1
Lagförslag
3 §.Definitioner. I 16 punkten i paragrafen ska definitionen av skolmjölksstöd ändras till en definition av stöd till utdelning i skolan. Den nya definitionen omfattar mjölkprodukter – till vilka räknas både mjölk och mjölkprodukter – samt dessutom utdelning av frukt och grönsaker. Frukt anses i enlighet med allmänspråket inbegripa också bananer, som inte räknas upp särskilt i paragrafen trots att de i artikel 1 i marknadsordningsförordningen anges som en annan produktgrupp än frukt och grönsaker. De frukter och grönsaker som räknas upp i artikel 1.2 i marknadsordningsförordningen inbegriper också de i del IX i bilaga I till den förordningen avsedda andra färska frukter (KN-nummer 0810) som även omfattar bär, såsom jordgubbar, hallon, tranbär, lingon, blåbär, vinbär och krusbär. Bär anses inbegripa både odlade bär och vilda bär.
Definitionen av skolmjölksförordningen i 17 punkten ändras så att den motsvarar EU:s nya lagstiftning om utdelning i skolan.
Mellanrubriken skolmjölksstöd före 32 a § ändras så att rubriken motsvarar den nya definition av stöd till utdelning i skolan som finns i 3 § 16 punkten.
32 a §.Nationell strategi för stöd till utdelning i skolan. Paragrafens rubrik och hänvisningen i paragrafen till skolmjölksstöd ändras så att de motsvarar den nya definition av stöd till utdelning i skolan som finns i 3 § 16 punkten.
Paragrafen ändras också så att den utöver strategin för utdelning i skolan även omfattar det förslag till anslag i anslutning till stödet till utdelning i skolan som ska lämnas in till Europeiska kommissionen samt de ändringar som gäller dessa. Det föreslås att jord- och skogsbruksministeriet är behörig myndighet i dessa ärenden. Landsbygdsverket kan även i dessa ärenden ha hand om tekniska uppdrag som hänför sig till sändande av information. Ändringen behövs, eftersom Landsbygdsverket i regel är behörig myndighet enligt marknadsordningslagen, om inte något annat föreskrivs. Beslut om den nationella strategin har redan tidigare ansetts vara en uppgift av såtillvida principiell karaktär att den bör höra till ministeriets behörighet. Detsamma gäller förslag till anslag. Enligt ny EU-lagstiftning ska en medlemsstat varje år till kommissionen lämna in ansökan om huruvida den under skolåret önskar använda det preliminära anslag som fastställts. En ansökan om anslag kan bli aktuell även i en situation där någon medlemsstat inte använder det preliminära anslag som fastställts för den, varvid kommissionen delar ut det anslag som blivit över på det här sättet till andra medlemsstater på basis av ansökningarna. Närmare bestämmelser om frågan finns i rådets förordning (EU) 2016/795 om ändring av rådets förordning (EU) nr 1370/2013 om fastställande av vissa stöd och bidrag inom ramen för den samlade marknadsordningen för jordbruksprodukter.
33 §.Produkter som berättigar till stöd till utdelning i skolan. Hänvisningen till skolmjölksstöd i paragrafens rubrik ändras så att den motsvarar den nya definition av stöd till utdelning i skolan som finns i 3 § 16 punkten.
I paragrafen finns bestämmelser om de produkter som berättigar till stöd till utdelning i skolan. Momentet innehåller en hänvisning till EU:s direkt tillämpliga lagstiftning där det i första hand finns bestämmelser om kraven på egenskaperna hos produkterna. De produkter som ska delas ut enligt artikel 23.6 i marknadsordningsförordningen får inte innehålla något av följande: tillsatt socker, tillsatt salt, tillsatt fett eller tillsatt sötningsmedel. Produkterna får inte heller innehålla de tillsatta artificiella smakförstärkarna E 620–E 650 enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008. Enligt artikel 23.6 får en medlemsstat, efter att ha inhämtat lämpligt tillstånd från sina nationella myndigheter med ansvar för hälso- och näringsfrågor i överensstämmelse med sina nationella förfaranden, besluta att stödberättigande produkter som avses i punkterna 4 och 5 får innehålla begränsade mängder tillsatt socker, tillsatt salt och/eller tillsatt fett.
