1.1  Lagen om pensionsstöd

Med lagen om pensionsstöd (1531/2016) som trädde i kraft i början av juni 2017 och med det pensionsstöd som betalas med stöd av lagen har försörjningen för vissa personer som har varit arbetslösa under en lång tid och som har hamnat i en svår situation på arbetsmarknaden tryggats genom pensionsstöd innan ålderspensionen börjar. 

Långtidsarbetslösa som är födda före den 1 september 1956 och som har varit arbetslösa så gott som utan avbrott i fem år under den tid som började den 1 september 2010 och slutade den 31 augusti 2016 omfattas av pensionsstödet. En förutsättning för att det ska vara fråga om långtidsarbetslöshet utan avbrott är att det till personen under den nämnda tidsperioden har betalats arbetsmarknadsstöd för minst 1250 dagar eller dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa för maximitiden och därtill arbetsmarknadsstöd för minst 750 dagar. Med mottagande av arbetsmarknadsstöd jämställs vissa situationer där det till den arbetslösa inte har betalats arbetsmarknadsstöd, såsom mottagande av sjukdagpenning. Beviljande av pensionsstöd kräver därtill att personen har varit berättigad till arbetsmarknadsstöd den 31 augusti 2016. 

Pensionsstödets belopp är samma som garantipensionens fulla belopp, dvs. 775,27 euro i månaden enligt nivån för 2018. Den som får pensionsstöd förutsätts inte vara arbetssökande eller hålla sin arbetssökning i kraft, och inkomst från arbete ska inte påverka rätten att få pensionsstöd. Pensionsstödet avviker således både till beloppet och förutsättningarna från arbetsmarknadsstödet, som är i medeltal 697 euro i månaden och som kräver att personen är arbetssökande på det sätt som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002). 

Pensionsstödet är ingen egentlig pension, men i lag föreskrivs det särskilt att den som får pensionsstöd får det i inkomstskattelagen (1535/1992) avsedda pensionsinkomstavdraget och har rätt till bostadsbidrag för pensionstagare, barnförhöjning enligt folkpensionslagen (568/2007) och vårdbidrag för pensionstagare. Pensionsstödet finansieras med statliga medel och Folkpensionsanstalten svarar för verkställigheten av förmånen. 

Pensionsstöd har betalats till ca 3 500 personer. Betalningen av pensionsstöd som beviljats med stöd av den gällande lagen om pensionsstöd upphör under år 2021, då alla de som får pensionsstöd senast fyller 65 år. 

1.2  Sysselsättningsläget för äldre långtidsarbetslösa personer

Antalet personer över 60 år som varit över arbetslösa i över 5 år utan avbrott ökade kraftigt åren 2012—2016, men antalet har börjat minska. Det fjärde kvartalet 2012 var antalet sådana långtidsarbetslösa personer 1 985, och fjärde kvartalet 2016 var de 4 602. Andra kvartalet 2018 var motsvarande mängd 2 856 personer. Antalet långtidsarbetslösa personer över 60 år har dels minskat till följd av stiftandet av lagen om pensionsstöd, men antalet arbetslösa har minskat också i övrigt. 

Enligt arbets- och näringsministeriets sysselsättningsöversikt fanns det 284 100 arbetslösa arbetssökande vid arbets- och näringsbyråerna i slutet av juli 2018, vilket är 45 000 färre än året innan. Arbetslösheten har minskat i alla åldersgrupper och också långtidsarbetslösheten har minskat. Jämfört med året innan har antalet sysselsatta personer ökat. Service som räknas in i aktiveringsgraden omfattade 105 900 personer, vilket är 6 100 fler än året innan. På grund av det förbättrade ekonomiska läget har också över 60-åriga arbetslösa anställts till lediga arbetsplatser och ett större deltagande i arbetskraftsservice har också minskat arbetslösheten. 

Trots det förbättrade sysselsättningsläget finns det bland långtidsarbetslösa fortfarande personer som på grund av till exempel förlorad yrkeskompetens, ringa utbildning, livshistoria, hälsotillstånd eller andra jämförbara orsaker har svårighet att få sysselsättning. När det gäller äldre personer som har varit arbetslösa särskilt länge tar de olika åtgärder som ska leda till sysselsättning sannolikt så lång tid i anspråk att dessa personer skulle ha en realistisk möjlighet att få arbete först när de redan har uppnått pensionsåldern. Med tanke på dessa personer är en möjlighet att ansöka om särskilt pensionsstöd skälig ur ett humant perspektiv. 

