1.1 Lagen om studentexamen
1 §.Studentexamen. Studentexamen avläggs som avslutning på gymnasieutbildning enligt gymnasielagen (714/2018). Gymnasieutbildningen och studentexamen bildar de facto en starkt sammanbunden helhet även om studentexamen inte heller framöver ingår i gymnasieutbildningens lärokurs. I regel deltar alla studerande som genomgår gymnasieutbildningens lärokurs i studentexamen.
Det föreslagna 1 mom. motsvarar det gällande 1 § 1 mom. i lagen om anordnande av studentexamen (672/2005), sådant det lyder i lag 715/2018, som träder i kraft den 1 augusti 2019. I det föreslagna momentet föreskrivs att en studerande som har avlagt studentexamen har tillägnat sig de kunskaper och färdigheter som anges i läroplanen för gymnasieutbildningen och uppnått tillräcklig mognad enligt målen för gymnasieutbildningen. De som deltar i proven i studentexamen kallas i den föreslagna lagen examinander. Bestämmelser om rätten för andra än de som genomgår gymnasieutbildningens lärokurs att avlägga studentexamen utfärdas separat i 5 §.
Enligt huvudregeln i det föreslagna 2 mom. kan studentexamen avläggas på finska eller svenska enligt läroanstaltens undervisningsspråk. Bestämmelsen motsvarar 1 § 2 mom. i lagen om anordnande av studentexamen, sådant det lyder i lag 715/2018, som träder i kraft den 1 augusti 2019. I fortsättningen ska studentexamen dock också kunna avläggas på engelska. Möjligheten att avlägga studentexamen på engelska tryggar ställningen för de examinander som har svaga förutsättningar att klara sig bra i en studentexamen på finska eller svenska. Studentexamen på engelska kan således främja genomströmningen i andra stadiets utbildning och göra övergången till högskolestudier smidigare. Sådana examinander är bland annat de som studerat vid engelskspråkiga eller tvåspråkiga grundskolor eller gymnasier, finländska återflyttare vars starkaste akademiska språk är engelska och unga som på grund av föräldrarnas arbete har flyttat till Finland och vars skolspråk har varit engelska. Även studerande som inte har lyckats avlägga Internationale Baccalaureate-examen med godkänt vitsord kan ha behov av att avlägga studentexamen på engelska. Examen ska avläggas på ett examensspråk på samma sätt som för närvarande. Examen ska dock kunna kompletteras på ett annat språk. Även i en examen på engelska ska provet i modersmål och litteratur avläggas på ett nationellt språk och examens uppbyggnad eller innehåll avviker inte heller i övrigt från en examen på finska eller svenska. Det föreslås att bestämmelser om rätten att avlägga studentexamen på engelska utfärdas separat i 6 § och om komplettering av examen i 18 §.
I 3 mom. föreslås en informativ bestämmelse om den behörighet för fortsatta studier som studentexamen ger. Bestämmelsen motsvarar 1 § 3 mom. i lagen om anordnande av studentexamen, sådant det lyder i lag 715/2018, som träder i kraft den 1 augusti 2019. Enligt republikens presidents förordning om studentexamen i landskapet Åland (433/2006) medför en studentexamen som avlagts i landskapet Åland samma behörighet som motsvarande examen som har avlagts i riket. I denna regeringsproposition föreslås inga ändringar av bestämmelsen i den ovannämnda förordningen.
2 §.Studentexamensnämnden. För att leda, ordna och genomföra studentexamen svarar enligt 1 mom. också i fortsättningen Studentexamensnämnden, som undervisnings- och kulturministeriet tillsätter för tre år i sänder. Bestämmelsen motsvarar till innehållet i huvudsak 18 b § i den gällande gymnasielagen (629/1998) och 1 a § i lagen om anordnande av studentexamen, sådan den lyder i lag 715/2018, som träder i kraft den 1 augusti 2019. Det föreslås dock att ett omnämnande om att Studentexamensnämnden är ett oberoende organ fogas till momentet. Med oberoende avses särskilt att prov i studentexamen utarbetas och bedöms utan påverkan av en tredje part såsom andra myndigheter inom statsförvaltningen, anordnare av gymnasieutbildning, högskolor eller andra parter. Medlemmarna i Studentexamensnämnden är oberoende sakkunniga i nämnden och representerar inte sin bakgrundsorganisation när de utför sitt uppdrag i nämnden. Den föreslagna bestämmelsen ändrar inte Studentexamensnämndens nuvarande ställning.
Det föreslås att Studentexamensnämnden skrivs med stor begynnelsebokstav i enlighet med nämndens egen och etablerad praxis. Enligt Institutet för de inhemska språkens anvisningar skrivs namnet på kommittéer, råd, kommissioner, nämnder, delegationer, planeringskommissioner och utskott i regel med liten bokstav. När det är fråga om permanenta förvaltningsorgan kan man också använda stor begynnelsebokstav, varvid organet jämställs med institutioner med särskild uppgift eller andra vetenskapliga, ekonomiska eller självständiga institutioner.
Det föreslagna 2 mom. innehåller bestämmelser om utveckling av studentexamen. Enligt momentet utvecklar Studentexamensnämnden studentexamen i samarbete med Utbildningsstyrelsen. Studentexamensnämnden utarbetar ett förslag till plan för utveckling och verkställande av studentexamen för fyra år åt gången för godkännande av undervisnings- och kulturministeriet. Bestämmelserna i momentet motsvarar det gällande 10 § 3 mom. och 10 a § i statsrådets förordning om studentexamen (915/2005). I enlighet med övergångsbestämmelsen i statsrådets förordning 784/2017 tillämpas 10 a § från och med den 1 maj 2019. Det föreslås att de nämnda bestämmelserna tas in i lagen.
I 3 mom. föreskrivs det att Studentexamensnämnden har ett kansli som sköter och utvecklar verkställigheten av examen samt nämndens förvaltning. Chef för kansliet är en generalsekreterare, som utnämns av undervisnings- och kulturministeriet sedan nämnden hörts. Bestämmelserna om kansliet och generalsekreteraren motsvarar bestämmelserna i 13 § 1 och 3 mom. i statsrådets förordning om studentexamen, som föreslås tas in i lagen, eftersom bestämmelser om kansliets ställning som en fristående enhet vid Utbildningsstyrelsen finns i lagen om Utbildningsstyrelsen (564/20016). Det föreslås att en informativ hänvisningsbestämmelse om detta tas in i 3 mom.
Enligt 4 mom. utfärdas närmare bestämmelser om Studentexamensnämnden genom förordning av statsrådet. Avsikten är att bestämmelser om utnämnande av medlemmar i Studentexamensnämnden, reglementet för nämnden och arvoden utfärdas genom förordning av statsrådet i huvudsak på motsvarande sätt som för närvarande.
Enligt republikens presidents förordning om studentexamen i landskapet Åland sköter Studentexamensnämnden även de förvaltningsuppgifter som består i att ordna studentexamen i landskapet Åland. I denna regeringsproposition föreslås inga ändringar av bestämmelsen i den ovannämnda förordningen.
3 §.Prov i studentexamen. I studentexamen ordnas enligt 1 mom. prov i modersmål och litteratur, det andra inhemska språket, främmande språk och matematik samt i naturvetenskapliga och humanistisk-samhälleliga läroämnen (realämnen). Bestämmelsen motsvarar 1 b § 1 mom. i lagen om anordnande av studentexamen, sådant det lyder i lag 715/2018, som träder i kraft den 1 augusti 2019.
Enligt det föreslagna 2 mom. ordnas prov i modersmålet och litteratur på finska, svenska och samiska. I svenska och finska kan det utöver de prov som är avsedda för examinander med finska eller svenska som modersmål ordnas prov som bygger på lärokursen i finska eller svenska som andraspråk och litteratur. Enligt det föreslagna 3 mom. ordnas i matematik och det andra inhemska språket prov med två olika svårighetsgrader. I främmande språk kan det ordnas prov med två olika svårighetsgrader. Paragrafens 2 och 3 mom. motsvarar bestämmelserna i 2 § 1 och 2 mom. i den gällande lagen om anordnande av studentexamen.
I det föreslagna 4 mom. föreskrivs om befogenheterna att utfärda förordning och meddela föreskrifter om proven i studentexamen. Bestämmelser om i vilka realämnen prov ordnas utfärdas på samma sätt som för närvarande genom förordning av statsrådet. Med avvikelse från 2 § 3 mom. i den gällande lagen om anordnande av studentexamen föreslås det att bestämmelser om i vilka främmande språk prov ordnas också ska utfärdas genom förordning av statsrådet, på samma sätt som i fråga om realämnen. Genom förordning ska dessutom utfärdas bestämmelser om utarbetande av prov i studentexamen. Studentexamensnämnden beslutar även i fortsättningen i vilka främmande språk prov med två olika svårighetsgrader ordnas.
4 §.Anordnande av prov. Enligt det föreslagna 1 mom. ordnas prov i studentexamen samtidigt två gånger per år, på samma sätt som för närvarande. Varje år ordnas således även i fortsättningen två examenstillfällen för studentexamen. Ordalydelsen i bestämmelsen preciseras jämfört med 3 § 1 mom. i den gällande lagen om anordnande av studentexamen så att det klart framgår att prov också kan ordnas utanför läroanstaltens egna lokaler, till exempel i kommunens andra lokaler eller i hyrda lokaler.
