1 §.Lagens tillämpningsområde. I paragrafen föreslås bestämmelser om lagens tillämpningsområde. I den gällande lagen föreskrivs det om kommunens uppgifter inom kulturväsendet och om statsandelar och statsunderstöd. I denna lag föreslås mer mångsidiga bestämmelser om kommunernas kulturverksamhet än i den gällande lagen. Detta är nödvändigt på grund av att kulturens och konstens samhällspolitiska betydelse och verkningar har ökat och blivit mångsidigare, och även på grund av de förändringar som skett i kommunernas verksamhetsområde.
Enligt 1 mom. föreskrivs i denna lag i fråga om ordnandet av kommunernas kulturverksamhet om mål, uppgifter, samverkan, invånarnas deltagande, om framställande av information och utvärdering av verksamheten samt om statlig finansiering och en utvecklingsuppgift inom verksamheten.
I 2 mom. definieras begreppet kommunens kulturverksamhet. Enligt momentet avses med kommunens kulturverksamhet verksamhet genom vilken kommunen främjar skapande och utövande av, tillgång till och bruk av kultur och konst samt konst- och kulturfostran och kulturarv.
De saker som ingår i kommunens kulturverksamhet har samband med begreppen kultur, kulturarv och konst. Det finns inga exakta vetenskapliga eller politisk-administrativa definitioner på dessa, utan betydelsen beror alltid på sammanhanget de används i, i detta fall bland annat på kommunens ställning i den finländska förvaltningsstrukturen och på kommunens sektorstruktur. I denna lag är kulturverksamhetens betydelse därmed bunden till lagens syften och kommunens uppgifter som gäller genomförandet av syftena.
När bestämmelser ges om lagens syften och uppgifter används kultur och konst som begrepp som definierar kulturverksamhet. Kulturarvet ingår i begreppet kultur och i tillämpningsområdet för denna lag huvudsakligen när det gäller kultur. När det är nödvändigt att särskilt föra fram att det uttryckligen handlar om ärenden som gäller kulturarv så används även detta begrepp. Begreppen kultur och konst används parallellt för att komplettera varandras betydelse. Begreppet konst ingår i begreppet kultur i vid bemärkelse, men konst har en särställning inom kulturpolitiken. Parallell användning av begreppen kultur och konst - samt kulturpolitik och konstpolitik - är etablerad praxis i det vetenskapliga och särskilt i det politisk-administrativa språkbruket.
2 §.Lagens syfte. I paragrafen föreslås bestämmelser om lagens syfte. I den gällande lagen om kommunernas kulturverksamhet föreskrivs det inte om syften. I den nya lagen är det nödvändigt att fastställa syften på grund av lagens bredare tillämpningsområde.
Enligt 1 mom. är lagens syfte att stöda människors möjligheter till kreativt uttryck och kreativ verksamhet samt till att skapa och uppleva kultur och konst, att främja alla befolkningsgruppers likvärdiga möjligheter till och deltagande i kultur, konst och bildning, att stärka befolkningens välfärd och hälsa samt delaktighet och samhörighet genom kultur och konst samt att genom kultur och konst skapa förutsättningar för utvecklingen av lokal och regional livskraft och kreativ verksamhet som stöder livskraften.
Syftet i 1 mom. 1 punkten grundar sig på uppfattningen om att människan har ett behov av att uttrycka sig själv och vara kreativ samt av att skapa och uppleva kultur och konst. Det allmänna ansvarar bland annat för skötandet av kulturens infrastruktur som anknyter till möjliggörandet av kreativitet samt för att det finns så gynnsamma förhållanden som möjligt för att skapa och uppleva kultur och konst. Vid sidan av staten handhar även kommunerna det allmännas ansvar.
Enligt 1 mom. 2 punkten är syftet att främja alla befolkningsgruppers likvärdiga möjligheter till och deltagande i kultur, konst och bildning. Kultur och konst hör till de funktioner som ger upphov till, utökar och främjar bildningen. I 16 § i grundlagen föreskrivs det om kulturella rättigheter. Enligt 16 § 2 mom. ska det allmänna säkerställa lika möjligheter för var och en att oavsett medellöshet utveckla sig själv.
I detaljmotiveringen i regeringens proposition om ändring av grundlagarnas stadganden om de grundläggande fri- och rättigheterna konstateras att det allmännas åtgärder för att främja individens möjligheter att utveckla sig själv hänför sig inte enbart till undervisningen utan också t.ex. till inhämtande av kunskap, vetenskaplig och konstnärlig verksamhet, åtnjutande av konst samt till utövande av motion och annan kroppskultur. Det allmänna skapar möjligheter för individen att utveckla sig själv bland annat genom att det upprätthåller och understöder bibliotek, medborgar- och arbetarinstitut samt kultur- och idrottsinrättningar och understöder utövandet av vetenskap, konst och motion. Om det allmännas förpliktelser föreskrivs närmare genom lag. Bestämmelsen förutsätter inte i sig att den nuvarande lagstiftningen hålls i kraft men förutsätter å andra sidan att det i tillräcklig omfattning finns system som främjar individens utveckling av sig själv, såsom i synnerhet biblioteksväsendet. I syftena och de viktigaste förslagen i regeringens proposition som handlade om ändring av de grundläggande fri- och rättigheterna konstateras att möjligheten att utveckla sig själv tryggas förutom genom undervisning även genom tillräckliga kulturtjänster.
I 17 § i grundlagen föreskrivs det om olika befolkningsgruppers rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur. Enligt 20 § i grundlagen bär var och en ansvar för naturen och dess mångfald samt för miljön och kulturarvet. Det allmänna ska verka för att alla tillförsäkras en sund miljö och att var och en har möjlighet att påverka beslut i frågor som gäller den egna livsmiljön.
Enligt 5 § i diskrimineringslagen (1325/2014) har myndigheterna skyldighet att främja likabehandling. Diskrimineringslagen anknyter till lagen syfte att främja alla befolkningsgruppers likvärdiga möjligheter till och deltagande i kultur, konst och bildning.
Kulturella rättigheter, såsom till exempel vars och ens rätt att ta del av kulturlivet, säkerställs i internationella konventioner, såsom FN:s konvention om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna (6/1976), och i konventionen om barnets rättigheter (60/1991), enligt vilken konventionsstaterna erkänner barnets rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet, samt i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (27/2016), där det erkänns att personer med funktionsnedsättning har lika rätt att delta med andra i kulturlivet. Bakgrunden till Europarådets konvention om kulturarvets värde för samhället, den så kallade Farokonventionen (50/2018), är den allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna där rätten till kulturarv ingår i de kulturella rättigheterna.
