1.1  Lagen om frivilligt försvar

2 §.Militär utbildning och utbildning som främjar den militära förmågan. Det föreslås att definitionerna på militär utbildning och utbildning som främjar den militära förmågan i gällande paragraf ska preciseras. Med militär utbildning avses i gällande bestämmelse utvecklande av de militära färdigheterna med användning av Försvarsmaktens vapen, ammunition eller explosiva varor. Vidare avses med militär utbildning utvecklande av samverkan inom truppen med tanke på agerande i krig eller vid andra väpnade konflikter. 

Enligt 2 § 1 c punkten i lagen om försvarsmakten (551/2007) hör det till Försvarsmaktens uppgifter att ge militär utbildning. Utgående från bestämmelsen i fråga hör givandet av all slags militär utbildning till Försvarsmakten. I gällande lag om frivilligt försvar delas den militära utbildningen upp i sådan militär utbildning som Försvarsmakten kan beställa av Försvarsutbildningsföreningen och sådan militär utbildning som endast Försvarsmakten får ge. Enligt 17 § i lagen om frivilligt försvar hör det uteslutande till försvarsmakten att ordna militär utbildning, träning för operationer och stridsskjutningar för trupphelheter som är större än en grundenhet. Annan militär utbildning kan Försvarsmakten enligt gällande lag beställa av Försvarsutbildningsföreningen. 

I fråga om begreppet militär utbildning har det i gällande lag varit utmanande att definiera vad som avses med samverkan inom truppen. I praktiken måste det alltid, när en trupp bestående av flera personer tränas, ägnas något slags uppmärksamhet åt truppens samverkan, även om man huvudsakligen utbildar individens färdigheter. Följaktligen förutsätter tränandet av en individs färdigheter i praktiken att samverkan utvecklas i den trupp som individerna bildar, också om detta inte är det huvudsakliga målet med övningen. Gällande bestämmelse om militär utbildning innehåller inte heller någon definition på trupp. I praktiken har bestämmelsen om samverkan inom truppen dock ansetts avse utbildande av Försvarsmaktens trupper. Sålunda har de s.k. övningssammansättningarna, som inte är Försvarsmaktens trupper, ansetts stå utanför begreppet militär utbildning, förutsatt att storleken på en övningstrupp inte har överskridit gränsen i lagen som gäller storleken av ett kompani. Den nya formuleringen av militär utbildning ska innehålla ovan nämnda tolkning, som i praktiken har konstaterats vara bra, formulerad så att den passar in i lagen. Följaktligen ska militär utbildning vara utbildning som ges Försvarsmaktens trupper. 

Genom den begränsning som gäller truppens storlek ska det de facto hänvisas till storleken på övningssammansättningar som är bemannade och leds som en enhetlig trupp. Således är det tillåtet med t.ex. en stabsövning med 20 personer, där det i en virtuell omgivning övas i att som stab leda en trupp av en bataljons storlek. Men det ska också vara tillåtet att ordna ett kursveckoslut, där flera kurser övar på samma område, och deras sammanräknade helhet utgör en trupp som överskrider strukturen för en grundenhet. Härvid är dock en förutsättning att kurserna inte övar som en ledd trupp i en gemensam övningsreferensram. 

Militär utbildning ska på samma sätt som i gällande lag vara också ordnande av utbildning med Försvarsmaktens ammunition och explosiva varor. Med avvikelse från den gällande lagen ska ordnande av utbildning med Försvarsmaktens vapen inte som sådant anses vara militär utbildning. Syftet med propositionen är att göra det möjligt att hantera Försvarsmaktens vapen i Försvarsutbildningsföreningens utbildning som främjar den militära förmågan under Försvarsmaktens övervakning.  

Enligt vad som föreslås ska till den utbildning som främjar den militära förmågan räknas all sådan frivillig försvarsutbildning som ges med Försvarsmaktens metoder eller utrustning och som syftar till att individen ska få militär kompetens och handlingsförmåga för att kunna agera i krig eller andra väpnade konflikter och i vilken det inte är fråga om militär utbildning. Härvid ska det vara fråga om att utbilda andra än Försvarsmaktens trupper eller om utbildning där Försvarsmaktens ammunition eller explosiva varor inte används. 

I fortsättningen ska den utbildning som främjar den militära förmågan utvecklas till en progressiv helhet som starkare styrs av Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet. Helheten ska klarare stödja behoven i den militära utbildning som myndigheterna i fråga ger. För den utbildning som främjar den militära förmågan ska planeras utbildningshelheter som är gemensamma för alla frivilliga. Utöver den gemensamma utbildningen ska i den utbildning som främjar den militära förmågan ingå progressiva utbildningsprogram per utbildningsgren, och genom att genomgå dessa kan en frivillig reservist ha en möjlighet att få en ny krigstida placering. Dylika utbildningsprogram per utbildningsgren kan vara t.ex. utbildningsprogrammet för utbildningsgrenen militärpolis. Den utbildning som främjar den militära förmågan ska prioritera utarbetandet av utbildningsprogram som stöder de lokala truppernas kompetensbehov. Den utbildning som främjar den militära förmågan ska dock också kunna utnyttjas på ett sätt som stöder de operativa och de regionala truppernas utbildningsbehov. Det ska fortsättningsvis vara Försvarsmaktens uppgift att placera personerna, och genomgångna utbildningsprogram garanterar inte rätt till en krigstida placering. Trots detta ska frivilliga värnpliktiga erbjudas en möjlighet att utbilda sig på nytt i reserven för nya uppgifter, av vilket kan följa en krigstida placering. Över huvud taget är det förenligt med Försvarsmaktens intresse att placera aktiva och för uppgiften väl lämpade frivilliga i de krigstida trupperna.  

Med utbildning som främjar den militära förmågan ska avses utbildning i Försvarsmaktens metoder, vilken utvecklar individens militära kompetens och handlingsförmåga och där det inte är fråga om militär utbildning. I militär utbildning ska det på ovan nämnt sätt vara fråga om utbildning som ska ges Försvarsmaktens trupper, medan det igen i den utbildning som främjar den militära förmågan ska vara fråga om utbildning som utvecklar individens militära kompetens och handlingsförmåga. En individs militära kompetens delas in i gemensam utbildning som ges alla värnpliktiga under beväringstjänsten och en särskild utbildning som ges för en viss uppgift. Nivån på individens militära kompetens bör motsvara kompetenskraven för den uppgift, i vilken han eller hon kommer att placeras som värnpliktig.  

Med den för alla gemensamma utbildningen som ingår i den utbildning som främjar den militära förmågan ska utbildning ges i den kompetens som alla värnpliktiga behöver ha. Det är frågan om grundläggande färdigheter för en militärperson, som gäller alla militärpersoner, och dessa färdigheter är t.ex. grundutbildning i skytte, orienteringsutbildning, utbildning i användningen av den utrustning som är gemensam för alla trupper och utbildning i första hjälpen. Också grunderna i stridsutbildning, såsom att vara vaktpost, hör till den utbildning som är gemensam för alla. 

I den särskilda utbildning som gäller en uppgift, vilken ingår i den utbildning som främjar den militära förmågan, specialiserar sig individen på den uppgift som han eller hon kan placeras i efter utbildningen. I utbildningen fördjupas det tidigare lärda och den koncentreras på att öva in sådana färdigheter samt användning av vapensystem och utrustning, vilka individen måste behärska för att nå upp till de kompetenskrav som placeringen i fråga förutsätter. Dylik utbildning kan vara t.ex. kurs i att hantera maktmedelsredskap och kurs i att skydda ett objekt, vilka ska erbjudas den som utbildar sig till militärpolis. Andra exempel är olika slag av precisionsskyttekurser, mätningskurser och eldledningskurser. 

På de kurser som främjar den militära förmågan ska inte utbildas i all den militära kompetens som en placering kräver, men genom utbildning ska en tillräcklig grundkompetens skapas för placeringen. Efter den eventuella placeringen fortgår utbildandet av den värnpliktiga vid Försvarsmaktens och Gränsbevakningsväsendets repetitionsövningar och vid frivilliga övningar. Upprätthållandet av kompetensen förutsätter övning både i gemensam utbildning och i sådan utbildning som ges för uppgiften, vilket ska beaktas när kurserna planeras. 