I det föreslagna 2 mom. föreskrivs om utbildningsanordnarens skyldighet att ordna proven i studentexamen också för den som tidigare avlagt studentexamen i utbildningsanordnarens gymnasium och som tar om ett prov som ingår i examen eller kompletterar sin examen samt för den som tidigare har studerat vid utbildningsanordnarens gymnasium och deltar i ett enskilt prov. Provet kan inte nödvändigtvis avläggas vid samma gymnasium där gymnasiestudierna har genomförts och studentexamen avlagts utan utbildningsanordnaren anvisar den plats där provet ska avläggas. Prov i studentexamen ska ordnas också för andra personer om utbildningsanordnarens verksamhetsförutsättningar, till exempel anordnarens lokaler och övervakningsresurser, tillåter det. Om en utbildningsanordnare, i vars gymnasium en person har avlagt studentexamen, inte längre ordnar gymnasieutbildning har den personen rätt att avlägga provet vid det gymnasium som är närmast hans eller hennes bostadsort. Bestämmelserna i momentet motsvarar till innehållet 3 § 2 mom. i lagen om anordnande av studentexamen, sådant det lyder i lag 715/2018, som träder i kraft den 1 augusti 2019.
Enligt det föreslagna 3 mom. ansvarar rektorn som är ansvarig för den verksamhet som avses i gymnasielagen för anordnandet av studentexamen och proven i examen vid läroanstalten, på samma sätt som för närvarande.
I det föreslagna 4 mom. föreskrivs på motsvarande sätt som i den gällande lagstiftningen att proven i studentexamen ordnas skriftligt eller elektroniskt och att muntliga uppgifter kan ingå i dem. Digitaliseringen av studentexamen har framskridit så att 2019 kommer alla prov i examen att ordnas digitalt. Med tanke på exceptionella situationer är det dock nödvändigt att möjligheten att också ordna prov på traditionellt vis i pappersform bevaras i lagen. Studentexamensnämnden bestämmer närmare om anordnandet av prov och om tidtabeller och provarrangemang, till exempel provtidpunkter och längden på proven. Det föreslås dessutom att av synnerligen vägande skäl som gäller omständigheterna för anordnande av prov ska Studentexamensnämnden kunna besluta att proven vid en läroanstalt ordnas på annat sätt än vid andra läroanstalter. Det är fråga om en ny bestämmelse som är avsedd att tillämpas till exempel i situationer när en brand, ett oväntat och långvarigt elavbrott eller någon annan därmed jämförbar situation som stör provlokalen eller provarrangemangen leder till att läroanstalten inte kan ordna proven på samma sätt som vid andra läroanstalter. I sådana situationer kan Studentexamensnämnden till exempel besluta att tidpunkten för provet flyttas eller tiden för att avlägga provet förlängs så att examinanderna kan använda den tid för att avlägga provet som Studentexamensnämnden har bestämt. Bestämmelsen är avsedd att tillämpas endast i sådana exceptionella situationer som läroanstalten inte har kunnat förbereda sig inför till exempel genom tekniska arrangemang enligt Studentexamensnämndens föreskrifter.
5 §.Rätt för andra än de som genomgår gymnasieutbildningens lärokurs att avlägga studentexamen. I paragrafen föreslås bestämmelser om rätten för andra än de som genomgår gymnasieutbildningens lärokurs att avlägga studentexamen. Det föreslagna 1 mom. motsvarar till innehållet 18 a § 1 mom. i den gällande gymnasielagen och 4 a § 1 mom. i lagen om anordnande av studentexamen, sådant det lyder i lag 715/2018, som träder i kraft den 1 augusti 2019. Enligt 2 mom. ska en studerande som avlägger en yrkesinriktad grundexamen enligt lagen om yrkesutbildning (531/2017) på samma sätt som för närvarande kunna delta i studentexamen medan han eller hon fortfarande studerar inom den grundexamensutbildningen. Särskilda bestämmelser om förutsättningarna för att delta i proven föreslås i 8 §.
6 §.Rätt att avlägga studentexamen på engelska. Enligt det föreslagna 1 mom. får studentexamen avläggas på engelska av den som genomgår lärokursen för gymnasieutbildningen eller en yrkesinriktad grundexamen huvudsakligen på engelska samt av den som har avlagt en i det föreslagna 5 § 1 mom. avsedd examen eller utbildning huvudsakligen på engelska. Examinanden deltar i studentexamen på finska eller svenska enligt läroanstaltens undervisningsspråk och således är det motiverat att samma huvudregel följs i examen på engelska. På så sätt kan man säkerställa att den studerande har tillräckliga kunskaper i engelska för att avlägga examen och möjligheter att klara av examen på engelska. Om gymnasieutbildning eller yrkesutbildning genomförs i huvudsak på engelska förutsätter det i praktiken att engelska har angetts vara utbildningsanordnarens undervisningsspråk i tillståndet att ordna utbildning. En examinand kan också delta i studentexamen på engelska på basis av en examen eller utbildning som har genomförts utomlands på engelska.
En examinand kan dock ha behov av att avlägga examen på engelska oberoende av undervisningsspråket i den undervisning som han eller hon har deltagit i och alla intresserade har sannolikt inte möjlighet att få delta i undervisning på engelska. De bästa förutsättningarna för att bedöma en persons situation och språkkunskaper har de anställda vid läroanstalten. Därför föreslås det i 2 mom. att genom beslut av rektorn kan studentexamen på engelska av särskilda skäl avläggas även av någon annan än en person som avses i 1 mom., som i övrigt kan anses ha tillräckliga språkliga förutsättningar att avlägga examen på engelska. Ett sådant särskilt skäl att avlägga studentexamen på engelska som avses i bestämmelsen kan till exempel vara att en person tidigare har bott utomlands och deltagit i undervisning på engelska och att engelska de facto är personens starkaste språk. Däremot kan inte till exempel examinandens särskilda intresse att avlägga examen på engelska eller framgång i studierna i engelska anses vara särskilda skäl.
7 §.Avläggande av enskilda prov. Enligt det föreslagna 1 mom. får den som inte har avlagt studentexamen avlägga proven i studentexamen som enskilda prov. Med avvikelse från 9 § 2 mom. i den gällande lagen om anordnande av studentexamen får enskilda prov dock inte avläggas av den som med stöd av 20 § 2 mom. i gymnasielagen antagits för att genomgå gymnasieutbildningens lärokurs och studentexamen eller med stöd av 43 § i lagen om yrkesutbildning antagits för att avlägga yrkesinriktad grundexamen. Den nämnda ändringen behövs därför att enligt det föreslagna 2 mom. kan godkända prov som avlagts som enskilda prov innefattas i en studentexamen som avläggs senare. Maximitiden för avläggande av examen förlorar i praktiken sin betydelse om en studerande som avses i bestämmelsen kan avlägga enskilda prov och innefatta dem senare i examen. Däremot ska proven i studentexamen även i fortsättningen kunna avläggas som enskilda prov av en person som med stöd av 20 § 2 mom. i gymnasielagen har antagits för att genomgå gymnasieutbildningens lärokurs och en internationell examen som till nivån motsvarar studentexamen och som anknyter till en särskild utbildningsuppgift. I stället för studentexamen riktar dessa studerande in sig på International Baccalaurate-examen eller någon annan examen som till nivån motsvarar studentexamen, men de kan avlägga provet i det andra inhemska språket eller andra prov som enskilda prov i studentexamen. Detta kommer enligt förslaget att vara möjligt även i fortsättningen. Exempelvis ämnesstuderande i gymnasieutbildning och sådana personer som avses i 5 § 1 mom. och som vill avlägga enskilda prov utan att avlägga hela studentexamen kan också i fortsättningen göra det. Över avlagda enskilda prov utfärdas betyg i enlighet med 20 § 3 mom.
För studerande som genomgår gymnasieutbildningens lärokurs eller studerande som avlägger en yrkesinriktad grundexamen och avser avlägga studentexamen har det i regel inte heller i nuläget lönat sig att avlägga enskilda prov eftersom de enligt den gällande lagstiftningen inte kan innefattas i examen. Det föreslagna 1 mom. ändrar således inte situationen för dessa studerande. Om en examinand inte avlägger hela studentexamen utfärdas ett betyg över godkända prov, som till sin rättsverkan motsvarar det betyg som utfärdas över enskilda prov.
Enligt 2 mom. utgör de enskilda proven inte studentexamen. Om en person som har avlagt enskilda prov senare avlägger studentexamen kan godkända prov som avlagts som enskilda prov dock innefattas i examen inom tre år efter att det enskilda provet godkänts. Bestämmelsen grundar sig på Gaudeamus igitur-arbetsgruppens förslag och genom den främjas möjligheterna att avlägga studentexamen eftersom prov som redan avlagts som enskilda prov inte behöver avläggas på nytt. För att maximitiden för att avlägga examen inte ska bli oändamålsenligt lång kan tiden inom vilken proven kan innefattas i examen inte vara längre än de föreslagna tre åren.