Enligt 1 mom. 3 punkten är syftet att stärka befolkningens välfärd och hälsa samt delaktighet och samhörighet genom kultur och konst. Det har framgått av många undersökningar att kulturen och konsten har verkningar som främjar välfärden och hälsan. Verkningarna sträcker sig från effekterna av gemensam verksamhet som ökar välfärden och hälsan till verkningar som förebygger enskilda sjukdomar och främjar återhämtningen från dem. Enligt 1 § i kommunallagen ska kommunen främja sina invånares välfärd och sitt områdes livskraft samt ordna tjänsterna för sina invånare på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Kulturverksamhetens positiva verkningar för välfärden och hälsan minskar social- och hälsovårdsväsendets och de övriga förvaltningsområdenas kostnader och därmed de kommun- och statsekonomiska kostnaderna.
Förutom för välfärden och hälsan har kultur och konst en stor betydelse för ökandet av delaktigheten och samhörigheten. Uppnåendet av delaktighet och samhörighet påverkas av de reella ekonomiska och sociala förhållandena, men även av känslan och upplevelsen av att höra till en gemenskap och samhället samt av möjligheten att genom egen verksamhet påverka egna och gemensamma ärenden. Delaktighet och deltagande är varandras förutsättningar. Upplevelser av delaktighet och samhörighet stärker och ökar viljan att delta och på motsvarande sätt stärker och ökar deltagandet delaktigheten och samhörigheten.
I 1 mom. 4 punkten lyfter man fram syftet att genom kultur och konst skapa förutsättningar för utvecklingen av lokal och regional livskraft och kreativ verksamhet som stöder livskraften. Kulturen och konsten har traditionellt ansetts ha en koppling till den lokala identiteten, kommunbilden, landsbilden på internationell nivå och kommunens attraktivitet. Med kultur och konst kan boende- och livsmiljöerna påverkas exempelvis genom iakttagande av förfaranden som procentprincipen och genom att skapa konstverk i det offentliga rummet och i människors vardagsmiljöer. Kulturens och konstens näringspolitiska betydelse, såsom t.ex. kreativa branscher, och kulturföretagande utvecklande av kulturtjänster, kulturevenemang och kulturturism samt branschövergripande utnyttjande av kreativt kunnande ökar kommunen livskraft. Kultur- och konstsektorns – och den kreativa verksamhetens i vidare bemärkelse – näringspolitiska betydelse har ökat både internationellt och i Finland, och denna utveckling förväntas fortsätta. Sektorn har därmed en viktig roll med tanke på målet att diversifiera Finlands näringsstruktur så att den motsvarar informations- och servicesamhällets utveckling. Kultur- och konstsektorn är en resurs för enskilda kommuner och områden.
Enligt 2 mom. ska lagens syften uppnås med utgångspunkt i demokrati, invånarorientering, jämställdhet, hållbar utveckling samt kulturell mångfald och dialog. Dessa utgångspunkter kopplas till de allmänna samhällspolitiska värderingarna och målen för kulturverksamheten i kommunerna. Demokrati och jämställdhet är grundstenar för den finländska och nordiska samhällsmodellen och därtill starka värderingar i den europeiska kulturen. Lagens utgångspunkt som gäller invånarorientering grundar sig på de olika förvaltningsaktörernas roller och uppgifter i det finländska förvaltningssystemet - kommunens verksamhet är nära invånarnas vardagsfunktioner och -miljöer. Invånarorienteringen grundar sig å andra sidan på kommunernas självstyrelse där det handlar om kommuninvånarnas självstyrelse samt om invånarnas rätt att delta i och påverka kommunens beslut och tjänster. Den hållbara utvecklingen hänvisar till den globala utmaning som alla funktioner på nationell, regional och lokal nivå bör stöda. Den kulturella mångfalden kopplar kulturverksamheten i kommunerna till kulturens och konstens grundläggande karaktär som verksamhet som tar flera former och uttrycker olika värderingar samt till konstens frihet och yttrandefriheten och till främjandet av dialogen som gäller dessa i samhället och mellan olika befolkningsgrupper. Dessa ärenden har blivit viktigare än tidigare genom att mångfalden inom befolkningen har ökat och värderingarna och attityderna har polariserats.
3 §.Kommunens uppgifter. I paragrafen föreslås bestämmelser om kommunens uppgifter vid främjandet av kulturverksamhet.
Enligt 1 § i den gällande lagen ska kommunerna främja, stöda och organisera kulturverksamheten i kommunen. Kommunerna ska också ordna möjligheter för kommuninvånarna att få grundundervisning i konst samt sådan undervisning inom olika konstområden som stöder amatörer.
Enligt 121 § 2 mom. i grundlagen ska bestämmelser om uppgifter som åläggs kommunerna utfärdas genom lag. Enligt det föreslagna 1 mom. är det fortfarande kommunens uppgift att ordna kulturverksamhet. Således innebär momentet ingen betydande ändring i kommunens ansvar. Kommunen svarar för att kulturverksamheten överensstämmer med den föreslagna lagen.
Enligt förslaget ska denna lag definiera uppgifterna mer mångsidigt än den gällande lagen och i förhållande till lagens syften och tillämpningsområde. Utgångspunkten för fastställandet av uppgifterna är att kulturen och konsten i sig själva är viktiga funktioner, men att genomförandet och främjandet av dem även på ett bredare plan påverkar uppnåendet av de samhällspolitiska målen.
Lagen om grundläggande konstundervisning har stiftats år 1998, efter att den gällande lagen om kommunernas kulturverksamhet stiftades. I denna lag ingår den grundläggande konstundervisningen i uppgifter som gäller konst- och kulturfostran.
Enligt 1 mom. ska kommunen ordna kulturverksamhet.
Enligt 1 mom. 1 punkten ska kommunen främja likvärdig tillgång till och mångsidigt bruk av kultur och konst. Målet för den riksomfattande kulturpolitiken är att det finns riksomfattande, regional och lokal tillgång till kultur och konst och tjänster som anknyter till dessa. Undersökningar har visat att skillnaderna i utbudet av kulturtjänster är stora i Finland, både mellan olika regioner och kommuner samt inom kommunerna. Kommunens kulturverksamhet stöder uppnåendet av målet som gäller likvärdig tillgång till kultur- och konsttjänster så att tjänsterna förverkligas som bas- och närservice. Till basservice hör sådan basservice som avses i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009), såsom det allmänna kulturväsendet och den grundläggande konstundervisningen som ingår i denna lag. Närservice innebär enligt förslaget kultur- och konsttjänster som huvudsakligen riktas inom kommunen till kommunens invånare.
Likvärdig tillgång till och mångsidigt bruk av kultur och konst främjas även under de andra punkterna i momentet.