Utöver den militära kompetensen ska genom den utbildning som främjar den militära förmågan den militära handlingsförmågan utvecklas hos dem som ska utbildas. I utbildningen av den militära handlingsförmågan ska ingå ett fysiskt, psykiskt, socialt och etiskt delområde. Utbildningen av handlingsförmågan ska inte nödvändigtvis utgöra en egen utbildningstyp till skillnad från den utbildning i militär kompetens som nämns i bestämmelsen. Handlingsförmågeutbildningen ska hellre beaktas vid upprättandet av utbildningen i militär kompetens. 

Genom utbildning i fysisk handlingsförmåga ska en individs fysiska kondition utvecklas så att den stämmer överens med vad som krävs på stridsplatsen. Detta delområde av handlingsförmågan kan beaktas i utbildningen t.ex. genom att skottsäkra västar används vid utbildningen eller genom att andra fysiskt påfrestande element som lämpar sig för utbildningens tema läggs till. Genom utbildning i psykisk handlingsförmåga ska individen ges färdigheter att agera under stridsstress. Detta delområde av handlingsförmågan ska kunna inbegripa t.ex. utbildning i symtom på stridsstress, identifiering av dem och första hjälpen i fråga om dem. Genom utbildning i social handlingsförmåga utvecklas individens förmåga att agera som en del av en grupp. Syftet med den utbildning som främjar den militära förmågan är inte enbart att öka den tekniska kompetensen hos dem som ska utbildas, utan att också utveckla deras sociala färdigheter. En militärperson bör kunna agera som en del av den trupp som han eller hon hör till. Beaktandet av den sociala handlingsförmågan i utbildningen ska anknyta till att beakta andra, utbilda olika samverkans- och ledningsmodeller samt att möta och acceptera olikheter. Genom utbildning i etisk handlingsförmåga ska individens förmåga att fatta etiskt hållbara beslut i en stridssituation utvecklas. Detta delområde av handlingsförmågan anknyter till berättigandet av militär verksamhet. I utbildningen upprätthålls och utvecklas den etiska handlingsförmågan bl.a. genom utbildning i och tillägnande av krigsrättsreglerna. 

Även om tyngdpunkten i den utbildning som främjar den militära förmågan på ovan nämnt sätt ska ligga på träning av placerade värnpliktiga och värnpliktiga som siktar mot en placering, möjliggör den utbildning som främjar den militära förmågan också att kvinnor och män som inte har fullgjort beväringstjänst får delta i utbildningen. En del av utbildningen torde dock kräva tidigare kunnande. I synnerhet de kurser som är avsedda för kvinnor och ungdomar och som siktar till att deltagarna ska bekanta sig med beväringstjänsten ska ordnas i form presentationsverksamhet, och om organiserandet av och innehållet i den ska föreskrivas särskilt. 

3 §.Försvarsministeriets, Försvarsmaktens och huvudstabens uppgifter i fråga om det frivilliga försvaret. Paragrafens rubrik ska ändras så att den bättre beskriver paragrafens innehåll. I paragrafen ska det i likhet med i gällande lag föreskrivas om försvarsförvaltningens myndigheter som svarar för det frivilliga försvaret, om deras uppgifter och om myndigheternas styrning av och tillsyn över det frivilliga försvaret. Det föreslås att de bestämmelser som gäller Gränsbevakningsväsendet ska samlas i en ny 3 a §. Syftet med propositionen är att precisera de bestämmelser som gäller fördelningen av styrningen och tillsynen mellan de olika myndigheterna. Också en precisering av definitionen på den utbildning som främjar den militära förmågan och som avses i 2 § skulle främja styrningen av och tillsynen över Försvarsutbildningsföreningens offentliga förvaltningsuppgifter. 

I 2 mom. ska det föreskrivas om försvarsministeriets allmänna styrning av och tillsyn över det frivilliga försvaret. Med allmän styrning och tillsyn ska det hänvisas till ministeriets uppgift att inom sitt ansvarsområde svara för att förvaltningen fungerar som sig bör, vilken avses i 68 § 1 mom. i grundlagen, dvs. det ska vara fråga om en informativ bestämmelse. I regeringens proposition gällande momentet i fråga (RP 1/1998 rd, s. 119) konstateras det att det att svara för att förvaltningen fungerar som sig bör också omfattar styrning av och tillsyn över den förvaltning som lyder under ministeriet, och därmed sträcker sig den för ministerieförvaltningen typiska parlamentariska karaktären också till lägre förvaltningsnivå. Grundlagsutskottet har i sin utlåtandepraxis ansett att detta ger ministerierna bl.a. en möjlighet att meddela förvaltningsinterna föreskrifter utan någon särskild i lag föreskriven behörighet (GrUU 42/2006 rd). Sålunda ska försvarsministeriet kunna styra Försvarsutbildningsföreningen t.ex. genom att ge förpliktande förvaltningsinterna föreskrifter. Dylika föreskrifter ska emellertid kunna meddelas endast i frågor som gäller skötseln av föreningens offentliga förvaltningsuppgifter.  

Lagen innehåller också andra bestämmelser som gäller försvarsministeriets styrning och tillsyn. Enligt gällande 11 § är försvarsministeriet statsbidragsmyndighet i fråga om det statsunderstöd som ska beviljas Försvarsutbildningsföreningen. I statsunderstödslagen (688/2001) finns bestämmelser om denna myndighets uppgifter. Utöver detta styr och övervakar försvarsministeriet enligt 16 § i gällande lag Försvarsutbildningsföreningens ekonomiska verksamhet. Enligt paragrafen i fråga står Försvarsutbildningsföreningen också i fråga om sina offentliga förvaltningsuppgifter under tillsyn och granskning av de organ som allmänt svarar för tillsynen och granskningen av statsfinanserna. Det finns inte planer på att föreslå ändringar i dessa bestämmelser. 

Paragrafens 3 mom. ändras så att om huvudstabens styrning och övervakning föreskrivs i det momentet och om hela Försvarsmaktens stödjande av Försvarsutbildningsföreningen samt om användningen av frivilliga vid handräckning föreskrivs i ett nytt 4 mom.  

I huvudstabens styrande uppgift ska ingå att fastslå teman och prioriteringar för den utbildning som i 7 § 1 mom. fastställs som Försvarsutbildningsföreningens offentliga förvaltningsuppgifter på så sätt att de stöder den militära utbildning som Försvarsmakten ordnar. Till följd av denna styruppgift som gäller Försvarsutbildningsföreningens verksamhet ska det vara huvudstabens uppgift t.ex. att vara med och ställa upp de resultatmål som gäller Försvarsutbildningsföreningens statsunderstöd och bevaka att de realiseras som stöd för försvarsministeriet. Styrning av det frivilliga försvaret har dessutom föreskrivits som Försvarsmaktens uppgift enligt 2 § 1 punkten underpunkt c. och i 6 § i lagen om försvarsmakten (551/2007). 

I huvudstabens övervakningsuppgift ska ingå att övervaka att bestämmelserna i denna lag följs i den verksamhet som ordnas som Försvarsutbildningsföreningens offentliga förvaltningsuppgift. Genom den föreslagna bestämmelsen ska det framhävas att Försvarsutbildningsföreningen i fråga om dess offentliga förvaltningsuppgifter omedelbart ska övervakas av huvudstaben. Huvudstabens övervakning ska gälla både övervakningen av det praktiska genomförandet av den styrning som getts med stöd av ovan nämnda styruppgift och övervakning av att denna verksamhet är lagenlig. Styrningen och övervakningen av Försvarsutbildningsföreningens ekonomi hör enligt 16 § i gällande lag till försvarsministeriet, och i detta föreslås ingen ändring. För genomförande av övervakningsuppgiften ska huvudstaben kunna utnyttja sina underlydande försvarsgrenar och inrättningar, dvs. hela Försvarsmaktens organisation. I övervakningen ska olika slag av metoder som bedöms nödvändiga kunna användas, såsom auditeringar, diskussioner, rapporteringar eller granskningar som gäller verksamheten. 

