1.1  Bakgrund

Viruset SARS-CoV-2, som orsakar sjukdomen Covid 19, är en ny sjukdomsalstrare hos människan, och därför har befolkningen ingen sådan specifik immunologisk motståndskraft mot den som tidigare smitta ger. Viruset smittar huvudsakligen via droppar när en smittad person hostar eller nyser. Sjukdomen har spritts i hela världen. Fram till november 2021 hade globalt redan mer än 260 miljoner fall av sjukdomen covid-19 som orsakas av viruset SARS-CoV-2 konstaterats, och nästan 5,2 miljoner personer hade avlidit i sjukdomen WHO Coronavirus (COVID-19) Dashboard. Hänvisning 23.11.2021. Tillgänglig: . I Finland hade mer än 180 000 fall av sjukdomen verifierats i laboratorium, och mer än 1 200 dödsfall relaterade till sjukdomen hade inträffat THL. Verifierade coronafall i Finland (COVID-19). Hänvisning 23.11.2021. Tillgänglig: , THL. Uppföljning av hybridstrategin för covid-19-epidemin – lägesrapport 10.11.2021. Tillgänglig: . I november hade ca 53 % av världens befolkning fått åtminstone en dos covid-19-vaccin Our World in Data. Coronavirus (COVID-19) Vaccinations. Hänvisning 23.11.2021. Tillgänglig: . I Finland hade 86 % av befolkningen fått en vaccindos och 81 % en full vaccinationsserie THL. Uppföljning av COVID-19-vaccinationerna. Hänvisning 23.11.2021. Tillgänglig: . 

I Finland har covid-19-epidemin hanterats genom lagstiftning på flera olika sätt. Restriktionerna och de befogenheter som tryggar social- och hälsovårdssystemets funktionsförmåga har baserat sig på beredskapslagen och temporär lagstiftning som utfärdats med stöd av 23 § i grundlagen (lagstiftning för undantagsförhållanden), ny vanlig lagstiftning och tillämpning av gällande lagstiftning. 

Syftet med de temporära bestämmelserna i lagen om smittsamma sjukdomar har varit att bekämpa covid-19-smitta som orsakas av viruset SARS-CoV-2, vilket i huvudsak smittar via droppar, genom testning och smittspårning, hygienåtgärder samt undvikande av närkontakt. Bestämmelserna har gjort det möjligt att förhindra spridning av covid-19-smitta av utländskt ursprung till Finland, effektivare bryta covid-19-smittkedjor med hjälp av ett informationssystem, säkerställa att hygienåtgärder genomförs i förplägnadsrörelser och i annan verksamhet, begränsa antalet kunder och deltagare samt kräva EU:s digitala covidintyg av kunder. 

1.2  Beredning

Syftet med regeringens proposition är att fortsätta förhindra spridningen av covid-19-smitta av utländskt ursprung till Finland, förlänga skyldigheten att iaktta särskilda hygienåtgärder i förplägnadsrörelser, persontrafik och andra tjänster och möjligheten att temporärt begränsa verksamheten när epidemiläget så kräver, fortsätta med den nationella tillämpningen av EU:s digitala covidintyg samt förlänga de skyldigheter och begränsningar som berör tillsyn, inspektioner, tvångsmedel och handräckning i samband med dem från den 1 januari 2022 till den 30 juni 2022. Regeringens proposition har beretts vid social- och hälsovårdsministeriet, och beredningen har baserats på regeringspropositioner och riksdagshandlingar i vilka restriktioner för förplägnadsverksamhet (RP 6/2021 rd, RP 32/202 rd och RP 73/2021 rd), persontrafik och andra tjänster (RP 245/2021 rd, RP 31/2021 rd och RP 73/2021 rd), förhindrandet av spridning av covid-19-smitta av utländskt ursprung i Finland (RP 105/2021 rd och RP 131/2020 rd), ett informationssystem för effektivare avbrytande av covid-19-smittkedjor för uppspårning av exponerade personer (RP 101/2020 rd och RP 225/2020 rd) samt nationell tillämpning av EU:s digitala covidintyg (RP 131/2020 rd) behandlas ingående. 

Ett utkast till regeringens proposition var på remiss den 11–18 november 2021. Sammanlagt 53 remissvar lämnades om den del av propositionsutkastet som gällde ändringarna i lagen om smittsamma sjukdomar. Remissvar lämnades av justitieministeriet, finansministeriet, arbets- och näringsministeriet, kommunikationsministeriet, avdelningen för utveckling av statsförvaltningen vid finansministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, inrikesministeriet och Gränsbevakningsväsendet, Tullen, Institutet för hälsa och välfärd, Transport- och kommunikationsverket Traficom, regionförvaltningsverken (ett gemensamt remissvar), Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira, Arbetshälsoinstitutet, Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea, Finlands Kommunförbund rf, Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, Mellersta Finlands sjukvårdsdistrikt, samkommunen för social- och hälsovård i Kajanaland, Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, Egentliga Tavastlands sjukvårdsdistrikt, Helsingfors stad, Vanda stad, Torneå stad, Finlands näringsliv EK, Turism- och Restaurangförbundet rf, Tehy rf, VR-Group Ab, Music Finland ry, Finlands Hälsovårdarförbund FHVF rf, SantaPark Oy, LiveFIN ry, Suomen Lentäjäliitto – Finnish Pilots' Association ry, Suomen Kunto- ja terveysliikuntakeskusten yhdistys ry, Finlands Hamnförbund rf, Rederierna i Finland rf, Tapahtumateollisuus ry, Centralhandelskammaren, KULTA ry, Företagarna i Finland rf, Finavia, Finnair, Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf, Servicefacket PAM rf, Lapin Matkailuelinkeinon Liitto, Lapin kauppakamari ry, Suomen Filmikamari – Finlands Filmkammare ry, Suomen Taksiliitto ry, Suomen Ohjelmatoimistot ja Agentit – Finnish Entertainment Agency Association ry samt två privatpersoner. 

Propositionsutkastet behandlades genom skriftligt förfarande av delegationen för kommunal ekonomi och kommunal förvaltning den 22–24 november 2021. 

Den 22 november 2021 hölls ett samråd med Ålands landskapsregering om propositionsutkastet. Ålands landskapsregering lämnade också ett skriftligt utlåtande den 24 november 2021. 

Till följd av propositionens brådskande karaktär har det varit nödvändigt att avvika från sedvanliga anvisningar om utlåtanden och höranden vid lagberedningen. 

2.1  Den epidemiologiska och medicinska lägesbilden av coronavirussjukdomen

2.2  Utvecklingen av covid-19-vaccin och vaccineringarnas effekter

Processen för försäljningstillstånd för vaccinpreparat samt hur vaccinationsskyddet uppkommer och hur länge det varar beskrivs i regeringens proposition RP 131/2021 rd.  

Globalt hade sammanlagt 28 vaccinpreparat fått försäljningstillstånd eller villkorligt försäljningstillstånd fram till november 2021 Unicef. COVID-19 Vaccine Market Dashboard. Tillgänglig: . Hänvisning 23.11.2021. WHO:s lista över nödtillstånd omfattade åtta vaccintyper och 14 olika vaccinpreparat. Covid-19 Vaccine Tracker. Vaccines Approved for Use by WHO. Tillgänglig: . Hänvisning 23.11.2021., WHO. Prequalification of Medical Products. Vaccines/COVID-19 vaccine EUL issued. Hänvisning 7.11.2021. Saatavilla: https://extranet.who.int/pqweb/vaccines/vaccinescovid-19-vaccine-eul-issued. Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) har beviljat villkorligt försäljningstillstånd för fyra vacciner (två mRNA-vacciner och två adenovirusvektorvacciner) EMA. COVID-19 vaccines: authorised. Hänvisning 7.11.2021. Tillgänglig: . Om EMA slutför sin bedömning som planerat, kommer tre nya preparat (ett mRNA-vaccin och två proteinadjuvantvaccin) ut på EU-marknaden under hösten 2021. I flera EU-länder används endast vacciner som EMA godkänt, men en del EU-länder har också tagit i bruk andra vacciner. 

I ljuset av nuvarande randomiserade kliniska undersökningar och uppföljningsdata är det uppenbart att skyddet mot allvarliga former av sjukdomen och mot dödsfall är utmärkt (över 90 %) såväl efter två doser mRNA-vaccin som efter två doser adenovirusvektorvaccin. Också skyddet mot lindriga och symtomfria former av sjukdomen är bra efter två doser (över 65 %). Också under en infektion efter två vaccindoser är det möjligt att den vaccinerade utsöndrar virus och eventuellt för smittan vidare under några dagar. PHE. COVID-19 vaccine surveillance reports. 18 November 2021 (week 46). Tillgänglig:  

2.3  Effekten av covid-19-screening

Genom covid-19-testning av symtomfria personer kan symtomfria eller ännu begynnande smittfall upptäckas, och därför har intyg över negativt covid-19-testresultat krävts såväl av dem som anländer till landet som av dem som nationellt tillämpar EU:s covidintyg.  

THL har bedömt effekten hos förhandstestning för covid-19 och test som utförs senare efter inresan i landet på smittbekämpningen i den gränsöverskridande trafiken, och en närmare beskrivning finns i regeringens proposition RP 105/2021 rd med förslag till lag om ändring av lagen om smittsamma sjukdomar Riksdagen. Ärendets behandlingsinfo RP 105/2021 rd. Tillgänglig: . Enligt THL:s bedömning minskar ett negativt test som utförts 72 timmar före inresan i landet risken för att smitta andra med 10,9 %, medan ett test som tas 48 timmar före inresan i landet minskar risken med 20 %. Ett covid-19-test som tas omedelbart efter inresan i landet minskar den relativa risken för att smitta andra med 51,7 %. Om en person som reser in i landet undviker närkontakt efter inresan i Finland tills ett negativt testresultat fås, minskar ett test som tas 72 timmar efter inresan i landet risken för att smitta andra med 95,7 %. I praktiken beror antalet fall av vidare smitta som kan hindras genom testning vid resor över gränser på passagerarmängderna från olika länder samt på skillnaden i epidemiläget mellan Finland och avgångsländerna, samt framför allt på vaccinationsgraden i avgångslandet och i Finland. Ju högre vaccinationsgraden är hos avgångslandets befolkning, desto lägre är smittrisken för ovaccinerade personer som anländer till Finland. Ju högre vaccinationsgraden är hos Finlands befolkning, desto mindre risk för vidare smittspridning innebär covid-19-fall av utländskt ursprung. 

Hur olika testmetoder lämpar sig för covid-19-screening av symtomfria personer beskrivs närmare i regeringens proposition RP 131/2021 rd. 

2.4  Covid-19-testning och vaccinationer vid gränsöverskridande trafik

Genom testning och karantän för resenärer kan spridning av covid-19-smitta bekämpas och hälsosäkerheten i gränsöverskridande trafik främjas ECDC. Guidance for COVID-19 quarantine and testing options for travellers. 12 March 2021. ECDC: Stockholm; 2021. Tillgänglig på nätet: , ECDC. Rapid risk assessment: Assessing SARS-CoV-2 circulation, variants of concern, non-pharmaceutical interventions and vaccine rollout in the EU/EEA, 16th update. Tillgänglig: . , Bou-Karroum ym. Public health effects of travel-related policies on the COVID-19 pandemic: A mixed-methods systematic review. J Infect. 2021 Jul 24;S0163-4453(21)00360-1. doi: 10.1016/j.jinf.2021.07.017.. Merparten av länderna i världen har tagit i bruk åtgärder baserade på trafikbegränsningar, vaccinationer, testning eller karantän i den gränsöverskridande trafiken UNWTO. COVID-19 related travel restrictions – a global review for tourism. Tenth report as of 5 July 2021. Tillgänglig: . . I Finland trädde ändringar i lagen om smittsamma sjukdomar, i vilka det anges vilka intyg och vilken testning efter ankomsten till landet som krävs av dem som reser in i landet, i kraft den 12 juli 2021 och är i kraft till och med den 31 december 2021. 

Enligt ECDC:s anvisning kan risken för covid-19-smitta vid resor minskas och spridningen av muterade virusvarianter i landet bromsas genom testning av och karantän för passagerare. Enligt ECDC:s bedömning stödjer de forskningsrön som är tillgängliga i nuläget att ett förhandstest som tas 48 timmar före avresan eller ett test vid gränsen kombineras med karantän i 14 dygn, som genom ett andra test kan förkortas till 5–7 dagar från inresan. Åtgärder som riktas till resenärer bör i synnerhet riktas till personer som anländer från regioner där rikligt med virusmutationer har iakttagits eller där sjukdomsincidensen är hög. Risken för smittspridning vid resor över gränser kan också bekämpas genom att undvika närkontakt och genom hygienåtgärder, användning av ansiktsskydd, effektivare ventilation, observation av symtom samt gränsöverskridande smittspårning. Däremot stöder forskningsrönen inte screening av passagerares kroppstemperatur eller ifyllandet av symtomformulär. European Centre for Disease Prevention and Control. Guidance for COVID-19 quarantine and testing options for travellers. 12 March 2021. ECDC: Stockholm; 2021. Tillgänglig:  

Covid-19-vaccineringen av befolkningen framskrider, och det har konstaterats att vaccinet förhindrar smitta och minskar smittsamheten, vilket har lett till att hälsomyndigheterna har rekommenderat att rekommendationerna om testning och karantän för passagerare kan avskaffas i fråga om vaccinerade personer European Centre for Disease Prevention and Control. Interim guidance on the benefits of full vaccination against COVID-19 for transmission risks and implications for non-pharmaceutical interventions – 21 April 2021. ECDC: Stockholm; 2021. Tillgänglig på nätet: . Enligt undersökningar förefaller den som haft sjukdomen ha effektivt skydd mot ny smitta i omkring ett halvt år. European Centre for Disease Prevention and Control. Risk of SARS-CoV-2 transmission from newly-infected individuals with documented previous infection or vaccination. 29 March 2021. ECDC: Stockholm; 2021. Tillgänglig: ECDC rekommenderar att rutinerna för testning och karantän vid resor kan frångås för de personers del som har haft en laboratorieverifierad covid-19-infektion högst 180 dagar tidigare. European Centre for Disease Prevention and Control. Guidance for COVID-19 quarantine and testing options for travellers. 12 March 2021. ECDC: Stockholm; 2021. Tillgänglig:  

I en vetenskaplig forskningsöversikt om effekten av hälsosäkerhetsåtgärder vid gränserna på bekämpningen av covid-19-pandemin granskades sammanlagt 69 undersökningar. De flesta undersökningarna (50) baserades på modellering. Den viktigaste iakttagelsen är att en gränsstängning i ett tidigt skede är ett effektivt sätt att minska antalet fall och epidemins spridning. Genom 14 dygns karantän för resenärer minskar antalet fall, men åtgärdens effekt beror på hur karantänen genomförs och karantän i kombination med testning kan vara ett effektivare sätt att minska antalet fall, i synnerhet vid kortare karantäntider. Genom omfattande testning i förväg eller vid inresa identifieras inte en stor del av de smittade, och det är därför inget effektivt sätt att begränsa epidemins spridning. Största delen av undersökningarna genomfördes i Fjärran Östern eller Söderhavsområdet, och undersökningarnas bevisvärde är lågt eller mycket lågt.8 

Covid-19-vaccinering kan anses medföra tre slags nytta vid bekämpning av gränsöverskridande covid-19-smitta: 1) Vaccinering av personer som anländer till Finland hindrar smittspridning över gränsen genom att smitta hindras och smittsamheten minskar; 2) Vaccinering av personer som anländer till Finland minskar behovet av sjukhusvård för personer som reser till Finland och behovet av gränsöverskridande smittspårning, och bidrar därmed till att trygga hälso- och sjukvårdens kapacitet; 3) Den stigande vaccinationsgraden hos Finlands befolkning förhindrar smittspridning och skyddar hälso- och sjukvårdens kapacitet också i situationer när enskilda smittfall kommer in över gränsen. 

Utifrån ackumulerade forskningsrön om covid-19-vaccinernas effekt har ECDC rekommenderat att man i fråga om personer som fått en full vaccinationsserie kan avskaffa rutiner för testning och karantän vid resor, om inga sådana virusmutationer som är resistenta mot vaccinskyddet förekommer i avgångslandet25. 

2.5  Restriktioner vid trafik över inre och yttre gränser under covid-19-epidemin

Restriktionerna vid trafik över inre och yttre gränser under covid-19-pandemin från den 17 mars 2020 beskrivs i regeringens proposition RP 105/2021 rd med förslag till lag om ändring av lagen om smittsamma sjukdomar. Den inre gränskontrollen upphörde den 26 juli 2021. Restriktionerna för trafik över de yttre gränserna fortsätter tills vidare. I trafiken över de yttre gränserna får personer som fått en full covid-19-vaccinationsserie minst 7 dygn tidigare resa in i Finland. Enligt regeringens promemoria Riktlinjer för en kontrollerad avveckling av de restriktioner och rekommendationer som införts till följd av covid-19-epidemin: Regeringens promemoria 20.4.2021. Tillgänglig: Riktlinjer för en kontrollerad avveckling av de restriktioner och rekommendationer som införts till följd av covid-19-epidemin iakttas vid öppnandet av trafik från tredjeländer EU:s rekommendationer och gemensamma perspektiv. Dessutom granskas under ledning av utrikesministeriet möjligheterna till bilaterala arrangemang för att möjliggöra i synnerhet affärsresor tillsammans med länder som har en hög vaccinationsgrad och ett gott sjukdomsläge. 

