1.1
Lagen om inkomstdatasystemet
3 §.Definitioner. Definitionen av prestationsbetalare i 1 punkten ändras så att prestationsbetalare är överbegreppet och innefattar underbegreppen lönebetalare och förmånsbetalare. Hänvisningar till lönebetalare finns i 6 § 2 och 3 mom., 11 § 1 mom., 12 § 4 mom. och 24 § 1 mom. Definitionen av lönebetalare motsvarar innehållsmässigt den gällande definitionen av prestationsbetalare. De bestämmelser där begreppet prestationsbetalare används kan i samma utsträckning tillämpas på såväl lönebetalare som förmånsbetalare om begreppet inte begränsas till uppgifter som endast vissa prestationsbetalare kan svara för och lämna ut.
Med förmånsbetalare avses juridiska personer som betalar pensioner, andra förmåner eller med dessa jämförbara prestationer med stöd av lag eller ett privaträttsligt avtalsförhållande eller den juridiska personens egna beslut. Mestadels sker betalning av pensioner och förmåner direkt med stöd av bestämmelser i lag och också förmånsbeloppet är direkt föreskrivet i lag eller i en författning på lägre nivå som utfärdats med stöd av lag. Med förmåner som betalas med stöd av ett privaträttsligt avtalsförhållande avses t.ex. ersättningar som betalas på grundval av ett försäkringsavtal eller prestationer som grundar sig på vissa placeringsprodukter. Med förmåner som betalas med stöd av ett särskilt beslut avses t.ex. olika förmåner och understöd beroende av prövning som kommunerna betalar ut till sina invånare, såsom stöd för hemvård av barn eller så kallad babypeng.
Den definition av förmånsbetalare som införs i punkten är jämförelsevis omfattande. I likhet med vad som gäller uppgifter som lönebetalaren ska meddela anges prestationer och situationer som förmånsbetalaren ska lämna uppgifter om särskilt, och de räknas upp i de nya 5–7 mom. som föreslås bli fogade till 6 §. I dessa bestämmelser hänvisas till förmånsbetalare enligt den innebörd ordet har i definitionen av prestationsbetalare.
Definitionen av inkomsttagare i 2 punkten kompletteras så att ordet här avser fysiska personer eller dödsbon också när dessa är berättigade till en prestation som inte har betalats ut som inkomst till dem, utan till någon annan mottagare. Tillägget innefattar situationer där en fysisk person eller ett dödsbo har rätt till en viss pension eller annan förmån, men den har betalats ut till en annan mottagare än personen eller dödsboet med stöd av en bestämmelse i lag, t.ex. till Folkpensionsanstalten, sjukförsäkringsfonden, en pensionsanstalt, ett försäkringsbolag, en arbetslöshetskassa, ett organ som avses i socialvårdslagen, kommunen eller arbetsgivaren. Tillägget sammanhänger med den definition av ställföreträdande mottagare som införs i den föreslagna 3 punkten. Med stöd av tillägget anses som inkomsttagare den person som är berättigad till en förmån, t.ex. när anmälningsskyldigheten enligt 6 § tillämpas.
I 3 punkten definieras ställföreträdande mottagare och den nuvarande 3 och 4 punkten blir 4 och 5 punkt. Med en ställföreträdande mottagare avses en mottagare till vilken en prestation med stöd av lagbaserad rätt har betalats ut i den inkomsttagares ställe som är berättigad till den, dvs. en sådan prestationsmottagare som beskrivs i motiveringen till 2 punkten. Prestationen kan grunda sig direkt på bestämmelser i en viss förmånslag, men det kan också vara fråga om någon annan lagbaserad rätt, t.ex. när Trafikförsäkringscentralen ersätter arbetsgivaren för till förmånstagaren utbetalad lön för sjukdomstid. Det föreslås att en hänvisning till definitionen av ställföreträdande mottagare tas in i det föreslagna nya 6 § 7 mom.
I paragrafen görs dessutom språkliga ändringar.
6 §.Inkomstuppgifter och andra uppgifter som införs i inkomstregistret. Hänvisningen i 1 mom. till inkomstuppgifter som gäller inkomsttagare som avses i 2 och 3 mom. ska utvidgas till en hänvisning till de uppgifter om inkomsttagare som avses i det föreslagna nya 5 mom. och som lämnas av prestationsbetalare. Dessutom görs det en språklig ändring i momentet.
De inledande styckena i 2 och 3 mom. preciseras på grund av den ändrade definitionen av prestationsbetalare i 3 § 1 punkten. Begreppet prestationsbetalare, som innefattar arbetsgivare och uppdragsgivare och andra med dem jämförbara betalare, ersätts med det i 3 § 1 punkten definierade begreppet lönebetalare, som till sitt innehåll motsvarar det begrepp som används i det inledande stycket i de nuvarande 2 och 3 mom. Dessutom kompletteras 2 mom. 14 punkten på grund av landskapsreformen så att också landskapet vid sidan av kommunen och samkommunen i fortsättningen ska göra en anmälan till inkomstregistret om vilka avgifter som det har tagit ut på arvoden till förtroendevalda.
I de föreslagna 5—7 mom. föreskrivs det om de uppgifter som förmånsbetalarna ska vara skyldiga att lämna Inkomstregisterenheten. Datainnehållet i dessa uppgifter beskrivs i momenten med tillräcklig noggrannhet med avseende på skyddet av personuppgifter i dess egenskap av grundläggande fri- och rättighet. Momenten bör också ge förmånsbetalare en tillräcklig uppfattning om vilka uppgifter de ska meddela till inkomstregistret. Dessutom ska datainnehållet i inkomstregistret liksom till vilken sektor uppgifterna hänför sig framgå i detalj av den beskrivning som offentliggörs med stöd av uppgiftsskyldigheten enligt 16 § och som avser de uppgifter som Inkomstregisterenheten ska fastställa närmare genom sitt beslut i enlighet med 4 § 1 mom. På motsvarande sätt ska uppgiftsanvändarna kunna få reda på vilka av de uppgifter som förmånsbetalarna meddelar de kan få ur inkomstregistret.
De uppgifter som avses i 5—7 mom. ska lämnas till Inkomstregisterenheten. Anmälnings- och uppgiftsskyldigheten i fråga om de uppgifter som avses i 5 mom. grundar sig på samma sätt som i fråga om de uppgifter som lönebetalare ska meddela med stöd av 2–4 mom. på de bestämmelser om anmälnings- och uppgiftsskyldighet som ingår i andra lagar.
De uppgifter som avses i 6 och 7 mom. är sådana som inte på samma sätt ska lämnas utifrån bestämmelser om anmälnings- och uppgiftsskyldighet som i fråga om uppgifter som avses i 2—5 mom., utan som förmånsbetalare är skyldiga att på begäran lämna uppgiftsanvändare med stöd av någon annan lag. De nya momenten 5—7 täcker sådana på andra lagar grundade uppgifts- och anmälningsskyldigheter i fråga om betalning av pensioner, andra förmåner och med dem jämförbara prestationer som det i detta skede har ansetts motiverat att sköta via inkomstregistret. Att inkomstdatasystemet utvidgas till att omfatta också pensioner och andra förmånsinkomster påverkar de skyldigheter förmånsbetalarna har enligt 5 mom. att till Skatteförvaltningen anmäla och lämna uppgifter som behövs för beskattningen genom att de uppgifter som avses i momentet ska meddelas endast till inkomstregistret. Utöver de uppgifter som behövs för beskattningen ska också uppgifter om sådana skattefria pensioner och andra förmåner som Folkpensionsanstalten behöver vid handläggningen av grundläggande utkomststöd meddelas till inkomstregistret. Dessutom ska sådana uppgifter meddelas till inkomstregistret som gäller verkställigheten av förmånerna och samordningen av dem, såsom uppgifter om utbetalning av förmånen till en ställföreträdande mottagare med stöd av en bestämmelse i lag och utbetalning av vissa kostnadsersättningar till inkomsttagaren.