I 4 mom. ska det föreskrivas om Försvarsmaktens uppgift att övervaka användningen av Försvarsmaktens vapen i den utbildning som främjar den militära förmågan och att leda frivilliga vid handräckning som Försvarsmakten ger och vid räddningsverksamhet. Den övervakningsuppgift som föreslås och som gäller användningen av Försvarsmaktens vapen är ny, eftersom gällande lag inte har möjliggjort att Försvarsmaktens vapen har kunnat ges för att användas vid utbildning som främjar den militära förmågan. Genom Försvarsmaktens övervakning är syftet att säkerställa att vapnen hålls i Försvarsmaktens besittning. Vid ordnandet av övervakningen av vapnen är det möjligt att beakta t.ex. arten och antalet av de vapen som ges till utbildningen i varje enskilt fall samt övriga tillsyns- och bevakningsarrangemang som finns på det ställe där utbildningen ordnas. Försvarsmaktens ledningsuppgift motsvarar bestämmelsen i gällande 3 § 3 mom., enligt vilket huvudstaben ska leda de militära uppgifter som hör till det frivilliga försvaret. I bestämmelsen i fråga har också ingått ledning av den militära utbildning som beställs av Försvarsutbildningsföreningen, och när den stryks ska det i momentet i fråga för klarhets skull tas in en bestämmelse om ledning av de resterande handräcknings- och räddningsuppdragen. Bestämmelser om användningen av frivilliga i den handräckning som Försvarsmakten ger finns i 23 § i gällande lag. 

Försvarsmakten ska också ha till uppgift att stödja Försvarsutbildningsföreningens verksamhet. Närmare bestämmelser om det stöd som Försvarsmakten ger ska finnas i 22 g §. En bestämmelse om det stöd som Försvarsmakten ger finns också i 6 § i lagen om försvarsmakten. Syftet med bestämmelsen är att möjliggöra givandet av stöd, men det ålägger inte Försvarsmakten att ge stöd. Försvarsmakten ska alltid i varje enskilt fall bedöma om den ger stöd till den verksamhet som en begäran om stöd gäller, vilket slags stöd den ger och i vilken omfattning. 

3 a §.Tillämpning av lagen på Gränsbevakningsväsendet. Det föreslås att till lagen ska fogas en ny paragraf om tillämpningen av lagen på Gränsbevakningsväsendet. I paragrafen ska alla tillämpningsbestämmelser som gäller Gränsbevakningsväsendet i gällande lag samlas. Genom paragrafen eftersträvar man också att precisera rätten och skyldigheten för Gränsbevakningsväsendet och staben för Gränsbevakningsväsendet att styra, övervaka och stödja den verksamhet vid Försvarsutbildningsföreningen som direkt stöder Gränsbevakningsväsendets utbildningsmål. 

Enligt paragrafen ska alla bestämmelser i denna lag som gäller Försvarsmakten gälla Gränsbevakningsväsendet och de bestämmelser som gäller huvudstaben ska gälla staben för Gränsbevakningsväsendet. Gränsbevakningsväsendet ska därmed också i fortsättningen kunna utnyttja Försvarsutbildningsföreningens utbildning som främjar den militära förmågan vid sådan utbildning som anknyter till det militära försvaret enligt 3 § 3 mom. och 25 § i gränsbevakningslagen (578/2005) på motsvarande sätt som Försvarsmakten. Gränsbevakningsväsendet ska i frågor som hör till tillämpningsområdet för denna lag på samma sätt som Försvarsmakten följa försvarsministeriets styrning, eftersom det frivilliga försvaret på det sätt som avses i 3 § hör till försvarsministeriets verksamhetsområde.  

I styruppgiften för staben för Gränsbevakningsväsendet ska ingå att fastställa teman och prioriteringar för den utbildning som Försvarsutbildningsföreningen producerar och som främjar den militära förmågan så att de stöder den militära utbildning som Gränsbevakningsväsendet ordnar. Till följd av denna styruppgift som gäller Försvarsutbildningsföreningens verksamhet ska det vara en uppgift för staben för Gränsbevakningsväsendet att vara med och ställa upp de resultatmål som gäller Försvarsutbildningsföreningens statsunderstöd och bevaka att de realiseras som stöd för försvarsministeriet. Denna styruppgift ska gälla staben för Gränsbevakningsväsendet endast till den del som den kan dra nytta av Försvarsutbildningsföreningens utbildningsförmåga som stöd för sin egen verksamhet. 

I övervakningsuppgiften för staben för Gränsbevakningsväsendet ska ingå att övervaka att bestämmelserna i denna lag följs i Försvarsutbildningsföreningens verksamhet. Genom den föreslagna bestämmelsen ska det framhävas att Försvarsutbildningsföreningen i fråga om dess offentliga förvaltningsuppgifter omedelbart ska övervakas av Gränsbevakningsväsendet. Gränsbevakningsväsendets övervakning ska gälla både övervakningen av det praktiska genomförandet av den styrning som getts med stöd av ovan nämnda styruppgift och övervakning av att verksamheten är lagenlig. För att genomföra övervakningsuppgiften ska staben för gränsbevakningsväsendet kunna utnyttja olika slag av metoder som den bedömer nödvändiga, såsom auditeringar, diskussioner, rapporteringar och granskningar som gäller verksamheten. Denna styruppgift ska gälla staben för Gränsbevakningsväsendet endast till den del som den kan dra nytta av Försvarsutbildningsföreningens utbildningsförmåga som stöd för sin egen verksamhet. 

Huvudstaben ska inte styra och övervaka sådan verksamhet där styr- och övervakningsansvaret hör till staben för Gränsbevakningsväsendet. 

Bestämmelsen om användning av frivilliga i Försvarsmaktens handräckningsuppdrag i 23 § ska endast tillämpas på Försvarsmakten. 

6 §.Försvarsutbildningsföreningen och dess syfte. Till paragrafens 1 mom. ska enligt vad som föreslås fogas ett omnämnande om att föreningen ska verka som anordnare av frivillig försvarsutbildning. Enligt gällande 1 mom. har syftet med Försvarsutbildningsföreningen endast varit att verka som riksomfattande samarbetsorganisation för den frivilliga försvarsutbildningen. Försvarsutbildningsföreningen är en offentligrättslig förening, och den har i lagstiftningen getts en möjlighet att förmedla sådan utbildning som utvecklar den militära kompetensen och handlingsförmågan och som andra än sådana offentligrättsliga föreningar som har getts denna uppgift inte kan förmedla. Vid ordnandet av Försvarsutbildningsföreningens utbildning är dess medlemsorganisationer och dessa organisationers aktörer av stor betydelse. I den praktiska verksamheten måste man emellertid uppmärksamma att ovan nämnda utbildning, som ska ges som en offentlig förvaltningsuppgift, endast kan ges av Försvarsutbildningsföreningen och all dylik utbildning ordnas av Försvarsutbildningsföreningen, även om de som är verksamma med utbildningsarrangemangen också t.ex. är personmedlemmar i en medlemsorganisation till Försvarsutbildningsföreningen eller om utbildningen har ordnats särskilt på initiativ av en medlemsorganisation i Försvarsutbildningsföreningen. Av denna orsak är det föreslagna tillägget till 1 mom. nödvändigt. Det är fråga om en teknisk ändring och syftet med den är inte att ändra gällande rättsläge. 

I momentet i den finska versionen av lagen ska förkortningen på Försvarsutbildningsföreningen strykas, eftersom den inte används någon annanstans i lagen. Ändringen görs bara på finska, eftersom Försvarsutbildningsföreningen inte har haft någon förkortning på svenska. Ändringen är författningsteknisk. 

Det föreslås att till 2 mom. ska fogas att Försvarsutbildningsföreningen utöver regionala och lokala enheter också ska kunna ha riksomfattande enheter. Försvarsutbildningsföreningens centralbyrå har varit verksam som enhet på riksomfattande nivå. Försvarsutbildningsföreningens distriktsbyråer har varit regionala enheter och utbildningsenheterna lokala enheter. Med anledning av detta förslag, föreslås det att den uttryckliga bestämmelsen om dessa organ i 9 § ska strykas. 

7 §.Uppgifter. Det föreslås att 1 mom., som gäller Försvarsutbildningsföreningens offentliga förvaltningsuppgifter, ska ändras till följd av att uppgiften att producera militär utbildning stryks och vissa preciseringar som gäller lagen görs. 