8 §.Förutsättningar för deltagande i prov. Paragrafens 1 och 2 mom. motsvarar 4 § 1 och 3 mom. i lagen om anordnande av studentexamen, sådana de lyder i lag 715/2018, som träder i kraft den 1 augusti 2019. Enligt 1 mom. får den som genomgår lärokursen för gymnasieutbildningen delta i ett prov i studentexamen efter att ha slutfört de obligatoriska studier som föreskrivs i den statsrådsförordning som avses i 11 § i gymnasielagen i det läroämne som provet gäller. I ett prov i ett realämne som inte innehåller obligatoriska studier får den som genomgår gymnasieutbildningens lärokurs delta efter att ha avlagt fyra studiepoäng i läroämnets studier. Om provet i ett främmande språk bygger på en lärokurs som inte innehåller obligatoriska studier, får den som genomgår gymnasieutbildningens lärokurs delta i provet efter att ha avlagt sex studiepoäng i läroämnet. Enligt 2 mom. får den som genomgår gymnasieutbildningens lärokurs och som inte har genomgått de studier som avses i 1 mom., men som annars kan anses ha tillräckliga förutsättningar att klara provet av särskilda skäl delta i det genom beslut av rektorn.
I det föreslagna 3 mom. föreskrivs om deltagande i studentexamen i fråga om studerande som avlägger yrkesinriktad grundexamen på motsvarande sätt som i 4 a § i lagen om anordnande av studentexamen, sådan den lyder i lag 715/2018, som träder i kraft den 1 augusti 2019.
9 §.Anmälan till prov. Det föreslås att anmälan till prov ska kunna göras på ett smidigare sätt än tidigare. Enligt 1 mom. ska examinanden för varje enskilt examenstillfälle och prov som avläggs anmäla sig skriftligt senast den dag som Studentexamensnämnden fastställer till det gymnasium där denne avser avlägga provet. Om det ordnas prov med två olika svårighetsgrader i ett examensämne ska examinanden samtidigt anmäla vilken nivås prov han eller hon deltar i. Rektorn har till uppgift att säkerställa att examinanden uppfyller förutsättningarna enligt 5—8 § för deltagande i examen och proven i den. Till denna del motsvarar bestämmelserna 5 § 1 mom. i lagen om anordnande av studentexamen samt 4 § 2 mom. i den lagen, sådant det lyder i lag 715/2018, som träder i kraft den 1 augusti 2019. För tydlighetens skull föreskrivs det också att om rätten förvägras ska ett motiverat skriftligt beslut utfärdas. Bestämmelser om sökande av ändring i ett sådant beslut finns i 22 §.
I motsats till nuläget ska examinanden i samband med anmälan inte längre behöva fatta ett bindande beslut om han eller hon avlägger provet som obligatoriskt eller extra prov. I den föreslagna lagen föreskrivs inte överhuvudtaget om obligatoriska eller extra prov utan endast om minimikraven för att avlägga studentexamen. Examinanden behöver inte heller göra ett bindande val av provets svårighetsgrad. Examinanden beslutar själv vilken nivås prov han eller hon vill delta i. Enligt förslaget begränsas inte rätten att anmäla sig till prov på olika nivåer i samma examensämne. Enligt det föreslagna 11 § ska dock minst ett prov med högre svårighetsgrad ingå i examen även i fortsättningen. Syftet med smidigare förfaranden för anmälan enligt arbetsgruppen Gaudeamus igiturs förslag är att främja avläggandet av studentexamen så att felaktiga val som en examinand av någon orsak eventuellt har gjort inte utgör hinder för att avlägga examen. Det föreslås att examinanden också ska kunna ändra planerna för avläggande av examen och val av prov medan examen avläggs. Möjligheten att byta provets svårighetsgrad kan också uppmuntra examinanderna att avlägga prov i den långa lärokursen i ett ämne och minska den psykiska belastning som proven i den långa lärokursen kan medföra. Trots de föreslagna ändringarna kräver avläggandet av studentexamen även i fortsättningen att examinandanden planerar hur han eller hon ska förbereda sig inför proven och avlägga examen. Examinanden stöds i sina val genom handledning av studierna enligt 25 § i den nya gymnasielagen. Planen för studentexamen ingår i den studerandes individuella studieplan enligt 26 § i gymnasielagen, som ska utarbetas och uppdateras regelbundet när studierna framskrider med stöd av läroanstaltens undervisningspersonal.
Bestämmelserna i paragrafens 2 och 3 mom. motsvarar i huvudsak 5 § 2 och 3 mom. i den gällande lagen om anordnande av studentexamen. Enligt det föreslagna 2 mom. kan Studentexamensnämnden på grund av examinandens sjukdom eller något jämförbart särskilt vägande skäl godkänna en anmälan som gjorts efter utsatt tid. Bestämmelsen motsvarar 5 § 2 mom. i den gällande lagen, men det föreslås att momentet preciseras i fråga om särskilt vägande skäl. Till skillnad från den gällande lagen föreskrivs det inte i den föreslagna lagen att anmälan kan annulleras före utgången av anmälningstiden. Detta kan anses vara klart utan en uttrycklig bestämmelse.
Enligt det föreslagna 3 mom. kan Studentexamen på ansökan av särskilt vägande skäl annullera anmälan till ett prov. Bestämmelsen i den gällande lagen preciseras dock i fråga om vad som anses vara ett särskilt vägande skäl. Ett sådant skäl kan till exempel vara examinandens sjukdom eller studier eller arbete utomlands. Förteckningen över orsaker i bestämmelsen är ändå inte uttömmande. Enligt förslaget kan Studentexamensnämnden annullera en bindande anmälan också av andra jämförbara särskilt vägande skäl. Orsaker som kan jämföras med de ovannämnda orsakerna kan anses vara till exempel särskilt hinder som uppstår på grund av tjänstgöring enligt värnpliktslagen (1438/2007), civiltjänstlagen (1446/2007) eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (194/1995). Till ansökan om annullering ska fogas en tillräcklig utredning av hindret i fråga, till exempel ett läkarintyg där sjukdomen eller tiden för arbetsoförmåga framgår, ett intyg över studier eller arbete utomlands medan proven ordnas eller ett intyg över att permission från tjänstgöring enligt de ovannämnda lagarna inte har beviljats för deltagande i examen. Eftersom det i bestämmelsen är fråga om annullering av anmälan räknas det prov till vilket anmälan har annullerats till inte som ett provtillfälle i ämnet i fråga. Det behövs dock inte föreskrivas särskilt om detta i lagen. Annullering av anmälan förlänger inte den maximitid som fastställts för avläggande av examen. I enlighet med 21 § tas ingen avgift ut för provet eller återbetalas avgiften på ansökan som gjorts inom den tid som Studentexamensnämnden fastställer, om en anmälan annulleras och examinanden inte till någon del har deltagit i provet.
I 3 mom. föreskrivs dessutom att Studentexamensnämnden på ansökan också kan godkänna en ändring i de uppgifter som ingår i en anmälan, om avläggandet av studentexamen med godkänt resultat kräver detta eller av något annat särskilt vägande skäl. Bestämmelsen kan således tillämpas till exempel när examinanden inte annars kan avlägga examen inom den maximitid som anges i 14 §. Avvikande från 5 § 3 mom. i den gällande lagen är ett villkor för att tillämpa bestämmelsen däremot inte att det bevisligen skett något fel vid anmälan. I praktiken kan det ofta vara mycket svårt eller omöjligt att bevisa att det skett ett fel och det är inte motiverat att examinandernas eller Studentexamensnämndens resurser används till att utreda omständigheterna vid anmälan.
Enligt 4 mom. bestämmer Studentexamensnämnden närmare om förfarandena i anslutning till anmälan. Bestämmelsen är ny och finns inte i den gällande lagstiftningen, men den motsvarar nuvarande praxis.
10 §.Specialarrangemang som gäller examinanden. I paragrafen föreslås bestämmelser om specialarrangemang i samband med proven i studentexamen. En examinand som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning, särskilda läs- och skrivsvårigheter eller ett främmande språk som modersmål eller av någon annan därmed jämförbar orsak inte kan avlägga proven i studentexamen på samma sätt som övriga examinander, får enligt 1 mom. avlägga provet på avvikande sätt. Syftet med bestämmelsen är att trygga situationen för examinander som är i en svagare ställning än andra examinander när de avlägger provet. Syftet med specialarrangemangen är att skapa rimliga och lika möjligheter att avlägga proven. Bestämmelser om anordnande av prov på avvikande sätt finns för närvarande i förordningen om studentexamen. Enligt 6 § i förordningen kan proven för en examinand ordnas på avvikande sätt om examinanden har något funktionshinder eller läs- och skrivsvårigheter. Detsamma gäller en examinand som på grund av sjukdom eller någon annan jämförbar orsak är förhindrad att avlägga proven på samma sätt som övriga examinander. Studentexamensnämnden beslutar om användningen av specialarrangemang på basis av en ansökan som gjorts av examinanden eller vårdnadshavaren. Bestämmelserna om specialarrangemang berör i väsentlig grad grunderna för individens rättigheter och därför föreslås det att bestämmelserna tas in i lagen. Dessutom förpliktar konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning bland annat till att skäliga anpassningar görs för personer med funktionsnedsättning i enlighet med deras individuella behov.