2.6  Om transport- och passagerarvolymernas utveckling under covid-19-epidemin

Hur transport- och passagerarvolymerna i den gränsöverskridande trafiken utvecklats under covid-19-pandemin beskrivs i regeringens proposition RP 105/2021 rd med förslag till lag om ändring av lagen om smittsamma sjukdomar, såväl i fråga om flygtrafiken som sjöfarten och järnvägstrafiken. I november 2021 bedömde Gränsbevakningsväsendet att volymerna i trafiken över de yttre gränserna i flygtrafiken var 15 % och 10 % av de normala. Volymerna i trafiken över de inre gränserna är ca 35 % av normal nivå i flygtrafiken, 45–75 % i sjöfarten och 60 % vid gränsövergångsställena i norr. Flygtrafiken över de inre gränserna är ca 35 % av den tidigare normala nivån. Det finns skillnader mellan hamnarna i hur sjöfarten över de inre gränserna återhämtar sig. 

2.7  Hälsosäkerhetsåtgärder i den gränsöverskridande trafiken

Hur hälsosäkerhetsåtgärderna genomförs vid Finlands gränser under covid-19-pandemin beskrivs i regeringens proposition RP 105/2021 rd med förslag till lag om ändring av lagen om smittsamma sjukdomar. Enligt de ändringar i lagen om smittsamma sjukdomar som gällde från den 17 juli till den 15 oktober 2021 (701/2021) och enligt de ändringar som trädde i kraft den 16 oktober 2021 (876/2021) har intyg över sjukdomen covid-19 samt testning efter inresan krävts av dem som anländer till Finland från riskländer. Kommunerna har granskat intygen för dem som reser in i landet, ordnat testning, följt upp hur testerna genomförts amt erbjudit inresande rådgivning om hälsosäkerhetsåtgärder. Vaccineringen av covid-19-vaccinering för befolkningen samt det ökande antalet smittfall av inhemskt ursprung har ökat behovet av hälso- och sjukvårdspersonal för vaccinering, testning och smittspårning, och därför har kommunerna inte alltid haft möjlighet att på ett heltäckande sätt kontrollera intygen angående sjukdomen covid-19 för dem som anländer till landet eller följa upp hur testerna efter ankomsten till landet har genomförts.  

Kommunerna har haft utmaningar i synnerhet med tillgången till personalresurser för granskning av intyg. Vid behov har också handräckning från Gränsbevakningsväsendet utnyttjats. Strävan har dock varit att granska de inresandes avgångsland och behövliga intyg så heltäckande som möjligt. Under sommaren togs också en läsapplikation i bruk för kontroll av intyg vid gränsövergångsställena, och erfarenheterna av den är goda då den upplevs försnabba kontrollen av intyg. Stickprov har tillgripits vid rusningar när också en betydande uppbromsning av trafiken hade kunnat medföra risk för virusspridning, samt vid gränsövergångsställen med väldigt små och tillfälliga trafikvolymer. I och med den ökande vaccinationsgraden har antalet tester som genomfrös vid gränserna delvis minskat, men till exempel vid landgränserna i Sydvästra Finland har testvolymerna förblivit stora eftersom alla intyg som visas upp där inte anses uppfylla de kriterier på tillförlitliga intyg som anges i 16 g § i lagen om smittsamma sjukdomar. 

På Helsingfors-Vanda flygplats har kontrollen av covidintyg under hösten i huvudsak fungerat bra, trots att den har krävt betydande ändringar i passagerarströmmarna. Intygen har också kontrollerats för passagerare på inrikes anslutningsflyg. Enligt Vanda stads beslut har man på flygplatsen permanent övergått till en stickprovsbaserad tillsynsmetod. Stödgruppen för flygplatsen beslöt på sitt möte den 22 september att man övergår till stickprovskontroll av intyg för passagerare som är fullt vaccinerade eller som har intyg över genomgången covid-19. En klar majoritet av de inresande med flyg inom Schengenområdet har intyg över en full vaccinationsserie. De, liksom de passagerare som har genomgått sjukdomen, behöver inte heller någon ytterligare rådgivning vid inresan. Sedan stickprovskontrollerna infördes har ingen okontrollerad trängsel längre uppstått. Flygplatsens verksamhetsprocess kommer att förändras från den 1 december 2021 när den nya terminalen tas i bruk, så att processen blir enklare och personalresurserna utnyttjas effektivare när passagerarvolymerna ökar. Passagerarvolymerna på Helsingfors-Vanda flygplats har fortsatt öka, och antalet passagerare ser ut att överskrida 920 000 i december. Sammanlagt testades 133 031 passagerare på Helsingfors-Vanda flygplats från den 3 augusti 2020 till den 31 augusti 2021. Av proverna var 2 381 (1,8 %) positiva. Antalet tester har fortsatt minska. I september togs 5 728 tester (i augusti 9 116). Andelen positiva tester har minskat och var i september 1.0 %. Det har förekommit mycket få ordningsproblem, och mycket få personer har vägrat testa sig.  

I Helsingfors hamn har det tidvis varit nödvändigt att tillgripa stickprov vid rusningstoppar. I Helsingfors hamn har det sedan mars 2021 tagits cirka 35 000 covid-19-tester. För närvarande har cirka tre av fyra resenärer intyg över en full vaccinationsserie.  

Vid Åbo flygplats och Åbo hamn har behovet av covid-19-testning minskat betydligt, och till test hänvisas för närvarande endast enstaka personer. 

I oktober 2021 hänvisades 40 % av alla resenärer till test vid landgränsen i Vaalimaa. Av resenärerna hade 20 % intyg över test eller genomgången sjukdom och ca 31 % en godkänd vaccinationsserie, och deras andel ökar hela tiden. Vid gränsövergångsstället i Vaalimaa förekommer positiva resultat dagligen, och knappt 1 % av alla testresultat är positiva. I Vaalimaa har det varit ständiga utmaningar med rekrytering av provtagningspersonal. 

Vid landgränsen i Nuijamaa hänvisas ca 40 % av resenärerna till test; andelen varierar från dag till dag. Antalet personer som testas minskar när antalet personer med intyg över en full vaccinationsserie ökar. Tillgången till personal och personalens tillräcklighet har varit en utmaning, och det börjar också vara mycket svårt att ordna samkommunernas dagliga verksamhet. Problemen med tillgång till personal har fått större konsekvenser än förväntat. 

Vid gränsövergångsstället i Torneå har antalet resenärer minskat sedan Sveriges gränskommuner inte längre hör till de avgångsregioner eller avgångsländer som omfattas av undantag enligt den gällande statsrådets förordning om undantag från skyldigheten att visa upp covid-19-intyg eller delta i covid-19-test. I början av november passerade ca 6 000–7 000 personer per dygn gränsen, och 130–300 tester tas per dygn. Bland proverna finns enstaka positiva resultat. Gränsbevakningsväsendet ger handräckning dygnet runt för kontroll av intyg vid gränsövergångsställena i Torneå, med undantag för övergångsstället i Näränperä där kontroller sker slumpmässigt. I huvudsak har verksamheten löpt väl. 

Inom Lappland har verksamheten påverkats av statsrådets förordning om undantag från skyldigheten att visa upp covid-19-intyg och delta i covid-19-test, samt av att den inre gränskontrollen upphört. Kontrollerna i regionen sker i huvudsak genom stickprov. I månadsskiftet oktober–november har det epidemiologiska läget i Nordnorge snabbt försämrats. Därför har det beslutats om effektiverade åtgärder vid gränsen till Norge i den regionen. Gränsbevakningsväsendet utökar antalet enheter vid gränsövergångsställena till Norge, och en särskild anvisning utarbetas för resenärer som anländer från Nordnorge. Lapplandsregionen har förberett sig på vinterns turistsäsong och gjort upp planer för kontroll av intyg och testning. Det anländer också resenärer från utlandet till flygplatserna i Lappland under vintern.  

I de lägesenkäter som genomförts med två veckors intervaller under hösten 2021 har kommunerna rapporterat att de i huvudsak väl eller ganska väl har förmått erbjuda hälsotjänster som berör covid-19-epidemin för den gränsöverskridande passagerartrafiken. Svåra situationer rapporterades endast i fråga om genomförandet av tester senare, efter ankomsten till landet i några regioner. I nuläget kan inte alla som rest in till landet nås för att säkerställa att de besöker det andra covid-19-testet. Tillsynen försvåras framför allt av bristande personalresurser, men också av felaktiga kontaktuppgifter som personer som reser in till landet uppger, och som leder till att personerna inte kan nås. 

Kommunerna och samkommunerna har meddelat att de bereder sig på att fortsätta verksamheten också våren 2022, eftersom epidemin inte är över och man varit tvungna att redan reservera den personal som behövs för olika uppgifter för testning och kontroll av intyg vid gränsen. 

2.8  Digitala tjänster för resenärer som anländer till Finland under covid-19-epidemin

Vid rådgivningen för personer som anländer till Finland, kontrollen av covid-19-intyg och styrning till test kan digitala system såsom utnyttjas, såsom EU:s digitala covidintyg och tjänsten Finentry, vilkas funktionsprinciper beskrivs närmare i regeringens proposition RP 105/2021 rd med förslag till lag om ändring av lagen om smittsamma sjukdomar. Dessutom används tjänsten Laplandentry i Lappland. 

Fram till den 7 november 2021 hade EU:s digitala covidintyg granskats 279 000 gånger hos personer som anlänt till Finland. Hälsovårdsmyndigheter (78 %) och gränsmyndigheter (21 %) har utfört de flesta kontrollerna. Tullens och polisens andel av kontrollerna var mindre än 1 %. De fem vanligaste kontrollställena var Helsingfors-Vanda flygplats (72 %), Helsingfors hamn (11 %), gränsövergångsstället i Torneå (3 %), Nuijamaa (2 %) och Åbo hamn (2 %). 97 % av de intyg som granskades var vaccinationsintyg, medan intygen över att man haft sjukdomen och intygen över negativa testresultat vardera utgjorde ca 1–2 %. Antalet kontrollhändelser för EU:s covidintyg ökade i månadsskiftet juni–juli, och har därefter hållits på en stabil nivå. De flesta intyg som granskades var utfärdade i Finland (52 %), följt av Tyskland (10 %), Sverige (6 %), Frankrike (4 %) och Estland (4 %). 

Fram till den 8 november 2021 hade tjänsten Finentry haft sammanlagt 1,1 miljoner besökare, av vilka ca 0,65 miljoner hade fortsatt till tjänsten. Sammanlagt har ca 473 000 besökare bokat en tid för covid-19-test via tjänsten Finentry. Antalet besökare, inloggningar och bokningar nådde alla en topp i månadsskiftet juli-augusti 2021, och mot början av november minskar användningen av tjänsten. Merparten (75 %) av bokningarna av testtider gjordes av passagerarna själva. Tjänsten Finentry användes mest aktivt av dem som anlände till Finland via Helsingfors-Vanda flygplats, Helsingfors hamn, Åbo hamn samt gränsövergångsställena i Vaalimaa och Nuijamaa. 

Fram till september 2021 hade merparten av sjukvårdsdistrikten tagit i bruk tjänsten Finentry. Tjänsten är också i bruk på Åland. Införandet av tjänsten pågår ännu i två sjukvårdsdistrikt (Länsi-Pohja och Kajanaland). Lapplands och Vasa sjukvårdsdistrikt avser inte alls att ta i bruk tjänsten. 

2.9  Gällande regionala restriktioner

Beslut av regionförvaltningsverken om restriktioner i enlighet med 58 d § i lagen om smittsamma sjukdomar gäller enligt vad som anges nedan. 

Regionförvaltningsverket i Södra Finland har fattat ett beslut som gäller i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt under tiden 25 november–24 december 2021. Enligt beslutet får det ordnas tillställningar för högst 20 personer inomhus, om personerna inte har sittplatser. Om det är fråga om en allsångstillställning inomhus där det deltar över 20 personer, får det i lokalen tas in högst hälften av det antal som med stöd av lagstiftningen maximalt kan tillåtas i lokalen. Andra typer av offentliga tillställningar och allmänna sammankomster är tillåtna. Som ett alternativ till de gällande coronarestriktionerna kan de som ordnar tillställningarna kräva att deltagarna uppvisar covidintyg för att få tillträde till tillställningarna och evenemangen.  

Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland har fattat ett beslut som gäller i Egentliga Finland under tiden 16 november–16 december 2021. Enligt beslutet får det ordnas tillställningar för högst 50 personer inomhus. Som ett alternativ till de gällande coronarestriktionerna kan de som ordnar tillställningarna kräva att deltagarna uppvisar covidintyg för att få tillträde till tillställningarna och evenemangen. Andra typer av offentliga tillställningar och allmänna sammankomster är tillåtna. I Satakunta gäller under tiden 22 november–22 december 2021 ett beslut, enligt vilket det får ordnas tillställningar för högst 50 personer inomhus. Som ett alternativ till de gällande coronarestriktionerna kan de som ordnar tillställningarna kräva att deltagarna uppvisar covidintyg för att få tillträde till tillställningarna och evenemangen. Andra typer av offentliga tillställningar och allmänna sammankomster är tillåtna.  

Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland har fattat ett beslut som gäller Södra Österbottens och Mellersta Österbottens sjukvårdsdistrikt under tiden 15 november–5 december 2021. Enligt beslutet får det ordnas tillställningar för högst 100 personer inomhus, om det används läktarutrymmen där alla deltagare inte har en bestämd sittplats eller det är fråga om allsångstillställningar som hör till offentliga tillställningar. Andra typer av offentliga tillställningar och allmänna sammankomster är tillåtna. Som ett alternativ till de gällande coronarestriktionerna kan de som ordnar tillställningarna kräva att deltagarna uppvisar covidintyg för att få tillträde till tillställningarna och evenemangen. 

I 58 a § i lagen om smittsamma sjukdomar, som är i kraft temporärt till och med den 31 december 2021 (727/2020) föreskrivs det också om krav på anvisningar och hygienåtgärder för förplägnadsrörelsers kunder, ett allmänt krav på avstånd mellan kundplatser och skyldigheten att planera verksamheten. Närmare bestämmelser om de kraven samt om skyldigheter som berör kundernas vistelse och placeringen av kundplatser utfärdas genom förordning av statsrådet. Begränsningar av antalet kundplatser samt öppethållnings- och serveringstiderna vid förplägnadsrörelser får också utfärdas genom förordning av statsrådet under de förutsättningar som anges i lagen. 

Statsrådets förordning om temporär begränsning av förplägnadsrörelsers verksamhet i syfte att förhindra spridning av en smittsam sjukdom (608/2021) har utfärdats med stöd av 58 a § i lagen om smittsamma sjukdomar, och i 3 § föreskrivs det om kunders vistelse och placering och i 4 § om begränsning av kundantalet samt om begränsning av serverings- och öppettider per landskap och restaurangtyp. Enligt 58 b § 3 mom. ska statsrådet noggrant följa upp huruvida de föreskrivna förutsättningarna för begränsningar fortsatt föreligger. 

Utifrån det regionala epidemiläget har statsrådet regelbundet ändrat begränsningarna i förordningen. Begränsningar är i kraft för förplägnadsrörelser i landskapen Nyland, Egentliga Finland, Satakunta, Egentliga Tavastland, Birkaland, Päijänne-Tavastland, Kymmenedalen, Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Norra Österbotten samt Länsi-Pohja sjukvårdsdistrikt. Inomhus ska alla kunder hos en förplägnadsrörelse ha en egen sittplats vid ett bord eller någon annan motsvarande yta. Restriktionen innebär att antalet kunder för förplägnadsrörelser vilkas huvudsakliga förplägnadsrörelser är servering av alkoholdrycker inomhus och utomhus begränsas till hälften av det normala, och för andra förplägnadsrörelser inomhus till tre fjärdedelar av det normala. Enligt restriktionerna för servering och öppettider tillåts servering av alkoholdrycker till klockan 24 och öppettiden får vara mellan klockan 5.00 och 1.00. Som alternativ till de särskilda restriktionerna för förplägnadsverksamhet får aktören kräva att kunderna använder covidintyg. Allmänna skyldigheter för hygien och avstånd gäller i alla regioner. 

Omsättningen och den sysselsättande effekten i den branscher som berörs av restriktioner under covid-19-pandemin beskrivs närmare i regeringens proposition RP 131/2021 rd. 

2.10  Nationell tillämpning av EU:s digitala covidintyg

Hur EU:s digitala covidintyg skapas i tjänsten Mina kanta beskrivs närmare i regeringens proposition RP 131/2021 rd. Enligt THL har verksamhetsutövare och andra aktörer laddat ner läsapplikationen för EU:s covidintyg ca 80 000 gånger i applikationsbutikerna. I nuläget finns inga närmare uppföljningsdata om den nationella tillämpningen av EU:s covidintyg.  

