller gått helt förlorade inom ramen för ett uppskovsförfarande. Till paragrafen fogas ett nytt 2 mom. med bestämmelser om gemensamma gränsvärden för partiell förlust på grund av produkternas beskaffenhet. Om förlusten ligger under gränsvärdet är det inte fråga om överlåtelse till konsumtion och skattetröskeln överskrids inte. Gemensamma gränsvärden fastställs av kommissionen i delegerade akter. Vid fastställandet av de gemensamma gränsvärdena ska hänsyn tas bland annat till produkternas beskaffenhet, deras fysiska och kemiska egenskaper, omgivningstemperaturen under flyttning, avståndet för flyttningen eller den tid som ägnades åt flyttningen. Det nuvarande 2 mom. blir 3 mom. och det uppdateras i fråga om partiell förlust. På samma sätt som för närvarande när det gäller att produkter fullständigt förstörts och oåterkalleligen gått förlorade, ska partiell förlust påvisas och på ett godtagbart sätt bevisas på ett sätt som den behöriga myndigheten kan godkänna i den medlemsstat där det konstaterats att produkterna helt eller delvis förstörts eller gått förlorade. Genom ändringarna genomförs artikel 6.7–6.10 i direktivet. 

18 §. Befrielse från punktskatt. I 1 mom. föreskrivs om de aktörer som är berättigade till befrielse från punktskatt när vissa villkor uppfylls och vissa förfaranden tillämpas. I 3 mom. föreskrivs det att produkter som under ett uppskovsförfarande flyttas till sådana aktörer som avses i 1 mom. ska åtföljas av ett intyg om undantag. Det föreslås att innehållet i intyget om undantag preciseras i 3 mom. Genom ändringen genomförs artikel 12 i direktivet. 

30 §. Register för punktbeskattning. I paragrafen föreskrivs det om ett register för punktbeskattning. Utöver permanenta punktskattetillstånd räknas också tillfälligt registrerade mottagare som är verksamma inom ramen för ett uppskovsförfarande till de aktörer som avses i 1 mom. och som antecknas i registret. Det föreslås att till 1 mom. fogas aktörer som är permanent registrerade för flyttning av produkter som frisläppts för konsumtion samt aktörer som är tillfälligt införda i registret. Paragrafens 3 mom. innehåller en informativ bestämmelse om att det ur registret över aktörer och skatteupplag lämnas ut information till myndigheter i en annan medlemsstat i enlighet med förordningen om administrativt samarbete. Det föreslås att momentet uppdateras till att gälla aktörer som är registrerade för flyttning av produkter som frisläppts för konsumtion. De ändringar som föreslås i paragrafen hänför sig till genomförandet av de procedurbestämmelser i artikel 35 i direktivet som gäller flyttning av produkter som frisläppts för konsumtion i det datoriserade systemet. 

31 §. Registreringsanmälan. Enligt 1 mom. ska de som bedriver punktskattepliktig verksamhet och som enligt lag ska registrera sig som skattskyldiga, stödmottagare eller småskaliga tillverkare göra en anmälan om detta till Skatteförvaltningen. Till momentet fogas en bestämmelse enligt vilken en aktör som registrerar sig som certifierad avsändare eller certifierad mottagare ska göra en registreringsanmälan till Skatteförvaltningen. Enligt 2 mom. ska en certifierad avsändare och en certifierad mottagare i samband med registreringen underrätta Skatteförvaltningen om ändringar i de anmälda uppgifterna eller om att verksamheten upphört. De föreslagna ändringarna hänför sig till genomförandet av procedurbestämmelserna i artikel 35 i direktivet. 

32 §. Tidpunkten för registrering. I paragrafen föreskrivs om tidpunkten för registrering. Till paragrafen fogas ett nytt 3 mom. enligt vilket Skatteförvaltningen innan produkterna sänds eller tas emot för in den som registrerats som certifierad avsändare eller certifierad mottagare i registret. Både den som är verksam regelbundet och den som är verksam sporadiskt kan alltid tillfälligt verka som certifierad avsändare eller certifierad mottagare, men om aktören vill ha en permanent registrering är kriteriet att verksamheten ska vara regelbunden. Det föreslagna tillägget hänför sig till genomförandet av artikel 35 i direktivet. 

33 §. Beslut som gäller registrering. I paragrafen föreskrivs det om beslut i ett ärende som gäller registrering och om delgivning av beslutet. I 2 mom. föreskrivs det om att på delgivning av beslut tillämpas vad som föreskrivs i 56 och 57 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ. Paragrafens 2 mom. preciseras med ett omnämnande av att vad som föreskrivs om skattskyldighet också tillämpas på en certifierad avsändare. 

51 §. Flyttning av produkter under ett uppskovsförfarande. I 1 mom. föreskrivs det om vilka avgångs- och destinationsorter harmoniserade punktskattepliktiga produkter får flyttas mellan under ett uppskovsförfarande. Under ett uppskovsförfarande får produkter flyttas inom unionen eller inom unionens territorium så att de flyttas via ett tredjeland eller ett tredjeterritorium. Avsändningsorten och destinationsorten ska finnas inom unionen. Till 1 mom. fogas en bestämmelse enligt vilken produkterna under ett uppskovsförfarande får flyttas från ett skatteupplag till ett utförseltullkontor som avses i tullagstiftningen och som samtidigt är avgångstullkontor vid förfarandet för extern transitering. Paragrafens 1 mom. 3 punkt preciseras så att en flyttning från en importplats under ett uppskovsförfarande är möjlig endast om den som lämnat tulldeklaration till de behöriga myndigheterna i importmedlemsstaten har lämnat in ett punktskattenummer som registrerats i registret enligt artikel 19.2 a i rådets förordning om administrativt samarbete, vilket specificerar den registrerade avsändaren och mottagaren. Genom de föreslagna ändringarna genomförs artikel 16.1 och 16.2 i direktivet. Till 2 mom. fogas utifrån det nationella behovet av reglering i enlighet med ändringen av 1 mom. att även andra än harmoniserade punktskattepliktiga produkter under ett uppskovsförfarande får flyttas från ett skatteupplag till ett i tullagstiftningen avsett utförseltullkontor, som samtidigt är avgångstullkontor för extern transitering. 

55 §. Säkerhet vid flyttning av punktskattepliktiga produkter. I paragrafen föreskrivs det att en godkänd upplagshavare och en registrerad avsändare ska ställa säkerhet för betalning av punktskatt vid flyttning av punktskattepliktiga produkter under ett uppskovsförfarande. Säkerheten ska vara giltig i hela unionen. Säkerheten fastställs i samband med att tillståndet beviljas. Det föreslås att 1 mom. ändras så att säkerhet inte krävs när energiprodukter flyttas längs fasta rör och risken är låg. Genom ändringen genomförs artikel 17.2 i direktivet. 

57 §. Avslutande av flyttning. I paragrafen föreskrivs det att flyttning av punktskattepliktiga produkter under ett uppskovsförfarande ska avslutas när mottagaren tagit emot leveransen av produkterna eller när produkterna har lämnat unionens territorium. Paragrafen preciseras så att flyttningen också upphör när produkterna har förelagts förfarande för extern transitering. Genom ändringen genomförs artikel 19.2 i direktivet. 

58 §. Avsändande av produkter via det datoriserade systemet. I paragrafen föreskrivs det bland annat att det datoriserade systemet ska användas vid flyttning av harmoniserade punktskattepliktiga produkter. En flyttning av dessa produkter anses ske inom ramen för ett uppskovsförfarande endast om produkterna åtföljs av ett elektroniskt administrativt dokument. I 5 mom. föreskrivs det att om punktskattepliktiga produkter flyttas från Finland till en exportplats och om någon exportdeklaration inte inlämnas i Finland ska Skatteförvaltningen utan dröjsmål vidarebefordra det elektroniska administrativa dokumentet till de behöriga myndigheterna i exportmedlemsstaten. Momentet preciseras så att det elektroniska administrativa dokument som ska lämnas in innehåller en unik administrativ referenskod. Genom preciseringen genomförs artikel 21.2 i direktivet. 