De grunder för att avlägga provet på avvikande sätt som nämns i det föreslagna 1 mom. motsvarar i huvudsak 6 § i statsrådets förordning om studentexamen. Med avvikelse från de gällande bestämmelserna föreslås det att provet ska kunna avläggas på avvikande sätt också på grund av att examinanden har ett främmande språk som modersmål. För att säkerställa likabehandling även av sådana examinander med ett främmande språk som modersmål som inte kan avlägga proven på samma sätt som andra examinander kan dessa examinander beviljas de specialarrangemang som behövs. Ett främmande språk som modersmål kan anses vara jämförbart med att en finskspråkig examinand avlägger studentexamen på svenska, eller tvärtom. I fråga om examinander med funktionsnedsättning kompletterar bestämmelsen 15 § i diskrimineringslagen (1325/2014), enligt vilken utbildningsanordnare ska göra sådana ändamålsenliga och rimliga anpassningar som behövs i det enskilda fallet för att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att på lika villkor som andra få utbildning. Enligt förslaget kan examinandens sjukdom, funktionsnedsättning eller något annat därmed jämförbart särskilt vägande skäl också beaktas vid bedömningen av provet under de förutsättningar som anges i 19 § 3 mom.
De orsaker som anges i 1 mom. berättigar inte automatiskt till specialarrangemang, utan det förutsätts att en orsak som nämns i bestämmelsen eller någon annan därmed jämförbar orsak hindrar examinanden från att avlägga provet på samma sätt som andra examinander.
Specialarrangemangens innehåll bestäms från fall till fall enligt de orsaker som nämns i momentet och graden av svårigheter som de orsakar. Behov av stöd som konstaterats i gymnasiestudier eller andra studier och åtgärder som vidtagits kan användas som indikatorer vid bedömningen av behovet av specialarrangemang, men de utgör inte villkor för att specialarrangemang ska beviljas. Specialarrangemang som kan beviljas är till exempel mera tid för att avlägga provet eller så kan examinanden avlägga provet i en separat provlokal. Arrangemangen kan också gälla delar som särskilt anknyter till det digitala provet, bland annat rätt att använda större skärm eller större teckengrad. Examinanden kan befrias från uppgifter som mäter hörförståelse på grund av hörselskada eller dövhet. I de fall då en examinand har beviljats befrielse från en del av ett prov bör man också tillämpa en avvikande bedömning enligt 19 § 3 mom.
Enligt 2 mom. beslutar Studentexamensnämnden på ansökan om användning av sådana specialarrangemang som avses i 1 mom. På samma sätt som för närvarande kan ansökan göras av examinanden eller vårdnadshavaren för en examinand som inte har fyllt 18 år. Med avvikelse från den gällande lagen föreslås en bestämmelse om att även rektorn kan besluta om användning av specialarrangemang i plötsliga och oförutsägbara situationer. Rektorn ska bestämma om specialarrangemang endast i sådana plötsliga och oförutsägbara situationer där ansökan om specialarrangemang inte kan göras till Studentexamensnämnden. Bestämmelsen motsvarar vedertagen praxis.
Enligt 3 mom. bestämmer Studentexamensnämnden närmare om ansökan och användning av specialarrangemangen. Bestämmelsen är ny och finns inte i den gällande lagstiftningen, men den motsvarar nuvarande praxis.
11 §.Prov som avläggs i studentexamen. I paragrafen föreslås bestämmelser om studentexamens struktur, dvs. vilka prov som ska avläggas i examen. Enligt 1 b § 2 mom. i lagen om anordnande av studentexamen, sådant det lyder i lag 715/2018 som träder i kraft den 1 augusti 2019, ska en examinand avlägga provet i modersmålet och litteratur samt enligt eget val tre prov av en grupp som består av provet i det andra inhemska språket, provet i ett främmande språk, provet i matematik och provet i realämnena (obligatoriska prov). Enligt 1 mom. ska en examinand som avlägger studentexamen avlägga fem prov till vilka hör provet i modersmål och litteratur samt enligt examinandens eget val tre prov av en grupp som består av provet i matematik, provet i det andra inhemska språket, provet i ett främmande språk och provet i realämnena. Provet i modersmål och litteratur är således även i fortsättningen det enda provet i examen som är obligatoriskt för alla. På samma sätt som för närvarande kan examinanden välja att inte avlägga det prov som är minst tilltalande för honom eller henne. Examinanden beslutar själv i vilket ämne han eller hon avlägger det femte provet. Den föreslagna ändringen höjer kravnivån på examen i någon mån, men syftet är att styra examinanderna till att visa sitt kunnande och avlägga olika prov på ett mångsidigare sätt än tidigare. Valbarheten i examen bevaras dock och examinanderna kommer också i framtiden att ha flexibla möjligheter att visa sitt kunnande på olika sätt.
I 2 mom. föreskrivs att av de prov som avses i 1 mom. får endast ett avläggas i ett och samma läroämne. Examinanden får därtill avlägga ett eller flera andra prov. Antalet prov begränsas således inte heller i fortsättningen, utan examinanden kan avlägga så många prov som han eller hon vill inom den angivna tiden för avläggande av examen. Examinanden får också avlägga prov av olika svårighetsgrad i samma ämne. Fortsättningsvis kan examen också kompletteras efter avlagd examen. Bestämmelser om komplettering av examen föreslås i 18 §.
I det föreslagna 3 mom. föreskrivs på motsvarande sätt som för närvarande att minst ett sådant prov med högre svårighetsgrad som avses i 3 § 3 mom. ska ingå i examen. Kravet att ett prov med högre svårighetsgrad ska avläggas kan på samma sätt som nu uppfyllas genom att examinanden i stället för att avlägga provet i det andra inhemska språket avlägger det prov i modersmål och litteratur i språket i fråga som är avsett för examinander med finska eller svenska som modersmål samt genom att på det sätt som avses i det föreslagna 12 § 3 mom. avlägga provet i modersmål och litteratur på samiska i stället för provet i ett främmande språk.
12 §.Specialbestämmelser om avläggandet av provet i modersmål och litteratur och proven i språk. I paragrafen förslås specialbestämmelser om avläggande av proven i modersmål och litteratur, det andra inhemska språket och främmande språk. Enligt det föreslagna 1 mom. kan examinanden avlägga provet i modersmål och litteratur som ett prov som grundar sig på lärokursen i finska eller svenska som andraspråk och litteratur, om hans eller hennes modersmål inte är finska, svenska eller samiska eller om han eller hon har teckenspråk som modersmål eller första språk. Enligt 2 mom. kan examinanden i stället för provet i det andra inhemska språket avlägga provet i modersmål och litteratur i språket i fråga som är avsett för examinander med svenska eller finska som modersmål. De föreslagna bestämmelserna motsvarar till innehållet bestämmelserna i 6 § 1 mom. i den gällande lagen om anordnande av studentexamen.
Enligt 3 mom. kan examinanden i stället för provet i ett främmande språk avlägga provet i modersmål och litteratur på samiska. För närvarande kan kunskaper i samiska visas genom provet i modersmålet och provet i den korta lärokursen i ett främmande språk. Proven utarbetas skilt för nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska. Om en examinand i dagens läge vill avlägga provet i modersmål och litteratur på samiska kan endast proven i det andra inhemska språket ersättas med provet i modersmålet på samiska. Bestämmelsen grundar sig på arbetsgruppens förslag och främjar möjligheterna att visa kunskaper i samiska.
13 §.Avläggande av studentexamen. I paragrafen föreslås bestämmelser om de villkor som ska uppfyllas för att studentexamen ska ha avlagts. Enligt 1 mom. har studentexamen avlagts när examinanden har blivit godkänd i de prov som avses i 11 § samt med godkänt resultat slutfört lärokursen för gymnasieutbildningen eller en sådan annan examen eller utbildning som avses i 5 §. Bestämmelsen motsvarar bestämmelsen i 6 § 3 mom. i lagen om anordnande av studentexamen, sådant det lyder i lag 715/2018, som träder i kraft den 1 augusti 2019.
Enligt 2 mom. har examen avlagts även när vitsordet i ett av de prov som avses i 11 § 1 mom. är underkänt om vitsorden i de övriga prov som examinanden avlagt visar sådana kunskaper och färdigheter som avses i 1 § 1 mom. samt tillräcklig mognad och examinanden inte skriftligen har förbjudit att ett underkänt vitsord antecknas på betyget. Förfarandet kallas vedertaget för kompensation. Examen har dock inte avlagts om ett prov underkänns med stöd av 15 eller 16 § i den föreslagna lagen. Tillämpningen av kompensationsförfarandet förutsätter således att examinanden har lämnat in provprestationen för bedömning. Bestämmelsen motsvarar gällande lagstiftning och praxis.