Hur EU:s digitala covidintyg ska utformas regleras av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/953 om en ram för utfärdande, kontroll och godtagande av interoperabla intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 (EU:s digitala covidintyg) för att underlätta fri rörlighet under covid-19-pandemin EU:s förordning (EU) 2021/953. Tillgänglig: . Enligt artikel 5 i EU-förordningen ska varje medlemsstater utfärda ett EU-intyg över vaccination mot covid-19 när vaccinationer ges i medlemsstaten. Enligt artikel 8.1 får medlemsstaterna på begäran också utfärda EU-intyg över vaccination mot covid-19 även för vaccinationer som utförts i tredjeländer. Intyg får utfärdas för vaccin som har beviljats godkännande för försäljning av Europeiska kommissionen eller en medlemsstats egen myndighet för försäljningstillstånd eller som har godkänts av Världshälsoorganisationen (WHO) för användning i nödsituationer. 

Trots att vaccinationsintyget i regel utfärdas av det land där vaccinationen har utförts, bor det i Finland personer som har fått vaccinationer utomlands och som behöver få ett EU-covidintyg i Finland. Ett EU-intyg över vaccination mot covid-19 behövs till exempel om en person som har fått vaccinationer utomlands vill använda sig av EU:s covidintyg nationellt och personen inte har ett digitalt covidintyg utfärdat av någon annan medlemsstat eller ett sådant digitalt covidintyg som har utfärdats av ett tredjeland och som är interoperabelt med EU:s covidintyg. 

Social- och hälsovårdsministeriet gav den 13 oktober 2021 kommunerna anvisningar om att utfärda EU:s covidintyg för personer som har fått vaccin utomlands Social- och hälsovårdsministeriet. Styrningsbrev 13.10.2021. Utfärdandet av EU:s covidintyg för coronavaccinering utomlands. Tillgänglig: https://stm.fi/sv/-/social-och-halsovardsministeriet-har-sant-ett-styrningsbrev-om-utfardande-av-covidintyg-for-vaccinationer-som-tagits-utomlands. En förutsättning för att intygen ska kunna utfärdas är att man använder den nationella utskrifts- och registreringstjänsten (KTKP), eftersom andra patientdatasystem inte möjliggör att man antecknar vaccinationslandet eller andra vaccinpreparat än de som används i Finland. KTKP-systemet kan tas i bruk avgiftsfritt i alla kommuner, och det är fråga om samma system som hälso- och sjukvården vid behov kan använda för att skriva ut ett vaccinationsintyg från Mina Kanta-sidor till personer som inte själva har möjlighet att använda Mina Kanta-sidorna. 

De tekniska förutsättningarna för att registrera vaccination med vaccinpreparat som beviljats Europeiska kommissionens försäljningstillstånd har funnits sedan den 25 oktober 2021, och de tekniska förutsättningarna för att registrera vaccination med vaccin godkända av WHO har funnits sedan den 5 november 2021. I mitten av november hade cirka 100 EU-covidintyg över vaccination utfärdats i flera olika kommuner. Eftersom EU:s covidintyg över vaccination har direkta rättsverkningar till exempel för en persons möjlighet att få tillträde till kund- och besökarutrymmen som omfattas av restriktioner, om verksamhetsutövaren har tagit i bruk EU:s covidintyg, innebär utfärdandet av EU:s covidintyg till personer som vaccinerats utomlands utövning av offentlig makt. Eftersom beslutet om utfärdande av EU:s covidintyg till personer som vaccinerats utomlands till sin karaktär är ett myndighetsbeslut, ska kunden meddelas ett överklagbart förvaltningsbeslut och anvisningar om hur beslutet kan överklagas i samband med både positiva och negativa beslut. 

Kommunerna i huvudstadsregionen meddelade den 10 november 2021 att de inte utfärdar EU-covidintyg över vaccination som har skett utomlands Esbo. Meddelande 10.11.2021. Kommunerna i huvudstadsregionen beviljar inte EU-coronaintyg över coronavaccinationer som getts utomlands. Tillgängligt: .. Senare har Helsingfors stad i ett brev till social- och hälsovårdsministeriet den 16 november 2021 konstaterat att om det anses att förvaltningsbeslut uttryckligen fattade av kommuner är nödvändiga, bör det föreskrivas särskilt om att det är kommunernas uppgift att bedöma huruvida vaccinationsintyg som utfärdats utanför EU är korrekta och äkta. 

2.11  Coronablinkern

Ett datasystem som effektiverar avbrytandet av sådana smittkedjor för coronavirus som orsakas av covid-19-epidemin för uppspårning av personer som eventuellt exponerats för coronavirus (Coronablinkern) togs i bruk i Finland den 1 september 2020. Applikationen har varit kompatibel med motsvarande applikationer i andra EU-länder sedan den 7 januari 2021. Mobilapplikationen har inverkat positivt på epidemins förlopp. Enligt en utvärdering av projektet för införande av Coronablinkern från den 17 september 2021 hade 1,7 miljoner aktiva användare i september 2021. Fram till augusti 2021 matades mer än 80 % av öppningskoderna för smittade personer in i mobilapplikationen. I Helsingfors har dessutom automatisk sändning av öppningskoderna införts, och inom HUS Haavi-område är det nära att automatiken ska tas i bruk. Det gör det snabbare att spåra upp personer som eventuellt exponerats. Från den 7 september 2020 till den 16 september 2021 har 58 008 användare styrts från mobilapplikationen till bedömningen av covidsymtom i Omaolo. Enligt simulationer i Storbritannien minskar antalet smittfall och dödsfall redan om användningsgraden för uppspårningsapplikationen är 15 %. I nuläget är användningsgraden för Coronablinkern i Finland ca 45 %. 

Enligt den strategi för testning och uppspårning som SHM publicerade den 14 september 2021 ska testningen riktas och dubbelvaccinerade personer med lindriga symtom ska inte längre alltid testas. Avsikten är dock att personer med symtom som fått ett fullt vaccinationsskydd och som exponerats för coronaviruset fortsättningsvis ska testas. Verkställigheten utgår från att också vaccinerade personer med symtom fortsättningsvis ska hänvisas till test sedan Coronablinkern alarmerat. Det kan eventuellt ha betydelse för hanteringen av epidemin (inklusive eventuella nya smittsamma varianter), och kan gynna testningens inriktning. THL har rekommenderat att användningen av mobilapplikationen fortsätter enligt förslaget i denna proposition. Den åsikten stöds av statistik om Coronablinkern och enkätdata samt när de jämförs mot internationella bedömningar av DPT-applikationers effekt. 

2.12  Anmälan om tidtabeller och rutter under covid-19-epidemin

I 179 § 2 mom. i lagen om transportservice föreskrivs det om skyldigheten för tillhandahållare av transporttjänster inom persontrafiken att senast 60 dagar innan en plan genomförs dessutom meddela Transport- och kommunikationsverket om att en tjänst som tillhandahålls regelbundet inleds, upphör eller ändras väsentligt. Väsentliga ändringar kan till exempel vara ändringar i de planerade tidtabellerna, rutterna eller hållplatser (RP 161/2016 rd). Uppgifterna ska ges avgiftsfritt. Eftersom samma uppgifter endast ska lämnas till myndigheten endast en gång behöver inga uppgifter lämnas om de är tillgängliga med hjälp av sådana gränssnitt som avses i 154 §. Om Transport- och kommunikationsverket i enlighet med 154 § 2 mom. ordnar informationstjänsten genom att skaffa den av Trafikstyrningsbolag Fintraffic Ab, ska anmälan göras direkt till Trafikstyrningsbolag Fintraffic Ab.  

Till följd av covid-19-epidemin har ett temporärt undantag gjorts från anmälningstiden på 60 dagar så att anmälan ska göras senast fem dagar innan en plan genomförs (se lag 1256/2020 och RP 202/2020 rd, lag 198/2021 och RP 263/2020 rd, lag 407/2020 och RP 62/2020 rd samt lag 676/2021 och RP 64/2021 rd). Det temporära undantaget enligt 179 § gäller till och med den 31 december 2021.  

Eftersom covid-19-epidemiläget har försämrats och kollektivtrafikens användningsgrad är låg till följd av covid-19-epidemin, är det fortfarande viktigt att göra det möjligt att ordna kollektivtrafik mer flexibelt. Det är också viktigt att göra det möjligt att ordna kollektivtrafik mer flexibelt för att det kan ta länge för passagerarna att återvända till kollektivtrafiken och för verksamheten att återhämta sig också om epidemiläget förbättras. För att kollektivtrafiken ska återhämta sig krävs flexibla bestämmelser, och därför behöver den bestämmelse som gör det möjligt att anmäla ändringar i tidtabeller och rutter fem dagar före ändringen träder i kraft fortfarande. Det förutsätter ett temporärt undantag från skyldigheten enligt 179 § 2 mom. för tillhandahållare av transporttjänster inom persontrafiken att anmäla eventuella tidtabellsändringar senast 60 dagar i förväg. 

4.1  De viktigaste förslagen

Lagen om smittsamma sjukdomar 

Det föreslås att giltighetstiden för bestämmelserna om hälsosäker inresa i landet i 16 a–16 g § förlängs. Det föreslås att det också efter att giltighetstiden för de gällande temporära bestämmelserna löpt ut av personer som anländer till Finland ska krävas ett pålitligt intyg över att personen har haft sjukdomen covid-19 under de sex senaste månaderna, fått en godkänd vaccinationsserie mot covid-19 eller genomgått ett tillförlitligt covid-19-test med negativt resultat före ankomsten till Finland. En person som reser in till Finland och som inte kan visa upp ett sådant intyg över sjukdomen covid-19 ska låta testa sig efter inresan till Finland. Skyldigheten att ta ett covid-19-test inom 72–120 timmar från inresan i landet föreslås beröra dem som har ett intyg över covid-19-test, som testas för covid-19 efter inresan till Finland eller som endast har fått en del av en vaccinationsserie. Det föreslås också att definitionen av vaccinationsserie preciseras så att med vaccinationsserie utöver det antal vaccindoser som anges i försäljningstillståndet också avses en kombination av tidigare genomgången covid-19 och en godkänd covid-19-vaccindos. Det föreslås ingen förlängning av giltighetstiden för 16 § 2 mom., så den gällande bestämmelsens undantag för vissa länder och områden samt bemyndigande för statsrådet att utfärda förordning slopas. 

I denna proposition föreslås det att giltighetstiden förlängs för de temporära bestämmelserna om tillämpningen av en mobilapplikation och ett informationssystem för uppspårning av coronavirussmitta i 4 a kap. i lagen om smittsamma sjukdomar. Dessutom föreslås det att det fortfarande, liksom i nuläget, ska föreskrivas om behandling av och skydd för personuppgifter i samband med tillämpningen av informationssystemet. 

I propositionen föreslås det att giltighetstiden förlängs för 58 a–58 h och 59 a–59 e §. De bestämmelserna berör hygienkrav för förplägnadsrörelser, temporär begränsning av och tillsyn över verksamheten, särskilda hygienskyldigheter som ska iakttas vid persontransporter och andra tjänster och temporär begränsning av deras verksamhet när epidemiläget det kräver samt tillsyn, inspektioner, ålägganden, tvångsmedel, behöriga myndigheter och rätt att få information. 

Dessutom föreslås det att giltighetstiden förlängs för 58 f och 58 g § om temporär begränsning av antalet passagerare i persontrafik och temporär stängning av utrymmen och att de ändras så att incidensen för sjukdomen covid-19 stryks bland kriterierna för myndigheternas beslutsfattande. Samtidigt föreslås det att det kriterium som gäller smittkluster som konstaterats inom kommunens eller sjukvårdsdistriktets område preciseras så att det för att bestämmelsen ska tillämpas krävs att smittklustren inom området är betydande och att de kan medföra risk för omfattande spridning av ny smitta inom området. 

I denna proposition föreslås det att det fortfarande ska vara möjligt enligt 58 i § att kräva ett pålitligt intyg som berör sjukdomen covid-19 av dem som deltar i en offentlig tillställning eller anländer till ett kund- eller deltagarutrymme, för att undvika de restriktioner för verksamheten som meddelas i myndighetsbeslut. Dessutom föreslås motsvarande bestämmelser som i den gällande 58 j § om behandling av personuppgifter i samband med covidintyget och 58 k § om coronatest.  

I propositionen föreslås bestämmelser om på vilka villkor kommunerna ska utfärda EU:s covidintyg till personer som har vaccinerats utomlands. Det är inte fråga om att det föreskrivs en ny uppgift för kommunerna, eftersom kommunen enligt 22 § i hälso- och sjukvårdslagen ska se till att en invånare i kommunen eller en patient på en hälsovårdscentral får ett intyg över sitt hälsotillstånd, när ett sådant behövs enligt lag eller är nödvändigt med tanke på invånarens eller patientens vård, försörjning eller studier eller av någon annan jämförbar orsak. Att utfärda intyget är nödvändigt för att de invånare i kommunen som har likadant skydd mot covid-19 ska ha lika rättigheter att ta del av service som ordnas inom kommunens område och där det för att trygga hälsosäkerheten krävs att deltagarna uppvisar EU:s digitala covidintyg. 

För att underlätta kommunernas administrativa börda föreslås att det inte behöver upprättas något separat förvaltningsbeslut om utfärdandet av intyget. Ett förvaltningsbeslut med motivering och anvisningar om hur ändring i beslutet kan sökas ska dock upprättas, ifall ansökan om EU:s digitala covidintyg avslås. 

Dessutom föreslås det att giltighetstiden förlängs för preciseringarna i 79 § 3 mom., 89 a § och 91 § om ersättning för kostnader till följd av de bestämmelser som nämns ovan. Det föreslås också att giltighetstiden för 87 a § om underlåtenhet att delta i covid-19-test förlängs.  

Lagen om transportservice

Genom den föreslagna lagen om temporär ändring av lagen om transportservice förlängs giltighetstiden för 179 a § i lagen om transportservice med sex månader till den 30 juni 2022.  

Den kortare anmälningstiden enligt 179 a § gör det bland annat möjligt för trafikidkare att ändra tidtabeller och rutter samt att ställa in och inleda turer snabbare till följd av covid-19-epidemin. Mer flexibla arrangemang för kollektivtrafiken anses fortfarande nödvändiga, eftersom covid-19-epidemiläget har försämrats och enligt bedömningen vid tidpunkten för beredningen av propositionsutkastet kan fortsätta över årsskiftet. Också om epidemiläget förbättras är det sannolikt att det tar tid för kollektivtrafiken att återhämta sig till normal verksamhet som före epidemin. För att kollektivtrafiken ska återhämta sig krävs flexibla bestämmelser. I stället för att kollektivtrafiken återhämtar sig är det möjligt att passagerarsiffrorna tills vidare förblir låga och passagerarna successivt återvänder till kollektivtrafiken. Sannolikt påverkas kollektivtrafikens och passagerarsiffrornas återhämtning samt kollektivtrafikens popularitet också av att distansarbetet ökar, allt fler har egen bil och till exempel antalet miljövänliga bilar ökar. Utvecklingen är svår att förutspå, men det är möjligt att passagerare som tidigare anlitat kollektivtrafik till följd av covid-19-epidemin i allt högre grad har övergått till privatbilism. Genom att giltighetstiden för undantaget förlängs blir det möjligt att på ett mer flexibelt sätt åter starta de turer som avskaffats, och det är också viktigt för återhämtningen till normalläge. 

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

De föreslagna ändringarna gör det möjligt att effektivt skydda befolkningens hälsa samt att trygga social- och hälsovårdstjänsternas kapacitet genom att förhindra spridning av covid-19-smitta.  

Propositionens konsekvenser för personer som reser in till Finland, för passagerarströmmarna in till Finland, för de myndigheter som verkar vid gränserna samt för den gränsöverskridande turismen beskrivs i regeringens propositioner RP 105/2021 rd och RP 131/2021 rd med förslag till lag om ändring av lagen om smittsamma sjukdomar. I regeringens propositioner RP 105/2021 rd och RP 131/2021 rd bedöms också konsekvenserna av påföljdsförfarandet enligt den föreslagna 87 a §.  

Under den föreslagna giltighetstiden orsakas de viktigaste ändringarna i bekämpningen av covid-19-smitta i den gränsöverskridande trafiken av att restriktionerna som berör trafiken över de yttre gränserna lyfts av, av ökningen i antalet resenärer i trafiken såväl över de yttre som över de inre gränserna, samt av att vaccinationsintyg blir vanligare. Oförutsedda följder kan föranledas av en ogynnsam utveckling av epidemin i Finland, av att vaccinationsskyddet försvagas med tiden samt av att nya oroande virusmutationer förekommer globalt. 

För mobilapplikationens del beskrivs konsekvenserna närmare i propositionen RP 101/2020 rd i stycket 4.2 De huvudsakliga konsekvenserna, och därför behandlas de inte i detalj här. Bestämmelserna får till exempel konsekvenser för uppspårningen av covid-19-smittkedjor samt för ett effektivare avbrytande av dem. Enligt internationella undersökningar har spridning av covid-19 kunnat förhindras med hjälp av motsvarande mobilapplikationer som effektiverar smittspårningen. 