61 §. Ändring av destinationsort. I paragrafen föreskrivs det om under vilka förutsättningar avsändaren kan ändra destinationsorten. Avsändaren kan ändra destinationsort till en ny destinationsort, som kan vara ett skatteupplag, en plats som en registrerad eller tillfälligt registrerad mottagare meddelat, en exportplats eller i tillämpliga fall en sådan plats för direkt leverans som avses i 54 §. Paragrafen ändras så att den nya destinationsorten också kan vara avgångstullkontor vid förfarandet för extern transitering. Dessutom införs en bestämmelse enligt vilken avsändaren med hjälp av det datoriserade systemet ska lämna in ett preliminärt elektroniskt administrativt dokument om ändringen till de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten. Genom ändringarna genomförs artikel 20.7 i direktivet. 

62 §. Flyttningar av energiprodukter. I paragrafen föreskrivs det om öppna destinationsorter. Mottagarens uppgifter i det elektroniska administrativa dokumentet behöver inte fyllas i om mottagaren ännu inte är känd när flyttningen inleds. Paragrafen föreslås inte bli ändrad till denna del. Paragrafen preciseras så att om produkterna för vilka ett elektroniskt administrativt dokument görs upp är avsedda för export så kan destinationsorten inte lämnas öppen. Genom preciseringen genomförs artikel 22.3 i direktivet. 

65 §. Exportrapport. I paragrafen föreskrivs det om exportrapporter. Det föreslås att paragrafen förtydligas inte bara på grund av genomförandet av direktivet utan också på grund av nationella författningsbehov. Paragrafens 1 mom. förtydligas språkligt utan att innehållet ändras i fråga om exportsituationer där produkter sända i Finland har flyttats till en exportplats och en exportdeklaration har gjorts i Finland. I sådana fall ska Skatteförvaltningen utarbeta en exportrapport på grundval av den påskrift som utfärdas av utförselkontoret eller av det kontor där formaliteterna fullgjordes när produkterna flyttades till ett tredjeterritorium.  

Dessutom preciseras 2 mom. i fråga om s.k. indirekt export, då produkter som sänds från en annan medlemsstat flyttas till en exportplats i Finland och exportdeklarationen görs i Finland. Då ska Skatteförvaltningen granska uppgifterna och skicka exportrapporten till de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten. Skatteförvaltningen ska underrätta de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten om produkterna inte längre exporteras från unionen. Det innebär en situation där den planerade exporten av produkter av någon anledning inte skulle genomföras. De behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten ska meddela avsändaren om detta utan dröjsmål. Efter att ha fått anmälan ska avsändaren antingen återkalla det elektroniska administrativa dokumentet i enlighet med 60 § eller ändra produkternas destination i enlighet med 61 §. Genom ändringarna genomförs artikel 21.5 i direktivet. 

67 §. System som ersätter det datoriserade systemet. I paragrafen föreskrivs det om ett system som ersätter det datoriserade systemet, dvs. ett reservsystem. Reservsystemet tas i bruk om det datoriserade systemet inte kan användas. Sådana situationer är t.ex. driftsavbrott och tekniska störningar till följd av systemets underhåll. I paragrafen föreslås ett nytt moment där situationen i fråga om ersättande dokument preciseras när produkterna flyttas till en plats där de lämnar unionen eller hänförs till förfarandet för extern transitering. Produkterna ska också i de här situationerna åtföljas av ett pappersdokument som innehåller samma uppgifter som det elektroniska administrativa dokumentet. Avsändaren ska sända denna handling till den som gjort exportdeklarationen vid flyttningen av produkterna till exportplatsen eller till avgångstullkontoret vid förfarandet för extern transitering. Om någon exportdeklaration inte inlämnas i Finland, ska den som lämnar in exportdeklarationen sända en kopia av reservdokumentet till de behöriga myndigheterna i exportmedlemsstaten. Genom ändringen genomförs artikel 26.5 i direktivet. 

71 a §. Särskilda bestämmelser om flyttning av produkter. Paragrafen innehåller en hänvisning till 39 § i lagen om beskattningsförfarande beträffande skatter som betalas på eget initiativ, där det föreskrivs om försummelseavgift. Det föreslås att det till paragrafen fogas en hänvisning till 61 § om ändring av destinationsorten. 

72 §. Produkter som privatpersoner för med sig. Paragrafen innehåller bestämmelser om produkter som privatpersoner för med sig. På grund av de föreslagna ändringarna i 78 § föreslås det att 4 och 6 mom. preciseras och att privatpersoners skyldigheter i fråga om beskattning och övervakning skrivs ut. En privatperson som förvärvar produkter på annat sätt än som sådan resandeinförsel som avses i 1 mom. samt i situationer som avses i 5 mom., ska privatpersonen innan transporten av produkterna påbörjas till Skatteförvaltningen anmäla de produkter som avsänds till Finland och ställa säkerhet för betalning av punktskatterna. Till paragrafen fogas ett nytt 7 mom. enligt vilket skyldigheten att ställa säkerhet inte gäller andra än harmoniserade punktskattepliktiga produkter. Rättsläget och förfarandena ändras inte jämfört med nuläget.  

75 §. Innehav i kommersiellt syfte. I paragrafen föreskrivs det att punktskatt ska tas ut i Finland på sådana harmoniserade punktskattepliktiga produkter som redan har frisläppts för konsumtion i en annan medlemsstat, dvs. beskattade produkter, och som flyttas till Finland för att här levereras eller användas i kommersiellt syfte. Bestämmelser om förfarandet vid distansförsäljning finns i 80 §. Till 1 mom. fogas en bestämmelse enligt vilken produkter endast får flyttas mellan certifierade avsändare, tillfälligt certifierade avsändare, certifierade mottagare och tillfälligt certifierade mottagare. I det föreslagna 2 mom. föreskrivs det om skattskyldigheten för certifierade mottagare och tillfälligt certifierade mottagare. Dessutom föreskrivs det att alla som deltagit i flyttningen är ansvariga för skatten om det har skett en oegentlighet i samband med flyttningen. Med oegentlighet avses en situation där bestämmelserna i 78 § inte har följts. På samma sätt som för närvarande är också den skattskyldig som verkställt leveransen eller som innehar de produkter som är avsedda för leverans, eller den till vilken produkterna levereras i Finland. Bestämmelsen om skattskyldighet i 3 mom. ska tillämpas när det är fråga om andra än harmoniserade punktskattepliktiga produkter. Bestämmelsen motsvarar nuvarande bestämmelser. Bestämmelserna i 4 och 5 mom. motsvarar de gällande bestämmelserna. I det nya 6 mom. föreskrivs det om avsändarens och mottagarens skyldighet att innan flyttningen inleds underrätta om avsändnings- eller mottagningsplatsen samt om när flyttningen inleds och avslutas. Genom ändringarna genomförs till behövliga delar artiklarna 33 och 34 i direktivet. 

78 §. Förfarandet vid flyttningar i kommersiellt syfte av produkter som frisläppts för konsumtion. I paragrafen föreskrivs det om förfarandet vid flyttningar i kommersiellt syfte av produkter som frisläppts för konsumtion. I det föreslagna 1 mom. föreskrivs det att vid flyttning av produkter som frisläppts för konsumtion ska i fortsättningen ett datoriserat system och ett elektroniskt förenklat administrativt dokument användas. I 2 mom. föreslås att en certifierad mottagare ska ställa säkerhet för betalning av punktskatt. Skatteförvaltningen fastställer säkerhetens art och storlek i samband med att mottagaren registreras. Säkerhetens storlek påverkas av det uppskattade antalet produkter som mottagaren tar emot. Enligt det föreslagna 3 mom. kan Skatteförvaltningen dessutom kräva ytterligare säkerhet eller frisläppa säkerhet om det sker förändringar i den certifierade mottagarens verksamhet. Skatteförvaltningen kan t.ex. kräva ytterligare säkerhet när den certifierade mottagaren meddelar att verksamheten utvidgas. Den säkerhet som ställts ska släppas fri när den certifierade mottagaren meddelar att verksamheten har upphört. Den del av säkerheten ska frisläppas som inte har använts eller inte används för betalning av skatt. 

