Senast publicerat 03-11-2021 14:36

Regeringens proposition RP 228/2020 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av ikraftträdandebestämmelserna i vissa lagar om temporära förfaranden som tillämpas till följd av covid-19-epidemin inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att ikraftträdandebestämmelsen i lagen om temporära förfaranden som med anledning av covid-19-epidemin tillämpas vid ordnande av förrättningssammanträden i enlighet med fastighetsbildningslagen och ikraftträdandebestämmelsen i lagen om temporärt ordnande av stämmor och möten inom delägarlag i enlighet med lagen om samfällda skogar och lagen om samfälligheter och av vissa stämmor och möten i enlighet med renskötsellagen ändras så att lagarnas giltighetstid förlängs till den 30 juni 2021. Avsikten är att förlänga giltighetstiden för bestämmelserna i de temporära lagar som stiftades våren 2020 på grund av epidemin så att fastighetsförrättningar, möten inom delägarlag och möten och stämmor enligt renskötsellagen i början av 2021 kan ordnas också genom distansdeltagande och ett begränsat skriftligt förfarande eller skjutas fram för att minimera konsekvenserna av covid-19-epidemin inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. Eftersom propositionen endast gäller ändring av lagarnas ikraftträdandebestämmelser och epidemiläget motsvarar den situation som rådde när de temporära lagarna utfärdades, motsvarar propositionens motiveringar i sak i praktiken motiveringarna till de temporära lagarna som utfärdades våren 2020. 

Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. 

MOTIVERING

Nuläge och föreslagna ändringar

1.1  Förrättningssammanträden enligt fastighetsbildningslagen

Den gällande lagen om temporära förfaranden som med anledning av covid-19-epidemin tillämpas vid ordnande av förrättningssammanträden i enlighet med fastighetsbildningslagen utfärdades i en situation där statsrådet i samverkan med republikens president hade konstaterat att det råder undantagsförhållanden i landet på grund av coronavirussituationen. Därför hade regeringen fattat beslut om exceptionella åtgärder som genomfördes dels genom befogenheter som ingår i beredskapslagen (1552/2011) och lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016), dels genom ny lagstiftning. I dessa åtgärder ingick bland annat att begränsa offentliga sammankomster, att stänga Finlands yttre gränser och att begränsa öppethållningen för olika restauranger och kaféer. 

Även om dessa begränsningar enligt beredskapslagen eller lagen om smittsamma sjukdomar inte längre är i kraft som sådana, gäller i oktober 2020 fortfarande riksomfattande och regionala begränsningar och rekommendationer som motsvarar de ovannämnda, och det är inte möjligt att bedöma den exakta tidpunkten för när begränsningarna upphör. I det rådande epidemiologiska läget är det också möjligt att begränsningarna utvidgas jämfört med nuläget. Individuella karantänåtgärder vid exponering hindrar också i många situationer parterna från att delta i möten som ordnas vid fastighetsförrättningar. Det är omöjligt att noggrant bedöma den exakta utvecklingen av covid-19-epidemin och dess inverkan på fastighetsförrättningarna i slutet av 2020 och våren 2021, men med tanke på den sjukdomssituation som råder i oktober 2020 är det nödvändigt att i god tid förbereda sig på liknande undantagsförhållanden som våren 2020 för att säkerställa att de samhälleligt viktiga fastighetsförrättningarna fortsätter utan avbrott. 

De samhälleliga begränsningarna genomförs i takt med att epidemin framskrider i högre grad på lokal nivå, men det är klart att mötesbegränsningar, karantän och riskgruppers ökade behov av att undvika fysiska kontakter på flera orter fortfarande utgör ett hinder för att ordna normala förrättningssammanträden som är obligatoriska enligt 172 § i fastighetsbildningslagen. Utan undantagsbestämmelser leder epidemin då till att enskilda fastighetsförrättningar och särskilt sådana förrättningar som är nödvändiga med tanke på omfattande infrastrukturprojekt stannar upp under den tid begränsningarna är i kraft, vilket i sin tur innebär betydande negativa konsekvenser för fastighetsomsättningen, den allmänna ekonomiska aktiviteten och stora samhällsprojekt med stor sysselsättande effekt. 

