Ett bostadsaktiebolags byggnad ägs av bostadsaktiebolaget, men den besittningsrätt till aktielägenheterna som bolagets aktier medför motsvarar i stor utsträckning den besittningsrätt som medförs av äganderätt. Ett bostadsaktiebolag är ett ömsesidigt bolag och ett redskap för organisering av hur besittningsrätten till och kostnadsansvaret för lägenheterna och de övriga lokalerna och utrymmena i en byggnad eller fastighet som omfattar flera lägenheter fördelas mellan aktieägarna.
Syftet med ett bostadsaktiebolag är att besitta bolagets fastighet och byggnader för att tillgodose aktieägarnas boendebehov (RP 24/2009 rd, nedan även RP, s. 50). Detsamma gäller på motsvarande sätt sådana behov hos ägare till övriga aktielägenheter som är förenliga med de användningsändamål som angetts för lägenheterna i bolagsordningen. För att uppfylla sitt syfte svarar bolaget exempelvis för fastighetens och byggnadens underhåll, inklusive grundliga reparationer, samt för utvecklandet av byggnaden och fastigheten i enlighet med bolagsstämmans beslut och så som det bestäms i lagen om bostadsaktiebolag och i bolagsordningen.
Målsättningen med bostadsaktiebolagets verksamhet är framför allt att uppföra de byggnader som ägs av bolaget samt att svara för och finansiera den användning, det underhåll och de renoveringar som hör till husbolagets ansvarsområde, genom gemensamma anskaffningar så fördelaktigt som möjligt och till självkostnadspris med hjälp av bolagsvederlagsfinansiering. Bostadsaktiebolaget erbjuder inte boendetjänster för aktieägarna på motsvarande sätt som t.ex. en inkvarteringsrörelse, ett företag eller en sammanslutning som hyr ut lokaler, ett internat vid en läroinrättning el dyl., som tillhandahåller boendetjänster för allmänheten eller för en viss målgrupp. Enligt BostABL 3 kap. 2 § 1 mom. 4 punkten kan bolagsvederlaget under vissa förutsättningar användas också för gemensam anskaffning av en nyttighet som har samband med användningen av fastigheten eller byggnaden. Denna bestämmelse gäller nyttigheter för sådant bruk som är förenligt med fastighetens eller byggnadens användningsändamål och som normalt förvärvas genom vederlagsfinansierad gemensam anskaffning (t.ex. lägenheternas uppvärmning, vattenförsörjning, avfallshantering och vissa program- och datakommunikationstjänster). Genom gemensam anskaffning kan en tjänst i många fall anskaffas förmånligare, så att besparingen inverkar på boendekostnaderna. (RP s. 73). I 6 kap. 31 och 33 § föreskrivs det om beslut som berör vederlagsfinansierad anskaffning av en ny tjänst eller nyttighet. Utöver det nämnda syftet och den nämnda verksamheten kan bostadsaktiebolaget direkt med stöd av BostABL hyra ut lägenheter som bolaget besitter. I bolagsordningen kan det även föreskrivas om mer omfattande verksamhet än vad som anges av huvudregeln, om de uppgifter som bolaget åläggs hänför sig till fastighetens eller byggnadens användning. Genom en bestämmelse i bolagsordningen kan bolagets verksamhet utvidgas t.ex. så att det i uppgifterna för ett servicehus i bostadsaktiebolagsform ingår att tillhandahålla aktieägarna hälsovårds-, säkerhets- och måltidsservice (RP s. 50-51).
Genom bestämmelserna om bolagets syfte och verksamhet strävar man efter att trygga att aktieägarnas besittningsrätt bevaras och att boendekostnaderna är förutsebara, och därför begränsas bolagets möjligheter till risktagande. Med undantag för uthyrning av husbolagets lokaler och utrymmen får bolaget inte bedriva verksamhet som innefattar affärsrisker utan samtycke av samtliga aktieägare (BostABL 1 kap. 5 § och RP s. 50–51).