1.3  Förslag

Syftet med propositionen är att utkomsten för långtidsarbetslösa äldre personer som har hamnat i en särskilt svår ställning på arbetsmarknaden tryggas genom att föreskriva om pensionsstöd för dem. I propositionen föreslås det att det till lagen om pensionsstöd fogas en ny 2 a §, enligt vilken också sådana långtidsarbetslösa som är födda före den 1 september 1958 omfattas av pensionsstödet. Förutsättningarna för beviljande av pensionsstöd ska huvudsakligen vara samma som de gällande förutsättningarna för beviljande. 

Pensionsstödet är avsett för personer som fyllt 60 år och som har varit arbetslösa så gott som utan avbrott i fem års tid. Enligt den nya 2 a § i lagen om pensionsskydd ska kraven för pensionsskyddet, 60 års ålder och arbetslöshetsförutsättningarna, ha varit uppfyllda före den 1 september 2018. Beviljande av pensionsstöd kräver därtill att personen har varit berättigad till arbetsmarknadsstöd den 31 augusti 2018. För att pensionsstöd ska beviljas krävs det också att personen i fråga från den 1 september 2012 till och med den 31 augusti 2018 har fått arbetsmarknadsstöd enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa för minst 1250 dagar eller dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa för maximitiden och därtill arbetsmarknadsstöd för minst 750 dagar. Med erhållande av arbetsmarknadsstöd jämställs i enlighet med den gällande lagen om pensionsstöd också vissa andra situationer där det till den arbetslösa inte har betalats arbetsmarknadsstöd. 

Den grupp som ska omfattas av pensionsstödet definieras så att sådana personer inte ska styras över till stödet som ännu kan ha nytta av offentlig arbetskrafts- och företagsservice eller annan sysselsättningsfrämjande service, eller sådana personer som annars ännu har möjligheter att få arbete, till exempel om en svår privat livssituation eller de yttre förhållandena, såsom den ekonomiska situationen, förbättras. 

En person kan uppfylla kraven för erhållande av pensionsstöd både enligt den nuvarande 2 § eller den nya 2 a §. Då betalas till personen endast ett pensionsstöd och förutsättningar för beviljandet av stödet utreds antingen enligt 2 § eller enligt den nya 2 a §. 

2.1  Ekonomiska konsekvenser

Pensionsstöd finansieras med anslagen under moment 33.40.60 Statens andel i de utgifter som föranleds av folkpensionslagen och vissa andra lagar under huvudtiteln för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Utvidgningen av kretsen av personer som får pensionsstöd uppskattas öka kostnaderna för pensionsstödet med 6,6 miljoner euro år 2019 och med 25,8 miljoner euro år 2020. Därefter minskar inverkan så, att år 2021 ökar kostnaderna för pensionsstödet med ca 23,3 miljoner euro, år 2022 med ca 14,8 miljoner euro och år 2023 med ca 2,0 miljoner euro. År 2019 är inverkan på pensionsstödsutgifterna klart mindre än år 2020, eftersom år 2019 betalas pensionsstöd för endast tre månader. Staten svarar för kostnaderna för pensionsstödet. 

Propositionen inverkar på kostnaderna för andra socialutgifter. Den mest betydande effekten kan anses vara att utgifterna för arbetsmarknadsstödet minskar när de långtidsarbetslösa som omfattas av lagen om pensionsstöd övergår till att få pensionsstöd. Utgifterna för arbetsmarknadsstödet minskar år 2019 för staten och kommunerna sammanlagt med uppskattningsvis 5,8 miljoner euro och år 2020 med uppskattningsvis 22,9 miljoner euro. Därefter minskar konsekvenserna så, att år 2021 minskar kostnaderna för arbetsmarknadsstödet med ca 21 miljoner euro, år 2022 med ca 13,6 miljoner euro och år 2023 med ca 1,9 miljoner euro. Dessutom minskar utgifterna för det allmänna bostadsbidraget med ca 1,6 miljoner euro och utgifterna för bostadsbidraget för pensionstagare ökar med ca 1,7 miljoner euro år 2019. Därpå följande år minskar det allmänna bostadsbidraget med 6,5, 6,0, 3,8 och 0,8 miljoner euro och bostadsbidraget för pensionstagare ökar med 6,7, 6,1, 3,9 och 0,5 miljoner euro. 

Pensionsinkomstavdraget i beskattningen för den som får pensionsstöd leder till att kommunalbeskattning, kyrkoskatten och de försäkrades sjukförsäkringspremier minskar. År 2019 är inverkan på kommunalskattningen cirka 1 miljon euro och inverkan på kyrkoskatten och sjuksförsäkringspremien ringa. Effekten är som störst under år 2020 då den i fråga om kommunalskatten uppgår till cirka tre miljoner euro per år. Både kyrkoskatten och sjukförsäkringspremien minskar åren 2020—2021 med ca 0,2 miljoner euro per år. 