I paragrafen anges de krav på egenskaperna hos produkterna som ska ställas nationellt. Ett krav är i likhet med nuläget att produkterna motsvarar näringsrekommendationerna. Närmare bestämmelser om beaktande av näringsrekommendationerna utfärdas liksom i nuläget genom förordning av statsrådet.
Hänvisningen till EU:s lagstiftning täcker också bestämmelserna i artikel 23 i marknadsordningsförordningen om de produkter som berättigar till stöd till utdelning i skolan. Enligt artikel 23.2 avses med frukt och grönsaker i skolan de produkter som avses i punkt 3 a. Dessa är frukt och grönsaker samt färska bananprodukter. Frukt och grönsaker samt bananer definieras närmare i artikel 1 i marknadsordningsförordningen. Med skolmjölk avses enligt artikel 23.2 de produkter som avses i punkt 3 b, och dessa är konsumtionsmjölk, inbegripet laktosfria varianter. En definition av mjölk finns i artikel 1 i marknadsordningsförordningen.
Enligt artikel 23.2 i marknadsordningsförordningen avses med frukt och grönsaker i skolan också de bearbetade frukt- och grönsaksprodukter som avses i punk 4 a. Med skolmjölk avses enligt artikel 23.2 dessutom följande produkter som avses i punkt 4 b, och de är ost, ostmassa, yoghurt och andra fermenterade eller syrade mjölkprodukter utan smaktillsatser, frukt, bär, nötter eller kakao. Enligt artikel 23.2 avses med skolmjölk även följande produkter som avses i bilaga V, dvs. fermenterade mjölkprodukter utan frukt- eller bärsaft, naturligt smaksatta och fermenterade mjölkprodukter med frukt- eller bärsaft, naturligt smaksatta eller icke smaksatta samt mjölkbaserade drycker innehållande kakao eller frukt- eller bärsaft eller naturligt smaksatta liksom också fermenterade eller icke fermenterade mjölkprodukter med frukt, naturligt smaksatta eller icke smaksatta. Dessa produkter definieras i artikel 1 i marknadsordningsförordningen.
De produkter som det redogörs för ovan är i princip stödberättigande. Medlemsstaterna ska enligt artikel 23.11 i marknadsordningsförordningen välja ut de produkter som ska delas ut eller omfattas av kompletterande utbildningsinsatser på grundval av objektiva kriterier som ska inbegripa ett eller flera av följande kriterier: hälso- och miljöhänsyn, årstidsaspekter, utbud eller tillgänglighet för lokala eller regionala produkter, i möjligaste mån med företräde för produkter med ursprung i unionen. Dessutom får medlemsstaterna särskilt uppmuntra lokala eller regionala inköp, ekologiska produkter, korta leveranskedjor eller miljöfördelar samt, där så är lämpligt, produkter som är erkända enligt de kvalitetsordningar som inrättats genom förordning (EU) nr 1151/2012. Medlemsstaterna får också överväga att prioritera hänsyn till hållbarhet och rättvis handel i sina strategier.
Närmare bestämmelser om de kriterier enligt EU:s lagstiftning som ska användas vid valet av produkter finns i den föreslagna paragrafen. Enligt den ska i Finland hänsyn tas till ekologiskt produktionssätt, när produkterna har säsong, tillgängligheten för produkterna samt tillgängligt stödbelopp, korta leveranskedjor och miljöfördelar. Produkterna ska dessutom motsvara näringsrekommendationerna. Avsikten är att man genom dessa kriterier ska kunna prioritera inhemska alternativ av dessa produkter. Närmare bestämmelser om de stödberättigande produkter som ska väljas på basis av dessa kriterier utfärdas genom förordning av statsrådet.
33 a §.Målgruppen för stöd till utdelning i skolan. I denna paragraf föreskrivs det om målgruppen för stöd till utdelning i skolan. Målgruppen motsvarar i princip den nuvarande målgruppen för skolmjölksstöd, dvs. daghemsbarn och elever vid läroanstalter.
I momentet fastställs också att det är möjligt att närmare begränsa målgruppen. Enligt momentet kan stödet riktas till en viss åldersgrupp, om detta är motiverat med tanke på effektiviteten i att främja hälsosamma matvanor. Vid fördelningen av stödet kan också det tillgängliga stödbeloppet och säkerställande av en effektiv utdelning beaktas.