I bolagsaktiebolaget har bolagsstämman allmän beslutsbehörighet, i avvikelse från vad som är fallet i aktiebolag, där styrelsen är det organ som har allmän behörighet (BostABL 6 kap. 1 §, jfr ABL 6 kap 2 §, 624/2006). I bostadsaktiebolaget fattar bolagsstämman beslut om alla de viktigaste frågorna i bolaget, frånsett valet av disponent. Bolagsstämman fattar beslut t.ex. om grundliga reparationer och förbättringar, tillbyggnader samt överlåtelse och förvärv av fastigheter och byggnader. I vissa fall krävs utöver majoritetsbeslut eller beslut som fattas med kvalificerad majoritet vid bolagsstämman även samtycke av vissa eller samtliga delägare (BostABL 6 kap. 25 och 37 §). Bolagsstämman har inom ramen för de krav som ställs på byggandet beslutanderätt i ändamålsenlighetsfrågor, såsom att besluta när vederlagsfinansierade underhållsåtgärder och renoveringar som hör till bolagets ansvarsområde vidtas och vilken sedvanlig standard som eftersträvas genom åtgärderna.
Utgångspunkten i lagen om bostadsaktiebolag är att aktieägaren vid förvärv av aktier i bolaget godkänner att byggnadens och fastighetens konstruktioner och utrustning är i befintligt skick vid förvärvstidpunkten och att ansvaret för underhållet och dess kostnader fördelas i enlighet med BostABL och bolagsordningen (RP s. 55). På grundval av BostABL ansvarar varje aktieägare således själv för att den aktielägenhet som hen förvärvat som bostad motsvarar hens aktuella behov.
På bolagsstämmans beslut tillämpas förutom formkraven för beslutsfattandet (BostABL 6 kap.) dessutom de bestämmelser om bostadsaktiebolagets syfte och verksamhet som påverkar beslutens innehåll (1 kap. 2 och 5 §), bestämmelserna om aktieägarnas likställighet (1 kap. 10 § och 6 kap. 28 §), bolagsvederlag (3 kap.), grundliga reparationer och annat underhåll (4 kap. och 6 kap. 30 §), grundliga förbättringar och andra ändringsarbeten (5 kap. och 6 kap. 31–33 §), aktieägarens besittningsrätt (1 kap. 3 och 13 § samt 6 kap. 35 §) och överlåtelse av bolagets fastighet eller byggnad eller delar av dem (6 kap. 37 §).
Allmänt
De tjänster som husbolagen tillhandahåller skiljer sig med avseende på lagens likställighetsprincip och förutsättningarna för vederlagsfinansiering från varandra genom att en del av tjänsterna utnyttjas allmänt och kontinuerligt i alla husbolagets lägenheter, såsom uppvärmning, el, avfallshantering och möjligheten till postdistribution. En del av tjänsterna, såsom delade bilar, tvättstugor och sandlådor, används å sin sida inte alls av vissa lägenhetsinnehavare, eftersom en del av aktieägarna eller de boende inte vill utnyttja dessa tjänster, eller vill ha en egen bil eller tvättmaskin, saknar körkort eller inte har barn i lekåldern. De tjänster som hör till den senare kategorin kan vara sådana som inte orsakar några betydande kostnader efter att de anskaffats (t.ex. en gunga eller sandlåda), medan en del kan orsaka betydande bruks- och underhållskostnader (t.ex. en delad bil, tvättstuga och bastu).
Då husbolaget bildas kan det i bolagsordningen tas in bestämmelser också om sådana utvidgningar av husbolagets syfte och verksamhet som främjar hållbar utveckling, förutsatt att de motsvarar de krav som ställs på husbolagets verksamhet i 1 kap. 5 § i lagen om bostadsaktiebolag. Då bolaget bildas kan man därmed i bolagsordningen ta in bestämmelser t.ex. om laddningspunkter för elbilar och om avgifterna för användning av dem, om husbolagets egen energiproduktion samt om delade fordon och om avgifterna för deras användning. Veterligen finns det inte i husbolagens bolagsordningar några bestämmelser om förutsättningarna för avlägsnande av dylika utvidgningar eller om kostnadsfördelningen i sådana fall (t.ex. om det inte längre finns efterfrågan på en delad bil).
Vid bedömningen av om en renovering som främjar hållbart boende i ett gammalt husbolag är förenlig med BostABL är det av betydelse hur sedvanlig den aktuella nyordningen är och hur den påverkar aktielägenheternas värde (BostABL 6 kap. 31 §). Vid bedömningen beaktas inte varje aktieägares subjektiva uppfattning om nyordningens behövlighet och nytta ur hens egen synvinkel. När det gäller kostnader som i huvudsak är av engångsnatur är det i allmänhet tämligen lätt att uppskatta vilken effekt de nyordningar som är avsedda för gemensamt bruk har på lägenheternas marknadsvärde. I praktiken gäller detsamma vanligtvis också sådana tjänster som räknas till husbolagens bastjänster och vars användning orsakar kostnader som inte i någon betydande mån varierar mellan användarna (exempelvis kostnaderna för tvättstuga och bastu). Situationen är annorlunda t.ex. i fråga om delade fordon, eftersom hyrningen eller ägandet av dem kontinuerligt orsakar kostnader som vanligtvis helt och hållet eller i huvudsak baserar sig på brukstiden och på resans längd (och i samband med ägaralternativet måste såväl servicekostnader och övriga brukskostnader beaktas).
Vid bedömningen av vilka av kraven på beslutsfattandet i BostABL som blir tillämpliga på beslut om en nyordning, måste man beakta hur motsvarande tjänst har ordnats i husbolaget vid tidpunkten för beslutsfattandet och hur nyordningen kommer att påverka vederlagen och de övriga kostnader som tjänsten orsakar aktieägarna. Exempelvis sköts uppvärmningen av lägenheterna ofta genom centralvärme som husbolaget tillhandahåller, medan lägenheternas elförsörjning grundar sig på lägenhetsspecifika avtal med elbolagen, också för eluppvärmningens del.
Solel och annan egen energiproduktion i husbolaget
När det gäller de krav som berör beslutsfattandet i gamla husbolag om att inleda produktion av solel är det även av betydelse huruvida det är husbolaget eller en aktieägare som producerar solel, huruvida husbolaget producerar el för sitt eget bruk eller även för att användas i aktielägenheterna, hur produktionen ordnas (t.ex. genom installation av solpaneler eller dylika anordningar), hur möjligheterna att använda husbolagets el och kostnaderna för den el som förbrukas i lägenheterna fördelas, vilka olika användningsändamål lägenheterna har och hur den investering dimensioneras som behövs för produktion av el för lägenheterna, samt i princip även vilket bolagets syfte är (begränsning rörande affärsrisken).
Vid beslutsfattandet angående samtliga nyordningar som hänför sig till husbolagets egen energiproduktion bör även likställighetsprincipen i BostABL beaktas, liksom bestämmelserna om den majoritet som krävs för bolagsstämmans beslut, och i vissa fall också bestämmelserna om kravet på samtycke av aktieägarna. Vilket majoritetskrav som gäller för beslutet påverkas av huruvida det är fråga om en renovering utöver rådande sedvanlig nivå eller inte (BostABL 6 kap. 31–33 § och 35 §).
Det är i princip förenligt med bolagets syfte att ordna husbolagets egen energiproduktion genom sådana arrangemang som är i allmänt bruk och som dimensioneras så att de motsvarar bolagets fastighets och aktielägenheternas sedvanliga behov. Det är således direkt med stöd av BostABL möjligt för husbolaget att bedriva sådan verksamhet. Denna typ av nyordning förutsätter därmed inte att bolagsordningen utökas med en bestämmelse om utvidgning av bolagets verksamhetsformer.
I husbolagens byggnader som omfattar många lägenheter är det bolaget som i allmänhet svarar också för aktielägenheternas uppvärmningssystem. Kostnaderna för lägenheternas uppvärmning täcks vanligtvis med skötselvederlag som tas ut hos samtliga aktieägare, oavsett hur stora uppvärmningskostnader som orsakas för uppvärmningen av varje enskild lägenhet, t.ex. på grund av lägenhetens läge och de boendes levnadsvanor. Detta vedertagna arrangemang har betraktats som förenligt med likställighetsprincipen i BostABL, även om det inte föreskrivits något om saken i bolagsordningen. Däremot svarar aktieägarna i allmänhet för kostnaderna för eluppvärmningen av sina lägenheter med stöd av sina egna elavtal. En aktieköpare får kännedom om uppvärmningssystemet och det därmed anknutna kostnadsansvaret då hen köper aktierna, och hen anses därmed ha godkänt arrangemanget.
Kostnaderna för och nyttan av ett jordvärmesystem som ersätter eller kompletterar den centraliserade fjärrvärmen påverkar på motsvarande sätt brukskostnaderna för byggnadens lägenheter via bolagsvederlaget. Också installation av en sådan nyordning betraktas i princip som förenlig med likställighetsprincipen, om den genomförs på sedvanligt sätt.
Om den lägenhetsspecifika eluppvärmning som baserar sig på avtal som ingåtts i aktieägarnas eget namn ersätts med centralvärme som finansieras med bolagsvederlag kan detta däremot i princip påverka aktieägarnas betalningsskyldighet och möjligheter att påverka de egna boendekostnaderna, så att beslutet i praktiken förutsätter godkännande av samtliga aktieägare.
Också i det sist nämnda fallet har husbolaget ett elavtal för fastighetens uppvärmning, belysning, tvättstuga, bastu och andra gemensamma lokaler och utrymmen samt för ett eventuellt jordvärmesystem och andra motsvarande gemensamma behov, vilka bolaget ansvarar för. I detta fall är det möjligt att genom ett majoritetsbeslut fatta beslut om en sådan nyordning som innebär lokal produktion av solel eller annan el för bolagets ovan nämnda egna behov.
När det gäller den el som används i husbolagets aktielägenheter avviker praxisen från den som gäller uppvärmningen, i och med att varje aktieägare så gott som alltid har ett eget elavtal med elbolaget och betalar för sin egen elförbrukning direkt till elbolaget. Det är möjligt att fatta beslut om en vederlagsfinansierad nyordning som berör egen elproduktion i ett gammalt husbolag genom ett majoritetsbeslut vid bolagsstämman, om genomförandet sker på sedvanligt sätt och det kan förväntas att priset på den el som används i lägenheterna inte stiger. Vid bedömningen av nyttan av en dylik långsiktig investering är det också möjligt att beakta t.ex. den snabba utveckling som gäller teknologin och tjänsterna för lokal energiproduktion, villkoren för de till buds stående offentliga stöden, den instabila utvecklingen och den begränsade förutsebarheten för energimarknadernas del, samt de allmänna målsättningar som berör klimatet och miljöskyddet, vilka förväntas påverka tillgången till och priset på energi.
Eftersom aktieägarnas och deras hyresgästers ansvar, åtminstone när det gäller den el som används i lägenheterna i gamla byggnader, nästan alltid baserar sig på lägenhetsspecifika avtal och lägenhetsspecifik förbrukning, måste man vid fördelningen av nyttan av husbolagets egen energiproduktion beakta den likställighetsprincip som föreskrivs i BostABL och de rättigheter som aktierna medför i bolaget. Det är i allmänhet förenligt med dessa krav att man i varje aktielägenhet kan tillgodogöra sig husbolagets lokala elproduktion, i den relation som är förenlig med ägandet av aktier som berättigar till besittning av lägenheter i bolaget.
Laddningspunkter för elbilar
Installation av sådana ledningsvägar som krävs för senare installation av laddningspunkter (beredskap för laddningspunkter) är en sådan underhållsåtgärd som bolaget svarar för och som det enligt BostABL fattas beslut om med ett vanligt majoritetsbeslut, då det är fråga om parkeringsplatser som är i bolagets besittning och det i annan lagstiftning bestäms att beredskap för laddningspunkter ska installeras i samband med underhållsarbeten i bolaget. Enligt BostABL är det i viss utsträckning möjligt att genom åtgärder som bolagsstämman fattar beslut om i samband med bolagets underhållsåtgärder höja standarden på utrymmen som är i aktieägarnas besittning (se MiUB 10/2009, s. 19, t.ex. renovering av badrum i samband med rörsanering som söndrar ytorna i våtrummen). I andra fall då laddningspunkter eller beredskap för sådana installeras i utrymmen som är i husbolagets besittning är det fråga om ändringsarbeten i husbolaget. De krav som berör beslutsfattandet och kostnadsfördelningen i fråga om beredskap för och installation av laddningspunkter påverkas också av huruvida åtgärderna berör parkeringsplatser som är i bolagets eller i aktieägarnas besittning. På installation av beredskap för laddningspunkter och på installation av laddningspunkter tillämpas de allmänna bestämmelser i BostABL som gäller underhåll och renoveringar som genomförs av bolaget och aktieägarna.
Enligt BostABL 6 kap. 31 § 2 mom. kan bolagsstämman med majoritetsbeslut fatta beslut om en vederlagsfinansierad renovering genom vilken fastigheten eller byggnaden sätts i ett skick som motsvarar sedvanlig standard vid tidpunkten i fråga (1 punkten) och fatta beslut om ibruktagande av ny vederlagsfinansierad boendeservice, om det är fråga om en sådan vederlagsfinansierad gemensam anskaffning av en tjänst som redan är sedvanlig i byggnadsbeståndet i nya bostadsaktiebolag (2 punkten). Dessutom förutsätts det i vardera fallet att aktieägarens betalningsskyldighet inte blir oskäligt betungande.
Sådana renoveringar som avses i 1 mom. och som finansieras med bolagsvederlag kan omfatta ändringsarbeten rörande konstruktionerna i bolagets byggnad samt anskaffning av nya anordningar eller modern teknik. En sådan renovering kan också innebära att fastigheten eller lägenheterna ansluts till ny service. Det faktum att renoveringen inte medför omedelbara fördelar för alla aktielägenheter utgör inte i sig ett hinder för att projektet genomförs med hjälp av bolagsvederlag, om alla ändå har möjlighet att dra nytta av renoveringen. Däremot kan vissa sedvanliga renoveringar vara av sådan art att de inte medför några fördelar för aktielägenheterna ens i form av värdestegring (RP 24/2009, s. 33–34). Med avseende på BostABL kan en sådan renovering utgöras t.ex. av installation av laddningspunkter för elbilar i en avsides belägen trakt som håller på att avfolkas och där det inte finns några elbilar alls eller där egenskaperna hos de elbilar som står till buds för de boende inte räcker till för deras sedvanliga resebehov.
Hur sedvanlig en anslutning till en ny tjänst är bedöms förutom på grundval av tjänstens art också utifrån dess effektivitet samt omständigheter anknutna till tjänstens standard och storleken på de kostnader som bolaget orsakas av den. Exempelvis kan elförbrukningen i vissa av husbolagets lägenheter på grund av deras avvikande användningsändamål vara mångfaldig i förhållande till den genomsnittliga förbrukningen i aktielägenheterna, och sedvanlighetskravet begränsar då i princip bolagets möjligheter att tillhandahålla produktionskapacitet för att täcka behoven hos dem som förbrukar mest.