I 1 mom. 1 och 2 punkten föreslås det att omnämnandet om ordnande av militär utbildning ska strykas. Avsikten med propositionen är att endast Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet i fortsättningen ska kunna förmedla militär utbildning. Följaktligen föreslås det att dessa myndigheters möjligheter att beställa utbildningshelheter inom den militära utbildningen av Försvarsutbildningsföreningen ska slopas.  

Försvarsutbildningsföreningen ska som offentlig förvaltningsuppgift ha att ordna utbildning som främjar den militära förmågan enligt 4 a kap., presentationsverksamhet enligt 4 b kap. och internationell utbildning enligt 4 c kap. 

Försvarsutbildningsföreningen ska fortsättningsvis i samverkan med Försvarsmakten utbilda reservister till frivilliga utbildare som har aktuell information och hög kompetensnivå. Utbildningen av utbildare ska kunna genomföras som Försvarsutbildningsföreningens utbildning som främjar den militära förmågan samt som Försvarsmaktens frivilliga övningar och repetitionsövningar såsom i dagens läge. Försvarsutbildningsföreningens utbildare ska, liksom för närvarande, svara för planeringen och genomförandet av den utbildning som främjar den militära förmågan under ledning av Försvarsutbildningsföreningens anställda och under Försvarsmaktens styrning. Försvarsmakten ska kunna kalla utbildare till repetitionsövningar och frivilliga övningar som stöder den militära utbildningen på det sätt som Försvarsmakten fastställer. Eftersom lagens 4 kapitel och värnpliktslagen (1438/2007) utgör en tillräcklig författningsgrund för dylikt utnyttjande av reservisternas kompetens och eftersom Försvarsutbildningsföreningen inte ska utbilda utbildare huvudsakligen för Försvarsmaktens behov utan för sin egen utbildningsverksamhet, är det inte nödvändigt att som en särskild uppgift för Försvarsutbildningsföreningen föreskriva att den ska utbilda utbildare som stöder Försvarsmaktens utbildning. 

Det föreslås att en ny 4 punkt ska fogas till 1 mom. Utgående från denna punkt ska Försvarsutbildningsföreningen som en offentlig förvaltningsuppgift ha att utveckla möjligheterna för ungdomar att bekanta sig med försvaret i den presentationsverksamhet som avses i 4 b kap. Syftet med punkten är att betona att ungdomarna bör beaktas i Försvarsutbildningsföreningens utbildningsverksamhet. 

9 §.Organ. Det föreslås att 3 mom. ska upphävas, eftersom om Försvarsutbildningsföreningens riksomfattande, regionala och lokala enheter ska föreskrivas i 6 § 2 mom. Ändringen är författningsteknisk. 

11 §.Finansiering av verksamheten. Det föreslås att i 1 mom. ska förbudet mot att använda statsunderstöd för utbildning som Försvarsmakten beställer strykas. Det finns inte längre något behov av bestämmelsen, eftersom Försvarsmakten i fortsättningen inte ska ha möjlighet att beställa militär utbildning av Försvarsutbildningsföreningen. 

12 §.Styrelsemedlemmars och anställdas skadeståndsansvar. Paragrafens 1 och 2 mom. föreslås bli ändrade så att bestämmelsen om skadeståndsansvar för funktionär stryks. Definitionen på funktionär i gällande lag har förblivit öppen, och det är inte klart vilka personer det i praktiken hänvisas till med denna term. Av denna anledning föreslås det att termen stryks. Av denna anledning föreslås det också att paragrafens rubrik ändras på motsvarande sätt. 

13 §.Förfarandet vid skötseln av offentliga förvaltningsuppgifter samt straffrättsligt tjänsteansvar. Till lagstiftningsförteckningen i 1 mom. föreslås lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) bli fogad. Lagen i fråga är av särskild betydelse när personer som anmält sig till kurserna elektroniskt ges besked om, huruvida deras anmälan har godkänts eller förkastats. I samband med att lagen om frivilligt försvar stiftades ansågs det att det för klarhetens skull var nödvändigt att ta in en särskilt lista över de allmänna lagar som ska tillämpas på Försvarsutbildningsföreningens verksamhet (RP 172/2006 rd, s. 29). 

Paragrafens 2 mom. föreslås bli ändrat så att bestämmelsen om straffrättsligt tjänsteansvar för funktionär stryks. Definitionen på funktionär i gällande lag har förblivit öppen, och det är inte klart vilka personer det i praktiken hänvisas till med denna term. Av denna anledning föreslås det att termen stryks. 

4 kap.Frivillig militär utbildning. I kapitlet ska det föreskrivas om Försvarsmaktens och Gränsbevakningsväsendets frivilliga militära utbildning. I fortsättningen ska endast Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet kunna ge frivilliga utbildningen i fråga. En del av denna utbildning har varit sådan som Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet har kunnat beställa av Försvarsutbildningsföreningen. 

17 §.Frivillig militär utbildning. Det föreslås att bestämmelserna om utbildning som ska beställas av Försvarsutbildningsföreningen stryks i 1 mom. I momentet kvarstår en bestämmelse som ger Försvarsmakten möjlighet att ordna frivillig militär utbildning för frivilliga. Det föreslås att till momentet ska fogas en bestämmelse enligt vilken Försvarsmakten ska kunna ordna all sådan utbildning av frivilliga som den anser nödvändig. Det är inte ändamålsenligt att begränsa Försvarsmaktens rätt att utbilda frivilliga till att gälla endast militär utbildning som avses i 2 §, ifall Försvarsmakten enligt prövning från fall till fall anser att också frivilliga övningar av annat slag främjar ordnandet av försvaret. Till momentet ska också fogas en avgränsning som föranleds av det innehåll i den militära utbildningen som avses i 2 § i fråga om utbildandet av de trupper och beväringar som hör till Försvarsmaktens organisation under undantagsförhållanden.  

Det föreslås att i 2 mom. ska ändras den avgränsning som gäller övningsområden till en avgränsning som gäller områden. Försvarsmakten har eller har kunnat ta i bruk sådana områden som inte är egentliga övningsområden, men på vilka det ändå är möjligt att göra övningar. Bestämmelser om ibruktagande av områden för övningsverksamhet finns i 14 § i lagen om försvarsmakten. Vidare föreslås det att till momentet ska fogas ett omnämnande om att övning ska möjliggöras på de fartyg som Försvarsmakten förfogar över. Sålunda blir det möjligt att ordna frivilliga övningar förutom på landområden också i praktiken på de marinens fartyg som Försvarsmakten har i sin besittning. Det föreslås att rubriken till paragrafen ska ändras så att den motsvarar paragrafens innehåll. 

18 §.Frivilliga övningar som ordnas av Försvarsmakten. Det föreslås att paragrafens 3 mom. ska upphävas, eftersom det endast innehåller en tillämpningshänvisning som gäller Gränsbevakningsväsendet. En bestämmelse om tillämpningen av lagen på Gränsbevakningsväsendet ska ingå i en ny 3 a §. Hänvisningen till Gränsbevakningsväsendet föreslås bli struken också i rubriken till paragrafen, eftersom lagen utgående från den föreslagna 3 a § också ska tillämpas på Gränsbevakningsväsendet utan ett särskilt omnämnande av detta i paragrafens rubrik. Ändringarna i paragrafen är författningstekniska, och det ska fortsättningsvis vara möjligt att ordna frivilliga övningar i Gränsbevakningsväsendets verksamhet. 

19 §.Specialuppgifter vid de frivilliga övningar som ordnas av Försvarsmakten. Det föreslås att paragrafens rubrik ska ändras så att man av rubriken inte får den uppfattningen att det finns en personlig rätt att delta i Försvarsmaktens och Gränsbevakningsväsendets frivilliga övningar. Deltagarna kallas till frivilliga övningar alltid enligt Försvarsmaktens och Gränsbevakningsväsendets behov och bedömning. Det är fråga om en teknisk ändring och med den ändras inte gällande rättsläge. 

4 a kap.Utbildning som främjar den militära förmågan. I kapitlet ska det föreskrivas om innehållet i den utbildning som främjar den militära förmågan, vilken ordnas av Försvarsutbildningsföreningen. Avsikten är också att i kapitlet placera de bestämmelser om Försvarsutbildningsföreningens skytteutbildning, valet av skjutledare och deras uppgifter vilka ingår i RP 179/2018 rd. 