I det föreslagna 4 mom. föreskrivs det om den tillfälligt certifierade mottagarens skyldighet att göra en förhandsanmälan och att ställa säkerhet. En tillfälligt certifierad avsändare kan vid en viss tidpunkt ta emot en viss mängd punktskattepliktiga produkter från en viss avsändare. I det nya 5 mom. föreskrivs det om skyldigheter i fråga om andra än harmoniserade punktskattepliktiga produkter. Den skattskyldige ska innan transporten av produkterna påbörjas till Skatteförvaltningen anmäla de produkter som avsänds till Finland. Mottagandet av produkterna är då inte förenat med säkerhet eller registrering av en tillfälligt certifierad mottagare. I det nya 6 mom. föreskrivs det att bestämmelser om förenklade förfaranden mellan medlemsstaterna får utfärdas genom förordning. Genom ändringarna genomförs till behövliga delar artikel 35 och den nya artikel 41 i direktivet.  

78 a §. Elektroniskt förenklat administrativt dokument. Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om ett elektroniskt förenklat administrativt dokument. Det ska tas i bruk vid flyttning av produkter som frisläppts för konsumtion, eftersom de i fortsättningen ska flyttas via det datoriserade systemet. Bestämmelserna motsvarar i stor utsträckning de bestämmelser om elektroniska administrativa dokument som används vid flyttningar under ett uppskovsförfarande. 

I det föreslagna 1 mom. föreskrivs det att den certifierade avsändaren och den tillfälligt certifierade avsändaren vid avsändandet av produkter ska överlämna ett preliminärt elektroniskt förenklat administrativt dokument till Skatteförvaltningen med hjälp av det datoriserade systemet. I det nya 2 mom. föreskrivs det att Skatteförvaltningen ska göra en elektronisk kontroll av uppgifterna. Om uppgifterna inte är giltiga, ska Skatteförvaltningen utan dröjsmål underrätta avsändaren om detta. Om uppgifterna är giltiga ska Skatteförvaltningen ge det elektroniska förenklade administrativa dokumentet en unik administrativ referenskod och underrätta avsändaren om denna. I det föreslagna 3 mom. föreskrivs det att Skatteförvaltningen utan dröjsmål ska sända det elektroniska förenklade administrativa dokumentet till de behöriga myndigheterna i destinationsmedlemsstaten, som ska sända det till den certifierade mottagaren eller den tillfälligt certifierade mottagaren. I 4 mom. föreslås det att en certifierad avsändare och en tillfälligt certifierad avsändare ska ge den person som följer med de punktskattepliktiga produkterna en unik förenklad administrativ referenskod. I momentet föreslås det också att personen som följer med de punktskattepliktiga produkterna på begäran ska kunna uppvisa denna kod för de behöriga myndigheterna under hela flyttningen. I det föreslagna 5 mom. föreskrivs om möjligheten att ändra destinationsorten under flyttningen. Bestämmelsen avviker från den bestämmelse om ändring av destinationsorten som tillämpas vid flyttning under ett uppskovsförfarande i och med att destinationsorten endast kan ändras till en mottagningsplats som hålls av samma certifierade mottagare eller tillfälligt certifierade mottagare i en och samma medlemsstat eller till avsändarens avsändningsort om avsändaren returnerar produkterna till sig själv. Genom den nya paragrafen genomförs artikel 36 i direktivet. 

78 b §. Mottagningsrapport. Paragrafen är ny och i den föreskrivs det om en mottagningsrapport genom vilken det bekräftas att flyttningen har avslutats på behörigt sätt. Till sitt innehåll motsvarar bestämmelserna i stor utsträckning de bestämmelser om mottagningsrapporter som tillämpas vid flyttning under ett uppskovsförfarande. 

I 1 mom. föreskrivs det att en certifierad mottagare och en tillfälligt certifierad mottagare utan dröjsmål och senast inom fem arbetsdagar efter det att flyttningen avslutats med hjälp av det datoriserade systemet ska lämna en rapport om att produkterna mottagits. I det nya 2 mom. föreskrivs det att Skatteförvaltningen ska sända uppgifterna i rapporten elektroniskt. Om uppgifterna inte är giltiga, ska Skatteförvaltningen utan dröjsmål underrätta mottagaren om det. Om uppgifterna är giltiga ska Skatteförvaltningen bekräfta registreringen av mottagningsrapporten och sända den till de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten. I 3 mom. föreslås det att mottagningsrapporten ska anses vara ett tillräckligt bevis för att den certifierade mottagaren eller den tillfälligt certifierade mottagaren har uppfyllt alla behövliga formaliteter. I momentet föreskrivs det också att Skatteförvaltningen ska sända mottagningsrapporten till den finländska avsändaren. Genom den nya paragrafen genomförs artikel 37 i direktivet. 

78 c §. Ersättningsrutiner och återställning av elektroniska dokument. Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om det förfarande som ska tillämpas vid flyttning av produkter när det datoriserade systemet inte är tillgängligt. Bestämmelserna överensstämmer innehållsmässigt i stor utsträckning med motsvarande ersättningsrutiner som tillämpas under ett uppskovsförfarande, med undantag för exportsituationer. Enligt paragrafen ska produkterna åtföljas av ett pappersdokument som innehåller samma uppgifter som det preliminära elektroniska förenklade administrativa dokumentet. Den certifierade avsändaren eller den tillfälligt certifierade avsändaren informerar de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten innan flyttningen påbörjas samt, när avsändaren är ansvarig för att det datoriserade systemet inte är tillgängligt, ger relevant information om anledningen till denna otillgänglighet innan flyttningen påbörjas. Enligt 2 mom. ska det preliminära elektroniska förenklade administrativa dokumentet överlämnas så snart det datoriserade systemet är tillgängligt. Enligt paragrafen ska den certifierade avsändaren och den tillfälligt certifierade avsändaren förvara en kopia av pappersdokument i sin bokföring. Om det datoriserade systemet inte är tillgängligt i avsändarmedlemsstaten, får avsändaren lämna uppgifterna om ändring av destinationsort med hjälp av andra kommunikationsmedel. Om mottagningsrapporten inte kan lämnas elektroniskt inom föreskriven tid efter avslutad flyttning ska mottagaren lämna Skatteförvaltningen ett pappersdokument innehållande samma uppgifter som mottagningsrapporten och med en försäkran om att flyttningen har avslutats. Genom den nya paragrafen genomförs artiklarna 38–39 i direktivet. 

78 d §. Alternativa bevis. Paragrafen är ny och i den föreskrivs om alternativa bevis. Mottagningsrapporten visar att flyttningen har avslutats, även om det datoriserade systemet inte är tillgängligt. Bestämmelserna överensstämmer i stor utsträckning med motsvarande ersättningsrutiner som tillämpas under ett uppskovsförfarande. Om mottagningsrapporten saknas av andra anledningar än att det datoriserade systemet inte fungerar kan avslutandet av flyttningen alternativt styrkas genom en bekräftelse från de behöriga myndigheterna i destinationsmedlemsstaten om att produkterna har mottagits. Ett dokument som lämnas av mottagaren och innehåller samma uppgifter som mottagningsrapporten ska utgöra tillfredsställande bevis. Genom den nya paragrafen genomförs artikel 40 i direktivet. 

78 e §. Flyttningar på Finlands territorium via en annan medlemsstats territorium. Paragrafen är ny och i den föreskrivs det om förfarandet när punktskattepliktiga produkter som frisläppts för konsumtion flyttas mellan två punkter inom Finlands territorium via en annan medlemsstats territorium. Det elektroniska förenklade administrativa dokumentet ska användas vid flyttningen. Den certifierade mottagaren och den tillfälligt certifierade mottagaren ska bevisa för Skatteförvaltningen att mottagaren har tagit emot produkterna. Om punktskattepliktiga produkter flyttas ofta och regelbundet kan det genom förordning av statsrådet föreskrivas att det mellan Finland och en annan medlemsstat kan avtalas om förenklade förfaranden som tillämpas vid flyttning av sådana produkter som avses i 1 mom. Genom den nya paragrafen genomförs artikel 42 i direktivet. 

78 f §. Närmare föreskrifter om det datoriserade systemet. I paragrafen bemyndigas Skatteförvaltningen att på motsvarande sätt som i fråga om uppskovsförfarandet meddela närmare föreskrifter om användningen av det datoriserade systemet. 

81 §. Produkter som förstörts under transport efter att de frisläppts för konsumtion. I paragrafen föreskrivs det att produkter som frisläppts för konsumtion i en annan medlemsstat inte anses ha frisläppts för konsumtion i Finland och att produkterna inte ska beskattas i Finland om de under transporten fullständigt förstörts eller oåterkalleligen gått förlorade, inklusive att de gått förlorade på grund av produkternas beskaffenhet. Detta ska enligt förslaget också tillämpas när produkter transporteras från Finland via en annan medlemsstat till Finland. Paragrafen preciseras på motsvarande sätt som 9 § i fråga om de gemensamma gränsvärdena för partiell förlust. Till paragrafen fogas ett nytt 3 mom. med bestämmelser om gemensamma gränsvärden för partiell förlust på grund av produkternas beskaffenhet. Om förlusten ligger under gränsvärdet är det inte fråga om överlåtelse till konsumtion och skattetröskeln överskrids inte. Det nuvarande 3 mom. blir 4 mom. och det uppdateras i fråga om partiell förlust. Det nuvarande 4 mom. blir 5 mom. och hänvisningen till 78 § justeras. Genom ändringen genomförs artikel 45 i direktivet. 

82 §. Oegentligt förfarande. I paragrafen föreskrivs om oegentligt förfarande. Enligt 3 mom. ska punktskatten uppbäras hos den som ställt säkerheten och hos den som medverkat i oegentligheten. På grund av de föreslagna ändringarna justeras hänvisningen till 78 § 3 mom.  

83 §. Allmänna grunder för återbetalning av punktskatt. I paragrafen föreskrivs det om allmänna grunder för återbetalning av punktskatt. I 2 mom. föreskrivs det om grunderna för återbetalning när produkter som frisläppts för konsumtion flyttas till en annan medlemsstat för leverans eller användning där i kommersiellt syfte. Momentet ändras så att den som ansöker om återbetalning inte längre behöver visa att punktskatten har betalats i en annan medlemsstat. Återbetalning beviljas i fortsättningen på basis av en mottagningsrapport som avses i 78 b § eller någon annan utredning som sökanden lägger fram. Som annan utredning godkänns ett reservdokument som avses i 78 c § 5 mom. eller alternativa bevis som avses i 78 d §. I fråga om andra produkter än harmoniserade punktskattepliktiga produkter kan t.ex. en fraktsedel godkännas som utredning. Ändringen grundar sig på artikel 37.4 i punktskattedirektivet. Dessutom justeras hänvisningen till 78 § 4 mom. 

6.2  Lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ

2 §. Definitioner. I paragrafen ingår de definitioner som används i lagen. I 6 punkten finns en definition av regelbundet skattskyldig vid punktbeskattningen. Vid punktbeskattningen avses med regelbundet skattskyldiga för det första godkända upplagshavare, registrerade mottagare och skatterepresentanter. Därtill avses de som är skyldiga att registrera sig som skattskyldiga enligt bestämmelserna i respektive lag om punktskatt. Till punkten fogas en certifierad mottagare som är skattskyldig för sådana produkter som frisläppts för konsumtion och som mottagaren i kommersiellt syfte tagit emot i Finland från en annan medlemsstat. I 7 punkten finns en definition av sporadiskt skattskyldig vid punktbeskattningen. Med det avses alla andra skattskyldiga än de som är regelbundet skattskyldiga vid punktbeskattningen. Punkten omfattar också tillfälligt certifierade mottagare som sporadiskt tar emot punktskattepliktiga produkter. Därmed är det inte nödvändigt att ändra punkten i fråga. 

39 §. Försummelseavgift. I paragrafen finns bestämmelser om försummelseavgift. Till 2 mom. fogas en hänvisning till 61 § i punktskattelagen, som ändras och där det föreskrivs om ändring av destinationsorten under ett uppskovsförfarande och om skyldigheten att med hjälp av det datoriserade systemet lämna in ett preliminärt elektroniskt dokument om ändringen. Till momentet fogas dessutom en hänvisning till de föreslagna 78 a–78c och 78 e § i punktskattelagen, där det föreskrivs om förfarandet vid flyttningar i kommersiellt syfte av produkter som frisläppts för konsumtion. 

Ikraftträdande

Det föreslås att lagarna träder i kraft den 13 februari 2023, då direktivet ska tillämpas.  

Mottagande av punktskattepliktiga produkter som frisläppts för konsumtion ska tillåtas mellan den 13 februari och den 31 december 2023 enligt de nuvarande bestämmelserna. Detta innebär att produkterna kan tas emot under denna tid både med hjälp av det datoriserade systemet och med hjälp av ett ledsagardokument i pappersform. 

Lagarna ska dock godkännas och publiceras senast den 31 december 2021 på det sätt som förutsätts i direktivet. 

Skatteförvaltningen kan vidta de åtgärder som genomförandet av förslagen förutsätter, såsom registrering av certifierade avsändare och certifierade mottagare, redan innan lagarna träder i kraft. 

Verkställighet och uppföljning

Kommissionen ska vart femte år lägga fram en rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av punktskattedirektivet. Den första rapporten ska lämnas senast tre år efter den dag då direktivet börjar tillämpas. Medlemsstaterna ska på begäran förse kommissionen med de uppgifter som krävs för att utarbeta rapporten. 

Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

Propositionen utvidgar inte den personkrets som omfattas av punktskattelagen jämfört med nuläget, varför ändringen inte inverkar på skyddet för personuppgifter enligt 10 § 1 mom. i grundlagen. Införandet av nya typer av aktörer hänför sig till frisläppande av produkter för konsumtion genom att flyttningsförfarandena har gjorts elektroniska. Lagförslagen kan följaktligen behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 

Kläm 

Kläm 

Eftersom direktivet om allmänna regler för punktskatt innehåller bestämmelser som föreslås bli genomförda genom lag, föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lagförslag