Enligt momentets 2 punkt avgörs också bolagsstämmans rätt att med majoritetsbeslut fatta beslut om finansiering av anskaffningen av en tjänst som produceras med ett visst system på grundval av om den vederlagsfinansierade gemensamma tjänsten är sedvanlig (RP 24/2009, s. 133 och 134). Dessutom kan bolaget ha rätt att fatta beslut om att skaffa en tjänst som behövs för att tillfredsställa aktieägarnas eller de boendes individuella boendebehov, med samtycke av de aktieägare som betalar för tjänsten (RP 24/2009, s. 51). Hur den gemensamma anskaffningen påverkar eventuella aktieköpares boendekostnader och därmed värdet på bolagets aktier kan således användas som hjälp också vid bedömningen av huruvida en vederlagsfinansierad gemensam anskaffning av en tjänst kan betraktas som sedvanlig (RP 24/2009, s. 134). I praktiken sker det med tiden förändringar beträffande huruvida en tjänst och en gemensam vederlagsfinansierad anskaffning av den betraktas som sedvanlig eller inte. Exempelvis kan det i och med omvandlingen av de traditionella posttjänsterna och i och med att webbhandeln håller på att åsidosätta den traditionella handeln bli sedvanligt att posttjänster tillhandahålls genom smartpost- och motsvarande tjänster.
Enligt lagens förarbeten betraktas inte vederlagsfinansierad anskaffning av en tjänst alltid som sedvanlig ens i det fall att den är nödvändig för att en lägenhet ska kunna användas, om tjänsten t.ex. utnyttjas i mycket olika omfattning av aktieägarna (RP 24/2009, s. 134). Det sist nämnda gäller närmast sådana fall där de kostnader som användningen av tjänsten orsakar för aktieägarna inte beror på i vilken omfattning de använder sig av den. T.ex. anskaffning av en delad bil eller något annat fordon för aktieägarnas och de boendes bruk uppfyller i princip inte sedvanlighetskravet, eftersom aktieägarnas behov av att använda ett delat fordon är individuella. Däremot kan det betraktas som sedvanligt att ge en serviceproducent som tillhandahåller en delad bil förtur att få en parkeringsplats i bolaget. Huruvida en sådan parkeringsplats betraktas som sedvanlig eller inte påverkas också av de förutsättningar under vilka de boende kan reservera en bil och av villkoren för fördelningen av kostnaderna för den delade bilen.
Om en förnyelse som är förenlig med sedvanlig standard berör bara vissa aktielägenheter och gynnar bara dessa lägenheter, ska bolagsstämman genom majoritetsbeslut fatta beslut om att vederlag för denna tas ut bara hos ägarna till de berörda aktielägenheterna. För beslutet krävs dessutom majoriteten av de avgivna rösterna av de aktieägare vars aktielägenheter förnyelsen gäller (BostABL 6 kap. 32 § 5 mom. och RP 24/2009, s. 142). En sådan förnyelse kan t.ex. gälla installation av laddningspunkter för elbilar på parkeringsplatser som är i aktieägarnas besittning. Tillämpningen av BostABL på installation av laddningspunkter för elbilar, på användningen av laddningspunkter och på kostnaderna och kostnadsfördelningen behandlas också i regeringens proposition 23/2020 rd (avsnitt 2.1.3).
Delade fordon, lokaler, utrymmen och tjänster
När det gäller utrymmen, lokaler och tjänster som normalt är i gemensamt bruk (t.ex. tvättstuga, bastu, cykel-, barnvagns- och andra förråd, lekplatser och annan utrustning för vistelse på den gemensamma gården) är utgångspunkten att en förnyelse av dessa som motsvarar sedvanlig standard kan genomföras med ett vanligt majoritetsbeslut. Också ett beslut om att anvisa en parkeringsplats för en delad bil eller något annat delat fordon genom att förbigå bolagets system för att reservera parkeringsplatser är i allmänhet problemfritt med avseende på likställighetsprincipen, förutsatt att alla aktieägare har samma möjlighet att använda fordonet i fråga. I allmänhet kan bolaget enligt prövning, i den mån dess hyresavtal medger, fatta beslut om att minska antalet parkeringsplatser som hyrs ut, liksom omfattningen av andra utrymmen som hyrs ut, och ta det utrymme som därmed frigörs i gemensamt bruk.
Till de frågor som är väsentliga med tanke på tillämpningen av BostABL när det gäller delade fordon hör t.ex. anvisandet av bostadsaktiebolagets parkeringsplatser och andra förvaringsutrymmen för delade fordon och för de serviceproducenter som tillhandahåller fordonen, anskaffningen av delade fordon till husbolaget och de avtal som husbolaget ingår med serviceproducenterna samt fördelningen av brukskostnaderna för dessa fordon.
I praktiken införs nya samanvändningsarrangemang som kräver betydande investeringar eller regelbundet underhåll vanligtvis genom avtal med externa serviceproducenter (t.ex. möjlighet att använda en delad bil). Anskaffning av en delad bil i husbolagets ägo kan inte för närvarande betraktas som en sedvanlig förnyelse eller som en fråga som kan avgöras med ett vanligt majoritetsbeslut.
Huruvida bolaget kan skaffa bruksrätt till en delad bil för aktieägarnas och de boendes bruk beror på om arrangemanget kan betraktas som sedvanligt eller inte. Vid bedömningen beaktas aktieägarnas möjligheter att använda fordonet, hur de brukskostnader och övriga kostnader som hänför sig till avtalet om den delade bilen fördelas mellan bolaget, aktieägarna och deras hyresgäster, var bolagets byggnader är belägna och praxisen för resor på området, som kan påverkas t.ex. av antalet parkeringsplatser som står till aktieägarnas och hyresgästernas förfogande, planläggningen och kollektivtrafikförbindelserna. Detsamma gäller reserverandet av parkeringsplatser för gemensamma bilar i utrymmen som husbolaget besitter.
I praktiken används delade bilar och andra delade tjänster med hjälp av en webbtjänst som tillhandahålls av det företag som erbjuder tjänsten i fråga, för att underlätta användningen och minimera de administrativa kostnaderna. De kostnader och den risk som orsakas husbolaget kan också fördelas så att samma tjänst tillhandahålls flera husbolags aktieägare och boende (t.ex. ett avtal som ingås med flera husbolag och som gör det möjligt för de boende och aktieägarna att använda en eller flera delade bilar). Det finns inte kännedom om sådana avtalsarrangemang där alla kostnader som hänför sig till avtalet om en delad bil skulle täckas med bolagsvederlag som tas ut hos samtliga aktieägare. I praktiken avtalas det i avtalen rörande delade bilar också exempelvis om en månatlig minimidebitering, för att begränsa risken för den aktör som tillhandahåller tjänsten. Då är husbolaget i egenskap av part i avtalet ansvarig för det belopp som motsvarar minimidebiteringen gentemot tjänsteleverantören. Utgångspunkten är att de som anlitar tjänsten bär sistahandsansvaret för garantidebiteringen, vilket i allmänhet torde kunna ordnas genom villkoren för anlitandet av tjänsten samt genom arrangemang mellan användarna och husbolaget. Det är förenligt med BostABL att de garantiavgifterna som åvilar bostadsaktiebolag är små och att brukskostnader inte via dessa avgifter överförs till att täckas med bolagsvederlag.
I praktiken kan de ovan nämnda förnyelserna genomföras av bolaget, en aktieägare, en grupp aktieägare eller en extern tjänsteproducent. De anordningar mm. som hänför sig till förnyelsen kan vara i bolagets, en aktieägares eller en extern tjänsteproducents ägo. Genomförandet av förnyelsen och dess brukskostnader kan finansieras genom bolagsvederlag, aktieägarnas självfinansiering eller tjänsteproducentens finansiering. I praktiken ska också de kostnader för bruket av nyordningen som ska täckas med vederlag (t.ex. laddningsel och aktielägenheternas solel) i princip faktureras enligt användning, så att likställighetsprincipen iakttas.
Syftet med en förnyelse som gäller delade parkeringsplatser och delade bilar kan också i gamla husbolag vara att det utrymme som frigörs genom nedskärning av antalet parkeringsplatser tas i annat bruk. I ett sådant fall kan det i samband med beslutsfattandet om en delad bil i allmänhet vara tillbörligt att beakta konsekvenserna av förnyelsen i dess helhet.