Syftet med ett förrättningssammanträde som hålls i samband med en fastighetsförrättning är för det första att ge information om den fastighetsbildning som förrättningen gäller och om åtgärder som redan har vidtagits och som kommer att vidtas i samband med förrättningen. Ett annat syfte med förrättningssammanträdet är att ge sakägarna möjlighet att framföra sina yrkanden i ärendet och att inhämta den utredning som behandlingen av ärendet förutsätter. Ett förrättningssammanträde ses allmänt som ett bra förfarande för att säkerställa att sakägarna får en heltäckande bild av vad förrättningen handlar om och för att undvika onödiga missförstånd. Sammanträdesförfarandet underlättar också dialogen mellan sakägarna och främjar avtalsbaserade avgöranden av ärendena. Sammanträdesförfarandet har en viktig roll särskilt när det gäller att reda ut tvistiga frågor i samband med fastighetsförrättningar. 

Erfarenheterna av verksamhetsmodellerna enligt den gällande temporära lagen 302/2020 i Lantmäteriverkets fastighetsförrättningar har varit enbart goda och positiva. Bland annat har man i över hälften av förrättningarna i anslutning till samfällda skogar tillämpat antingen skriftligt förfarande eller distansdeltagande. Parterna i förrättningarna har enligt Lantmäteriverket varit nöjda med den minskade mängden onödiga resor till möten i en situation där alla slags onödiga fysiska kontakter mellan människor utgör en ökad risk för spridning av covid-19-sjukdomen. 

Syftet med lagen har på det sätt som beskrivs i jord- och skogsbruksutskottets betänkande varit att genom temporära förfaranden trygga kontinuiteten i fastighetsförrättningarna under de exceptionella omständigheter som följt av den globala covid-19-epidemin i Finland (JsUB 4/2020 rd). Enligt Lantmäteriverket har lagens syfte förverkligats väl. 

Med beaktande av den senaste tidens utveckling av epidemiläget och fastighetsförrättningarnas viktiga samhälleliga betydelse har det i och med att giltighetstiden för den temporära lagen snart upphör visat sig nödvändigt att förutse den framtida situationen och förlänga giltighetstiden för de undantagsförfaranden som i begränsad utsträckning möjliggör distansdeltagande och skriftligt förfarande till utgången av juni 2021. 

1.2  Bestämmelser om ordnande av stämmor och möten inom delägarlag som avses i lagen om samfällda skogar och lagen om samfälligheter och av vissa stämmor och möten i enlighet med renskötsellagen

Begränsningarna i fråga om sammankomster och de övriga myndighetsrekommendationerna samt karantänsbestämmelserna utgör i sig ett hinder för ordnande av möten och stämmor inom delägarlag i enlighet med lagen om samfälligheter (758/1989) och lagen om samfällda skogar (109/2003), även i de fall där den årliga ordinarie delägarstämman enligt delägarlagets reglemente eller övriga stadgar ska hållas vid en tidpunkt när medborgarnas sammankomster är begränsade med anledning av covid-19-epidemin. 

Bestämmelser om ordnande av en delägarstämma för ett delägarlag som avses i 3 § i lagen om samfällda skogar finns i 9 § i den lagen och bestämmelser om användning av ombud i 11 § 3 mom. i den lagen. Minst en delägarstämma per år ska hållas vid en tidpunkt som anges i reglementet, och vid stämman fattas beslut om bland annat utdelning av överskott till delägarna samt andra viktiga frågor som anknyter till delägarlagets verksamhet, ekonomi och förvaltning. För att kunna trygga att förvaltningen av samfällda skogar fortgår utan avbrott är det nödvändigt att delägarlagen också under tiden av begränsningar i rörelsefriheten effektivt kan fatta beslut om de ärenden som de ansvarar för. 