Inom ramen för de begränsade anslagen kan som målgrupper väljas de grupper som bedöms ha störst nytta och behov av att hälsosamma matvanor främjas med hjälp av utdelningen i skolan. Hur effektiva åtgärderna är i de olika åldersgrupperna ska bedömas i synnerhet med tanke på genomförandet av de kompletterande åtgärderna i anslutning till utdelningen av produkterna. Kompletterande åtgärder kan vara t.ex. informationsmaterial och smakskolor som uppmuntrar till ökad konsumtion av frukt och grönsaker. I detta sammanhang kan också t.ex. de olika åldersgruppernas behov av en ökad konsumtion av frukt och grönsaker beaktas. I fråga om hur effektiv utdelningen är kan sådana praktiska omständigheter beaktas som effektiviserar utdelningen av produkterna och genomförandet av de kompletterande åtgärderna i daghem eller läroanstalter.
33 b §.Beloppet av stöd till utdelning i skolan samt stödperioden. I denna paragraf föreskrivs det om beloppet av stöd till utdelning i skolan och om stödperioden. I fråga om maximibeloppet av stödet till utdelning i skolan under läsåret i hela landet innehåller paragrafens 1 mom. en informativ hänvisning till EU:s lagstiftning om utdelning i skolan. Denna hänvisning inbegriper också rådets förordning (EU) nr 1370/2013 om fastställande av vissa stöd och bidrag inom ramen för den samlade marknadsordningen för jordbruksprodukter, och den förordningen innehåller närmare bestämmelser om ärendet i fråga. I momentet konstateras för tydlighetens skull även att stöd till utdelning i skolan kan beviljas inom ramen för maximibeloppet enligt EU:s lagstiftning om utdelning i skolan och för anslaget i statsbudgeten.
I 2 mom. föreskrivs det dessutom om de kriterier som kan beaktas i fråga om beloppet av det stöd som beviljas för en enskild stödberättigande produkttyp och i fråga om stödperiodens längd. Dessa kriterier är utöver stödets maximibelopp även det uppskattade antalet barn och elever samt produkternas pris, kvantitet och produktionsmetoder. Antalet barn och elever påverkar storleken på det stödbelopp som kan riktas till de produkter som delas ut. Samma gäller för priset på produkterna. Ju dyrare en produkt är, desto mer av det tillgängliga totala stödbeloppet går åt till att betala den. Antalet produkter som delas ut påverkar också storleken på det stödbelopp som kan riktas till en enskild produkt. Också produktionsmetoden påverkar priset på en produkt. I princip är produkter som producerats ekologiskt dyrare, vilket innebär att stödnivån för dem bör vara högre. Det är således motiverat att stödbeloppet ska kunna fastställas enligt produkt i enlighet med de kriterier som nämns ovan. I syfte säkerställa en tillräcklig finansiering kan det finns behov av att begränsa även stödperiodens längd. Åtminstone i fråga om frukt och grönsaker verkar det vara så att finansiering inte räcker till för att bevilja stöd för hela skolåret, och att stödperiodens längd måste kunna begränsas.
I momentet preciseras att stödnivån bestäms vid den tidpunkt då den produkt som berättigar till stöd levereras. Inom systemet för utdelning i skolan levereras de stödberättigande produkterna innan stöd söks. EU-lagstiftningen ger möjlighet att lämna in stödansökan flera månader efter leveransen, av vilket följer att stödansökningar för produkter som leverarats under samma tid lämnas in av olika aktörer vid olika tidpunkter. Om stödnivån skulle bestämmas enligt tidpunkten för när ansökan lämnats in, skulle det leda till en situation där olika stödnivåer skulle gälla för stödberättigande produkter som anskaffats och delats ut under samma tid, beroende på när stöd söks. För att undvika en sådan situation är det motiverat att precisera den tidpunkt då stödet bestäms. Avsikten är att förtydliga tillämpningen av stödsystemet och säkerställa att sökandena behandlas likvärdigt och att aktörerna kan uppskatta stödnivån för produkterna.