De allmänna konsekvenserna av restriktioner som berör förplägnadsverksamhet beskrivs i regeringens propositioner RP 32/2020 rd och RP 6/2021 rd. Det är svårt att uppskatta antalet personer som utsätts för exponering vid förplägnadsrörelser. Det verkliga antalet exponerade bedöms vara avsevärt större än rapporterat eftersom det förekommer många mindre exponeringssituationer, och väldigt ofta nämns eller identifieras endast de som ingår i det egna sällskapet som exponerade och inte andra, sinsemellan obekanta kunder. Detsamma gäller också antalet smittfall som inträffat vid förplägnadsrörelser, som sannolikt underskattas såväl till följd av brister i rapporteringen som för att smittkällan i nuläget i en stor del av fallen inte utreds. Enligt regionförvaltningsverken finns det nästan 10 000 utskänkningstillstånd i Finland, och de omfattar 3,2 miljoner kundplatser. THL klassificerar utifrån en bedömning av smittrisk och utbredningspotential barers och pubars, karaokebarers och nattklubbars inomhusutrymmen som miljöer med betydande risk och serveringsterrasser utomhus som miljöer med rimlig risknivå, medan personalrestauranger och matrestaurangers inomhusutrymmen samt utomhusterrasser med matservering klassificeras som miljöer med låg risknivå THL. Bedömning av risken för coronavirus vid evenemang och sammankomster. Hänvisning 8.11.2021. Tillgänglig: . . Institutets bedömning är att smittrisken är synnerligen betydande hos förplägnadsrörelser som koncentrerar sig på alkoholförsäljning och håller öppet sent, i synnerhet för ovaccinerade eller endast delvis vaccinerade personer. Med beaktande av risknivån för förplägnadsrörelserna samt det mycket stora antalet kundplatser kan begränsning av förplägnadsrörelsers verksamhet få mycket stor betydelse för hanteringen av epidemiläget. 

I fråga om bestämmelserna om särskilda hygienförpliktelser som ska iakttas i persontrafik och andra tjänster och om temporära restriktioner för verksamheten om epidemiläget i 58 c–58 h och 59 a–59 e § bedöms konsekvenserna i avsnitt 4.2 De huvudsakliga konsekvenserna i regeringens propositioner med förslag till de gällande temporära lagarna (RP 245/2020 rd och RP 31/2021 rd). Konsekvenserna bedöms också i riksdagens social- och hälsovårdsutskotts betänkanden ShUB 1/2021 rd, ShUB 2/2021 rd och ShUB 7/2021 rd, samt till exempel i kulturutskottets utlåtande KuUU 12/2020 rd. 

Användningen av covidintyg preciseras i 58 i § 2 mom. i förslaget. Institutet för hälsa och välfärd har konstaterat att om covidintyg används i förplägnadsrörelser endast en del av tiden, förverkligas inte syftet med intyget, dvs. att minska smittrisken, utan dessa förfaranden kan till och med öka riskerna. Enligt förslaget behöver föreskrivna eller genom beslut meddelade restriktioner inte iakttas, om covidintyg krävs under hela öppettiden för tillställningen eller rörelsen i fråga. Syftet med förslaget är att effektivare än i nuläget skydda i synnerhet ovaccinerade personer mot smitta som sprider sig där människor samlas. Preciseringen inverkar inte på möjligheterna att använda tjänster för dem som har covidintyg, vilket är mer än 80 procent av den del av befolkningen som har fyllt 12 år. Preciseringen kan till en början minska antalet kunder hos förplägnadsrörelser, vid offentliga tillställningar och i andra utrymmen i någon mån, men i takt med att vaccinationstäckningen ökar lindras denna effekt. 

Konsekvenserna i samband med covidintyg utreds närmare under punkt 4 De huvudsakliga konsekvenserna i regeringens proposition RP 131/2021 rd med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar, och därför behandlas de inte i detalj här. Genom bestämmelserna om skyldigheten att visa upp covidintyg görs det möjligt att i större omfattning än i nuläget ordna olika slags offentliga tillställningar och använda utrymmen på ett hälsosäkert sätt, vilket förbättrar aktörernas affärsmöjligheter utan att det medför större risk för smittspridning än nuvarande restriktioner.  

Enligt förslaget ska det för kommunerna föreskrivas en temporär uppgift att utfärda EU:s covidintyg till sådana som vaccinerats utomlands. Samtidigt befrias kommunerna från skyldigheten att upprätta ett separat förvaltningsbeslut i samband med ett positivt beslut. Förslaget förtydligar kommunernas nuvarande praxis att utfärda EU:s covidintyg över vaccination och lättar samtidigt på kommunernas administrativa arbetsbörda. Ur kundens synvinkel främjar förslaget lika möjligheter att använda sig av intyget över vaccinationerna i sammanhang där EU:s covidintyg används nationellt. Antalet personer som har en hemkommun i Finland eller en därmed likställd rättighet att få offentlig hälso- och sjukvård i Finland och som har behov av att få EU:s digitala covidintyg över vaccinationer som har genomförts utomlands, beräknas vara cirka 5 000. 

Enbart genom de bestämmelser om restriktioner som nämns i propositionen är det inte möjligt att påverka coronavirusets spridning, men det är tydligt att restriktionerna har behövts och utgjort en nödvändig del av det allmännas åtgärdspalett som består av rekommendationer, restriktioner och skyldigheter som täcker olika områden. Trots att det är mycket svårt att undersöka och fastställa enskilda restriktioners effekt på epidemins förlopp och förändringarna i reproduktionstalet kan till exempel just restriktioner för förplägnadsverksamhet, trafik och annan näringsverksamhet bedömas skydda befolkningen mot smittspridning. De aktuella restriktionerna har också tillämpats i andra länder, och undersökningar som fastställer deras effekt kan förväntas framöver.  

Det är möjligt att de föreslagna restriktionerna inte kommer att tillämpas för att förhindra coronavirusepidemins spridning. Syftet med att lagen är i kraft är däremot att säkerställa att restriktionerna kan införas i ett läge när epidemin annars sprids okontrollerat. Globalt finns det flera exempel på sådan spridning, och den risken finns också i Finland. Det är också möjligt att virusvarianter kan leda till att antalet allvarliga sjukdomsfall ökar och till snabb överbelastning av sjukhus- och intensivvårdskapaciteten. Om kapaciteten överbelastas äventyras inte endast vården för patienter med coronasmitta, utan vården för patienter med andra sjukdomar fördröjs och vårdens kvalitet försämras avsevärt. 

4.3  Ekonomiska konsekvenser och konsekvenser för myndigheterna

Konsekvenser för företag och andra sammanslutningar

Konsekvenserna av de föreslagna bestämmelser i propositionen som berör hälsosäkerheten vid gränserna (16 a–16 g §) för den internationella affärsverksamheten och företagsverksamheten inom turismen beskrivs i regeringens proposition RP 131/2021 rd.  

Konsekvenserna i samband med covidintyg utreds närmare under punkt 4.3 Ekonomiska konsekvenser i regeringens proposition RP 131/2021 rd med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar, och därför behandlas de inte i detalj här. Att införa krav på att visa upp covidintyg föreslås vara frivilligt för verksamhetsutövare, och erbjuder därför verksamhetsutövaren ett alternativ till att iaktta beslut om restriktioner enligt 58, 58 a och 58 d §, med undantag för totalförbud mot offentliga tillställningar enligt 58 §. Med verksamhetsutövare avses här såväl företag som andra sammanslutningar. En verksamhetsutövare som inför skyldigheten att visa upp covidintyg behöver inte iaktta andra restriktioner för att förhindra spridning av covid-19-epidemin.  

Konsekvenser för covid-19-testningens volym

Covid-19-testningen av passagerare som anländer till Finland och för den nationella tillämpningen av EU:s digitala covidintyg tar upp begränsad nationell testningskapacitet. Testningskapaciteten är en helhet, som omfattar såväl tillbehör och utrustning för provtagning och analys som den personal som behövs för provtagningen och analysen. I nuläget är Finlands PCR-testningskapacitet ca 40 000 prover per dygn. Därtill kommer en antigentestningskapacitet på ca 5 000–8 000 prover per dygn. Social- och hälsovårdsministeriet. Den nationella strategin för testning och spårning av covid-19 14.9.2021. Tillgänglig: . Belastningen på den nationella testningskapaciteten påverkas i hög grad av epidemiläget i Finland – ju fler sjukdomsfall som konstateras, desto mer testning behövs för diagnostik och smittspårning. Det nationella testningsbehovet påverkas också av hur testningen riktas, till exempel till den ovaccinerade delen av befolkningen Därmed kan en stigande vaccinationsgrad minska behovet av testning och frigöra kapacitet till exempel för testning vid gränserna och i vistelsekommunerna.  

Trots att den globala vaccinationsgraden stiger, innebär ökningen av antalet resenärer som anländer till Finland att behovet av covid-19-testning bibehålls och eventuellt ökar såväl vid gränsövergångsställena som vid andra kommunala testningsställen. I regeringens proposition RP 105/2021 rd bedöms det dagliga testningsbehovet för personer som anländer till Finland. Bedömningen påverkas i hög grad av antalet anländande resenärer samt av vaccinationsgraden i avgångslandet, andelen som haft sjukdomen samt andelen resenärer med intyg över förhandstest.  

Andelen som anländer över gränsen till Finland utan ett godkänt covidintyg varierar beroende på gränsövergångsställe. Till Helsingfors-Vanda flygplats anlände i september 2021 cirka 154 000 passagerare, varav cirka 4 % hänvisades direkt till flygplatsens covid-19-provtagning. I takt med att vaccinationstäckningen stiger i passagerarnas avreseländer, är det sannolikt att andelen passagerare som deltar i testning vid inresan fortsätter att minska till sommaren 2022. De avreseländer som det kommer flest internationella flygpassagerare från till Finland är sådana länder där vaccinationstäckningen bland befolkningen i genomsnitt ligger på en bra nivå. 

I Helsingfors hamn utfördes det i juli–oktober 2021 cirka 5 000–7 000 covid-19-tester per månad, och antalet har ökat efter att den inre gränskontrollen upphörde den 26 juli 2021. Att vaccinationstäckningen i avreseländerna har ökat har ännu inte märkts av i antalet tester, vilket torde bero på att antalet passagerare samtidigt också har ökat. För närvarande har cirka tre av fyra resenärer intyg över en godkänd vaccinationsserie. 

Vid Åbo flygplats och Åbo hamn har behovet av covid-19-testning minskat betydligt, och till test hänvisas för närvarande endast enstaka personer. 

Konsekvenser för den offentliga ekonomin

De direkta kostnaderna för utveckling av den applikation som möjliggör läsning av covidintyget vid den nationella tillämpningen och kommunikation i direkt samband med det bedöms till ca 580 000 euro. Det beloppet har anvisats för ett projekt som THL leder, och fördelas sedan till de aktörer som utvecklar applikationen, till FPA för att förbättra kvaliteten på de data som används i intyget samt för THL:s eget definitionsarbete.  

Tillsyn samt handledning och rådgivning till andra än medborgare i anslutning till covidintygen bedömdes i regeringens proposition RP 131/2021 rd öka regionförvaltningsverkens behov av resurser med 5–8 årsverken i hela landet. Vid genomförandet har det visat sig att i synnerhet rådgivningen har sysselsatt regionförvaltningsverken, men ibruktagandet av covidintygen kan ha ersatt eller till och med underlättat tillsynen över de restriktioner som införts med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar. Regionförvaltningsverken har koncentrerat den rådgivning som anknyter till covid-19 till sin riksomfattande kundtjänst, och till exempel det att vanliga frågor och svar på dem sammanställs på en webbsida bedöms minska behovet av resurser vid rådgivningen på lång sikt. Behovet av resurser för rådgivning om covidintyg till andra än medborgare bedöms efter ibruktagandet av covidintyget beroende på epidemiläget kräva cirka 2–4 personers arbetsinsats, som räcker till för även andra covidrelaterade rådgivningsuppgifter vid regionförvaltningsverket. Regionförvaltningsverkens behov av resurser för tillsyn samt handledning och rådgivning är dock förenade med osäkerhet, och de beror till stor del på hur epidemiläget utvecklas samt på omfattningen och varaktigheten av restriktioner som införs genom myndighetsbeslut.  

De kostnader som verkställigheten av lagen innebär år 2022 för regionförvaltningsverken och övriga myndigheter som får uppgifter på grund av lagen beror på hur länge covid-19-epidemin pågår, dess förlopp samt vilken nivå av åtgärder som krävs för att hindra dess spridning, så det eventuella behovet av tilläggsanslag för de myndigheter som svarar för verkställigheten av lagen bör bedömas i samband med beredningen av tilläggsbudgetarna för 2022. 

Eftersom kravet på att visa upp covidintyg är ett alternativ till restriktioner, kan avlyftandet av restriktioner antas leda till en ökad ekonomisk aktivitet av olika slag. Det behandlas närmare i avsnittet om konsekvenser för företagen. Ökad ekonomisk aktivitet stärker i regel också företagens lönsamhet och ger ökade skatteintäkter. Införandet av covidintyg kan också minska behovet av företagsstöd, eftersom covidintyget gör att företagen kan utöva sin näringsverksamhet friare och inte behöver begränsa sin näringsverksamhet till följd av olika restriktioner. Också behovet av coronastöd till kultur- och idrottsbranschen minskar. Ökande sysselsättning kan också antas innebära att utbetalningen av sociala förmåner (arbetslöshetsskydd, bostadsbidrag och utkomststöd) minskar.  

Bestämmelsen om utfärdande av EU:s covidintyg till kommuninvånare som har vaccinerats utomlands kan öka kommunernas kostnader, trots att skyldigheten att utfärda intyg följer redan av 22 § i den gällande hälso- och sjukvårdslagen. Kostnaderna uppkommer av att kommunerna före covid-19-epidemin inte har haft något behov av att utveckla något separat förfarande för att godkänna utländska covid-19-vaccin. Det kan alltså uppkomma kostnader av engångskaraktär för ibruktagande av den nationella utskrifts- och registreringstjänsten och för planering av verksamhetsmodellen, men de kostnaderna blir mindre, om kommunerna kommer överens om att ordna verksamheten genom regionalt samarbete. Dessutom uppstår kostnader för uppgifter som är beroende av antalet intyg som utfärdas och som består av bedömning av intygens riktighet, registrering av vaccinationsuppgifter, vid behov upprättande av förvaltningsbeslut till dem som fått ett negativt beslut och behandling av eventuella begäranden om omprövning. Om det utfärdas sammanlagt cirka 5 000 intyg, har social- och hälsovårdsministeriet bedömt att det uppstår kostnader till ett belopp av cirka 150 000 euro för alla kommuner sammantaget. Regeringen har förbundit sig att ersätta kommunernas och samkommunernas direkta kostnader för covid-19-epidemin så länge sjukdomsläget och genomförandet av hybridstrategin kräver det. Kostnaderna ersätts via statsbudgeten. Kommunerna kan ansöka om ersättning också för direkta kostnader som orsakats av utfärdandet av EU:s digitala covidintyg. 

Trots att ändringarna innebär ökande kostnader för den offentliga ekonomin, förväntas ändringens sammanlagda effekt på den offentliga ekonomin utifrån de faktorer som anges ovan bli klart positiv. 

Konsekvenser för kommunerna

Konsekvenserna för kommunerna av de föreslagna 16 a–16 g § granskas närmare i avsnitt 4.2 De huvudsakliga konsekvenserna på sidorna 32–35 i regeringens proposition (RP 105/2021 rd) som ledde till att lag 701/2021 om temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar stiftades. Under epidemin har kommunerna utvecklat verksamhetsmodeller för rådgivning och handledning, tolkningstjänster, kontroll av intyg, testning och fattandet av olika slags myndighetsbeslut för större passagerarvolymer. Trots att kommunerna tills vidare har förmått ordna de tjänster som behövs väl eller ganska väl, har de och sjukvårdsdistrikten meddelat att användningen av resurser för gränssäkerheten har drabbat ordnandet av andra tjänster inom hälso- och sjukvården. En del kommuner bedömer att de inte när passagerarvolymerna ökar eller situationen drar ut på tiden förmår sköta kontroll av intyg, covid-19-tetstning av passagerare som reser in till Finland och tillsynen över genomförandet av covid-19-testningen i nuvarande form, trots att digital och/eller stickprovsbaserad kontroll av intyg, tjänsten Finentry samt kompetens hos andra än yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården utnyttjas i mån av möjlighet. I synnerhet tillgången till hälso- och sjukvårdspersonal är begränsad, och den upptas i kommunerna såväl av vaccination av befolkningen, det ökande antalet smittfall av inhemskt ursprung och det ökande antal smittspårningsuppdrag det innebär samt den ökade vårdskulden i den icke-brådskande vården och upplösningen av den. 

De föreslagna 58 i–58 j § om tillämpning av EU:s digitala covidintyg fogas till lagen om smittsamma sjukdomar och genom de ändringar i 59 a, 59 c och 59 e § som berör tillsyn över restriktioner i samband med dem bedöms inte få några betydande konsekvenser för kommunerna. Att ta i bruk covidintyg föreslås vara en alternativ handlingsmodell till de restriktioner myndigheterna meddelar, som därför inte förutsätter några särskilda åtgärder av kommunerna. Redan enligt gällande lag förpliktar tillsynsbestämmelserna kommunerna, och tillsynen över införandet av covidintyg förutsätter inga betydande ändringar i den tillsyn kommunerna redan utövar, utan tillsynen kan utövas redan i samband med tillsynen över restriktionerna. 

Skyldigheten enligt den föreslagna 58 l § ingår i sak redan i 22 § i den gällande hälso- och sjukvårdslagen, men den föreslagna bestämmelsen preciserar på vilka grunder kommunerna i fortsättningen ska utfärda EU:s covidintyg i enlighet med EU-förordningen till en kommuninvånare som vaccinerats utanför EU. Om intyget inte beviljas, ska personen ges ett överklagbart beslut i ärendet. För att minska kommunernas administrativa börda föreslås det att kommunerna inte ska behöva upprätta ett beslut om utfärdande av intyget, när det utfärdas till sökanden i enlighet med ansökan. 

I kommunerna har det dock inte nödvändigtvis tidigare utfärdats EU:s digitala covidintyg till personer som vaccinerats utanför Europa, och därför kan klargörandet av kommunens skyldighet innebära att nya processer behöver utvecklas i kommunerna. Behovet av EU:s covidintyg till personer som har vaccinerats utomlands är svårt att bedöma, eftersom det inte finns några exakta uppgifter på hur många personer med hemkommun i Finland eller därmed jämställd rätt att få hälso- och sjukvård i Finland som har vaccinerats utomlands. Under oktober–november 2021 har cirka 100 intyg utfärdats. Om efterfrågan på intyg motsvarar efterfrågan i Nederländerna, kommer det att behövas cirka 10 000 intyg i Finland. Vid sidan av antalet personer som har fått vaccin utomlands påverkas efterfrågan dock också av införandet av restriktioner för verksamhet där uppvisande av covidintyg kan krävas. Behovet av att få ett EU-covidintyg över vaccination som genomförts utomlands gäller uttryckligen den nationella användningen av EU-covidintyget, eftersom även något annat intyg än EU:s digitala covidintyg kan godkännas i den gränsöverskridande trafiken. Eftersom EU:s covidintyg i Nederländerna har tagits i bruk nationellt i bred utsträckning utan villkorlighet i förhållande till andra restriktioner, är det sannolikt att behovet i Finland av EU:s covidintyg för personer som vaccinerats utomlands blir mindre, cirka 5 000 intyg. Om behovet av intyg fördelar sig jämnt mellan alla kommuner, innebär det cirka 16 intyg per kommun. I praktiken kommer behovet av intyg dock troligen att bli störst i kommuner med stor befolkningsmängd, och i de kommunerna kan det behövas tusentals intyg. 

Jämfört med den nuvarande verksamhetsmodellen minskar förslaget kommunernas administrativa arbetsbörda vid utfärdandet av intyg, eftersom kommunerna enligt förslaget ska befrias från skyldigheten att upprätta ett förvaltningsbeslut vid ett positivt beslut. Vid ett negativt beslut ska kommunerna dock upprätta ett förvaltningsbeslut och till det foga anvisningar om hur ändring i beslutet kan sökas. Utifrån de uppgifter som fåtts från Nederländerna har andelen negativa beslut varit mycket liten när de allmänna förutsättningarna för ansökan om intyg har uppfyllts. Den sammantagna bedömningen är att den föreslagna regleringen inte har några betydande konsekvenser för kommunerna. 

Konsekvenserna för den kommunala ekonomin och samhällsekonomin

Förslaget kommer att leda till ökade kostnader för kommunerna och staten för kontroll av förhandsintyg för personer som reser in i landet, covid-19-testning samt planering av och tillsyn över verksamhet. Hur stora kostnader som uppkommer beror i hög grad på de passagerarvolymer som anländer till Finland, hur stor del som har förhandsintyg, behovet av testning, testernas pris, tillgången till elektroniska rådgivnings- och bokningstjänster, deras inköpspris och hur de utnyttjas samt vilken tillsynsmekanism som väljs (elektronisk läsning, kontroll genom stickprov). Utifrån aktuella uppgifter om läget från gränsövergångsställena och utvecklingen under den senaste tiden kan man bedöma att antalet test per dag av passagerare som anländer till Finland blir cirka 600–1 000 och kostnaderna cirka 13–22 miljoner under den tid som lagen är i kraft. Under hösten 2021 har antalet tester vid gränserna inte ökat trots att antalet passagerare ökat, och det kan bedömas bero på att vaccinationstäckningen ökat. 

Förslaget kan också innebära inkomster för kommuner och företag, om det blir möjligt at frångå begränsningen av den gränsöverskridande trafiken på ett hälsosäkert sätt och passagerarvolymerna ökar. På längre sikt leder hanteringen av epidemin till att behovet av hälso- och sjukvårdstjänster normaliseras, när de resurser bekämpningen av covid-19-epidemin krävt kan frigöras. Om trafikföretagen fortsätter kräva förhandsintyg av sina passagerare, minskar hälso- och sjukvårdssystemets kostnader för kontroller, testning och tillsyn. 

När resandet blir fritt blir det möjligt för internationell företagsverksamhet och turism att återhämta sig, vilket också bidrar positivt till sysselsättningen. Alla de faktorer som nämns ovan ökar konsumtionen och inverkar positivt på nationalekonomin. När sysselsättningen stärks, ökar kommunernas skatteintäkter. 

Om ersättning av kostnader

I 78 och 79 § i lagen om smittsamma sjukdomar föreskrivs det om ersättning av kostnader. Regeringen har förbundit sig att ersätta kommunernas och samkommunernas direkta kostnader för covid-19-epidemin så länge sjukdomsläget och genomförandet av hybridstrategin kräver det. För tydlighetens skull föreslås det att giltighetstiden förlängs för det temporära 79 § 3 mom., i vilket det särskilt föreskrivs om ersättning av kommuners och samkommuners kostnader för kontroll av intyg och covid-19-testning. Bestämmelsen innebär att kommunerna inte behöver bära kostnaderna för dessa åtgärder, utan staten tar ansvaret för de kostnaderna. Kostnaderna ersätts genom statsunderstöd som beviljas kommunerna och samkommunerna. 

Enligt 20 § i lagen om gränsöverskridande hälso- och sjukvård (1201/2013) ersätter Folkpensionsanstalten de kostnader en kommun eller samkommun har för den offentliga hälso- och sjukvårdens tjänster, om hälso- och sjukvårdstjänsten har getts en person som inte har en hemkommun i Finland men som enligt internationell rätt eller ett internationellt avtal ska få hälso- och sjukvårdstjänster i Finland. Dessutom kan ersättning i undantagsfall sökas för kostnaderna för hälso- och sjukvårdstjänster som getts en person som har hemort i Finland, men för vilken en annan stat enligt EU-rätten ska svara för kostnaderna för hälso- och sjukvård. I lagen avses med hälso- och sjukvårdstjänst sådana åtgärder för bestämmande av patientens hälsotillstånd eller för återställande eller upprätthållande av hälsan som vidtas av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården eller som vidtas vid en verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård. Det huvudsakliga syftet med lagen om gränsöverskridande hälso- och sjukvård är att trygga rätten för enskilda personer att få de hälso- och sjukvårdstjänster de behöver. Covid-19-testning av symtomfria personer kan dock omfattas av lagens tillämpningsområde, om testningen sker till följd av anvisningar av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården till exempel vid exponering. Avsikten är att testningen vid inresa i landet ska ske för att skydda folkhälsan, och kostnaderna för sådan testning ska i första hand täckas med statsunderstöd eller med annan statlig finansiering. 

Lagen om transportservice 

Att giltighetstiden förlängs för 179 a § i lagen om transportservice om anmälan om tidtabeller och rutter under covid-19-epidemin gör det möjligt at med mycket kort varsel lägga ner eller inleda turer i persontrafiken också efter december 2021. I synnerhet nedläggning av turer får konsekvenser för myndigheternas verksamhet, eftersom försämringar i trafiken på marknadsvillkor kan medföra att myndigheterna måste ordna ersättande trafik för att trygga transporter på basservicenivå och i synnerhet i samband med lagstadgade rättigheter (skolresor, arbetsresor, försörjningsberedskap). Snabba förändringar i utbudet av turer i trafiken på marknadsvillkor innebär utmaningar för de behöriga myndigheterna om det behöver ordnas ersättande utbud. Ju kortare varsel, desto mer utmanande är det att bygga upp ersättande arrangemang. Att på kort tid köpa ersättande tjänster kan bli dyrare än vanligt och därmed öka kostnaderna för de behöriga myndigheterna. Vid sidan om myndigheterna kan det också vara utmanande för passagerarna att ordna sitt resande om tidtabellerna förändras snabbt. Eftersom motsvarande undantag har varit i kraft under nästan hela covid-19-epidemin, bedöms förslaget dock inte få några betydande eller nya konsekvenser för myndigheternas verksamhet jämfört med nuläget. 

4.4  Samhälleliga konsekvenser

Konsekvenser för medborgarnas ställning

Medborgarna orsakas inga kostnader för EU:s covidintyg, som är tillgängliga i tjänsten Mina Kanta eller hos hälso- och sjukvården. Också covid-19-vaccinationerna är avgiftsfria för invånarna. Den bestämmelse som föreslås i 58 l § skulle öka möjligheterna för dem som har vaccinerats utanför EU att beviljas ett sådant EU-covidvaccinationsintyg som avses i EU-förordningen. Regleringen skulle också förbättra den regionala jämlikheten och göra rättsläget klarare, eftersom hälsovården inte hittills i alla regioner har gett intyg på samma sätt.  

Enligt den nationella strategin för testning och spårning av covid-19 riktas testningskapaciteten primärt till testning av personer med symtom. Enligt strategin ska alla ha tillgång till de diagnostiska undersökningar som behövs på medicinska grunder om de har symtom som tyder på coronavirussmitta eller misstänker smitta. Utöver testning av personer med symtom genomförs testning fortfarande i synnerhet för att komplettera hälsosäkerheten vid gränserna. Den nationella strategin för testning och spårning av covid-19. Social- och hälsovårdsministeriet. 14.9.2021. Tillgänglig:  

För mobilapplikationens del beskrivs konsekvenserna närmare i propositionen RP 101/2020 rd i stycket 4.2 De huvudsakliga konsekvenserna, och därför behandlas de inte i detalj här. Det föreslås fortfarande vara avgiftsfritt för invånarna att ta i bruk och använda informationssystemet för att effektivare spåra och bryta smittkedjor för covid-19. Eftersom användningen av applikationen baseras på användarens egna beslut och aktivitet vid användningen av applikationen bör personens förmåga att agera självständigt eller med stöd som användare av applikationen, samt att förstå applikationens betydelse bland annat ur ett dataskyddsperspektiv, beaktas. 

Konsekvenserna i samband med covidintyg utreds närmare under punkt 4.6 Samhälleliga konsekvenser i regeringens proposition RP 131/2021 rd med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar, och därför behandlas de inte i detalj här. 

Rätten för utomlands vaccinerade att få EU-covidvaccinationsintyg, ökar jämlikheten mellan medborgarna genom att göra det möjligt för dem att delta i evenemang där EU-covidvaccinationsintyg krävs.  

Konsekvenser för barn

Konsekvenserna för barn av de föreslagna bestämmelserna om hälsosäkerhet vid gränserna beskrivs närmare i regeringens proposition RP 105/2021 rd.  

Coronapandemin har på många sätt fördjupat ojämlikheten i samhället. Konsekvenserna av coronakrisen och undantagsförhållandena är inte desamma för alla barn och unga, utan krisens negativa verkningar berör i synnerhet de barn, unga och familjer som redan före pandemin var i en svagare ställning och som redan före coronapandemin kan ha haft det sämre ställt av flera olika orsaker. Effekterna ackumuleras betydligt mer i vardagen för dessa barn, unga och familjer än i familjer med barn i en bättre ställning. I fråga om hobbyverksamhet är barn och unga redan som utgångspunkt i olika ställning. Barns möjligheter till hobbyverksamhet beror också på föräldrarnas socioekonomiska ställning. Under coronapandemin har den socioekonomiska ställningen försämrats och utkomsten äventyrats för många, och möjligheterna till hobbyer kan ha försämrats. Valtioneuvoston julkaisuja 2021:2: Lapset, nuoret ja koronakriisi: Tillgänglig på  

De restriktioner som meddelats för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 har i betydlig grad försämrat barnens möjligheter till idrott, kultur och andra hobbyer samt fritidsaktiviteter. Det har fått negativa konsekvenser för välmåendet bland barn och unga samt deras familjer. I familjerna har bland annat stressen och problemen med den psykiska hälsan ökat, och levnadsvanorna har försämrats. De som arbetar inom sociala tjänster för barn och unga har också bedömt att illamåendet bland barn och unga samt känslan av ensamhet och otrygghet har ökat. Covid-19-epidemian vaikutukset hyvinvointiin, palvelujärjestelmään ja kansantalouteen: Asiantuntija-arvio, kevät 2021. Institutet för hälsa och välfärd. Hastrup A, Pelkonen M, Varonen P (2021) Koronaepidemian vaikutukset lapsiperheiden sosiaalipalveluihin – pulmia ja ratkaisuehdotuksia. Tutkimuksesta tiiviisti 43/2021. Institutet för hälsa och välfärd, Helsingfors. 

Forskningen visar att barn i alla åldrar, liksom andra åldersgrupper, är mottagliga för sjukdomen covid-19, men många barn får coronavirusinfektionen med mycket lindriga symtom eller helt utan symtom. Barn i årskurs 1–6 och yngre förefaller också föra smittan vidare mer sällan än äldre barn och vuxna. Det har också konstaterats mindre behov av sjukhusvård för sjukdomen hos barn än hos andra åldersgrupper. European Centre for Disease Prevention and Control. COVID-19 in children and the role of school settings in transmission - second update. 8 July 2021. Tillgänglig på  

Regeringen har ansett det viktigt att avlyftandet av de restriktioner som meddelats under covid-19-epidemin primärt tar sikte på att lätta upp och upphäva de restriktioner som berör barns och ungas liv och vardag. I social- och hälsovårdsministeriets brev den 17 augusti 22021 betonas principen ”barn och unga först” och konkretiseringen av den vid användningen av restriktioner, och rekommenderas att restriktioner som riktar sig mot barn unga bör användas i sista hand och först om det är nödvändigt. Riktlinjer för en kontrollerad avveckling av de restriktioner och rekommendationer som införts till följd av covid-19-epidemin: Regeringens promemoria 20.4.2021. Statsrådets publikationer 2021:44.  

Minderåriga kan få intyg både över coronavaccinationer och över ett negativt testresultat. Eftersom de avgifter privata serviceproducenter tar ut för covid-19-test kan utgöra ett faktiskt hinder för många familjer för att skaffa ett testintyg för barn och unga, är det motiverat för att säkerställa att barnets rättigheter och jämlikheten tillgodoses att garantera att tester som barn under 18 år behöver genomförs i den offentliga hälso- och sjukvården. 

För mobilapplikationens del beskrivs konsekvenserna för barn närmare i propositionen RP 101/2020 rd i stycket 4.2 De huvudsakliga konsekvenserna, och därför behandlas de inte i detalj här. Vid genomförandet av mobilapplikationen bör utgångspunkten fortfarande vara att genomförandet så fullvärdigt som möjligt ska trygga barnets rätt till privatliv, delaktighet, information samt bästa möjliga hälsa. 

Konsekvenser för tillgodoseendet av de kulturella rättigheterna

De restriktioner för offentliga tillställningar och användning av utrymmen som genomförts för att förhindra spridning av covid-19-pandemin har väsentligt minskat möjligheten att delta i kulturlivet. Till följd av restriktionerna har en stor del av kulturtjänsterna och kulturinrättningarna varit stängda långa perioder, eller varit tvungna att väsentligt begränsa sin verksamhet. Enligt de föreslagna bestämmelserna ska ingen begränsning av publikmängden beröra sådana kulturtjänster och kulturinrättningar där covidintyg krävs. Det gör det möjligt att i huvudsak ordna kulturtjänster på normalt sätt. 

Konsekvenser för hälsa och välmående

De restriktioner som meddelas genom myndighetsbeslut, och för förplägnadsrörelser genom förordning av statsrådet, syftar till att förhindra smitta bland annat genom olika begränsningar i antalet kundplatser, genom att garantera tillräckliga avstånd, hygienåtgärder och handledning för kunder. Det är inte heller möjligt att helt förhindra smitta genom de restriktioner som nu tillämpas, med undantag för att helt stänga utrymmen och förbjuda offentliga tillställningar, eftersom möjligheten fortfarande finns till kontakt med exponerade och sjuka, eventuellt symtomfria, personer. 

Smittrisken i samband med evenemang samt utrymmen för kunder och deltagare beror i väsentlig grad på det aktuella epidemiläget. Institutet för hälsa och välfärd har bedömt effekten av förhandstestning eller vaccinering på smittrisken vid evenemang av olika storlek och vid olika incidenstal för sjukdomen covid-19. Om incidensen till exempel ligger på nivån 144 / 100 000 / 14 dygn, är sannolikheten för att någon av dem som kommer till ett evenemang med 100 deltagare bär på covid-19-smitta ca 4,88–9,52 %. Om det krävs att deltagarna förhandstestas 72 timmar före de deltar i evenemanget, är risken för att någon som bär på corid-19-smitta deltar i evenemanget 3,68–7,23 %. De osäkerhetsfaktorer som berör testningen innebär att ett negativt testresultat före ett evenemang inte helt utesluter risk för smitta. Resultatets pålitlighet påverkas bland annat av provtagningstidpunkten och huruvida provtagningen lyckas. 