Enligt 3 mom. bestämmer Studentexamensnämnden närmare om de praktiska förfaranden som anknyter till avläggandet av examen samt om grunderna för avläggande av examen utan hinder av ett underkänt vitsord. Studentexamensnämnden kan med stöd av bemyndigande utfärda bestämmelser om till exempel hur examinanden kan fortsätta avlägga examen om han eller hon har avlagt de prov som avses i 11 § och det ännu kvarstår examenstillfällen enligt 14 § som examinanden kan delta i. Studentexamensnämnden kan också utfärda bestämmelser om förfarandena vid de situationer som avses i 14 § 3—5 mom. i den föreslagna lagen.
14 §.Maximal tid inom vilken studentexamen ska avläggas. Enligt huvudregeln i det föreslagna 1 mom. ska studentexamen avläggas på motsvarande sätt som i dagens läge under högst tre på varandra följande examenstillfällen. Examinanden får även i fortsättningen bestämma när han eller hon inleder avläggandet av studentexamen, om examen avläggs vid ett, två eller tre examenstillfällen och i vilken ordning proven avläggs.
Enligt 7 § i den gällande lagen om anordnande av studentexamen föreskrivs om möjligheten att genomföra examen under en längre tid än tre examenstillfällen genom förordning av statsrådet. I den föreslagna lagen föreskrivs dock om förlängning av tiden för avläggande av examen på lagnivå, eftersom det är fråga om examinandens rättigheter. Enligt 2 mom. får en examinand som har fått ett underkänt vitsord i ett prov, som enligt 11 § 1 mom. ska avläggas i studentexamen, dock fortsätta att avlägga examen genom att ta om provet i fråga vilket får göras under de tre examenstillfällen som omedelbart följer efter att det underkända vitsordet erhölls. Bestämmelsen motsvarar den gällande 5 § 1 punkten i statsrådets förordning om studentexamen. Enligt den föreslagna lagens 17 § 2 mom. har en examinand rätt att ta om ett prov tre gånger medan examen avläggs. Examinanden bestämmer om utnyttjandet av examenstillfällena. Efter att ha utnyttjat tre examenstillfällen enligt 1 mom. får examinanden endast ta om sådana underkända prov som förutsätts för avläggande av studentexamen. Avsikten är att examinanden ska avlägga examen med godkänt vitsord inom så kort tid som möjligt. Efter det kan prov som ingår i examen tas om och examen kompletteras i enlighet med 17 och 18 § på det sätt som examinanden anser bäst.
I det föreslagna 3 mom. föreskrivs om förlängning av tiden för avläggande av studentexamen när examinanden är förhindrad att delta i proven i studentexamen. Enligt 5 § 2 punkten i den gällande förordningen om studentexamen förlängs tiden för genomförande av studentexamen om en examinand som har deltagit i ett examenstillfälle och på grund av heltidsstudier utomlands eller någon annan därmed jämförbar orsak har gått miste om två examenstillfällen. Enligt Studentexamensnämndens allmänna föreskrifter och anvisningar är sådana skäl som kan jämställas med studier utomlands till exempel värnplikt som varar ett år eller sjukdom som varat ett år. Om examinanden går miste om endast ett examenstillfälle på grund av en sådan orsak som avses i bestämmelsen förlängs inte tiden för genomförande av studentexamen. Således är en examinand som på grund av en allvarlig sjukdom eller någon annan motsvarande orsak går miste om ett examenstillfälle tvungen att avlägga examen under två examenstillfällen.
I jämförelse med nuläget föreslås i 3 mom. lindrigare villkor för att förlänga tiden för genomförande av examen. I lagen nämns dessutom sjukdom uttryckligen som en grund för förlängning av tiden. Det föreslås att det i momentet föreskrivs att en examinand som har deltagit i minst ett examenstillfälle och på grund av sjukdom, heltidsstudier utomlands eller något annat jämförbart vägande skäl är förhindrad att delta i proven under ett examenstillfälle ska kunna fortsätta att avlägga examen vid det examenstillfälle som omedelbart följer efter att den maximala tiden enligt 1 mom. löpt ut. Om en examinand av en ovannämnd orsak är förhindrad från att delta i proven under två på varandra följande examenstillfällen, får examinanden fortsätta att avlägga examen under de två examenstillfällen som omedelbart följer efter att den maximala tiden enligt 1 mom. har löpt ut. På så sätt har examinanderna en mer jämlik ställning än tidigare. Den föreslagna bestämmelsen stöder också utbytesstudier under gymnasietiden bättre än för närvarande. Andra vägande skäl enligt bestämmelsen kan till exempel vara fullgörande av tjänstgöring enligt värnpliktslagen, civiltjänstlagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor samt föräldraledighet.
Momentet gäller examinander som redan har deltagit i minst ett examenstillfälle och är förhindrade att delta i ett enda prov vid ett examenstillfälle. Om det är fråga om examinandens första examenställfälle kan anmälan till proven vid examenstillfället annulleras med stöd av den föreslagna 9 § 3 mom., förutsatt att villkoren enligt bestämmelsen uppfylls, varvid tiden för genomförande av studentexamen inte börjar löpa. Om examinanden däremot är förhindrad från att delta endast i en del av proven vid examenstillfället och ett eller flera av proven i fråga är ett villkor för avläggande av examen förlängs tiden för genomförande av examen med stöd av 2 mom.
Det föreslås att i de situationer som avses i 3 mom. ska examinanden på samma sätt som för närvarande ha kvar rätten att ta om ett underkänt prov så att de examenstillfällen som examinanden har gått miste om inte räknas till sådana examenstillfällen som avses i 2 mom.
Enligt det föreslagna 4 mom. betraktas examen som underkänd, om en examinand inte har avlagt examen inom den tid som avses i 1—3 mom. På samma sätt som för närvarande får dock examen börja genomföras från början. Enligt 7 § 2 mom. i den gällande lagen kan tidigare avlagda prov i studentexamen inte ingå i en ny examen som börjar genomföras, utan då ska alla prov avläggas på nytt. I det föreslagna 4 mom. föreskrivs i enlighet med arbetsgruppens förslag att en examinand kan innefatta godkända prov som har ingått i en underkänd examen i en ny examen under tre års tid efter att det tidigare avlagda provet godkändes. På så sätt säkerställs och försnabbas avläggandet av examen med godkänt vitsord och övergången till högre utbildning. Den föreslagna tidsgränsen på tre år styr examinanderna till att utnyttja möjligheten att innefatta godkända prov inom en kort tid.
Enligt det föreslagna 5 mom. kan Studentexamensnämnden på ansökan och av synnerligen vägande skäl besluta att en examinand som har genomfört endast en del av studentexamen får börja avlägga examen från början. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar 7 § 3 mom. i den gällande lagen. Bestämmelsen kan bedömas ha mindre betydelse i fortsättningen bland annat därför att förfarandena vid anmälan till prov i studentexamen görs smidigare. Tillämpning av bestämmelsen kan komma i fråga till exempel när en examinand byter från ett finskspråkigt gymnasium till ett svenskspråkigt eller tvärtom medan han eller hon avlägger studentexamen.
15 §. Utevaro från provtillfället och avbrutet prov. Paragrafen motsvarar till sitt innehåll 10 § i den gällande lagen. Ett prov i studentexamen betraktas som underkänt, om den som har anmält sig till ett prov uteblir från provtillfället eller inte lämnar in en provprestation för bedömning. I 13 § 2 mom. i den föreslagna lagen föreskrivs att i dessa fall kan en examen inte avläggas utan hinder av ett underkänt vitsord.
16 §. Påföljder för brott mot ordning och svikligt förfarande. I propositionen föreslås exaktare bestämmelser än i den gällande lagstiftningen när det gäller påföljder för brott mot ordning och svikligt förfarande under prov i studentexamen. De föreslagna bestämmelserna beaktar i högre grad examinandernas rättsskydd och kravet på proportionerliga påföljder. De säkerställer också att proven kan ordnas och avläggas på ett tryggt och ostört sätt. Med tanke på rättssäkerhetsaspekten är det viktigt att påföljderna graderas på behörigt sätt utgående från överträdelsens allvar.
I det föreslagna 1 mom. föreskrivs om påföljder vid brott mot ordning under provtillfället. Enligt 11 § 1 mom. i den gällande lagen har en examinand som grovt bryter mot ordningen förverkat sin rätt att delta i proven vid examenstillfället i fråga. De prov som examinanden har anmält sig till vid samma examenstillfälle betraktas som underkända. För närvarande föreskrivs det inte om påföljder för andra brott än grovt brott mot ordningen under prov i studentexamen. I det föreslagna momentet föreskrivs om olika nivåer av påföljder. Påföljden ska bestämmas utifrån hur allvarligt förfarandet är. En examinands provprestation betraktas som underkänd om examinanden stör provtillfället eller på annat sätt bryter mot ordningen vid provtillfället och inte trots rektorns eller lärarens uppmaning avbryter sitt förfarande. Examinanden ska således alltid först uppmanas att avbryta ett förfarande som stör provtillfället och ges en reell möjlighet att korrigera sitt agerande innan en påföljd påförs. Om förfarandet upprepas eller orsakar betydande skada för de andra examinandernas provprestationer betraktas examinandens alla provprestationer vid det examenstillfället som underkända och han eller hon förlorar sin rätt att delta i senare prov under examenstillfället i fråga. Om förfarandet är synnerligen grovt och skadligt förlorar examinanden därtill rätten att delta i proven vid följande examenstillfälle. Tillämpning av denna bestämmelse kan komma i fråga till exempel om examinandens förfarande äventyrar de andra examinandernas säkerhet.