De uppgifter om förmåner i anslutning till förvaltning av finansiella tillgångar som ska införas i inkomstregistret är endast sådana prestationer vars utbetalning grundar sig på ett försäkringsavtal.
På samma sätt som i fråga om uppgifter som lönebetalaren ska meddela införs inte heller i fråga om förmånsinkomster sådana uppgifter som enligt dataskyddsförordningen hör till särskilda kategorier av personuppgifter, såsom uppgifter om strejkunderstöd eller andra uppgifter som kan anses vara av känslig natur. Utelämnandet beror på att det inte kommer att införas några särskilda bestämmelser om detta. Behandlingen av detta slag av uppgifter kräver enligt dataskyddsförordningen att det har föreskrivits särskilt om dem. Utanför denna datamängd faller sådana uppgifter som är känsliga enligt den gällande personuppgiftslagen (523/1999), och i konstitutionellt hänseende bör bestämmelser om behandling av känsliga uppgifter fortfarande analyseras utifrån praxisen för tidigare bestämmelser på lagnivå (GrUU 14/2018 rd). Det föreslås inte några sådana bestämmelser i detta skede, och uppgifterna i fråga ska inte införas i inkomstregistret.
Inte heller införs uppgifter om olika kostnadsersättningar som förmånsbetalarna betalat ut annat än i de situationer som nämns särskilt i 6 mom.
Berättigade till uppgifter om pensioner och andra förmåner som införts i inkomstregistret med stöd av 5—7 mom. är, på samma sätt som i fråga om uppgifter som lönebetalarna meddelat, alla uppgiftsanvändare som avses i 13 § i den utsträckning som de enligt bestämmelser i någon annan lag har rätt att få dem av prestationsbetalaren eller av en annan uppgiftsanvändare.
I 5 mom. föreskrivs det om de uppgifter om betalning av pensioner och andra förmåner som förmånsbetalarna är skyldiga att meddela till inkomstregistret med stöd av bestämmelserna om anmälnings- och uppgiftsskyldigheten i fråga om uppgifter som behövs för beskattningen. Det är fråga om sådana uppgifter om pensioner och förmåner som ska lämnas till Skatteförvaltningen med stöd av vissa bestämmelser i 3 kap. 15, 16 och 17 § i lagen om beskattningsförfarande. I fråga om de uppgifter som ska lämnas för beskattningen omfattar de uppgifter som ska införas i inkomstregistret med stöd av de lagbestämmelser som nämns ovan de årsdeklarationer och uppgiftsflöden och därutöver vissa uppgifter som ska uppges i den skattedeklaration som avses i 16 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ. Dessutom införs uppgifter som behövs för arvs- och gåvobeskattningen och som enligt 28 a § i lagen om skatt på arv och gåva (378/1940) för närvarande ska lämnas genom en separat anmälan. Alla de nämnda deklarationerna, anmälningarna och uppgiftsflödena som avser utbetalda prestationer och som nu går direkt till Skatteförvaltningen faller bort från och med den 1 januari 2020 i den utsträckning som uppgifterna därefter ska meddelas till inkomstregistret.
För förmånsbetalarnas vidkommande bortfaller på grund av förslaget följande årsdeklarationer (årsanmälningar), bilagor till dem och andra separata uppgiftsflöden som nu lämnas till Skatteförvaltningen:
– Årsanmälan om pensioner och förmåner (7803),
– årsanmälan om prestationer som betalats till begränsat skattskyldiga (7809) inklusive närmare specifikationer för prestationsslagen B1–B5, B7–B9, B0, AE och RE,
– årsanmälan om retroaktiva pensioner (7817),
– årsanmälan om arbetslösas ersättningsdagar (VSKORVPV),
– årsanmälan om pensions- och förmånsbetalarens kontaktperson (VSELVYHT),
– skattedeklaration över betalning av skatter på eget initiativ vid punkten uppgifter om arbetsgivarprestationer och
– den deklaration som avses i 28 a § i lagen om skatt på arv och gåva.
Utländska betalare av pensioner och andra förmåner berörs inte av lika omfattande skyldigheter att lämna uppgifter som utländska arbetsgivare. Utomståendes skyldighet att lämna uppgifter gäller utländska förmånsbetalare i fråga om pensioner och förmåner endast om de har ett sådant fast driftställe i Finland som avses i inkomstskattelagen, varvid skyldigheten jämställs med den anmälnings- och uppgiftsskyldighet i fråga om uppgifter som behövs för beskattningen som finländska förmånsbetalare har. Enligt momentet ska inkomstuppgifterna på samma sätt som enligt nuvarande meddelandepraxis alltid meddelas till inkomstregistret i situationer med internationell koppling om förmånsbetalaren är skyldig att lämna uppgifter till Skatteförvaltningen.
Finländska förmånsbetalare omfattas i fråga om inkomsttagare som är bosatta utomlands av motsvarande skyldigheter att lämna uppgifter som i fråga om inkomsttagare bosatta i Finland, och uppgifter ska därför meddelas också om prestationer som utbetalats till begränsat skattskyldiga. Prestationer som betalats till allmänt och begränsat skattskyldiga kan meddelas till inkomstregistret genom samma anmälan om uppgifter om förmåner. Som begränsat skattskyldig betraktas den som har bo och hemvist i utlandet och inte vistas i Finland längre än sex månader utan avbrott. En finsk medborgare anses dock vara allmänt skattskyldig i Finland även om han inte vistas här över sex månader i följd tills tre år har förflutit efter utgången av det år under vilket han lämnade landet, om han inte visar att han inte under skatteåret har haft väsentlig anknytning till Finland. En anmälan om de prestationer som betalats till en allmänt skattskyldig ska lämnas oavsett om källskatt eller förskottsinnehållning borde har tagits ut eller om inkomsttagaren är försäkrad i Finland. Om inkomsttagaren är begränsat skattskyldig ska tilläggsuppgift lämnas till inkomstregistret om grunderna för tillämpning av ett skatteavtal på utbetalningen av pension till begränsat skattskyldig och för internationellt utbyte av upplysningar.
De uppgifter som införs i registret med stöd av 1 punkten i momentet är uppgifter om betalning av pensioner och andra förmåner. Dessa är bl.a. uppgifter om folkpension, garantipension och arbetspension samt rehabiliteringsförmåner. Också uppgifter om arbetslöshetsdagpenning, föräldradagpenning, sjukdagpenning, vuxenutbildningsstöd och reservistlön samt olika dagpenningar som betalas ut som ersättning för inkomstbortfall och sådana prestationer som grundar sig på frivillig individuell pensionsförsäkring som avses i 34 a § i inkomstskattelagen ska införas i registret. Punkten gäller också olika skattepliktiga förmåner som beviljas enligt prövning, men som inte grundar sig på någon förmånslag, såsom den så kallade babypengen och andra liknande förmåner som vissa kommuner betalar ut till sina invånare.
Som ett komplement till 1 punkten föreskrivs det i 2—5 punkten om införandet av sådana uppgifter om prestationer i inkomstregistret som kan jämställas med pensioner och andra förmåner och som inte omfattas av den allmänna bestämmelsen i 1 mom.
Med stöd av 2 punkten ska uppgifter om ersättning för inkomstbortfall på grund av brottsskada, viltskada eller andra motsvarande skador samt om ersättning för försämrad utkomst införas i inkomstregistret. Ersättningar i samband med brottsskador betalas till den skadelidande eller en närstående till denne, och de uppgifter som införs anger inte något om själva brottet eller gärningsmannen, varvid några uppgifter av känslig natur inte införs med stöd av denna punkt. Uppgifterna meddelas redan i nuläget med motsvarande noggrannhet till Skatteförvaltningen för verkställande av beskattningen.
Med stöd av 3 punkten införs uppgifter om andra skattepliktiga ersättningar som betalats med stöd av en frivillig försäkring än sådana som hänför sig till jord- och skogsbruk eller näringsverksamhet. Sådana är t.ex. försäkringsersättningar enligt 34 § i inkomstskattelagen som grundar sig livförsäkringar och olika försäkringsersättningar för förlust av arbetsinkomst. I praktiken betalas den övervägande delen av de ersättningar som betalas med stöd av en frivillig försäkring för sakskador, och dessa ersättningar är i regel inte beskattningsbar inkomst i inkomstbeskattningen. Denna punkt gäller alltså en förhållandevis liten del av de ersättningar som betalas med stöd av en frivillig försäkring, och de kommer att införas i inkomstregistret i samma utsträckning som de redan i nuläget ska meddelas till Skattestyrelsen beträffande de olika betalningsslagen för verkställande av beskattningen.