Avsikten är inte bara att alla befolkningsgrupper har tillgång till kommunens kulturverksamhet, men att de också kan utnyttja den och delta i den. Möjligheterna att delta i samband med uppgiften som gäller tillgång anknyter till tillgänglighetsmålet som har blivit allmänt i kulturpolitiken under 2000-talet. Den begreppsliga skillnaden mellan tillgång och tillgänglighet grundar sig på att det kan finnas en tillräcklig tillgång på tjänster, men att alla trots det inte nödvändigtvis kan utnyttja dem.
Med tillgänglighet avses exempelvis orsaker som anknyter till potentiella användares ekonomiska och sociala ställning och som utgör hinder för utnyttjandet av tjänsterna. Andra hinder är bland annat att lokalerna eller den övriga byggda miljön är otillgänglig för personer med funktionsnedsättning eller äldre samt sensoriska, kognitiva eller kommunikatoriska begränsningar. Hinder kan undanröjas exempelvis genom att i kommunerna utvidga verksamheten som är avsedd för personer med den svagaste ekonomiska eller sociala ställningen, liksom man har gjort i den s.k. Kaikukortet-verksamheten eller genom att utveckla kulturkompisverksamhet eller annan liknande verksamhet. Den regionala tillgången till kultur- och konsttjänster kan ökas exempelvis för olika målgrupper och geografiskt genom samarbete mellan kommuner och även genom digitala tjänster, turné- och vandringsutställningsverksamhet samt ordnande av transporter.
Enligt 1 mom. 2 punkten skapar kommunen fortsättningar för konstnärligt arbete och konstnärlig verksamhet. Konstnärligt arbete och konstnärlig verksamhet utgör grunden för att det finns tillgång till konst och kultur och för att den är tillgänglig. Enligt det allmännas etablerade uppgiftsfördelning är det i Finland staten som huvudsakligen ansvarar för det direkta konstnärsstödet, såsom konstnärsstipendier. Allt oftare ses konstnärligt arbete som en arbets- och produktionsprocess, som omfattar verksamhet i anknytning till distribution, spridning, förmedling och annan verksamhet, med vilken konst görs tillgänglig för allmänheten och till en del av andra sektorers verksamhet. Främjandet av konst är då en mer omfattande uppgift, och stödet för det kan också vara något annat än direkt konstnärsstöd.
Kommuner kan på olika sätt direkt eller indirekt stöda konstnärligt skapande: de kan t.ex. bevilja olika understöd för konstnärer och konstnärsorganisationer, tillhandahålla arbetslokaler, anställa konstnärer för olika projekt samt köpa tjänster av konstnärer och av förmedlarorganisationer för olika konstformer. Konstnärer kan anställas som gemenskapskonstnärer, kommun- eller regionkonstnärer, för åtgärder som främjar välfärden och hälsan eller för att skapa konstverk i det offentliga rummet, vardagsmiljön och bostadshus enligt procentprincipen. Konstnärerna har en positiv inverkan på sin egen livsmiljö; vid sidan om konstnärligt skapande kan de bland annat delta t.ex. i aktiviteter som aktiverar det egna boendeområdet, fungera i undervisningsuppgifter eller delta i ordnandet av konst- och kulturevenemang samt andra evenemang.
Enligt 1 mom. 3 punkten ska kommen främja utövande av kultur och konst samt medborgarverksamhet som anknyter till dessa. Utövande är icke-professionell aktivitet på eget initiativ som grundar sig på konstnärligt uttryck, såsom att måla, spela eller dansa, men också utövande av nya uttrycksformer för konst. Med medborgarverksamhet avses övrig frivillig verksamhet inom kulturen som sker på eget initiativ. Enligt undersökningar sysslar ca en tredjedel av befolkningen som fyllt tio år med kreativa konstaktiviteter på eget initiativ. Utövande som sker på eget initiativ ökar intresset för att besöka kulturevenemang och aktiviteten inom kulturverksamheten. Konst utövas och medborgarverksamhet kring kultur sker i hemmen och därtill bl.a. i de allmänna biblioteken, det fria bildningsarbetet, den grundläggande konstundervisningen och organisationsverksamheten.
Grunden för att syssla med kultur och konst skapas i hemmen, inom småbarnspedagogiken och i skolans konstundervisning. Enligt 4 mom. ska kommunen erbjuda möjligheter till målinriktad konst- och kulturfostran inom kulturens och konstens olika former och områden. Konst- och kulturfostran kan gälla alla åldersklasser och den ska vara tillgänglig för alla på lika villkor. Konst- och kulturfostran och samarbetet mellan olika aktörer i anknytning till det kan utvecklas genom planer för kulturfostran som utarbetas i kommunerna och gäller alla invånare i kommunen.
Med kommunens kulturverksamhet kan konst- och kulturfostran tillhandahållas så, så många som möjligt omfattas av den. Enligt förslaget kan kommunerna genomföra konst- och kulturfostran på många olika sätt, bland annat genom samarbete med småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen och utbildningen inom det fria bildningsarbetet, genom barnkultur- och klubbverksamhet samt genom att främja ordnandet av grundläggande konstundervisning i kommunen. Den grundläggande konstundervisningen stöder och främjar konstintresset och hos en del barn och unga leder deltagande i grundläggande konstundervisning på lång sikt till att de utövar konst som yrke. Enligt lagen om grundläggande konstundervisning kan kommunen ordna grundläggande konstundervisning och därtill kan undervisning ordnas av en samkommun, registrerad sammanslutning eller stiftelse med stöd av ett tillstånd som beviljats av ministeriet samt av en statlig läroanstalt efter ministeriets beslut. Undervisningen grundar sig på läroplaner och fortskrider målinriktat från nivå till nivå. Likaså kan kommunerna skapa förutsättningar för att anordnare av grundläggande konstundervisning erbjuder hobbyverksamhet förutom för barn och unga även för andra åldersgrupper.
Enligt 1 mom. 5 punkten ska kommunen främja upprätthållande och bruk av kulturarvet och verksamhet som stöder och utvecklar den lokala identiteten. Med kulturarv avses i lagen både det materiella och det immateriella kulturarvet. Till det materiella kulturarvet hör bl.a. föremål, konstverk, fotografier, naturvetenskapligt material och dokument samt den byggda miljön, fornlämningar och landskap som ingår i kulturmiljön. Till det immateriella kulturarvet hör bl.a. muntlig tradition, scenkonst och seder och bruk samt uppgifter, färdigheter och praxis. Med upprätthållande och bruk av kulturarvet avses värnande om den lokala kulturtraditionen och det lokala kulturarvet, att öka kännedomen om det samt dess tillgänglighet. Kulturarvet kan också utnyttjas som en resurs i den lokala utvecklingen och vid innovering av ny skapande verksamhet Stödet till den lokala identiteten och till hembygdsarbetet innefattar exempelvis lokala museers verksamhet eller annat bevarande, användande och förmedlande av den lokala traditionen till andra samt aktiv medborgarverksamhet bland invånarna.