20 §.Utbildning som främjar den militära förmågan. Det föreslås att i paragrafen ska strykas omnämnandet av militär utbildning som Försvarsmakten beställer. Bestämmelsen om användning av Försvarsmaktens vapen föreslås bli flyttad till ett nytt 3 moment. I paragrafen ska föreskrivas om Försvarsutbildningsföreningens givande av utbildning som främjar den militära förmågan. En bestämmelse om innehållet i den utbildning som främjar den militära förmågan ska ingå i 2 § 2 mom. I gällande lag är ordnandet av utbildning som främjar den militära förmågan en offentlig förvaltningsuppgift för Försvarsutbildningsföreningen, och privata aktörer kan följaktligen inte ordna sådan utbildning. Syftet är inte att föreslå några ändringar i detta. 

Försvarsutbildningsföreningen ska enligt 1 mom. ordna den utbildning som avses i paragrafen för personer som har fyllt 18 år. Åldersgränsen motsvarar åldersgränsen i gällande lag för deltagare i den utbildning som främjar den militära förmågan. Begreppet utbildning som främjar den militära förmågan togs in i gällande lag egentligen först under riksdagsbehandlingen, och därför har åldersgränsen inte motiverats i regeringens proposition om gällande lag (RP 172/2006 rd) eller i försvarsutskottets betänkande. Motsvarande åldersgräns för militär utbildning har däremot motiverats i regeringspropositionen om gällande lag. I fråga om den militära utbildningen bands åldersgränsen vid den undre åldersgränsen för värnplikten, om vilken föreskrivs i värnpliktslagen (RP 172/2006 rd, s. 34). Åldersgränsen motiverades också med förbudet att använda personer under 18 år i militära uppgifter, vilket ingår i det fakultativa protokollet till konventionen om barnets rättigheter om indragning av barn i väpnade konflikter (FördrS 31/2002). Denna konvention binder också Finland. Även om det i tilläggsprotokollet endast förbjuds att under 18-åringar används för direkta fientligheter (artikel 1) och ställs begränsningar för värvande av under 18-åringar till väpnade styrkor (artikel 2 och 3), så har det också tolkats förhindra att frivillig militär utbildning ges personer under 18 år. Eftersom det innehåll som föreslås i den utbildning som främjar den militära förmågan närmar sig innehållet i den militära utbildningen enligt gällande lag, är det motiverat att hålla i kraft kravet på en åldersgräns på 18 år. 

Innehållet i den utbildning som främjar den militära förmågan ska i praktiken på samma sätt som i gällande lag begränsas av listan i 17 § på utbildningshelheter som endast hör till Försvarsmakten. Utbildningen för trupphelheter som är större än en grundenhet, förberedelser av trupperna för insatser och ordnandet av stridsskjutningar ska också i fortsättningen höra enbart till Försvarsmakten. I denna proposition har det föreslagits att till listan ska fogas utbildning för trupper och beväringar som hör till Försvarsmaktens organisation under undantagsförhållanden. För tydlighetens skull föreslås det att i 2 mom. ska tas in motsvarande förteckning som i 17 § över sådan utbildning som det inte ska vara tillåtet att ge som utbildning som främjar den militära förmågan. 

I den utbildning som främjar den militära förmågan ska utbildning kunna ges med Försvarsmaktens och Gränsbevakningsväsendets vapen och övrig materiel. Man ska dock inte få skjuta med Försvarsmaktens vapen, och det föreslås att en särskild bestämmelse om detta ska tas in i lagen. Bestämmelsen ska motsvara det föreslagna 22 g § 2 mom. som gäller Försvarsmaktens stöd till Försvarsutbildningsföreningen. Vidare ska hanteringen av vapnen ske på Försvarsmaktens område eller fartyg. Utbildning som främjar den militära förmågan ska inte heller få ges med Försvarsmaktens ammunition eller explosiva varor. Förbudet ska också gälla lösa patroner. I den utbildning som främjar den militära förmågan ska i likhet med i dagens läge kunna utnyttjas Försvarsmaktens materiel i den omfattning som Försvarsmakten fastställer. Denna materiel omfattar bl.a. Försvarsmaktens fordon. Den skjututbildning som främjar den militära förmågan och som ska ges med Försvarsutbildningsföreningens och de i utbildningen deltagandes skjutvapen ska det föreskrivas om särskilt.  

För att tyngdpunkten i den utbildning som främjar den militära förmågan ska kunna flyttas i en riktning som bättre stöder den militära utbildningen förutsätts att det i utbildningen i fråga ska kunna utbildas i hanteringsprinciperna för och användningen av olika skjutvapen som hör till Försvarsmakten. Denna så kallade hanterings- eller användningsutbildning ska gälla bl.a. maskingevär för luftvärn, granatkastare och artilleripjäser. Försvarsmaktens skjutvapen ska endast kunna ges för kurser som hålls på Försvarsmaktens områden. Dylik utbildning ska det vara tillåtet att ordna också på de områden som Försvarsmakten har i bruk utgående från 14 § i lagen om försvarsmakten. Bestämmelser om förutsättningar för att använda en fastighet finns i ovan nämnda paragraf. Denna bestämmelse var nödvändig till följd av karaktären hos skjutvapenmaterielen.  

Försvarsmaktens vapen ska kunna hanteras i den utbildning som främjar den militära förmågan endast när det sker under Försvarsmaktens övervakning. Detta innebär i praktiken att Försvarsmaktens personal ska vara närvarande vid den övning där vapnen används. Vid ordnandet av övervakningen ska dock kunna beaktas t.ex. typen och antalet av de vapen som används vid övningen samt övriga övervakningsarrangemang på området. Det ska vara tillåtet att utnyttja t.ex. andra i Försvarsmaktens personal vid garnisonerna än de som deltar i övervakningen av kursen i fråga och olika övervakningssystem när det bedöms om dimensioneringen av övervakningen av vapnen är tillräcklig.  

Gällande lag har inte förutsatt att Försvarsmaktens anställda är närvarande i den militära utbildning som beställts av Försvarsutbildningsföreningen och vid vilken Försvarsmaktens vapen har hanterats. Det har dock varit obligatoriskt att dylik utbildning skulle försiggå under ledning av Försvarsmaktens anställda. Enligt 1 § i försvarsministeriets förordning om frivilligt försvar (1212/2007) som har utfärdats med stöd av gällande lag, bör en yrkesmilitär vid Försvarsmakten eller någon som hör till gränsbevakningsväsendets personal personligen vara på plats vid utbildning enligt 20 § 1 mom. i gällande lag, där det skjuts med Försvarsmaktens vapen eller används Försvarsmaktens ammunition eller explosiva varor. 

21 §.I fortsättningen ska Försvarsmakten inte längre kunna beställa sådan utbildning som gäller militär utbildning av Försvarsutbildningsföreningen. Eftersom paragrafen gäller godkännande av utbildare och ledare av skjutningar i den skjututbildning som Försvarsmakten beställer av Försvarsutbildningsföreningen, finns det inte längre något behov av den. Följaktligen föreslås den bli upphävd. 

22 §. Det föreslås att paragrafen ska upphävas och innehållet i den flyttas över till en ny 22 f §. 

4 b kap.Presentationsverksamhet som ordnas av Försvarsutbildningsföreningen. I kapitlet ska det föreskrivas om Försvarsutbildningsföreningens nya verksamhet som ska ordnas som en offentlig förvaltningsuppgift. Till sina mål och sitt innehåll avviker presentationsverksamheten betydligt från den föreslagna utbildningen som främjar den militära förmågan, varför det föreslås att bestämmelserna om den ska finnas i ett eget kapitel. 

22 a §.Innehållet i presentationsverksamheten. Det föreslås att i paragrafen ska tas in som en ny offentlig förvaltningsuppgift för Försvarsutbildningsföreningen att ordna verksamhet där försvaret presenteras. Syftet med verksamheten ska vara att introducera dem som ska utbildas i innehållet i beväringstjänsten. För presentation av beväringstjänsten för deltagarna ska det t.ex. kunna hållas föreläsningar eller deltagarna ska kunna föras till kaserner för att bekanta sig med dem. Presentationsverksamheten ska kunna ordnas antingen helt eller delvis på militärområden. Vid planeringen av innehållen i verksamheten ska beaktas det förbud mot att ge militär utbildning och utbildning som främjar den militära förmågan till minderåriga, vilket har konstaterats i samband med 20 §. I presentationsverksamheten får personer som fyllt 16 år delta. Beväringstjänsten är det möjligt att fullgöra som 18-åring. Följaktligen har de som fyllt 16 år ännu tid att förbereda sig för tjänstgöring och de som överväger att fullgöra frivillig militärtjänst för kvinnor har möjlighet att få information om, vad det innebär att fullgöra beväringstjänst. Ungdomar som ännu inte fyllt 16 har inte nödvändigtvis i samma mån nytta av presentationsverksamheten. På dessa grunder föreslås det att åldersgränsen för att få delta i presentationsverksamheten ska vara 16 år. 

I praktiken har utbildning som motsvarar den verksamhet som föreslås i paragrafen under den tid som gällande lag varit i kraft ordnats som Försvarsutbildningsföreningens s.k. beredskaps- och säkerhetsutbildning, som är föreningens fria föreningsverksamhet. Således har det tidigare inte varit fråga om en offentlig förvaltningsuppgift. Med beaktande av presentationsverksamhetens ovan refererade karaktär och innehåll är det motiverat att föreskriva att ordnandet av verksamheten är en offentlig förvaltningsuppgift för Försvarsutbildningsföreningen. Det är motiverat att möjliggöra att statsunderstöd används för omkostnaderna för presentationsverksamheten i synnerhet för att huvudmålgruppen för denna verksamhet är minderåriga ungdomar. Då är det motiverat att sänka tröskeln för deltagande för vissa ungdomar till följd av de finansiella kostnader deltagandet medför. Presentationsverksamheten kan också anses vara en bra och konkret informationsförmedlingskanal, som å ena sidan kan göra den frivilliga tjänstgöringen för kvinnor synligare och å andra sidan minska antalet som avbryter beväringstjänsten. Den utbildning som gäller de kurser som ska ingå i presentationsverksamheten har på det sätt som konstateras ovan huvudsakligen getts som Försvarsutbildningsföreningens beredskaps- och säkerhetsutbildning, vilket gör att det inte har varit möjligt att använda statsunderstödsmedel för ordnandet av utbildningen. I utbildningen har i synnerhet kvinnor deltagit, vilket gör att genom det som föreslås främjas i praktiken just kvinnors möjlighet att bekanta sig med beväringstjänsten. 

Det föreslås att i 2 mom. ska föreskrivas om de begränsningar som gäller presentationsverksamheten. I presentationsverksamheten ska det inte vara tillåtet att använda Försvarsmaktens skjutvapen, ammunition eller explosiva varor eller övningsmodeller av dessa. I presentationsverksamheten ska det inte heller vara tillåtet att ge utbildning som utvecklar den militära kompetensen eller handlingsförmågan, Begränsningarna är nödvändiga särskilt med tanke på tilläggsprotokollet till konvention om barnets rättigheter. 

22 b §.Vårdnadshavarnas samtycke. När en person som inte fyllt 18 år deltar i presentationsverksamheten, är en förutsättning för deltagandet ett skriftligt samtycke som vårdnadshavaren har gett en anställd vid Försvarsutbildningsföreningen. Bestämmelser om vårdnadshavarens uppgifter och vårdnadshavarnas samverkan finns dessutom i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt (361/1983). Enligt 5 § som gäller samarbete mellan vårdnadshavare ansvarar barnets vårdnadshavare gemensamt för de uppgifter som hör till vårdnaden om barnet och fattar gemensamt beslut som gäller barnet. I enlighet med denna huvudregel krävs det att barnets samtliga vårdnadshavare har gett sitt samtycke till deltagande i verksamheten. 

4 c kap.Försvarsutbildningsföreningens internationella utbildningsverksamhet. I kapitlet ska det föreskrivas om Försvarsutbildningsföreningens möjlighet att ge utbildning utomlands och om utlänningars möjlighet att delta i Försvarsutbildningsföreningens utbildning i Finland. 

22 c §.Utbildning som Försvarsutbildningsföreningen ordnar utomlands. I 1 mom. ska det föreskrivas om Försvarsutbildningsföreningens rätt att ge utbildning som främjar den militära förmågan utomlands. Den utbildning som avses i paragrafen ska vara t.ex. utbildning som ges utländska militärtrupper och av Försvarsutbildningsföreningen utsända personers deltagande i militärfärdighetstävlingar som främjar den militära förmågan. Syftet med dylik utbildning ska vara utvecklande av kompetensen hos de reservister som ger utbildningen eller att utbildningen är förenlig med Finlands nationella försvar samt utrikes- och säkerhetspolitiska intresse. Även om de ovan nämnda kriterierna som gäller utbildningens syfte är parallella, ska den utbildning som utvecklar reservisternas kompetens alltid vara förenlig med Finlands nationella försvar samt utrikes- och säkerhetspolitiska intresse. Formuleringen har lagstiftningstekniskt utarbetats på ovan nämnt sätt för att givandet av utbildning endast ska vara möjligt när den är förenlig med det nationella försvaret samt med det utrikes- och säkerhetspolitiska intresset.  

Med internationellt försvarssamarbete förbättras försvarets prestationsförmåga och samverkansförmåga. Försvarssamarbete är nödvändigt, eftersom utvecklandet och upprätthållandet av prestationsförmågan i fortsättningen blir allt svårare för alla länder. Försvarssamarbetet stöder också förebyggandet av kriser och främjar tillgången på politiskt stöd och militärt samt annat bistånd i en situation, där våra egna resurser visar sig otillräckliga. Under den tid som gällande lag har varit i kraft har Försvarsutbildningsföreningen sänt utbildare och frivilliga avdelningar utomlands på övningar både som utbildare och deltagare. Ovan nämnda övningsverksamhet kan anses vara en nyttig erfarenhet för reservisterna i den nuvarande försvarspolitiska situationen, där förmågan till samverkan med internationella trupper betonas. Till följd av detta bör det inte utan grund förhindras att man inom det frivilliga försvaret skaffar sig sådana erfarenheter som kan fås via det internationella försvarssamarbetet. Frivilliga utbildares samarbete med utländska väpnade styrkor, vilket grundar sig på en utrikes- och säkerhetspolitisk övervägning, främjar Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska mål samt målen för det nationella försvaret.  

Distributionen av utbildningen i Försvarsmaktens metoder och materiel till trupper och personer som hör till utländska väpnade styrkor bör emellertid vara reglerad och övervakad, redan i och med de sekretessintressen som anknyter till denna kunskap. Avslöjandet av uppgifter som har definierats som sekretessbelagda utan en bestämmelse i lagstiftningen om rätt att avslöja dylika uppgifter, kan komma att bedömas bl.a. som sådant avslöjande av en säkerhetshemlighet som avses i 12 kap. 2 § i strafflagen. Således ska dylik verksamhet inte kunna bedrivas i Försvarsutbildningsföreningens fria föreningsverksamhet eller på åtgärd av registrerade föreningar.  

Enligt 2 mom. ska beslut om den verksamhet som avses i 1 mom. fattas av försvarsministeriet. Ifall ett ärende som gäller utbildningsverksamhet anses vara vittsyftande eller principiellt viktigt ska ärendet i enlighet med 14 § i lagen om statsrådet (175/2003) avgöras av statsrådets allmänna sammanträde. Som sådana ärenden ska kunna anses t.ex. i vissa situationer beslut om med vilka staters väpnade styrkor och på vilka staters område den verksamhet som avses i paragrafen ska bedrivas. Innan beslut fattas ska ärendet i förberedande grad behandlas vid det gemensamma sammanträdet mellan republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott, om ärendet har en sådan betydelse som avses i 25 § 3 mom. i reglementet för statsrådet (262/2003). Det kan vara att ett ärende som gäller utbildningsverksamhet inte förutsätter beslut av statsrådets allmänna sammanträde, men att ärendet trots allt bör behandlas i utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet eller det gemensamma mötet mellan republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott som avses i 24 § i lagen om statsrådet (175/2003). 

De ärenden som gäller Försvarsutbildningsföreningens internationella utbildningsverksamhet som avse i paragrafen ska alltid behandlas vid huvudstaben innan de behandlas i statsrådet. På detta sätt säkerställs det att Försvarsmaktens och Försvarsutbildningsföreningens internationella samverkan är samordnad innan beslut ska fattas. 

22 d §.Utländska medborgare i utbildning som Försvarsutbildningsföreningen ordnar i Finland. I 1 mom. ska det möjliggöras att utländska medborgare får delta i utbildning som främjar den militära förmågan och i presentationsverksamheten.  

4 d kap.Allmänna bestämmelser om den utbildning som Försvarsutbildningsföreningen ordnar. I kapitlet ska samlas alla gemensamma allmänna bestämmelser som gäller Försvarsutbildningsföreningens utbildning och verksamhet i 4 a–4 c kapitlen. I kapitlet ska finnas bestämmelser om val av deltagare till Försvarsutbildningsföreningens utbildning, anmälan till utbildningen och om Försvarsmaktens stöd till det frivilliga försvaret. 

22 e §.Val av deltagare till utbildning och verksamhet som Försvarsutbildningsföreningen ordnar. I lagen föreslås en ny bestämmelse om val av deltagare till utbildning och verksamhet som Försvarsutbildningsföreningen ordnar. Enligt 1 mom. ska bestämmelsen gälla utbildningen och verksamheten i 4 a – 4 c kapitlen, dvs. den utbildning och verksamhet som Försvarsutbildningsföreningen ger som en offentlig förvaltningsuppgift med stöd av 7 § 1 mom. Med den föreslagna bestämmelsen är syftet att framhäva Försvarsutbildningsföreningens möjlighet till ändamålsenlighetsprövning vid antagandet av deltagare till utbildningen. Till exempel till den utbildning som främjar den militära förmågan kan det utgående från innehållet i en enskild kurs vara ändamålsenligt att anta endast personer som fullgjort vapentjänst eller till presentationsverksamheten ungdomar som närmar sig värnpliktsåldern, om alla som anmält sig inte ryms med på kursen. Ingen ska med andra ord ha s.k. subjektiv rätt att komma med på de kurser som Försvarsutbildningsföreningen ordnar som en offentlig förvaltningsuppgift. Men Försvarsutbildningsföreningen ska redan utifrån sin föreningsautonomi ha en möjlighet att välja deltagarna i den verksamhet som föreningen ordnar utgående från 7 § 2 mom.  

För Försvarsmakten föreslås i 2 mom. rätt att förbjuda en enskild person att delta i den utbildning och de kurser som Försvarsutbildningsföreningen ordnar som offentlig förvaltningsuppgift. Syftet med bestämmelsen är att göra det möjligt att i samband med anmälningsprocessen utnyttja den information om dem som har anmält sig till utbildning som kan erhållas i form av myndighetssamarbete. Försvarsutbildningsföreningen ska i enlighet med 8 kap. till Försvarsmakten överlåta uppgifter om dem som har anmält sig till utbildningen. Försvarsmakten ska självständigt och i samarbete med andra myndigheter inom gränsen för till buds stående resurser kunna försäkra sig om att de som har anmält sig till utbildningen är lämpliga för den. Detta gör det också möjligt för andra myndigheter, såsom polisen, att inom gränsen för dataskyddsbestämmelserna om denna information lämna uppgifter till Försvarsmakten om de personer som har sökt till utbildningen. På detta sätt ska man kunna förhindra att t.ex. personer som hör till organiserad brottslighet deltar i Försvarsutbildningsföreningens utbildning. Försvarsmaktens självständiga rätt att förbjuda en person att delta i utbildning innebär också att Försvarsmakten inte behöver lämna detaljerade uppgifter om personen till Försvarsutbildningsföreningen.  

Försvarsutbildningsföreningen ska till Försvarsmakten lämna uppgifter om dem som har anmält sig till utbildning fyra veckor innan utbildningen inleds. Med den tidsfrist som gäller anmälningsskyldigheten eftersträvas att Försvarsmakten ska få tillräckligt lång tid för att vidta eventuella granskningsåtgärder i fråga om de personer som anmält sig till utbildningen. Försvarsmakten ska se till att dess beslut, med vilket en person förbjuds att delta i utbildning, har getts föremålet för beslutet för kännedom minst en vecka innan utbildningen inleds.  

Bestämmelser om delgivning av Försvarsutbildningsföreningens och Försvarsmaktens beslut om deltagande i utbildning finns i 9 och 10 kap. i förvaltningslagen. Beslut som gäller utbildning ska kunna meddelas som vanlig delgivning enligt 59 § i förvaltningslagen, eftersom det i besluten om utbildning inte är fråga om sådana förpliktande beslut som avses i 60 § i förvaltningslagen. Delgivning ska också kunna ske på det sätt som avses i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet. 

Enligt det föreslagna 3 mom. ska ett beslut som avses i 1 och 2 mom. och som gäller antagande av en person till utbildning och verksamhet inte få överklagas genom besvär. Mera exakta motiveringar gällande besvärsförbud finns i samband med de motiveringar som gäller lagstiftningsordningen.  

22 f §.Anmälan om utbildning. I paragrafen ska det föreskrivas om en skyldighet för Försvarsutbildningsföreningen att årligen till försvarsministeriet och huvudstaben anmäla den utbildning och presentationsverksamhet som föreningen har ordnat. Anmälan ska endast gälla den utbildning som Försvarsutbildningsföreningen har gett som en offentlig förvaltningsuppgift. I paragrafen ska det också föreskrivas om rätt för försvarsministeriet och huvudstaben att få uppgifter om utbildningen av Försvarsutbildningsföreningen. Tidigare ingick bestämmelsen om anmälningsskyldighet i 22 § i den gällande lagen. Till paragrafen ska fogas anmälningsskyldighet och rätt att få information utöver för huvudstaben också för försvarsministeriet. Försvarsministeriet ska ha rätt att få de uppgifter som det behöver med stöd av 68 § 1 mom. i grundlagen och 14 § i statsunderstödslagen, men det anses att den föreslagna bestämmelsen behövs i denna paragraf i informativt syfte. I paragrafen ska inte längre föreskrivas om en skyldighet för Försvarsutbildningsföreningen att anmäla motsvarande utbildningsverksamhet hos dess medlemsorganisationer. Någon anmälningsskyldighet anses inte behövlig, eftersom försvarsförvaltningens myndigheter inte har på lag baserad behörighet att utgående från erhållna uppgifter styra eller övervaka försvarsorganisationerna som är registrerade föreningar. 

22 g §.Försvarsmaktens stöd till Försvarsutbildningsföreningen. Enligt 2 § 1 mom. 1 punkten underpunkt c i lagen om försvarsmakten hör till Försvarsmaktens uppgifter att främja försvarsviljan. Vidare stöder Försvarsmakten enligt 6 § i lagen i fråga det frivilliga försvaret enligt vad som om detta föreskrivs i lagen om frivilligt försvar. I 1 och 2 mom. i den föreslagna paragrafen ska det föreskrivas om en möjlighet för Försvarsmakten att ge Försvarsutbildningsföreningen sakkunnigstöd samt tillstånd att använda Försvarsmaktens områden och material. I fråga om uppgifterna i 7 § 1 mom. ska Försvarsmaktens stöd ges för skötseln av Försvarsutbildningsföreningens offentliga förvaltningsuppgifter. I fråga om den verksamhet om vilken föreskrivs i 7 § 2 mom. ska det vara fråga om givandet av stöd i anknytning till upprätthållandet av försvarsviljan. I paragrafen ska det göras möjligt att ge stöd, men det ålägger inte till någon del Försvarsmakten att ge stöd. Försvarsmakten ska i varje enskilt fall bedöma om den ger stöd till den verksamhet som en begäran om stöd gäller, vilket slags stöd den ger och i vilken omfattning. Försvarsmaktens stöd som beskrivs i paragrafen har emellertid varit betydande med tanke på Försvarsutbildningsföreningens verksamhet. Innehållet i paragrafen ska motsvara gällande rättsläge vad gäller att stöd ges efter prövning.  