I det föreslagna 2 mom. föreskrivs om påföljder vid svikligt förfarande. Svikligt förfarande under ett prov i studentexamen är mycket klandervärt och i den föreslagna lagen föreskrivs ett strikt förhållningssätt. Om en examinand gör sig skyldig till svikligt förfarande eller försök till fusk eller medverkar vid detta i ett prov betraktas examinandens alla provprestationer under det examenstillfället som underkända och han eller hon förlorar sin rätt att delta i senare prov under examenstillfället i fråga. Till denna del motsvarar bestämmelsen 11 § 1 mom. i den gällande lagen. Vidare föreskrivs det att om förfarandet upprepas eller annars är synnerligen grovt och skadligt förlorar examinanden rätten att delta i proven också vid följande examenstillfälle. Möjligheten att bestämma en sådan påföljd har också en större förebyggande effekt på svikligt förfarande. Som särskilt grovt och skadligt förfarande kan betraktas till exempel ett exceptionellt planmässigt och omfattande svikligt förfarande.
I det föreslagna 3 mom. föreskrivs att innan ovannämnda påföljder bestäms ska det förfarande som föranleder åtgärden specificeras, examinanden höras och övriga behövliga utredningar inhämtas. Bestämmelsen motsvarar förfarandet i disciplinärenden enligt 42 § 1 mom. i gymnasielagen.
Enligt paragrafens 4 mom. beslutar i regel rektorn om påförande av en påföljd. Beslut om att en examinand på grund av ett i 1 eller 2 mom. avsett förfarande förlorar sin rätt att delta i proven vid det examenstillfälle som följer efter det pågående examenstillfället fattas dock av utbildningsanordnarens kollegiala organ. Ett sådant beslut kan anses vara jämförbart med beslut om avstängning av en studerande för viss tid enligt gymnasielagen, i fråga om vilket riksdagens kulturutskott har ansett att det behöriga kollegiala organet har beslutanderätt (KuUB 18/2016 rd). Beslut om avstängning från läroanstalten eller uppsägning från elevhemmet för en tid över tre månader fattas i enlighet med 42 § 4 mom. alltid av det kollegiala organet.
I 5 mom. föreskrivs dessutom att en examinand som stör ett provtillfälle kan uppmanas att avlägsna sig från tillfället. Om en examinand inte lyder en uppmaning att avlägsna sig får rektorn eller en lärare avlägsna examinanden på det sätt som föreskrivs i 43 § i gymnasielagen. Bestämmelsen är ny i lagstiftningen om studentexamen. Genom den säkerställs att provtillfällena kan ordnas på ett tryggt och ostört sätt.
17 §. Omtagning av prov. De föreslagna bestämmelserna om omtagning av prov motsvarar 6 a § i lagen om anordnande av studentexamen, som träder i kraft den 1 augusti 2019. Enligt 1 mom. får ett godkänt prov tas om utan begränsningar.
Enligt 2 mom. har en examinand rätt att ta om ett underkänt prov tre gånger medan examen avläggs. I det föreslagna momentet föreskrivs också på motsvarande sätt som i 4 § 2 mom. i den gällande förordningen om studentexamen om byte av nivån på provet och av provet vid omtagning av ett underkänt prov. Eftersom det är fråga om examinandens rättigheter ska det enligt förslaget föreskrivas om byte av nivån på provet och av provet på lagnivå. I bestämmelserna beaktas dessutom möjligheten enligt 12 § 3 mom. i den föreslagna lagen att i stället för provet i ett främmande språk avlägga provet i modersmål och litteratur i samiska. Som det konstateras ovan får examinanden enligt eget val avlägga prov av olika svårighetsgrad i samma ämne inom den tid som examen ska avläggas enligt 14 § 1 mom. De föreslagna bestämmelserna om byte av svårighetsgrad och av prov tillämpas när examinanden har utnyttjat examenstillfällena enligt 14 § 1 mom., men det kvarstår ännu examenstillfällen enligt 2 mom.
Enligt 3 mom. får den som har avlagt examen ta om ett underkänt prov utan begränsningar.
18 §. Komplettering av studentexamen. Paragrafen motsvarar till innehållet 9 § 1 mom. i den gällande lagen om anordnande av studentexamen. Den som har blivit godkänd i studentexamen får fortsättningsvis komplettera examen med prov i läroämnen som inte ingår i den avlagda examen och med prov i läroämnen med annan svårighetsgrad än de prov i samma läroämnen som ingår i den avlagda examen.
19 §. Bedömning av provprestationer. Enligt det föreslagna 1 mom. ges separata vitsord för proven i studentexamen. Utöver vitsordet för ett prov kan det också ges en mer detaljerad bedömning av provet, det vill säga till exempel att uppgiftsspecifika poäng ingår som en del av bedömningen. Det föreslagna momentet motsvarar det nya 2 mom. i 8 § i lagen om anordnande av studentexamen, som träder i kraft den 1 augusti 2019.
I 2 mom. föreslås det att provprestationerna även i fortsättningen ska granskas på två nivåer, vilket säkerställer en tillförlitlig bedömning. Enligt 8 § 1 mom. i den gällande lagen granskas och bedöms provprestationerna preliminärt av läraren i ämnet vid den läroanstalt som ger gymnasieutbildningen och slutligt av Studentexamensnämnden. I det föreslagna momentet används det enhetliga begreppet preliminär bedömning. I nuläget kan en preliminär bedömning inte alltid göras till exempel i situationer där undervisningen i ett läroämne har ordnats i samarbete med en annan utbildningsanordnare eller anskaffats i enlighet med bestämmelserna om anskaffning av utbildning i gymnasielagen. Om det inte finns någon lärare i ämnet som kan bedöma en prestation vid läroanstalten, görs ingen preliminär bedömning. Det föreslås att möjligheterna att göra en preliminär bedömning görs flexiblare så att censorn inte nödvändigtvis måste vara lärare vid läroanstalten i fråga, utan provprestationen kan preliminärt bedömas av en annan lärare i ämnet i fråga som utbildningsanordnaren har utsett. Enligt föreslagna momentet görs den preliminära bedömningen av Studentexamensnämnden, om utbildningsanordnaren inte kan utse en lärare i ämnet i fråga som kan bedöma prestationen. På så sätt har alla examinander lika möjligheter till en bedömning på två nivåer.
I 3 mom. föreskrivs om avvikande bedömning av en provprestation. Det föreslås att momentet preciseras jämfört med 8 § 3 mom. i den gällande lagen. Om examinandens provprestation har försämrats på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning eller någon annan därmed jämförbar särskild vägande orsak, och specialarrangemang som avses i den föreslagna 10 § inte kan anses tillräckliga för att trygga examinandens förutsättningar att avlägga provet på lika villkor som de andra examinanderna, ska Studentexamensnämnden kunna beakta detta i bedömningen. Syftet är att trygga situationen för examinander som på grund av de nämnda orsakerna har en sämre ställning än andra examinander när de avlägger provet. Eftersom bestämmelsen utgör ett undantag från principen om likabehandling av examinanderna ska den dock tillämpas på ett restriktivt sätt. Ordalydelsen i momentet anger att specialarrangemang enligt 10 § alltid är primära i förhållande till avvikande bedömning. Det föreslagna 3 mom. kan bli tillämpligt endast om specialarrangemang inte kan anses tillräckliga för att trygga lika möjligheter att avlägga provet, oberoende av om specialarrangemang har sökts eller använts. När en sådan grund som avses i bestämmelsen beaktas vid bedömningen får detta inte påverka bedömningen av andra examinander eller de andra examinandernas vitsord på ett negativt sätt. Till skillnad från den gällande lagen nämns det inte uttryckligen i den föreslagna bestämmelsen att det vid bedömningen ska beaktas att examinandens modersmål är något annat språk än det på vilket han eller hon avlägger examen eller ett enskilt prov eller att examinandens modersmål är ett annat än det språk i vilket han eller hon avlägger provet i modersmålet. I dessa fall ska i regel specialarrangemang enligt 10 § användas, till exempel mera tid för att avlägga provet.
Enligt det föreslagna 4 mom. har examinanden och vårdnadshavaren för en examinand som är under 18 år rätt att få uppgifter om tillämpningen av bedömningsgrunderna på examinandens provprestation. De ska ges tillfälle att ta del av en skriftlig eller på annat sätt bevarad provprestation när den har bedömts. Det är fråga om en ny bestämmelse och den säkerställer att examinanden och vårdnadshavaren har faktiska möjligheter att begära en sådan omprövning av bedömningen av en provprestation som avses i den föreslagna 23 §. En motsvarande bestämmelse finns i 44 § 1 mom. i universitetslagen (558/2009).