Kommunerna är ett viktigt stöd för museernas verksamhetsförutsättningar. Av de professionella museerna är en del kommunala och en del privata. Lokala museer drivs huvudsakligen av föreningar, av vilka en del fungerar amatörmässigt med frivilligverksamhet. En del lokala museer drivs av kommuner eller andra aktörer. Landskapsmuseer och regionala konstmuseer strävar efter att främja museernas samarbete på sitt verksamhetsområde och att handleda och styra museer som drivs genom frivillig verksamhet. Kommunerna kan utnyttja den verksamhet som strävar efter att värna om den lokala kulturtraditionen, den lokala identiteten och hembygdsarbetet bland annat i sin strävan efter att stärka kommunens identitet, välfärd och livskraft.
Enligt 1 mom. 6 punkten ska kommunen främja kulturen och konsten som en del av invånarnas och gemenskapernas välfärd och hälsa, delaktighet och samhörighet samt den lokala och regionala livskraften. Utövande av konst och kultur och deltagande i dessa har i sig självt verkningar på välfärden och hälsan samt ökar delaktigheten och samhörigheten. Dessa verkningar riktar sig beroende på hur kulturen konsumeras och tjänsterna används. Aktiva brukare gynnas av fördelarna för välfärden och hälsan. Aktivt bruk förutsätter att det finns tillgång till kultur- och konsttjänster och att dessa är tillgängliga. I många kommuner genomförs och utvecklas kulturverksamheten som en del av målen att främja välfärden, hälsan, delaktigheten och samhörigheten i synnerhet som förebyggande verksamhet. Om kulturen och konsten kunde integreras mer i kommunens övriga funktioner skulle även de som av olika anledningar använder kultur och konst i mindre omfattning kunna ta del av kulturens och konstens positiva verkningar.
Kulturens och konstens näringspolitiska betydelse, såsom t.ex. kreativa branscher och kulturföretagande, utvecklande av kulturtjänster, kulturevenemang och kulturturism samt branschövergripande utnyttjande av kreativt kunnande inom olika sektorer och innovationsmiljöer ökar kommunens livskraft. Enligt förslaget ska kommunerna främja bildandet av sådana verksamhetsmiljöer där olika företag, aktörer inom de kreativa branscherna och konstnärer möts och kan arbeta tillsammans med en högklassig verksamhet som mål. Kommunerna kan främja projektverksamhet som har en positiv inverkan på livskraften och sysselsättningen, och som ökar möjligheterna för konstnärer och andra yrkespersoner inom de kreativa branscherna att sysselsätta sig även utanför landskapscentrumen. Kommunerna främjar produktionen av evenemang med hänsyn till invånarnas tjänster och som en del av ökandet av kulturturismen och kommunernas attraktivitet. Kommunerna ska skapa förutsättningar för utvecklandet av sådan kulturturism som utnyttjar lokala produkter och tjänster samt kompetensen inom de kreativa branscherna.
Enligt 1 mom. 7 punkten ska kommunen främja kulturell samverkan och internationell verksamhet samt annan verksamhet som har samband med främjandet av kultur och konst. Enligt förslaget ska kommunerna genomföra kulturell samverkan och internationell verksamhet mångsidigt inom kulturens och konstens olika områden och utgående från sina egna premisser, men de kan stöda även kommunens allmänna mål som gäller främjandet av samverkan och internationalisering. Med kulturell samverkan avses exempelvis främjande av interkulturell dialog mellan olika befolkningsgrupper. Åtgärder inom kulturell samverkan främjar även integrationen av invandrare genom konst och kultur. Bland yrkesverksamma konstnärer finns det personer med utländsk bakgrund, som kan öka interaktionen och förståelsen mellan olika befolkningsgrupper genom att de deltar i kommunens kulturverksamhet. Enligt förslaget genomför kommunerna internationellt samarbete exempelvis genom att främja vänkommunsverksamhet, kulturutbyte eller kulturexport. Vid internationell verksamhet ska kommunerna stärka utnyttjandet av EU:s projektfinansiering.
Vid genomförandet av andra åtgärder som har samband med kultur och konst beaktar kommunerna sin egen verksamhetsmiljö och ändringarna i den. Ändringarna kan anknyta bl.a. till efterfrågan på kultur och konst, sättet för utövande och distributionen.
I 2 mom. föreslås bestämmelser om ordnandet av kommunernas kulturverksamhet. I den gällande lagen om kommunernas kulturverksamhet finns inga bestämmelser om ordnandet av kommunernas kulturverksamhet. Det är nödvändigt att föreskriva om ordnandet av kommunernas kulturverksamhet för att grunden för ordnandet ska vara den samma i alla kommuner.
I sitt betänkande (FvUB 10/2013 rd) har riksdagens förvaltningsutskott konstaterat bland annat att biblioteks-, kultur-, idrotts- och ungdomstjänsterna är till sin natur lagstadgade tjänster som hör till kommunens uppgifter, men kommunerna har behörighet att bestämma i vilken utsträckning och hur tjänsterna tillhandahålls.
Enligt 2 mom. ska kommunen vid ordnandet av uppgifterna enligt 1 mom. och tjänsterna i anknytning till dem beakta lokala förhållanden och resurser samt behoven hos olika befolkningsgrupper. Med lokala förhållanden avses bland annat kommunens storlek, läge, befolkningsstruktur samt verksamhetsmässiga och ekonomiska resurser. Med olika befolkningsgruppers behov avses behoven hos olika socioekonomiska grupper, språk-, ålders- och specialgrupper och andra socialgrupper. Kommunerna kan vara olika i fråga om dessa grupper. Små kommunernas verksamhetsmässiga och ekonomiska resurser är mindre än stora kommuners. Genomförandet av uppgifterna för kommunens kulturväsende som helhet och bl.a. behovet av samarbete är en annan slags utmaning i sådana kommuner där det finns konst- och kulturinstitutioner som får statsandelar eller många andra aktörer inom konst- och kulturbranschen, jämfört med sådana kommuner där utbudet är mindre. De olika befolkningsgruppernas olikheter bör beaktas kommunvis, eftersom kommunerna är olika t.ex. i fråga om åldersstrukturen. I vissa kommuner är befolkningen i genomsnitt äldre. Det finns också kommuner med en betydande andel unga. Antalet invandrare varierar i kommunerna. Beaktandet av befolkningsstrukturen och olikheterna mellan befolkningsgrupperna gäller således serviceutbudet och verksamhetsformerna. Särskilt bör bestämmelsen i 16 § 2 mom. i grundlagen om att det allmänna ska säkerställa lika möjligheter för var och en att oavsett medellöshet utveckla sig själv beaktas. Enligt 29 § i kommunallagen ska kommunen informera kommuninvånarna, de som utnyttjar kommunens tjänster, organisationer och andra sammanslutningar om kommunens verksamhet.