Enligt det föreslagna 2 mom. ska Försvarsmakten kunna ge sina vapen för hantering som stöd försvarsutbildningsföreningens utbildning som främjar den militära förmågan. Det ska vara förbjudet att skjuta med vapnen. Hanteringen av vapnen ska ske på Försvarsmaktens område eller fartyg. Som sådana områden ska också anses de områden som Försvarsmakten har tagit i bruk utgående från 14 § i lagen om försvarsmakten. Momentet motsvarar innehållsmässigt det föreslagna 20 § 3 mom. 

Enligt det föreslagna 3 mom. ska som stöd dock inte få ges Försvarsmaktens ammunition eller explosiva varor. Denna avgränsning motsvarar bestämmelserna om militär utbildning i 2 § 1 mom. och givandet av militär utbildning i 17 §. 

Enligt det föreslagna 4 mom. ska vid användningen av det stöd som Försvarsmakten ger iakttas Försvarsmaktens gällande anvisningar, säkerhetsbestämmelser och andra föreskrifter. Stödmottagarens förfarande i strid med denna bestämmelse ska kunna beaktas t.ex. vid bedömningen av vållande i fråga om en skada som orsakats Försvarsmaktens utrustning till följd av ett förfarande i strid med anvisningar och föreskrifter. I fråga om Försvarsutbildningsföreningens aktörer som verkar under tjänsteansvar ska även bestämmelserna om tjänsteansvar kunna tas upp för bedömning. 

Enligt det föreslagna 5 mom. ska på stöd som Försvarsmakten ger Försvarsutbildningsföreningen inte tillämpas lagen om grunderna för avgifter till staten. Syftet med bestämmelsen är att säkerställa att det stöd som Försvarsmakten ger Försvarsutbildningsföreningen ges utan vederlag. 

28 §.Förbindelse som gäller utbildning och uppgifter. I paragrafen stryks hänvisningen till den utbildning som Försvarsmakten beställer av Försvarsutbildningsföreningen. och korrigeras Försvarsmaktens namn så att det får stor begynnelsebokstav. I övrigt ändras paragrafen inte. Ändringarna är författningstekniska. 

32 §.Skyldigheter för dem som avgett förbindelse. Det föreslås att den materiella bestämmelse i 3 mom., som gäller sekretess för den som har avgett en förbindelse och förbud mot att utnyttja information, ska upphävas. I stället föreslås det att om sekretess och förbud mot att utnyttja information för dem som deltar i verksamheten ska föreskrivas i en ny 32 a §. 

32 a §.Tystnadsplikt och förbud mot utnyttjande av information. Bestämmelser om tystnadsplikt för den som avgett en godkänd förbindelse och om förbud mot utnyttjande av information finns för närvarande i 32 § 3 mom. Det föreslås att bestämmelserna i fråga ska samlas i en ny 32 a §. Den bestämmelse som gäller tystnadsplikt och förbud mot utnyttjande är av informativ karaktär, eftersom om denna sak föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), som är en allmän lag. I praktiken ska hänvisningen gälla 23 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Således föreslås det att den materiella bestämmelse som gäller tystnadsplikt och förbud mot utnyttjande ska upphävas. Ändringen är författningsteknisk, eftersom de materiella bestämmelserna på det sätt som konstateras ovan har funnits i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet också under den tid som gällande lag har varit i kraft. 

34 §.Ekonomiska förmåner. I paragrafen stryks hänvisningarna till den utbildning som Försvarsmakten beställer av Försvarsutbildningsföreningen. I övrigt ändras paragrafen inte. Ändringen är författningsteknisk. 

35 §.Sociala förmåner. I paragrafens 1 mom. stryks hänvisningen till den utbildning som Försvarsmakten beställer av Försvarsutbildningsföreningen. Vidare ska 1 mom. 2 punkten uppdateras med en hänvisning till lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom (1521/2016) i stället för den nuvarande hänvisningen till lagen om olycksfall i militärtjänst (1211/1990). Ändringarna är författningstekniska. 

37 §.Skadestånd för en skada som uppstått i samband med utbildning och vissa andra uppgifter som avses i denna lag. I paragrafen stryks hänvisningen till den utbildning som Försvarsmakten beställer av Försvarsutbildningsföreningen. I övrigt ändras paragrafen inte. Ändringen är författningsteknisk. 

42 §.Verksamhetsberättelse. Det föreslås att paragrafen ska ändras så att i verksamhetsberättelsen endast behandlas den utbildning och verksamhet som Försvarsutbildningsföreningen ger som en offentlig förvaltningsuppgift. Försvarsutbildningsföreningen är endast vad gäller utbildningsverksamheten i fråga underställd försvarsförvaltningens styrning och övervakning. 

1.2  Skjutvapenlagen

17 §.Undantag från tillämpningsområdet. I paragrafens 1 mom. föreslås en ny 4 a och b punkt. Genom den nya 4 a punkten ska skjutvapenlagens tillämpningsområde inte omfatta de utbildningar som ordnas med skjutvapen och vapendelar som ägs av Försvarsmakten och som avses i 20 § i lagen om frivilligt försvar och främjar den militära förmågan, när hanteringen av vapnen försiggår under Försvarsmaktens övervakning och på Försvarsmaktens område eller fartyg och med vapnen inte skjuts. Förbudet att skjuta ska också gälla lösa patroner. I praktiken ska det vara fråga om att utnyttja Försvarsmaktens skjutvapenmateriel för olika slags hanterings- och materielutbildning, där det t.ex. berättas om granatkastardelar och deras egenskaper och övas i att sätta dem i användbart skicka samt tas upp principerna för dem utan att det skjuts med dem. 

Försvarsmaktens vapen ska hanteras under Försvarsmaktens övervakning. Detta innebär i praktiken att Försvarsmaktens personal ska vara närvarande vid den övning där vapnen används. Vid ordnandet av övervakningen ska dock kunna beaktas t.ex. typen och antalet av de vapen som används vid övningen samt övriga övervakningsarrangemang på området. Det ska vara tillåtet att utnyttja t.ex. andra i Försvarsmaktens personal vid garnisonerna än de som deltar i övervakningen av kursen och olika övervakningssystem när det bedöms om dimensioneringen av övervakningen av vapnen är tillräcklig.  

Gällande lagstiftning har inte förutsatt att Försvarsmaktens anställda är närvarande i den militära utbildning som beställts av Försvarsutbildningsföreningen och vid vilken Försvarsmaktens vapen har hanterats. Det har dock varit obligatoriskt att dylik utbildning skulle försiggå under ledning av Försvarsmaktens anställda. Enligt 1 § i försvarsministeriets förordning om frivilligt försvar (1212/2007) som har utfärdats med stöd av gällande lag om frivilligt försvar, bör en yrkesmilitär vid Försvarsmakten eller någon som hör till gränsbevakningsväsendets personal personligen vara på plats vid militär utbildning som beställs av Försvarsutbildningsföreningen, där det skjuts med Försvarsmaktens vapen eller används Försvarsmaktens ammunition eller explosiva varor. 

Genom den 4 b punkt som föreslås ska skjutvapenlagens tillämpningsområde inte omfatta de utbildningar som ordnas med skjutvapen och vapendelar som ägs av Försvarsmakten och som avses i 20 § i lagen om frivilligt försvar och främjar den militära förmågan, när hanteringen av vapnen försiggår under Gränsbevakningsväsendets övervakning och på Gränsbevakningsväsendets eller Försvarsmaktens område eller fartyg och med vapnen inte skjuts. 

1.3  Arbetarskyddslagen

6 §.Begränsning av tillämpningsområdet. Det föreslås att hänvisningen till den militära utbildning som Försvarsmakten beställer av Försvarsutbildningsföreningen ska strykas i 2 mom., eftersom Försvarsmakten enligt vad som föreslås i fortsättningen inte ska kunna beställa militär utbildning av Försvarsutbildningsföreningen. Ändringen är författningsteknisk. Det föreslås att till momentet ska fogas en bestämmelse om att lagen inte ska tillämpas på Gränsbevakningsväsendets frivilliga övningar på ett sätt som motsvarar Försvarsmakten. 

1.4  Strafflagen

45 kap. Om militära brott. 

27 §.Krigsmän. Det föreslås att paragrafens 1 mom. 2 a punkt ska ändras så att i punkten stryks hänvisningen till 21 § i lagen om frivilligt försvar, eftersom den paragrafen föreslås bli upphävd.