Bestämmelser om ordnande av en delägarstämma för ett delägarlag som avses i 3 § i lagen om samfälligheter finns i 7 § i den lagen och bestämmelser om användning av ombud i 14 § 2 mom. i den lagen. Delägarstämma ska hållas årligen vid en tidpunkt som anges i delägarlagets stadgar, och vid stämman fattas beslut om ordnande av fiske inom delägarlagets område samt om frågor som är viktiga med tanke på delägarlagets egen verksamhet, ekonomi och förvaltning. I 17 § i lagen om samfälligheter föreskrivs det om möten i delägarlags fullmäktige, och i 20 § i den lagen föreskrivs det om möten i de styrelser som avses i 19 § och som ansvarar för att bereda delägarstämmorna. 

I 2 kap. i renskötsellagen (848/1990) finns det bestämmelser om renbeteslagens stämmor, renbeteslagens styrelsemöten och Renbeteslagsföreningens möten. I 13 § i renskötsellagen föreskrivs det om renbeteslagens stämmor, och närmare bestämmelser om anordnande av renbeteslagens stämmor och om behandlingen av ärenden vid dessa utfärdas genom förordning med stöd av ett bemyndigande i 16 §. Bestämmelser om möten i ett renbeteslags styrelse finns i 17 § 2 mom. i renskötsellagen och bestämmelser om möten i Renbeteslagsföreningen i 20 § 2 mom. i den lagen. 

Med beaktande av den senaste tidens utveckling av epidemiläget och behovet att trygga delägarlagens, renbeteslagens och Renbeteslagsföreningens verksamhet har det i och med att giltighetstiden för den temporära lagen snart upphör visat sig behövligt att förutse den framtida situationen och förlänga giltighetstiden för de undantagsförfaranden som i begränsad utsträckning möjliggör distansdeltagande och skriftligt förfarande till utgången av juni 2021. 

Förslagen och deras konsekvenser

2.1  Fastighetsbildningslagen

Det föreslås att det temporära slopandet av kravet på personlig närvaro eller ombudets närvaro vid förrättningssammanträden i fastighetsförrättningsärenden förlängs. Parterna ges rätt att delta i förrättningssammanträdet elektroniskt och i entydiga enkla fall möjliggörs verksamhet genom skriftligt förfarande. Genom den föreslagna lagen förlängs således giltighetstiden för lag 302/2020 till utgången av juni 2021 genom en ändring av lagens ikraftträdandebestämmelse. Innehållet i lagen förblir oförändrat. 

Möjligheten till skriftligt förfarande gäller alltså fortfarande endast sådana ärenden där det genom lag är förbjudet att söka ändring i de ärenden som det ska fattas beslut om vid sammanträdet eller där sakägarna är eniga i ärendena. Detta innebär att det även under undantagsförhållanden är möjligt att använda skriftligt förfarande endast i mycket begränsad utsträckning. Förrättningssammanträdet är en central del av förrättningsförfarandet enligt fastighetsbildningslagen, vilket framgår bl.a. av att inledandet av förrättningen och de rättsverkningar som hänför sig till det i lagens bestämmelser är bundna uttryckligen till tidpunkten för det första förrättningssammanträdet. Slopandet av förrättningssammanträden och möjligheten att använda skriftligt förfarande har enligt Lantmäteriverkets iakttagelser hittills inte befunnits ha sådana oförutsedda konsekvenser i enskilda fall som ansågs möjliga även i jord- och skogsbruksutskottets betänkande (4/2020) om den ursprungliga regeringspropositionen. Användningen av skriftligt förfarande har dock på samma sätt som tidigare begränsats, och förrättningsingenjören ska fortsättningsvis från fall till fall bedöma huruvida man ska avstå från förrättningssammanträdet och vad detta får för konsekvenser, så att eventuella negativa konsekvenser kan minimeras. 