Med stöd av 4 punkten ska de uppgifter om kapitaliseringsavtal som behövs för verkställande av beskattningen införas i registret, dvs. i den mån avtalen inverkar på beskattningens slutresultat. Betalningarna är med i de uppgifter som meddelas till inkomstregistret, även om de inte kan anses vara en sådan förmån som avses i lagen eller ens en med dessa förmåner jämförbara prestationer. De har tagits med på försäkringsbolagens uttryckliga önskan, eftersom kapitaliseringsavtalen annars skulle vara nära nog de enda prestationer som ska meddelas till Skatteförvaltningen på annat sätt än via inkomstregistret och försäkringsbolagen därmed tvingas behålla nuvarande förfaranden för anmälning av uppgifterna till Skatteförvaltningen, vilket inte kan anses vara ändamålsenligt.
Med stöd av 5 punkten ska uppgifter om dröjsmålsförhöjningar enligt 61 a § i inkomstskattelagen på de poster som avses i 1—4 punkten införas i inkomstregistret. Enligt 61 a § i inkomstskattelagen ska förhöjning som betalas på grund av försenad betalning av lagstadgad pension, av ersättningar som betalas med stöd av lagen om olycksfallsförsäkring, patientskadelagen eller trafikförsäkringslagen eller av lagstadgade sociala förmåner eller frivilliga tilläggsförmåner från pensionsstiftelser eller försäkringsanstalter vid beskattningen anses vara samma inkomst som den inkomst till vilken förhöjningen hänför sig. Också uppgifter om sådana dröjsmålsförhöjningar ska i fortsättningen införas i inkomstregistret.
Med stöd av 6 punkten ska uppgifter om förskottsinnehållning och om källskatt och den försäkrades sjukförsäkringspremie som tagits ut enligt samma principer som uppgifterna redan hittills har varit obligatoriska med avseende på löneinkomster enligt 6 § 2 mom. 12 punkten införas i inkomstregistret.
Med stöd av 7 punkten ska uppgifter om grundlösa förmåner som hänför sig till prestationer som avses i 1—5 punkten införas i registret. Med grundlösa förmåner avses sådana till inkomsttagaren felaktigt utbetalade skattepliktiga pensioner eller andra förmåner som denne inte har varit berättigad till. En pension eller en annan förmån kan ha betalats ut på grund av ett fel i handläggningen eller betalats ut på felaktiga grunder eller i situationer där inkomsttagaren inte överhuvudtaget haft rätt till förmånen. Om en pension eller en annan förmån betalats ut på felaktiga grunder ska detta meddelas till inkomstregistret som separat information oberoende av om den kommer att återkrävas av inkomsttagaren. När anmälningsrytmen ändras så att den gäller en enskild utbetalning behövs uppgiften för verkställande av beskattningen enligt samma principer som gäller i fråga om löneinkomster.
Med stöd av denna punkt införs också uppgifter om vilka belopp som återkrävts av inkomsttagaren med anledning av en grundlös förmån. Vid återkrav är det fråga om att en tidigare utbetalad prestation krävs tillbaka av inkomsttagaren. När uppgifter om betalning av pensioner och andra förmåner införts i registret är det nödvändigt att också uppgifter om senare återkrävda pensionsinkomster eller andra inkomster av förmåner införs. Uppgifterna ska på samma sätt som enligt nuvarande anmälningsförfarande meddelas också om återbetalningen skett genom att det belopp som ska återkrävas har dragits av genom ett kvittningsförfarande från en annan förmån som betalats ut till inkomsttagaren. För närvarande meddelas återkrävda förmånsinkomster till Skatteförvaltningen i årsdeklarationen. I fortsättningen behöver uppgifter om återkrävda förmåner inte längre meddelas till Skatteförvaltningen på något annat sätt än via inkomstregistret.
Med stöd av 8 punkten införs i inkomstregistret uppgift om antalet dagar för vilka inkomsttagaren har betalats förmåner på grund av arbetslöshet. Detta slag av uppgifter meddelas för närvarande till Skatteförvaltningen genom en särskild årsanmälan. I fortsättningen är det dock motiverat att föra in dessa uppgifter i inkomstregistret samtidigt som de övriga uppgifterna om förmåner som har betalats ut på grund av arbetslöshet förs in i registret, varvid uppgifterna inte längre behöver anmälas separat till Skatteförvaltningen.
Med stöd av 9 punkten införs uppgifter om prestationer som avses i 28 a § i lagen om skatt på arv och gåva i inkomstregistret. Det är fråga om uppgifter om sådana livförsäkringsersättningar som avses i 7 a och 18 a § i lagen om skatt på arv och gåva och som betalats ut närmast av försäkringsbolag. Uppgifterna har använts vid arvs- och gåvobeskattningen och lämnas redan i nuläget till Skatteförvaltningen genom en särskild anmälan. Uppgifterna ska meddelas till inkomstregistret i samma omfattning som de nu lämnas till Skatteförvaltningen, och någon särskild anmälan behöver inte längre göras från och med den tidpunkt då motsvarande uppgifter ska lämnas till inkomstregistret. Om försäkringsersättningen helt eller delvis har betalats ut till en innehavare av panträtt, meddelas identifieringsuppgifter och det belopp som betalats ut till betalningsmottagaren.
I 6 och 7 mom. i paragrafen föreskrivs det om de uppgifter som ska införas i inkomstregistret för vidare förmedling för andra ändamål än verkställande av beskattningen och som det är motiverat att sköta med hjälp av inkomstregistret. Det är fråga om uppgifter som förmånsbetalarna med stöd av andra bestämmelser i lag är skyldiga att på begäran lämna ut till uppgiftsanvändarna.
Med stöd av 6 mom. 1 punkten införs i inkomstregistret uppgifter om de i 11 § i lagen om utkomststöd (1412/1997) avsedda förmåner som inverkar på utkomststödet och med dessa jämförbara prestationer. De inkomstslag som avses i bestämmelsen hör i motsats till dem som meddelas med stöd av 5 mom. inte till de uppgifter som införs i registret för att beskattningen ska kunna verkställas. Vid handläggningen av utkomststöd behövs uppgifter också om många skattefria förmåner och med dem jämförbara utbetalningar och dröjsmålsförhöjningar som hänför sig till dem. Tillsammans med de uppgifter som avses i 5 mom. kan dessa uppgifter vara tillräckliga för handläggningen av utkomststöd och för Folkpensionsanstaltens behov i fråga om en betydande del av utbetalningen av andra förmåner som handläggs av Folkpensionsanstalten liksom för det behov av uppgifter några av de andra användarna som avses i 13 § har. Med stöd av denna punkt registreras i inkomstregistret uppgifter om bl.a. ersättningar för olägenhet, bostadsbidrag, underhållsbidrag, militärunderstöd, frontmannatillägg samt värnpliktigas och civiltjänstepliktigas dagpenningar. Vid ansökan om utkomststöd beaktas också de disponibla inkomsterna för den sökandes familjemedlemmar. Uppgifter om dessa inkomster registreras som inkomster för den familjemedlemmen i fråga, och dessa finns också att tillgå i inkomstregistret när ett ärende som gäller utkomststöd behandlas.
Sådana förmåner som enligt bestämmelsen i 11 § 2 mom. i lagen om utkomststöd inte beaktas som inkomster när behovet av utkomststöd bedöms inverkar inte på det grundläggande utkomststödet. Sådana inkomster är bl.a. moderskapsunderstöd, stöd för skolresor, handikappförmåner som betalas ut av Folkpensionsanstalten, andra bidrag som motsvarar handikappförmåner och betalas ut av andra förmånsbetalare och kostnadsersättningar som betalas för deltagande i arbetsverksamhet med stöd av lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (189/2001). De uppgifter som gäller dessa införs därmed inte i inkomstregistret. Med stöd av den föreslagna punkten införs inte heller uppgifter om sådana utgifter som avses i 8 § i lagen om utkomststöd och som har ersatts eller för vilka en motsvarande förmån har mottagits på någon annan grund. Förmåner eller med dem jämförbara prestationer är därmed inte t.ex. ersättningar för rehabiliteringskostnader, såsom kostnadsersättningar som hänför sig till boende eller som betalas för sjukvård, resor och mediciner i andra situationer än de som nämns särskilt i 2 punkten.
Inte heller sådana uppgifter om grundläggande utkomststöd som betalas av Folkpensionsanstalten eller de kompletterande och förebyggande utkomststöden som kommunerna svarar för och som med stöd av personuppgiftslagen är känsliga införs i inkomstregistret. Efter det att personuppgiftslagen har upphävts görs en bedömning av huruvida datainnehållet i inkomstregistret ska utvidgas till att omfatta de uppgifter om grundläggande utkomststöd som inte längre berör de särskilda kategorier av personuppgifter som avses i dataskyddsförordningen. I detta sammanhang är det ändamålsenligt att beakta vad grundlagsutskottet konstaterat om att bestämmelser om behandling av känsliga uppgifter i konstitutionellt hänseende fortfarande bör analyseras utifrån praxisen för tidigare bestämmelser på lagnivå.
Med stöd av 2 punkten införs uppgifter om kostnadsersättningar som betalats enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) eller lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) i inkomstregistret. Sådana ersättningar är skattefria och beaktas med stöd av 11 § i lagen om utkomststöd inte när utkomststödet bestäms. Uppgifter om kostnadsersättningarna behövs trots det när förmånsbetalarnas inbördes regressrätt avgörs, exempelvis när 120 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) och motsvarande bestämmelser i andra pensionslagar tillämpas. Andra situationer som inverkar på utredningen av förmånsbetalarnas inbördes regressrätt kan oftast konstateras utifrån de uppgifter i inkomstregistret som avses i 5 mom. och 6 mom. 1 punkten.
Med stöd av 3 mom. införs uppgifter om grundlösa förmåner som hänför sig till de prestationer som avses i 1 och 2 punkten samt belopp som återkrävts av dem hos inkomsttagaren enligt samma principer som de som redovisats i samband med skattepliktiga prestationer i fråga om 5 mom. 7 punkten. De uppgiftsanvändare som sköter handläggningen av förmåner och använder sig av uppgifterna behöver också uppgifter som gäller skattefria prestationer.
I 7 mom. föreskrivs det om de uppgifter i 5 och 6 mom. som gäller prestationer som registreras också när prestationen helt eller delvis har betalats till en ställföreträdande mottagare enligt den nya 3 § 3 punkten. Bestämmelsen täcker därmed de situationer där förmånsbetalningen grundar sig på inkomsttagarens rätt till en viss förmån för en viss tidsperiod, men där förmånen med stöd av en bestämmelse i lag eller en lagbaserad rättighet betalas ut till någon annan mottagare än inkomsttagaren själv. När det gäller ställföreträdande mottagare är det dock fråga om en grundlös förmån endast om inkomsttagaren själv inte hade haft rätt till den utbetalda förmånen på det sätt som beskrivs i motiveringen till 5 mom. 7 punkten. Uppgift om utbetalning av en prestation till en intressebevakare, en intressebevakningsfullmäktig, en vårdnadshavare eller ett dödsbo behövs dock inte av enda uppgiftsanvändare, och sådana uppgifter ska därför inte införas i inkomstregistret. Uppgiften om betalningen införs också i detta fall i inkomstregistret på normalt sätt, men utan uppgifter om ställföreträdande mottagare. Uppgifter om sådana retroaktiva prestationer som betalas av ett försäkringsbolag till ett annat och där inkomsttagaren inte själv är part ska inte införas i inkomstregistret med stöd av momentet. Sådana betalningar förekommer exempelvis mellan försäkringsbolag som bedriver olycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringsverksamhet och försäkringsbolag som bedriver trafikförsäkringsverksamhet samt mellan försäkringsbolag och den instans som är ersättningsskyldig enligt lagen om ansvar i spårtrafik (113/1999).
Det finns åtskilliga bestämmelser i olika förmånslagar som berättigar eller förpliktar förmånsbetalaren till att betala pensioner eller andra förmåner till någon annan än inkomsttagaren själv. Pensioner eller andra förmåner kan med stöd av en sådan bestämmelse betalas ut till bl.a. Folkpensionsanstalten, sjukförsäkringsfonden, arbetslöshetskassan, ett organ som avses i socialvårdslagen (1301/2014) eller kommunen. Sådana bestämmelser finns t.ex. i 2 kap. 5 § i sjukförsäkringslagen (1224/2004), 11 kap. 9, 9 a och 14 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, 49 § i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005), 140—143 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, 118—122 § i lagen om pension för arbetstagare och i andra lagar om arbetspension. Pensioner och andra förmåner kan också betalas till arbetsgivaren eller sjukkassan på grund av att denna har betalat ut lön till arbetstagaren för samma tid, t.ex. enligt bestämmelserna i 7 kap. 4 § i sjukförsäkringslagen, 47 § i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner, 139 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, 117 § i lagen om pension för arbetstagare eller i andra lagar om arbetspension. Dessutom kan t.ex. bostadsbidrag betalas till hyresvärden med stöd av 25 § i lagen om allmänt bostadsbidrag (938/2014). Motsvarande bestämmelser finns i flera andra förmånslagar.
I situationer där den ställföreträdande mottagaren är en annan förmånsbetalare införs dessutom den ställföreträdande mottagarens uppgift om vilken av de prestationer enligt 5 eller 6 mom. som senare har täckts genom en prestation som betalats av en annan förmånsbetalare. Med stöd av bestämmelsen ska den förmånsbetalare som är prestationsmottagare efter att ha mottagit prestationen ersätta den anmälan om utbetalning som ska lämnas med stöd av 5 eller 6 mom. med en ny så att det av den nya anmälan framgår att prestationen senare helt eller delvis har kompenserats av den prestation som den andra förmånsbetalaren har betalat. De uppgifter om prestationer som betalats till en ställföreträdande mottagare inverkar på de andra förmåner som beviljas den till förmånen berättigade inkomsttagaren under samma tid, även om prestationen inte betalats till förmånstagaren själv. Därför behöver uppgiftsanvändarna uppgifter om prestationerna också i dessa situationer.
7 §.Kompletterande uppgifter som införs i inkomstregistret. Det inledande stycket i paragrafen preciseras så att de kompletterande uppgifter som ska införas i inkomstregistret med stöd av paragrafen endast ska gälla de inkomstuppgifter som kompletterar de uppgifter lönebetalaren ska meddela med stöd av 6 § 2 och 3 mom. De uppgifter som förmånsbetalarna ska meddela till inkomstregistret är alltid de som ska meddelas med stöd av 6 §, och inga sådana kompletterande uppgifter som avses i denna paragraf kan gälla dem.
8 §.Identifierings- och kontaktuppgifter som införs i inkomstregistret. I 4 mom. införs en bestämmelse enligt vilken identifierings- och kontaktuppgifter om en ställföreträdande mottagare får införas i inkomstregistret. Identifierings- och kontaktuppgifter om ställföreträdande mottagare som avses i 1 mom. 1—3 punkten får införas i registret enligt samma principer som i fråga om inkomsttagaren själv. Identifierings- och kontaktuppgifter för ställföreträdande mottagare behövs vid handläggning av ärenden som berörs av inbördes regressrätt, och det är därför motiverat att införa dem i inkomstregistret. Förmånsbetalaren har emellertid inte alltid tillgång till fullständiga identifierings- och kontaktuppgifter, och det är därför inte möjligt att föreskriva att de alltid ska införas när en prestation har betalats till en ställföreträdande mottagare. I den mån uppgifterna inte finns i inkomstregistret, måste den andra förmånsbetalaren också i fortsättningen ta reda på dem på något annat sätt än med hjälp av inkomstregistret. Om en försäkringsersättning som avses i 28 a § i lagen om skatt på arv och gåva helt eller delvis har betalats av en innehavare av panträtt, ska betalningsmottagarens identifieringsuppgifter meddelas.
9 §.Andra uppgifter som ska föras in i inkomstdatasystemet. Det föreslås att den svenskspråkiga ordalydelsen i 1 mom. 3 punkten ska ändras. För den finska termen ”eläkejärjestelynumero” har den svenska motsvarigheten ”pensionsordningsnummer” använts. Den ersätts nu med den i branschen allmänt använda termen ”pensionsarrangemangsnummer”.
10 §.Lämnande av uppgifter till Inkomstregisterenheten. Bestämmelserna i 1 mom. ska preciseras på grund av de ändringar som föreslås i 6 § så att det framgår att det till Inkomstregisterenheten utöver de uppgifter som avses i 6 § 2—5 mom. också ska meddelas de uppgifter som avses i 6 § 6 och 7 mom., trots att de inte omfattas av anmälnings- och uppgiftsskyldigheten enligt någon annan lag, utan av skyldigheten att lämna information enligt bestämmelser i någon annan lag. Genom den föreslagna ändringen börjar de nämna uppgifterna omfattas av anmälningsskyldigheten enligt 10 §. Dessutom görs det en språklig ändring i momentet.
11 §.Hur uppgifter lämnas samt signering. Bestämmelserna i 1 mom. om möjligheten att av särskilda skäl meddela de uppgifter som avses i 6 och 8 § på papper begränsas till att gälla endast de uppgifter som en lönebetalare som avses i 3 § 1 mom. har meddelat. Möjligheten att meddela uppgifterna på papper är begränsad till små arbetsgivare och arbetsgivare som endast sporadiskt anställer någon, särskilt med tanke på hushåll som fungerar som arbetsgivare. Förmånsbetalarna är dock alltid större aktörer som har förutsättningar att meddela uppgifterna elektroniskt till inkomstregistret genom digitala anmälningar. Detta har också klarlagts tillsammans med förmånsbetalarna inom ramen för det projekt genom vilket inkomstregistret grundades, och utifrån vad som då framgick har det ansetts vara möjligt att begränsa anmälningarna på papper till att gälla de uppgifter som lämnas av lönebetalare enligt de begränsningar som föreslås i momentet.
12 §.Tidpunkt för lämnande av uppgifter. Bestämmelsen i 4 mom. ska preciseras så att skyldigheten att lämna uppgifter om den försäkringslön som avses i 72 § i lagen om pension för arbetstagare ska gälla endast lönebetalare som avses i 3 §, eftersom uppgifterna inte kan ha något att göra med de prestationer som meddelas av förmånsbetalare.
I det nya 11 och 12 momentet införs bestämmelser om tidpunkten för lämnande av vissa uppgifter som enligt 6 § 5—7 mom. ska införas i inkomstregistret. I övrigt ska de uppgifter som avses i 6 § 5—7 mom. lämnas vid den tidpunkt som utgör huvudregeln enligt 12 § 1 mom.
I 11 mom. föreskrivs det om tidpunkten för lämnande av uppgifter enligt 6 § 5 mom. 7 punkten och 6 § 6 mom. 3 punkten om sådana grundlösa förmåner och belopp som återkrävts av prestationerna hos inkomsttagaren. Uppgifterna om grundlösa förmåner ska lämnas utan obefogat dröjsmål och senast inom en månad efter det att ett beslut om en grundlös förmån har fattats eller ett fel i utbetalningen har konstaterats på annat sätt. Med ett beslut om en grundlös förmån avses t.ex. ett beslut om rättelse, ändring, korrigering, upphörande eller slopande av förmånen. Tidpunkten beräknas därmed inte på samma sätt som i fråga om löneinkomster från det att det uppdagades att förmånen är grundlös, utan från den tidpunkt då förmånsbetalaren fattar ett beslut med stöd av tillämplig lag om att betalningen av en pension eller en annan förmån är grundlös. Om det trots allt endast är fråga om ett fel i utbetalningen av förmånen, beräknas tidsfristen från den tidpunkt då felet har uppdagats. Med detta avses t.ex. sådana situationer då prestationen har betalats ut till fel persons bankkonto.
Med stöd av momentet ska uppgifter om det belopp som återkrävts hos mottagaren lämnas senast den femte kalenderdagen efter den dag då uppgift erhållits om att ett återkrävt belopp har betalats, om vem som har betalat det och om vilken prestation betalningen gäller. Med detta avses oftast den tidpunkt då förmånsbetalaren i sitt eget system har hänfört det återbetalda beloppet till en viss pension eller annan förmån som varit föremål för återkrav.
I 12 mom. föreskrivs om tidpunkten för när uppgifter om en anmälan som kompletterar den ursprungliga anmälan ska lämnas av en förmånsbetalare i egenskap av en sådan ställföreträdande mottagare som avses i 6 § 7 mom. Med stöd av momentet ska en förmånsbetalare i egenskap av ställföreträdande mottagare lämna kompletterande uppgifter till en tidigare anmälan till inkomstregistret utan obefogat dröjsmål och senast inom en månad efter den dag då uppgift erhållits om att ett återkrävt belopp har betalats, om vem som har betalat det och om vilken pension eller annan förmån betalningen gäller.
Paragrafens gällande 11 och 12 mom. blir 13 och 14 mom. Samtidigt ändras den hänvisning till 11 mom. som ingår i det som blir 14 mom. till en hänvisning till 13 mom. Dessutom görs det en språklig ändring i momentet.
13 §.Uppgiftsanvändares rätt att få uppgifter ur inkomstdatasystemet. I 1 mom. görs de ändringar som lagen om upphävande av lagen om Utbildningsfonden (520/2018), lagen om ändring av lagen om vuxenutbildningsstöd (521/2018) och lagen om ändring av lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (522/2018) föranleder. Momentets hänvisning till arbetslöshetsförsäkringsfonden i 8 punkten ändras till en hänvisning till Sysselsättningsfonden och bestämmelsen i 21 punkten i paragrafen, där Utbildningsfondens uppgifter i anslutning till verkställighet av vuxenutbildningsstödet anges, upphävs i och med att Utbildningsfondens uppgifter övergår till Sysselsättningsfonden. Dessutom fogas till de uppgifter som enligt 8 punkten kan förmedlas och lämnas ut till Sysselsättningsfonden på motsvarande sätt ett omnämnande av 10 § 1 mom. 7 punkten i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner där det föreskrivs att Sysselsättningsfonden har till uppgift att bevilja vuxenutbildningsstöd och yrkesexamensstipendier enligt lagen om vuxenutbildningsförmåner.
Till 4 punkten i momentet fogas ett omnämnande av att Inkomstregisterenheten får förmedla och lämna ut uppgifter till Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt för avgörande av ett ersättningsärende som avses i lagen om ersättning till lantbruksföretagare för självrisktiden enligt sjukförsäkringslagen. De uppgifter som behövs för detta är sådana som förmånsbetalarna enligt det föreslagna 6 § 5—7 mom. ska meddela till inkomstregistret, och utlämnandet av uppgifterna i det syfte som avses i denna punkt har därför inte föreskrivits i punkten enligt den gällande 4 punkten.
Till 16 punkten i momentet fogas bestämmelser om att uppgifter ska lämnas ut till Statskontoret också för avgörande av ett ersättningsärende enligt räddningslagen (379/2011), lagen om olycksfallsersättning i vissa fall åt den som lämnat bistånd vid fullgörandet av tjänsteåliggande (625/1967), sjöräddningslagen (1145/2001), lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012), lagen om främjande av integration (1386/2010), beredskapslagen (1552/2011), polislagen (872/2011), lagen om nämndemän vid tingsrätterna (675/2016) och lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel (746/2011). På handläggningen av ersättningsärenden enligt dessa lagar tillämpas enligt de hänvisningsbestämmelser som ingår i dem bestämmelserna i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Det är därför motiverat att uppgifterna i inkomstregistret på samma sätt som i fråga om handläggningen av ersättningsärenden med stöd av den lagen kan utnyttjas också vid handläggningen av ersättningsärenden med stöd av de andra lagarna som nämns i bestämmelsen.
På grund av att bestämmelsen i 21 punkten upphävs, ändras 1 mom. i lagtekniskt hänseende så att bestämmelserna i den gällande 21—25 punkten blir 21—24 punkt och i 25 punkten införs en bestämmelse om att uppgifter i inkomstregistret ska lämnas ut till landskapet Åland och dess myndigheter och kommuner för att dessa ska kunna sköta de uppgifter de har enligt landskapslagarna. De frågor som omfattas av landskapets lagstiftningsbehörighet regleras i självstyrelselagen för Åland (1144/1991). Enligt 18 § i självstyrelselagen för Åland har landskapet lagstiftningsbehörighet bl.a. i fråga om lagtingets organisation och uppgifter, landskapsregeringen och under denna lydande myndigheter och inrättningar, landskapets tjänstemän, arbetspensionsskydd för landskapets anställda och för förtroendevalda inom landskapsförvaltningen samt för rektorer, lärare och timlärare vid grundskolor i landskapet, kommunernas förvaltning och deras tjänsteinnehavare, hälso- och sjukvård med vissa undantag, socialvård, undervisning, främjande av sysselsättningen och statistik om förhållandena i landskapet.
Den föreslagna bestämmelsen är en allmän bestämmelse med stöd av vilken sådana uppgifter som i fortsättningen kommer att införas i inkomstregistret ska lämnas ut till de behöriga myndigheter som enligt landskapslagarna har rätt att få dem för att sköta sina uppgifter enligt lagarna i fråga. Av den uttömmande förteckning över fördelningen av lagstiftningsbehörigheten mellan Åland och riket som ingår i självstyrelselagen följer att det inte finns någon orsak att ta in några särskilda bestämmelser om utlämnande av uppgifter till åländska myndigheter och kommuner i de övriga punkterna i 13 § genom hänvisningar till enskilda landskapslagar och deras materiella innehåll. Landskapslagarna publiceras separat i Ålands författningssamling.
Enligt det inledande stycket är en förutsättning för att uppgifterna i inkomstregistret ska lämnas ut också i dessa fall att uppgiftsanvändarna, trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter, med stöd av någon annan lag har rätt att få uppgifterna av prestationsbetalaren eller av andra uppgiftsanvändare. Innan uppgifterna kan lämnas ut ska Inkomstregisterenheten, precis som när det gäller användare som omfattas av rikslagstiftningen, försäkra sig om att det finns rättsliga förutsättningar för att lämna ut uppgifterna också med stöd av landskapslagarna, vilket i praktiken förutsätter att också landskapets myndigheter och kommuner ska kunna påvisa de rättsliga grunderna för utlämnandet av uppgifterna och att de behöver dem i sin verksamhet.
Nedan beskrivs utifrån nuläget och aktuella uppgifter vilket uppgiftsbehov vissa av landskapsmyndigheterna har. Förteckningen är inte uttömmande.
Landskapsmyndigheterna behöver uppgifter ur inkomstregistret i första hand för att kunna sköta sina uppgifter enligt de landskapslagar som innehåller bestämmelser som tillkommit med stöd av lagstiftningsbehörigheten för att göra rikslagstiftningen tillämplig också på Åland. Sådana lagar är landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om pension för den offentliga sektorn (ÅFS 2016:76), landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om pension för arbetstagare (ÅFS 2007:29), landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om underhållsstöd (ÅFS 2009:7), landskapslagen om tillämpning av lagen om moderskapsunderstöd (ÅFS 1994:10), landskapslagen om tillämpning av lagen om allmänt bostadsbidrag (ÅFS 2015:4), landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnbidragslagen (ÅFS 1994:48), landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa (ÅFS 2003:71) och landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård (ÅFS 1995:101). Lagarna innehåller också bestämmelser om de fall då rikets lagar inte som sådana är tillämpliga på Åland och om vilka myndigheter som är behöriga att handlägga ärendet i landskapet. Beroende på vilken av landskapslagarna som gäller är den behöriga myndigheten landskapet Åland, Ålands landskapsregering, kommuner som hör till landskapet Åland eller Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet. I sådana fall grundar sig landskapsmyndighetens rätt att få uppgifter i sista hand på den rätt till information som föreskrivs i rikslagarna, dock så att det föreskrivs särskilt i en landskapslag vilken myndighet som är behörig i landskapet.
Till en del grundar sig landskapsmyndigheternas uppgiftsbehov och behörighet direkt på bestämmelser i en landskapslag. Landskapet har använt sin lagstiftningsbehörighet för att utfärda bestämmelser om saken genom en separat landskapslag som inte innehåller några hänvisningar till lagstiftningen i riket. I landskapslagen anges i så fall också vilken myndighet som är den behöriga och dess rätt till information för att kunna sköta de angivna uppgifterna.
Landskapsregeringen behöver uppgifter ur inkomstregistret för att kunna ordna pensionsskyddet för ledamöterna av landskapsregeringen och lagtinget och deras familjemedlemmar i enlighet med landskapslagen om pensionsskydd för ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen (ÅFS 2010:7).
Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet behöver uppgifter ur registret för att kunna verkställa de uppgifter som föreskrivs i landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet (ÅFS 2006:8) och i landskapslagen om studiestöd (ÅFS 2006:71). I den förstnämnda landskapslagen föreskrivs utöver om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten också om ersättningar och ekonomiska understöd som betalas till personer som deltar i verksamheten. I den sistnämnda föreskrivs om de ekonomiska stöd som i landskapet betalas ut på grund av studier.
Ålands statistik- och utredningsbyrå behöver få uppgifter för utarbetande av statistik på det sätt som avses i statistiklagen för landskapet Åland (ÅFS 1994:42).
Paragrafens gällande 2 mom. blir 4 mom.
22 §.Förseningsavgift. Bestämmelsen om tillämpningsområdet för förseningsavgift i 1 mom. ändras så att förseningsavgift kan påföras för prestationer endast om sådana uppgifter lämnas för sent som avses i bestämmelserna i gällande 6 § 2—4 mom. och i det förslagna 6 § 5 mom. och som ska lämnas till Skatteförvaltningen med stöd av en redan gällande skyldighet att meddela eller lämna ut uppgifter.
Tillämpningsområdet för förseningsavgiften utvidgas därmed inte till att gälla uppgifter om andra pensioner, förmåner och med dem jämförbara prestationer. Inte heller i nuläget innefattar rätten till uppgifter någon regelmässig påföljdsavgift om den inte uppfylls.
Förseningsavgift som påförs av Skatteförvaltningen gäller i fråga om sådana uppgifter som ska redovisas av förmånsbetalaren endast de uppgifter som avses i 6 § 5 mom. och som ska meddelas till inkomstregistret för verkställande av beskattningen. Momentet ska dessutom kompletteras så att förseningsavgift i fråga om sådana uppgifter som avses i 8 § påförs endast när det är fråga om identifierings- och kontaktuppgifter som anknyter till uppgifter som ska meddelas enligt 6 § 2—5 mom.
24 §.Inverkan av användningen av inkomstdatasystemet på prestationsbetalares och inkomsttagares skyldigheter. Bestämmelserna i 1 mom. ändras så att prestationsbetalares rätt att låta bli att lämna ut uppgifter som införts i inkomstregistret enligt 6 och 7 § på annat sätt än vad som avses i denna lag ska begränsas till att gälla endast uppgifter som lämnas av lönebetalare. Avsikten med bestämmelsen är att säkerställa att arbetsgivare och med dem jämförbara prestationsbetalare inte längre är förpliktade att lämna ut de uppgifter som meddelats till inkomstregistret till uppgiftsanvändarna på något annat sätt utöver detta. Bestämmelsen undanröjer den dubbla skyldighet lönebetalarna haft att lämna identifierings- och kontaktuppgifter och samtidigt säkerställs det att uppgiftsanvändarna använder de uppgifter arbetsgivarna meddelat till inkomstregistret på ett så heltäckande sätt som möjligt och frångår tidigare invanda rutiner fråga om informationsinsamling i den mån som uppgifterna finns att tillgå i inkomstregistret.
Det är trots det inte möjligt att i detta skede ersätta kanalerna för informationsutbyte och skyldigheten att lämna ut uppgifter till andra förmånsbetalare så att förmedlingen av uppgifter skulle ske enbart via inkomstregistret på ett sådant sätt som entydigt är jämförbart med lönebetalarens skyldighet att lämna uppgifter till inkomstregistret och uppfyllandet av den. Med hjälp av de uppgifter som förmånsbetalaren meddelar till inkomstregistret är det möjligt att ersätta de identifierings- och kontaktuppgifter som gäller beskattningen på det sätt som redovisas i samband med 6 §. I vilken utsträckning förmånsbetalarnas uppgiftsskyldighet uppfylls och deras rätt till uppgifter tillgodoses i fråga om andra än beskattningsändamål enbart med hjälp av de uppgifter som ska lämnas till inkomstregistret för verkställande av beskattningen med stöd av anmälnings- och uppgiftsskyldigheten måste bedömas särskilt efter det att förmånsuppgifterna i inkomstregistret blivit tillgängliga.
Förmånsbetalarnas skyldigheter att lämna ut uppgifter till varandra och på vilket sätt och via vilka kanaler informationsutbytet sker är i detta nu av varierande slag, och det är inte möjligt att med det datainnehåll förmånsuppgifterna i inkomstregistret nu har i rimlig utsträckning täcka de behov av uppgifter som förekommer i alla situationer, såsom t.ex. uppgifter om beslut om beviljade pensioner eller andra förmåner. Också de olika informationssystem förmånsbetalarna använder för informationsutbytet befinner sig i mycket olikartade faser av sin livscykel. Det bör därför bedömas särskilt senare när och i vilken utsträckning de skyldigheter förmånsbetalarna har att lämna uppgifter kunde utvecklas och ersättas med hjälp av enbart de uppgifter som finns att tillgå i inkomstregistret.
Av dessa orsaker måste informationsutbytet om förmåner mellan olika myndigheter och andra instanser fortfarande skötas på samma sätt som nu, dvs. mellan förmånsbetalarna och uppgiftsanvändarna. Trots detta kommer en betydande del av de uppgifter som förmånsbetalare behöver få av varandra enligt grundscenariot att vara tillgängliga i inkomstregistret redan vid ingången av 2020.
I paragrafen görs dessutom en språklig ändring.
24 a §.Undantag från rätten att begränsa behandlingen av personuppgifter. Det föreslås att det i paragrafen ska ingå en bestämmelse om undantag från den rätt att begränsa behandlingen av personuppgifter som den registrerade har enligt artikel 18 i dataskyddsförordningen. Undantaget kan göras inom ramarna för det handlingsutrymme som artikel 23 i dataskyddsförordningen ger medlemsstaterna. Undantaget grundar sig på artikel 23.1 a enligt vilken det ska vara möjligt att i unionsrätten eller i en medlemsstats nationella rätt som den personuppgiftsansvarige eller personuppgiftsbiträdet omfattas av införa en lagstiftningsåtgärd som begränsar tillämpningsområdet för de skyldigheter och rättigheter som föreskrivs i artiklarna 12—22 och 34, samt i artikel 5 i den mån dess bestämmelser motsvarar de rättigheter och skyldigheter som fastställs i artiklarna 12—22, om en sådan begränsning sker med respekt för andemeningen i de grundläggande rättigheterna och friheterna och utgör en nödvändig och proportionell åtgärd i ett demokratiskt samhälle. Enligt artikel 23.1 e ska åtgärden ske i syfte att säkerställa andra av unionens eller en medlemsstats viktiga mål av generellt allmänt intresse, särskilt ett av unionens eller en medlemsstats viktiga ekonomiska eller finansiella intressen, bland dem skattefrågor och social trygghet.
Enligt artikel 18.1 a har den registrerade rätt att bestrida personuppgifternas korrekthet, under en tid som ger den personuppgiftsansvarige tillfälle att kontrollera om personuppgifterna är korrekta. Enligt 4 § 3 mom. i lagen om inkomstdatasystemet ansvarar prestationsbetalarna för att de uppgifter de lämnar till inkomstregistret är riktiga och för att rätta uppgifterna utan obefogat dröjsmål. Enligt 4 § 4 mom. är det så, att om en inkomsttagare begär att en felaktig uppgift som prestationsbetalaren har lämnats till inkomstregistret ska rättas, ska begäran om rättelse riktas till prestationsbetalaren. Att uppgifterna stämmer kan endast säkerställas av prestationsbetalaren, som också är den enda som kan korrigera dem, och prestationsbetalaren är också den som detta avseende ansvarar för att de uppgifter som finns i de egna betalningssystemen är riktiga.
Med stöd av artikel 18.1 b kan behandlingen också begränsas om den är olaglig och den registrerade motsätter sig att personuppgifterna raderas, och i stället begär en begränsning av deras användning. Behandlingens lagstridighet kan i fråga om uppgifterna i inkomstregistret bara bedömas av prestationsbetalaren och av uppgiftsanvändaren. Inkomstregisterenheten fungerar endast som teknisk förmedlare av uppgifterna, och den kan inom ramen för sin behörighet bara behandla tekniska fel i uppgifterna.
Vidare kan den registrerade enligt artikel 18.1 c också begära att behandlingen begränsas i situationer där den personuppgiftsansvarige inte längre behöver personuppgifterna för ändamålen med behandlingen, men den registrerade behöver dem för att kunna fastställa, göra gällande eller försvara rättsliga anspråk. Uppgifter som införts i inkomstregistret kan avföras ur registret i enlighet med 18 § i lagen om inkomstdatasystemet. Uppgifterna avförs i regel ur registret tio år från ingången av året efter det år då uppgifterna fördes in. Det är viktigt med tanke på Inkomstregisterenhetens verksamhet att den kan förmedla och lämna ut uppgifter så länge som användarna har rätt att få och behöver uppgifterna och att uppgifterna förstörs i enlighet med registrets användningsändamål efter att den lagfästa tiden gått ut. Den registrerade kan begära att få vederbörliga inkomst- och förmånsuppgifter av uppgiftsanvändarna inom ramen för de bevaringstider som gäller registerföringen.
Därutöver kan den registrerade enligt artikel 18.1 d kräva att behandlingen begränsas om den registrerade har invänt mot behandling i enlighet med artikel 21.1 i väntan på kontroll av huruvida den personuppgiftsansvariges berättigade skäl väger tyngre än den registrerades berättigade skäl. Eftersom behandlingen av personuppgifterna i inkomstdatasystemet grundar sig på artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen, dvs. iakttagande av den personuppgiftsansvariges lagstadgade skyldighet, är utgångspunkten att artikel 21 inte blir tillämplig. Det som kan tolkas är emellertid huruvida den registrerades krav kan anses grunda sig på artikel 6.1 e, dvs. att behandlingen är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning.
Det har ännu inte uppstått någon praxis för tillämpningen av rätten att begränsa behandlingen av uppgifter enligt dataskyddsförordningen. Det är i praktiken möjligt att Inkomstregisterenheten kommer att motta krav från de registrerade på att begränsa behandlingen av personuppgifter på alla de grunder som anges i 18.1 a—d.