Enligt momentet utfärdas närmare bestämmelser om beloppet av stöd till utdelning i skolan och om stödperiodens längd genom förordning av statsrådet inom de gränser som anges i EU:s lagstiftning. Det är motiverat att bestämmelser om stödnivån och om stödperiodens längd utfärdas genom förordning eftersom stödnivån är beroende av de produkter som berättigar till stöd och som det enligt 33 § ska kunna utfärdas bestämmelser om genom förordning av statsrådet.
I 3 mom. föreskrivs om en situation där det stödbelopp som beräknas utifrån de godkända ansökningarna överstiger det maximibelopp av stödet som är tillgängligt för anskaffning av produkterna. Stödbeloppet ändras då i förhållande till hur mycket maximibeloppet överskrids eller underskrids. En motsvarande bestämmelse gäller också för vissa jordbrukarstöd där det är osäkert om anslaget är tillräckligt stort för att bevilja stöd i enlighet med alla ansökningar. I momentet finns också ett bemyndigande om att det vid behov genom förordning av statsrådet får utfärdas närmare bestämmelser om hur stödbeloppet ändras. I förordningen kan det vid behov föreskrivas närmare t.ex. om hur stödbeloppet ändras och vilken stödnivån för produkten är efter en sänkning.
33 c §.Kompletterande åtgärder och utvärderings- och informationsåtgärder för stöd till utdelning i skolan. I 1 mom. fastställs av informativa skäl att de kompletterande åtgärder och utvärderings- och informationsåtgärder som avses i EU:s lagstiftning om utdelning i skolan genomförs inom ramen för offentlig upphandling. Detta är motiverat eftersom det i praktiken skulle vara administrativt sett mycket arbetsdrygt att ordna en separat ansökningsrunda för dessa mycket olika åtgärder. Det har inte heller ansetts motiverat att åtgärderna ska kunna genomföras på flera olika sätt beroende på stödansökningarna. Utgångspunkten är mer omfattande åtgärder som organiseras på ett mer koncentrerat sätt och som det är ändamålsenligare att genomföra som offentlig upphandling.
I paragrafen finns en informativ bestämmelse om de krav som EU:s lagstiftning om utdelning i skolan ställer på genomförandet av kompletterande åtgärder. Enligt momentet ska Landsbygdsverket i samband med upphandlingen säkerställa att den aktör som ansöker om att genomföra åtgärderna ingår en sådan förbindelse som avses i EU:s lagstiftning om utdelning i skolan, den aktör som utses att genomföra åtgärderna och de åtgärder denne genomför uppfyller kraven i EU:s lagstiftning om utdelning i skolan, det med den aktör som utses att genomföra åtgärderna ingås ett avtal där de skyldigheter och det ansvar enligt EU:s lagstiftning om utdelning i skolan som hänför sig till genomförandet av de kompletterande åtgärderna fastställs, och den aktör som utses att genomföra åtgärderna förbinder sig att dokumentera och till Landsbygdsverket anmäla de uppgifter som gäller genomförandet av åtgärderna.
I praktiken är det primärt fråga om kompletterande åtgärder. Informationsåtgärder beräknas bli aktuella främst i situationer där användingen av stödet till frukt- och grönsaksprodukter är så liten att det finns behov av mer information om systemet. Landsbygdsverket kan också själv genomföra informationsåtgärderna, om detta anses ändamålsenligt. EU:s lagstiftning om utdelning i skolan förpliktar medlemsstaterna att övervaka och utvärdera effektiviteten i sina system för utdelning i skolan. Det har antagits att utvärderingarna blir aktuella i början och slutet av en period inom systemet för utdelning i skolan.
I 2 mom. hänvisas det till den andel av maximibeloppet av stödet till utdelning i skolan som får användas för kompletterande åtgärder och utvärderings- och informationsåtgärder. Närmare bestämmelser om frågan finns i artikel 5.1 och 5.2 i rådets förordning (EU) nr 1370/2013 om fastställande av vissa stöd och bidrag inom ramen för den samlade marknadsordningen för jordbruksprodukter, enligt vilka unionsstödet för finansiering av de kompletterande utbildningsåtgärder som avses i artikel 23.1 b i marknadsordningsförordningen inte får överstiga 15 procent av medlemsstaternas årliga definitiva tilldelning som avses i artikel 5.6 i förordning (EU) nr 1370/2013 och unionsstödet för de därmed sammanhängande kostnader som avses i artikel 23.1 c i marknadsordningsförordningen inte får överstiga 10 procent av medlemsstaternas årliga definitiva tilldelning som avses i artikel 5.6 i förordning (EU) nr 1370/2013.