Enligt den gällande lagstiftningen för normala förhållanden förutsätter exempelvis genomförande av viktiga infrastrukturprojekt att lagstadgade förrättningssammanträden och syneförrättningar hålls på de mark- och vattenområden som projektet gäller. Antalet markägare och andra parter som deltar i förrättningssammanträdet är nästan utan undantag fler än 10 personer och de befinner sig på olika håll i landet, vilket innebär att det är problematiskt att ordna sammanträdet både med tanke på eventuella gällande begränsningar i mötesfriheten och rörelsefriheten och med tanke på fall av karantän. Det temporära förfarande som tillämpas och som temporärt tillåter distansdeltagande har gjort det möjligt för fastighetsägare och projektaktörer att inleda infrastrukturprojekt oberoende av begränsningarna på grund av covid-19-epidemin och de aktiva sjukdomskedjorna. Genom infrastrukturprojekt, såsom nödvändiga projekt för byggande av trafikleder och kraftöverföringsledningar, kan man i betydande grad främja den ekonomiska aktiviteten i Finland, vilket är viktigt i synnerhet i den rådande situationen. I praktiken utvecklas infrastrukturen genom att också privata företag anlitas som leverantörer. Utöver att öka den ekonomiska aktiviteten är syftet med den föreslagna lagen naturligtvis att förhindra och begränsa ytterligare spridning av covid-19-epidemin så effektivt som möjligt genom att minska de fysiska kontakterna mellan människor. 

När denna proposition utarbetas är det inte möjligt att exakt bedöma den totala längden på de begränsningar i mötesfriheten och rörelsefriheten som införts på grund av covid-19-epidemin. Situationen är till dessa delar densamma som den var våren 2020 när temporär lagstiftning bereddes för första gången. För att fastighetsförrättningarna och viktiga infrastrukturprojekt ska kunna fortsätta utan avbrott är det viktigt att de föreslagna undantag som föreskrivs i fråga om fastighetsförrättningsprocessen gäller tillräckligt länge när undantagssituationen eventuellt ytterligare förlängs och eventuella nya nationella eller regionala begränsningar träder i kraft.  

Med en tillräckligt lång giltighetstid kan man ge dem som deltar i förrättningarna möjlighet att i god tid förutse att möten som berör dem kommer att ordnas med hjälp av tekniska kommunikationsmedel. Parterna har då tillräckligt med tid att förbereda sig på att delta i mötena genom olika tekniska arrangemang. Om krisen fortsätter kan en tillräckligt lång giltighetstid därtill bidra till att den allmänna ekonomiska aktiviteten eller investeringsviljan som är beroende av fastighetsförrättningar inte äventyras på grund av osäkerhetsfaktorer i anslutning till kontinuiteten i förrättningarna. 

Med beaktande av fastighetsförrättningsprocessen som helhet jämte möteskallelser och andra åtgärder i anslutning till ordnandet av sammanträden, är det med tanke på parterna och myndigheterna nödvändigt att i tillräckligt god tid få information om möjligheten till undantagsarrangemang vid framtida förrättningar. Av de skäl som anförs ovan föreslås det att undantagen ska träda i kraft så snart som möjligt och gälla till utgången av juni 2021. 

2.2  Lagen om samfälligheter, lagen om samfällda skogar och renskötsellagen

Med anledning av eventuella fortsatta begränsningar i fråga om mötesfriheten samt karantänsbestämmelser föreslås det att samfälligheters och samfällda skogars delägarlags stämmor och renbeteslagens och Renbeteslagsföreningens stämmor och möten även i början av 2021 ska kunna ordnas elektroniskt, till exempel med en teknisk kommunikationsmetod som möjliggör ljud- och bildkontakt mellan dem som deltar i mötet, genom att delta själv per e-post eller genom att delta med fullmakter med en annan persons e-post. Sådana sätt att ordna eller delta i en delägarstämma är enligt den gällande lagstiftningen för normala förhållanden inte möjliga och de har konstaterats vara synnerligen behövliga i den rådande exceptionella situationen. Enligt förslaget är det också möjligt att ordna möten med hjälp av dessa elektroniska kommunikationssätt när det gäller sådana fullmäktige för delägarlag som avses i 17 § i lagen om samfälligheter och sådana förvaltningsnämnder som avses i 24 § i lagen om samfällda skogar. 