1. Lag om ändring av punktskattelagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i punktskattelagen (182/2010) 5 § 2 punkten, 6 § 9 och 19 punkten, 8 § 4 punkten, 9 § 2 mom., 18 § 3 mom., 30 § 1 och 4 mom., 31 § 1 mom., 33 §, 51 § 1 mom. 1 och 3 punkten, 51 § 2 mom. 1 punkten, 55 § 1 mom., 57 §, 58 § 5 mom., 61 §, 62 § 1 mom., 65 och 71 a §, 72 § 4 och 6 mom., 75, 78 och 81 §, 82 § 3 mom. samt 83 § 2 och 4 mom. 
av dem 5 § 2 punkten sådan den lyder i lag 1555/2019, 6 § 9 och 19 punkten, 30 § 1 och 4 mom., 31 § 1 mom., 33 och 71 a §, 72 § 4 och 6 mom., 78 och 81 § och 82 § 3 mom. sådana de lyder i lag 766/2020 samt 9 § 2 mom., 58 § 5 mom. och 65 § sådana de lyder i lag 1178/2016, och 
fogas till 6 §, sådan den lyder i lag 766/2020, nya 20–24 punkter, till 9 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 1178/2016, ett nytt 2 mom., varvid det ändrade 2 mom. blir 3 mom., till 32 §, sådan den lyder i lag 766/2020, ett nytt 3 mom., till 67 § ett nytt 7 mom., till 72 §, sådan den lyder i lag 766/2020, ett nytt 7 mom. och till lagen nya 78 a–78 f § som följer: 
5 § Geografiska definitioner 
I denna lag avses med 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
2) tredjeterritorium Kanarieöarna, landskapet Åland, Kanalöarna, ön Helgoland, territoriet Büsingen, Ceuta, Melilla och Livigno samt de områden som avses i artiklarna 349, 355.1 och 355.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
6 § Övriga definitioner 
I denna lag avses med 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
9) det datoriserade systemet ett sådant datoriserat system för elektronisk överföring av administrativa dokument samt förbättrad kontroll som avses i artikel 1 i Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2020/263 om datorisering av uppgifter om förflyttningar och kontroller av punktskattepliktiga varor (omarbetning), 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
19) harmoniserade punktskattepliktiga produkter sådana produkter som avses i punkt 11 i bilaga II till kommissionens förordning (EG) nr 684/2009 om genomförande av rådets direktiv 2008/118/EG vad gäller datoriserade förfaranden för flyttning av punktskattepliktiga varor under punktskatteuppskov, 
20) certifierad avsändare en fysisk eller juridisk person som är registrerad i ett register som förs av de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten, så att personen i sin förvärvsverksamhet kan sända harmoniserade punktskattepliktiga produkter som har frisläppts för konsumtion på en medlemsstats territorium och som därefter överförs till en annan medlemsstats territorium, 
21) certifierad mottagare en fysisk eller juridisk person som är registrerad i ett register som förs av de behöriga myndigheterna i destinationsmedlemsstaten, så att personen i sin förvärvsverksamhet kan ta emot harmoniserade punktskattepliktiga produkter som har frisläppts för konsumtion på en medlemsstats territorium och som därefter överförs till en annan medlemsstats territorium, 
22) tillfälligt certifierad avsändare en sådan fysisk eller juridisk person som är registrerad i ett register som förs av de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten, så att personen i sin förvärvsverksamhet under en viss tidsperiod till en viss mottagare kan sända en viss mängd harmoniserade punktskattepliktiga produkter som har frisläppts för konsumtion på en medlemsstats territorium och som därefter överförs till en annan medlemsstats territorium, 
23) tillfälligt certifierad mottagare en sådan fysisk eller juridisk person som är registrerad i ett register som förs av de behöriga myndigheterna i destinationsmedlemsstaten, så att personen i sin förvärvsverksamhet under en viss tidsperiod från en viss mottagare kan ta emot en viss mängd harmoniserade punktskattepliktiga produkter som har frisläppts för konsumtion på en medlemsstats territorium och som därefter överförs till en annan medlemsstats territorium, 
24) otillåten införsel införsel till unionen av sådana punktskattepliktiga produkter som inte övergått till fri omsättning i enlighet med artikel 201 i tullkodexen och för vilka det uppkommit eller skulle ha uppkommit en tullskuld enligt artikel 79.1 i tullkodexen, om tull hade tagits ut för dem. 
8 § Frisläppande för konsumtion 
Med frisläppande för konsumtion avses 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
4) import av punktskattepliktiga produkter, även otillåten import och otillåten införsel, till Finland från ett område utanför unionen, såvida inte de punktskattepliktiga produkterna omedelbart efter importen hänförs till ett uppskovsförfarande, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
9 § Produkter som förstörs inom ramen för ett uppskovsförfarande 
Kläm 
Som frisläppande för konsumtion betraktas inte heller en sådan partiell förlust på grund av produkternas beskaffenhet som har ägt rum vid flyttning av punktskattepliktiga produkter under ett uppskovsförfarande, om förlusten ligger under det gemensamma gränsvärdet för partiell förlust av punktskattepliktiga produkter och det inte finns rimliga skäl att misstänka bedrägeri eller oegentligheter. Den del av den partiella förlusten som överstiger gränsvärdet ska betraktas som frisläppande för konsumtion. Gemensamma gränsvärden fastställs i kommissionens delegerade akter. Om inga gränsvärden har fastställts eller om det är fråga om andra produkter än harmoniserade punktskattepliktiga produkter, ska nationella förfaranden tillämpas. 
Att produkterna fullständigt förstörts eller oåterkalleligen, helt eller delvis, gått förlorade ska påvisas på ett sätt som den behöriga myndigheten kan godkänna i den medlemsstat där produkterna helt eller delvis förstörts eller gått förlorade. Om det inte är möjligt att fastställa var förstöringen eller förlusten skett, ska detta påvisas på ett sätt som den behöriga myndigheten kan godkänna i den medlemsstat där förstöringen eller förlusten upptäcktes. Om produkterna förstörts eller gått förlorade i Finland, ska detta påvisas på ett sätt som den behöriga myndigheten godkänner. Om det konstateras att punktskattepliktiga produkter helt eller delvis har förstörts eller förlorats, ska den säkerhet som ställts för flyttning av produkterna enligt 55 § frisläppas antingen helt eller delvis beroende på fallet efter uppvisande av tillräckliga bevis. 
18 § Befrielse från punktskatt 
Kläm 
Om punktskattepliktiga produkter under ett uppskovsförfarande flyttas från en medlemsstat till mottagare som avses i 1 mom., ska de punktskattepliktiga produkterna åtföljas av ett intyg om undantag. Intyget om undantag ska innehålla uppgifter om arten och kvantiteten av de punktskattepliktiga produkter som ska överlåtas, produkternas värde, den skattebefriade mottagarens identitet och den värdmedlemsstat som bekräftar befrielsen. Dessutom tillämpas vad som i 8 kap. föreskrivs om flyttning av produkter under ett uppskovsförfarande. 
Kläm 
30 § Register för punktbeskattning 
Skatteförvaltningen för ett sådant register över tillståndshavare och skatteupplag samt över fysiska och juridiska personer som registrerats för flyttning av produkter som frisläppts för konsumtion och som förutsätts i rådets förordning (EU) nr 389/2012 om administrativt samarbete i fråga om punktskatter och om upphävande av förordning (EG) nr 2073/2004. Dessutom för Skatteförvaltningen för verkställigheten av denna lag och av lagarna om punktskatt eller accis ett register med uppgifter som behövs för punktbeskattning och återbetalning av punktskatter. 
Kläm 
Bestämmelser om elektroniskt utlämnande av uppgifter ur registret över tillståndshavare och skatteupplag samt om fysiska och juridiska personer som registrerats för flyttning av produkter som frisläppts för konsumtion till behöriga myndigheter i andra medlemsstater finns i den förordning som nämns i 1 mom. 
31 § Registreringsanmälan 
De som bedriver punktskattepliktig verksamhet och som enligt lag ska registrera sig som skattskyldiga, stödmottagare eller småskaliga tillverkare, eller de som regelbundet sänder eller tar emot produkter och som registrerar sig som certifierade avsändare eller certifierade mottagare, ska göra en registreringsanmälan till Skatteförvaltningen. Registreringsanmälan ska göras innan den verksamhet som kräver registrering inleds, om inte något annat föreskrivs i denna lag eller i respektive lag om punktskatt eller accis. 
Kläm 
32 § Tidpunkten för registrering 
Kläm 
Innan produkterna sänds och tas emot ska Skatteförvaltningen föra in den certifierade avsändaren eller den certifierade mottagaren i registret. 
33 § Beslut som gäller registrering 
Skatteförvaltningen ska meddela den som saken gäller ett beslut i ett ärende som gäller registrering. 
På delgivning av beslut tillämpas vad som föreskrivs i 56 och 57 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ. På stödmottagare, småskaliga tillverkare och certifierade avsändare tillämpas då vad som föreskrivs om skattskyldiga. 
51 § Flyttning av produkter under ett uppskovsförfarande 
Harmoniserade punktskattepliktiga produkter får flyttas under ett uppskovsförfarande inom unionens territorium eller, om produkterna flyttas via ett tredjeland eller ett tredjeterritorium, 
1) från ett skatteupplag till ett annat skatteupplag, till en registrerad mottagare, till en exportplats, eller till ett i tullagstiftningen avsett utförseltullkontor, som samtidigt är avgångstullkontor vid förfarandet för extern transitering, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
3) från en importplats till någon av de destinationer eller mottagare som avses i 1 eller 2 punkten, om produkterna avsänds av en registrerad avsändare, med undantag för situationer där importen sker i ett skatteupplag; punktskattepliktiga produkter kan dock flyttas från importplatsen under ett uppskovsförfarande endast om den som lämnat tulldeklaration till de behöriga myndigheterna i importmedlemsstaten har lämnat in ett punktskattenummer enligt artikel 19.2 a i rådets förordning (EU) nr 389/2012 om administrativt samarbete i fråga om punktskatter och om upphävande av förordning (EG) nr 2073/2004 genom vilket den registrerade avsändaren och mottagaren av flyttningen specificeras. 
Andra än harmoniserade punktskattepliktiga produkter får under ett uppskovsförfarande flyttas 
1) inom Finlands territorium från ett skatteupplag till ett annat skatteupplag, till en exportplats, eller till ett i tullagstiftningen avsett utförseltullkontor, som samtidigt är avgångstullkontor i förfarandet för extern transitering, eller till en annan medlemsstat, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
55 § Säkerhet vid flyttning av punktskattepliktiga produkter 
En godkänd upplagshavare och en registrerad avsändare ska ställa säkerhet för betalning av punktskatt vid flyttning av punktskattepliktiga produkter under ett uppskovsförfarande. Säkerheten ska vara giltig i hela unionen. Säkerhet behövs inte när energiprodukter flyttas längs fasta rör. 
Kläm 
57 § Avslutande av flyttning 
Flyttning av punktskattepliktiga produkter under ett uppskovsförfarande avslutas när mottagaren tagit emot leveransen av de punktskattepliktiga produkterna eller när produkterna har lämnat unionens territorium eller förelagts förfarande för extern transitering enligt tullagstiftningen. 
58 § Avsändande av produkter via det datoriserade systemet 
Kläm 
Om punktskattepliktiga produkter i Finland flyttas till en exportplats och en exportdeklaration inte inlämnas i Finland, ska Skatteförvaltningen utan dröjsmål vidarebefordra ett elektroniskt administrativt dokument som innehåller en unik administrativ referenskod till de behöriga myndigheterna i exportmedlemsstaten. Om exportdeklarationen inlämnas i Finland, ska Skatteförvaltningen bevara det elektroniska administrativa dokumentet i väntan på exportrapporten. 
Kläm 
61 § Ändring av destinationsort 
Vid en flyttning under ett uppskovsförfarande kan avsändaren via det datoriserade systemet ändra destinationsort till en ny destinationsort som måste vara ett skatteupplag, en plats som en registrerad eller tillfälligt registrerad mottagare meddelat, en exportplats, ett avgångstullkontor vid förfarandet för extern transitering eller i tillämpliga fall en sådan plats för direkt leverans som avses i 54 §. Avsändaren ska med hjälp av det datoriserade systemet lämna in ett preliminärt elektroniskt administrativt dokument om ändringen till de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten. 
62 § Flyttningar av energiprodukter 
En godkänd upplagshavare eller en registrerad avsändare får under ett uppskovsförfarande sända harmoniserade punktskattepliktiga energiprodukter till sjöss eller på inre vattenvägar till en mottagare som inte är slutgiltigt känd vid den tidpunkt då avsändaren lämnar in det preliminära i 58 § avsedda elektroniska administrativa dokumentet. Om avsikten är att produkterna vid upprättandet av det ovan avsedda dokumentet ska exporteras till länder utanför unionen, ska förfarandet inte tillämpas. 
Kläm 
65 § Exportrapport 
Om produkter sända i Finland har flyttats till en exportplats och en exportdeklaration har gjorts i Finland, fyller Skatteförvaltningen i exportrapporten på grundval av den påskrift som utfärdas av utfartskontoret enligt tullagstiftningen eller av det kontor där formaliteterna fullgjordes när produkterna flyttades till ett tredjeterritorium. I påskriften ska intygas att de punktskattepliktiga produkterna har förts ut ur unionens territorium. Skatteförvaltningen gör en elektronisk kontroll av uppgifterna i påskriften. 
Om produkter som har sänts från en annan medlemsstat har flyttats till en exportplats i Finland och exportdeklarationen har gjorts i Finland, granskar Skatteförvaltningen uppgifterna och skickar exportrapporten till de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten. Skatteförvaltningen ska underrätta de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten om produkterna inte längre exporteras från unionen. De behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten ska underrätta avsändaren om detta utan dröjsmål. Efter att ha fått underrättelsen ska avsändaren antingen återkalla det elektroniska administrativa dokumentet i enlighet med 60 § eller ändra produkternas destination i enlighet med 61 §. 
Skatteförvaltningen ska vidarebefordra exportrapporten till avsändaren. 
67 § System som ersätter det datoriserade systemet 
Kläm 
Om det datoriserade systemet inte är tillgängligt i avgångsmedlemsstaten, ska avsändaren sända den som gjort exportdeklarationen en kopia av det reservdokument som avses i 1 mom. 1 punkten vid flyttningen av produkterna till exportplatsen eller till avgångstullkontoret vid förfarandet för extern transitering. Om någon exportdeklaration inte inlämnas i Finland, ska den som lämnar in exportdeklarationen sända en kopia av reservdokumentet till de behöriga myndigheterna i exportmedlemsstaten. 
71 a § Särskilda bestämmelser om flyttning av produkter 
Bestämmelser om påföljden för försummelse av skyldigheterna enligt 54, 58, 59 61–64, 66–68 och 71 § finns i 39 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ. 
72 § Produkter som privatpersoner för med sig 
Kläm 
En privatperson som förvärvar produkter på annat sätt än enligt 1 mom. är skyldig att betala skatt på produkterna i enlighet med de grunder och kvantiteter som föreskrivs i respektive lagar om punktskatt eller accis. Privatpersonen ska dessutom innan transporten av produkterna påbörjas till Skatteförvaltningen anmäla de produkter som avsänds från den andra medlemsstaten till Finland och ställa säkerhet för betalning av punktskatterna. 
Kläm 
I de situationer som avses i 5 mom. ska en privatperson dessutom innan transporten av produkterna påbörjas till Skatteförvaltningen anmäla de produkter som avsänds från den andra medlemsstaten till Finland och ställa säkerhet för betalning av punktskatterna. 
Vad som i 4 och 6 mom. föreskrivs om ställande av säkerhet tillämpas dock inte när andra produkter än harmoniserade punktskattepliktiga produkter transporteras till Finland. 
75 § Innehav i kommersiellt syfte 
Om harmoniserade punktskattepliktiga produkter som frisläppts för konsumtion i en annan medlemsstat flyttas till Finland för att levereras eller användas i kommersiellt syfte här, ska punktskatt på produkterna uppbäras i Finland utan att detta ändå begränsar tillämpningen av bestämmelserna om distansförsäljning. Produkterna får endast flyttas från en certifierad avsändare eller från en tillfälligt certifierad avsändare till en certifierad mottagare eller till en tillfälligt certifierad mottagare. 