Enligt momentet får närmare bestämmelser om det belopp som ska användas för åtgärderna utfärdas genom förordning av statsrådet. Detta kan vara behövligt om det i samband med statsbudgeten eller annars med tanke på styrningen av användningen av stödet finns behov av att specificera det belopp som ska användas för åtgärderna. Beloppet i fråga inverkar på det stödbelopp som är tillgängligt för anskaffning av produkter, eftersom procenttalen i fråga beräknas utifrån det totala belopp som kan användas för anskaffning av produkter och för åtgärderna i fråga sammanlagt.
34 §.Godkännande av sökande av stöd till utdelning i skolan. Hänvisningen i paragrafens rubrik till skolmjölksstöd ändras så att den motsvarar den nya definitionen av stöd till utdelning i skolan. I 1–4 mom. görs tekniska ändringar med anledning av de nya definitionerna av stöd till utdelning i skolan, EU:s lagstiftning om utdelning i skolan, godkänd sökande av stöd till utdelning i skolan och godkänd leverantör av produkter för utdelning i skolan.
35 §.Krav på godkända sökande av stöd till utdelning i skolan. Hänvisningen i paragrafens rubrik och i 1 och 2 mom. till skolmjölksstöd ändras så att den motsvarar den nya definitionen av stöd till utdelning i skolan.
Paragrafens 2 mom. motsvarar det gällande 2 mom. till den del momentet innehåller en informativ hänvisning till EU:s lagstiftning. I det gällande 2 mom. finns en bestämmelse enligt vilken antalet barn och elever för hela terminens del anses vara det antal barn eller elever som under terminens första dag har anmälts vid daghemmet eller läroanstalten. Det föreslås att denna bestämmelse ska slopas som onödig. Bestämmelser om detta finns i EU:s direkt tillämpliga lagstiftning, dvs. i artikel 4.2 c i genomförandeförordningen om stöd till utdelning vid utbildningsanstalter.
Det gällande 3 mom. ändras inte till den del momentet innehåller ett bemyndigande att utfärda närmare bestämmelser om de uppgifter som ska dokumenteras och anmälas.
I nuläget föreskrivs det om ansökningstiden i 4 mom. Bestämmelsen ändras till ett bemyndigande att utfärda bestämmelser om detta genom förordning av statsrådet och flyttas till 3 mom. som också innehåller andra bemyndiganden. Den nya bestämmelsen möjliggör ett flexibelt sätt att ordna ett sådant antal ansökningsrundor som det resterande stödbeloppet räcker till. I synnerhet i fråga om det stöd som beviljas för frukt och grönsaker är det tillgängliga stödbeloppet mindre, och det är inte nödvändigtvis möjlig att i enlighet med det gällande 4 mom. ordna ansökan om stöd för mjölkprodukter på så sätt att en enskild stödansökan omfattar en termin. Spelrum när det gäller tidpunkterna är motiverat också eftersom det i fråga om frukt och grönsaker är lättare att beakta tillgången och prisnivån på säsongbetonade produkter under olika tidpunkter.
36 §.Krav på godkända leverantörer av produkter för utdelning i skolan. I paragrafens rubrik och 1 mom. görs tekniska ändringar med anledning av de nya definitionerna av stöd till utdelning i skolan, EU:s lagstiftning om utdelning i skolan och leverantör av produkter för utdelning i skolan.
Paragrafens 1 mom. 2 punkt ändras så att det i den utöver om skyldigheten att dokumentera uppgifter föreskrivs också om skyldigheten att använda ett informationssystem där det kan kontrolleras att skyldigheten att sänka priset på produkterna iakttas. Kravet gäller i praktiken stora leverantörer, såsom mejerier eller partiförsäljare, som säljer produkter till t.ex. skolor och ansöker om stöd för dessa produkter. I detta fall ska leverantörerna sänka det pris de tar ut av köparen med stödbeloppet. På grund av det stora antalet ansökningar förutsätter övervakningen av att kraven iakttas i praktiken att uppgifterna kan kontrolleras i ett informationssystem. Dessa leverantörer har också i nuläget använt informationssystem där det har varit möjligt att kontrollera uppgifterna. I Landsbygdsverkets föreskrift som baserar sig på äldre lagstiftning anges ett motsvarande krav. Det är således fråga om ändring av en författning så att den motsvarar gällande praxis.