Enligt 3 mom. kan kommunen ordna kulturverksamheten själv eller i samarbete med andra kommuner eller på något annat sätt. Närmare bestämmelser om samarbete finns i 7 § i lagförslaget.
Enligt förslaget ska det finnas tillräcklig och mångsidig kompetens för ordnandet av kommunernas kulturverksamhet. Liksom i nuläget kan kommunen själv bestämma hurudan expertkompetens den behöver för att ordna kulturverksamheten. Med expertkompetens avses bl.a. kompetens i fråga om kulturverksamhet, kommunalförvaltning och samarbete med olika instanser. Expertkompetens förutsätter personalresurser som kan bestå exempelvis av personal som anställts för uppgifter inom kulturverksamheten, eller av personalresurser som skaffats med kommunens övriga sektorer eller i samarbete med grannkommunerna eller på något annat sätt.
När kommunen ordnar kulturverksamhet ska den enligt 4 mom. beakta verksamhet som grundar sig på lagen om allmänna bibliotek, lagen om grundläggande konstundervisning, museilagen, teater- och orkesterlagen och lagen om fritt bildningsarbete. Allmänna bibliotek finns i alla kommuner och utbildningen inom det fria bildningsarbetet täcker alla kommuner. Grundläggande konstundervisning ordnas i största delen av kommunerna. Museer, teatrar och orkestrar som får statsandel finns huvudsakligen i landskapens centralstäder. Därmed berör verksamheten som avses i ovan nämnda lagar kommunerna på olika sätt, men den ger åtminstone kommunernas kulturverksamhet en möjlighet till samarbete. Inom kommunen kan man samarbeta med de allmänna biblioteken. Därtill kan man samarbeta med aktörer inom utbildning inom det fria bildningsarbetet och den grundläggande konstundervisningen. Tjänsterna som erbjuds av konst- och kulturinstitutioner som får statsandel är mer tillgängliga för invånare i placeringskommunen och i närkommunerna än för invånare i kommuner som ligger längre bort. Möjligheterna att utnyttja tjänsterna kan ökas exempelvis genom att ordna invånarbesök vid konst- och kulturinstitutioner som får statsandel och på motsvarande sätt kan dessa institutioner genomföra besöks- och turnéverksamhet. För ordnandet av funktioner enligt denna lag och övriga ovannämnda lagar finns det möjligheter till samarbete även i fråga om användningen av kulturverksamhetens kompetens och resurser.
4 §.Statliga myndigheters uppgifter. I paragrafen föreslås bestämmelser om statliga myndigheters uppgifter i anknytning till kommunernas kulturverksamhet. I den gällande lagen om kommunernas kulturverksamhet har statens uppgifter inte definierats. För att förtydliga olika aktörers roller är det nödvändigt med en definition.
Enligt 68 § i grundlagen svarar varje ministerium inom sitt ansvarsområde för beredningen av de ärenden som hör till statsrådet och för att förvaltningen fungerar som sig bör. Enligt 2 § 1 mom. i lagen om statsrådet utfärdas bestämmelser om ministeriernas ansvarsområden och om fördelningen av ärendena mellan dem samt om annan organisationsform för statsrådet genom lag eller genom förordning av statsrådet. Enligt 18 § i reglementet för statsrådet (262/2003) hör till undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde bland annat konst, kultur och kulturarv. Även om kultur- och konstrelaterade ärenden även hör till andra ministeriers ansvarsområden så är det huvudsakligen undervisnings- och kulturministeriet som ansvarar för kultur och konst inom statsförvaltningen. Enligt 1 § 1 mom. 9 punkten i förordningen om undervisnings- och kulturministeriet (310/2010) hör kultur till undervisnings- och kulturministeriets uppgifter.
Enligt 17 § i reglementet för statsrådet hör bland annat kommunindelningen, kommunalförvaltning och kommunal ekonomi samt förhållandet mellan staten och kommunerna till finansministeriets ansvarsområde. Enligt 21 § hör till arbets- och näringsministeriets ansvarsområde bland annat regionutvecklingen och näringspolitiken. Enligt 22 § hör till social- och hälsovårdsministeriets ansvarsområde bland annat främjande av hälsa och social välfärd samt förebyggande av sjukdomar och sociala problem samt socialservice och hälsovårdsservice. Alla dessa uppgiftsområden innefattar ärenden som anknyter till kulturen. Även bland annat miljöministeriets uppgifter (områdesanvändning, kulturmiljö), jord- och skogsbruksministeriets (utveckling av landsbygden), justitieministeriets (rätt till det egna språket och den egna kulturen, mänskliga rättigheter och demokrati), kommunikationsministeriets (kommunikation) samt försvarsministeriets och inrikesministeriets (säkerhet) uppgifter har kopplingar till kulturpolitiken.
Enligt förslaget finns i 1 mom. allmänna bestämmelser om de statliga myndigheternas olika roller. Enligt bestämmelsen skapar undervisnings- och kulturministeriet och andra statliga myndigheter förutsättningar för kommunernas kulturverksamhet. Undervisnings- och kulturministeriet är behörigt ministerium i ärenden som gäller kultur och konst och därmed har undervisnings- och kulturministeriet huvudansvaret för kulturfrågor. Även på andra förvaltningsområden finns verksamhet som bidrar till att skapa förutsättningar för kommunernas kulturverksamhet. För att öka verksamhetens genomslag bör förvaltningsområdena bedriva ett nära samarbete.
Undervisnings- och kulturministeriet genomför sin uppgift genom att i enlighet med 11 § i reglementet för statsrådet ansvara för bland annat forskning, utveckling och övervakning, lagberedning och internationella frågor på sitt eget ansvarsområde. Ur intäkterna av penningspelsverksamheten finansierar undervisnings- och kulturministeriet utvecklingen av kommunernas kulturverksamhet, genom vilken förutsättningarna för kommunernas kulturverksamhet främjas. Undervisnings- och kulturministeriet svarar för den statliga finansieringen av museer, teatrar och orkestrar och läroanstalter inom fritt bildningsarbete samt för den statliga finansieringen av grundläggande konstundervisning enligt antalet undervisningstimmar. Kommunerna bidrar till finansieringen av verksamheten hos dessa.
Därtill svarar undervisnings- och kulturministeriet bland annat för den riksomfattande bibliotekspolitiken och utvecklingen av den när det gäller de allmänna biblioteken, för ungdomsarbete och ungdomspolitik samt för den allmänna styrningen, sammanjämkningen och utvecklingen av idrottspolitiken och för skapandet av allmänna förutsättningar för idrott och motion inom statsförvaltningen. Inom regionalförvaltningen svarar regionförvaltningsverken för uppgifter som anknyter till detta och från början av 2021 tas uppgifterna över av Tillstånds- och tillsynsverket. Inom statsförvaltningen svarar undervisnings- och kulturministeriet till nödvändiga delar för utvecklingen av samarbetet mellan kommunernas kulturverksamhet och andra sektorer.
Statsandelen för kommunernas allmänna kulturverksamhet, allmänna bibliotek och den invånarspecifika statsandelen för grundläggande konstundervisning ingår i statsandelen för basservice under finansministeriets huvudtitel i statsbudgeten.
Uppgifterna enligt 2 mom. som handlar om att främja kultur och konst handhas i regionerna av Museiverket och Centret för konstfrämjande enligt den lagstiftning som gäller dessa. Även andra ämbetsverk stöder kultur- och konstfrämjandet på sina egna områden. Ämbetsverken som nämns i paragrafen har uttryckliga lagstadgade uppgifter som handlar om att främja konst och kultur. Till deras uppgifter hör att på sina ansvarsområden främja genomförandet av de riksomfattande målen som gäller kultur- och konstverksamhet i kommunerna och regionerna. Med regioner avses regioner enligt 3 § i lagen om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten.
Enligt 2 § 1 mom. 2 punkten i lagen om Museiverket (282/2004) har Museiverket till uppgift att vara sakkunnigmyndighet med ansvar för skyddet av kulturarvet och kulturmiljön. Enligt lagens detaljmotivering deltar Museiverket som sakkunnigmyndighet i planeringen av markanvändningen genom att ge utlåtanden om beaktandet av kulturmiljön och genom att förhandla med kommuner, byggherrar och markanvändningsplanerare. Enligt 1 § 1 mom. i statsrådets förordning om Museiverket (407/2004) har Museiverket till uppgift att leda och utveckla den allmänna museiverksamheten i landet och att sörja för skyddet av kulturmiljön och skyddsövervakningen samt för att kulturmiljöområdet utvecklas, om ärendet inte hör till ansvarsområdet för någon annan myndighet.
För främjande av konst finns enligt 1 § 1 mom. i lagen om Centret för konstfrämjande (657/2012) ämbetsverket Centret för konstfrämjande som har regionala verksamhetsställen. Centret ska också främja kultur till den del som uppgiften inte hör till någon annan myndighet. För att genomföra sin uppgift kan Centret för konstfrämjande exempelvis främja uppnåendet av de riksomfattande kulturpolitiska målen i regionerna, stöda verksamheten hos nätverk som främjar kommunernas kulturverksamhet i den uppgiften, främja samarbetet mellan kommuner och andra kulturaktörer samt erbjuda stöd och sakkunnigtjänster till kommunerna för att utveckla kulturverksamheten. Centret för konstfrämjande och de statliga konstkommissioner, regionala konstkommissioner och särskilda nämnder som finns i anslutning till centret beviljar statsunderstöd och stipendier på sina områden.
5 §.Invånarnas deltagande. I paragrafen föreslås bestämmelser om invånarnas deltagande och olika språkgruppers behov. I den gällande lagen om kommunernas kulturverksamhet finns inga bestämmelser om invånarnas deltagande. Det är nödvändigt att föreskriva om invånarnas deltagande, eftersom deltagande i kulturverksamhet stärker delaktigheten i kulturen och stöder demokratiutvecklingen och den sociala samhörigheten.
Enligt 1 mom. ska kommunens invånare och de som använder kulturtjänsterna ha möjlighet att delta i och påverka kommunens kulturverksamhet och beredningen av beslut som gäller den.
I 22 § i kommunallagen föreskrivs det om skyldigheten att säkerställa invånarnas möjligheter att delta och påverka. Fullmäktige ska sörja för mångsidiga och effektiva möjligheter att delta, vilket i samband med denna lag innebär exempelvis möjligheter att påverka planeringen av kultur- och konsttjänsterna.
Inom kulturverksamhet är det särskilt viktigt att främja olika befolkningsgruppers deltagande. Undersökningar visar att det finns betydande skillnader i deltagandet i kultur, bland annat besök vid kulturevenemang, som beror på utbildnings- och inkomstnivån, den sociala ställningen, åldern, könet, besöksvanor och värderingar. Hörande av och samverkan med invånarna vid ordnandet och produktionen av kulturverksamhet och tjänster tryggar i synnerhet lagens syfte att stöda likvärdiga möjligheter att delta i kulturen och konsten och uppgiften som anknyter till detta och som handlar om att främja tillgången till kultur och konst samt mångsidigt och likvärdigt bruk av kultur och konst. Deltagandet hos dem som deltar i mindre utsträckning kan ökas genom att man i de sätt som verksamheten och tjänsterna ordnas och produceras på beaktar olika befolkningsgruppers förväntningar och behov, samt genom samverkan med dessa grupper.
För att höra och samverka med kommuninvånarna kan man utnyttja olika metoder med beaktande av tillgängligheten, såsom exempelvis genomförande av olika enkäter och kanaler för påverkan, invånarnas deltagande i konkret planering av konst- och kulturtjänster på olika sätt och medborgarbudgetering.
I tvåspråkiga kommuner ska det enligt 2 mom. vid ordnande av kommunernas kulturverksamhet säkerställas att vardera språkgruppens behov beaktas på lika grunder. I kommuner inom samernas hembygdsområde ska det säkerställas att de samiska och finska befolkningsgruppernas behov beaktas.
Enligt 3 mom. ska utöver det som föreskrivs i tidigare moment också lokala språkgruppers behov beaktas vid ordnande av kommunernas kulturverksamhet. Bestämmelsen innebär t.ex. att svenskspråkigas behov ska beaktas i enspråkiga kommuner och att samernas behov ska beaktas utanför samernas hembygdsområde. Dessutom ska teckenspråkigas och andra språkgruppers behov beaktas i enlighet med de lokala förhållandena.
6 §.Utvecklingsuppgift. I paragrafen föreslås bestämmelser om en utvecklingsuppgift. I den gällande lagen om kommunernas kulturverksamhet föreskrivs det inte om utvecklingsuppgifter. Den nya bestämmelsen är viktig för att utveckla genomslaget för kommunernas kulturverksamhet och den stärker förutsättningarna för att ordna kulturverksamhet i kommunerna i enlighet med syftena och uppgifterna i denna lag. Bestämmelsen stöder ordnandet av kommunens kulturverksamhet enligt olika särskilda behov eller kulturpolitiska fokusområden. På detta sätt kan kommunernas kulturverksamhet utvecklas på samma sätt som de övriga sektorerna inom bildningsväsendet.
Enligt 1 mom. kan undervisnings- och kulturministeriet på ansökan anvisa en utvecklingsuppgift till en kommun eller någon annan aktör. Med detta skapas förutsättningar för kommunernas kulturverksamhet. Genom utvecklingsuppgifterna stöds kvaliteten hos och genomslaget för kommunernas kulturverksamhet, personalens kompetens, invånarnas jämlikhet och kommunernas inbördes samarbete. Utförandet av utvecklingsuppgiften gör det bl.a. möjligt att understöda verksamheten i sådana kommuner som har få resurser att förverkliga målen och genomföra uppgifterna enligt denna lag.
Enligt 2 mom. ska utvecklingsuppgiften vara frivillig för kommuner och andra aktörer. De som sköter utvecklingsuppgifter ska med avseende på uppgiften ha mångsidig kännedom om kulturverksamheten på nationell eller regional nivå och tillräcklig kompetens. Utvecklingsuppgiften ska skötas så att den regionala täckningen beaktas. Utförandet av utvecklingsuppgiften bör avse kommuner i vid utsträckning antingen regionalt eller nationellt så, att utförandet stöder den verksamhet som utförs på olika håll i landet.
7 §.Samarbete. I paragrafen föreslås bestämmelser om samarbete vid främjandet av kulturverksamhet. I den gällande lagen om kommunernas kulturverksamhet föreskrivs det inte om samarbete. Samarbetet har stärkts i fråga om främjandet av kommunernas kulturverksamhet och dess betydelse ökar fortfarande. Därför är det nödvändigt att föreskriva om det i lagstiftningen.
Enligt 1 mom. ska kommunen bedriva samarbete mellan olika kommunala sektorer för att främja syftena enligt denna lag och för att genomföra kommunens uppgifter. Enligt 37 § i kommunallagen ska kommunen ha en kommunstrategi, vars syfte är att stärka styrningen av kommunens verksamhet på ett helhetsinriktat sätt samt att koppla ihop kommunens strategiska planering och ekonomiplanering närmare än för närvarande.
Det är viktigt med samarbete mellan sektorerna som en del av kommunens verksamhetshelhet, eftersom uppgifterna och möjligheterna som handlar om att främja kultur och konst allt oftare berör uppgifterna inom andra sektorer. Samarbete med undervisnings-, biblioteks-, ungdoms- och idrottsväsendena samt med den grundläggande konstundervisningen är nödvändigt i synnerhet för att utveckla hobbyverksamheten för barn och unga. Enligt förslaget omfattar samarbetet med det fria bildningsarbetet exempelvis stöd för hobbyverksamhet som gäller hela befolkningen. I främjandet av välfärden och hälsan kan samarbete göras med flera kommunala sektorer. I fråga om planeringen av markanvändningen och planläggningen kan man samarbeta till exempel för att utveckla en estetisk och trygg livsmiljö och för att genomföra procentprincipen i konsten. Samarbetet med näringslivet kan handla till exempel om att utveckla konst- och kultursektorns företagsverksamhet, konst- och kulturevenemangen och kulturturismen samt om att utnyttja kreativt kunnande på andra sektorer och i olika innovationsmiljöer. Enligt förslaget ska kommunens olika sektorer i samarbete främja gemensam användning av kommunens lokaler för ordnandet av kultur- och konsttjänster. Lokalerna för kultur- och konstverksamhet kan också vara någonting annat än fysiska platser, exempelvis digitala plattformar.
Enligt 2 mom. ska kommunen med beaktande av lokala omständigheter och resurser främja verksamhet som följer syftena och uppgifterna enligt denna lag i samarbete med andra kommuner, myndigheter och med landskapet samt med aktörer inom kultur- och konstsektorn och andra sektorer och med kommuninvånarna.
Vid sidan om kommunernas inbördes samarbete kan det finnas mer intensiv gemensam verksamhet, där samarbetsformerna kan vara ett gemensamt organ, en gemensam tjänst, ett avtal om skötsel av en myndighetsuppgift eller en samkommun i enlighet med 49 § i kommunallagen. Genom samarbete mellan kommunerna är det möjligt att öka tillgången till kulturtjänster i synnerhet utanför landskapscentrumen.
I kommunerna verkar både professionella och amatörmässiga aktörer inom tredje sektorn. Kommunerna ska samarbeta med tredje sektorn, såsom med olika kultur- och konstföreningar för professionella eller amatörmässiga aktörer, samt med andra föreningar såsom funktionshinderorganisationer. Kommunerna kan bl.a. bevilja verksamhetsunderstöd till aktörerna eller genomföra samarbete på basis av samarbetsavtal eller avtal om köpta tjänster. Kommunerna ska inom sitt område främja samarbete mellan professionella inom kultur- och konstbranscherna och amatörer.
I 4 paragrafen förslås bestämmelser om statliga myndigheters uppgifter i fråga om kommunernas kulturverksamhet. I lagstiftningen om landskapen finns det särskilda bestämmelser om samarbetet mellan kommunerna och landskapen.
Samarbetet med aktörer inom kultur- och konstsektorn innefattar bland annat samarbete med konstnärer och konst- och kulturinstitutioner såsom professionella museer, teatrar, orkestrar, lokala bildkonstnärsorganisationer och fria grupper. Samarbete kan främjas bl.a. i fråga om samarbetsnätverk, besök, utställnings- och turnéverksamhet, tillgången till konst och dess tillgänglighet samt i fråga om förbättrandet av tillämpande bruk, publikarbete och utvecklandet av digitala tjänster. Europaparlamentets och rådets tillgänglighetsdirektiv (2016/2102) förutsätter att webbtjänster för organisationer inom den offentliga sektorn ska göras tillgängliga för alla.
Kommunerna kan samarbeta med konstnärer exempelvis genom att anställa dem eller genom att köpa tjänster av konstnärer och konstnärsgrupper. I kommunerna kan konstnärerna göra olika projekt inom gemenskapskonst med invånare i olika åldrar, skapa konstverk, delta i produktionen av evenemang samt i utvecklingsprojekt hos företag och olika kommunala sektorer. Samarbete mellan kommunerna vid anställandet av konstnärer är nödvändigt i synnerhet i mindre kommuner, varvid arbetsförhållandena eller anskaffningarna skulle bli tillräckliga med tanke på konstnärernas inkomstbildning.