Certifierade mottagare och tillfälligt certifierade mottagare är skattskyldiga för de produkter som de tagit emot i Finland. Om det i samband med flyttning av produkter som avses i 1 mom. har skett en oegentlighet som avses i 82 §, är alla som deltagit i flyttningen ansvariga för den skatt som ska betalas. Skattskyldig är också den som verkställt leveransen eller som innehar de produkter som är avsedda för leverans, eller den till vilken produkterna levereras i Finland. 
Om andra än harmoniserade punktskattepliktiga produkter flyttas till Finland för att i kommersiellt syfte levereras eller användas här, ska punktskatt på produkterna uppbäras i Finland utan att detta dock begränsar tillämpningen av bestämmelserna om distansförsäljning. Skattskyldig är den som verkställt leveransen eller som innehar de produkter som är avsedda för leverans, eller den till vilken produkterna levereras i Finland. 
Punktskatt ska betalas enligt de bestämmelser som gäller den dag då produkterna tas emot eller innehas i Finland. 
Om punktskattepliktiga produkter som redan frisläppts för konsumtion i en medlemsstat flyttas inom unionen i kommersiellt syfte och flyttningen sker i enlighet med 78 §, ska det inte anses att produkterna innehas för sådant syfte förrän de anländer till destinationsmedlemsstaten. 
Flyttningen av harmoniserade punktskattepliktiga produkter inleds när de lämnar en certifierad avsändares eller en tillfälligt certifierad avsändares utrymmen eller någon annan sådan plats i avgångsmedlemsstaten som de behöriga myndigheterna i avgångsmedlemsstaten har underrättats om innan flyttningen inleddes. Flyttningen av punktskattepliktiga produkter avslutas när den certifierade eller tillfälligt certifierade mottagaren har tagit emot produkterna i sina lokaler eller på någon annan sådan plats i destinationsmedlemsstaten som de behöriga myndigheterna i destinationsmedlemsstaten har underrättats om innan flyttningen inleddes. 
78 § Förfarandet vid flyttningar i kommersiellt syfte av produkter som frisläppts för konsumtion 
Vid flyttning av i 75 § 1 mom. avsedda produkter som frisläppts för konsumtion ska ett datoriserat system och ett elektroniskt förenklat administrativt dokument som upprättats i enlighet med 78 a § användas. 
En certifierad mottagare ska ställa säkerhet för betalning av punktskatt. Skatteförvaltningen fastställer säkerhetens art och storlek i samband med att mottagaren registreras. Säkerheten ska vara giltig i hela unionen. Vid prövningen av säkerhetens storlek ska verksamhetens omfattning beaktas. På delgivning av beslut som gäller säkerhet tillämpas 56 och 57 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ. Den som fått ett beslut som gäller säkerhet och Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt får söka ändring i beslutet. På ändringssökande tillämpas vad som föreskrivs i 62 § 5 mom. i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ. 
Skatteförvaltningen kan kräva ytterligare säkerhet eller frisläppa säkerhet, om det behövs på grund av förändringar i den certifierade mottagarens verksamhet. Den del av säkerheten ska frisläppas som inte har använts eller inte används för betalning av skatt. 
En tillfälligt certifierad mottagare ska innan en transport av produkter påbörjas till Skatteförvaltningen anmäla de produkter som avsänds från en annan medlemsstat till Finland och ställa säkerhet för betalning av punktskatterna.  
Vad som föreskrivs i 1 mom. vad som i 4 mom. föreskrivs om ställande av säkerhet och om en tillfälligt certifierad mottagare tillämpas dock inte när andra produkter än harmoniserade punktskattepliktiga produkter flyttas mellan Finland och en annan medlemsstat. Den skattskyldige ska innan transporten av produkterna påbörjas till Skatteförvaltningen anmäla de produkter som avsänds från en annan medlemsstat till Finland. 
Genom förordning av statsrådet får det föreskrivas att det mellan Finland och en eller flera medlemsstater kan avtalas om förenklade förfaranden som tillämpas vid flyttning av i 75 § 1 mom. avsedda produkter som frisläppts för konsumtion mellan medlemsstaterna i fråga. 
78 a § Elektroniskt förenklat administrativt dokument 
Om produkter som avses i 75 § 1 mom. sänds från Finland, ska den certifierade avsändaren eller den tillfälligt certifierade avsändaren med hjälp av det datoriserade systemet överlämna ett preliminärt elektroniskt förenklat administrativt dokument till Skatteförvaltningen. 
Skatteförvaltningen ska göra en elektronisk kontroll av uppgifterna i det preliminära dokumentet. Om uppgifterna inte är giltiga, ska Skatteförvaltningen utan dröjsmål underrätta avsändaren om det. Om uppgifterna är giltiga ska Skatteförvaltningen ge det elektroniska förenklade administrativa dokumentet en unik administrativ referenskod och underrätta avsändaren om denna. 
Skatteförvaltningen ska utan dröjsmål sända det elektroniska förenklade administrativa dokumentet till de behöriga myndigheterna i destinationsmedlemsstaten, som ska sända det till den certifierade mottagaren eller den tillfälligt certifierade mottagaren. 
Den certifierade avsändaren eller den tillfälligt certifierade avsändaren ska ge den person som följer med de punktskattepliktiga produkterna en unik förenklad administrativ referenskod. Personen som följer med de punktskattepliktiga produkterna ska på begäran kunna uppvisa denna kod för de behöriga myndigheterna under hela flyttningen. 
En certifierad avsändare eller en tillfälligt certifierad avsändare kan med hjälp av det datoriserade systemet i en och samma medlemsstat ändra destinationsorten till en annan mottagningsplats som hålls av samma certifierade mottagare eller tillfälligt certifierade mottagare eller till avsändarens avsändningsort. För detta ändamål ska avsändaren med hjälp av det datoriserade systemet sända Skatteförvaltningen ett preliminärt elektroniskt förenklat administrativt dokument om ändring av destinationsorten. 
78 b § Mottagningsrapport 
En certifierad mottagare och en tillfälligt certifierad mottagare ska utan dröjsmål och senast inom fem arbetsdagar efter det att flyttningen avslutats med hjälp av det datoriserade systemet lämna en rapport om att produkterna mottagits. Skatteförvaltningen kan av grundad anledning förlänga tidsfristen om mottagaren kräver det. 
Skatteförvaltningen gör en elektronisk kontroll av uppgifterna i mottagningsrapporten. Om uppgifterna inte är giltiga, ska mottagaren underrättas utan dröjsmål. Om uppgifterna är giltiga, ska Skatteförvaltningen bekräfta registrering av mottagningsrapporten och sända den till de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten. 
Mottagningsrapporten ska anses vara ett tillräckligt bevis för att den certifierade mottagaren eller den tillfälligt certifierade mottagaren har uppfyllt alla behövliga formaliteter. Skatteförvaltningen vidarebefordrar mottagningsrapporten till den certifierade avsändaren eller den tillfälligt certifierade avsändaren. 
78 c § Ersättningsrutiner och återställning av elektroniska dokument 
Om det datoriserade systemet inte är tillgängligt, kan en certifierad avsändare eller en tillfälligt certifierad avsändare påbörja en flyttning av punktskattepliktiga produkter under ett uppskovsförfarande förutsatt att 
1) produkterna åtföljs av ett pappersdokument som innehåller samma uppgifter som det elektroniska förenklade administrativa dokumentet, och  
2) den certifierade avsändaren eller den tillfälligt certifierade avsändaren informerar de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten om saken innan flyttningen påbörjas samt, när avsändaren är ansvarig för att det datoriserade systemet inte är tillgängligt, ger relevant information om anledningen till denna otillgänglighet innan flyttningen påbörjas. 
Den certifierade avsändaren och den tillfälligt certifierade avsändaren ska i enlighet med 78 a § överlämna det preliminära elektroniska förenklade administrativa dokumentet när det datoriserade systemet åter är tillgängligt. Så snart uppgifterna i det elektroniska förenklade administrativa dokumentet har godkänts i enlighet med 78 a § 2 mom. ersätter detta dokument pappersdokumentet. Därefter tillämpas 78 a § 3 mom. på överlämnande av dokumentet och 78 b § på mottagningsrapporten. 
Den certifierade avsändaren och den tillfälligt certifierade avsändaren ska i sin bokföring förvara en kopia av det pappersdokument som avses i 1 mom. 