När alla ändringar beaktas blir ökningen av statens nettoutgifter uppskattningsvis 3,3 miljoner euro år 2019 och ca 12,8 miljoner euro år 2020. För kommunernas del minskar nettoutgifterna med ca 2 miljoner euro år 2019. Minskningen är ca 9,0 miljoner euro år 2020 och åren 2021—2023 uppskattningsvis 10,0, 6,4 och 0,9 miljoner euro. På motsvarande sätt ökar statens nettoutgifter med ca 13,1, 8,0 och 0,8 miljoner euro åren 2021—2023. 

2.2  Pensionsstödtagarna och konsekvenserna för förmånstagarnas ställning

Med stöd av den gällande lagen om pensionsstöd betalas pensionsstöd ännu åren 2019—2021. Under år 2021 upphör betalningen av pensionsstöd, eftersom senast då fyller alla de som får pensionsstöd med stöd av den nuvarande lagen om pensionsstöd 65 år. Till följd av den lag som föreslås i denna proposition ökar antalet personer som får pensionsstöd under åren 2019—2021, och pensionsstöd betalas ännu åren 2022 och 2023. 

Nya pensionsstöd betalas år 2019 till i medeltal ca 2 800 personer, år 2020 till ca 2 700 personer och år 2021 till ca 2 400 personer per månad. Antalet personer som får pensionsstöd minskar varje år rätt fort då de fyller 65 år eller övergår till ålderspension eller till att få någon annan förmån. År 2022 betalas pensionsstöd till ca 1 500 personer och år 2023 till ca 300 personer per månad. De sista pensionsstöden betalas 2023. Av dem som får pensionsstöd är 53 procent män och 47 procent kvinnor. 

I de ovannämnda uppskattningarna har det beaktats att alla som har rätt till pensionsstöd inte kommer att ansöka om det. I kalkylerna har det antagits att andelen personer som får pensionsstöd är den samma som tidigare. 

Nettoinkomsterna för den som får pensionsstöd kommer att öka när han eller hon går över från arbetsmarknadsstöd till pensionsstöd. För den genomsnittliga pensionsstödtagaren blir ökningen av nettoinkomsterna cirka 200 euro i månaden. De viktigaste orsakerna till de högre nettoinkomsterna är att förmånsbeloppet är högre, att förmånerna behandlas olika vid kommunalbeskattningen och att bostadsbidraget för pensionstagare i genomsnitt är högre än det allmänna bostadsbidraget. I vissa enskilda fall kan det vara förmånligare för personen att lyfta arbetsmarknadsstöd, eftersom pensionsstödstagare omfattas delvis av andra förmåner än de som får arbetsmarknadsstöd. Detta kan vara fallet t.ex. i fråga om en person som får handikappbidrag. 

För att få utkomstskydd krävs det att personen hos arbets- och näringsbyrån har anmält att han eller hon söker heltidsarbete, att personen håller sin jobbsökning i kraft, sköter ärenden hos arbets- och näringsbyrån så som byrån förutsätter och är tillgänglig för arbetsmarknaden. Från och med ingången av 2018 ska en mottagare av arbetslöshetsförmån med vissa undantag dessutom uppfylla kravet på aktivitet enligt utkomstskyddets aktiveringsmodell för att förmånen ska betalas till fullt belopp. Erhållandet av pensionsstöd befriar personen från dessa skyldigheter, eftersom han eller hon inte längre behöver vara arbetssökande. Pensionsstöd är dock inte ett hinder för att personen arbetar. Eventuell förvärvsinkomst under tiden för pensionsstödet inverkar inte på beloppet av det pensionsstöd som betalas till personen. 

2.3  Konsekvenser för myndigheterna

Folkpensionsanstalten svarar för verkställigheten av pensionsskyddet. Utvidgningen av kretsen av de som får pensionsstöd ökar arbetsmängden hos Folkpensionsanstalten. Arbetsmängden vid arbets- och näringsbyråerna minskar på motsvarande sätt när personerna från att ha omfattats av arbetskraftspolitiska åtgärder och arbetslöshetsförmåner övergår till pensionsstödet. 

Besvärsinstanser för ärenden som gäller pensionsstöd är besvärsnämnden för social trygghet och försäkringsdomstolen. De föreslagna ändringarna kan inverka på antalet ärenden som behandlas hos besvärsinstanserna.