Regeringens proposition

Som avslutning på gymnasieutbildningen avläggs studentexamen. Med hjälp av den klarläggs om de studerande har tillägnat sig de kunskaper och färdigheter som anges i gymnasiets läroplan samt uppnått tillräcklig mognad enligt målen för gymnasieutbildningen. Studentexamen har således en viktig roll i kvalitetssäkringen av gymnasieutbildningen. Proven i studentexamen utarbetas utifrån grunderna för gymnasiets läroplan och examen producerar utvärderingsinformation om hur grunderna för läroplanen har genomförts i undervisningen. I motsats till de vitsord som ges vid läroanstalterna är vitsorden i studentexamen nationellt jämförbara och således säkerställer examen en enhetlig och rättvis bedömning av de studerande. Studentexamens andra huvuduppdrag är att ge allmän behörighet för fortsatta studier vid en högskola. Examen är ett centralt verktyg i antagningen av studerande till högskolorna. År 2016 hade ca 95 procent av dem som tog emot en studieplats vid ett universitet och ca 65 procent av dem som tog emot en studieplats vid en yrkeshögskola avlagt studentexamen eller en motsvarande internationell examen. Det finländska studentexamensbetyget är också ett internationellt erkänt och uppskattat bevis på kunnande och färdighet för fortsatta studier. 

De nya studenternas placering i fortsatta studier direkt efter studentexamen är ett betydande problem i det finländska utbildningssystemet. Av nya studenter får ca 70 procent inte en studieplats inom en examensinriktad utbildning direkt efter gymnasiestudierna. Andelen har ökat med över 10 procent under de tio senaste åren. De unga i Finland inleder sina högskolestudier vid en betydligt högre ålder än genomsnittet i OECD-länderna och de hör också i genomsnitt till de äldsta i OECD-länderna när de utexamineras. Undervisnings- och kulturministeriet och högskolorna har kommit överens om att senast 2020 blir antagning på basis av betyget den huvudsakliga vägen till högskoleutbildning, dvs. vitsorden i studentexamen och vitsorden i den yrkesinriktade grundexamen. Avsikten är att öka de studerandes faktiska möjligheter att söka och antas till högskoleutbildning direkt efter det att studierna på andra stadiet har slutförts. Fördelen med ett antagningssätt som grundar sig på vitsorden på studentexamensbetyget eller betyget över yrkesinriktad grundexamen i jämförelse med inträdesprov eller motsvarande antagningssätt är att den sökande effektivare kan söka till flera ansökningsobjekt samtidigt. Samtidigt kom man överens om att inträdesprov som kräver långa förberedelser avskaffas senast 2018. Högskolorna beslutar själva närmare om andelen sökande som antas utgående från betyget och om förfarandena för att poängsätta betygen. Betoningen på studentexamen vid antagningen av studerande förutsätter att det är möjligt att ta om proven på ett flexiblare sätt än för närvarande både medan examen avläggs och efter att den avlagts. Därför har lagen om anordnande av studentexamen ändrats så att i framtiden får proven i studentexamen tas om utan begränsningar. Studentexamen har en betydande roll i styrningen av gymnasiestudierna och de studerandes val av ämnen och den kommer att betonas ytterligare i och med att studentexamens betydelse ökar i antagningen av studerande till högskoleutbildning. När de gymnasiestuderande väljer studier och ämnen i studentexamen måste de vara medvetna om hur deras val påverkar möjligheterna till fortsatta studier. Detta har betydelse också när eleverna i den grundläggande utbildningen planerar övergången till studier på andra stadiet. Betydelsen av en högklassig handledning av studierna kan bedömas öka både inom den grundläggande utbildningen och inom gymnasieutbildningen. 

Studentexamensnämnden utvecklar examen i samarbete med Utbildningsstyrelsen. Undervisnings- och kulturministeriet och Studentexamensnämnden har i samband med resultatavtalsförhandlingarna kommit överens om de viktigaste utvecklingsåtgärderna och allokeringen av resurser till reformerna. Från och med våren 2019 utarbetar Studentexamensnämnden ett förslag till plan för utveckling och verkställande av studentexamen för fyra år åt gången för godkännande av undervisnings- och kulturministeriet. Kostnaderna för Studentexamensnämndens verksamhet har i regel täckts med de avgifter som tas ut av examinanderna. Staten har dock deltagit i täckandet av kostnaderna i syfte att göra examinandernas kostnader skäligare och jämna ut dem. 

Reformerna av gymnasieutbildningen har beaktats i utvecklingen av studentexamen. På 1990-talet övergick gymnasiet till att bli årskurslöst och kursbundet och samtidigt ökades valfriheten i studierna avsevärt. Nya grunder för läroplanen godkändes 1994. Genom studentexamensförordningen (1000/1994) blev det 1994 möjligt att fördela examen på högst tre på varandra följande examenstillfällen. Det blev också möjligt att välja nivå på proven i matematik och språk oberoende av vilken lärokurs examinanden hade studerat. Examinanden skulle dock avlägga ett prov med högre svårighetsgrad i minst ett obligatoriskt ämne och de fyra obligatoriska proven i examen ändrades inte. Vitsorden utökades med vitsordet eximia cum laude, som lades till mellan vitsorden laudatur och magna cum laude. I fråga om beslut av Studentexamensnämnden gällande bedömning av prov fick också kontrollbedömning sökas hos nämnden. Arbetet med att utveckla studentexamen fortsatte på 1990-talet med ett strukturförsök som inleddes 1995 och där det andra inhemska språket var ett valfritt ämne för examinanderna. Syftet med strukturförsöket var att öka valfriheten i studentexamen. Till följd av försöket blev det andra inhemska språket valfritt i examen från och med våren 2005. En annan betydande reform var reformen av realprovet, som genomfördes 2006. Då ändrades realprovet till separata prov i de olika realämnena. På så sätt infördes ett prov i varje enskilt realämne. Provet i hälsokunskap infördes som ett nytt prov från och med 2007. Reformen av realprovet syftade bland annat till en mer balanserad helhet i examensstrukturen, bättre överensstämmelse mellan studentexamen och studierna enligt gymnasiets timfördelning och bättre möjligheter att utnyttja examensresultaten i antagningen till högskolor. För att förbättra jämförbarheten i fråga om vitsorden i proven i studentexamen har man i den jämförande bedömningen övergått till att använda medeltalet av standardiserade totalpoäng. I metoden med standardiserade totalpoäng fördelas vitsorden enligt en normalfördelning, men inte enligt ämne utan enligt alla provdeltagare. I förfarandet beaktas två på varandra följande examenstillfällen. Syftet med reformen har varit att förbättra studentexamensvitsordens jämförbarhet och användbarhet i antagningen av studerande till högskolorna. 

Utöver de strukturella reformerna har också provens innehåll förnyats. Exempelvis ingår sedan 2007 ett prov i textkompetens och ett essäprov i provet i modersmålet. Provet i modersmålet förnyades senast i samband med digitaliseringen av provet våren 2018. Till provet fogades ett omfattande bakgrundsmaterial som är utmärkande för informationssamhället. Samtidigt har provet i matematik förnyats. Sedan våren 2016 har räknare fått användas endast i en del av proven. Syftet med reformerna har varit att ytterligare förbättra bedömningen av kunnandet enligt läroplanen. De internationella beskrivningarna av färdighetsnivåerna i språk i grunderna för läroplanen har beaktats i studentexamen. Arbetet med att förnya proven i främmande språk har också haft som mål att förbättra provens jämförbarhet. De skilda provdagarna för hörförståelse har slopats och hörförståelsedelen har innefattats i de egentliga proven. Muntliga språkfärdigheter är en viktig del av språkundervisningen och om dessa färdigheter bedömdes i proven i studentexamen skulle examinanderna ha möjlighet att visa sitt kunnande i större utsträckning än för närvarande. Studentexamensnämnden har gjort preliminära förberedelser för att innefatta språkliga färdigheter som en del av proven i språk. Enligt nämnden kan prov i muntliga färdigheter tas i bruk tidigast 2022. Andra utvecklingsåtgärder, vars ändamålsenlighet och praktiska genomförande kan bedömas i framtiden, är till exempel grupprov, avläggande av proven delvis i en öppen nätmiljö och en uppgiftsbank, som gör det möjligt att avlägga proven i studentexamen på ett flexiblare sätt än nu. 

Den mest betydande reformen av studentexamen under den senaste tiden är digitaliseringen av examen, som inleddes i början av 2013. De första proven där informations- och kommunikationsteknik utnyttjades ordnades hösten 2016 och digitaliseringen har framskridit stegvis enligt Studentexamensnämndens beslut. Studentexamen avläggs första gången helt i digital form vid examenstillfället våren 2019, då också provet i matematik kommer att vara digitaliserat. Till projektet hör också att förnya studentexamensregistret. Till följd av reformen övergår man till digital kommunikation i all kontakt med gymnasierna, varvid manuella skeden och funktioner kan lämnas bort. Det digitala provet ger bättre möjligheter att utnyttja mångsidigt och autentiskt material och möjliggör bättre än tidigare en bedömning av kunskaperna, färdigheterna och mognaden i enlighet med grunderna för läroplanen. Användningen av informations- och kommunikationsteknik försnabbar överföringen och den fortsatta behandlingen av provsvaren efter provtillfället. Informations- och kommunikationstekniken möjliggör också en anonym bedömning av provsvaren. Digitaliseringen av studentexamen har haft en klart styrande effekt i användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen och bedömningen av lärandet. Reformen har medfört en ny utmaning både för lärarna och de studerande och för utvecklingen av undervisningsmaterial. Utvecklingen av tekniken förutsätter att det görs en teknisk uppdatering av examen också efter det att digitaliseringsprojektet har avslutats och den ger i framtiden nya möjligheter att också utveckla innehållet i studentexamen. Det datalager som byggs upp genom de digitala proven möjliggör också en omfattande arkivering av till exempel bakgrundsmaterial till provuppgifter och provsvar och en effektivare användning av dessa data i forskningssyfte. Digitaliseringens utmaningar är till exempel säkerställandet av dataskyddet och funktionssäkerheten. I de digitala studentproven har det inte uppstått betydande tekniska problem som skulle ha äventyrat verkställandet av studentexamen och examens tillförlitlighet. 

Även om gymnasieutbildningens dragningskraft har hållit i sig på 2000-talet har antalet gymnasiestuderande och antalet avlagda studentexamina minskat i takt med att åldersklasserna har minskat. Den relativa andel som de som avlägger den långa lärokursen i matematik utgör av de studerande och examinanderna har hållit sig på en relativt jämn nivå. Det minskade totala antalet examinander har dock lett till att det totala antalet examinander som avlägger provet i matematik har minskat. Antalet examinander som avlägger provet i den långa lärokursen i matematik har ansetts otillräckligt med tanke på den fortsatta utbildningen och samhällets behov. Antalet examinander som avlägger proven i det andra inhemska språket och främmande språk har också minskat på 2000-talet, vilket har minskat den nationella språkreserven. Studentexamens nuvarande struktur utgör inte till alla delar en balanserad helhet. Arbetsgruppen Gaudeamus igitur, som hade till uppgift att utreda utvecklingen av studentexamen, föreslog också att examensstrukturen ändras. Examinanden ska enligt förslaget avlägga provet i modersmål och litteratur samt tre andra prov eller provpar av följande alternativ: 1) matematik, 2) det andra inhemska språket, 3) ett främmande språk, 4) två prov i realämnen eller ett prov i ett realämne och ett prov i ett främmande språk. Därutöver får examinanden fortsättningsvis avlägga ett eller flera extra prov. Därmed utgör examen en mer balanserad helhet, samtidigt som den valfrihet som ingår i den nuvarande strukturen bibehålls. Arbetsgruppen bedömde att ändringen sporrar de studerande till att mångsidigt studera till exempel de korta lärokurserna i språk och realämnen. 

Med tanke på examinanderna och avläggandet av examen är den gällande lagstiftningen om studentexamen ställvis ganska stel och osmidig. Bland annat är de nuvarande bestämmelserna om anmälan till prov i studentexamen mycket detaljerade och examinanden kan endast i mycket begränsad utsträckning ändra sin val i efterskott. Examinanden ska anmäla sig skriftligt till varje enskilt examenstillfälle och prov. I samband med anmälan ska examinanden ange om provet avläggs som obligatoriskt eller extra prov samt välja provets svårighetsgrad. Valen är bindande för hela examen, med undantag för byte av nivå på provet när ett obligatoriskt prov har blivit underkänt och något annat prov i den långa lärokursen i ett ämne avläggs som obligatoriskt prov. Studentexamen har avlagts när examinanden har blivit godkänd i de obligatoriska proven. De på förhand anmälda obligatoriska och extra proven utgör ett problem till exempel när examinandens planer ändras eller examinanden är sjuk dagen för ett prov som anmälts som obligatoriskt. Då kan en del av examinanderna på grund av fel val vara tvungna att börja avlägga examen från början. Fastställandet av proven som obligatoriska och extra prov leder också till att examinanderna behandlas olika även om provprestationerna är lika. Arbetsgruppen Gaudeamus igitur föreslog att examinanderna inte längre ska behöva göra bindande val mellan obligatoriska och extra prov i samband med anmälan. 

Det krävs att examinanden avlägger minst ett prov enligt den långa lärokursen i examen. För närvarande får examinanden byta nivå på ett underkänt obligatoriskt prov, men ett underkänt extra prov kan avläggas på en annan nivå först efter examen. Arbetsgruppen Gaudeamus igitur föreslog att examinandens rätt att anmäla sig till prov på olika nivåer i samma examensämne inte begränsas. Enligt förslaget kan dock endast ett prov i samma läroämne inkluderas i examinandens examen. Över de andra proven ska examinanden få ett separat betyg. På så sätt kan examinanden visa sitt kunnande på ett mångsidigare sätt i prov på olika nivåer. Detta kan sporra de studerande att visa sitt kunnande i proven i de långa lärokurserna i större utsträckning än tidigare. Samtidigt minskas den psykiska belastningen i samband med proven i studentexamen. I synnerhet avlägger en del av dem som studerat de långa lärokurserna i främmande språk och matematik provet i den korta lärokursen. Också en del av dem som studerat den långa lärokursen i det andra inhemska språket avlägger provet i den medellånga lärokursen i stället för provet i den långa lärokursen. Av de examinander som studerat finska eller svenska som andraspråk överväger en del att avlägga modersmålsprovet. Valet påverkas av att skolutbildningsspråket anses vara det språk i vilket en person har avlagt provet i modersmålet i studentexamen med godkänt vitsord eller provet i finska som andraspråk eller svenska som andraspråk med minst vitsordet magna cum laude approbatur. Möjligheten att byta nivå på provet kan sporra de studerande att delta i proven i de långa lärokurserna och minska den osäkerhet och stress som de orsakar. 

Årligen börjar ca 600 examinander avlägga examen på nytt. Då är de tvungna att avlägga på nytt också de godkända prov som har ingått i den underkända examen. Möjligheten att avlägga studentexamen med godkänt vitsord inom så kort tid som möjligt ligger både i dessa examinanders och i samhällets intresse. Arbetsgruppen Gaudeamus igitur föreslog att godkända prov som ingår i en underkänd examen kan innefattas i en ny examen under tre års tid från det att det tidigare avlagda provet godkändes. Dessutom ska en person som inte har avlagt studentexamen få avlägga prov som hör till studentexamen som enskilda prov. Studentexamen kan inte utgöras av enskilda prov och godkända enskilda prov kan inte innefattas i en studentexamen som eventuellt avläggs senare. Årligen avläggs 130—200 enskilda prov. Enskilda prov avläggs till exempel av ämnesstuderande vid gymnasierna och studerande vid IB-gymnasierna som vill avlägga provet i det andra inhemska språket. I fråga om enskilda prov föreslog arbetsgruppen Gaudeamus igitur att godkända prov som avlagts som enskilda prov kan räknas till godo i studentexamen i tre år efter att det enskilda provet godkänts. Erkännandet av tidigare avlagda prov som en del av en studentexamen som börjar avläggas bör begränsas tidsmässigt, eftersom studentexamen är en helhet som lever och utvecklas och grunderna för läroplanen, som proven i examen baserar sig på, ändras. Andra nationella och internationella examina på andra stadiet som motsvarar den finländska studentexamen ska i regel avläggas inom en viss utsatt tid, många av dem till och med vid ett enda tillfälle. I utvecklingen av studentexamen bör man beakta hur ändringar av examen påverkar examinas internationella jämförbarhet, likvärdigheten mellan examina och den finländska studentexamens nationella och internationella anseende. Om uppbyggandet av examen inte begränsas tidsmässigt kan det också förlänga gymnasiestudierna och tiden för genomförande av studentexamen. 

Den nya gymnasielagens centrala mål är att främja att studier som överskrider gränserna mellan läroämnena ordnas och att de studerandes kunskaper utvecklas mångsidigt under gymnasiestudierna. I grunderna för gymnasiets läroplan beskrivs utöver målen och det centrala innehållet för de olika läroämnena också målen för de olika temaområdena. I praktiken innehåller temaområdena ämnesövergripande teman och centrala kompetenser. Temaområdena har beaktats i ämnesdelarna i läroplansgrunderna och i de teman som är centrala när man utvecklar verksamhetskulturen. Temaområdena ska beaktas i undervisningen i alla läroämnen och i läroanstaltens verksamhetskultur. Med stöd av den nya gymnasielagen har Utbildningsstyrelsen också befogenhet att vad gäller de studier som ingår i lärokurserna bestämma om de gemensamma målen för mångsidig kompetens. Arbetsgruppen Gaudeamus igitur föreslog att alla prov i studentexamen ska innehålla uppgifter som överskrider läroämnesgränserna, varvid också temaområdena beaktas vid utarbetandet av proven. De nuvarande provuppgifterna mäter främst kunskaperna i de enskilda läroämnena. Däremot mäter de sämre den ämnesöverskridande mångsidiga kompetens som förutsätts i gymnasiestudierna, till exempel hanteringen och förståelsen av fenomen och helheter som överskrider läroämnesgränserna. För närvarande ingår uppgifter som överskrider läroämnesgränserna endast i proven i realämnen. Konst- och färdighetsämnena är också en del av den allmänbildande gymnasieutbildningen. De är inte examensämnen i studentexamen, men de studerande har möjlighet att visa en specialkompetens och ett specialintresse genom att avlägga ett gymnasiediplom. Arbetsgruppen Gaudeamus igitur ansåg att examen inte behöver utvidgas med nya prov i konst- och färdighetsämnen. Digitaliseringen av examen erbjuder bättre möjligheter än tidigare att innefatta konst- och färdighetsämnen i uppgifter som överskrider läroämnesgränserna. I fortsättningen beslutar utbildningsanordnaren om målen och innehållet i de tematiska studier (temastudier) som utvecklar mångsidig kompetens. 

Kunskaper i samiska kan visas genom provet i modersmålet och provet i den korta lärokursen i ett främmande språk. Proven utarbetas för nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska. Om en examinand vill avlägga modersmålsprovet i samiska ska provet enligt den gällande lagstiftningen avläggas som obligatoriskt språk. För närvarande kan endast proven i det andra inhemska språket ersättas med modersmålsprovet i motsvarande språk. Arbetsgruppen Gaudeamus igitur föreslog att ett motsvarande förfarande kan införas också i fråga om de samiska språken. Enligt förslaget kan modersmålsprovet i samiska avläggas i stället för provet i ett främmande språk. Detta sporrar examinanderna till att visa sina kunskaper i samiska på ett mångsidigare sätt än tidigare. 

Studentexamen avläggs på finska eller svenska. På 1990-talet genomfördes ett försök med studentexamen på engelska vid fyra gymnasier. Försöket genomfördes i två faser och ledde inte då till införande av studentexamen på engelska. Efter det har den internationella mobiliteten ökat märkbart och det finns också många kommuner och städer som strävar efter att främja internationalisering i sin verksamhet och locka internationella sakkunniga till Finland. I detta sammanhang har utbudet av undervisning och utbildning på engelska en central roll. Under 2000-talet har grundläggande utbildning på engelska ordnats i betydligt större skala än tidigare. Hittills har dock gymnasieutbildning på engelska ordnats i mycket liten skala vid andra gymnasier än IB-gymnasierna, vilket bedöms bero bland annat på att studentexamen inte kan avläggas på engelska. Utöver IB-gymnasierna är engelska för närvarande undervisningsspråk vid ett gymnasium. Det ökade antalet elever i grundläggande utbildning på engelska skapar dock ett tryck på att också öka utbudet av gymnasieutbildning på engelska. Det kan bedömas att det finns efterfrågan särskilt i de största städerna. En del av de examinander som deltar i gymnasieutbildning och studentexamen har på grund av bristfälliga språkkunskaper sämre förutsättningar att klara sig bra i en examen på finska eller svenska. Enligt den utredning som gjordes om anordnande av finländsk studentexamen på engelska gagnar studentexamen på engelska i synnerhet dem som har deltagit i tvåspråkig eller engelskspråkig grundläggande utbildning eller gymnasieutbildning, finländska återflyttare vars starkaste akademiska språk är engelska och unga som på grund av föräldrarnas arbete har flyttat till Finland och vars skolspråk har varit engelska. 

De nuvarande bestämmelserna och föreskrifterna om anordnande av studentexamen baserar sig långt på behoven vid de traditionella provtillfällena där proven är i pappersform och på kontakt per post mellan gymnasierna och Studentexamensnämnden. Rektorn vid gymnasiet ansvarar för anordnandet av proven i studentexamen. Enligt den gällande lagstiftningen är huvudregeln vid arbetsfördelningen mellan gymnasierna och nämnden att examinanderna kontaktar gymnasiets rektor i frågor som gäller deltagande i studentexamen och rektorn fungerar som mellanhand mellan examinanden och Studentexamensnämnden. Rektorn ansvarar till exempel för insamlingen och redovisningen till Studentexamensnämnden av de avgifter som tas ut av examinanderna. Ansökan om kontrollbedömning av bedömningen av en provprestation lämnas också till rektorn, som skickar den vidare till Studentexamensnämnden. Digitaliseringen av proven i studentexamen och av förfarandena i anslutning till dem och utvecklingen av systemen och förfarandena för Studentexamensnämndens e-tjänster möjliggör att examinanden oftare kan vara i direkt kontakt med Studentexamensnämnden, förutsatt att regleringen avvecklas till denna del. Dessutom är studentexamensregistret nuförtiden en del av de så kallade Koski-tjänster som avses i lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017). De uppgifter om examinandernas studieprestationer som behövs vid anordnandet av studentexamen kan i mån av möjlighet förmedlas med hjälp av den tjänst för utlämnande av studie- och examensuppgifter som avses i den nämnda lagen, vilket också underlättar verkställandet av examen. 

Statsminister Juha Sipiläs regering beslutade i samband med regeringens halvtidsöversyn den 28 april 2017 att inleda en reform av gymnasieutbildningen. Syftet med reformen är att öka gymnasiets dragningskraft som en allmänbildande utbildningsform som ger behörighet för fortsatta högskolestudier, att höja utbildningens kvalitet och förbättra inlärningsresultaten samt att göra övergången från studier på andra stadiet till studier på högskolenivå smidigare. Mer individuella och flexibla studier, sådan handledning och sådant stöd som dessa kräver samt studier över läroämnesgränserna och högskolesamarbete är centrala medel för att målen ska uppnås. 

Syftet med propositionen är att stödja genomförandet av de mål som ställts upp för reformen av gymnasieutbildningen och den nya gymnasielagen. Syftet är också att minska den psykiska belastningen i samband med proven i studentexamen. Genom propositionen strävar man efter att förebygga att avläggandet av examen avbryts och att examen måste börja avläggas från början, främja att studentexamen avläggs med godkänt resultat och påskynda övergången till högskolestudier. Syftet är också att examinanderna visar sitt kunnande på ett mångsidigare sätt också i studentexamen. 

Förslaget syftar till att främja internationalisering inom gymnasieutbildningen och migration av kunnig arbetskraft till Finland samt att stödja nationella och lokala mål och planer som anknyter till detta. 

Målet för propositionen är att säkerställa att lagstiftningen om studentexamen svarar på de krav som dagens tekniska och samhälleliga utveckling ställer. Målet är också att skapa en lagstiftningsmässig grund för studentexamen som möjliggör utveckling av examen också i framtiden och att säkerställa att lagstiftningen inte utgör onödiga hinder för att utveckla examen. Genom propositionen strävar man också efter att göra bestämmelserna om anmälan till prov i studentexamen och övriga förfaranden smidigare. Syftet är dessutom att säkerställa att examinanderna har rättvisa och lika möjligheter att avlägga studentexamen. 

Förslagen i denna proposition baserar sig till stora delar på de förslag som lades fram av arbetsgruppen Gaudeamus igitur, som hade till uppdrag att utreda studentexamens centrala utvecklingsbehov, samt på de slutsatser som de som utredde anordnande av studentexamen på engelska kom fram till. 

I fråga om studentexamens struktur och de prov som ska avläggas i examen finns det flera alternativa lösningar. Examensstrukturen kan förbli oförändrad. I den nuvarande studentexamen ingår minst fyra prov: provet i modersmål och litteratur samt enligt examinandens eget val tre prov av en grupp som består av provet i det andra inhemska språket, provet i ett främmande språk, provet i matematik och provet i realämnena. Examinanden kan således låta bli att avlägga till exempel provet i det andra inhemska språket eller provet i matematik, om han eller hon så önskar. Studentexamens nuvarande struktur mäter inte nödvändigtvis till alla delar studierna i gymnasieutbildningens lärokurs på ett tillräckligt omfattande och mångsidigt sätt och därför har det ansetts att strukturen ändras så att den är mer i jämvikt. 

Alternativt kan det föreskrivas att det är obligatoriskt avlägga ett sådant prov eller sådana prov som examinanden nu inte måste avlägga. Särskilt provet i matematik har i flera sammanhang föreslagits bli obligatoriskt. Ett obligatoriskt prov i matematik kan dock ha negativa konsekvenser till exempel med tanke på ansökan till gymnasiet och avläggandet av studentexamen i fråga om dem som har studiesvårigheter i matematik. Studierna i matematik ökas effektivare genom uppmuntran än genom att de studerande tvingas göra motvilliga val. Reformerna av antagningen av studerande till högskolorna och poängsättningen av proven i studentexamen i den betygsbaserade antagningen, som högskolorna bestämmer själva, kan också för sin del påverka studierna och avläggandet av provet i matematik i examen. 

Studentexamens struktur skulle också kunna ändras utan att man ökar den obligatoriska delen i fråga om de enskilda proven i examen. Arbetsgruppen Gaudeamus igitur föreslog att studentexamens struktur inte ändras, förutom att det i stället för provet i ett realämne förutsätts att examinanden avlägger två prov i realämnen eller ett prov i ett realämne och ett prov i ett främmande språk. Enligt arbetsgruppen höjer förslaget examens kravnivå men skapar jämvikt i examensstrukturen och i förhållandena mellan de olika ämnena. Förslaget minskar dock vikten av proven i enskilda realämnen i förhållande till proven i andra läroämnen och försätter examinanderna i olika ställning på grund av sina val och således sporrar det inte på bästa möjliga sätt de studerande att visa sina kunskaper på ett mångsidigt sätt i studentexamen. I denna proposition föreslås det att i studentexamen ska examinanden avlägga fem prov till vilka hör provet i modersmål och litteratur samt enligt examinandens eget val tre prov av en grupp som består av provet i matematik, provet i det andra inhemska språket, provet i ett främmande språk och provet i realämnena. Ändringen höjer kravnivån på examen i någon mån, men den styr examinanderna till att visa sitt kunnande och avlägga olika prov på ett mångsidigare sätt än tidigare. Valbarheten i examen bevaras och examinanderna kommer också i framtiden att ha flexibla möjligheter att visa sitt kunnande på olika sätt. 

Det finns också flera alternativa sätt att genomföra studentexamen på engelska. För det första är det möjligt att föreskriva olika villkor för rätten att avlägga studentexamen på engelska. Beslut om deltagande skulle kunna fattas av den studerande själv eller så skulle en förutsättning kunna vara att den studerande har tillräckliga kunskaper i examensspråket eller genomgår lärokursen för gymnasieutbildningen eller avlägger en yrkesinriktad grundexamen huvudsakligen på engelska. Om endast de som studerar på engelska har rätt att delta i studentexamen på engelska lämnas en del av målgruppen utanför, eftersom det i dagens läge inte finns ett stort utbud av gymnasieutbildning på engelska och det kan bedömas att utbildningen också i framtiden främst kommer att finnas i de största städerna. Det är dock motiverat att förutsättningen för rätten att delta är minst tillräckliga kunskaper i examensspråket. Det är inte ändamålsenligt att delta i studentexamen på engelska utan tillräckliga kunskaper i engelska och det kan inverka negativt på resultatet i examen och ansökan till fortsatta studier. 

En annan central fråga som gäller studentexamen på engelska är provet i modersmål och litteratur. Man skulle kunna föreskriva att det är möjligt att avlägga modersmålsprovet på engelska. De examinander som deltar i studentexamen på engelska kan i många fall bedömas ha rätt så svaga kunskaper i finska och svenska. Det är emellertid motiverat att förutsätta att provet i åtminstone ett av nationalspråken avläggs i en finländsk studentexamen, även om examen i övrigt avläggs på engelska. Examinander med ett främmande språk som modersmål kan för närvarande avlägga det prov som grundar sig på lärokursen i finska eller svenska som andraspråk. Det skulle också vara möjligt att föreskriva att provet i modersmål och litteratur kan ersättas med provet i den korta lärokursen i finska eller svenska. En sådan studentexamen skulle dock vara mindre krävande än en examen på finska eller svenska och därför kan detta alternativ inte anses vara motiverat när man dessutom beaktar den särskilda betydelse som provet i modersmål och litteratur har i egenskap av det enda provet som är obligatoriskt för alla. 

Det föreslås att lagstiftningen om studentexamen reformeras i sin helhet. Den föreslagna lagen om studentexamen och den förordning av statsrådet som utfärdas med stöd av den ersätter den gällande lagen om anordnande av studentexamen och statsrådets förordning om studentexamen. 

Studentexamens ställning som en slutexamen som mäter de studerandes kunskaper, färdigheter och mognad enligt läroplanen för gymnasieutbildningen och som ger allmän behörighet för fortsatta studier föreslås inte ändras liksom inte heller Studentexamensnämndens ställning som den myndighet som verkställer examen. Rätten att delta i studentexamen för dem som genomgår gymnasieutbildningens lärokurs och andra personer samt förutsättningarna för deltagande i prov ändras inte heller. Det föreslås inga ändringar av examensämnena i studentexamen. 

Det föreslås att studentexamens struktur ändras. En examinand som avlägger studentexamen ska avlägga fem prov till vilka hör provet i modersmål och litteratur samt enligt examinandens eget val tre prov av en grupp som består av provet i matematik, provet i det andra inhemska språket, provet i ett främmande språk och provet i realämnena. Det föreslås också att förfarandena för att anmäla sig till proven i studentexamen görs smidigare. I samband med anmälan ska examinanden inte längre behöva bindande anmäla om proven avläggs som obligatoriska eller extra prov. Enligt förslaget begränsas inte examinandens rätt att anmäla sig till prov på olika nivåer i samma examensämne. I övrigt kvarstår examensstrukturen och ramarna för valbarhet oförändrade. En avlagd studentexamen kan också fortsättningsvis kompletteras på samma sätt som nu. 

Det föreslås att godkända prov som ingått i en underkänd studentexamen ska kunna inkluderas i en ny examen under tre års tid från det att det tidigare provet godkändes. Likaså ska godkända enskilda prov kunna inkluderas i en studentexamen under tre års tid från det att det enskilda provet godkändes. 

På motsvarande sätt som för närvarande ska studentexamen i regel avläggas vid högst tre på varandra följande examenstillfällen. Enligt förslaget ska bestämmelserna om förlängning av tiden för avläggande av examen lyftas upp till lagnivå och förutsättningarna för förlängning av tiden mildras i fråga om orsakerna till att avläggandet av examen avbryts och avbrottets längd. En examinand som har deltagit i minst ett examenstillfälle och på grund av sjukdom, heltidsstudier utomlands eller något annat jämförbart vägande skäl är förhindrad att delta i proven under ett examenstillfälle ska kunna fortsätta att avlägga examen vid det examenstillfälle som omedelbart följer efter att den maximala tiden löpt ut. Om en examinand av en ovan avsedd orsak är förhindrad att delta i proven under två på varandra följande examenstillfällen, ska han eller hon kunna fortsätta att avlägga examen under de två examenstillfällen som omedelbart följer efter att den maximala tiden löpt ut. 

Det föreslås att studentexamen i fortsättningen också ska kunna avläggas på engelska. Enligt förslaget ska studentexamen kunna avläggas på engelska av den som genomgår lärokursen för gymnasieutbildningen eller en yrkesinriktad grundexamen huvudsakligen på engelska samt av den som har avlagt en sådan examen eller utbildning som ger rätt att avlägga studentexamen huvudsakligen på engelska. Genom beslut av rektorn kan studentexamen på engelska av särskilda skäl avläggas även av någon annan än en person som nämns ovan, som i övrigt kan anses ha tillräckliga språkliga förutsättningar att avlägga examen på engelska. En studentexamen som avläggs på engelska ska till sin uppbyggnad motsvara en examen som avläggs på finska eller svenska. Provet i modersmål och litteratur ska även i en examen på engelska avläggas på ett av nationalspråken. 

Dessutom föreslås det i den nya gymnasielagen att hänvisningarna till lagen om anordnande av studentexamen, som föreslås bli upphävd, ändras till hänvisningar till den föreslagna lagen om studentexamen. 

De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 augusti 2019. De ovannämnda förslagen som gäller studentexamens struktur, anmälan till prov i examen och avläggande av examen och prov i den ska enligt förslaget tillämpas på examinander som inleder avläggandet av studentexamen under examenstillfället våren 2022 eller efter det. På examinander som börjar avlägga examen före den nämnda tidpunkten tillämpas fortsättningsvis de relevanta bestämmelserna i den gällande lagstiftningen. 

I propositionen föreslås ändringar av bland annat förfarandena för anmälan till prov i studentexamen, examensstrukturen och avläggandet av examen och prov i den. De föreslagna ändringarna baserar sig till stora delar på arbetsgruppen Gaudeamus igiturs förslag. Arbetsgruppen hade till uppgift att utreda studentexamens utvecklingsbehov. Genomförandet av de föreslagna ändringarna förutsätter ändringar i studentexamensregistret och i datamodellerna, gränssnitten och förfarandena för registrering av uppgifter i de system som hör till registret. I övergångsskedet behövs fortfarande överlappande datamodeller. Ändringarna i informationssystemet orsakar merkostnader för Studentexamensnämnden. I arbetsgruppen Gaudeamus igiturs promemoria uppskattades kostnadseffekterna av de föreslagna ändringarna i examensregistret uppgå till ca 1 miljon euro. Arbetsgruppen konstaterade dock att det är svårt att göra upp en detaljerad kostnadskalkyl i fråga om dessa kostnader och således är det skäl att förhålla sig med reservation till den kostnadskalkyl som läggs fram i promemorian. Arbetsgruppens förslag om precisering av bestämmelserna om slutförande av studentexamen genomfördes redan genom lag 715/2018, som träder i kraft den 1 augusti 2019. Samtidigt avskaffades begränsningarna gällande antalet omtagningar av prov i studentexamen. I denna proposition föreslås inte heller att alla förslag till utveckling av studentexamen som arbetsgruppen Gaudeamus igitur lade fram ska genomföras, till exempel förslaget om att möjligheten att kompensera ett underkänt prov avskaffas. Däremot innehåller propositionen också sådana förslag som inte lades fram av arbetsgruppen, bland annat ändringar av förutsättningarna för förlängning av tiden för avläggande av examen. Det föreslås dessutom att det ska vara möjligt att avlägga studentexamen på engelska. De ändringar som behöver göras i studentexamensregistret och anknytande system till följd av studentexamen på engelska orsakar också kostnader av engångsnatur. Examinanderna har hittills behandlats i informationssystemet i grupper enligt undervisningsspråket vid läroanstalten, men examinander som avlägger examen på engelska måste behandlas på ett annat sätt än övriga studerande vid läroanstalten, vilket förutsätter ändringar bland annat av förfarandena för anmälan, genomförandet av bedömningen och utfärdandet av betyg. 

Studentexamensnämndens kansli har på basis av erfarenheterna från digitaliseringen av examen och tillgängliga ramavtal bedömt att kostnaderna för det sakkunnigarbete som gäller registren och informationssystemen uppgår till ca 18 000 euro per månadsverke. Enligt Studentexamensnämndens uppskattning förutsätter genomförandet av de behövliga ändringarna i studentexamensregistret och anknytande system en arbetsinsats motsvarande ca 100 månadsverken. Kostnaderna uppgår således till sammanlagt ca 1,8 miljoner euro. Ändringarna i informationssystemen bör genomföras åren 2019—2021, eftersom de ändringar som gäller avläggande av studentexamen gäller de examinander som börjar avlägga examen vid examenstillfället våren 2022 eller efter det. 

I fråga om studentexamen på engelska orsakar dessutom förfaranden som anknyter till Studentexamensnämndens arbete och översättningen av nämndens föreskrifter och andra dokument merkostnader till ett belopp av ca 40 000 euro. De nämnda kostnaderna hänförs till 2021. Årliga merkostnader uppstår från och med 2021, när man utöver proven på finska och svenska också ska utarbeta prov på engelska, skapa den teknik som behövs för dem och bedöma proven. De årliga kostnaderna beror inte i huvudsak på antalet examinander som avlägger studentexamen på engelska eftersom provuppgifterna utarbetas innan examinanderna anmäler sig till proven. Studentexamensnämnden ska ha beredskap för det tekniska genomförandet av proven på engelska och för bedömning av proven vid varje examenstillfälle oberoende av antalet examinander. Dessa kostnader har i utredningen om anordnande av studentexamen på engelska uppskattats till ca 0,3 miljoner euro. 

Studentexamensnämndens omkostnader finansieras med de avgifter för deltagande i studentexamen och i proven i den som tas ut av examinanderna samt med de anslag som anvisats för ändamålet i statsbudgeten (moment 29.01.03). För att man inte ska behöva höja de avgifter som tas ut av examinanderna bör de merkostnader som förslaget orsakar finansieras genom statsbudgeten. I planen för de offentliga finanserna för 2019—2022 har det inte reserverats separata anslag för merkostnader för reformen av studentexamen. Avsikten är täcka de kostnaderna som propositionen medför i sin helhet genom anslagsöverföringar inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. 

Gymnasieutbildningen är ett statsandelsåliggande som är frivilligt för kommunerna och grundar sig på tillstånd att ordna utbildning. Finansieringen av gymnasieutbildningen baserar sig på de riksomfattande totalkostnaderna, som beräkningen av priserna per enhet vid gymnasiet grundar sig på. Utbildningsanordnarna beslutar om de erbjuder undervisning på engelska inom ramen för sina tillstånd att ordna utbildning. Kostnaderna för anordnande av gymnasieutbildning på engelska avviker inte nämnvärt från kostnaderna för undervisningen på finska. Priset på undervisningen på engelska påverkas dock av det språktillägg som eventuellt betalas till lärare. 

För närvarande avlägger cirka en femtedel av de examinander som avlägger studentexamen fyra prov i studentexamen. Under de kommande åren kan reformen av antagningen av studerande till högskolorna bedömas öka antalet prov som avläggs i studentexamen, vilket också ökar kostnaderna för den preliminära bedömningen i gymnasierna. Även ändringen av studentexamens struktur, som kommer att gälla examinander som börjar avlägga examen vid examenstillfället våren 2022 eller efter det, bidrar i någon mån till att fler prov avläggs. 

De merkostnader som ett undervisningsutbud på engelska och ett ökat antal avlagda prov i studentexamen eventuellt orsakar utbildningsanordnarna beaktas i statsandelssystemet på basis av de riksomfattande totalkostnaderna. 

Förslagen har betydande konsekvenser för Studentexamensnämndens verksamhet. Flera av förslagen i propositionen förutsätter ändringar i nämndens förfaranden och i informationssystemen. Enligt förslaget ska Studentexamensnämnden också börja bereda genomförandet av studentexamen på engelska. De behövliga åtgärderna har beskrivits ovan i samband med bedömningen av de ekonomiska konsekvenserna. 

Det föreslås att Studentexamensnämndens bemyndigande att utfärda föreskrifter ändras till vissa delar. Bemyndigandet att bestämma i vilka främmande språk det ordnas prov i studentexamen ska enligt förslaget överföras från Studentexamensnämnden till statsrådet. Studentexamensnämnden beslutar dock även i fortsättningen i vilka främmande språk det ordnas prov med två olika svårighetsgrader. Det föreslås att nämnden beslutar om de förfaranden som gäller uttag av avgifter för deltagande i studentexamen och proven i den. Nämnden bör även i övrigt revidera sina gällande bestämmelser till behövliga delar så att de motsvarar den nya lagstiftningen. 

Studentexamensnämndens befogenheter förtydligas också så att de motsvarar vedertagen praxis. Enligt förslaget kan Studentexamensnämnden av synnerligen vägande skäl som gäller omständigheterna för anordnande av prov besluta att proven vid en läroanstalt ordnas på annat sätt än vid andra läroanstalter. Bestämmelsen tryggar också utbildningsanordnarnas ställning i exceptionella situationer, till exempel vid oväntade och långvariga elavbrott eller andra därmed jämförbara situationer. 

Propositionen innehåller nya befogenheter för rektorerna, som svarar för anordnandet av studentexamen och proven i dem vid läroanstalten. Enligt förslaget ska studentexamen på engelska av särskilda skäl kunna avläggas av en person som rektorn anser ha tillräckliga språkliga förutsättningar att avlägga examen på engelska. Det föreslås att rektorn ska kunna besluta om specialarrangemang för en examinand i plötsliga och oförutsägbara situationer. Det föreslås dessutom att utbildningsanordnarens befogenheter i fråga om upprättande av ordning stärks och preciseras. En examinand som stör provtillfället kan uppmanas att avlägsna sig från tillfället och om examinanden inte lyder uppmaningen att avlägsna sig får rektorn eller en lärare avlägsna examinanden på det sätt som föreskrivs i gymnasielagen, oberoende av om examinanden är studerande vid gymnasiet eller inte. 

Utbildningsanordnarna åläggs inte nya skyldigheter som gäller gymnasieutbildning eller studentexamen på engelska. Det kan dock bedömas att efterfrågan på gymnasieutbildning på engelska och utbildningsanordnarnas intresse att erbjuda utbildningen kommer att öka om studentexamen kan avläggas på engelska. Utbildningsanordnare som vill börja anordna gymnasieutbildning på engelska ska vid behov ansöka om ändring av undervisningsspråk i anordnartillståndet hos undervisnings- och kulturministeriet. Vid handläggningen av ansökan om ändring av tillståndet att ordna utbildning bedöms utbildningsbehovet och den sökandes yrkesmässiga och ekonomiska förutsättningar att ordna utbildningen på ett ändamålsenligt sätt. Vid bedömningen av de yrkesmässiga förutsättningarna betonas bland annat att utbildningsanordnaren har behörig undervisningspersonal som behärskar undervisningsspråket. 

Propositionen har betydande konsekvenser för barn och unga. Årligen avlägger ca 30 000 personer studentexamen. Majoriteten av examinanderna har inte fyllt 18 år när de börjar avlägga studentexamen. Konsekvenserna av reformen av lagstiftningen om studentexamen riktas inte enbart till gymnasiestuderande i framtiden utan också till eleverna i den grundläggande utbildningen, som planerar sina studier på andra stadiet. 

Flera av förslagen i propositionen främjar avläggandet av studentexamen med godkänt vitsord och övergången till högre utbildning samt förebygger att avläggandet av examen avbryts och att examen måste börja avläggas på nytt. Detta är av samhällelig betydelse i synnerhet därför att åldersklassernas storlek och antalet avlagda studentexamina har minskat kontinuerligt. Genom förslagen förbättras situationen särskilt för de examinander som inte ännu har en klar uppfattning om vilka prov de tänker avlägga när de inleder avläggandet av examen eller som annars inte har klara förutsättningar att göra val som gäller studentexamen. Genom förslagen minskas också stressen i samband med avläggandet av proven i studentexamen och den psykiska belastning som förberedelserna inför proven och provtillfället medför. Detta möjliggör att examinanden kan klara av provet på bästa möjliga sätt på den nivå som motsvarar det verkliga kunnandet. Dessutom får examinanderna en mer jämlik ställning än tidigare och det säkerställs att examinanden inte hamnar i en sämre ställning på grund av orsaker som är oberoende är examinandens eget agerande. Exempelvis kan examinandens sjukdom vid ett examenstillfälle i dagens läge innebära att examinanden deltar i proven även om han eller hon är sjuk eller att examinanden inte alls kan delta i proven, men trots det förlängs inte tiden för avläggande av examen. 

Anmälan till prov i studentexamen och möjligheterna att innefatta prov på olika nivåer i examen föreslås bli smidigare. Examinandens faktiska förutsättningar att göra bedömningar och val som gäller avläggandet av studentexamen kan variera beroende på till exempel hur mycket studiehandledning examinanden har fått. Till denna del har examinanderna i fortsättningen en mer jämlik ställning än tidigare. Enligt förslaget ska valet av prov som obligatoriskt eller extra prov inte längre vara bindande för examinanden i samband med anmälan. Examinandens rätt att anmäla sig till prov på olika nivåer i samma examensämne begränsas inte heller. På så sätt kan felvalen i samband med den nuvarande bindande anmälan på förhand till obligatoriska och extra prov och eventuella hinder för avläggandet av examen undvikas. Examinanderna behöver inte heller längre vara lika försiktiga i sina val som för närvarande, om de är osäkra på sina förutsättningar att framgångsrikt klara av till exempel provet i den långa lärokursen i matematik. Detta sporrar fler examinander till att avlägga provet i den långa lärokursen i matematik eller andra prov med en högre svårighetsgrad, vilket gagnar examinanderna bland annat när de söker till fortsatta studier. 

Det föreslås att förutsättningarna för att förlänga tiden för avläggande av studentexamen ska ändras. Studentexamen ska genomföras under högst tre på varandra följande examenstillfällen. För närvarande får en examinand, som har deltagit i ett examenstillfälle och på grund av heltidsstudier utomlands eller av därmed jämförbar orsak har gått miste om två examenstillfällen, fortsätta genomförandet av examen under de två nästa på varandra följande examenstillfällena. Det föreslås att en examinand som har deltagit i minst ett examenstillfälle och på grund av sjukdom, heltidsstudier utomlands eller något annat jämförbart vägande skäl är förhindrad att delta i proven under ett examenstillfälle ska kunna fortsätta att avlägga examen vid det examenstillfälle som omedelbart följer efter att den maximala tiden löpt ut. Om en examinand av en ovannämnd orsak är förhindrad att delta i proven under två på varandra följande examenstillfällen, ska han eller hon kunna fortsätta att avlägga examen under de två examenstillfällen som omedelbart följer efter att den maximala tiden löpt ut. Detta innebär att examinander som har deltagit i minst ett examenstillfälle och är förhindrade från att delta i det andra eller tredje examenstillfället, eller i båda tillfällena, är i en mer jämlik ställning än tidigare. Ändringen främjar också avläggande av studentexamen på ett framgångsrikt sätt. Dessutom föreslås det att en examinand kan innefatta godkända prov som har ingått i en underkänd studentexamen i en ny examen under tre års tid efter att det tidigare avlagda provet godkändes. För närvarande ska examen i sådana fall börja avläggas från början. Genom förslaget förebyggs situationer där avläggandet av examen avbryts för gott. Examen ska också kunna avläggas på nytt i snabbare takt än för närvarande, vilket påskyndar övergången till fortsatta studier. Det föreslås att om en person som har avlagt enskilda prov i studentexamen senare avlägger studentexamen kan godkända prov som avlagts som enskilda prov innefattas i examen inom tre år efter att det enskilda provet godkändes. Även detta främjar avläggandet av studentexamen. 

Om studentexamen kan avläggas på ett flexiblare sätt kan det i vissa fall fördröja övergången till fortsatta studier eller leda till att examinanderna är sämre förberedda när de deltar i proven. Detta kan dock inte anses vara ett stort problem eftersom tiden för avläggande av examen begränsas också i fortsättningen och i regel ligger det i personens eget intresse att avlägga studentexamen och söka till fortsätta studier så snabbt som möjligt. Möjligheten att innefatta tidigare avlagda prov i en ny examen i de ovannämnda fallen definieras också tydligt och den utsatta tidsgränsen är relativt snäv. Avsikten med ändringarna i antagningen av studerande till högskolorna är likaså att påskynda övergången från andra stadiet till fortsatta studier. Det är dock skäl att följa och utvärdera de konsekvenser som de ändringar som föreslås i denna proposition har med tanke på avläggandet av studentexamen. Riksdagen har också förutsatt att regeringen följer konsekvenserna av möjligheten att utan begränsning ta om prov för studentexamen. 

Ändringar föreslås i studentexamens struktur. En examinand som avlägger studentexamen ska avlägga fem prov till vilka hör provet i modersmål och litteratur samt enligt examinandens eget val tre prov av en grupp som består av provet i matematik, provet i det andra inhemska språket, provet i ett främmande språk och provet i realämnena. Ändringen innebär att i stället för de nuvarande fyra proven ska examinanden avlägga minst fem prov i examen. Av examinanderna avlägger dock ca 80 procent redan nu fler än fyra prov. Den föreslagna ändringen höjer kravnivån på examen i någon mån, men den styr examinanderna till att visa sitt kunnande och avlägga olika prov på ett mångsidigare sätt än tidigare. Valbarheten i examen bevaras dock och examinanderna kommer också i framtiden att ha flexibla möjligheter att visa sitt kunnande på olika sätt. Ett mångsidigt och brett kunnande som visas i studentexamen gagnar examinanderna i de fortsatta studierna och senare i livet oberoende av deras karriärplaner eller andra framtidsplaner. Utöver studentexamens struktur påverkas de val som görs i gymnasiet och studentexamen också av förfarandena för antagningen av studerande till högskolorna och den betygsbaserade antagningen, som högskolorna själva beslutar om. Ändringen av examens strukturen kan i någon mån medföra utmaningar för dem som avlägger två examina och för studerande som har svårigheter att avlägga studentexamen. Förslaget kan således påverka studietidernas längd och antalet avlagda examina. Konsekvenserna av ändringen av examensstrukturen kan dock bedömas bli ringa med beaktande av de ovannämnda förslagen som främjar avläggandet av examen på ett framgångsrikt sätt. 

Det föreslås att det ska vara möjligt att avlägga studentexamen på engelska. Studentexamen på engelska ska basera sig på samma grunder för läroplanen som en examen på finska eller svenska. Examens svårighetsgrad och struktur ska också motsvara de examina som avläggs på nationalspråken. I examen på engelska ska examinanden avlägga provet i modersmål och litteratur på ett inhemskt språk. Hittills har gymnasieutbildning på engelska ordnats i mycket liten skala vid andra gymnasier än IB-gymnasierna, bland annat därför att studentexamen inte kan avläggas på engelska. Studentexamen på engelska kan bedömas främja anordnandet av gymnasieutbildning på engelska särskilt i de stora städerna, vilket innebär mångsidigare utbildningsmöjligheter för dem som inte har tillräckliga förutsättningar att avlägga studentexamen på finska eller svenska. Detta främjar i sin tur att kunnig arbetskraft flyttar till Finland, vilket har positiva konsekvenser för det finländska samhället, näringslivet och samhällsekonomin. Förslaget stöder också städernas egna internationaliseringssträvanden och internationaliseringsstrategier. Utbudet av utbildningstjänster på engelska är i många fall ett viktigt kriterium vid beslut om att flytta till Finland eller något annat land. I fråga om detta är det dock omöjligt att göra några kvantitativa uppskattningar. Studentexamen och gymnasieutbildning på engelska kan inte bedömas äventyra tillgången på undervisning som ordnas på nationalspråken. I samband med beslut om beviljande av tillstånd att ordna gymnasieutbildning ska undervisnings- och kulturministeriet säkerställa tillräcklig nationell och regional tillgång till gymnasieutbildning på båda nationalspråken. Enligt 35 § i språklagen (423/2003) ska myndigheterna i sin verksamhet främja användningen av båda nationalspråken. 

Studentexamen på engelska gagnar i synnerhet dem som studerat vid engelskspråkiga eller tvåspråkiga grundskolor eller gymnasier, finländska återflyttare vars starkaste akademiska språk är engelska och unga som på grund av föräldrarnas arbete har flyttat till Finland och vars skolspråk har varit engelska. Även studerande som inte har lyckats avlägga Internationale Baccalaureate-examen med godkänt vitsord ska kunna avlägga studentexamen på engelska. Möjligheten att avlägga studentexamen på engelska förbättrar ställningen för de examinander som har svaga förutsättningar att klara sig bra i en studentexamen på finska eller svenska. Studentexamen på engelska kan således främja genomströmningen i andra stadiets utbildning och göra övergången till högskolestudier smidigare för dessa examinander. 

Enligt förslaget ska studentexamen på engelska av särskilda skäl kunna avläggas även av en person som inte genomgår gymnasieutbildningens lärokurs huvudsakligen på engelska, men som rektorn anser ha tillräckliga språkliga förutsättningar att avlägga examen på engelska. Detta tryggar den regionala jämlikheten i utbildningen och examinandernas lika möjligheter att avlägga studentexamen på det språk som lämpar sig bäst för dem. Det kan bedömas att utbudet av gymnasieutbildning på engelska kommer att koncentreras främst till de stora och medelstora städerna, men det bor till exempel återflyttare i olika stora kommuner på olika håll i Finland. 

Antalet deltagare i proven i samiska är för närvarande mycket litet. År 2017 avlade fem examinander provet i nordsamiska som provet i modersmålet och litteratur. Samma år avlade två examinander provet i enaresamiska som provet i modersmålet och litteratur och åtta examinander avlade provet i den korta lärokursen i nordsamiska som provet i ett främmande språk. Enligt förslaget kan examinanden i stället för provet i ett främmande språk avlägga provet i modersmål och litteratur på samiska. I fortsättningen behöver examinanden således inte avstå från att avlägga provet i modersmål och litteratur på finska eller svenska för att kunna avlägga provet i modersmål och litteratur på samiska. Detta kan bedömas öka antalet examinander som avlägger prov i samiska i studentexamen. 

Propositionen innehåller också andra förslag som främjar jämlikheten mellan examinanderna, lika möjligheter att avlägga studentexamen och provet i den och examinandernas rättsskydd. Preciseringarna av bestämmelserna om upprätthållande av ordning under provtillfällena främjar alla examinanders arbetsro och säkerhet under proven i studentexamen. I fråga om specialarrangemang föreslås mer heltäckande bestämmelser och rektorn ska kunna besluta om användning av specialarrangemang i plötsliga och oförutsägbara situationer. I den föreslagna lagen föreskrivs att examinanden och vårdnadshavaren för en examinand som är under 18 år har rätt att få uppgifter om tillämpningen av bedömningsgrunderna på examinandens provprestation. De ska ges tillfälle att ta del av en skriftlig eller på annat sätt bevarad provprestation när den har bedömts. Den föreslagna bestämmelsen säkerställer att examinanden och vårdnadshavaren har faktiska möjligheter att begära en motiverad omprövning av bedömningen av en provprestation. 

Lagförslagen har inte några betydande konsekvenser för jämställdheten mellan könen. Som det konstateras i regeringens proposition 41/2018 stärker den nya gymnasielagen de studerandes rätt till studiehandledning och samtidigt kan läroinrättningarna uppmuntra de studerande att överväga val som gäller ämnen, inriktningar och karriäralternativ utifrån sina individuella egenskaper och styrkor och att ifrågasätta till exempel könsfördelningen i vissa läroämnen och karriärval. Detta kan även påverka valen i studentexamen och vidare också högskolestudierna. Den positiva utveckling av jämställdheten mellan könen som beskrivs ovan kan också främjas genom de föreslagna ändringarna av studentexamen, där examinanderna uppmuntras att visa sitt kunnande på ett mångsidigare sätt än för närvarande och att till exempel i större utsträckning avlägga prov med en högre svårighetsgrad. 

Regeringens proposition är en del av den reform av gymnasieutbildningen som genomförs i enlighet med handlingsplanen för statsminister Juha Sipiläs regering. 

Propositionen har beretts vid undervisnings- och kulturministeriet i samarbete med Studentexamensnämndens kansli. I beredningen av propositionen har man beaktat de förslag som arbetsgruppen Gaudeamus igitur lämnade efter att ha utrett studentexamens centrala utvecklingsbehov och resultaten från utredningen om anordnande av studentexamen på engelska. 

Undervisnings- och kulturministeriet begärde utlåtande om arbetsgruppen Gaudeamus igiturs promemoria den 5 maj 2017. Utlåtande gavs av 126 instanser. En klar majoritet understödde bland annat följande förslag: 1) i stället för det nuvarande provet i ett realämne förutsätts att examinanden avlägger två prov i realämnen eller ett prov i ett realämne och ett prov i ett främmande språk, 2) valet av prov som obligatoriskt eller extra prov är inte längre bindande i samband med anmälan, 3) examinandens rätt att anmäla sig till prov på olika nivåer i samma examensämne begränsas inte, men endast ett prov i samma ämne kan innefattas i examen, 4) i stället för provet i samiska som främmande språk kan examinanden också välja provet i modersmål och litteratur på samiska, 5) godkända prov som avlagts som enskilda prov kan räknas till godo i studentexamen i tre år efter att det enskilda provet godkändes, 6) när examen underkänns kan godkända prov som ingått i en underkänd examen innefattas i en ny examen under tre års tid efter det att det tidigare avlagda provet godkändes, 7) ett prov i muntliga språkkunskaper inkluderas i proven i främmande språk och det andra inhemska språket, 8) i alla prov ingår uppgifter som överskrider läroämnesgränserna. En stor del eller majoriteten av remissinstanserna motsatte sig bland annat följande förslag: 1) provtiden minskas till fyra timmar och provet i modersmålet ändras till ett endagsprov, 2) möjligheten att kompensera ett underkänt prov slopas, 3) i framtiden kan bakgrundsmaterial till proven också innehålla material på olika språk, 4) en examinand som genomgår gymnasiets lärokurs ska ha studerat hälften av gymnasiets lärokurs eller de obligatoriska kurserna i det ämne som provet avläggs i för att kunna delta i proven i examen. 

Undervisnings- och kulturministeriet begärde också utlåtande om utredningen om genomförande av studentexamen på engelska den 14 mars 2018. Utlåtande gavs av 80 instanser. I utlåtandena förhöll man sig i huvudsak positivt till studentexamen på engelska och till utredningens slutsatser. Majoriteten av remissinstanserna ansåg att det finns skäl att bevara studentexamen som en nationell examen. I regel bör studentexamen på engelska riktas till dem som deltar i engelskspråkig undervisning, men på särskild ansökan skulle också andra kunna beviljas rätt att delta i examen på engelska. Studentexamen på engelska ska grunda sig på samma grunder för läroplanen som den examen som ordnas på nationalspråken. I utlåtandena ansåg man i regel att studentexamen på engelska ska innefatta ett prov i ett nationellt språk. Andra frågor som lyftes fram var bland annat lärarnas behörighet för gymnasieundervisning på engelska, tillgången till undervisningsmaterial av hög kvalitet på engelska och nationalspråkens ställning. Några remissinstanser ansåg att det med beaktande av målgruppens och efterfrågans ringa storlek inte vara ändamålsenligt att ordna studentexamen på engelska. Remissinstanserna ansåg i sina utlåtanden att staten bör täcka kostnaderna för studentexamen på engelska. 

Undervisnings- och kulturministeriet tillsatte den 21 augusti 2017 en uppföljningsgrupp för gymnasiereformen. Gruppens mandatperiod fortsätter till utgången av 2018. Uppföljningsgruppen har till uppdrag att följa och stödja genomförandet av reformen samt att bedöma de övergripande konsekvenserna av de åtgärder som vidtas. Representanter för följande instanser deltar i uppföljningsgruppens arbete: avdelningen för yrkesutbildning, högskole- och forskningspolitiska avdelningen och avdelningen för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik vid undervisnings-och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen, Studentexamensnämnden, Forssan yhteislyseo, Helsingin yhteislyseon lukio, Herttoniemen yhteiskoulun lukio, Kaustisen musiikkilukio, Kuopio stad, Lappajärven lukio, Uleåborgs stad, Schildtin lukio, Helsingfors universitet, Helsingfors universitet/lärarutbildningsforumet, Jyväskylä universitet, Åbo Akademi, Aineopettajaliitto AOL ry, Akava ry, Rådet för yrkeshögskolornas rektorer Arene rf, Finlands näringsliv rf, Finlands Svenska Lärarförbund FSL rf, Iltakoulujen Liitto IKLO ry, Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ rf, Opetus- ja Sivistystoimen Asiantuntijat - Specialister för Undervisnings- och Bildningsväsendet OPSIA ry, Pro Lukio ry, Bildningsarbetsgivarna rf, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, Finlands Kommunförbund rf, Finlands Gymnasistförbund rf, Studiehandledarna i Finland rf, Finlands studerandekårers förbund - SAMOK rf, Finlands Rektorer r.f., Finlands universitetsrektorers råd UNIFI rf, Finlands studentkårers förbund (FSF) rf, Företagarna i Finland rf, Taloudellinen tiedotustoimisto ry, Tjänstemannacentralorganisationen STTK rf och Privatskolornas Förbund rf. 

Revideringen av lagstiftningen om studentexamen har behandlats av uppföljningsgruppen för gymnasiereformen under 2018. Utöver arbetet i uppföljningsgruppen ordnade undervisnings- och kulturministeriet våren 2018 en rundabordsdiskussion för olika intressentgrupper. Hösten 2018 ordnades ett gemensamt diskussionsmöte för uppföljningsgruppen för reformen och rundabordssamtal. 

Propositionen har behandlats i delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning den 9 oktober 2018 och studentexamens struktur har behandlats i en separat förhandling den 8 november 2018. 

Undervisnings- och kulturministeriet begärde den 21 juni 2018 utlåtande om utkastet till regeringsproposition. Utlåtande begärdes av de centrala ministerierna och andra myndigheter, anordnarna av gymnasieutbildning, högskolorna, lärarorganisationerna, studentorganisationerna, kommunsektorns aktörer, arbetsmarknadsorganisationerna och andra centrala intressentgrupper för gymnasieutbildningen. Utlåtanden lämnades av totalt 109 olika aktörer. 

Remissinstanserna ansåg att som helhet betraktat kan propositionsutkastets mål och innehåll i huvudsak understödjas. 

Arbetsgruppen Gaudeamus igiturs förslag gällande studentexamens struktur understöddes i sig. En del av remissinstanserna konstaterade att ändringen också är i linje med högskolornas nya antagningsgrunder och främjar de studerandes möjligheter när de söker till fortsatta studier. I några utlåtanden påpekades dock att förslaget kan anses minska realprovens betydelse och bli en utmaning för till exempel dem som avlägger två examina och för en del av de studerande i vuxengymnasier. Förslaget ansågs också vara svårbegripligt. 

Förslaget att lätta upp bestämmelserna om förfarandena i samband med anmälan till prov i studentexamen och avläggande av examen understöddes allmänt i utlåtandena. Förslagen ansågs främja avläggandet av studentexamen på ett framgångsrikt sätt. 

En klar majoritet av remissinstanserna ansåg att studentexamen på engelska behövs och förhöll sig positivt till det föreslagna sättet att genomföra examen. I vissa utlåtanden framhölls emellertid att examen på engelska i den föreslagna formen inte till fullo tjänar den avsedda målgruppen, särskilt på grund av kravet på att provet i modersmål och litteratur ska avläggas på ett nationalspråk. Dessutom ansåg en del av dem som lämnade utlåtande att det var otydligt när studierna har genomförts i huvudsak på engelska och när den studerande kan anses ha tillräckliga språkliga förutsättningar för att avlägga examen på engelska. Man önskade att de nämnda frågorna klarläggs i den fortsatta beredningen. 

I flera utlåtanden framfördes synpunkter för och emot förslagen att antalet omtagningar av prov i studentexamen inte begränsas och att utbildningsanordnaren ska ha skyldighet att ordna prov för dem som vill ta om ett prov. Enligt utbildningsanordnarna kan en obegränsad omtagningsrätt medföra utmaningar för utbildningsanordnarna när det gäller de praktiska arrangemangen kring studentexamen. 

Studentexamensnämnden och några andra remissinstanser ansåg att bedömningen av kostnadseffekterna i propositionsutkastet var något underdimensionerad. Nämnden påpekade att genomförandet av ändringarna på ett ändamålsenligt sätt förutsätter att det finns tillräckliga ekonomiska resurser. Anordnarna av gymnasieutbildning ansåg det också vara viktigt att de föreslagna ändringarna av studentexamen inte medför merkostnader för utbildningsanordnarna. 

Förslag som understöddes var också införandet av ämnesövergripande uppgifter i proven i studentexamen, möjligheten att i stället för provet i ett främmande språk avlägga modersmålsprovet i samiska och preciseringarna av bestämmelserna om upprättande av ordning under provtillfällen. Övergångsbestämmelserna i den föreslagna lagen ansågs delvis vara svårtolkade och det önskades att de förtydligas. 

I flera utlåtanden framfördes att det är skäl att noggrant följa och utvärdera konsekvenserna av ändringarna av studentexamen. 

Förslaget gällande studentexamens struktur har ändrats i den fortsatta beredningen. Enligt propositionen ska fem prov avläggas i examen. Det föreslås att de föreslagna övergångsperioderna förlängs med ett år jämfört med utkastet till proposition som var ute på remiss. De ändringar som gäller avläggandet av studentexamen tillämpas på examinander som börjar avlägga studentexamen vid examenstillfället 2022 eller efter det. På basis av utlåtandena har dessutom behövliga preciseringar gjorts bland annat av övergångsbestämmelserna och bestämmelserna om ändringssökande i den föreslagna lagen. Detaljmotiveringen i propositionen har preciserats och förtydligats på flera ställen. Dessutom har bedömningarna av propositionens konsekvenser preciserats bland annat i fråga om ekonomiska konsekvenser. 

Ett separat diskussionsmöte om ändringen av examensstrukturen ordnades för de centrala intressentgrupperna den 6 november 2018. Följande instanser gav sitt ställningstagande vid mötet eller annars skriftligen: Utbildningsstyrelsen, Studentexamensnämnden, Aikuislukioliitto ry, Aineopettajaliitto AOL ry, Akava ry, Rådet för yrkeshögskolornas rektorer Arene rf, Ammattiosaamisen kehittämisyhdistys AMKE ry, Finlands näringsliv rf, Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ rf, Pro Lukio ry, Bildningsarbetsgivarna rf, Suomen Ammattiin Opiskelevien Liitto - SAKKI ry, Finlands Kommunförbund rf, Finlands Gymnasistförbund rf, Studiehandledarna i Finland rf, Finlands Rektorer r.f. och Privatskolornas Förbund rf. Majoriteten av remissinstanserna understödde den föreslagna strukturen med fem prov och ansåg att den var klarare än strukturen enligt arbetsgruppen Gaudeamus igiturs förslag. En del av remissinstanserna ansåg att strukturen kan bli en utmaning för till exempel dem som avlägger två examina och för en del av de studerande i vuxengymnasier och understödde därför inte förslaget.