Enligt 5 mom. utfärdas närmare bestämmelser om vitsord genom förordning av statsrådet. Enligt förslaget kvarstår vitsordsskalan oförändrad. På motsvarande sätt som i 8 § 2 mom. i lagen om anordnande av studentexamen, sådant det lyder i lag 715/2018 som träder i kraft den 1 augusti 2019, beslutar Studentexamensnämnden om de principer som ska iakttas vid bedömningen av proven.
20 §. Examensbetyg och betyg över avlagda prov. Det föreslås att bestämmelserna om betyg i studentexamen i lagen och förordningen i den gällande lagstiftningen samlas i den föreslagna paragrafen och att bestämmelserna förenklas jämfört med de nuvarande bestämmelserna. För närvarande föreskrivs det om studentexamensbetyg i 12 § i lagen om anordnande av studentexamen och om andra betyg över prov i studentexamen än studentexamensbetyg i 9 § i statsrådets förordning om studentexamen.
Enligt det föreslagna 1 mom. utfärdar Studentexamensnämnden examensbetyg för en examinand som har avlagt studentexamen på det sätt som föreskrivs i 13 §.
Enligt det föreslagna 2 mom. utfärdas för studentexamen på engelska förutom ett studentexamensbetyg på finska eller svenska även ett betyg på engelska. Utgångpunkten i 19 § i språklagen (423/2003) är att domar, beslut och andra handlingar som myndigheten utfärdar ska skrivas på handläggningsspråket, finska eller svenska. Därför är det nödvändigt att föreskriva särskilt om examensbetyg på engelska i den föreslagna lagen.
I det föreslagna 3 mom. föreskrivs att för andra som har avlagt ett prov i studentexamen med godkänt resultat utfärdas ett betyg över avlagt prov. Med stöd av den föreslagna bestämmelsen utfärdas betyg till exempel till personer som inom den utsatta tiden för att avlägga examen har avlagt endast en del av de prov som ska avläggas eller som har avlagt alla de prov i studentexamen som förutsätts men inte har slutfört gymnasieutbildningens lärokurs och således inte får studentexamensbetyg samt till personer som avlagt enskilda prov.
Enligt 4 mom. förutsätter utfärdande av betyg att de avgifter för deltagande i examenstillfällen och prov som anges i 21 § har betalats. En motsvarande bestämmelse ingår i 12 § 3 mom. i den gällande lagen.
Enligt 5 mom. utfärdas bestämmelser om vitsord som antecknas på studentexamensbetyget genom förordning av statsrådet. Avsikten är att föreskriva om vitsord som antecknas på studentbetyget på motsvarande sätt som i den gällande 8 § i statsrådets förordning om studentexamen. Däremot föreslås det inte att bestämmelser om datering av studentexamensbetyg utfärdas genom förordning på motsvarande sätt som för närvarande, utan ärendet faller inom Studentexamensnämndens beslutanderätt. Det föreskrivs inte heller om datering av betyg i annan lagstiftning om utbildning. Studentexamensnämnden beslutar även i fortsättningen om betygens närmare innehåll och form.
21 §. Avgifter som tas ut för studentexamen Paragrafens 1 och 2 mom. motsvarar till innehållet den nya 12 a § i lagen om anordnande av studentexamen, som träder i kraft den 1 augusti 2019. För studentexamen och deltagande i proven i examen får Studentexamensnämnden ta ut avgifter, som det föreskrivs om genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet. Bestämmelser om avgifter finns i undervisnings- och kulturministeriets förordning om studentexamensnämndens avgiftsbelagda prestationer (908/2010). Förordningen, som har utfärdats med stöd av den gamla gymnasielagen, förblir enligt övergångsbestämmelserna i den nya gymnasielagen i kraft vid ikraftträdandet av lagen.
Enligt det föreslagna 2 mom. bestämmer Studentexamensnämnden om de förfaranden som gäller uttag av avgifter. Bestämmelsen är ny i förhållande till den gällande lagstiftningen. Enligt 17 § i den gällande förordningen om studentexamen tar den som anordnar gymnasieutbildningen ut de föreskrivna avgifterna för deltagande i studentexamen och proven i denna samt redovisar avgifterna till Studentexamensnämnden. Eftersom det är fråga om ett ärende av teknisk natur som gäller verkställigheten av examen kan dock det beslutsfattande som gäller förfarandet i anknytning till uttag av avgifter överföras till Studentexamensnämnden.
I det föreslagna 3 mom. föreskrivs om återbetalning av avgifter på motsvarande sätt som i 5 § 3 mom. i den gällande lagen. Eftersom bestämmelsen gäller avgifter föreslås det att den tas in paragrafen om avgifter som tas ut för studentexamen. Om en anmälan har annullerats med stöd av 9 § 3 mom. och examinanden inte till någon del har deltagit i provet, tas ingen avgift ut för provet eller återbetalas avgiften på ansökan som gjorts inom den tid som Studentexamensnämnden fastställer.
22 §. Sökande av ändring i beslut av rektorn eller utbildningsanordnarens kollegiala organ. Den föreslagna paragrafen motsvarar i huvudsak 15 § i den gällande lagen, där det föreskrivs om sökande av ändring i beslut av rektorn. Det föreslås dock att utbildningsanordnarens kollegiala organ nämns i rubriken och i 2 mom. eftersom det kollegiala organet kan bestämma vissa påföljder vid brott mot ordningen och svikligt förfarande under prov i studentexamen med stöd av den föreslagna 16 §. Ändring i ett beslut om påföljd för brott mot ordningen eller svikligt förfarande i prov i studentexamen söks genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Enligt förslaget ska omprövningsförfarandet inte heller i fortsättningen omfatta nämnda ärenden. I ärenden som gäller administrativa påföljder är det med tanke på examinandens rättsskydd motiverat att ärendet snabbt kan föras till domstol för avgörande. Regleringen är till denna del i linje med bestämmelserna om sökande av ändring i gymnasielagen.
Det föreslås också att det införs ett förfarande med besvärstillstånd vid sökande av ändring i förvaltningsdomstolens beslut hos högsta förvaltningsdomstolen. Besvärstillståndsförfarandets tillämpningsområde vid sökande av ändring hos högsta förvaltningsdomstolen har gradvis utvidgats så att det för närvarande omfattar merparten av alla besvärsärenden som lämnas in till högsta förvaltningsdomstolen. De ärenden som avses i den föreslagna lagen kan anses vara av sådan art och betydelse att de rättsmedel som föregår den högsta förvaltningsdomstolen i de flesta fall kan anses vara tillräckliga. Regleringen är också till denna del i linje med bestämmelserna om sökande av ändring i gymnasielagen.
23 §.Omprövning av bedömningen av en provprestation. I 14 § i den gällande lagen om anordnande av studentexamen föreskrivs om ansökan om kontrollbedömning med anledning av ett sådant beslut av Studentexamensnämnden genom vilket en provprestation har bedömts. Ansökan om kontrollbedömning är i själva verket en begäran om omprövning och därför föreslås det i paragrafen att det i stället för kontrollbedömning föreskrivs om omprövning av bedömningen av en provprestation. Det föreslås att omprövning av ett sådant beslut av Studentexamensnämnden genom vilket en provprestation har bedömts får begäras på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003). På omprövningsförfarandet tillämpas 7 a kap. i förvaltningslagen. Med avvikelse från nuläget föreskrivs det inte om vem som får begära omprövning. Enligt 49 b § 2 mom. i förvaltningslagen får omprövning begäras av den som ett beslut avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet. Enligt 14 § 3 mom. i förvaltningslagen har en minderårig som har fyllt femton år och hans eller hennes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare rätt att var för sig föra talan i ett ärende som gäller den minderåriges person eller personliga fördel eller rätt. Således kan också vårdnadshavaren för en examinand som inte har fyllt 18 år begära omprövning av ett beslut som gäller bedömningen av en provprestation. Däremot föreslås det att en lärare som preliminärt har bedömt en provprestation inte längre ska ha rätt att begära omprövning, eftersom bedömningen av en examinands provprestation inte påverkar lärarens rättigheter, intressen eller skyldigheter eller i övrigt gäller läraren.
Enligt det föreslagna 2 mom. ska begäran om omprövning lämnas till Studentexamensnämnden inom 14 dagar från den tidpunkt den som har rätt att begära omprövning har haft möjlighet att få kännedom om resultatet av bedömningen och tillämpningen av bedömningsgrunderna på examinandens provprestation. För närvarande ska ansökan om kontrollbedömning lämnas till gymnasiets rektor. Det är motiverat att begäran om omprövning lämnas direkt till den behöriga myndigheten. Tidsfristen för omprövningsbegäran börjar inte löpa innan examinanden och vårdnadshavaren för en examinand som inte har fyllt 18 år har haft möjlighet att få kännedom också om tillämpningen av bedömningsgrunderna på examinandens provprestation. Utan denna information har examinanden och vårdnadshavaren inte faktiska förutsättningar att bedöma behovet av omprövning eller precisera och motivera begäran om omprövning. Studentexamensnämnden utser minst två censorer som behandlar begäran om omprövning. Ingen av censorerna får tidigare ha bedömt provsvaret i fråga.