För att främja kultur och konst kan kommunerna samarbeta även med aktörer inom andra sektorer, såsom exempelvis med läroanstalter och företag inom olika branscher. Samarbetet i kulturverksamhet mellan kommunen och dess invånare anknyter till kommuninvånarnas delaktighet samt till utvidgandet av det kulturpolitiska påverkandet i kommunen. Ett övergripande arbetssätt och en metod som stöder den strategiska ledningen av kommunen och samarbetet mellan sektorerna är s.k. kulturplanering (cultural planning) som har prövats internationellt och ställvis även i Finland. Kulturplanering kan utnyttjas mångsidigt i kommunens verksamhet i allt från planering av kommunens verksamhet till utveckling som sker i samverkan med olika sektorer och stärkande av invånarnas deltagande.
8 §.Framställande av information om och utvärdering av verksamheten. I paragrafen föreslås bestämmelser om framställande av information om och utvärdering av verksamheten. I den gällande lagen om kommunernas kulturverksamhet finns inga bestämmelser om framställande av information och utvärdering av verksamheten. Både med tanke på staten och kommunerna är det nödvändigt med bestämmelser om framställande av information om och utvärdering av verksamheten i fråga om kommunernas kulturverksamhet för att verksamheten ska kunna utvecklas med större genomslag.
Enligt 1 mom. ska det för att förverkliga syftena och genomföra uppgifterna enligt denna lag samt för att utveckla kommunernas kulturverksamhet framställas information och göras utvärderingar av verksamheten. Enligt 1 mom. är syftet att trygga verkställandet av syftena och uppgifterna enligt denna lag samt att stöda utvecklingen av kommunernas kulturverksamhet. Framställandet av information och utvärderingen av verksamheten främjar också utvecklingen av människors hälsa och välfärd samt av kommunens livskraft.
Enligt 2 mom. beslutar undervisnings- och kulturministeriet om utveckling av riksomfattande framställande av information och utvärdering av verksamheten. Kommunerna deltar i utvärderingen av basservicen och vid behov i annat framtagande av information. Enligt förslaget utarbetar och utvecklar undervisnings- och kulturministeriet i samarbete med kommunerna, Finlands Kommunförbund och andra behövliga aktörer en modell för riksomfattande framtagande av information och utvärdering av verksamheten. Riksomfattande framtagande av information och utvärdering av verksamheten gäller exempelvis ordnandet av, tillgången till och användningen av tjänster, tjänsternas ekonomi, invånarnas deltagande och genomslaget. Enligt förslaget ansvarar undervisnings- och kulturministeriet för utvecklingen av utvärderingen av basservicen i fråga om kulturen.
Enligt 3 mom. ansvarar kommunen för framställande av information om sin kulturverksamhet och för utvärdering av kulturverksamheten. Kommunen ska utvärdera genomförandet av kulturverksamheten som en del av utvärderingen och uppföljningen av kommunstrategin på det sätt som föreskrivs i 37 § i kommunallagen samt som en del av främjandet av välbefinnandet och hälsan enligt 12 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010). Syftet med utvärderingen är att stöda utvecklingen av kommunens kulturverksamhet och välbefinnandet och hälsan.
Enligt 37 § i kommunallagen ska kommunen ha en kommunstrategi, i vilken fullmäktige beslutar om de långsiktiga målen för kommunens verksamhet och ekonomi. I kommunstrategin ska hänsyn tas till bland annat främjandet av kommuninvånarnas välfärd, ordnandet och produktionen av tjänster, kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka samt utvecklandet av livsmiljöns och områdets livskraft. I kommunstrategin ska det anges hur genomförandet av strategin utvärderas och följs upp. Uppföljning av genomförandet av kultur- och konstverksamheten bör göras som en del av uppföljningen av kommunstrategin.
Enligt 12 § i hälso- och sjukvårdslagen ska kommunerna bevaka invånarnas hälsa och välfärd och de faktorer som påverkar dessa. Utnyttjande av kultur och konst ingår i denna helhet. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska kommunerna ta fram en välfärdsberättelse som verktyg för planeringen, utvärderingen och rapporteringen av välfärdspolitiken. I välfärdsberättelserna skulle det vara ändamålsenligt att ta in information om kultur och konst samt information om hur kulturen och konsten utnyttjats i främjandet av invånarnas välfärd och hälsa.
Kommunen kan följa upp livskraften exempelvis med indikatorer som gäller antalet företag inom konst- och kultursektorn och antalet konstnärer, deras omsättning och sysselsättande verkan samt kulturevenemang och kulturturism.
I 4 mom. föreslås bestämmelser om offentliggörandet av de centrala resultaten av utvärderingen. Enligt förslaget beslutar undervisnings- och kulturministeriet om hur de centrala resultaten av framställandet av information och utvärderingarna som avses i 2 mom. offentliggörs och kommunen beslutar om hur de centrala resultaten av framställandet av information och utvärderingarna som avses i 3 mom. offentliggörs.
9 §.Statsfinansiering. I paragrafen föreslås bestämmelser om den statsfinansieringen. Till sitt innehåll motsvarar paragrafen 3 § i den gällande lagen om kommunernas kulturverksamhet.
Kommunen får statsandel för driftskostnaderna för allmän kulturverksamhet. Statsandelsfinansieringen för allmän kulturverksamhet utgör en del av det statsandelssystem för kommunal basservice som administreras av finansministeriet, i vilket ingår förutom den allmänna kulturverksamheten även social- och hälsovården, förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen, de allmänna biblioteken och den grundläggande konstundervisningen per invånare. Bestämmelser om statsandel som beviljas för driftskostnaderna för allmän kulturverksamhet finns i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009).
Enligt 2 mom. kan en kommun samt i kommunen verksamma sammanslutningar och stiftelser som bedriver och främjar kulturverksamhet inom ramen för anslag i statsbudgeten beviljas statsunderstöd för kulturverksamhet eller för genomförandet av en i 6 § avsedd utvecklingsuppgift enligt vad som föreskrivs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009). Statsunderstöd kan beviljas exempelvis för utveckling av verksamheten, försök, inledande av verksamhet och nödvändiga specialuppgifter i anknytning till verksamheten.
Kommunen eller en sammanslutning som kommunen har bestämmande inflytande i kan därtill beviljas statsunderstöd för anläggningsprojekt för lokaler som behövs i kulturverksamheten på det sätt som föreskrivs i den ovan nämnda lagen. Bestämmelser om anläggningsprojekt finns i 5 kap. och i 52 och 53 § i den lagen. Enligt 26 § i statsrådets förordning om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1766/2009) betraktas som anläggningsprojekt en sådan åtgärd enligt 36 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet vars beräknade totalkostnader uppgår till minst 80 000 euro.
I fråga om utvecklingsuppgifter gäller 2 och 44 §. Enligt förslaget är undervisnings- och kulturministeriet statsbidragsmyndighet.
10 §.Ikraftträdande. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. I 1 mom. finns en sedvanlig ikraftträdandebestämmelse. Enligt 2 mom. upphäver lagen den gällande lagen om kommunernas kulturverksamhet.