För den som nyligen har haft sjukdomen eller nyligen har fått en vaccinationsserie är smittrisken på individnivå väsentligt mindre. Tills vidare finns dock inga säkra uppgifter om möjligheten att man bär på viruset och därmed kan smitta helt elimineras. I exemplet i föregående stycke minskar risken enligt THL:s bedömning till 1,00–1,98 % om deltagarna har fått ett vaccin som ger 80 % skydd mot sjukdomen. 

Om utomlands vaccinerade personer beviljas EU-covidvaccinationsintyg, kan detta minska deras benägenhet att söka sig till vaccination för att få extra doser av vaccin, något som THL inte rekommenderar, varför man genom att bevilja utomlands vaccinerade intyget kan minska överflödig vaccination och biverkningar som kan uppstå när en person alltför tidigt utan orsak får ytterligare doser av vaccin. Konsekvenser för tillgodoseendet av dataskyddet 

För covidintygets del beskrivs konsekvenserna för dataskyddet i avsnitt 4.5 Samhälleliga konsekvenser i regeringens proposition RP 131/2021 rd, och därför behandlas de inte i detalj här.  

I fråga om mobilapplikationen beskrivs konsekvenserna ör dataskyddet närmare i avsnittet 4.2 De huvudsakliga konsekvenserna i propositionen RP 101/2021 rd, och därför behandlas de inte i detalj här. I samband med informationssystemet enligt de bestämmelser för vilka giltighetstiden föreslås förlängas behandlas personuppgifter, vilket får konsekvenser för skyddet för personuppgifter. Applikationen ska fortfarande inte samla in eller lagra några direkta identifikationsuppgifter. 

Behandlingen av de hälsouppgifter som vaccinationsintygen innehåller i samband med att EU-covidvaccinationsintyg utfärdas grundar sig på en i underpunkt c i art. 6.1 i EU:s dataskyddsförordning avsedd rättslig förpliktelse att sköta ett uppdrag, som uttryckligen framförs i den föreslagna bestämmelsen. Dessutom kan sökanden naturligtvis ge ett i dataskyddsförordningen avsett samtycke till behandling av sina personuppgifter, med iakttagande av vad som i EU:s dataskyddsförordning och Europeiska dataskyddstyrelsens anvisningar konstateras om möjligheten att använda samtycke som rättsgrund. Kommunerna är även annars behöriga att behandla hälsouppgifter, bedöma om intyg är med sanningen överensstämmande och utöva offentlig makt när de fattar beslut i förvaltningsärenden. Rätten att behandla uppgifterna grundar sig enligt underpunkt c i art. 6.1 i EU:s dataskyddsförordning på en rättslig förpliktelse att sköta ett uppdrag och på underpunkterna h och i i art. 9 i samma förordning. I de gällande bestämmelserna om behandling av personuppgifter finns flera bestämmelser om skyddande åtgärder som tryggar de registrerades rättigheter och behandlingen av uppgifterna ska anses godtagbar, proportionell och tillräckligt exakt med hänsyn till att de grundläggande rättigheterna ska garanteras. 

Konsekvenser för sysselsättningen och arbetslivet

För covidintygets del beskrivs konsekvenserna för sysselsättningen och arbetslivet i avsnitt 4.5 Samhälleliga konsekvenser i regeringens proposition RP 131/2021 rd, och därför behandlas de inte i detalj här. 

Coronarestriktionerna har fått särskilt stora konsekvenser för möjligheterna till arbete och inkomster för frilansare inom kulturbranschen, när det har varit nödvändigt att ställa in föreställningar och minska repertoaren. Andelen frilansare bland dem som arbetar i kulturbranschen har redan länge ökat. Av Skådespelarförbundets medlemmar i arbetsför ålder är till exempel redan 80 % frilansare. 

Långsiktiga konsekvenser för hälso- och sjukvårdssystemet

Sedan hösten 2020 har hälso- och sjukvården belastats av vård, testning och smittspårning i samband med covid-19-epidemin samt av en ökande vårdskuld som förutsätter en ökad produktion av icke-brådskande hälso- och sjukvårdstjänster som inte har samband med coronaviruset. I nuläget behövs personal från verksamheten vid gränserna åter vid social- och hälsovårdens andra verksamhetsställen och tjänster, till exempel för att ge covid-19-vaccin och lösa upp service- och vårdskulden till följd av coronaepidemin. I nuläget har många orter betydande problem med tillgången till social- och hälsovårdspersonal, vilket medför utmaningar för ordnandet av tjänster. 

Om hälso- och sjukvårdsresurser riktas till gränsövergångsställen samt till rådgivning och testning för inresande, kan det leda till sådan servicebrist i den övriga hälso- och sjukvården som får långsiktiga konsekvenser för folkhälsan och befolkningens välmående i övrigt. Om gränssäkerhetsåtgärderna enligt förslaget kan genomföras så att de smittkedjor som uppkommer via personer som reser över gränserna kan minimeras och eventuella nya virusmutationer kan kontrolleras, bidrar det till att minska covid-19-epidemins belastning på hälso- och sjukvårdssystemet för vårdens del och främjar på lång sikt återhämtningen till normal nivå. 

Erfarenheterna av nya lösningar, arbetssätt, samarbetsformer mellan myndigheter och utnyttjandet av digitaliseringen gynnar hälso- och sjukvårdssystemet också i framtiden. De tekniska lösningar som utvecklas under epidemin kan till exempel vara möjliga att utnyttja ockås för andra uppgifter inom hälso- och sjukvården. 

Lagen om transportservice 

Genom den temporära ändringen av lagen om transportservice tryggas oh underlättas samhälleliga funktioner under den fortsatta covid-19-epidemin. 

Att giltighetstiden förlängs för 179 a § i lagen om transportservice om anmälan om tidtabeller och rutter under covid-19-epidemin bedöms inte få några betydande konsekvenser för trafikidkarna jämfört med nuläget. Det föreslås att giltigheten förlängs för det undantag som gället under covid-19-epidemin och konstaterats fungera. Undantaget gör det möjligt för trafikidkare att göra ändringar i tidtabeller och rutter samt att ställa in och inleda rutter snabbare än normalt under covid-19-epidemin. Till följd av att giltighetstiden för den kortare anmälningstiden förlängs temporärt kan trafikidkarna anpassa sina kostnader snabbare också efter december 2021, och inkomstbortfallet till följd av covid-19-epidemin blir mindre. Undantaget från den normala anmälningstiden, som gällt under nästan hela covid-19-epidemin, har ansetts ytterst behövligt. 

8.1  Lag om temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar

16 a §. Covid-19-intyg vid ankomst till Finland. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar ordalydelsen i den temporära bestämmelse som är i kraft till den 31 december 2021. För specialmotivering hänvisas till kapitel 8 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 105/2021 rd) med förslag till lag 701/2021 om temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar och till kapitel 8 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 131/2021 rd) med förslag till lag (876/2021) om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar. Bestämmelsen ändrades utifrån utskottsbehandlingen i social- och hälsovårdsutskottet, och till den delen hänvisas för specialmotivering ytterligare till social- och hälsovårdsutskottets betänkanden (ShUB 18/2021 rd och ShUB 25/2021 rd). 

16 b §. Covid-19-test vid ankomst till Finland. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar ordalydelsen i den temporära bestämmelse som är i kraft till den 31 december 2021. För specialmotivering hänvisas till kapitel 8 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 105/2021 rd) med förslag till lag 701/2021 om temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar och till kapitel 8 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 131/2021 rd) med förslag till lag (876/2021) om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar. Bestämmelsen ändrades utifrån utskottsbehandlingen i social- och hälsovårdsutskottet, och till den delen hänvisas för specialmotivering ytterligare till social- och hälsovårdsutskottets betänkande (ShUB 18/2021 rd). 

16 c §. Undantag från skyldigheten att visa upp intyg och delta i test. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar ordalydelsen i den temporära bestämmelse som är i kraft till den 31 december 2021. För specialmotivering hänvisas till kapitel 8 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 105/2021 rd) med förslag till lag 701/2021 om temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar och till kapitel 8 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 131/2021 rd) med förslag till lag (876/2021) om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar. Bestämmelsen ändrades utifrån utskottsbehandlingen i social- och hälsovårdsutskottet, och till den delen hänvisas för specialmotivering ytterligare till social- och hälsovårdsutskottets betänkanden (ShUB 18/2021 rd och ShUB 25/2021 rd).  

16 c §. Undantag från skyldigheten att visa upp intyg och delta i test. Paragrafens 1 mom. motsvarar ordalydelsen i den temporära bestämmelse som är i kraft till den 31 december 2021. För specialmotivering hänvisas till avsnitt 8 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 105/2021 rd) med förslag till lag 701/2021 om temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar och till avsnitt 8 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 131/2021 rd) med förslag till lag (876/2021) om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar.  

Det föreslås att 2 mom. i den gällande paragrafen ska upphöra att gälla. Enligt momentet gäller utöver vad som föreskrivs i 1 mom. skyldigheten att visa upp ett intyg eller att delta i ett test inte personer som under de 14 dygn som föregått ankomsten till Finland endast har vistats i länder eller områden där covid-19-incidensen eller utbredningen av en virusvariant inte medför någon särskild risk för spridning av epidemin i förhållande till covid-19-incidensen eller utbredningen av virusvarianten i Finland. Närmare bestämmelser om länder och områden som avses i detta moment utfärdas genom förordning av statsrådet.  

Antalet länder och områden som det föreskrivs om genom förordning av statsrådet har varit rätt litet. Enligt 1 § i den gällande förordningen är personer som under de senaste 14 dygnen före ankomsten till Finland enbart har vistats i Bhutan, Hongkong, Indonesien, Indien, Japan, Kina, Kuwait, Macao, Nya Zeeland, Saudiarabien, Taiwan eller Vatikanstaten eller i kommunerna Sør-Varanger, Karasjok, Storfjord, Nordreisa eller Tana i Norge undantagna. 

Enligt den information som erhållits från områdena inom Lapplands sjukvårdsdistrikt och Länsi-Pohja sjukvårdsdistrikt har utfärdandet av bestämmelser om undantag för de nordliga gränssamhällena i Finland och Norge genom förordning inte haft några betydande konsekvenser i praktiken. Enligt erhållen information kontrollerar företrädare för gränsbevakningsväsendet vid gränsen i Torneå var och en som anländer till landet och anvisar personen att ta ett covid-19-test vid gränsen, om personen inte har ett lagstadgat intyg eller inte kommer från en kommun som omfattas av 1 § i förordningen. I fråga om statsrådets förordning har det varit en utmaning att vid tidpunkten för utfärdandet av den kan epidemiläget i ett litet gränssamhälle ha varit gott och kommunen har sålunda tagits in i förordningen. Men epidemiläget kan ha förändras snabbt, vilket sedan har lett till en försämrad hälsosäkerhetssituation, eftersom det har varit möjligt att från dessa kommuner anlända till Finland utan hälsosäkerhetsåtgärder, även om kommunens incidentantal har stigit.  

Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) upprätthåller på basis av rådets rekommendation (EU) 2020/1475 en karta över utvecklingen av covid-19-pandemin i olika EU-länder. Syftet med rekommendationen är att samordna strategierna för inskränkningar i den fria rörligheten under pandemin. På kartan har länderna delats in i fem färgkodade kategorier enligt en kombinationsindikator som beskriver epidemiläget. Enligt förhandsinformation kommer kommissionen att i slutet av november 2021 publicera ett förslag till en ny riskbedömningsmodell för resor. Kommissionens mål är att övergå från ovannämnda landspecifika bedömning till en passagerarspecifik bedömning, varvid det i stället för modellen som grundar sig på incidens och positiva test krävs EU:s eller ett motsvarande covidintyg av passageraren. Ändringen har fått starkt stöd i EU:s medlemsländer. Avsikten är att fatta beslut i frågan före Europeiska rådets möte den 16–17 november 2021.  

16 d §. Covid-19-test efter ankomst till landet. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar ordalydelsen i den temporära bestämmelse som är i kraft till den 31 december 2021. För specialmotivering hänvisas till kapitel 8 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 105/2021 rd) med förslag till lag 701/2021 om temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar och till kapitel 8 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 131/2021 rd) med förslag till lag (876/2021) om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar. Bestämmelsen ändrades utifrån utskottsbehandlingen i social- och hälsovårdsutskottet, och till den delen hänvisas för specialmotivering ytterligare till social- och hälsovårdsutskottets betänkande (ShUB 18/2021 rd). 

16 e §. Upplysningsskyldighet. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar ordalydelsen i den temporära bestämmelse som är i kraft till den 31 december 2021. För specialmotivering hänvisas till kapitel 8 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 105/2021 rd) med förslag till lag 701/2021 om temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar och till kapitel 8 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 131/2021 rd) med förslag till lag (876/2021) om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar. Bestämmelsen ändrades utifrån utskottsbehandlingen i social- och hälsovårdsutskottet, och till den delen hänvisas för specialmotivering ytterligare till social- och hälsovårdsutskottets betänkande (ShUB 18/2021 rd). 

16 f §. Undantag som gäller utövande av samernas näring och kultur. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar ordalydelsen i den temporära bestämmelse som är i kraft till den 31 december 2021. För specialmotivering hänvisas till kapitel 8 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 105/2021 rd) med förslag till lag (701/2021) om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar, samt till kapitel 8 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 131/2021 rd) med förslag till lag (876/2021) om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar.  

16 g §. Tillförlitligt intyg som gäller covid-19. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar till största delen ordalydelsen i den temporära bestämmelse som är i kraft till den 31 december 2021. Det föreslås att definitionen av vaccinationsserie i 1 mom. preciseras så att med vaccinationsserie utöver det antal vaccindoser som anges i försäljningstillståndet också avses en kombination av tidigare genomgången, laboratorieverifierad covid-19 och en godkänd covid-19-vaccindos. Godkännandet av den formen av intyg har medfört oklarhet i tillämpningspraxis för bestämmelsen. Såväl nationella som internationella officiella rekommendationer talar för att den som genomgått sjukdomen covid-19 och fått en vaccindos behandlas på samma sätt som den som fått en full vaccinationsserie. Europeiska rådet anger i sin rekommendation (EU) 2021/961 om ändring av rådets rekommendation (EU) 2020/1475 om en samordnad strategi för inskränkningar i den fria rörligheten med anledning av covid-19-pandemin att en person som fått en engångsdos av ett tvådosvaccin som har beviljats godkännande för försäljning i enlighet med förordning (EG) nr 726/2004 efter att tidigare ha smittats med SARS-CoV-2 också, i resesammanhang, bör betraktas som fullvaccinerad, om det i vaccinationsintyget anges att vaccinationskuren har slutförts efter administrering av en dos. Också THL har rekommenderat att den som genomgått sjukdomen covid-19 i stället för två doser kan ges endast en dos coronavaccin. Undersökningar visar att den som genomgått sjukdomen får minst lika bra skydd av en vaccindos som andra får av två doser. Med de intervaller mellan doserna som nu tillämpas förbättrar den andra vaccindosen inte längre väsentligt skyddet mot insjuknande jämfört med en dos. 

Till övriga delar motsvarar den föreslagna bestämmelsen ordalydelsen i den temporära bestämmelse som är i kraft till den 31 december 2021. För specialmotivering hänvisas till kapitel 8 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 105/2021 rd) med förslag till lag 701/2021 om temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar och till kapitel 8 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 131/2021 rd) med förslag till lag (876/2021) om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar. Bestämmelsen ändrades utifrån utskottsbehandlingen i social- och hälsovårdsutskottet, och till den delen hänvisas för specialmotivering ytterligare till social- och hälsovårdsutskottets betänkande (ShUB 18/2021 rd). 

4 a kap.  

Ett informationssystem för att effektivare bryta smittkedjor för covid-19 och spåra upp personer som eventuellt exponerats för coronavirus 

43 a §. Verkställande av informationssystemet. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar ordalydelsen i den temporära bestämmelse som är i kraft till den 31 december 2021. För specialmotivering hänvisas till kapitel 7 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 101/2020 rd) med förslag till lag (582/2021) om temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar. Bestämmelsen ändrades utifrån utskottsbehandlingen i social- och hälsovårdsutskottet, och till den delen hänvisas för specialmotivering ytterligare till social- och hälsovårdsutskottets betänkande (ShUB 17/2020 rd). 

43 b §. Folkpensionsanstaltens uppgifter i samband med förvaltningen av det bakomliggande systemet. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar ordalydelsen i den temporära bestämmelse som är i kraft till den 31 december 2021. För specialmotivering hänvisas till kapitel 7 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 101/2020 rd) med förslag till lag (582/2021) om temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar. 

43 c §. Behandlingen av personuppgifter i samband med användningen av informationssystemet. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar ordalydelsen i den temporära bestämmelse som är i kraft till den 31 december 2021. För specialmotivering hänvisas till kapitel 7 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 101/2020 rd) med förslag till lag (582/2021) om temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar. Bestämmelsen ändrades utifrån utskottsbehandlingen i social- och hälsovårdsutskottet, och till den delen hänvisas för specialmotivering ytterligare till social- och hälsovårdsutskottets betänkande (ShUB 17/2020 rd). 

43 d §. Undantag från skyldigheten enligt 22 § att uppge uppgifter. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar ordalydelsen i den temporära bestämmelse som är i kraft till den 31 december 2021. För specialmotivering hänvisas till kapitel 7 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 101/2020 rd) med förslag till lag (582/2021) om temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar. 