Om delägarlagets stadgar eller reglemente, Renbeteslagsföreningens stadgar eller lagstiftningen om renskötsel förutsätter att stämman ordnas under den tid som begränsningar i mötesfriheten eller rörelsefriheten tillämpas och stämman inte kan ordnas elektroniskt, kan stämman enligt förslaget senareläggas så att den hålls så snart som möjligt efter att begränsningarna har upphört. 

För att kunna trygga att förvaltningen av samfällda skogar och den riksomfattande vården av fiskevatten och förvaltningen av den gemensamma jordegendomen fortgår utan avbrott är det nödvändigt att delägarlagen också under undantagsförhållandena effektivt kan fatta beslut om de ärenden som de ansvarar för. Renbeteslagen deltar bland annat i kontrollen av antalet renar, och det är nödvändigt att möjliggöra deras möten för att säkerställa att renbeteslagets verksamhet och renskötseln fortgår kontinuerligt och för att trygga utbetalningen av stöd för renhushållning. 

De föreslagna undantagen har också i fråga om lagen om samfälligheter, lagen om samfällda skogar och renskötsellagen varit i kraft som sådana från och med den 4 maj 2020 och de har i praktiken konstaterats vara mycket behövliga och fungerande när man reagerar på den exceptionella situation som beror på covid-19-epidemin. Genom lagförslag 2 förlängs således giltighetstiden för lag 301/2020 till utgången av juni 2021 genom en ändring av lagens ikraftträdandebestämmelse (3 §). Innehållet i lagen förblir oförändrat. 

Beredning

Propositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid jord- och skogsbruksministeriet. Jord- och skogsbruksministeriet har dessutom av Lantmäteriverket tagit emot en promemoria med initiativ till en förlängning av giltighetstiden för den gällande temporära lagen i fråga om fastighetsbildningsförrättning på grund av att epidemin fortsätter. På grund av propositionens brådskande natur har det varit nödvändigt att avvika från anvisningarna om hörande vid författningsberedning, och det har därför inte ordnats någon remissbehandling av propositionen av normal längd. Följande instanser gavs möjlighet att yttra sig under tiden den 3–10 november 2020: justitieministeriet, Lantmäteriverket, Närings-, trafik- och miljöcentralerna, Lapin aluehallintovirasto Regionförvaltningsverket Lappland, Elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskusten sekä työ- ja elinkeinotoimistojen kehittämis- ja hallintokeskus KEHA, Finlands skogscentral, Saamelaiskäräjät, Kommunförbundet, Centralförbundet för Fiskerihushållning, Suomen yhteismetsät ry, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK, Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund SLC rf, Svenska lantbrukssällskapens förbund SLF och Paliskuntain yhdistys. 

Remissinstanserna understödde propositionsutkastet enhälligt. Justitieministeriet ansåg det inte nödvändigt att lämna ett yttrande om propositionen. 

Ikraftträdande

Det föreslås att lagarna träder i kraft så snart som möjligt. 

Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

Bestämmelser om de temporära undantagsförfaranden som tillämpas i fastighetsbildningen finns i en lag vars giltighetstid föreslås bli förlängd. I lagförslaget ingår inga bemyndiganden att utfärda förordning som ska bedömas med tanke på 80 § i grundlagen. Eftersom undantagsförfarandena genomförs som tidsbegränsade speciallagar som är begränsade till varaktigheten av verkningarna av covid-19-epidemin, kan undantagen inte heller preciseras i sådana bemyndiganden som ingår i den lagstiftning som den temporära undantagsbestämmelsen kompletterar. Bestämmelserna om undantagsförfarandena är exakta och uppfyller kraven enligt den laglighetsprincip som anges i 2 § 3 mom. i grundlagen. 

Enligt Lantmäteriverkets observationer har det hittills inte uppdagats några sådana oförutsedda konsekvenser för parterna i enskilda fall som ansågs möjliga också i jord- och skogsbruksutskottets betänkande (4/2020) om den ursprungliga regeringspropositionen. 

Propositionen har inga direkta konsekvenser för tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. I propositionen föreslås inget ingripande i befintliga avtalsförhållanden på ett sätt som skulle bli problematiskt med tanke på det egendomsskydd som föreskrivs i 15 § i grundlagen. 