Enligt det föreslagna 3 mom. utfärdas bestämmelser om utfärdande av studentexamensbetyg och andra betyg enligt 20 § när omprövning av bedömningen av en provprestation begärs samt om meddelande av beslut med anledning av begäran om omprövning genom förordning av statsrådet. Bestämmelser om utfärdande av betyg och meddelande om resultat i samband med kontrollbedömning finns i 16 § i statsrådets förordning om studentexamen. Avsikten är att på motsvarande sätt som nu genom förordning föreskriva att examinanden ges ett studentexamensbetyg eller betyg över avlagda prov även om omprövning av bedömningen av prestationen har begärts. Om vitsordet ändras till följd av begäran om omprövning utfärdas utan avgift ett nytt betyg i stället för det studentexamensbetyg eller betyg som har lämnats tillbaka. Resultatet av omprövningen meddelas förutom till examinanden och vårdnadshavaren för en examinand som är under 18 år även till gymnasiets rektor.
24 §.Sökande av ändring i beslut av Studentexamensnämnden. Paragrafen motsvarar till innehållet i huvudsak 13 § i den gällande lagen om anordnande av studentexamen. Ändring i ett beslut av Studentexamensnämnden som gäller annat än bedömningen av en provprestation får sökas genom besvär hos Helsingfors förvaltningsdomstol på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Sådana beslut som avses i paragrafen är till exempel beslut om beviljande av specialarrangemang enligt 10 § och om förlängning av tiden för avläggande av studentexamen enligt 14 § 3 mom. i den föreslagna lagen. Det föreslås också att det införs bestämmelser om besvärstillstånd vid sökande av ändring i förvaltningsdomstolens beslut hos högsta förvaltningsdomstolen. Regleringen är till denna del i linje med bestämmelserna om sökande av ändring i gymnasielagen. I paragrafen är det inte nödvändigt att föreskriva om förbud mot att anföra besvär över ett beslut av Studentexamensnämnden genom vilket en provprestation har bedömts, eftersom det i den föreslagna 23 § föreskrivs att omprövning av nämnda beslut får begäras.
25 §. Rätt att få uppgifter. På behandlingen av personuppgifter tillämpas Europeiska unionens allmänna dataskyddsförordning (EU 2016/679), som började tillämpas den 25 maj 2018. Enligt artikel 5, som gäller principerna för behandling av personuppgifter, ska personuppgifter samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål och inte senare behandlas på ett sätt som är oförenligt med dessa ändamål (ändamålsbegränsning) och de ska vara adekvata, relevanta och inte för omfattande i förhållande till de ändamål för vilka de behandlas (uppgiftsminimering). Anordnandet av studentexamen och proven i denna hör till Studentexamensnämndens och utbildningsanordnarens lagstadgade skyldigheter. Artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen utgör den rättsliga grunden för den behandling av personuppgifter som anknyter till nämndens och utbildningsanordnarens uppgifter. Behandlingen av uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter enligt artikel 9 i förordningen är i regel inte tillåten och därför förutsätter behandlingen av dessa uppgifter att det finns en grund enligt artikel 9.2. Avsikten är att i den nationella dataskyddslag som kompletterar EU:s dataskyddsförordning föreskriva att artikel 9.1 i dataskyddsförordningen inte ska tillämpas på sådan behandling av uppgifter som är lagstadgad eller som kan härledas direkt ur en uppgift som den personuppgiftsansvarige påförs i lag (RP 9/2018 rd). För att fullgöra sina lagstadgade uppgifter får Studentexamensnämnden och utbildningsanordnaren således behandla sådana uppgifter som avses i artikel 9 i förordningen, till exempel uppgifter om hälsotillstånd. Inom ramen för det nationella handlingsutrymmet kan man i enlighet med artikel 6.3 i dataskyddsförordningen föreskriva om de parter och ändamål till vilka personuppgifter får lämnas ut. Förutsättningarna för överlåtelse av personuppgifter mellan myndigheter ska bedömas med hänsyn till principen för ändamålsbegränsning enligt artikel 6.4 i dataskyddsförordningen. Vid överlåtelse av uppgifter enligt den föreslagna 25 § ändras inte användningsändamålet för uppgifterna.
I 25 § 1 mom. föreslås en allmän bestämmelse om utbildningsanordnarens skyldighet att på begäran ge Studentexamensnämnden de uppgifter som behövs för att anordna och verkställa studentexamen. Bestämmelser om rektorns anmälningsskyldighet finns för närvarande i 15 § i statsrådets förordning om studentexamen. Vid lämnandet av uppgifter används i den mån det är möjligt den tjänst för utlämnande av studie- och examensuppgifter som avses i lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017). Sådana uppgifter som avses i bestämmelsen är till exempel uppgifter om slutförd gymnasiets lärokurs eller avlagd yrkesexamen och anmälningar och beslut om förvägran av rätten att delta i prov enligt den föreslagna 9 § samt uppgifter om att en person som anmält sig till ett prov uteblivit från examenstillfället och om påföljder som har påförts med stöd av den föreslagna 16 §.
Enligt det föreslagna 2 mom. har en utbildningsanordnare trots sekretessbestämmelserna rätt att i fråga om en examinand som anmält sig för att avlägga ett prov i studentexamen få uppgifter om Studentexamensnämndens beslut som gäller användning av specialarrangemang enligt 10 § och förlängning av tiden för avläggande av studentexamen enligt 14 § 3 mom., till den del det är nödvändigt för att anordna proven.
26 §.Vissa examina som till nivån motsvarar studentexamen. Paragrafen motsvarar till innehållet 17 § i den gällande lagen om anordnande av studentexamen.
27 §.Ikraftträdande. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 augusti 2019.
I 2 mom. anges att genom den föreslagna lagen upphävs den gällande lagen om anordnade av studentexamen och den gällande förordningen om studentexamen.
Det föreslagna 3 mom. innehåller en vanlig hänvisningsbestämmelse, enligt vilken en hänvisning till den upphävda lagen någon annanstans i lagstiftningen avser efter ikraftträdandet av den föreslagna lagen en hänvisning till den lagen.
28 §. Övergångsbestämmelser. I 1 mom. föreskrivs att examinander som har börjat avlägga studentexamen medan den lag om anordnande av studentexamen som enligt förslaget upphävs gällde fortsätter att avlägga examen i enlighet med den föreslagna lagen. Studentexamensnämnden ska ges en rimlig tid för att genomföra de behövliga ändringar i förfarandena vid verkställandet av studentexamen och i studentexamensregistret som föranleds av den föreslagna lagen. De studerande ska också känna till studentexamens struktur och andra krav som gäller avläggandet av examen redan när de söker till gymnasiestudier. Den föreslagna lagens 6—7 §, 9 och 11 §, 12 § 3 mom., 14 och 22 § 1 mom. tillämpas därför på examinander som börjar avlägga examen vid examenstillfället våren 2022 eller efter det. Bestämmelserna i fråga medför ändringar i de förfaranden enligt den nuvarande lagstiftningen som gäller anmälan till prov i studentexamen, examens struktur och avläggandet av examen och prov i denna. I de nämnda bestämmelserna föreskrivs om rätten att avlägga studentexamen på engelska, avläggande av enskilda prov i studentexamen, anmälan till prov i examen, studentexamens struktur, avläggande av provet i modersmål och litteratur på samiska i stället för provet i ett främmande språk, den maximala tiden för att avlägga studentexamen och om innefattande av prov som ingått i en underkänd examen i en ny examen. På examinander som börjar avlägga examen före examenstillfället våren 2022 tillämpas fortsättningsvis de relevanta bestämmelserna i de gällande författningarna. Eftersom dessa examinander avlägger examen enligt den nuvarande examensstrukturen föreslås att det för tydlighetens skull föreskrivs att i 13 § i den föreslagna lagen avses med prov som avses i 11 § de prov som omfattas av 18 § 2 mom. i den upphävda gymnasielagen.
Trots det som sägs ovan ska efter lagens ikraftträdande 10, 16, 19 och 23 § i den föreslagna lagen tillämpas på lika grunder på alla examinander oberoende av när studentexamen har börjat avläggas. I de nämnda paragraferna föreskrivs om specialarrangemang som gäller examinanden, påföljder vid brott mot ordningen och svikligt förfarande, bedömning av provprestationer och omprövning av bedömningen av en provprestation. Detta behövs med tanke på likabehandlingen av examinanderna och Studentexamensnämndens verksamhet.
Det föreslagna 2 mom. innehåller en motsvarande övergångsbestämmelse om förutsättningarna för att delta i prov i studentexamen som lag 715/2018. På utarbetandet av prov i studentexamen för examinander som avses i momentet tillämpas dessutom 1 § i den gällande statsrådsförordningen om studentexamen.
I 3 mom. föreskrivs för tydlighetens skull att före ikraftträdandet tillämpas 17 § i den föreslagna lagen vid anmälan till prov i studentexamen som ordnas hösten 2019.
Enligt 4 mom. den med stöd av den gamla gymnasielagen tillsatta Studentexamensnämnden fortsätter till slutet av sin mandatperiod.
I 5 mom. föreskrivs att den med stöd av 10 a § i förordningen om studentexamen före den föreslagna lagens ikraftträdande utarbetade planen för utveckling och verkställande av studentexamen fortsätter att gälla.