43 e §. Behandlingen av sådana uppgifter om eventuell exponering som har erhållits med hjälp av informationssystemet. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar ordalydelsen i den temporära bestämmelse som är i kraft till den 31 december 2021. För specialmotivering hänvisas till kapitel 7 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 101/2020 rd) med förslag till lag (582/2021) om temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar. Bestämmelsen ändrades utifrån utskottsbehandlingen i social- och hälsovårdsutskottet, och till den delen hänvisas för specialmotivering ytterligare till social- och hälsovårdsutskottets betänkande (ShUB 17/2020 rd). 

43 f §. Styrningen av det bakomliggande systemets förvaltning. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar ordalydelsen i den temporära bestämmelse som är i kraft till den 31 december 2021. För specialmotivering hänvisas till kapitel 7 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 101/2020 rd) med förslag till lag (582/2021) om temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar. 

43 g §. Bedömningen av informationssystemets informationssäkerhet. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar ordalydelsen i den temporära bestämmelse som är i kraft till den 31 december 2021. För specialmotivering hänvisas till kapitel 7 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 101/2020 rd) med förslag till lag (582/2021) om temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar. 

43 h §. Tillsyn. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar ordalydelsen i den temporära bestämmelse som är i kraft till den 31 december 2021. För specialmotivering hänvisas till kapitel 7 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 101/2020 rd) med förslag till lag (582/2021) om temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar. 

43 i §. Behandlingen av personuppgifter i samband med gränsöverskridande användning av informationssystemet. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar ordalydelsen i den temporära bestämmelse som är i kraft till den 31 december 2021. För specialmotivering hänvisas till kapitel 7 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 225/2020 rd) med förslag till lag (1186/2020) om temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar. 

58 a §. Temporär begränsning av förplägnadsrörelsers verksamhet i syfte att förhindra spridning av en smittsam sjukdom. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar ordalydelsen i den temporära bestämmelse som är i kraft till den 31 december 2021. För specialmotivering hänvisas till stycke 4.1 i regeringens proposition (RP 6/2021 rd) med förslag till lag (165/2021) om temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar samt till stycke 4.1 i regeringens proposition (RP 32/2021) med förslag till ändring av 58 a och 58 b § i lagen om smittsamma sjukdomar (304/2021).  

58 b §. Tillsyn över förplägnadsrörelser och uppföljning av förutsättningar för begränsningar. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar ordalydelsen i den temporära bestämmelse som är i kraft till den 31 december 2021. För specialmotivering hänvisas till stycke 4.1 i regeringens proposition (RP 6/2021 rd) med förslag till lag (165/2021) om temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar. 

58 c §. Åtgärder för att förhindra spridning av covid-19-epidemin. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar ordalydelsen i den temporära bestämmelse som är i kraft till den 31 december 2021. För specialmotivering hänvisas till kapitel 7 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 245/2020 rd) med förslag till lag (147/2021) om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar, och till kapitel 7 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 73/2020 rd) med förslag till lag (447/2021) om temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar. Bestämmelsen ändrades utifrån utskottsbehandlingen i social- och hälsovårdsutskottet, och till den delen hänvisas för motivering ytterligare till social- och hälsovårdsutskottets betänkande (ShUB 1/2021 rd). 

58 d §. Förutsättningar för användningen av utrymmen avsedda för kunder och deltagare för att förhindra spridning av covid-19-epidemin. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar ordalydelsen i den temporära bestämmelse som är i kraft till den 31 december 2021. För specialmotivering hänvisas till kapitel 7 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 245/2020) samt till social- och hälsovårdsutskottets betänkande ShUB 1/2021 rd. Dessutom hänvisas till den ändring i 58 d § som social- och hälsovårdsutskottet gjorde vid utskottsbehandlingen av regeringens proposition (RP 31/2021 rd) om ändring av 58 g § samt till motiveringen för den i social- och hälsovårdsutskottets betänkande ShUB 7/2021 rd. För specialmotivering hänvisas också till kapitel 7 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 118/2021 rd) med förslag till lag (859/2021) om ändring av 58 d § i lagen om smittsamma sjukdomar samt till den ändring i 58 d § som social- och hälsovårdsutskottet gjorde och motiveringen till den i social- och hälsovårdsutskottets betänkande ShUB 14/2021 rd. 

58 e §. Åtgärder som gäller persontrafik och som syftar till att förhindra spridning av covid-19-epidemin.Den föreslagna bestämmelsen motsvarar ordalydelsen i den temporära bestämmelse som är i kraft till den 31 december 2021. För specialmotivering hänvisas till kapitel 7 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 245/2020 rd) med förslag till lag (147/2021) om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar, och till kapitel 7 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 73/2020 rd) med förslag till lag (447/2021) om temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar. 

58 f §. Temporär begränsning av antalet passagerare för att förhindra spridning av covid-19-epidemin. Det föreslås att 2 mom. ändras så att kriterierna för myndigheternas beslutsfattande enligt momentet ändras så att incidensen för sjukdomen covid-19 stryks som tillämpningskriterium. Samtidigt föreslås det att det kriterium som gäller smittkluster som konstaterats inom kommunens eller sjukvårdsdistriktets område preciseras så att det för att bestämmelsen ska tillämpas krävs att smittklustren inom området är betydande och att de kan medföra risk för omfattande spridning av ny smitta inom området. Ändringen är motiverad, eftersom incidenstalet inte längre kan användas för att beskriva en väsentlig förutsättning i fråga om epidemin när vaccinationsgraden stiger. Bestämmelsens innehåll motsvarar det gällande 58 d § 2 mom. och den föreslagna 58 g § 2 mom. 1 punkten. 

I sitt betänkande (ShUB 21/2021 rd) om en ändring av 58 d § i lagen om smittsamma sjukdomar fäste utskottet vikt vid att incidenstalet fortfarande tillämpas som förutsättning för restriktioner i andra temporära bestämmelser i lagen om smittsamma sjukdomar som ingår i samma helhet. Till dem hör 58 f § 2 mom. 1 punkten och 58 g § 2 mom. 1 punkten. Utskottet betonade att de aktuella restriktionernas nödvändighet med tanke på ett konsekvent beslutsfattande bör bedömas som helhet, och vid behov bör författningsändringar beredas. 

Med betydande smittkluster avses sådana situationer där smittkedjor inte kan spåras på ett tillförlitligt sätt, och som enligt en sakkunnigbedömning medför en betydande risk för omfattande spridning av nya smittor inom området. Med omfattande spridning avses att antalet nya fall ökar betydligt och sprids utanför klustren, vilket försvårar spårningen av fallen. Bedömningen av när det är fråga om ett betydande smittkluster görs av den som fattar beslutet, och som i sitt beslutsfattande stödjer sig på en sakkunnigbedömning. Smittklustrens betydelse påverkas av de förutsättningar beträffande spårbarhet och risken för betydande, omfattande spridning som nämns ovan och om vilka det föreskrivs i paragrafen. Om smittkedjorna kan spåras, innebär det att de kan brytas med hjälp av beslut om isolering och karantän enligt lagen om smittsamma sjukdomar. I ett läge när en betydande del av smittfallen inte kan spåras är det å andra sidan sannolikt att smittan får större spridning hos befolkningen. Enligt en sakkunnigbedömning påverkas betydande risk för omfattande smittspridning av lokala omständigheter, till exempel i vilka befolkningsgrupper, situationer och utrymmen smitta upptäcks, hur många smittfall som upptäcks och hur antalet har utvecklats. Sakkunnigbedömningen påverkas dessutom av uppgifter om de virusstammar som sprids och deras egenskaper. 

Sjukdomsklustrens betydelse enligt bestämmelsen har väsentligt samband till exempel med risken för att sjukdomsklustren eller deras snabba spridning ökar risken för en okontrollerad spridning av en smittsam sjukdom bland befolkningen, en betydande ökning i behovet av välfärdstjänster eller fara för liv och hälsa. Också om bärkraften hos och tillräckliga resurser för hälso- och sjukvården äventyras är det väsentligt för bedömningen av sjukdomsklustrens betydelse och av restriktioner. 

Till övriga delar motsvarar den föreslagna bestämmelsen ordalydelsen i den temporära bestämmelse som är i kraft till den 31 december 2021. För specialmotivering hänvisas till kapitel 7 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 245/2020 rd) med förslag till lag (147/2021) om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar, och till kapitel 7 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 73/2020 rd) med förslag till lag (447/2021) om temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar. Bestämmelsen ändrades i social- och hälsovårdsutskottet, och till den delen hänvisas för specialmotivering ytterligare till social- och hälsovårdsutskottets betänkande (ShUB 1/2021 rd). 

58 g §. Temporär stängning av utrymmen för kunder och deltagare i syfte att förhindra spridning av covid-19-epidemin. Det föreslås att 2 mom. ändras så att kriterierna för myndigheternas beslutsfattande enligt momentet ändras så att incidensen för sjukdomen covid-19 stryks som tillämpningskriterium. Samtidigt föreslås det att det kriterium som gäller smittkluster som konstaterats inom kommunens eller sjukvårdsdistriktets område preciseras så att det för att bestämmelsen ska tillämpas krävs att smittklustren inom området är betydande och att de kan medföra risk för omfattande spridning av ny smitta inom området. Ändringen är motiverad, eftersom incidenstalet inte längre kan användas för att beskriva en väsentlig förutsättning i fråga om epidemin när vaccinationsgraden stiger. Bestämmelsens innehåll motsvarar det gällande 58 d § 2 mom. och den föreslagna 58 f § 2 mom. 

I sitt betänkande (ShUB 21/2021 rd) om en ändring av 58 d § i lagen om smittsamma sjukdomar fäste social- och hälsovårdsutskottet vikt vid att incidenstalet fortfarande tillämpas som förutsättning för restriktioner i andra temporära bestämmelser i lagen om smittsamma sjukdomar som ingår i samma helhet. Till dem hör 58 f § 2 mom. 1 punkten och 58 g § 2 mom. 1 punkten. Utskottet betonade att de aktuella restriktionernas nödvändighet med tanke på ett konsekvent beslutsfattande bör bedömas som helhet, och vid behov bör författningsändringar beredas. 

Med betydande smittkluster avses sådana situationer där smittkedjor inte kan spåras på ett tillförlitligt sätt, och som enligt en sakkunnigbedömning medför en betydande risk för omfattande spridning av nya smittor inom området. Med omfattande spridning avses att antalet nya fall ökar betydligt och sprids utanför klustren, vilket försvårar spårningen av fallen. Bedömningen av när det är fråga om ett betydande smittkluster görs av den som fattar beslutet, och som i sitt beslutsfattande stödjer sig på en sakkunnigbedömning. Smittklustrens betydelse påverkas av de förutsättningar beträffande spårbarhet och risken för betydande, omfattande spridning som nämns ovan och om vilka det föreskrivs i paragrafen. Om smittkedjorna kan spåras, innebär det att de kan brytas med hjälp av beslut om isolering och karantän enligt lagen om smittsamma sjukdomar. I ett läge när en betydande del av smittfallen inte kan spåras är det å andra sidan sannolikt att smittan får större spridning hos befolkningen. Enligt en sakkunnigbedömning påverkas betydande risk för omfattande smittspridning av lokala omständigheter, till exempel i vilka befolkningsgrupper, situationer och utrymmen smitta upptäcks, hur många smittfall som upptäcks och hur antalet har utvecklats. Sakkunnigbedömningen påverkas dessutom av uppgifter om de virusstammar som sprids och deras egenskaper. 

Sjukdomsklustrens betydelse enligt bestämmelsen har väsentligt samband till exempel med risken för att sjukdomsklustren eller deras snabba spridning ökar risken för en okontrollerad spridning av en smittsam sjukdom bland befolkningen, en betydande ökning i behovet av välfärdstjänster eller fara för liv och hälsa. Också om bärkraften hos och tillräckliga resurser för hälso- och sjukvården äventyras är det väsentligt för bedömningen av sjukdomsklustrens betydelse och av restriktioner. 

Till övriga delar motsvarar den föreslagna bestämmelsen ordalydelsen i den temporära bestämmelse som är i kraft till den 31 december 2021. För specialmotivering hänvisas till kapitel 7 i regeringens proposition (RP 31/2021 rd) med förslag till lag (262/2021) om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar och till kapitel 7 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 245/2020 rd) med förslag till lag (147/2021) om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar samt till kapitel 7 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 73/2020 rd) med förslag till lag (447/2021) om temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar. 

58 h §. Plan för åtgärder för att förhindra spridning av covid-19-epidemin. Det föreslås att 2 mom. ändras så att hänvisningen till 18 a §, en temporär undantagsbestämmelse som berör taxiföretagare och mindre transportföretag, i lagen om transportservice (320/2017) stryks. Genom den bestämmelsen utvidgas beredskapsskyldigheten för sådana företag, och de åläggs att utarbeta en beredskapsplan under covid-19-epidemin. Den undantagsbestämmelsen i lagen om transportservice är i kraft till den 31 december 2021, och det anses inte nödvändigt att förlänga giltighetstiden för den eftersom de gällande bestämmelserna om beredskap inom transportsektorn i tillräcklig grad omfattar hanteringen av epidemiläget.  

Till övriga delar motsvarar den föreslagna bestämmelsen ordalydelsen i den temporära bestämmelse som är i kraft till den 31 december 2021. För specialmotivering hänvisas till kapitel 7 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 245/2020 rd) med förslag till lag (147/2021) om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar, och till kapitel 7 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 73/2020 rd) med förslag till lag (447/2021) om temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar. Bestämmelsen ändrades i social- och hälsovårdsutskottet, och till den delen hänvisas för specialmotivering ytterligare till social- och hälsovårdsutskottets betänkande (ShUB 1/2021 rd). 

58 i §. Nationell tillämpning av EU:s digitala covidintyg. Det föreslås att 2 mom. preciseras så att de begränsningar om vilka det föreskrivs genom förordning eller som meddelas genom myndighetsbeslut inte berör en tillställning, ett utrymme eller en verksamhet under förutsättning att uppvisande av covidintyg krävs under tillställningens eller utrymmets hela öppettid. I nuläget föreskrivs det endast på ett allmänt plan om uppvisande av covidintyg, och därför är det möjligt att till exempel förplägnadsrörelser först bedriver verksamhet utan covidintyg och att covidintyg endast krävs av kunderna nattetid i syfte att undgå de begränsningar som föreskrivs för verksamheten. I regel leder tillämpningen av covidintyg under begränsningarnas giltighetstid smittrisken under denna tid, men ett sådant förfarande leder till att ovaccinerade personer exponeras för smitta i utrymmena redan innan covidintyg tas i bruk. Eftersom tillämpningen av covidintyg föreslås gälla hela öppettiden för verksamheten, innebär den föreslagna bestämmelsen att smittrisken kontrolleras såväl i förplägnadsrörelser som vid olika slags tillställningar och utrymmen samtidigt som näringsverksamheten kan bedrivas utan begränsningar. 

Till övriga delar motsvarar den föreslagna bestämmelsen ordalydelsen i den temporära bestämmelse som är i kraft till den 31 december 2021. För specialmotivering hänvisas till kapitel 8 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 131/2021 rd) med förslag till lag (876/2021) om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar. Bestämmelsen ändrades utifrån utskottsbehandlingen i social- och hälsovårdsutskottet, och till den delen hänvisas för specialmotivering ytterligare till social- och hälsovårdsutskottets betänkande (ShUB 25/2021 rd). 

58 j §. Rätt att behandla uppgifter som ingår i EU:s digitala covidintyg. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar ordalydelsen i den temporära bestämmelse som är i kraft till den 31 december 2021. För specialmotivering hänvisas till kapitel 8 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 131/2021 rd) med förslag till lag (876/2021) om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar. Bestämmelsen ändrades utifrån utskottsbehandlingen i social- och hälsovårdsutskottet, och till den delen hänvisas för specialmotivering ytterligare till social- och hälsovårdsutskottets betänkande (ShUB 25/2021 rd). Tillämpningen av paragrafen har dock i någon mån varit utmanande i fråga om vad som avses med situationer när det av tekniska skäl inte är möjligt att kontrollera intyget med ett läsprogram som Institutet för hälsa och välfärd har godkänt och intygets giltighet får kontrolleras utan ett elektroniskt läsprogram. Huvudregeln enligt lagstiftningen är att intygen ska kontrolleras elektroniskt. På så sätt minimeras behandlingen av personuppgifter för ändamålet, och det bidrar också till att förhindra missbruk eftersom en QR-kod är mycket svår att förfalska. Icke-elektronisk kontroll av intyg kräver också tilläggsresurser och sakkunskap av verksamhetsutövaren, vilket gör inträdet till tillställningar betydligt långsammare. Med tekniska skäl avses i regel en sådan situation när läsaren och/eller läsprogrammet får en teknisk funktionsstörning som omöjliggör teknisk kontroll. I ett sådant läge bör man primärt försöka starta om apparaten, utföra kontrollen med en annan läsare och säkerställa att det läsprogram som används har uppdaterats på behörigt sätt. Med sådana tekniska skäl som innebär att annan än teknisk kontroll är tillåten avses dock inte situationer när läsprogrammet inte ännu stödjer kontroll av något visst intyg.  