Om det datoriserade systemet inte är tillgängligt i avsändarmedlemsstaten, får avsändaren lämna de uppgifter om ändring av destinationsort som avses i 78 a § 5 mom. med hjälp av andra kommunikationsmedel. Avsändaren ska före ändringen av destinationsorten underrätta de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten om saken. 
Om en mottagningsrapport inte inom den tidsfrist som avses i 78 b § 1 mom. kan lämnas in efter avslutad flyttning på grund av att det datoriserade systemet inte är tillgängligt i destinationsmedlemsstaten eller på grund av att det datoriserade systemet har varit otillgängligt i avsändarmedlemsstaten och det elektroniska förenklade administrativa dokumentet inte ännu har ersatt pappersdokumentet, ska mottagaren, utom i vederbörligen motiverade fall, till Skatteförvaltningen lämna ett pappersdokument innehållande samma uppgifter som mottagningsrapporten och med en försäkran om att flyttningen har avslutats. 
Skatteförvaltningen ska skicka en kopia av det dokument som avses i 5 mom. till de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten och hålla en kopia tillgänglig för mottagaren, utom i det fall att mottagningsrapporten med kort varsel kan lämnas in av den certifierade mottagaren eller den tillfälligt certifierade mottagaren via det datoriserade systemet eller i vederbörligen motiverade fall. 
När det datoriserade systemet åter blir tillgängligt i destinationsmedlemsstaten eller förfarandena enligt 2 mom. har fullföljts ska mottagaren lämna in en mottagningsrapport i enlighet med 78 b §. 
78 d § Alternativa bevis 
Oberoende av vad som föreskrivs i 78 c § ska mottagningsrapporten utgöra bevis på att flyttningen av punktskattepliktiga produkter har avslutats i enlighet med 75 § 6 mom. 
Om mottagningsrapporten saknas av andra anledningar än de som anges i 78 c §, kan avslutandet av flyttningen alternativt styrkas genom en påskrift från de behöriga myndigheterna i destinationsmedlemsstaten om att de avsända punktskattepliktiga produkterna har nått den angivna destinationsorten. 
Ett dokument som lämnas av mottagaren och innehåller samma uppgifter som mottagningsrapporten ska utgöra tillfredsställande bevis. Om de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten har godkänt påskriften från de behöriga myndigheterna i destinationsstaten, ska detta anses vara ett tillräckligt bevis på att mottagaren har uppfyllt alla formaliteter som krävs. 
78 e § Flyttningar på Finlands territorium via en annan medlemsstats territorium 
Om harmoniserade punktskattepliktiga produkter som frisläppts för konsumtion flyttas mellan två punkter inom Finlands territorium via en annan medlemsstats territorium, ska det elektroniska förenklade administrativa dokumentet användas vid flyttningen, och den certifierade mottagaren och den tillfälligt certifierade mottagaren ska bevisa för Skatteförvaltningen att produkterna har mottagits. 
Om punktskattepliktiga produkter ofta och regelbundet flyttas i enlighet med vad som avses i 1 mom., får det genom förordning av statsrådet föreskrivas att det mellan Finland och en annan medlemsstat kan avtalas om förenklade förfaranden som tillämpas under de förutsättningar som avses i 1 mom. 
78 f § Närmare föreskrifter om det datoriserade systemet 
Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om användningen av det datoriserade systemet, om det elektroniska förenklade administrativa dokumentets informationsinnehåll samt om de certifierings- eller identifieringsmetoder som kan användas för utfärdande av elektroniska förenklade administrativa dokument. 
81 § Produkter som förstörts under transport efter att de frisläppts för konsumtion 
Punktskatt uppbärs inte i Finland om punktskattepliktiga produkter som frisläppts för konsumtion fullständigt har förstörts eller oåterkalleligen gått förlorade under transporten från en annan medlemsstat till Finland om 
1) produkterna förstörts eller gått förlorade på grund av att de blivit gamla eller avdunstat eller av någon annan orsak som har samband med deras egenskaper, 
2) produkterna förstörts eller gått förlorade till följd av force majeure eller eldsvåda, skada eller någon annan motsvarande oförutsedd händelse, eller 
3) produkterna förstörts med tillstånd av en behörig myndighet. 
Produkterna anses fullständigt ha förstörts eller oåterkalleligen ha gått förlorade om de inte kan användas som punktskattepliktiga produkter. 
Som frisläppande för konsumtion ska inte betraktas en partiell förlust på grund av produkternas beskaffenhet som har ägt rum då punktskattepliktiga produkter som frisläppts för konsumtion sänts från en annan medlemsstat till Finland, om förlusten ligger under det gemensamma gränsvärdet för partiell förlust av punktskattepliktiga produkter och det inte finns grundad anledning att misstänka bedrägeri eller oegentligheter. Den del av den partiella förlusten som överstiger det gemensamma gränsvärdet för partiell förlust av de berörda punktskattepliktiga produkterna ska betraktas som frisläppande för konsumtion. Gemensamma gränsvärden fastställs i kommissionens delegerade akter. Om inga gränsvärden har fastställts eller om det är fråga om andra produkter än harmoniserade punktskattepliktiga produkter, ska nationella förfaranden tillämpas. 
Om punktskattepliktiga produkter fullständigt har förstörts eller oåterkalleligen gått förlorade i Finland eller om förstöringen eller förlusten av produkterna upptäcks i Finland, ska den påvisas på ett sätt som den behöriga myndigheten godkänt. Om produkterna fullständigt har förstörts eller gått förlorade och förstöringen eller förlusten av produkterna upptäcks i en annan medlemsstat, ska den påvisas på ett sätt som de behöriga myndigheterna i medlemsstaten i fråga godkänt. 
Den säkerhet som ställts enligt 28 § 2 mom., 78 § 4 mom. eller 80 § 1 mom. ska frisläppas.  
82 § Oegentligt förfarande 
Kläm 
Punktskatten ska betalas av den som ställt säkerhet för betalning av skatten enligt 28 § 2 mom., 78 § 4 mom. eller 80 § 1 mom. och av den som medverkat i oegentligheten. 
Kläm 
83 § Allmänna grunder för återbetalning av punktskatt 
Kläm 
Om produkter på vilka punktskatt betalats i Finland flyttas till en annan medlemsstat för leverans eller användning där i kommersiellt syfte, har den som avsänt produkterna rätt att på ansökan få en återbetalning som motsvarar den betalda skatten. En förutsättning för återbetalning är att flyttningen till den andra medlemsstaten har skett i enlighet med 78 §. Återbetalning beviljas på basis av en mottagningsrapport som avses i 78 b § eller någon annan utredning som sökanden lägger fram. 
Kläm 
Punktskatt som betalats på produkter som frisläppts för konsumtion i Finland ska på ansökan återbetalas om det på produkterna i en situation som avses i 82 § har uppburits skatt i den medlemsstat där oegentligheten begåtts eller konstaterats. I så fall ska också säkerhet som ställts enligt 28 § 2 mom., 78 § 4 mom. eller 80 § 1 mom. släppas fri. 
Kläm 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den xx xxxx 20 . 
Harmoniserade punktskattepliktiga produkter som frisläppts för konsumtion får tas emot i enlighet med de bestämmelser som gällde när denna lag trädde i kraft till och med den 31 december 2023. 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av 2 och 39 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (768/2016) 2 § 6 punkten samt 39 § 2 mom. 1 punkten, sådana de lyder i lag 783/2020, som följer: 
2 § Definitioner 
I denna lag avses med 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
6) regelbundet skattskyldig vid punktbeskattningen en i punktskattelagen avsedd godkänd upplagshavare, registrerad mottagare, skatterepresentant eller certifierad mottagare eller en sådan skattskyldig som enligt respektive lag om punktskatt eller accis är skyldig eller har rätt att registrera sig som skattskyldig, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
39 § Försummelseavgift 
Kläm 
Skatteförvaltningen ålägger den skattskyldige eller i en situation som avses i 1 punkten avsändaren eller mottagaren av punktskattepliktiga produkter att betala högst 2 000 euro i försummelseavgift, om denne underlåter att fullgöra 
1) den skyldighet i fråga om flyttningsförfarande som föreskrivs i 54, 58, 59, 61–64, 66–68, 71, 72, 74, 78, 78 a–78 c, 78 e eller 80 § i punktskattelagen. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 21 oktober 2021 
Statsminister Sanna Marin 
Finansminister Annika Saarikko