Paragrafens 2 mom. ändras inte.
Ordningsföljden för 3—5 mom. ändras så att den motsvarar 35 §. Den informativa bestämmelsen i det gällande 4 mom., enligt vilken bestämmelser om de uppgifter om levererade produkter som godkända leverantörer av skolmjölksprodukter ska dokumentera och anmäla och om övriga förutsättningar för beviljande av stödet finns i skolmjölksförordningen, ska flyttas till 3 mom. och i bestämmelsen görs de tekniska ändringar som föranleds av EU:s lagstiftning om utdelningen i skolan och den nya definitionen av leverantör av produkter för utdelning i skolan. Det föreslås att bemyndigandet i det gällande 4 mom. att utfärda närmare bestämmelser om rätten att lägga fram andra uppgifter om leverans och utdelning av produkterna ska slopas som onödigt.
Det gällande 3 mom. ändras så att det genom förordning av statsrådet vid behov utöver om de uppgifter som ska dokumenteras också får utfärdas närmare bestämmelser om informationssystemet. På så sätt omfattar bemyndigandet också det krav på ett informationssystem som anges i 1 mom. 2 punkten. Samtidigt blir bestämmelsen 4 mom. Bestämmelsen om den period en stödansökan omfattar i det gällande 5 mom. ändras till ett bemyndigande att utfärda bestämmelser om ärendet genom förordning av statsrådet. Att bestämmelser om ansökningstiden utfärdas genom förordning överensstämmer med det bemyndigande som föreslås i 35 §. Bestämmelsen blir 4 mom. och det innehåller alla paragrafens bemyndiganden.
82 §.Uppmaning att avhjälpa brister samt anmärkning som ges till en godkänd aktör. De i 1 mom. nämnda definitionerna av sökande av skolmjölksstöd och av leverantörer av skolmjölksprodukter ska ändras så att de motsvarar de nya definitionerna. Med beaktande av att bestämmelsen i vilket fall som helst omfattar alla med stöd av EU:s marknadsordningslagstiftning godkända aktörer och att varje ändring av definitionen av en godkänd aktör leder till att en teknisk ändring behöver göras i paragrafen i fråga, föreslås det att enskilda godkända aktörer inte längre ska räknas upp som exempel i momentet. Det föreslås att med stöd av EU:s marknadsordningslagstiftning godkända aktörer, som omfattar alla aktörer, blir kvar i bestämmelsen. I sak motsvarar innehållet i den ändrade paragrafen nuläget.
4
Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning
4.1
Näringsfrihet
I propositionen föreslås ändringar i bestämmelserna i 34—36 §, där det föreskrivs om det godkännande som krävs av vissa aktörer, och bestämmelsen i 82 §, där det föreskrivs om uppmaning att avhjälpa brister samt anmärkning som ges till en godkänd aktör. Kravet på godkännande har samband med den näringsfrihet som avses i 18 § i grundlagen. Förhållandet mellan de bestämmelser som enligt förslaget ska ändras och näringsfriheten har behandlats i regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om en marknadsordning för jordbruksprodukter (RP 131/2012 rd). Bestämmelserna i fråga har utfärdats med grundlagsutskottets medverkan (GrUU 34/2012 rd). De föreslagna ändringarna av paragraferna är av teknisk karaktär. De föreslagna bestämmelserna motsvarar i fråga om godkännandet till sitt innehåll de gällande bestämmelserna.
4.2
Egendomsskydd
I propositionen föreslås det att i 36 § ändras den bestämmelse enligt vilken en leverantör av produkter som söker stöd ska sänka det pris som leverantören tar ut för produkterna. Kravet har samband med det egendomsskydd som avses i 15 § i grundlagen. Förhållandet mellan den bestämmelse som det föreslås att ska ändras och egendomsskyddet har behandlats i regeringens proposition med förslag till lag om en marknadsordning för jordbruksprodukter (RP 131/2012 rd). Bestämmelsen i fråga har utfärdats med grundlagsutskottets medverkan (GrUU 34/2012 rd). Den föreslagna ändringen är av teknisk karaktär. De föreslagna bestämmelserna motsvarar i fråga om skyldigheten att sänka priset till sitt innehåll de gällande bestämmelserna.
4.3
Jämlikhet
Enligt 33 a § i lagförslaget kan stöd till utdelning i skolan beviljas för anskaffning av mjölkprodukter, frukt och grönsaker som delas ut till daghemsbarn eller elever vid läroanstalter. Stödet kan riktas till en viss åldersgrupp, om detta är motiverat med tanke på effektiviteten i att främja hälsosamma matvanor, det tillgängliga stödbeloppet och en effektiv utdelning. Bestämmelsen har betydelse med tanke på 6 § i grundlagen. Enligt den paragrafen är alla lika inför lagen. I den nämnda 6 § föreskrivs det dessutom om förbud mot diskriminering.
Enligt grundlagsutskottets utlåtandepraxis kan medborgare eller grupper av medborgare inte godtyckligt genom lag särbehandlas vare sig positivt eller negativt. Jämlikhetsaspekterna har betydelse när medborgarna ges fördelar eller rättigheter. Samtidigt är det utmärkande för lagstiftningen att den på grund av ett visst godtagbart samhälleligt intresse kan behandla människor olika bl.a. för att främja faktisk jämlikhet (GrUU 4/2016 rd). Särbehandling är dock inte diskriminering, om behandlingen föranleds av lag eller har ett godtagbart syfte och medlen för att uppnå detta syfte är proportionerliga (t.ex. GrUU 31/2014 rd, GrUU 18/2006 rd, GrUU 46/2006 rd, GrUU 35/2010 rd, GrUU 2/2011 rd och GrUU 11/2012 rd).
Stödet i fråga kan beviljas läroanstalter för anskaffning av de mjölk-, frukt- och grönsaksprodukter som de delar ut. Avsikten med stödet är att främja hälsosamma matvanor. I propositionen föreskrivs det med stöd av lag om grunderna för riktande av stöd, dvs. propositionen uppfyller till denna del kraven enligt grundlagsutskottets utlåtandepraxis. I fråga om det godtagbara syftets och medlens proportionalitet kan det konstateras att enligt 33 a § är grunder för riktande av stöd effektiviteten i att främja hälsosamma matvanor, det tillgängliga stödbeloppet och en effektiv utdelning. Det är fråga om genomförande av ett system som grundar sig på EU:s lagstiftning och EU-finansiering. Avsikten är att det till sitt belopp mycket begränsade stödet inom ramen för anslaget ska riktas till de åldersgrupper som har nytta av en ökad konsumtion av i synnerhet frukt och grönsaker och där sannolikheten beräknas vara störst för att konsumtionen leder till att hälsosamma matvanor tillägnas senare i livet. Hälsosamma matvanor ska utöver genom stöd för anskaffning av produkter främjas också genom kompletterande utbildningsinsatser.
Det handlar om att rikta offentliga medel så att medlen inom ramen för anslaget styrs på ett med tanke på folkhälsan så ändamålsenligt och effektivt sätt som möjligt. Det stödbelopp som är tillgängligt för i synnerhet frukt och grönsaker är mycket begränsat och det är inte nödvändigtvis möjligt att stödja anskaffning av produkter till alla åldersgrupper så att hälsosamma matvanor samtidigt effektivt kan främjas. Också av denna orsak kan det krävas att stödet begränsas särskilt i fråga om frukt och grönsaker. Det är dessutom motiverat att man vid fördelningen av stödet kan beakta att utdelningen genomföras effektivt. I praktiken kan utdelningen vara effektivare om den kan genomföras i endast en organisation, såsom ett lågstadium eller ett daghem.
I grundlagsutskottets utlåtandepraxis har det uttryckligen i fråga om ålder ansetts att jämlikhetsprincipen inte kan sätta stränga gränser för lagstiftarens prövning när lagstiftningen ska anpassas efter samhällsutvecklingen vid en viss tidpunkt (GrUU 21/2007 rd).
Det kan således anses att de syften som ligger bakom fördelningen av stöd är samhälleligt godtagbara och de medel som föreslås för genomförandet är proportionerliga. På dessa grunder anses det att propositionen överensstämmer med grundlagsutskottets utlåtandepraxis och att den inte är problematisk med tanke på jämlikheten.
4.4
Bemyndigande
I den föreslagna lagen ändras bestämmelserna i 33, 35 och 36 § om bemyndigande att utfärda statsrådsförordning. De har betydelse med tanke på 80 § i grundlagen. Enligt 1 mom. i den paragrafen ska genom lag utfärdas bestämmelser om grunderna för individens rättigheter och skyldigheter samt om frågor som enligt grundlagen i övrigt hör till området för lag. Förhållandet mellan de bemyndiganden som enligt förslaget ska ändras och de begränsningar av bemyndigandena att utfärda närmare bestämmelser som anges i grundlagen har behandlats i regeringens proposition 131/2012 rd. Bestämmelserna i fråga har utfärdats med grundlagsutskottets medverkan (GrUU 34/2012 rd).
I bemyndigandet enligt 33 § tas det in en möjlighet att utfärda närmare bestämmelser om stödberättigande produkter. En teknisk ändring görs i 35 § 2 mom. och själva bemyndigandet är detsamma som i nuläget. I bemyndigandet enligt 36 § tas det in en möjlighet att utfärda närmare bestämmelser om de informationssystem som ska användas för att dokumentera uppgifter. Ett bemyndigande att genom förordning av statsrådet utfärda bestämmelser om den period som en enskild stödansökan omfattar tas in i 35 och 36 §. I de nya 33 a, 33 b och 33 c § föreskrivs det om ett bemyndigande att genom förordning av statsrådet utfärda närmare bestämmelser om målgruppen för stödet, stödperiodens längd och om stödbeloppet.
Strävan har varit att lagen ska innehålla exakta och noggrant avgränsade bestämmelser om grunderna för de aktuella rättigheterna och skyldigheterna samt att säkerställa att bemyndigandena inte gäller frågor som endast kan regleras i lag. Också grundlagsutskottets utlåtandepraxis som framgår av t.ex. utlåtandena GrUU 43/2006 rd, 25/2005 rd och 47/2001 rd har beaktats när det gäller bemyndigandena att utfärda förordningar.
Den ståndpunkt som grundlagsutskottet framfört i samband med behandlingen av förslaget till lag om en marknadsordning för jordbruksprodukter (GrUU 34/2012 rd) har beaktats särskilt. Utskottet ansåg att behörigheten för den som utfärdar förordning begränsas inte bara av bestämmelserna i lagförslaget utan också av relativt detaljerade lagstiftning om marknadsordning för jordbruksprodukter, och att detta regelverk mot bakgrund av utskottets utlåtandepraxis (GrUU 37/2005 rd) bildar en helhet om vilken närmare bestämmelser kan utfärdas med stöd av bemyndiganden. EU:s lagstiftning har beaktats i de föreslagna bemyndigandena på så sätt att det fastställs att närmare bestämmelser får utfärdas endast inom de gränser som anges i EU:s lagstiftning.
I den föreslagna lagen ändras dessutom bestämmelsen i 34 § om Landsbygdsverkets rätt att meddela föreskrifter. Bestämmelsen har betydelse med tanke på 80 § 2 mom. i grundlagen. Enligt det momentet ska det med hänsyn till föremålet för regleringen finns särskilda skäl för meddelandet av föreskrifter. Regleringens betydelse i sak ska inte heller kräva att den sker genom lag eller förordning. Den nämnda 34 § gäller Landsbygdsverkets rätt att meddela närmare föreskrifter om de uppgifter som ska lämnas i ansökningarna. Paragrafen har utfärdats med grundlagsutskottets medverkan (RP 131/2012 rd). I bestämmelsen om bemyndigande att meddela föreskrifter föreslås inga ändringar.
Med anledning av vad som anförts ovan anses det att lagförslaget är förenligt med grundlagsutskottets praxis och att det kan godkännas i vanlig lagstiftningsordning.