I artikel 18.2 i dataskyddsförordningen föreskrivs om de grunder på vilka personuppgifter får behandlas, men inte bevaras, trots att behandlingen har begränsats med stöd av artikel 18.1. Om behandlingen har begränsats får personuppgifter enligt den punkten behandlas endast med den registrerades samtycke eller för att fastställa, göra gällande eller försvara rättsliga anspråk eller för att skydda någon annan fysisk eller juridisk persons rättigheter eller för skäl som rör ett viktigt allmänintresse för unionen eller för en medlemsstat. Av de grunder som nämns i artikel 18.2 är det närmast det sistnämnda skälet som kan användas som grund för behandlingen av uppgifter om den registrerade använder sig av sin rätt att begränsa behandlingen. Behandlingen är emellertid inte enligt artikel 18 tillåten för att fullgöra en rättslig förpliktelse, vilket är grunden för inkomstregistrets verksamhetsändamål och behandlingen av personuppgifter i registret i samtliga skeden av behandlingen av personuppgifter. Därför är det föreslagna undantaget från den registrerades rätt att begränsa behandlingen av personuppgifter nödvändigt och proportionerligt med tanke på inkomstregistrets användningsändamål och systemets funktionsduglighet.
Förslaget kan anses vara en behövlig och proportionell åtgärd med beaktande av att inkomst- och förmånstagare ska kunna använda sina rättigheter som registrerade i enlighet med dataskyddsförordningen och att såväl prestationsbetalarna som uppgiftsanvändarna ska kunna använda uppgifterna vid registerföringen och behandlingen av personuppgifter. Inkomstregisterenheten fattar inga förvaltningsbeslut, utan den endast mottar, registrerar och förmedlar uppgifter som behövs för annan myndighetsverksamhet och för skötseln av lagstadgade uppgifter. Att ett undantag görs från den rätt att begränsa behandlingen av uppgifter som avses i artikel 18 med avseende på ett system som förmedlar uppgifter är motiverat också med tanke på den registrerade, eftersom Inkomstregisterenheten inte förfogar över och inte har befogenhet att förfoga över alla de uppgifter som tillämpningen av artikel 18 i enskilda fall eventuellt skulle kräva.
Från den registrerades synpunkt bör det med avseende på begränsningsrätten särskilt beaktas att de uppgifter som anmälts till inkomstregistret inte enbart gäller inkomsttagaren och de beslut som gäller honom eller henne, utan uppgifterna används samtidigt för att fastställa skyldigheter och avgifter som gäller flera prestationsbetalare. Arbetsgivare och andra prestationsbetalare har en på nationell lagstiftning grundad skyldighet att lämna ut uppgifter om inkomster, pensioner och förmåner till olika uppgiftsanvändare. Prestationsbetalarna använder med andra ord inkomstregistret för att uppfylla sina lagfästa anmälnings- och uppgiftsskyldigheter och informationsanvändarna får i sin tur de uppgifter ur inkomstregistret som prestationsbetalarna med stöd av lag är skyldiga att anmäla eller lämna ut. Numera uppfylls dessa skyldigheter att lämna uppgifter nästan undantagslöst direkt mellan prestationsbetalarna och uppgiftsanvändarna i fråga, men i fortsättningen ska förmedlingen alltid ske via inkomstregistret.
Utifrån de uppgifter som anmälts till inkomstregistret sammanställer Skatteförvaltningen t.ex. de sammanlagda beloppen av förskottsinnehållningar och källskatt på de löner eller förmåner prestationsbetalaren betalat ut, som i sin tur utgör grund för det belopp som en arbetsgivare eller förmånsbetalare i egenskap av prestationsbetalare är skyldig att betala. Utifrån uppgifterna i inkomstregistret räknas också kommande arbetspensionsavgifter, arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremier och premier för olycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringar ut för prestationsbetalare som är arbetsgivare och även fakturorna för dem baserar sig på uppgifterna i registret.
För uppgiftsanvändarna är det viktigt att inkomsttagarna inte genom att kräva begränsning av behandlingen av uppgifter kan förhindra det lagstadgade utlämnandet av uppgifter ur inkomstregistret. En begränsning av behandlingen av uppgifter kan bromsa uppgiftsanvändarnas beslutsprocesser och på grund av felaktiga beslut leda till onödiga besvärsprocesser. Inkomsttagaren är i alla händelser skyldig att t.ex. enligt 7 § i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) meddela sina skattepliktiga inkomster till Skatteförvaltningen.
Det är från ekonomisk synpunkt viktigt för prestationsbetalarna att de kan lita på att de uppgifter de lämnar till inkomstregistret överförs till uppgiftsanvändarna i alla situationer, eftersom dessa utgör grunden för många av de lagstadgade avgifter som prestationsbetalarna ska betala och tidtabellen är snäv. En begränsning av behandlingen av uppgifter på inkomsttagarens begäran kan leda till att beskattningen förrättas enligt uppskattning och därpå följande sanktioner i situationer där prestationsbetalaren har uppfyllt alla sina anmälnings- och uppgiftsskyldigheter med avseende på inkomstregistret på behörigt sätt, men uppgifterna inte har gått fram till dem som använder uppgifterna i registret på grund av att inkomsttagaren har begärt att behandlingen av uppgifterna ska begränsas.
En begränsning av behandlingen av inkomstuppgifterna i inkomstregistret utifrån den registrerades anmälan ger därmed upphov till flera allvarliga konsekvenser såväl praktiskt som principiellt med tanke på inkomstdatasystemets syfte. Det bör också noteras att en funktion som begränsar behandlingen av personuppgifter skulle kräva datatekniska ändringar i det inkomstdatasystem som nu är under uppbyggnad och ska tas i bruk från ingången av 2019. Det är inte möjligt att göra dessa ändringar inom ramen för den nuvarande tidtabellen för ibruktagandet, utan ändringarna skulle i så fall ske senare.
Uppgifter om löneinkomster och från och med 2020 också om pensionsinkomster och andra förmånsinkomster ska anmälas till inkomstregistret. Detta innebär inkomstuppgifterna för över fyra miljoner människor, och enligt bedömning införs från och med 2020 årligen cirka 140 miljoner enskilda inkomstspecifikationer i inkomstregistret.
Om inkomsttagaren har möjlighet att begränsa behandlingen av uppgifter när de har införts i inkomstregistret, äventyras en övergång till uppgiftsanmälan via inkomstregistret, eftersom det skulle leda till att uppgifterna inte alltid står att finna i registret i en sådan form som prestationsbetalaren har anmält dem i. Från prestationsbetalarens och uppgiftsanvändarens synpunkt är det viktigt att uppgifterna i inkomstregistret finns att tillgå i den form som prestationsbetalaren har meddelat dem.
På dessa grunder kan man anse att det rör sig om ett med tanke på medlemsstatens offentliga intressen viktigt syfte som gör det möjligt att med stöd av artikel 23.1 e i dataskyddsförordningen göra undantag från tillämpningen av artikel 18. I artikel 23.2 i förordningen förutsätts det att lagstiftningsåtgärder som innehåller begränsningar i förekommande fall innehåller bestämmelser åtminstone avseende ändamålen med behandlingen eller kategorierna av behandling, kategorierna av personuppgifter, omfattningen av de införda begränsningarna, skyddsåtgärder för att förhindra missbruk eller olaglig tillgång eller överföring, specificeringen av den personuppgiftsansvarige eller kategorierna av personuppgiftsansvariga, lagringstiden samt tillämpliga skyddsåtgärder med beaktande av behandlingens art, omfattning och ändamål eller kategorierna av behandling, riskerna för de registrerades rättigheter och friheter och de registrerades rätt att bli informerade om begränsningen, såvida detta inte kan inverka menligt på begränsningen.
Tillämpningsområdet för det föreslagna undantaget är noggrant avgränsat till att gälla inkomstdatasystemet och utsträcker sig inte till de prestationsbetalare och uppgiftsanvändare som fungerar som personuppgiftsansvariga. Begränsningen framgår direkt av lagen om inkomstdatasystemet, och det finns därmed inte något behov av särskilda bestämmelser. Alla andra särskilda bestämmelser, såsom de som gäller den personuppgiftsansvarige, datainnehållet och bevaringstider, ingår också i lagen om inkomstdatasystemet. På skyddsåtgärderna tillämpas dataskyddsförordningen och allmänna bestämmelser om dataskydd i den nationella lagstiftningen. På de grunder som anges ovan behöver sådana särskilda bestämmelser som avses i artikel 23.2 i dataskyddsförordningen inte införas i det aktuella lagförslaget.