58 k §. Anordnande av coronatest för att få ett covidintyg. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar ordalydelsen i den temporära bestämmelse som är i kraft till den 31 december 2021. Bestämmelsen fogades till lagen utifrån utskottsbehandlingen i social- och hälsovårdsutskottet, och till den delen hänvisas för specialmotivering till social- och hälsovårdsutskottets betänkande (ShUB 25/2021 rd). 

58 l §.Utfärdande av EU:s digitala covidvaccinationsintyg till dem som vaccinerats utanför Europeiska unionen. I paragrafen föreskrivs det om kommunens skyldighet att till en kommuninvånare som avses i 14 § i folkhälsolagen (66/1972) utfärda EU:s digitala covidvaccinationsintyg i en situation där kommuninvånaren har fått en i 16 g § 1 mom. avsedd godtagbar vaccination i ett land utanför EU och sålunda ännu inte har tillgång till EU:s digitala covidintyg. Ett ytterligare villkor för godkännande av intyget är att villkoren i artikel 8.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/953 uppfylls. Ett ärende som gäller utfärdande av EU:s digitala covidvaccinationsintyg ska behandlas utan dröjsmål, och vid negativt beslut ska sökanden meddelas ett separat förvaltningsbeslut med besvärsanvisning. Ett överklagbart förvaltningsbeslut behöver inte meddelas när EU:s digitala covidintyg utfärdas till sökanden. 

Kommunen ska på begäran av en kommuninvånare som avses i 14 § i folkhälsolagen (66/1972) och som fått vaccin utomlands utfärda EU:s covidvaccinationsintyg. Skyldigheten att utfärda intyg gäller kommuninvånare samt vissa persongrupper som har en med hemkommun jämförbar rätt till hälso- och sjukvårdstjänster. Trots bestämmelsen kan kommunen utfärda intyg även till andra personer, om det till exempel med hänsyn till kommunens resurser är möjligt. 

Kommunen ska bedöma förutsättningarna för utfärdande av intyg till personer som har vaccinerats mot covid-19 i länder utanför EU. Till dem som har fått vaccin i länder utanför EU hör också de personer för vilka tredjeländers ambassader i Finland har ordnat vaccination mot covid-19. Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/953 ska de som har vaccinerats i en EU-medlemsstat få ett vaccinationsintyg från den medlemsstat som har gett vaccinationen. 

Enligt artikel 8.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/953 ska myndigheterna i en medlemsstat ha fått tillgång till all nödvändig information för utfärdande av covidintyg, inklusive tillförlitliga bevis för vaccinationen. Med nödvändig information avses vaccinationsintygets faktainnehåll. Vad det omfattar beskrivs närmare i bilagan till förordningen. Uppgifterna i fråga är personens fullständiga namn och födelsedatum, covid-19-vaccinpreparatets namn, innehavaren av försäljningstillståndet för vaccinet, vaccintillverkaren, numret på dosen i vaccinserien, det totala antalet doser i serien, vaccinationsdatum med angivande av datum för den senaste dosen, medlemsstat eller tredjeland där vaccinet administrerades samt utfärdare av intyget. 

Det föreslås att ett villkor för utfärdande av intyg är att det administrerade vaccinet antingen är ett vaccinpreparat som Europeiska kommissionen med stöd av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004 om inrättande av gemenskapsförfaranden för godkännande av och tillsyn över humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel samt om inrättande av en europeisk läkemedelsmyndighet, har beviljat försäljningstillstånd eller ett preparat som Världshälsoorganisationen har godkänt i sin förteckning över nödanvändning. 

Enligt 2 mom. ska ett intyg eller en bestyrkt översättning av ett intyg över vaccination som har skett utanför Europeiska unionen vara avfattat på finska, svenska eller engelska. Ett intyg som visas upp inom samernas hembygdsområde enligt samiska språklagen (1086/2003) får också vara avfattat på samiska. Bestämmelsen motsvarar bestämmelsen i 16 g § i lagförslaget om godtagbara språk. 

Det föreslås att ett ärende som gäller utfärdande av EU:s digitala covidvaccinationsintyg ska behandlas utan dröjsmål. Det är motiverat att behandlingen av ärendet sker utan dröjsmål, eftersom utfärdandet av EU:s digitala covidintyg kan få direkta rättsverkningar för den som behöver det. Enligt den föreslagna 58 i § kan EU:s digitala covidintyg krävas som ett alternativ till vissa restriktioner i flera olika tjänster för att säkerställa deras hälsosäkerhet. Sålunda ska en person som har fått motsvarande vaccinationsskydd som en invånare som har vaccinerats i kommunen ha lika möjligheter att delta i evenemang eller använda lokaler där verksamhetsutövaren har infört kravet att kunderna och de som deltar i verksamheten ska visa upp ett covidintyg. 

I paragrafens 4 mom. finns bestämmelser om meddelande av beslut när en person ansöker om EU:s digitala covidvaccinationsintyg hos en kommunal myndighet.  

EU:s digitala covidintyg är ett dokument som har självständiga rättsverkningar till exempel som ett dokument som berättigar till resor och tillträde till evenemang. Karaktären hos EU:s digitala covidintyg avviker från karaktären hos ett annat slags läkarintyg, eftersom ett läkarintyg i allmänhet inte i sig berättigar till någon förmån (till exempel sjukdagpenning) eller rätt (till exempel körrätt), utan det fattas ett separat beslut om förmånen eller rätten i fråga hos den behöriga myndigheten och läkarintyget beaktas vid beslutsfattandet. Upprättandet av läkarintyg är så kallad faktisk förvaltningsverksamhet och kunden har inte rätt att söka ändring i läkarintyget i fråga, utan i ett beslut av den myndighet som beslutar om förmånen eller rättigheten i fråga.  

Ett avgörande om att utfärda eller inte utfärda EU:s digitala covidvaccinationsintyg ska däremot anses vara ett förvaltningsbeslut som fattats av en myndighet, eftersom det gäller personens rättigheter och EU:s digitala covidintyg i sig ger personen rätt att få tillträde till exempelvis de evenemang där ett intyg krävs. 

Enligt 21 § 1 mom. i grundlagen har var och en rätt att på behörigt sätt få sin sak behandlad av en domstol eller någon annan myndighet som är behörig samt att få ett beslut som gäller hans eller hennes rättigheter och skyldigheter behandlat vid domstol eller något annat oavhängigt rättsskipningsorgan. Grundlagen förutsätter följaktligen att varje yrkande som framställts till en myndighet och som faller inom myndighetens beslutanderätt ska behandlas av myndigheten och besvaras på behörigt sätt. Skyldighet att fatta ett förvaltningsbeslut uppstår till följd av ett sådant yrkande eller en sådan ansökan som gäller en parts intresse, rättighet eller skyldighet. 

I förvaltningslagen föreskrivs det om grunderna för god förvaltning och om förfarandet i förvaltningsärenden. I 7 kap. finns bestämmelser om avgörande av ärenden. Lagens 43 § gäller beslutets form. Enligt paragrafen ska förvaltningsbeslut ges skriftligen. Ett beslut kan ges muntligen, om det är nödvändigt på grund av att ärendet är brådskande. Lagens 44 § innehåller bestämmelser om beslutets innehåll. Enligt bestämmelsen ska av ett skriftligt beslut tydligt framgå 1) den myndighet som har fattat beslutet samt tidpunkten för beslutet, 2) de parter som beslutet direkt gäller, 3) motiveringen för beslutet och en specificerad uppgift om vad en part är berättigad eller förpliktad till eller hur ärendet annars har avgjorts och 4) namn och kontaktuppgifter för den person av vilken en part vid behov kan begära ytterligare uppgifter om beslutet. Lagens 45 § innehåller bestämmelser om motivering av beslut. Enligt paragrafen ska ett beslut motiveras. I motiveringen ska det anges vilka omständigheter och utredningar som har inverkat på avgörandet och vilka bestämmelser som har tillämpats. Motiveringen för ett beslut kan utelämnas, om 1) ett viktigt allmänt eller enskilt intresse förutsätter att beslutet meddelas omedelbart, 2) beslutet gäller val som förrättas av ett välfärdsområdes eller en välfärdssammanslutnings kollegiala organ eller av ett kommunalt kollegialt organ, 3) beslutet gäller antagande till frivillig utbildning eller beviljande av en sådan förmån som grundar sig på en bedömning av sökandens egenskaper, 4) ett yrkande som inte gäller någon annan part godkänns genom beslutet och ingen annan har rätt att söka ändring i beslutet, eller 5) motivering av någon annan särskild orsak är uppenbart onödig. 

Förvaltningslagen utgår alltså från att förvaltningsbeslut i regel ska ges skriftligen. Ett skriftligt beslut med anvisningar om sökande av ändring ger sökanden möjlighet att söka ändring i beslutet.  

För merparten av personerna kommer EU:s digitala covidvaccinationsintyg att beviljas i enlighet med ansökan, när villkoren för att få intyget uppfylls. I sådana fall får sökanden som ett resultat av ansökan EU:s digitala covidintyg, som visar att myndigheten har fattat ett positivt beslut. Sökanden behöver då inte söka ändring, eftersom ansökan har godkänts som sådan. När EU:s digitala covidvaccinationsintyg utfärdas i enlighet med ansökan behöver sökanden därför inte ges varken ett separat förvaltningsbeslut eller en besvärsanvisning. Detta bidrar också till att minska myndighetens administrativa börda. Det föreslås att 2 mom. ska innehålla en uttrycklig bestämmelse om detta. Det föreslagna 2 mom. motsvarar den bestämmelse i 20 § i passlagen (671/2006) enligt vilken sökanden inte ges något separat förvaltningsbeslut eller någon besvärsanvisning, när ett pass utfärdas i enlighet med ansökan. 

Om en person inte beviljas EU:s digitala covidvaccinationsintyg, ska sökanden däremot i enlighet med förvaltningslagen ges ett separat förvaltningsbeslut med en besvärsanvisning. Bestämmelser om sökande av ändring i beslut finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) där det i 6 § anges att ett beslut genom vilket en myndighet har avgjort eller avvisat ett förvaltningsärende får överklagas genom besvär. 

59 a §. Tillsyn. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar ordalydelsen i den temporära bestämmelse som är i kraft till den 31 december 2021. För specialmotivering hänvisas till kapitel 7 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 245/2020 rd) med förslag till lag (147/2021) om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar, till kapitel 7 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 73/2021 rd) med förslag till lag (447/2021) om ändring av 58 d § i lagen om smittsamma sjukdomar och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar samt till kapitel 8 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 131/2021 rd) med förslag till lag (876/2021) om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar. Bestämmelsen ändrades utifrån utskottsbehandlingen i social- och hälsovårdsutskottet, och till den delen hänvisas för specialmotivering ytterligare till social- och hälsovårdsutskottets betänkande (ShUB 1/2021 rd). 

59 b §. Inspektioner. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar ordalydelsen i den temporära bestämmelse som är i kraft till den 31 december 2021. För specialmotivering hänvisas till kapitel 7 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 245/2020 rd) med förslag till lag (147/2021) om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar samt till kapitel 7 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 73/2021 rd) med förslag till lag (447/2021) om ändring av 58 d § i lagen om smittsamma sjukdomar och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar. Bestämmelsen ändrades utifrån utskottsbehandlingen i social- och hälsovårdsutskottet, och till den delen hänvisas för specialmotivering ytterligare till social- och hälsovårdsutskottets betänkande (ShUB 1/2021 rd). 

59 c §. Förelägganden och tvångsmedel. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar ordalydelsen i den temporära bestämmelse som är i kraft till den 31 december 2021. För specialmotivering hänvisas till kapitel 7 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 245/2020 rd) med förslag till lag (147/2021) om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar, till kapitel 7 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 73/2021 rd) med förslag till lag (447/2021) om ändring av 58 d § i lagen om smittsamma sjukdomar och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar samt till kapitel 8 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 131/2021 rd) med förslag till lag (876/2021) om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar. Bestämmelsen ändrades utifrån utskottsbehandlingen i social- och hälsovårdsutskottet, och till den delen hänvisas för specialmotivering ytterligare till social- och hälsovårdsutskottets betänkanden (ShUB 1/2021 rd och ShUB 25/2021 rd). 

59 d §. Behörig kommunal myndighet. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar ordalydelsen i den temporära bestämmelse som är i kraft till den 31 december 2021. För specialmotivering hänvisas till kapitel 7 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 245/2020 rd) med förslag till lag (147/2021) om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar samt till kapitel 7 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 73/2021 rd) med förslag till lag (447/2021) om ändring av 58 d § i lagen om smittsamma sjukdomar och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar. Bestämmelsen ändrades utifrån utskottsbehandlingen i social- och hälsovårdsutskottet, och till den delen hänvisas för specialmotivering ytterligare till social- och hälsovårdsutskottets betänkande (ShUB 1/2021 rd). 

59 e §. Rätt att få information. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar ordalydelsen i den temporära bestämmelse som är i kraft till den 31 december 2021. För specialmotivering hänvisas till kapitel 8 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 131/2021 rd) med förslag till lag (876/2021) om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar. 

79 §. Statens deltagande i särskilda kostnader. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar ordalydelsen i den temporära bestämmelse som är i kraft till den 31 december 2021. För specialmotivering hänvisas till kapitel 8 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 131/2021 rd) med förslag till lag (876/2021) om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar, Bestämmelsen ändrades utifrån utskottsbehandlingen i social- och hälsovårdsutskottet, och till den delen hänvisas för specialmotivering ytterligare till social- och hälsovårdsutskottets betänkande (ShUB 25/2021 rd). 

87 a §. Underlåtenhet att delta i covid-19-test. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar ordalydelsen i den temporära bestämmelse som är i kraft till den 31 december 2021. För specialmotivering hänvisas till kapitel 8 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 105/2021 rd) med förslag till lag 701/2021 om temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar och till kapitel 8 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 131/2021 rd) med förslag till lag (876/2021) om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar Bestämmelsen ändrades utifrån utskottsbehandlingen i social- och hälsovårdsutskottet, och till den delen hänvisas för specialmotivering ytterligare till social- och hälsovårdsutskottets betänkande (ShUB 18/2021 rd). 

89 a §. Handräckning i samband med åtgärder som gäller covid-19. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar ordalydelsen i den temporära bestämmelse som är i kraft till den 31 december 2021. För specialmotivering hänvisas till kapitel 8 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 105/2021 rd) med förslag till lag (701/2021) om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar, samt till kapitel 8 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 131/2021 rd) med förslag till lag (876/2021) om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar. Bestämmelsen ändrades utifrån utskottsbehandlingen i social- och hälsovårdsutskottet, och till den delen hänvisas för specialmotivering ytterligare till social- och hälsovårdsutskottets betänkande (ShUB 18/2021 rd). 

91 §. Verkställighet av beslut. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar ordalydelsen i den temporära bestämmelse som är i kraft till den 31 december 2021. För specialmotivering hänvisas till kapitel 7 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 245/2020 rd) med förslag till lag (147/2021) om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar, till stycke 4.1 Förslagen i regeringens proposition (RP 6/2021 rd) med förslag till lag (165/2021) om temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar samt till kapitel 7 Specialmotivering i regeringens proposition (RP 73/2021 rd) med förslag till lag (447/2021) om ändring av 58 d § i lagen om smittsamma sjukdomar och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar. 

8.2  Lag om temporär ändring av lagen om transportservice

179 a §. Anmälan om tidtabeller och rutter under covid-19-epidemin. Det föreslås att giltighetstiden för den temporära 179 a § som fogades till lagen om transportservice genom lag 676/2021 förlängs till och med den 30 juni 2022. Eftersom den tidigare 179 a § upphör att gälla den 31 december 2021, förlängs bestämmelsens giltighetstid genom att det till lagen fogas en ny 179 a § med samma innehåll från och med den 1 januari 2022. Enligt den gällande 179 a § ska ändringar i kollektivtrafiken anmälas senast fem dagar i förväg under covid-19-epidemin. Den som tillhandahåller transporttjänster inom persontrafiken ska senast fem dagar innan planen genomförs underrätta Transport- och kommunikationsverket om inledandet, upphörandet eller väsentliga ändringar av en tjänst som tillhandahålls regelbundet i stället för de 60 dagar som förutsätts i den gällande lagen, till den del uppgifterna inte finns tillgängliga via ett i 154 § 1 mom. avsett gränssnitt. Om Transport- och kommunikationsverket i enlighet med 2 mom. ordnar informationstjänsten genom att skaffa den av Trafikstyrningsbolag Fintraffic Ab, ska anmälan göras direkt till denna tjänsteleverantör. Med väsentliga ändringar avses ändringar t.ex. i planerade tidtabeller, rutter eller hållplatser. En kortare anmälningstid gör det möjligt att snabbare inleda och lägga ner tjänster samt att göra väsentliga ändringar i dem under covid-19-epidemin. Den kortare anmälningstiden har varit i bruk sedan våren 2020 (RP 62/2020 rd, RP 202/2020 rd och RP 64/2021 rd). Först gällde undantaget till och med den 31 oktober 2020, varefter undantaget förlängdes genom lag 1256/2020 och lag 676/2021. Det nuvarande undantaget gäller till och med den 31 december 2021.