De bestämmelser om förlängning av de temporära bestämmelserna om fastighetsförrättningsförfarandet som ingår i propositionen förväntas främja näringsverksamhetens kontinuitet och ekonomisk aktivitet i en situation där verksamhetsförutsättningarna för stödtagare, infrastrukturprojekt och företag som betjänar dessa begränsas förutom av de risker som orsakas av covid-19-epidemin även av begränsningarna i mötes- och rörelsefriheten. 

Propositionen begränsar inte rörelsefriheten enligt 9 § i grundlagen och inte heller mötes- och föreningsfriheten enligt 13 § i grundlagen. Propositionen begränsar inte på något sätt de möjligheter att delta som grundar sig på den gällande lagstiftningen. Syftet med propositionen är att lindra de konsekvenser, som de begränsningar av de ovannämnda rättigheterna som föreskrivits i eller med stöd av någon annan lag till följd av covid-19-epidemin, har för deltagare i fastighetsförrättningsförfaranden, delägarlag enligt lagen om samfällda skogar och lagen om samfälligheter samt för renbeteslag och Renbeteslagsföreningen. 

I fråga om delägarlag för samfällda skogar och samfälligheter föreslås det att det ska vara möjligt att ordna delägarlagens stämmor elektroniskt exempelvis med hjälp av elektroniska eller tekniska kommunikationsmedel som möjliggör ljud- eller bildförbindelse. Om delägarlagets ordinarie stämma infaller under en tidpunkt då rörelse- eller mötesfriheten begränsas kan stämman utan hinder av delägarlagets stadgar eller reglemente senareläggas så att den hålls så snart som möjligt efter att begränsningarna upphört. Det är fråga om tidsbegränsade undantag i delägarlagets förfaranden som fastställs i lag, stadgar eller reglemente. Tillämpningen av undantagen har begränsats så att de utgör ett så litet som möjligt ingripande i omständigheter som hör till delägarlagets beslutanderätt. Vad som ovan föreslås gäller också renbeteslagens, renbeteslagens styrelsers och Renbeteslagsföreningens stämmor och möten enligt renskötsellagen. 

Även om den reglering som föreslås bli förlängd innehåller ändringar som kan inverka på tillgodoseendet av egendomsskyddet, är avsikten uttryckligen att trygga tillgodoseendet av dessa rättigheter, eftersom det på grund av begränsningarna till följd av covid-19-epidemin inte är möjligt att delta i sammanträden utan de ändringar som föreslås i regleringen. Det kan anses att den nu föreslagna regleringen dikteras av såväl godtagbara som tungt vägande skäl visavi systemet med de grundläggande fri- och rättigheterna (GrUU 45/2014 rd). 

På de grunder som anförts ovan anses att propositionen kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 

Kläm 

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lagförslag

1. Lag om ändring av 3 § i lagen om temporära förfaranden som med anledning av covid-19-epidemin tillämpas vid ordnande av förrättningssammanträden i enlighet med fastighetsbildningslagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om temporära förfaranden som med anledning av covid-19-epidemin tillämpas vid ordnande av förrättningssammanträden i enlighet med fastighetsbildningslagen (302/2020) 3 § 1 mom. som följer: 
3 § Ikraftträdande 
Denna lag träder i kraft den 4 maj 2020 och gäller till och med den 30 juni 2021. 
Kläm 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av 3 i lagen om temporärt ordnande av stämmor och möten inom delägarlag i enlighet med lagen om samfällda skogar och lagen om samfälligheter och av vissa stämmor och möten i enlighet med renskötsellagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om temporärt ordnande av stämmor och möten inom delägarlag i enlighet med lagen om samfällda skogar och lagen om samfälligheter och av vissa stämmor och möten i enlighet med renskötsellagen (301/2020) 3 § 1 mom. som följer: 
3 § Ikraftträdande 
Denna lag träder i kraft den 4 maj 2020 och gäller till och med den 30 juni 2021. 
Kläm 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 19 november 2020 
Statsminister Sanna Marin 
Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä