Regeringens proposition
RP
255
2018 rd
Regeringens proposition till riksdagen om ändring av lagar som gäller Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas ansvarsområde
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Denna proposition hänför sig till regeringens proposition med förslag till lag om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och lag om upphävande av 4 § 2 mom. 2 punkten i lagen om regionförvaltningsverken, vilken överlämnades till riksdagen den 15 november 2018. I denna proposition föreslås vissa lagstiftningsändringar som följer av att de uppgifter som åligger Befolkningsregistercentralen, magistraterna och enheten för styrning och utveckling av magistraterna vid Regionförvaltningsverket i Östra Finland sammanförs till en ny helhet vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
Propositionen innehåller också sådana förslag till ändringar i lagstiftningen om register som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata för som inte följer direkt av omorganiseringen, men som det är ändamålsenligt att genomföra i detta sammanhang. Regleringen om personregister som magistraterna, Befolkningsregistercentralen och Statens ämbetsverk på Åland för, med undantag för befolkningsdatasystemet, föreslås bli samlad i en ny lag om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Lagen om vissa personregister vid magistraterna upphävs. I propositionen föreslås också preciseringar av frågor kring registerföringsansvaret i samband med behandlingen av personuppgifter samt ändringar som följer av dataskyddsförordningen och vissa andra ändringar.  
Det är meningen att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska inleda sin verksamhet vid ingången av 2020. Därför avses lagarna träda i kraft den 1 januari 2020. 
ALLMÄN MOTIVERING
1
Inledning
I denna proposition föreslås ändringar i den reglering som gäller Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas ansvarsområde. I regeringens proposition med förslag till lag om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och lag om upphävande av 4 § 2 mom. 2 punkten i lagen om regionförvaltningsverken (RP 233/2018 rd) presenteras en funktionell organisationsreform där de uppgifter som åligger den nuvarande Befolkningsregistercentralen, magistraterna och enheten för styrning och utveckling av magistraterna vid Regionförvaltningsverket i Östra Finland sammanförs till en ny helhet vid Befolkningsregistercentralen. På samma gång ändras Befolkningsregistercentralens namn till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
Den tidigare överlämnade propositionen innehåller lagförslag som är centrala för genomförande av organisationsreformen. I denna proposition ingår de mer omfattande lagstiftningsändringar som hänför sig till organisationsreformen eller som det är ändamålsenligt att företa i sammanhanget. 
Det finns ingen författning på lagnivå där magistraternas eller Befolkningsregistercentralens allmänna förvaltning, organisation och uppgifter regleras. Lagen om registerförvaltningen (166/1996), som trädde i kraft 1996, reglerar registerförvaltningens organisation. De facto är det fråga om en lag för reglering av hur folkbokföringen ska ordnads eftersom det i lagen inte föreskrivs om ordnandet av registerförvaltningen på ett allmänt plan. Lagen om registerförvaltningen trädde i kraft den 1 december 1996.Enligt lagen om registerförvaltningen är Befolkningsregistercentralen folkbokföringens centralmyndighet. Magistraterna är folkbokföringens och den övriga registerförvaltningens lokala myndigheter. I landskapet Åland sköts de uppgifter som föreskrivs för magistraten av Statens ämbetsverk på Åland, om inte något annat föreskrivs särskilt. 
De uppgifter som enheten för styrning och utveckling av magistraterna har grundar sig på lagen om regionförvaltningsverken (896/2009), där det i 4 § 2 mom. 2 punkten föreskrivs att regionförvaltningsverket ska styra, övervaka och utveckla magistraterna. 
I regeringens proposition om organisationsreformen (RP 233/2018 rd) föreslås lagen om registerförvaltningen och 4 § 2 mom. 2 punkten i lagen om regionförvaltningsverken bli upphävda. Allmänna bestämmelser om de uppgifter som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska sköta föreslås ingå i lagen om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (RP 233/2018 rd). Magistraternas uppgifter konkretiseras emellertid i den materiella lagstiftning som gäller dem. Likaså föreskrivs det i materiell lagstiftning om de uppgifter som Befolkningsregistercentralen och enheten för styrning och utveckling av magistraterna vid Regionförvaltningsverket i Östra Finland sköter. I lagstiftningen hänvisas dessutom i stor utsträckning till dessa ämbetsverk i deras egenskap av behöriga myndigheter. Denna proposition innehåller förslag till sådana ändringar av speciallag-stiftning som behövs i och med organisationsreformen 
2
Nuläge
2.1
Ämbetsverkens uppgifter och verksamhet
Befolkningsregistercentralen upprätthåller och utvecklar befolkningsdatasystemet samt tillhandahåller på befolkningsdatasystemet baserade informationstjänster för myndigheter och företag. Befolkningsregistercentralen är personuppgiftsansvarig för befolkningsdatasystemet tillsammans med magistraterna. Befolkningsregistercentralen svarar också för produktionen av certifierad elektronisk kommunikation i Finland. Dessutom sköter Befolkningsregistercentralen uppgifter i samband med val; den upprättar bl.a. ett rösträttsregister och ett kandidatregister, skickar ut meddelanden om rösträtt och producerar söktjänsten för röstningsställen. 
Befolkningsregistercentralen främjar genom sin verksamhet skyddet för privatlivet och personuppgifterna, informationssäkerheten samt utvecklingen och iakttagandet av god databehandlings- och informationshanteringssed. Vidare ska Befolkningsregistercentralen främja elektronisk kommunikation i samband med offentliga tjänster. För att nämna ett exempel producerar och utvecklar Befolkningsregistercentralen Suomi.fi-tjänster för medborgare, den offentliga förvaltningen och företag. Den nationella servicearkitektur som tjänsterna bildar förbättrar de offentliga tjänsternas tillgänglighet, kvalitet, informationssäkerhet, interoperabilitet och styrning. Utöver Suomi.fi-tjänsterna överfördes på Befolkningsregistercentralen den 1 januari 2018 ansvaret för nya uppgifter med anknytning till att stödja och främja digitaliseringen i samhället. Till de funktioner som överfördes hör t.ex. VAHTI-verksamheten (ledningsgruppen för digital säkerhet inom den offentliga förvaltningen och anknytande verksamhet), som hade sorterat under finansministeriet, samt stödet för utvecklandet av informationssäkerheten inom förvaltningen. Vidare övergick ansvaret för Medborgarrådgivningen till Befolkningsregistercentralen.  
Bestämmelser om de uppgifter som Befolkningsregistercentralen ska sköta finns bl.a. i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009, nedan befolkningsdatalagen), lagen om förvaltningens gemensamma stödtjänster för e-tjänster (571/2016), vallagen (714/1998) och lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster (617/2009, nedan autentiseringslagen). 
Magistraterna är allmänna lokalförvaltningsmyndigheter som lyder under regionförvaltningsverken. De svarar för befolkningsdata inom sina verksamhetsområden och sköter andra folkbokföringsuppgifter som hör till dem. De fungerar som förmyndarmyndighet och sköter andra allmänna förvaltningsuppgifter och serviceuppgifter samt har hand om den riksomfattande konsumentrådgivningen. Vid magistraterna finns notarius publicus, och magistraterna sköter också civila vigslar, bestyrker köp och har hand om uppgifter som anknyter till val och folkomröstningar. Andra uppgifter som åligger magistraten är bl.a. namnändringsärenden, prövning av hinder mot äktenskap och fastställelse av delägarförteckningen i bouppteckningar.  
I överensstämmelse med vad som beskrivs ovan föreskrivs det inte samlat om magistratens uppgifter, utan respektive uppgift som magistraten sköter framgår i regel av substanslagstiftningen. Bestämmelser om magistraternas uppgifter finns bl.a. i befolkningsdatalagen, lagen om förmyndarverksamhet (442/1999), lagen om intressebevakningsfullmakt (648/2007), vallagen, lagen om hemkommun (201/1994), religionsfrihetslagen (453/2003), lagen om vigselrätt (571/2008), lagen om notarius publicus (420/2014), ärvdabalken (40/1965), faderskapslagen (11/2015), moderskapslagen (253/2018), lagen om för- och efternamn (946/2017), lagen om fastställande av transsexuella personers könstillhörighet (563/2002) och äktenskapslagen (234/1929).  
Enheten för styrning och utveckling av magistraterna är en självständig enhet som hör till Regionförvaltningsverket i Östra Finland och har riksomfattande behörighet. Enhetens uppgifter grundar sig på lagen om regionförvaltningsverken 
I 7 § i statsrådets förordning om regionförvaltningsverken (906/2009) föreskrivs det mer ingående om enheten för styrning och utveckling av magistraterna. Enligt förordningen ska enheten sköta magistraternas styrnings-, övervaknings- och utvecklingsuppgifter som hör till regionförvaltningsverkens ansvarsområde och som avses i lagen om regionförvaltningsverken. I landskapet Åland omfattar enhetens behörighet dock endast styrning, övervakning och utveckling av de uppgifter som föreskrivits för registerförvaltningens lokala myndigheter.  
Bestämmelser om de uppgifter som enheten för styrning och utveckling av magistraterna har finns dessutom i materiell lagstiftning, t.ex. i lagen om förmyndarverksamhet, lagen om vissa personuppgifter vid magistraterna (57/2005) och den förordning av statsrådet (225/2005) som utfärdats med stöd av den samt i lagen om vigselrätt och den förordning av finansministeriet (1430/2015) som utfärdats med stöd av den.  
2.2
Regleringen om behandling av uppgifter
Befolkningsdatasystemet är ett centralt system för det finländska samhället med syftet att möjliggöra, fullgöra och trygga samhällets funktioner och informationsförsörjning samt de rättigheter och skyldigheter som hör till dess medborgare. Befolkningsdatalagen trädde i kraft den 1 mars 2010. Lagen innehåller bestämmelser bl.a. om Befolkningsregistercentralens och magistraternas uppgifter som personuppgiftsansvariga inom befolkningsdatasystemet, om datainnehållet i befolkningsdatasystemet och uppdateringen av uppgifterna i detta, om behörigheten för uppdateringen av uppgifter samt om utlämnandet av uppgifter. I lagen föreskrivs det också om Befolkningsregistercentralens certifierade elektroniska kommunikation, närmare om de certifikat som Befolkningsregistercentralen producerar, om de tjänster som gäller certifierad elektronisk kommunikation, om beviljande av medborgarcertifikat och andra certifikat samt om den elektroniska kommunikationskoden. Lagen ersatte vid sitt ikraftträdande den förutvarande speciallag som gällde befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster. Närmare bestämmelser om datainnehållet i befolkningsdatasystemet och om utlämnande och behandling av uppgifter finns i statsrådets förordning om befolkningsdatasystemet (128/2010). 
Den allmänna lagstiftning som ska tillämpas på behandlingen av uppgifter i befolkningsdatasystemet och på certifierad elektronisk kommunikation innefattar särskilt dataskyddslagen ( / ), lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003), autentiseringlagen, förvaltningslagen (434/2003), förvaltningsprocesslagen (586/1996) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999, nedan offentlighetslagen).  
Bestämmelser om behandlingen av uppgifter vid magistraterna finns i lagen om förmyndarverksamhet, lagen om vigselrätt och lagen om vissa personregister vid magistraterna. I lagen om förmyndarverksamhet föreskrivs det om registret över förmynderskapsärenden. Det är ett riksomfattande register som förs av förmyndarmyndigheterna och regionförvaltningsverket för övervakning av intressebevakarnas och i lagen om intressebevakningsfullmakt avsedda fullmäktiges verksamhet samt för tryggande av tredje mans rätt. I lagen föreskrivs om registrets datainnehåll, om bevarande, uppdatering, rättelse och utlämnande av uppgifter samt om ansvarsfördelningen mellan aktörerna. 
Bestämmelser om vigselrättsregistret finns i lagen om vigselrätt. Magistraterna för ett register över vigselrätter som ges med stöd av lagen om vigselrätt och äktenskapslagen. I lagen om vigselrätt föreskrivs om registrets datainnehåll, om utlämnande av uppgifter och om ansvarsfördelningen mellan aktörer. 
I lagen om vissa personregister vid magistraterna föreskrivs om registret över äktenskapsförordsärenden, registret över ärenden som gäller samboförhållanden och registret över gåvoärenden. Registren förs för sättande i kraft av vissa rättsverkningar och för offentliggörande av uppgifter. I lagen finns bestämmelser om registrens datainnehåll samt om uppdatering, förvaring och utlämnande av uppgifter.  
På all uppgiftsbehandling vid Befolkningsregistercentralen och magistraterna tillämpas Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG, nedan dataskyddsförordningen, som blev tillämplig i medlemsstaterna den 25 maj 2018. I Befolkningsregistercentralens och magistraternas verksamhet gäller det i synnerhet att beakta den i dataskyddsförordningen ingående regleringen om personuppgiftsansvariga med avseende på det omfattande gemensamma personuppgiftsansvaret.  
Dataskyddsförordningen har preciserat den personuppgiftsansvariges skyldigheter. Preciseringarna hänför sig exempelvis till samarbetet med tillsynsmyndigheten (artikel 31), agerandet vid personuppgiftsincidenter (artikel 33), tillgodoseendet av den registrerades rättigheter och förfaranden i samband med detta (artiklarna 12–22) samt skyldigheten att visa att de med dataskyddsförordningen förenliga skyldigheterna fullgörs (artikel 24.1). Dessutom innehåller dataskyddsförordningen närmare bestämmelser om exempelvis principerna för behandling av personuppgifter, de rättsliga grunderna för behandlingen och behandling av särskilda kategorier av personuppgifter.  
I artikel 26 i dataskyddsförordningen föreskrivs det om gemensamt personuppgiftsansvar då två eller flera personuppgiftsansvariga gemensamt fastställer ändamålen med och medlen för behandlingen. Gemensamt personuppgiftsansvariga ska under öppna former och genom ett inbördes arrangemang fastställa sitt respektive ansvar för att fullgöra skyldigheterna enligt dataskyddsförordningen, såvida inte de personuppgiftsansvarigas respektive skyldigheter fastställs genom unionsrätten eller en medlemsstats nationella rätt som de personuppgiftsansvariga omfattas av. Särskilt vad gäller arrangemangen bör man fastställa ansvaret i fråga om de registrerades utövande av sina rättigheter samt de skyldigheter som gäller utlämnande av de uppgifter som avses i artiklarna 13 och 14 i dataskyddsförordningen. Den registrerade, oavsett formerna för de gemensamt personuppgiftsansvarigas inbördes arrangemang, får utöva sina rättigheter enligt dataskyddsförordningen med avseende på och emot var och en av de personuppgiftsansvariga. De gemensamt personuppgiftsansvariga kan således genom sina inbördes arrangemang inte effektivt styra den registrerade endast till en viss personuppgiftsansvarig.  
I skäl 79 i dataskyddsförordningen specificeras dessutom att skyddet av de registrerades rättigheter och friheter samt de personuppgiftsansvarigas ansvar, även i förhållande till tillsynsmyndigheternas övervakning och åtgärder, kräver ett tydligt fastställande av vem som bär ansvaret enligt förordningen, bl.a. när det är fråga om gemensamt personuppgiftsansvariga. 
I lagstiftningen om magistraterna och Befolkningsregistercentralen föreskrivs det för närvarande i stor utsträckning om aktörernas gemensamma personuppgiftsansvar. Personuppgiftsansvariga för befolkningsdatasystemet är med stöd av 4 § i befolkningsdatalagen Befolkningsregistercentralen och magistraterna. Enligt 3 § i lagen om registerförvaltningen sköts i landskapet Åland de uppgifter som föreskrivs för magistraten av Statens ämbetsverk på Åland, om inte något annat föreskrivs särskilt. Det innebär att den nuvarande regleringen går att tolka så, att ansvaret för registerföringen är gemensamt för Befolkningsregistercentralen, alla magistrater och Statens ämbetsverk på Åland. Med stöd av 22 § 7 mom. i befolkningsdatalagen kan Befolkningsregistercentralen dessutom komma överens med en kommun om att kommunen som registeransvarig ska svara för att registeranteckningar om tillägg, ändringar eller rättelser som gäller uppgifter om byggprojekt, byggnader, lägenheter och lokaler inom kommunen görs i befolkningsdatasystemet. Befolkningsregistercentralen har ingått avtal om ansvar för registerföring med 62 kommuner. I 4 § 2 mom. i befolkningsdatalagen föreskrivs det att Befolkningsregistercentralen ansvarar för den allmänna funktionsdugligheten, datatekniken, dataadministrationen och registerfunktionernas enhetlighet i fråga om det riksomfattande befolkningsdatasystem som drivs med hjälp av automatisk databehandling. Som helhet betraktad är dock fördelningen av ansvaret för registerföring mellan de olika aktörerna en tolkningsfråga. 
Motsvarande mångfald i registerföringen gäller också övriga register inom Befolkningsregistercentralens och magistraternas ansvarsområde. Registret över förmynderskapsärenden förs med stöd av 64 § i lagen om förmyndarverksamhet av förmyndarmyndigheterna och Regionförvaltningsverket i Östra Finland. Förmyndarmyndigheter är enligt lagens 84 § magistraterna och i landskapet Åland länsstyrelsen, sedermera Statens ämbetsverk på Åland. Enligt 64 § i lagen om förmyndarverksamhet svarar förmyndarmyndigheten för uppdateringen av registret med avseende på de intressebevakaruppdrag som den utövar tillsyn över och för rättelse av registeruppgifter. Förmyndarmyndigheten beslutar också om utlämnande av uppgifter ur registret. Regionförvaltningsverket svarar för registrets allmänna funktioner och samordningen av dem. 
De register som avses i lagen om vissa personregister vid magistraterna förs enligt lagens 2 § av magistraterna gemensamt. Varje magistrat ansvarar för de uppgifter som den infört i registren. Eftersom inget annat föreskrivs om saken kan också Statens ämbetsverk på Åland med stöd av 3 § i lagen om registerförvaltningen anses vara personuppgiftsansvarig för dessa register. Magistraterna och Statens ämbetsverk på Åland ska i egenskap av personuppgiftsansvariga sköta också sådana uppdrag som i praktiken förutsätter samarbete, t.ex. uppgörande av registerbeskrivningar (RP 123/2004 rd). Vidare ansvarar Regionförvaltningsverket i Östra Finland med stöd av en förordning för att registren fungerar tekniskt (statsrådets förordning om vissa personregister vid magistraterna). Regleringen om vigselrättsregistret i lagen om vigselrätt motsvarar till sina väsentliga delar det som beskrivs här.  
Lagstiftningsramen för registerföring är komplicerad och delvis mångtydig. I samband med organisationsreformen gäller det att försöka förenkla ansvarsförhållandena beträffande registerföringen. Dessutom förutsätter det förtydligande av ansvarsförhållandena och förfarandena som följer av dataskyddsförordningen att ansvaret fastställs i fråga om sådana uppgifter som inte har blivit aktuella i den tidigare verksamheten. Det är ändamålsenligt att samtidigt förenkla regleringen om uppgiftsbehandling till behövliga delar, särskilt i förhållande till regleringen i dataskyddsförordningen. Ur denna synvinkel gäller det att luckra upp regleringen om befolkningsdatasystemet och om magistraternas register i den utsträckning som dataskyddsförordningen möjliggör. 
Det finns också sådana behov av att ändra befolkningsdatalagen som inte följer direkt av organisationsreformen eller dataskyddsförordningen. När propositionen beretts har olika ändringar som bottnar i praktiska behov och i kravet på tydlig reglering bedömts. 
Enligt 22 § 1 mom. i offentlighetslagen ska en myndighetshandling sekretessbeläggas, om det i offentlighetslagen eller någon annan lag föreskrivs eller en myndighet med stöd av lag har föreskrivit att den ska vara sekretessbelagd eller om handlingen innehåller uppgifter för vilka tystnadsplikt föreskrivs genom lag. De uppgifter som registreras i befolkningsdatasystemet är upptagningar som myndigheterna innehar och enligt 12 § 2 mom. i grundlagen är de offentliga, om inte offentligheten av tvingande skäl särskilt har begränsats genom lag (GrUU 3/2009 rd, s. 2). I fråga om offentlighet för uppgifterna i befolkningsdatasystemet tillämpas offentlighetslagen och sekretessbestämmelserna i den, om inte något annat föreskrivs i befolkningsdatalagen .  
I befolkningsdatalagen finns det inga uttryckliga sekretessbestämmelser som avses i offentlighetslagen, i stället har rätten att få uppgifter begränsats genom olika begränsningar som gäller utlämnandet av uppgifter. Tillämpningen av regleringen i offentlighetslagen om utlämnande av uppgifter begränsas av huvudregeln i 28 § i lagförslaget ; enligt den ska uppgifter som lämnas ut ur befolkningsdatasystemet vara nödvändiga för det ändamål för vilket de lämnas ut. Huvudregeln kompletteras av de särskilda förutsättningar för utlämnande av uppgifter som föreskrivs i 4 kap. Vidare innehåller 77 § i befolkningsdatalagen en bestämmelse om tystnadsplikt och förbud mot utnyttjande. Bestämmelsen utgör emellertid ett cirkelresonemang och man kan inte anse att den utgör en uttrycklig bestämmelse om sekretess för uppgifter utöver vad som föreskrivs i offentlighetslagen, åtminstone inte entydigt. I praktiken har bestämmelsen i 77 § gett rum för tolkning med avseende på i vilken mån uppgifterna i befolkningsdatasystemet är sekretessbelagda och vad en eventuell sekretess grundar sig på. 
3
De viktigaste förslagen
3.1
Organisationsreformen
Propositionen innehåller av organisationsreformen föranledda tekniska ändringar i sådana lagar där det föreskrivs om uppgifter för Befolkningsregistercentralen, magistraterna eller enheten för styrning och utveckling av magistraterna eller om behörighetsfördelningen mellan myndigheterna eller där det i övrigt hänvisas till dessa aktörer. I en del av lagarna innebär behörighetsändringen också substansändringar i enstaka förfaranden, men främst begränsar sig ändringarna endast till den behöriga myndighetens namn och till att onödiga bestämmelser om regional behörighet stryks. Ändringar följer också av att Statens ämbetsverk på Ålands roll och behörighet föreslås grunda sig på särskild reglering i stället för att ämbetsverket i landskapet Åland med stöd av 3 § i lagen om registerförvaltningen sköter de uppgifter som föreskrivs för magistraten. Till den del Statens ämbetsverk på Ålands behörighet har grundat sig på hänvisningsbestämmelsen i lagen om registerförvaltningen behöver det föreskrivas särskilt om ämbetsverkets behörighet i berörda speciallagar. Statens ämbetsverk på Ålands roll och behörighet förblir dock oförändrade. Som tekniska ändringar ändras dessutom hänvisningarna till lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster på grund av att lagrubriken ändras. 
3.2
Regleringen om behandling av uppgifter
Befolkningsregistercentralen, magistraterna och Statens ämbetsverk på Åland för följande lagstadgade register: befolkningsdatasystemet, registret över förmynderskapsärenden, vigselrättsregistret, registret över äktenskapsförordsärenden, registret över ärenden som gäller samboförhållanden och registret över gåvoärenden. Bestämmelser om registren finns i befolkningsdatalagen, lagen om förmyndarverksamhet, lagen om vigselrätt och lagen om vissa personregister vid magistraterna. Enligt propositionen ska lagstiftningen om personregister – med undantag av befolkningsdatasystemet – samlas i den nya lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Lagen om vissa personregister vid magistraterna ska enligt förslaget upphävas. Det är motiverat att samla lagstiftningen för att göra behandlingen av informationen enhetligare och lagstiftningen klarare. Samtidigt ska lagstiftningen ses över så att regleringen av syftet med behandlingen, datainnehållet och utlämnande av uppgifter bättre motsvarar kraven i dataskyddsförordningen och de krav som den praktiska verksamheten ställer. För att regleringshelheten ska förtydligas görs dessutom smärre ändringar i förhållandet mellan regleringen och den allmänna lagstiftningen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Vidare behövs ändringar i de lagar från vilka bestämmelser överförs till och samlas i den nya lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata samt tekniska ändringar i lagar där det hänvisas till regleringen i fråga. 
Enligt propositionen om ändring av befolkningsdatalagen samt enligt den nya lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland i fortsättningen vara gemensamt personuppgiftsansvariga för samtliga dessa register. I gällande lagstiftning anges i regel antingen Befolkningsregistercentralen och magistraterna eller enbart magistraterna som ansvariga att föra register, men det är möjligt att tolka 3 § i lagen om registerförvaltningen så att även Statens ämbetsverk på Åland ses som registerförare. När magistraternas och Befolkningsregistercentralens uppgifter sammanförs till en ny helhet i Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är det ändamålsenligt med hänsyn till registerföringen att ansvarsfrågorna samtidigt klargörs. I samband med att lagen om registerförvaltningen upphävs och magistraterna går samman med Befolkningsregistercentralen är det inte längre möjligt att genomföra Statens ämbetsverk på Ålands roll inom registerföringen genom att allmänt hänvisa till de uppgifter som magistraterna sköter. Det bör alltså föreskrivas särskilt om Statens ämbetsverk på Ålands gemensamma personuppgiftsansvar. Vidare finns det behov av att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland för att dataskyddsförordningens krav ska kunna tillgodoses effektivt. Målet är att Statens ämbetsverk på Ålands roll ska kvarstå, men att det ska beaktas att dataskyddsförordningen delvis har breddat och preciserat de personuppgiftsansvarigas ansvar. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland föreslås alltså vara gemensamt personuppgiftsansvariga enligt artikel 26 i dataskyddsförordningen vad befolkningsdatasystemet beträffar. I befolkningsdatalagen föreslås bli föreskrivet att vardera personuppgiftsansvarige svarar för att de registrerades rättigheter görs gällande i den egna verksamheten. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ansvarar dock för iakttagandet av dataskyddskraven i datasystemet, för datasystemets informationssäkerhet och tekniska funktion samt för e-tjänsterna. I befolkningsdatalagen preciseras dessutom uppgifterna i anknytning till personuppgiftsansvaret och upprätthållande av befolkningsdatasystemet genom särskilda bestämmelser som gäller arbetsuppgifterna och behörigheten i samband med uppdatering och utlämnande av uppgifter. För att personuppgiftsansvaret ska tydliggöras föreslås det också att befolkningsdatalagen inte längre ska uppta en möjlighet att avtala med kommunen om ansvaret för registerföring. 
Motsvarande lösning ska utnyttjas även i den nya lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Vad gäller sådan behandling av uppgifter som den lagen tillämpas på ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland vara gemensamt personuppgiftsansvariga. Vardera personuppgiftsansvarige ska svara för utlämnandet av uppgifter som registreras och handlingar som hänför sig till registreringen och för att de registrerades rättigheter görs gällande i den egna verksamheten. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska dock ansvara för iakttagandet av dataskyddskraven i datasystemet, för datasystemets informationssäkerhet och tekniska funktion samt för e-tjänsterna. 
Utöver de ändringar som gäller personuppgiftsansvaret bör den reglering i befolkningsdatalagen som rör behörigheten och arbetsuppgifterna ändras i större utsträckning så att det föreskrivs särskilt om Statens ämbetsverk på Ålands behörighet. För att regleringen ska förtydligas gäller det dessutom att i befolkningsdatalagen slopa sådana bestämmelser som blivit onödiga eller alltför detaljerade i och med att dataskyddsförordningen trätt i kraft. På samma gång görs enstaka ändringar som bottnar i praktiska behov eller den övriga regleringens utveckling. 
I befolkningsdatalagen ska det finnas beredskap för ökande rörlighet för information. I 19 § ska det föreskrivas om kontroll av tillförlitligheten hos uppgifterna. För tydlighetens skull görs det enligt förslaget en ändring i paragrafen enligt vilken dokument inte behöver legaliseras om de fåtts direkt av en utländsk myndighet med hjälp av ett gränssnitt eller på något annat tillförlitligt elektroniskt sätt. Syftet är inte att göra det möjligt att i stor skala föra in uppgifter från utländska myndigheters register direkt i befolkningsdatasystemet. Villkoren för att uppgifter ska få antecknas ska även i fortsättningen uppfyllas. Avsikten är dock att säkerställa att den som anmäler uppgifter inte behöver skaffa en legaliserad fysisk handling från en utländsk myndighet, om uppgifterna kan överföras elektroniskt på ett tillförlitligt sätt. 
I propositionen ingår ett förslag om att slopa bestämmelsen om tystnadsplikt och förbud mot utnyttjande i 77 § i befolkningsdatalagen. Det är fråga om en hänvisning till offentlighetslagen som inte behövs. Bestämmelsen har lett till oklarhet när det gäller att tolka om bestämmelsen utvidgar tystnadsplikten gällande uppgifter som ingår i befolkningsdatasystemet jämfört med offentlighetslagen.  
I 29 § i befolkningsdatalagen föreskrivs det om utlämnande av uppgifter för domstols- och förvaltningsförfarande, för myndigheternas planerings- och utredningsuppdrag och för andra motsvarande myndighetsuppgifter. Det finns behov av att i regleringen precisera att behövliga uppgifter kan lämnas ut också för myndighetsuppdrag, när behandlingen grundar sig på artikel 6.1 c eller artikel 6.1 e i dataskyddsförordningen. Syftet är att undvika ett läge där behandlingen av uppgifter hos en myndighet har en grund som står i samklang med dataskyddsförordningen och behandlingen är laggrundad men där Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata särskilt ska bedöma möjligheten att lämna ut uppgifter enligt kriterier som avviker från dataskyddsförordningen.  
4
Propositionens konsekvenser
Konsekvenserna av organisationsreformen är en följd av regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och lag om upphävande av 4 § 2 mom. 2 punkten i lagen om regionförvaltningsverken (RP 233/2018 rd), där dessa konsekvenser behandlas ingående. Denna proposition innehåller de mer omfattande författningsändringar som den egentliga organisationsreformen för med sig, och det är inte ändamålsenligt att behandla organisationsreformens mer övergripande konsekvenser. Nedan behandlas de konsekvenser som följer särskilt av lagförslagen i denna proposition.  
Propositionen har inga betydande konsekvenser för personalen vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. I speciallagstiftning ingår vissa behörighetsvillkor som gäller en del av personalen också vid den nya Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Ändringarna förändrar dock inte nuläget i väsentlig utsträckning. I statstjänstemannalagen (750/1994 ) föreskrivs att endast finska medborgare kan utnämnas till sådana tjänster vid Befolkningsregistercentralen vars uppgifter har en väsentlig betydelse för informations- och cybersäkerheten samt till direktörstjänster som är direkt underställda Befolkningsregistercentralens överdirektör. I propositionen ingår ett förslag till ändring av 7 § i statstjänstemannalagen, enligt vilket kravet på finskt medborgarskap ska gälla sådana tjänster som avses ovan även vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. I den nya organisationen kan detta i någon mån bredda kretsen av tjänster på vilka medborgarskapskravet tillämpas, jämfört med den nuvarande Befolkningsregistercentralen . I lagen om notarius publicus föreskrivs det att notarius publicus ska ha avlagt en annan högre högskoleexamen i juridik än magisterexamen i internationell och komparativ rätt. Detta behörighetsvillkor gäller även personer som sköter notarius publicus uppgifter vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.  
I propositionen ingår en ändring av samiska språklagen (1086/2003) genom vilken språklagens tillämpningsområde breddas till att omfatta hela den riksomfattande Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Ändringen utsträcker samernas rätt att använda samiska i egen sak eller i ärenden där de hörs. Tidigare har rätten tillämpats bara vid magistraten i Lappland, men i och med ändringen utsträcks rätten till att gälla Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas hela verksamhetsområde. Ändringen innebär en tydlig förbättring av samernas språkliga rättigheter. Den har emellertid inte några betydande konsekvenser för myndigheternas verksamhet. Såsom ovan anges möjliggör det faktum att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är riksomfattande att ärendena koncentreras till personal som kan samiska. Vidare är det vid behov möjligt att lokalt utnyttja tolkservice. Ändringen av tillämpningsområdet har endast små ekonomiska konsekvenser för myndigheten. 
Propositionen innehåller också sådana förslag till ändring och förtydligande av befolkningsdatalagen och annan reglering om myndighetens uppgiftsbehandling som är oberoende av omstruktureringen av ämbetsverken. Ändringarna föranleder inte några betydande konsekvenser för andra myndigheter, eller medborgare. 
Slopandet av kommunernas avtalsbaserade registerföringsansvar i 22 § i befolkningsdatalagen medför ingen faktisk ändring av kommunernas ställning i samband med uppdateringen av uppgifter om byggnader, lägenheter och lokaler i befolkningsdatasystemet. Ändringen förutsätter inte att kommunerna ändrar sina system, och inte heller medför den några andra kostnader för kommunerna. Likaså inverkar ändringen inte på kommunens ställning som personuppgiftsansvarig i fråga om det register över byggnader, lägenheter och lokaler inom kommunens område som bildas i samband med byggnadstillsynsverksamheten. 
Att personuppgiftsansvaret i fråga om befolkningsdatasystemet överförs på två personuppgiftsansvariga, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland, i stället för att det finns flera personuppgiftsansvariga innebär att dataskyddet och informationssäkerheten i befolkningsdatasystemet stärks. Dessutom klargör ändringen läget ur den registrerades synvinkel. Så förhåller det sig särskilt i Fastlandsfinland, där registerföringen i praktiken ter sig för de registrerade som ett arrangemang som i praktiken sköts av en enda personuppgiftsansvarig. Den registrerades rättigheter kan genomföras bättre och effektivare än om ansvaret delas mellan Befolkningsregistercentralen, Statens ämbetsverk på Åland och flera magistrater. Ur en enskild persons synvinkel är upplägget klarare och förfarandena mera rätlinjiga. Ändringen antas även främja genomförandet av dataskyddsförordningen generellt, eftersom det nya ämbetsverket kan beakta ändrade dataskyddskrav när tidigare förfaranden ändras. 
5
Beredningen av propositionen
5.1
Beredningsskeden och beredningsmaterial
Enligt de riktlinjer för statsförvaltningen som statsminister Juha Sipiläs regering publicerade den 5 april 2016 är principen för statens förvaltningsuppdrag nationell behörighet, även när uppgifterna kräver regional eller lokal närvaro. En annan princip för statens förvaltningsuppdrag är att förfarandena och avgörandepraxisen ska vara enhetliga i hela landet. Principerna i riktlinjen bör i fortsättningen iakttas även i fråga om magistraternas uppgifter.  
På grundval av regeringens riktlinje av den 5 april 2016 om statens förvaltningsuppdrag tillsatte finansministeriet ett projekt med uppdraget att under tiden 1.9.2017–31.3.2019 bereda en reform som ger magistraterna rikstäckande behörighet. Som en del av projektet gav kommun- och reformminister Anu Vehviläinen äldre rådgivaren Jouni Backman i uppdrag att utreda och bedöma olika sätt att organisera magistraternas verksamhet och att vid behov utarbeta andra organiserings- och utvecklingsförslag. Utredaren Jouni Backman lämnade sin rapport till kommun- och reformminister Anu Vehviläinen den 8 november 2017. 
Utifrån utredningsmannens förslag inledde finansministeriet den 5 december 2017 beredningen av en sammanslagning av magistraterna, Befolkningsregistercentralen och magistraternas styrnings- och utvecklingsenhet – som verkar i samband med Regionförvaltningsverket i Östra Finland – till ett nytt rikstäckande ämbetsverk som inleder sin verksamhet den 1 januari 2020. För att genomföra sammanslagningen preciserade finansministeriet den redan tillsatta projektorganisationens uppgifter, ändrade projektets namn och förlängde dess mandat till den 31 mars 2020. Som komplement till styr- och beredningsgruppen inrättades ett forum för ledningen med uppgift att stödja beredningen och verkställandet.  
Styrgruppen för sammanslagningen av magistraterna och Befolkningsregistercentralen tillsatte den 11 december 2017 följande underarbetsgrupper för beredningen av den lagstiftning som behövs för reformen och för beredning av genomförandefasen: 
Kunder och tjänster 
Lagberedning 
Personalförvaltning 
Styrning av verksamheten och planering av ekonomin 
Informationsförvaltning 
Ärendehantering och arkivering 
Kommunikation 
Befolkningsregistercentralen, magistraterna och magistraternas styrnings- och utvecklingsenhet har haft bred representation i samtliga underarbetsgrupper. Dessutom har personalen varit representerad i samtliga arbetsgrupper med undantag av ledningens forum. Underarbetsgrupperna har tillsatt mindre grupper för att lösa särskilda frågor och kallat experter till sina möten för att utfrågas. I samband med beredningen har flera informationsmöten ordnats för personalen. 
Regeringens proposition har beretts inom sammanslagningsprojektet. I det sammanhanget har det beretts sådana lagstiftningsändringar som är nödvändiga med tanke på organisationsreformen, framför allt den nya organisationslagen, och sådana ändringar som rör materiella frågor och som på ett väsentligt sätt har samband med reformen. Under basberedningen var ambitionen att på en och samma gång lägga fram både regleringen om organisationerna och de omfattande författningsändringar som följer av reformen. Det utkast till regeringsproposition som remissbehandlades innehöll organisationslagen och vissa andra författningsändringar. Under den fortsatta beredningen beslöts det dock att propositionen om organisationsreformen ska vara en helhet och att propositionen om de omfattande författningsändringar som följer av den ska vara en annan helhet. De lagar som är centrala för genomförande av organisationsreformen, dvs. lagen om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och lagen om upphävande av 4 § 2 mom. 2 punkten i lagen om regionförvaltningsverken, ingår i en separat regeringsproposition (RP 233/2018 rd). Denna proposition innehåller mer omfattande lagstiftningsändringar som följer av organisationsreformen eller som det är ändamålsenligt att företa i sammanhanget.  
På grund av det snäva tidsschemat för beredningen var det inte möjligt att få beredningen av alla tekniska ändringar i lagstiftningen klar före remissbehandlingen. I remissbehandlingen ingick de lagförslag som gäller utfärdande av en ny lag, som har ett väsentligt samband med organisationsreformen eller behandlingen av uppgifter vid ämbetsverk eller som innehåller även andra än rent tekniska ändringar. Remissbehandlingen gällde också en bilaga med kortfattade beskrivningar av behoven att ändra sådana lagar som bereddes medan remissbehandlingen pågick. Dessa lagförslag som innehåller tekniska ändringar bereddes under remissbehandlingen, och ändringarna i dem gällde endast 
ändring av namnet på en organisation 
avskaffande av den reglering som gäller magistraternas regionala behörighet 
ändringar av författningshänvisningar 
infogande av omnämnanden av Statens ämbetsverk på Åland i bestämmelser där endast magistraten nämnts, när Statens ämbetsverk på Åland har skött uppgiften i fråga med stöd av 3 § 2 mom. i lagen om registerförvaltningen. 
Lagförslagen 6—7, 9—10, 12—15, 17—18, 20, 22, 24—25, 28—31, 34—42, 45—48, 50—57, 59—69 och 71—75 innehåller tekniska ändringar av dessa slag. Utkasten till lagförslagen i fråga sändes i augusti 2018 till berörda ministerier för kontroll. Ändringen av lagen om ortodoxa kyrkan (985/2006) sändes för sig på remiss till kyrkostyrelsen för ortodoxa kyrkan hösten 2018. I övrigt har de lagar som innehåller tekniska ändringar och som beretts medan remissbehandlingen pågått inte sänts på remiss under beredningen. Vidare framgick under den fortsatta beredningen att förslaget till ändring av samiska språklagen inte ingick i utlåtandematerialet, trots att de föreslagna ändringarna hade beskrivits i utkastet till regeringens proposition. Lagändringen bereddes i samarbete med justitieministeriet. Sametinget understödde den föreslagna ändringen i sitt yttrande.  
De förslag i propositionen som gäller befolkningsdatalagen men som inte har direkt samband med organisationsreformen har beretts vid finansministeriet. Beredningen har likväl utförts samtidigt som beredningen av organisationsreformen. 
5.2
Remissyttranden och hur de har beaktats
Ett utkast till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata samt till lagar om ändring av vissa lagar som gäller registerförvaltningen remissbehandlades från den 4 juni till den 10 augusti 2018. Remissförfarandet omfattade lagförslagen 1—5, 8, 11, 16, 19, 21, 23, 26—27, 32—33, 43—44, 49, 58 ja 70. Remissbehandlingen genomfördes via tjänsten utlå-tande.fi, som justitieministeriet upprätthåller. Begäran om utlåtande sändes till 433 mottagare, av vilka 60 gav yttranden inom utsatt tid. Sammanlagt 18 mottagare meddelade att de inte kommer att ge något yttrande. Ett separat sammandrag av yttrandena har gjorts och publicerats på finansministeriets webbplats. 
Vid den fortsatta beredningen efter remissbehandlingen valde man att separera propositionen om den egentliga organisationsreformen från propositionen om andra författningsändringar. Nedan behandlas yttrandena i den mån de gällde lagförslagen i denna proposition. 
Ändringen av lagen om ortodoxa kyrkan sändes för sig på remiss till kyrkostyrelsen för ortodoxa kyrkan. Kyrkostyrelsen hade inget att anmärka på den föreslagna ändringen.  
Befolkningsdatalagen 
I remissbehandlingen ingick ett stort antal förslag till ändring av befolkningsdatalagen som grundade sig på en proposition som bereds vid finansministeriet och gäller en allmän lag om informationshantering inom den offentliga förvaltningen, nedan informationshanteringslagen. Flera remissinstanser lyfte fram förhållandet mellan ändringarna och informationshanteringslagen. Några ansåg att det är ovisst huruvida förslaget till informationshanteringslag kommer att avancera och att det är svårt att bedöma förslagen, eftersom utkastet till informationshanteringslag ännu inte var tillgängligt i remissbehandlingsskedet. Under den fortsatta beredningen beslöts det att propositionen inte skulle innehålla sådana ändringar som förutsätter ett samband med propositionen om informationshanteringslagen; detta för att sambandet skulle elimineras . 
Ändringen av 29 § i befolkningsdatalagen ansågs utesluta sådana myndigheter vars uppgiftsbehandling inte ingår i dataskyddsförordningens tillämpningsområde. Detta ansågs vara problematiskt. Vid den fortsatta beredningen ändrades 29 § i befolkningsdatalagen så att paragrafens allmänna bestämmelser om utlämnande av uppgifter som föreskrivs i lag och uppgifter som behövs för utförande av en arbetsuppgift som föreskrivs i lag kvarstår. På så sätt säkerställs det att dataskyddsförordningens tillämpningsområde inte begränsar utlämnandet av uppgifter. I paragrafen bibehölls emellertid också en hänvisning till artikel 6.1 c och artikel 6.1 e i dataskyddsförordningen för att det ska gå att säkerställa utlämnandet av uppgifter när uppgifter behandlas på dessa grunder. Förslaget om en övergång till mer generell reglering om utlämnande av uppgifter väckte till en del oro dels för huruvida den existerande rätten att få uppgifter ingår i bestämmelsernas tillämpningsområde, dels för hur bestämmelserna kommer att tillämpas i praktiken. Särskilt Finans Finland rf ansåg ändringen av 31 § vara problematisk. Till följd av responsen ströks den föreslagna ändring av 31 § som hade ingått i propositionen under remissbehandlingen. 
Magistraten i Nyland och högsta förvaltningsdomstolen önskade ett överskådligt förhållande mellan regleringen i befolkningsdatalagen och bestämmelserna i offentlighetslagen samt en mer detaljerad analys av vilka uppgifter i befolkningsdatasystemet som är sekretessbelagda. Vid den fortsatta beredningen gjordes bedömningen att oberoende av behovet av att förtydliga omfattningen av sekretess för uppgifterna i befolkningsdatasystemet är hänvisningen till offentlighetslagen i 77 §, vilken paragraf föreslås bli upphävd, onödig. Till denna del har förslaget inte ändrats. Det är ändamålsenligt att en mer ingående analys av förhållandet mellan offentlighetslagen och bestämmelserna om utlämnande av uppgifter i befolkningsdatasystemet görs som ett inslag i en mer omfattande bedömning av regleringen om utlämnande av uppgifter. Motiveringarna i propositionen har emellertid setts över i detta hänseende. 
Vad utvecklingen av befolkningsdatalagen beträffar önskades det att inte bara informationshanteringslagen utan också regeringens proposition med förslag till lag om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården och till vissa lagar som har samband med den (RP 159/2017), det s.k. underrättelselagpaketet (RP 198/2017, RP 199/2017, RP 203/2017) samt bestämmelserna i de föreslagna lagarna om behandling av personuppgifter inom Försvarsmakten (RP 13/2018) och om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten (RP 31/2018) skulle beaktas i den. Vid den fortsatta beredningen har propositionens samband med övriga aktuella propositioner bedömts på nytt. I regel har det inte ansetts att sektorspecifik reglering om uppgiftsbehandling inverkar på befolkningsdatalagen. 
I det propositionsutkast som sändes på remiss hade personuppgiftsansvaret i samband med befolkningsdatasystemet samlats hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. I utlåtandena kritiserades inte denna utgångspunkt, men under den fortsatta beredningen konstaterades det att Statens ämbetsverk på Åland behöver kvarstå som gemensamt personuppgiftsansvarig. Den personuppgiftsansvariges ansvar kan inte överföras, enligt dataskyddsförordningen. Samtidigt behöver Statens ämbetsverk på Åland i egenskap av självständig förvaltningsmyndighet kunna fatta beslut om utlämnande och uppdatering av uppgifter och svara för de uppgifter som det behandlar. Under den fortsatta beredningen har propositionen ändrats så att myndigheten och ämbetsverket ska vara gemensamt personuppgiftsansvariga och ansvarsfördelningen mellan dem regleras i 4 § i befolkningsdatalagen. 
Justitieministeriet uppmärksammade grundlagsutskottets praxis i fråga om behandling av känsliga uppgifter. Särskilt bör behandlingen av känsliga uppgifter bedömas till den del fastställelsen av myndighetens uppdrag innebär att det nuvarande uppdraget breddas. Vid den fortsatta beredningen av proposition RP 233/2018 vp har regleringen om myndighetens uppdrag förtydligats. I den proposition föreslås för myndigheten inte sådana arbetsuppgifter som skiljer sig väsentligt från Befolkningsregistercentralens och magistaternas befintliga arbetsuppgifter. Till denna del ändras inte heller behandlingen av känsliga uppgifter vid myndigheten. Med anledning av yttrandet har dock motiveringen till befolkningsdatalagen preciserats vad gäller artikel 9 i befolkningsdatalagen.  
Justitieministeriet ansåg dessutom att upphävandet av straffbestämmelsen i 78 § 1 mom. förutsatte ytterligare precisering. Av motiveringen framgick inte tydligt huruvida regleringen är onödig i sin helhet eller bara delvis. Vid den fortsatta beredningen har motiveringen preciserats i detta avseende. 
Lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata 
I yttrandena togs det just inte ställning till lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Justitieministeriet uppmärksammade regleringen om utlämnande av uppgifter samt förhållandet mellan den lagen och offentlighetslagen. Till denna del har lagförslaget preciserats under den fortsatta beredningen. Dessutom konstaterades under den fortsatta beredningen att Statens ämbetsverk på Åland behöver kvarstå som gemensamt personuppgiftsansvarig, och förslaget ändrades i överensstämmelse med detta. 
Övriga frågor 
Sametinget påpekade att det i propositionen inte nämns något om de ekonomiska konsekvenserna av att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska tillhandahålla tjänster på samiska. Den ändring av samiska språklagen som ingår i propositionen bedömdes vid den fortsatta beredningen ha en mycket liten inverkan på myndighetens verksamhet, men frågan preciserades ytterligare i avsnittet om propositionens konsekvenser.  
I remissbehandlingen ingick också ett förslag till ändring av lagen om hemkommun så att flyttningar mellan kommuner skulle kunna registreras direkt utifrån anmälan. Riksdagens justitieombudsmans kansli ansåg att det finns en risk för att registeranteckningar om hemkommun missbrukas och felaktiga anmälningar görs och att de förutsättningar och begränsningar som är centrala för att säkerställa att anteckningarna är felfria och att de registrerades rättsskydd tillgodoses bör preciseras. Justitieministeriet ansåg det vara viktigt att säkra att lämpliga åtgärder vidtas för att skydda de registrerades rättigheter och friheter. Under den fortsatta beredningen fattades beslutet att slopa ändringsförslaget. Möjligheterna att automatisera flyttningar mellan kommuner kommer att bedömas separat. 
Magistraterna tog i stor utsträckning ställning till den föreslagna ändringen av 20 kap. 9 a § 3 mom. i ärvdabalken, enligt vilken anteckning om fastställelse av delägarförteckningen i samband med bouppteckning inte längre ska göras i en till riktigheten styrkt kopia av bouppteckningen utan fastställelsen ska ske genom ett skriftligt beslut. Med anledning av yttrandena konstaterades det att saken skulle ha förutsatt mer omfattande beredning, men att en sådan inte var möjlig inom ramen för beredningstidtabellen. 
Statens ämbetsverk på Åland fann det viktigt att dess uppgifter och behörighet förblir oförändrade i samband med reformen. Till denna del uppmärksammade ämbetsverket att uppgifterna i vallagen och lagen om hemkommun hade angetts felaktigt. Vid den fortsatta beredningen har bestämmelserna om ämbetsverkets behörighet setts över, och de har gåtts igenom tillsammans med ämbetsverket. 
Enstaka remissinstanser kommenterade beredningen av de tekniska anknytande lagarna i regeringens proposition. Tillvägagångssättet ansågs vara oförenligt med god lagberedningssed eller behäftat med andra brister. 
6
Samband med andra propositioner
Propositionen har samband med regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och lag om upphävande av 4 § 2 mom. 2 punkten i lagen om regionförvaltningsverken (RP 233/2018 rd). Lagförslagen i propositionen förutsätter att de lagförslag som ingår i proposition RP 233/2018 rd godkänns. RP 233/2018 rd är dock inte beroende av denna proposition utan kan vid behov behandlas också självständigt.  
Propositionen har samband med regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om rättegång i förvaltningsärenden och till vissa lagar som har samband med den (RP 29/2018 rd). I lagförslag som ingår i denna proposition hänvisas det till förvaltningsprocesslagen, som föreslagits bli upphävd.  
Propositionen har samband med regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om inrättande av landskap och om en reform av ordnandet av social- och hälsovården samt till lämnande av underrättelse enligt artikel 12 och 13 i Europeiska stadgan om lokal självstyrelse (RP 15/2017 rd). Denna proposition innehåller förslag till ändring av 2, 9, 18, 21, 22 och 106 § i vallagen och 8 § i lagen om förfarandet vid rådgivande kommunala folkomröstningar (656/1990); ändringar av dem har föreslagits också i RP 15/2017 rd. Ändringarna står inte i strid med varandra. 
Propositionen har samband med regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av räddningslagen och till vissa andra lagar (RP 18/2018 rd). Denna proposition innehåller förslag till ändring av 89 § i räddningslagen (379/2011), som har föreslagits bli ändrad också genom RP 18/2018 rd. Propositionen har dessutom samband med regeringens proposition RP 138/2018 rd, där det föreslås att regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av räddningslagen och till vissa andra lagar (RP 18/2018 rd) kompletteras. Ändringarna står inte i strid med varandra.  
Propositionen har samband med regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inrättande av Transport- och kommunikationsverket, ändring av lagen om Trafikverket och till vissa lagar som har samband med dem (RP 61/2018 rd). Denna proposition innehåller förslag till ändring av 89 § i räddningslagen, 19 § i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet (1187/2013 ), 7 § i statstjänstemannalagen och 31 § i lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster, vilka har föreslagits bli ändrade också genom RP 61/2018 rd. Ändringarna står inte i strid med varandra. Propositionen har samband även med regeringens proposition RP 104/2018 rd, där det föreslås att regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inrättande av Transport- och kommunikationsverket, ändring av lagen om Trafikverket och till vissa lagar som har samband med dem (RP 61/2018 rd) kompletteras. Riksdagen har godkänt lagförslagen i proposition RP 61/2018 rd i ändrad form (RSv 102/2018 rd). I lagförslag 60 i denna proposition har en ändring som RP 61/2018 rd föranleder beaktats i föregripande syfte för att sammanjämkningen ska underlättas. 
Propositionen har samband med regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om transportservice och till vissa lagar som har samband med den (RP 157/2018 rd). I denna proposition föreslås ändringar i lagen om transportservice, vilken ändras också genom proposition RP 157/2018 rd.  
Propositionen har samband med regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om verkställigheten av landskapsreformen och om omorganisering av statens tillstånds-, styrnings- och tillsynsuppgifter (RP 14/2018 rd). Denna proposition innehåller förslag till ändring av 22 § 7 mom. och 70 § 1 mom. i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster, 7 § i statstjänstemannalagen, 6 § i lagen om ett fastighetsdatasystem och anslutande informationstjänster (453/2002), 5 § i lagen om överföring av små fristående områden från en kommun till en annan (1197/1997), 27 § i samiska språklagen samt 1 § i lagen om köpvittnen (573/2009), vilka har föreslagits bli ändrade också genom proposition RP 14/2018 rd. Ändringarna står inte i strid med varandra. 
Propositionen har samband med regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning om framläggande av vissa officiella handlingar och lag om ändring av 19 § i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (RP 176/2018 rd). Också i denna proposition föreslås 19 § i befolkningsdatalagen bli ändrad. De föreslagna ändringarna står inte i strid med varandra. De ändringar som nu föreslås har dessutom samband också med 2 och 3 § i den i RP 176/2018 rd föreslagna lagen om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning om framläggande av vissa officiella handlingar.  
Propositionen har samband med regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (RP 19/2018 rd), vilken innehåller förslag till ändringar av sådana paragrafer i befolkningsdatalagen som föreslås bli ändrade också i denna proposition. Ändringarna står inte i strid med varandra. 
Propositionen har samband med regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om tillämpning av rådets förordningar om internationella pars förmögenhetsförhållanden och till vissa lagar som har samband med den (RP 190/2018 rd). Denna proposition innehåller förslag till ändring av 4 § 1 mom. i lagen om vissa personregister vid magistraterna och 127 § 2 mom. i äktenskapslagen, av vilka bestämmelserna i 4 § 1 mom. i lagen om vissa personregister vid magistraterna föreslås bli flyttade till 4 § i den nya lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Vidare har 127 § 2 mom. i äktenskapslagen föreslagits bli ändrat också genom proposition RP 190/2018 rd. De ändringar som nu föreslås har dessutom samband med 2 § i den lag om tillämpning av rådets förordningar om internationella pars förmögenhetsförhållanden som föreslagits i ovannämnda proposition. 
Propositionen har samband med regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring och temporär ändring av vallagen (RP 162/2018 rd). Genom denna proposition ändras 8 § 2 mom., 18 § 4 mom. och 21 § 4 mom. i vallagen, och ändringar av dem har föreslagits också i regeringens proposition RP 162/2018 rd. Dessutom har i RP 162/2018 rd föreslagits att det till lagen fogas en ny 177 a §, som även den har samband med denna proposition. Ändringarna står inte i strid med varandra. 
Propositionen har samband med regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde som gäller behandling av personuppgifter (RP 26/2018 rd). Denna proposition innehåller förslag till en ändring av 6 § i lagen om ett fastighetsdatasystem och anslutande informationstjänster, vilken föreslagits bli ändrad också genom proposition RP 26/2018 rd. Ändringarna står inte i strid med varandra. 
Propositionen har samband med regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ett bostadsdatasystem och till vissa lagar som har samband med dem (RP 127/2018 rd). Denna proposition innehåller ett förslag till ändring av 2 kap. 15 § i lagen om bostadsaktiebolag (1599/2009), vilken föreslagits bli ändrad också genom RP 127/2018 rd. 
Propositionen har samband med regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om behandling av personuppgifter inom Försvarsmakten och till vissa lagar som har samband med den (RP 13/2018 rd). I denna proposition föreslås ändringar i 42 och 91 § i lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten, vilka föreslagits bli upphävda genom proposition RP 13/2018 rd. 
Propositionen har samband med regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av samiska språklagen (RP 44/2017 rd). I denna proposition föreslås 27 § i samiska språklagen bli ändrad. Ändringar i den paragrafen har föreslagits också i RP 44/2017 rd. Ändringarna står inte i strid med varandra. 
Propositionen har samband med en proposition som bereds vid inrikesministeriet och gäller en totalreform av lagstiftningen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet. Det är meningen att propositionen i fråga ska överlämnas till riksdagen under höstsessionen 2018. Denna proposition innehåller sådana ändringar av lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet som bör sammanjämkas med inrikesministeriets proposition.  
Propositionen har samband med regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om informationshantering inom den offentliga förvaltningen samt vissa lagar i samband med den som bereds vid finansministeriet. Avsikten är att propositionen ska överlämnas till riksdagen under höstsessionen 2018. I denna proposition föreslås ändringar i befolkningsdatalagen. 
DETALJMOTIVERING
1
Lagförslag
Justitieministeriets ansvarsområde 
1.1
Äktenskapslagen
1 a §. I paragrafen görs en teknisk ändring så att magistraten ersätts med Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
10 §. I paragrafen görs en teknisk ändring så att magistraten ersätts med Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Dessutom föreskrivs i paragrafen om Statens ämbetsverk på Ålands behörighet att utföra hindersprövning i landskapet Åland.  
17 §. I paragrafen ändras hänvisningen till lagen om vigselrätt. 
17 a §. Det föreslås att 1 mom. 3 punkten ändras så att chefen för magistraten stryks som onödig i listan över vigselförrättare. I och med att magistraternas uppgifter överförs till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata används inte denna tjänstebenämning längre. Däremot föreskrivs att häradsskrivare och notarius publicus vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller Statens ämbetsverk på Åland är skyldiga att förrätta borgerlig vigsel. 
Det föreslås att 2 mom. ändras tekniskt så att där i stället för till magistraten hänvisas till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland, vilka i fortsättningen kommer att ge vigselrätt. Dessutom ändras i sista meningen i 2 mom. ett uttryck som hänvisar till den nuvarande magistratens verksamhetsområde så att bestämmelsen gör det möjligt att säkerställa ett tillräckligt antal borgerliga vigselförrättare i olika regioner utifrån de regionala behoven. Också i fortsättningen behöver det säkerställas att det i olika regioner finns ett tillräckligt antal borgerliga vigselförrättare. I en riksomfattande myndighet grundar sig dock inte en bedömning av behovet på verksamhetsområden, utan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska i sin verksamhet bedöma hur de regionala tjänsterna kan säkerställas. 
17 b §. I 1 och 2 mom. ersätts hänvisningarna till magistraten med en hänvisning till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland, vilka i fortsättningen kommer att ge vigselrätt. Dessutom ändras i 1 mom. hänvisningen till lagen om vigselrätt till en hänvisning till lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, som i försättningen kommer att innehålla bestämmelser om vigselrättsregistret. 
35 §. I 4 mom. görs en teknisk ändring så att där inte längre hänvisas till lagen om vissa personregister vid magistraterna när det gäller förfarandet vid anmälan. I momentet föreskrivs att anmälan görs skriftligen till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Bestämmelsen motsvarar gällande lagstiftning. Dessutom föreskrivs i momentet att anmälan i landskapet Åland kan göras till Statens ämbetsverk på Åland. 
43 §. Det föreslås att 1 mom. ändras så att där inte längre hänvisas till lagen om vissa personregister vid magistraterna när det gäller förfarandet vid registrering av äktenskapsförord. Bestämmelser om förfarandet fogas till momentet. Ett äktenskapsförord ska ges in skriftligen till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller Statens ämbetsverk på Åland för registrering. Anmälan kan lämnas in av en av makarna eller en av de förlovade. Den handling som anmälan gäller ska bifogas anmälan i original. Bestämmelsen motsvarar gällande lagstiftning. 
44 §. I 2 mom. ersätts hänvisningen till magistraten med en hänvisning till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland, vilka i fortsättningen registrerar äktenskapsförord. 
45 §. I paragrafen ersätts hänvisningen till magistraten med en hänvisning till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland. 
104 §. Det som föreskrivs i 2 mom. ändras så att där inte längre hänvisas till lagen om vissa personregister vid magistraterna när det gäller förfarandet för registrering av avvittringshandlingen. Bestämmelserna om förfarandet fogas till momentet. Avvittringshandlingen ska ges in skriftligen till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller Statens ämbetsverk på Åland för att registreras. Anmälan kan göras av maken eller arvingarna. Den handling som anmälan gäller ska bifogas i original. Bestämmelsen motsvarar gällande lagstiftning. 
113 a §. Hänvisningen i 2 mom. till lagen om vigselrätt ändras till en hänvisning till lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
127 §. I 3 mom. ersätts hänvisningen till magistraten med en hänvisning till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland. 
135 §. Det föreslås att 2 mom. ändras så att där inte längre hänvisas till lagen om vissa personregister vid magistraterna när det gäller förfarandet vid registreringen av avtal. Sådana bestämmelser om förfarandet som motsvarar den gällande regleringen fogas till momentet. Avtalet ska lämnas in skriftligen för registrering till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller Statens ämbetsverk på Åland. Den handling som anmälan gäller ska bifogas anmälan i original. 
1.2
Växellagen
88 §. Paragrafen ändras så att bestämmelserna om notarius publicus regionala behörighet stryks. Växelprotest kan upptas av vilken notarius publicus som helst som avses i lagen om notarius publicus. 
Växellagen (242/1932) grundar sig på den internationella konventionen om gemensam växellag som undertecknades i Genève 7.6.1930 (FördrS 36/1933). Enligt artikel 44 i konventionen skavägran att acceptera eller inlösa växel styrkas genom en offentlig förrättning (protest för utebliven accept eller bristande betalning). Konventionen innehåller däremot inte närmare bestämmelser om vilken myndighet eller motsvarande som ska uppta protest. Paragrafens gällande bestämmelser om upptagande av protest har föråldrats.  
Ändringen av 88 § i växellagen så att begränsningen av notarius publicus regionala behörighet stryks förtydligar tolkningen av paragrafen och förenhetligar förfarandet i växelärenden så att det motsvarar notarius publicus andra prestationer. Den föreslagna ändringen strider inte mot bestämmelserna i den ovannämnda konventionen. 
1.3
Checklagen
66 §. Paragrafen ändras så att bestämmelserna om notarius publicus regionala behörighet stryks. Protest kan upptas av vilken notarius publicus som helst som avses i lagen om notarius publicus. 
Checklagen (244/1932) grundar sig på den internationella konventionen om gemensam checklag som undertecknades i Genève 19.3.1931 (FördrS 33/1933). Enligt artikel 40 i konventionen har innehavaren rätt att väcka återgångskrav sedan vederbörandes vägran att betala styrkts genom en offentlig förrättning (protest). Konventionen innehåller dock inte närmare bestämmelser om vilken myndighet eller motsvarande som ska uppta protest. Paragrafens gällande bestämmelser om upptagande av protest har föråldrats. Ändringen av 66 § i checklagen så att begränsningen av notarius publicus regionala behörighet stryks förtydligar tolkningen av paragrafen och förenhetligar förfarandet i checkärenden så att det motsvarar notarius publicus andra prestationer.  
Den föreslagna ändringen strider inte mot bestämmelserna i den ovannämnda konventionen. 
1.4
Lagen om gåvoutfästelser
6 §. Till lagen fogas en bestämmelse enligt vilken de uppgifter som avses i 5 § 1 mom. 1–5 punkten i lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska nämnas i anmälan om gåva. Bestämmelsen behövs eftersom bestämmelser som gäller anmälans form tidigare ingick i lagen om vissa personregister vid magistraterna. I och med att lagstiftningen om personregister samlas i den nya lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är det ändamålsenligt att regleringen om anmälans innehåll fogas till lagstiftning som gäller skyldigheten att göra anmälan. 
1.5
Ärvdabalken
20 kap. Om bouppteckning 
9 a §. Paragrafen ändras så att det i 1 mom. hänvisas till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland. Det behöver föreskrivas särskilt om Statens ämbetsverk på Ålands behörighet, eftersom behörigheten har grundat sig på 3 § 2 mom. i lagen om registerförvaltningen och magistratens motsvarande uppgift. Den motsvarande bestämmelsen i gällande 2 mom. stryks. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är en riksomfattande myndighet, och ingen bestämmelse om regional behörighet behövs längre. Det föreslås att 3 mom. i den gällande paragrafen, vilket blir ett nytt 2 mom., förtydligas så att det är i linje med 1 mom. och rådande tolkningspraxis så att fastställelse av bouppteckningen grundar sig på uppgifterna om delägarna och maken, inte på bouppteckningens hela innehåll. I gällande 4 mom., vilket blir ett nytt 3 mom., slopas hänvisningen till magistraten. 
9 b §. I paragrafen stryks hänvisningen till magistraten. I stället föreskrivs att den behöriga myndigheten ska meddela sökanden om brister och fel. Med den behöriga myndigheten avses både Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland, vilka anges i 9 a §. 
9 c §. Det föreslås att 1 mom. ändras så att hänvisningen till magistraten stryks. I stället hänvisas direkt till en bouppteckning som har fastställts i enlighet med 9 a §. De behöriga myndigheterna anges i 9 a §. Bestämmelsen i 2 mom. motsvarar gällande bestämmelse. 
1.6
Lagen om förfarandet vid rådgivande kommunala folkomröstningar
8 §. Denna paragraf ska ändras så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata anges som behörig myndighet. Dessutom ändras den svenska språkdräkten i 2 mom. 
1.7
Lagen om återvinning till konkursbo
9 §.Återvinning av avvittring. Denna paragraf ska ändras så att den behöriga myndigheten uppges vara Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och i landskapet Åland Statens ämbetsverk på Åland. 
9 a §.Återvinning av åtskiljande av egendom eller gottgörelse. Denna paragraf ska ändras så att den behöriga myndigheten uppges vara Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och i landskapet Åland Statens ämbetsverk på Åland. 
1.8
Vallagen
2 §.Rösträtt. I 2 mom. ändras hänvisningen till lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster så att den motsvarar lagens ändrade rubrik. 
8 §.Röstningsområden. I 2 och 4 mom. görs tekniska ändringar så att magistraten ersätts med den nya myndighetens namn som är Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
9 §.För handsröstningsställen och röstningsställen på valdagen. I 4 mom. ersätts hänvisningarna till Befolkningsregistercentralen med hänvisningar till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Dessutom ändras den svenska språkdräkten. 
13 §.Kommunal centralvalnämnd. I 4 mom. ersätts hänvisningen till Befolkningsregistercentralen med en hänvisning till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
18 §.Upprättande av och uppgifter i rösträttsregister. I paragrafen ersätts hänvisningarna till Befolkningsregistercentralen och magistraten med hänvisningar till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
I 2 mom. stryks 9 punkten som onödig. Magistraterna upphör i och med den nya myndigheten som har riksomfattande behörighet. Momentets två sista punkter blir 9 och 10 punkten.  
I 2 mom. 10 punkten ändras hänvisningen till lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster så att den motsvarar lagens ändrade rubrik. I övrigt görs inga ändringar i paragrafen. 
21 §.Meddelandekort. I paragrafen görs en ändring av teknisk art så att hänvisningarna till Befolkningsregistercentralen i 1 och 4 mom. ändras till en hänvisning till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. I 1 mom. 5 punkten görs en ändring så att kortet i stället för kontaktinformationen till magistraten förses med kontaktinformationen till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller till Statens ämbetsverk på Åland, beroende på personens hemkommun. 
22 §.Information till medborgare i andra medlemsstater i Europeiska unionen vid kommunalval och Europaparlamentsval. I paragrafen görs en teknisk ändring så att hänvisningen till Befolkningsregistercentralen ersätts med en hänvisning till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
23 §.Kontroll av uppgifter i rösträttsregistret. I paragrafen görs en teknisk ändring så att hänvisningen till Befolkningsregistercentralen och magistraten stryks och det i ställer hänvisas till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Vidare ändras paragrafen så att uppgifterna ska finnas framlagda för kontroll på de ställen som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata bestämmer eller fås avgiftsfritt per telefon. Att binda uppgifternas tillgänglighet till myndighetens verksamhetsställen vore inte ändamålsenligt. Uppgifternas tillgänglighet kan säkras effektivare genom att man utnyttjar också andra verksamhetsställen samt elektroniska tjänster. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska dock se till att uppgifterna finns tillgängliga regionalt inom rimliga avstånd. Till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas åligganden hör också att se till att uppgifterna finns tillgängliga även i landskapet Åland. 
Hänvisningarna i paragrafen till punkterna i 18 § 2 mom. ändras så att de motsvarar den nya numreringen. 
24 §.Rättelseyrkande. I paragrafen görs en teknisk ändring så att hänvisningen till Befolkningsregistercentralen och magistraten stryks och det i stället hänvisas till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
I 4 mom. stryks hänvisningen till magistraten som onödig. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska se till att det finns blanketter för rättelseyrkande på de ställen där uppgifterna i rösträttsregistret finns framlagda. 
25 §.Beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. I paragrafen görs tekniska ändringar så att hänvisningarna till magistraten stryks och det i stället hänvisas till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Också paragrafrubriken ändras.  
26 §.Självrättelse. I 1 och 5 mom. görs en teknisk ändring så att hänvisningen till Befolkningsregistercentralen och magistraten stryks och det i stället hänvisas till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
27 §.Besvär hos förvaltningsdomstolen. I paragrafen görs en teknisk ändring så att hänvisningen till Befolkningsregistercentralen och magistraten stryks och det i stället hänvisas till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Dessutom stryks den onödiga upprepningen av namnet i de två första momenten.  
28 §.Rösträttsregistrets laga kraft. I 3 mom. görs en teknisk ändring så att hänvisningen till Befolkningsregistercentralen stryks och det i stället hänvisas till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.  
29 §.Användningen av rösträttsregistret. I 1 och 3 mom. görs en teknisk ändring så att hänvisningen till Befolkningsregistercentralen och till magistraten stryks och det i stället hänvisas till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.  
71 §.Vallängderna och leverans av dem. Hänvisningen i 2 mom. till 18 § 2 mom. 11 punkten ändras så att den motsvarar den nya numreringen. 
106 §.Nyval på grund av besvär. I 3 mom. stryks hänvisningen till Befolkningsregistercentralen och i stället hänvisas till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Dessutom ändras den svenska språkdräkten. 
143 §.Åtgärder när en presidentkandidat eller den som valts till president får bestående förhinder eller avlider. I 3 mom. stryks hänvisningen till Befolkningsregistercentralen och i stället hänvisas till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
162 §.Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas anmälningsskyldighet. I paragrafen stryks hänvisningarna till Befolkningsregistercentralen och i stället hänvisas till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Också paragrafrubriken ändras. 
176 §.Meddelande om dubbelkandidatur. I paragrafen stryks hänvisningen till Befolkningsregistercentralen och i stället hänvisas till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
177 §.Kontroll av valbarheten för en medborgare i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen. I paragrafen stryks hänvisningarna till Befolkningsregistercentralen och i stället hänvisas till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
192 §.Lokalmyndighet i landskapet Åland. Paragrafen ändras så att den motsvarar Statens ämbetsverk på Ålands uppgifter i landskapet Åland i ärenden som följer av vallagen. Dessutom stryks i paragrafrubriken omnämnandet av registerförvaltningen. I och med att magistratens uppgifter överförs till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kommer Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata i fortsättningen enligt den lag som gäller att sköta både de valuppgifter som har hört till Befolkningsregistercentralen och de som har hört till magistraten. Av dessa uppgifter hör till Statens ämbetsverk på Åland de som för närvarande hör till magistraten. Det är anledningen till att det i bestämmelsen föreslås bli nämnt att i landskapet Åland ska Statens ämbetsverk på Åland sköta de uppgifter som enligt 18 § 5 mom., 23 § 2 mom., 24 § 1 och 3 mom., 25 §, 26 § 1–4 mom., 27 § och 29 § 1 mom. ankommer på Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata vid riksdagsval, presidentval och Europaparlamentsval. Ändringen inverkar inte på det gällande rättsläget. Statens ämbetsverk på Ålands uppgifter vid val kvarstår. 
1.9
Lagen om borgen och tredjemanspant
35 §.Postande av meddelanden. I paragrafens 1 mom. föreslås en ändring som innebär att den behöriga myndigheten uppges vara Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och i landskapet Åland Statens ämbetsverk på Åland. 
1.10
Lagen om förvaltningsdomstolarna
12 a §.Sammansättning i vissa ärenden. Det föreslås att 1 mom. 4 punkten i denna paragraf ska ändras så att det i momentet hänvisas till lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009), som fått en ny rubrik. Samtidigt ska hänvisningen till namnlagen ändras så att hänvisningen avser lagen om för- och efternamn, som träder i kraft den 1 januari 2019. Dessutom ändras den svenska språkdräkten. 
1.11
Lagen om förmyndarverksamhet
13 §. Det föreslås att paragrafen upphävs, eftersom den i sak endast innehåller en behörighetsbestämmelse som gäller magistraterna. I och med att magistraternas uppgifter överförs till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata behöver det inte föreskrivas särskilt om regional behörighetsfördelning. 
17 §. Det föreslås att 2 mom. ändras så att hänvisningarna till 46 och 47 § om behörig förmyndarmyndighet stryks. Behörighetsfördelningen mellan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland framgår av 84 § i den föreslagna lagen. I och med att magistraternas uppgifter överförs till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata behöver det inte längre föreskrivas särskilt om regional behörighetsfördelning. Dessutom ändras den svenska språkdräkten. 
17 a §. Det föreslås att paragrafen upphävs, eftersom den i sak endast innehåller en behörighetsbestämmelse som gäller magistraterna. 
30 §. Det föreslås att 3 mom. ändras så att sista meningen där det föreskrivs om regionalt behörig förmyndarmyndighet stryks. Behörighetsfördelningen mellan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland framgår av 84 § i den föreslagna lagen. I och med att magistraternas uppgifter överförs till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata behöver det inte föreskrivas särskilt om regional behörighetsfördelning. 
34 §. Det föreslås att 2 mom. ändras så att meningarna där det hänvisas till regionalt behöriga förmyndarmyndigheter stryks. Behörighetsfördelningen mellan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland framgår av 84 § i den föreslagna lagen. I och med att magistraternas uppgifter överförs till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata behöver det inte föreskrivas särskilt om regional behörighetsfördelning. Det finns dock alltjämt behov av att reglera det i bestämmelsen ingående centraliserade tillståndsförfarandet till den del tillståndsförfarandet gäller flera personer som är föremål för intressebevakning och av vilka en del har hemkommun i landskapet Åland. Den myndighet som behandlat tillståndsärendet ska då ha skyldighet att meddela sitt beslut till den myndighet som skulle ha varit behörig i ärendet i fråga om de övriga personer som är föremål för intressebevakning. Dessutom föreslås den i paragrafen ingående informativa hänvisningens ordalydelse bli moderniserad. 
46 §. Paragrafen föreslås bli ändrad så att det i den endast föreskrivs att intressebevakarens verksamhet övervakas av förmyndarmyndigheten. Bestämmelsen ska ingå i det nya 1 mom. I övrigt stryks paragrafens bestämmelser om behörighetsfördelning som onödiga. Behörighetsfördelningen mellan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland framgår av 84 § i den föreslagna lagen. I och med att magistraternas uppgifter överförs till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata behöver det inte föreskrivas särskilt om regional behörighetsfördelning. 
I ett nytt 2 mom. föreskrivs om skyldigheten att övervaka intressebevakarens verksamhet i de fall där en person för vilken det har förordnats en intressebevakare i en främmande stat besätter sig i Finland. Bestämmelsen motsvarar i sak den gällande lagens 46 a §, och avsikten är inte att i detta avseende ändra gällande rättsläge. 
46 a §. Det föreslås att paragrafen upphävs. Paragrafens sakinnehåll fogas till 46 § som ändras delvis. Bestämmelserna bildar en logisk helhet. Ändringen påverkar inte gällande rättsläge. 
47 §. Det föreslås att 1 mom. upphävs som onödigt. Den allmänna behörighetsfördelningen mellan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland framgår av 84 § i den föreslagna lagen. I och med att magistraternas uppgifter överförs till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata behöver det inte föreskrivas särskilt om regional behörighetsfördelning. Bestämmelsen i 2 mom. om överföring av övervakningen behöver dock bibehållas till den del man vill överföra övervakningen av intressebevakningen till den andra förmyndarmyndighet som avses i 84 §, t.ex. i en situation där den vars intressen ska bevakas flyttar till den andra myndighetens verksamhetsområde och överföring av övervakningen anses vara behövlig. Innan övervakningen överförs ska både intressebevakaren och den övertagande förmyndarmyndigheten höras, enligt bestämmelsen. Det föreslås att 3 mom. kvarstår, dock så att den svenska språkdräkten ändras. 
47 a §. Det föreslås att paragrafen upphävs. Behörighetsfördelningen mellan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland framgår av 84 § i den föreslagna lagen. I och med att magistraternas uppgifter överförs till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata behöver det inte längre föreskrivas särskilt om regional behörighetsfördelning. Det blir också onödigt med reglering om överföring av uppgifter mellan förmyndarmyndigheter. I 47 § föreskrivs det om överföring av övervakningen mellan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland. 
47 b §. Det föreslås att 1 mom. ändras så att där inte längre hänvisas till regionalt behöriga förmyndarmyndigheter. I momentet konstateras endast att förmyndarmyndigheten på ansökan eller på eget initiativ får besluta att övervakningen av intressebevakaren avslutas, om huvudmannen har bosatt sig i en främmande stat och de förutsättningar som det föreskrivs om i paragrafen uppfylls. 
64 §. Det föreslås att paragrafen ändras så att i den föreskrivs som ett konstaterande om registret över förmynderskapsärenden. Bestämmelser som gäller registret och behandlingen av uppgifterna i det flyttas till lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.  
65 §. Det föreslås att 3 mom. ändras så att hänvisningen till regionalt behöriga förmyndarmyndigheter stryks. 
67 §. Det föreslås att paragrafen upphävs. Paragrafens bestämmelser om registeruppgifternas offentlighet och utlämnande av uppgifter ur registret över förmynderskapsärenden ska ingå i lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
68 §. Det föreslås att paragrafen upphävs. Paragrafens bestämmelser om bevarande av uppgifterna i registret över förmynderskapsärenden ska ingå i lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
84 §. Det föreslås att 1 mom. stryks. I den första meningen i det gällande 1 mom. föreskrivs att justitieministeriet svarar för innehållet i och utvecklandet av förmyndarverksamheten. Justitieministeriet svarar för beredningen av lagstiftning som gäller förmyndarverksamheten och dess styrande roll tar sig framför allt uttryck i styrning av lagstiftningen. Bestämmelsen behövs inte heller längre i och med att förmyndarmyndighetens processer etablerats. I den andra meningen i gällande 1 mom. föreskrivs om den administrativa ledningen och utvecklandet av förmyndarmyndigheterna. Om styrningen av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland föreskrivs i lagarna om dem. Det behöver inte längre föreskrivas särskilt om detta när det gäller förmyndarmyndighetens uppgifter. Av detta följer att det föreslås att momentet stryks som onödigt.  
Bestämmelsen i 2 mom. ändras så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är förmyndarmyndighet. Bestämmelsen blir ett nytt 1 mom. 
Bestämmelsen i 3 mom. ändras så att Statens ämbetsverk på Åland sköter uppgifterna som förmyndarmyndighet i landskapet Åland. Statens ämbetsverk på Åland ersatte länsstyrelsen som förmyndarmyndighet år 2010. Behörighetsfördelningen mellan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland bestäms enligt den i lagen om hemkommun avsedda hemkommunen för den vars intressen ska bevakas på så sätt att om den vars intressen ska bevakas har hemkommun i landskapet Åland är Statens ämbetsverk på Åland behörig myndighet. Statens ämbetsverk på Åland föreslås vara behörig också när personen inte har hemkommun i Finland men i huvudsak vistas i landskapet Åland. Ändringen påverkar inte gällande rättsläge. I 46 § i gällande lag föreskrivs om behörighetsgrunderna vad gäller hemkommun och huvudsaklig vistelse, och det föreslås att bestämmelserna om behörighetsfördelningen mellan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland flyttas därifrån till 84 §. Bestämmelser om de finska myndigheternas allmänna internationella behörighet finns i 10 a kap. Bestämmelsen flyttas så att det blir ett nytt 2 mom. 
Som ett nytt 3 mom. föreslås en bestämmelse om behörighetsfördelningen mellan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland i situationer där intressebevakningen gäller en frånvarande persons eller blivande ägares rätt eller där någon annans intressen ska bevakas med stöd av 10 § och behovet av intressebevakning framkommer i landskapet Åland. I 46 § i gällande lag föreskrivs det om motsvarande behörighetsgrund, och bestämmelsen föreslås bli flyttad därifrån till 84 § för att utgöra ett nytt 3 mom., när bestämmelsen gäller behörighetsfördelningen mellan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland. Bestämmelser om de finska myndigheternas allmänna internationella behörighet finns i 10 a kap. 
85 §. I 1 mom. föreskrivs om avgörande av ärenden hos förmyndarmyndigheten. Ärenden som gäller förordnande av intressebevakare eller skiljande av intressebevakare från uppdraget, ändring av intressebevakarens uppdrag eller förordnande om att uppdraget ska upphöra eller i lagen avsett tillstånd eller åläggande avgörs vid förmyndarmyndigheten efter föredragning av en person som har avlagt magisterexamen i juridik. En förutsättning för beslutanderätt är att examen är en annan högre högskoleexamen i juridik än magisterexamen i internationell och komparativ rätt. 
Bestämmelsen är mer detaljerad än gällande 85 § 1 mom. För generaldirektören för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata finns inte som för chefen för en magistrat föreskrivet att magisterexamen i juridik är behörighetsvillkor. På grund av rättsskyddsaspekterna måste det säkerställas att ärenden alltid avgörs av en tjänsteman med juridisk utbildning. I övrigt avgörs ärenden vid förmyndarmyndigheten på det sätt som särskilt föreskrivs om avgörande av ärenden som hör till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas eller Statens ämbetsverk på Ålands behörighet.  
86 §. I 2 mom. stryks bestämmelserna om handräckning, liksom också avsnittet om skyldighet att ersätta kostnader till den förmyndarmyndighet som har begärt handräckning. I regel kommer handräckningar mellan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland inte att behövas. I eventuella enstaka fall där den som ska höras finns inom den andras verksamhetsområde kan man utnyttja tekniska hjälpmedel.  
87 a §. Det föreslås att 2 mom. ändras så att hänvisningen till förmyndarmyndigheten som har fattat beslutet stryks. 
95 §. I paragrafen ändras bemyndigandet att utfärda förordning så att det endast täcker närmare bestämmelser om de finansiella instrument som avses i 34 § 1 mom. 13 punkten underpunkt f. Närmare bestämmelser om införandet av intressebevakaruppdrag i registret över förmynderskapsärenden utfärdas med stöd av 9 § i lagen om personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
1.12
Lagen om registrerat partnerskap
8 §. Det föreslås att paragrafens 4 mom. ska ändras så att omnämnandet av magistraten stryks ur momentet. Enligt momentet ska anmälningar om namn göras samtidigt som en anmälan om omvandling av registrerat partnerskap till äktenskap. I 1 a § i äktenskapslagen finns bestämmelser om förfarandet vid omvandling av ett registrerat parförhållande till ett äktenskap. Den behöriga myndigheten bestäms således i enlighet med denna paragraf.  
1.13
Samiska språklagen
2 §.Lagens tillämpningsområde. Det föreslås att 1 mom. 7 punkten i denna paragraf ska utökas med ett omnämnande av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Ändringen föranleds av att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, till vilken magistraternas uppgifter överförs, enligt den indelning som kan härledas från 119 § 1 mom. i grundlagen i sin helhet hör till statens centralförvaltningsmyndigheter, och inte till någon del kan anses omfattas av samiska språklagens tillämpningsområde enligt 2 § 1 mom. 2 punkten i den nämnda lagen. Samiska språklagen ska emellertid tillämpas på Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
27 §.Biträden för samiskspråkiga. Det föreslås att denna paragraf ska utökas med ett omnämnande av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Ändringen föranleds av att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, till vilken magistraternas uppgifter överförs, enligt den indelning som kan härledas från 119 § 1 mom. i grundlagen i sin helhet hör till statens centralförvaltningsmyndigheter, och inte till någon del hör till de statliga myndigheter inom distrikts- och lokalförvaltningen som nämns i 27 § i samiska språklagen. 
1.14
Lagen om dödförklaring
1 §.Lagens tillämpningsområde. Det föreslås att denna paragraf ska ändras så att det anges att förutom domstolen även Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är behörig myndighet i ärenden som berör dödförklaring. 
3 kap. Dödförklaring genom beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Det föreslås att rubriken för 3 kap. ska ändras så att den behöriga myndigheten anges i rubriken. 
12 §.Förutsättningar. Denna paragraf ska ändras så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata anges som behörig myndighet. 
13 §.Skyldigheten att ta upp ärenden. Denna paragraf ska ändras så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata anges som behörig myndighet. I den svenska författningstexten ändras också paragrafrubriken så att hänvisningen till magistraten stryks. 
14 §.Behörig magistrat. Det föreslås att denna paragraf ska upphävas såsom onödig, eftersom magistraternas regionala behörighet upphör. 
15 §.Utredningsskyldighet. Denna paragraf ska ändras så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata anges som behörig myndighet.  
16 §.Kallelse och delgivning av den. Denna paragraf ska ändras så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata anges som behörig myndighet. Dessutom ändras den svenska språkdräkten. 
17 §.Beslut om dödförklaring som meddelas av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Denna paragraf ska ändras så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata anges som behörig myndighet. Också paragrafens rubrik ska ändras så att myndighetens namn anges i rubriken.  
18 §.Fastställande av dödsdag. Denna paragraf ska ändras så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata anges som behörig myndighet. 
19 §.Delgivning av beslut som meddelats av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Denna paragraf ska ändras så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata anges som behörig myndighet. Också paragrafens rubrik ska ändras så att myndighetens namn anges i rubriken.  
23 §.Finska myndigheters internationella behörighet. Paragrafens 1 mom. ska ändras så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata anges som behörig myndighet.  
28 §.Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas rätt att få upplysningar. Denna paragraf ska ändras så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata nämns i stället för magistraten. Också paragrafens rubrik ska ändras så att myndighetens namn anges i rubriken.  
29 §.Behörig myndighet i landskapet Åland. Denna paragraf ska ändras så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata nämns i stället för magistraten. Dessutom ska paragrafen utökas med en förtydligande bestämmelse om fördelningen av behörigheten mellan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland. För närvarande finns en bestämmelse om anknytningen till den berörda personens sista hemkommun eller folkbokföringskommun i lagens 14 §, som nu föreslås bli upphävd. Det nämnda tillägget ändrar inte det rådande rättsläget. 
1.15
Aktiebolagslagen
17 §.Aktieägarförteckningens offentlighet. Det föreslås att paragrafens 4 mom. ska ändras så att det i momentet hänvisas till lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009), som fått en ny rubrik. Hänvisningen till den behöriga myndigheten ska strykas ur momentet, eftersom myndigheten bestäms med stöd av den ovan nämnda lagen. Ändringen påverkar inte det rådande rättsläget. Dessutom görs en språklig ändring i momentet. 
1.16
Lagen om intressebevakningsfullmakt
19 §.Rättshandlingar som kräver tillstånd. I 2 mom. stryks den första meningen som i sak innehåller en bestämmelse om behörighet. Bestämmelsen är onödig eftersom endast Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland kommer att vara förmyndarmyndigheter. Den andra meningen fogas till 1 mom. 
25 §.Behörig myndighet. Paragrafen ändras så att bestämmelserna i 1 och 2 mom. om anknytning till fullmaktsgivarens hemkommun och vistelse slopas, liksom det i 3 mom. ingående bemyndigandet att utfärda förordning i situationer där det inte finns någon i 1 och 2 mom. avsedd anknytning. Bestämmelser om magistraternas regionala behörighet behövs inte längre, eftersom Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas verksamhet är riksomfattande. Behörighetsfördelningen mellan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland regleras i 84 § 1 och 2 mom. i lagen om förmyndarverksamhet, till vilka det hänvisas i den föreslagna bestämmelsen. Eftersom Statens ämbetsverk på Ålands behörighet är begränsad till situationer som avses i 84 § 2 mom. i lagen om förmyndarverksamhet är Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata behörig myndighet i situationer där det saknas en anknytning till fullmaktsgivarens hemkommun och vistelse. Därmed behöver det inte längre föreskrivas särskilt om saken.  
27 §.Registrering av intressebevakningsfullmakt. Det föreslås att 2 mom., som innehåller hänvisningar till lagen om förmyndarverksamhet, stryks. Hänvisningen gäller sådana paragrafer om behandlingen av uppgifter som i fortsättningen ingår i lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Till paragrafen fogas i stället en hänvisning till lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
41 §.Bestämmelser om förvaltningen. I 1 mom. föreskrivs om avgörandet av ärenden. Ärenden som gäller fastställelse av en intressebevakningsfullmakt eller dess återkallelse samt tillstånd eller åläggande enligt denna lag avgör vid förmyndarmyndigheten efter föredragning en tjänsteman som har avlagt någon annan högre högskoleexamen i juridik än magisterexamen i internationell och komparativ rätt och till vars uppgifter detta hör enligt arbetsordningen. Den föreslagna bestämmelsen är mer detaljerad än det gällande momentet. För generaldirektören för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata finns inte som för chefen för en magistrat föreskrivet att magisterexamen i juridik är ett behörighetsvillkor. Med tanke på rättsskyddsaspekterna behöver det säkerställas att ärenden alltid avgörs av en tjänsteman med juridisk utbildning. I övrigt avgörs ärenden vid förmyndarmyndigheten på det sätt som särskilt föreskrivs om avgörande av ärenden som hör till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas eller Statens ämbetsverk på Ålands behörighet. 
49 §.Närmare bestämmelser. Bemyndigandet att utfärda förordning ändras så att det inte gäller anteckning av en intressebevakningsfullmakt i registret över förmynderskapsärenden. Detta bemyndigande ska ingå i lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. I bemyndigandet stryks dessutom som onödig hänvisningen till övrigt om verkställigheten av lagen. 
1.17
Utsökningsbalken
3 kap. 
87 §.Återvinningstalan när utsökningsärendet inte längre är anhängigt. I paragrafens 2 mom. föreslås en ändring som innebär att den behöriga myndigheten uppges vara Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och i landskapet Åland Statens ämbetsverk på Åland. 
113 §.Meddelande som gäller minderåriga. Ur 1 mom. i denna paragraf ska hänvisningen till bestämmandet av magistratens regionala behörighet strykas såsom onödigt. Dessutom ändras den svenska språkdräkten. 
4 kap. 
81 §.Arvsavsägelse. I 1 mom. 3 punkten i denna paragraf föreslås en ändring som innebär att den behöriga myndigheten uppges vara Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och i landskapet Åland Statens ämbetsverk på Åland. 
1.18
Lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i konventionen om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn samt om tillämpning av konventionen
12 §.Intyg om vårdnadshavares eller intressebevakares ställning. I paragrafen föreslås en ändring som innebär att den behöriga myndigheten uppges vara Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och i landskapet Åland Statens ämbetsverk på Åland, i stället för magistraten. Den reglering som berör magistraternas behörighet ska strykas ur paragrafen såsom onödig. 
1.19
Lagen om köpvittnen
1 §.Uppgift om köpvittne som grundar sig på tjänsteställning. I paragrafen ändras 1 mom. 1 punkten så att omnämnandet av cheferna för magistraterna som köpvittnen stryks. I och med att magistraternas uppgifter överförs till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata behöver cheferna för magistraterna inte längre nämnas som köpvittnen. Det föreslås att 2 mom. ändras så att hänvisningen till chefen för magistraten stryks. 
1.20
Lagen om bostadsaktiebolag
15 §.Aktiebokens offentlighet. Det föreslås att paragrafens 6 mom. ska ändras så att det i momentet hänvisas till lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009), som fått en ny rubrik. Hänvisningen till den behöriga myndigheten ska strykas ur momentet, eftersom myndigheten bestäms med stöd av den ovan nämnda lagen. Ändringen påverkar inte det rådande rättsläget. Dessutom görs en språklig ändring i momentet. 
1.21
Lagen om domstolars skyldighet att informera om vissa avgöranden
3 §.Registreringen av uppgifter för anteckning i befolkningsdatasystemet. I 1 mom. ändras hänvisningen till lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster så att den motsvarar lagens ändrade namn. 
Det föreslås att 2 mom. kvarstår oförändrat. 
Det föreslås att 3 mom. upphävs som onödigt. I momentet föreskrivs om domstolarnas skyldighet att överföra uppgifter till behöriga magistrater, om uppgifterna inte kan överföras på det sätt som anges i 2 mom. I och med att magistraterna och Befolkningsregistercentralen sammanslås är det med stöd av 1 och 2 mom. tydligt att uppgifterna ska överföras till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och att 3 mom. inte längre behövs. 
1.22
Lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i konventionen om internationellt skydd av vuxna och om tillämpningen av konventionen
5 §.Framställningar hos myndigheter i en annan stat. Det föreslås att denna paragraf ska ändras genom att hänvisningen till lagen om förmyndarverksamhet uppdateras så att den blir förenlig med lagens 84 §, som föreslås bli ändrad.  
10 §.Intyg över intressebevakares ställning. Det föreslås att denna paragraf ska ändras så att det anges att den myndighet som är behörig att ge intyg i fortsättningen är Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och i landskapet Åland Statens ämbetsverk på Åland. Paragrafens 2 mom., som anger fördelningen av behörigheten mellan magistraterna, ska strykas såsom onödigt. 
1.23
Lagen om upplösning av sambors gemensamma hushåll
11 §. Återvinning. Paragrafen ändras så att där också föreskrivs om förfarandet vid registrering av handlingen. Enligt 1 mom. ska anmälan ges in skriftligen och den handling som anmälan gäller ska bifogas i original. Anmälan kan göras av en sambo eller dennes arvingar. Bestämmelsen behövs eftersom bestämmelser om anmälans form och förfarandet tidigare fanns i lagen om vissa personregister vid magistraterna. I och med att lagstiftningen om personregister samlas i den nya lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är det ändamålsenligt att bestämmelser om anmälans innehåll fogas till regleringen om skyldigheten att göra anmälan. 
1.24
Förundersökningslagen
8 §.Förordnande av intressebevakare för barn. Det föreslås att paragrafens 1 mom. ska ändras så att hänvisningen till den magistrat som är förmyndarmyndighet stryks ur momentet. Momentet föreslås i stället innehålla ett omnämnande av den förmyndarmyndighet som avses i lagen om förmyndarverksamhet, och som enligt den ovan nämnda lagen är Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och i landskapet Åland Statens ämbetsverk på Åland. Ändringen påverkar inte det rådande rättsläget.  
1.25
Lagen om andelslag
16 §.Medlems- och ägarförteckningens offentlighet. Det föreslås att paragrafens 4 mom. ska ändras så att det i momentet hänvisas till lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009), som fått en ny rubrik. Hänvisningen till den behöriga myndigheten ska strykas ur momentet, eftersom myndigheten bestäms med stöd av den ovan nämnda lagen. Dessutom tydliggörs momentets innehåll för att bättre svara mot det ändamål som uttrycks i paragrafrubriken. Ändringarna inverkar inte på det nuvarande rättsläget.  
1.26
Lagen om notarius publicus
1 §.Notarius publicus. Bestämmelsen i 1 § ändras så att tjänstemän som förordnas av generaldirektören för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är notarius publicus. Enligt den gällande bestämmelsen är chefen för magistraten och en av denne förordnad tjänsteman vid magistraten notarius publicus. Generaldirektören för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska dock inte själv vara notarius publicus. Högre högskoleexamen i juridik som förutsätts av notarius publicus är inte behörighetsvillkor för generaldirektören, och uppgiften som notarius publicus är inte heller lämplig för en generaldirektör. 
1.27
Faderskapslagen
3 §.Faderskap i andra fall. I paragrafen görs en teknisk ändring så att behörig myndighet är Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata i stället för magistraten. 
15 §.När erkännande kan göras. I 1 mom. föreskrivs att lagen träder i kraft den 20 . Genom lagen upphävs enligt 2 mom. lagen om vissa personregister vid magistraterna. 
18 §.Erkännande av faderskap efter barnets födelse. Bestämmelsen i 2 mom. ändras så att chefen för magistraten stryks från listan över vilka som kan ta emot erkännande av faderskap. Dessutom görs en språklig ändring i den finska texten. 
23 §.Inlämnande av handlingar till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Paragrafen ändras så att hänvisningen till bestämmelsen om regional behörighet stryks. Dessutom görs en teknisk ändring så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är behörig myndighet i stället för magistraten. 
24 §.Samtycke till fastställande av faderskap utan rättegång. I paragrafen görs en teknisk ändring så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är behörig myndighet i stället för magistraten. 
25 §.Handling över samtycke. I paragrafen görs en teknisk ändring så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är behörig myndighet i stället för magistraten. 
5 kap. Kapitelrubriken ändras så den motsvarar den behöriga myndighetens nya namn. 
26 §.Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas behörighet. I 1 mom. görs en teknisk ändring så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är behörig myndighet i stället för magistraten. 
27 §.Statens ämbetsverk på Ålands behörighet. Den nuvarande paragrafen och dess rubrik upphävs helt och hållet eftersom bestämmelser om regional behörighet och om regional specialisering som anknyter till den är onödiga i en riksomfattande myndighet. I den föreslagna paragrafen ingår nya bestämmelser om Statens ämbetsverk på Ålands behörighet. Ämbetsverket ska i landskapet Åland sköta de lagstadgade uppgifter som överförs från magistraterna till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
28 §.Behandling av ett ärende om faderskap samt överklagande. I paragrafen görs en teknisk ändring så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är behörig myndighet i stället för magistraten. Hänvisningen till myndigheten i paragrafrubriken stryks. Dessutom ändras den svenska språkdräkten. 
29 §.Förutsättningar för talerätt samt parter. I 1 och 2 mom. görs en teknisk ändring så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är behörig myndighet i stället för magistraten. 
30 §.Begränsningar i talerätten. I 2 mom. görs en teknisk ändring så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är behörig myndighet i stället för magistraten. 
40 §.Upphävande av faderskap genom beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. I paragrafen görs en teknisk ändring så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är behörig myndighet i stället för magistraten. 
41 §.Upphävande av faderskap på grundval av talan. I 1 mom. görs en teknisk ändring så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är behörig myndighet i stället för magistraten. 
60 §.Närmare bestämmelser. I 1 mom. 3 punkten görs en teknisk ändring så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är behörig myndighet i stället för magistraten. I den svenska författningstextens rubrik görs en språklig ändring. 
1.28
Lagen om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning om arv
3 §.Europeiskt arvsintyg. Denna paragraf ska ändras så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata anges som behörig myndighet i stället för magistraten. Den som i landskapet Åland ansöker om ett europeiskt arvsintyg ska få lämna in ansökan också hos Statens ämbetsverk på Åland. Ansökan ska dock behandlas av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, som likaså ska fatta beslut om arvsintyget. Dessutom ska den reglering som berör magistraternas regionala behörighet strykas ur paragrafen såsom onödig, liksom det därmed anknutna bemyndigandet att utfärda förordningar.  
1.29
Lagen om domstolsavgifter
8 §.Befrielse från avgifter för myndigheter och vissa andra. Det föreslås att 1 mom. 8 punkten i denna paragraf ska ändras så att det anges att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och i landskapet Åland Statens ämbetsverk på Åland är befriade från att betala avgifter, i stället för magistraten.  
1.30
Lagen om för- och efternamn
21 §.Namnmyndigheter. Denna paragraf ska ändras så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata anges som behörig myndighet. Den reglering som berör fördelningen av behörigheten mellan magistraterna ska strykas ur paragrafen såsom onödig, liksom det därmed anknutna bemyndigandet att utfärda förordningar.  
22 §.Anmälan om förnamn. Denna paragraf ska ändras så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata anges som behörig myndighet. 
23 §.Anmälan om efternamn. Denna paragraf ska ändras så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata anges som behörig myndighet. 
24 §.Ändring av efternamn i samband med vigsel. Paragrafens 1 mom. ska ändras så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata anges som behörig myndighet. 
25 §.Ändring av för- eller efternamn. Denna paragraf ska ändras så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata anges som behörig myndighet. 
27 §.Avgörande av namnärende som gäller ett omhändertaget barn. Denna paragraf ska ändras så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata anges som behörig myndighet. 
28 §.Avgiftsfrihet för anmälningar och ansökningar. Paragrafens 1 mom. ska ändras så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata nämns i stället för magistraten. Dessutom ska 2 mom. 7 punkten ändras så att det i punkten hänvisas till lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, som fått en ny rubrik.  
29 §.Kungörelse om ett ansökt nybildat efternamn samt framställande av anmärkning. Denna paragraf ska ändras så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata anges som behörig myndighet. 
30 §.Utlåtande av nämnden för namnärenden. Denna paragraf ska ändras så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata anges som behörig myndighet. 
31 §.Avgörande av namnärenden. Denna paragraf ska ändras så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata anges som behörig myndighet. 
32 §.Sökande av ändring. Denna paragraf ska ändras så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata anges som behörig myndighet. Samtidigt ska den informativa bestämmelsen om rättelse av fel strykas ur paragrafen. Skyldigheten att rätta en felaktig uppgift regleras inte längre i befolkningsdatalagen, utan denna skyldighet följer direkt av dataskyddsförordningen. Bestämmelserna i 76 § i befolkningsdatalagen ska dock även i fortsättningen tillämpas på det administrativa förfarande som iakttas vid rättelse av felaktiga uppgifter. Paragrafens rubrik ska ändras på motsvarande sätt.  
1.31
Moderskapslagen
3 §.Fastställande av moderskap på grundval av samtycke till assisterad befruktning. Paragrafens 3 mom. ska ändras så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata anges som behörig myndighet. 
13 §.Förutsättningar för erkännande av moderskap. Paragrafens 3 mom. ska ändras så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata anges som behörig myndighet. 
21 §.Inlämnande av handlingar till magistraten. Denna paragraf ska ändras så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata anges som behörig myndighet. 
4 kap. Fastställelse av moderskap hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Omnämnandet av den behöriga myndigheten i kapitlets rubrik ska ändras.  
22 §.Behörighet för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Paragrafens 3 mom. ska ändras så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata anges som behörig myndighet. Också paragrafens rubrik ska ändras så att den motsvarar paragrafens innehåll. 
23 §.Behörighet för Statens ämbetsverk på Åland. I denna paragraf ska bestämmelserna om den regionalt behöriga magistraten upphävas såsom onödiga. Paragrafen ska i stället utökas med en bestämmelse om behörigheten för Statens ämbetsverk på Åland. I landskapet Åland ska Statens ämbetsverk på Åland vara behörigt att sköta de uppgifter som i denna lag föreskrivs för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Också paragrafens rubrik ska ändras så att den motsvarar paragrafens innehåll. 
24 §.Behandling av ett ärende om moderskap hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata samt överklagande. Det föreslås att denna paragraf ska ändras så att omnämnandena av magistraten ändras till omnämnanden av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Också paragrafens rubrik ska ändras så att den motsvarar paragrafens innehåll. 
25 §.Förutsättningar för talerätt samt parter. Det föreslås att denna paragraf ska ändras så att omnämnandena av magistraten ändras till omnämnanden av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
26 §.Begränsningar i talerätten. Det föreslås att 2 mom. i denna paragraf ska ändras så att omnämnandet av magistraten ändras till ett omnämnande av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
34 §.Grunderna för upphävande av moderskap. Det föreslås att denna paragraf ska ändras så att omnämnandet av magistraten ändras till ett omnämnande av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
35 §.Parter i ett ärende som gäller upphävande av moderskap. Det föreslås att 1 mom. i denna paragraf ska ändras så att omnämnandet av magistraten ändras till ett omnämnande av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
37 §.Dödsfalls inverkan på rätten att väcka talan och på svarandens utövande av talan. Det föreslås att 3 mom. i denna paragraf ska ändras så att omnämnandet av magistraten ändras till ett omnämnande av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.  
38 §.Frist för väckande av talan. Det föreslås att denna paragraf ska ändras så att omnämnandena av magistraten ändras till omnämnanden av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.  
53 §.Närmare bestämmelser. Det föreslås att 1 mom. 1 punkten i denna paragraf ska ändras så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata anges som behörig myndighet. 
1.32
Lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata
1 §.Lagens tillämpningsområde. I lagen föreskrivs om registret över äktenskapsförordsärenden, registret över ärenden som gäller samboförhållanden, registret över gåvoärenden, vigselrättsregistret och registret över förmynderskapsärenden. I lagen samlas regleringen om dessa register som finns i lagen om vissa personregister vid magistraterna, lagen om vigselrätt och lagen om förmyndarverksamhet. Samtidigt förenhetligas och förtydligas lagstiftningen. I 1 mom. föreskrivs allmänt om lagens tillämpningsområde och anges vilka register som hör till tillämpningsområdet. 
2 §.Behandlingens syfte. I paragrafen föreskrivs om syftet med den behandling av personuppgifter som hör till lagens tillämpningsområde. Behandlingen ska vara lagenlig i fråga om alla register, och artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen ska vara den rättsliga grunden för behandlingen.  
Enligt 1 mom. är syftet med behandlingen av uppgifter i registret över äktenskapsförordsärenden, registret över ärenden som gäller samboförhållanden och registret över gåvoärenden att rättsverkningarna i anslutning till rättshandlingar mellan enskilda ska sättas i kraft och att uppgifterna ska offentliggöras. Syftet motsvarar bestämmelserna i den gällande lagen om vissa personregister vid magistraterna. Avsikten är inte att ändra rättsläget till denna del. 
I 2 mom. föreskrivs om syftet med behandlingen av uppgifter i vigselrättsregistret. Syftet med behandlingen av uppgifter i vigselrättsregistret är att administrera och utöva tillsyn över vigselrätter och att utreda äktenskapets giltighet. Vigselrättsregistret innehåller uppgifter om de vigselrätter som getts med stöd av äktenskapslagen och lagen om vigselrätt ( / ). Syftet motsvarar bestämmelserna i 10 och 11 § i den gällande lagen om vigselrätt.  
I 3 mom. föreskrivs att syftet med behandlingen av uppgifter i registret över förmynderskapsärenden är att övervaka i lagen om förmyndarverksamhet avsedda intressebevakares och i lagen om intressebevakningsfullmakt avsedda fullmäktiges verksamhet samt att trygga tredje mans rätt. Syftet motsvarar det syfte som det föreskrivs om i 64 § 1 mom. i lagen om förmyndarverksamhet. 
3 §. Myndigheter. I paragrafen föreskrivs om myndigheternas behörighet och ansvarsfördelning. Personuppgiftsansvariga för de register som nämns i lagen är Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata samt Statens ämbetsverk på Åland i deras egenskap av gemensamt personuppgiftsansvariga enligt artikel 26 i dataskyddsförordningen. Enligt den gällande lagstiftningen förvaltar magistraterna registren tillsammans. Med stöd av lagen om registerförvaltningen har också Statens ämbetsverk på Åland förvaltat registren, eftersom det sköter magistratens uppgifter i landskapet Åland. 
Det är meningen att båda personuppgiftsansvariga ska svara för utlämnandet av uppgifter som ska registreras och handlingar som hänför sig till registreringen och för att de registrerades rättigheter görs gällande i den egna verksamheten. De registrerade ska ha möjlighet att rikta sin begäran till vilkendera som helst av de personuppgiftsansvariga. I landskapet Åland riktar sig begärandena i regel till Statens ämbetsverk på Åland och i Fastlandsfinland till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. De personuppgiftsansvariga ska genom inbördes arrangemang och med utnyttjande av eventuella e-tjänster skapa rutiner som fungerar i praktiken när det gäller att ta emot och behandla begäranden. Om en begäran om utlämnande av en handling avser en handling som hänför sig till registreringen i stället för en registeranteckning, beslutar enligt 14 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet den myndighet som innehar handlingen om utlämnandet av uppgifter om innehållet i handingen. Arrangemanget motsvarar gällande praxis. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avses svara för det datasystem som registren baserar sig på, dess funktion och säkerhet, men också för dataskyddet till den del det gäller systemets funktionaliteter och tekniska genomförande. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska därmed ansvara för de tekniska åtgärder som dataskyddsförordningen förutsätter av den personuppgiftsansvarige för säkerställande av dataskyddet och de registrerades rättigheter. Vardera personuppgiftsansvarige ska själv svara för eventuella organisatoriska åtgärder som behövs för att göra den registrerades rättigheter gällande. Likaså svarar vardera personuppgiftsansvarige själv för de begäranden från registrerade som har inkommit till den. Det avses dock vara möjligt för de personuppgiftsansvariga att genom inbördes arrangemang genomföra förfaranden som underlättar behandlingen och besvarandet av begäranden. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska också svara för sådana e-tjänster som har till syfte att göra den registrerades rättigheter gällande. 
Enligt gällande lagstiftning har Regionförvaltningsverket i Östra Finland svarat för registret över förmynderskapsärendens allmänna funktioner och samordningen av dem. Bestämmelser om Regionförvaltningsverket i Östra Finlands behörighet eller registerförvaltning behövs inte längre. Uppgifterna vid enheten för styrning och utveckling av magistraternas överförs till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Dessutom upphör enhetens roll som systemets tekniska registerförare, eftersom ansvaret för registerföringen centraliseras till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
I övrigt fördelas ansvaret för registerföring och arbetsuppgifterna i samband med upprätthållande av registren mellan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland på det sätt som föreskrivs närmare i denna lag eller genom förordning av statsrådet. Enligt 11 § 2 mom. i den föreslagna lagen ska förfarandet beträffande tillstånd som hänför sig till teknisk anslutning koncentreras till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.  
4 §.Uppgifter som införs i registret över äktenskapsförordsärenden. I 1 mom. föreskrivs om uppgifter som införs i registret över äktenskapsförordsärenden. I registret över äktenskapsförordsärenden införs uppgifter ur anmälningar enligt 35 § 4 mom. i äktenskapslagen om att giftorätten har uteslutits, ur äktenskapsförord enligt 43 § 1 mom. i den lagen, ur avvittringshandlingar enligt 104 § 2 mom. i den lagen och ur avtal enligt 135 § 2 och 3 mom. i den lagen. I 1 mom. 1–7 punkten föreskrivs närmare om vilka uppgifter som kan införas i registret i samband med registreringen. Alla uppgifter ska dock inte införas i registret i varje ärende.  
Innehållet motsvarar i övrigt 5 § i lagen om vissa personregister vid magistraterna, men i uppräkningen i 1 mom. 4 punkten ingår också dagen för upplösning av äktenskap och orsaken till upplösningen, vilka tidigare fanns i 5 § 2 mom. i lagen om vissa personregister vid magistraterna. Uppgiften registreras bara i fråga om avvittringshandlingar. I bestämmelsen görs också förtydligande språkliga ändringar. 
I paragrafen behöver det inte som i 5 § i lagen om vissa personregister vid magistraterna föreskrivas om ändring av en makes eller makas namn eller om att uppgifterna fås ur befolkningsdatasystemet. Registrets uppgifter kan enligt användningsändamål också uppdateras med befolkningsdatasystemets uppgifter utan att det föreskrivs särskilt om detta. Den personuppgiftsansvarige är enligt artikel 5 i dataskyddsförordningen skyldig att se till att uppgifterna är korrekta och om nödvändigt uppdaterade. Ur befolkningsdatasystemets synvinkel är det fråga om en myndighets lagstadgade behandling av uppgifter med avseende på vilken man med stöd av befolkningsdatalagen kan lämna ut de nödvändiga uppgifterna. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland har dessutom med stöd av 5 § i befolkningsdatalagen rätt att använda uppgifterna i befolkningsdatasystemet för skötseln av sina lagstadgade uppgifter.  
5 §.Uppgifter som införs i registret över ärenden som gäller samboförhållanden. I 1 mom. föreskrivs om uppgifter som införs i registret över ärenden som gäller samboförhållanden. I registret över ärenden som gäller samboförhållanden införs uppgifter ur åtskiljandehandlingar och avtal eller andra handlingar om gottgörelse som avses i 11 § i lagen om upplösning av sambors gemensamma hushåll (26/2011). I 1 mom. 1–5 punkten föreskrivs närmare om de uppgifter som kan införas i registret i samband med registreringen. Datainnehållet motsvarar 6 b § i lagen om vissa personregister vid magistraterna i övrigt, men i paragrafen behöver det inte som i 6 a § i lagen om vissa personregister vid magistraterna föreskrivas om ändring av en makes eller makas namn eller om att uppgifterna fås ur befolkningsdatasystemet. Registrets uppgifter kan enligt användningsändamål också uppdateras med befolkningsdatasystemets uppgifter utan att det föreskrivs särskilt om detta. Den personuppgiftsansvarige är enligt artikel 5 i dataskyddsförordningen skyldig att se till att uppgifterna är korrekta och om nödvändigt uppdaterade. Ur befolkningsdatasystemets synvinkel är det fråga om en myndighets lagstadgade behandling av uppgifter med avseende på vilken man med stöd av befolkningsdatalagen kan lämna ut de nödvändiga uppgifterna. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland har dessutom med stöd av 5 § i befolkningsdatalagen rätt att använda uppgifterna i befolkningsdatasystemet för skötseln av sina lagstadgade uppgifter. I bestämmelsen görs också förtydligande språkliga ändringar. 
6 §.Uppgifter som införs i registret över gåvoärenden. I 1 mom. föreskrivs om uppgifter som införs i registret över gåvoärenden. I registret över gåvoärenden införs uppgifter om i 6 § i lagen om gåvoutfästelser (625/1947) avsedda gåvor. I 1 mom. 1–7 punkten föreskrivs närmare om de uppgifter som kan införas i registret i samband med registrering. Innehållet motsvarar 8 § i lagen om vissa personregister vid magistraterna i övrigt, men i paragrafen är det inte nödvändigt att som i 8 § föreskriva om ändring av parterna eller om att uppgifterna fås ur befolkningsdatasystemet. Registrets uppgifter kan enligt användningsändamål också uppdateras med befolkningsdatasystemets uppgifter utan att det föreskrivs särskilt om detta. Den personuppgiftsansvarige är enligt artikel 5 i dataskyddsförordningen skyldig att se till att uppgifterna är korrekta och om nödvändigt uppdaterade. Ur befolkningsdatasystemets synvinkel är det fråga om en myndighets lagstadgade behandling av uppgifter med avseende på vilken man med stöd av befolkningsdatalagen kan lämna ut de nödvändiga uppgifterna. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland har dessutom med stöd av 5 § i befolkningsdatalagen rätt att använda befolkningsdatasystemets uppgifter för skötseln av sina lagstadgade uppgifter. I paragrafen görs också förtydligande språkliga ändringar. 
7 §.Uppgifter som införs i vigselrättsregistret. I paragrafen föreskrivs om uppgifter som införs i vigselrättsregistret. Paragrafen motsvarar till sitt väsentliga innehåll 9 § 2–5 mom. i lagen om vigselrätt, men bestämmelsernas nivå är allmännare. Det föreslås inga ändringar i registrets datainnehåll. På lagnivå föreskrivs det däremot mer allmänt om vilka uppgifter som kan införas i registret. Uppgifterna nämns inte längre i en lista över uppgiftsgrupper, och mer detaljerade bestämmelser om uppgifterna ska ingå i en förordning av statsrådet som utfärdas med stöd av ett bemyndigande i 9 §. 
I 1 mom. föreskrivs allmänt om vilka uppgifter som kan införas i vigselrättsregistret. I paragrafen ingår uppgifter som gäller vigselrätt som getts både med stöd av lagen om vigselrätt och med stöd av 17 a § 2 mom. eller 112 § eller 113 § i äktenskapslagen; i 9 § i den gällande lagen om vigselrätt har dessa uppgifter delats upp i 2–4 mom. När vigselrätten har getts enligt lagen om vigselrätt införs i registret namn och hemort för det samfund som ansökt om vigselrätt, vigselförrättarens namn och personbeteckning eller, om sådan saknas, födelsetid, datum för beslutet om vigselrätt samt datum för ett återkallelsebeslut och den tid som återkallelsen gäller. När vigselrätt har getts med stöd av 17 a § 2 mom. i äktenskapslagen införs i registret vigselförrättarens namn och personbeteckning, datum för beslutet om vigselrätt samt datum för ett återkallelsebeslut och den tid som återkallelsen gäller. När vigselrätt har getts med stöd av 112 eller 113 § i äktenskapslagen införs i registret namn och personbeteckning eller, om sådan saknas, födelsetid för den person som getts vigselrätt samt tjänsteställning, yrke eller uppgift och stationeringsort, eventuella villkor för eller begränsningar i vigselrätten samt den myndighet som har gett vigselrätt, samt datum, innehåll och giltighetstid för beslutet om vigselrätt och för återkallelsebeslut. Närmare bestämmelser om införandet av uppgifter i varje uppgiftsgrupp ska dock ingå i en förordning av statsrådet. 
I 2 mom. föreskrivs om uppgifter som utöver uppgifterna i 1 mom. kan införas i registret när vigselrätten är knuten till en viss tjänst, befattning eller uppgift. Sådana uppgifter är namn och hemort för den myndighet eller sammanslutning som har fått vigselrätt och den tjänst, befattning eller uppgift som vigselrätten har knutits till. Dessa uppgifter införs i registret närmast när vigselrätt har getts med stöd av 112 eller 113 § i äktenskapslagen, och de ersätter de uppgifter som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten.  
8 §.Uppgifter som införs i registret över förmynderskapsärenden. I paragrafen föreskrivs om uppgifter som införs i registret över förmynderskapsärenden. Regleringen finns för närvarande i 64 § 1 mom. i lagen om förmyndarverksamhet och i justitieministeriets förordning om antecknande av uppgifter i registret över förmynderskapsärenden (238/2011). Bestämmelser om anteckning av intressebevakningsfullmakt i registret över förmynderskapsärenden finns i 27 § i lagen om intressebevakningsfullmakt. Närmare bestämmelser till denna del har utfärdats genom statsrådets förordning om intressebevakningsfullmakt (942/2007). 
I 1 mom. föreskrivs om uppgifter som ska införas i registret. I 1–6 punkten finns en övergripande lista som delvis skiljer sig från gällande reglering. Enligt 64 § 1 mom. i den gällande lagen om förmyndarverksamhet får uppgifter om intressebevakaren och dennes huvudman samt om fullmäktigen och fullmaktsgivaren föras in i registret. I registret får dessutom föras in uppgifter om begränsning av en persons handlingsbehörighet, begränsningens innehåll, intressebevakarens uppdrag och grunderna för förordnandet av en intressebevakare eller om intressebevakningsfullmaktens innehåll, lämnande och granskning av egendomsförteckning, redovisning och förvaltningsplan, beslut om i 34 § i lagen om förmyndarverksamhet avsett tillstånd samt om förmyndarmyndigheternas åtgärder i enlighet med 57 och 60 §. Den nuvarande lagen om förmyndarverksamhet trädde i kraft den 1 december 1999. Registret över förmynderskapsärenden togs i bruk samtidigt. I registret har med stöd av förordningar av justitieministeriet och statsrådet införts uppgifter om intressebevakare, fullmäktigen, huvudman och fullmaktsgivare, uppgifter om intressebevakarens uppdrag samt uppgifter om begränsning av en persons handlingsbehörighet och begränsningens innehåll. 
Det är inte tekniskt möjligt att föra in i registret uppgifter om grunden för förordnandet av intressebevakare, och inte heller om lämnande och granskning av egendomsförteckning, redovisning och förvaltningsplan, om tillstånd enligt lagen om förmyndarverksamhet eller om förmyndarmyndigheternas åtgärder i enlighet med 57 och 60 §. Dessa uppgifter är införda i magistraternas ärendehanteringssystem. Både Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland har också ett ärendehanterings- och arkiveringssystem där uppgifter som gäller tillsynen över intressebevakningen behandlas. Behandlingen av uppgifter i dessa system grundar sig dock direkt på bestämmelserna om förmyndarmyndighetens uppgifter i lagen om förmyndarverksamhet och lagen om intressebevakningsfullmakt samt på myndighetens lagstadgade uppgift som förmyndarmyndighet. Behandlingen grundar sig också till denna del på artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen. Eftersom det är onödigt att registrera sådana uppgifter i registret över förmynderskapsärenden ingår de inte i paragrafen.  
I paragrafen ingår dock ett omnämnande av personuppgifter som det för närvarande föreskrivs om i ovannämnda förordningar av justitieministeriet och statsrådet. Regleringen motsvarar i övrigt gällande reglering, och avsikten är inte att ändra gällande rättsläge. 
I 2 mom. finns en bestämmelse som ingår i 64 § 1 mom. i den gällande lagen om förmyndarverksamhet och gäller antecknande i registret av andra uppgifter som inte är personuppgifter. Dessutom kan man med stöd av momentet införa uppgifter om intressebevakningsfullmaktens innehåll. Även om detta inte är praxis för närvarande, gör bestämmelsen det möjligt att utveckla systemet i framtiden. 
I 3 mom. föreskrivs att det som föreskrivs om införande av uppgifter om intressebevakare och minderåriga huvudmän ska tillämpas också på sådana företrädare för barn och sådana barn som avses i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel (746/2011) och lagen om främjande av integration (1386/2010), när uppgift om förordnande av företrädaren ska införas i registret över förmynderskapsärenden. Antecknande av uppdraget som förordnad företrädare för barn som kommer till landet utan vårdnadshavare i registret över förmynderskapsärenden grundar sig på 5 kap. 44 § i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel. I den paragrafen preciseras dock inte närmare vilka uppgifter om en sådan företrädare eller ett sådant barn som ska antecknas i registret. Bestämmelser om uppgifter som ska antecknas i registret finns för närvarande i en förordning av justitieministeriet (238/2011).  
I 4 mom. finns ett bemyndigande att utfärda förordning. Även om ett mer allmänt bemyndigande ingår i 9 §, är det skäl att föreskriva särskilt om ett bemyndigande i fråga om uppgifter som gäller allmän intressebevakare.  
9 §.Närmare bestämmelser. Paragrafen innehåller ett bemyndigande att utfärda förordning. Närmare bestämmelser om registrering av de uppgifter som avses i 4–8 § och av tillägg, ändringar och rättelser som gäller dem samt om det detaljerade innehållet i uppgifterna utfärdas genom förordning av statsrådet. Tills vidare har regleringen i enlighet med 49 § i lagen om intressebevakningsfullmakt ingått i en förordning av justitieministeriet och i enlighet med 95 § i lagen om förmyndarverksamhet i en förordning av statsrådet. 
10 §.Utlämnande av registeruppgifter. I paragrafen föreskrivs om utlämnande av uppgifter i fråga om de register som hör till lagens tillämpningsområde. Paragrafen motsvarar till väsentliga delar regleringen i 67 § i lagen om förmyndarverksamhet, 10 § i lagen om vigselrätt och 3 § i lagen om vissa personregister vid magistraterna. 
Det föreslås att offentlighetslagen ska tillämpas på sekretessen för uppgifter som ingår i registren och för anknytande handlingar samt på utlämnande av uppgifter och att dataskyddsförordningen och dataskyddslagen ska tillämpas på den övriga behandlingen av personuppgifter. Utlämnandet av registeruppgifter grundar sig på nationell reglering som det är möjligt att avvika från. Den föreslagna lagen är en speciallag i förhållande till offentlighetslagen och åsidosätter den i konfliktsituationer. Offentlighetslagen avses emellertid bli tillämpad som komplement till den del inget annat föreskrivs i den föreslagna lagen. 
Enligt 1 mom. har var och en rätt att trots sekretessbestämmelserna ta del av uppgifter i register som avses i 4–7 §. Enligt bestämmelsen är alltså också sådana uppgifter offentliga som kan tolkas som sekretessbelagda enligt offentlighetslagen. Detta är motiverat på grund av registrets syfte. I fråga om registren över äktenskapsförordsärenden, ärenden som gäller samboförhållanden och gåvoärenden har offentliggörandet av uppgifter angetts för sig som syfte för behandling av registeruppgifterna. Även i fråga om vigselrättsregistret är det befogat att uppgifterna är offentliga för att de som ska vigas kan förvissa sig vid behov om att vigselförrättaren haft vigselrätt och att äktenskapet har ingått på giltigt sätt. 
Det gäller att notera t.ex. att det egentliga innehållet i ett äktenskapsförord eller en avvittringshandling i regel inte framgår av registret över äktenskapsförordsärenden. Utgående från uppgifterna i registret kan man angående äktenskapsförordet konstatera endast vem som avsäger sig giftorätten och huruvida giftorätten utesluts helt eller delvis. Av registret framgår dessutom i fall där äktenskapsförordet ändrats huruvida det är fråga om att återinföra giftorätten helt eller delvis. Det detaljerade innehållet i äktenskapsförordet framgår alltså inte direkt av det offentliga registret annat än i det fallet att giftorätten har uteslutits helt och hållet. På ett detaljerat äktenskapsförord eller en detaljerad avvittringshandling med stöd av vilket registeranteckningen har gjorts tillämpas de allmänna sekretessgrunderna i offentlighetslagen. Med stöd av dem är t.ex. uppgifter om en persons ekonomiska ställning sekretessbelagda. 
Enligt 2 mom. ska var och en ha rätt att ur det i 8 § angivna registret över förmynderskapsärenden få uppgift om huruvida en intressebevakare har förordnats för en viss person, vem som är intressebevakare för en viss person, vilket uppdrag intressebevakaren har samt om någons handlingsbehörighet har begränsats och på vilket sätt. Alldeles som i 1 mom. ska också sådana uppgifter vara offentliga som enligt offentlighetslagen kan tolkas som sekretessbelagda, t.ex. på grund av hänvisningar till en persons hälsotillstånd. Detta är befogat särskilt för tryggande av tredje mans rättigheter. Det vanligaste är att uppgifter i registret behövs inom näringsverksamhet som ett bevis för att en person råder över sig och sin egendom, t.ex. innan en näringsidkare förbinder sig att sälja egendom eller bevilja en viss person ett lån. Det gäller dock att lägga märke till att uppgifterna i registret över förmynderskapsärenden är offentliga för alla endast till de delar som avgränsas i bestämmelsen. Rätten att ta del av uppgifter begränsas också genom bestämmelsen i 12 § 1 mom. om utlämnande av uppgifter efter att intressebevakningen har upphört. 
Med stöd av en bestämmelse i 3 mom. är också uppgifter om intressebevakningsfullmäktiges person och uppdrag offentliga under samma förutsättningar som gäller uppgifterna om intressebevakares person och uppdrag. I 4 mom. föreskrivs om utlämnande av uppgifter ur registret över förmynderskapsärenden till statliga och kommunala myndigheter och till Folkpensionsanstalten. Till dessa kan sådana uppgifter lämnas ut som är nödvändiga för skötseln av deras åligganden.  
I 5 mom. föreskrivs om en begränsning av utlämnandet av personbeteckningar. Personbeteckningar får ges till påseende eller lämnas ut endast om den som använder uppgifterna har rätt att behandla personbeteckningarna med stöd av dataskyddslagen eller lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten ( / ) eller någon annan lag. De allmänna lagarna innehåller uttömmande reglering om förutsättningarna för behandlingen. 
Vidare gäller det att lägga märke till att även om det i 1 och 2 mom. föreskrivs om en offentlighet för registeruppgifter som är mer vidsträckt än enligt offentlighetslagen, begränsas utlämnandet av registeruppgifter för sin del genom bestämmelser 37 § i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata som gäller uppgifter som omfattas av spärrmarkering. En myndighet som tagit emot spärrmarkerade uppgifter ur befolkningsdatasystemet får inte överlåta uppgifterna vidare, och inte heller får den låta en utomstående ta del av eller behandla dem, om inte något annat föreskrivs i lag. 
I 6 mom. finns en informativ hänvisning till 11 § i offentlighetslagen, där det föreskrivs om rätten för parter, ombud och biträden att ta del av handlingar. Enligt 11 § i offentlighetslagen jämställs med en part även en sökande, den som anför besvär eller någon annan vars rätt, fördel eller skyldighet ärendet gäller. Sådana bestämmelser i gällande lagstiftning som motsvarar 67 § 3 mom. i lagen om förmyndarverksamhet och 3 § 2 mom. i lagen om vissa personregister vid magistraterna är därmed obehövliga. 
11 §.Hur uppgifter ska lämnas ut. I paragrafen föreskrivs om hur uppgifter ska lämnas ut. Enligt 1 mom. tillämpas 16 § i offentlighetslagen på utlämnandet av uppgifter ur registren. Med avvikelse från vad som föreskrivs i 16 § 1 mom. i offentlighetslagen ska dock var och en ha rätt att få en kopia eller en utskrift av de i ett register införda uppgifterna om en viss person. Enligt 16 § 3 mom. i offentlighetslagen får personuppgifter ur en myndighets personregister, om inte något annat särskilt föreskrivs i lag, lämnas ut i form av en kopia eller en utskrift eller i elektronisk form om mottagaren enligt bestämmelserna om skydd för personuppgifter har rätt att registrera och använda sådana personuppgifter. 
I 2 mom. föreskrivs på motsvarande sätt som i gällande reglering särskilt om hur uppgifter ska lämnas ut med hjälp av en teknisk anslutning. Tillstånd att ta del av registeruppgifter via en teknisk anslutning får enligt förslaget beviljas av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
Den föreslagna regleringen motsvarar till sina väsentliga delar 3 § 1 och 3 mom. i lagen om vissa personregister vid magistraterna, 10 § 2 mom. i lagen om vigselrätt och 64 § 5 mom. i lagen om förmyndarverksamhet. 
12 §.Bevarande av registeruppgifter. I paragrafen föreskrivs om bevarande och utplånande av uppgifter. I 1 mom. föreskrivs att uppgifterna i registret över förmynderskapsärenden ska bevaras i tio år räknat från det att intressebevakningen har upphört eller intressebevakningsfullmakten upphört att gälla. Uppgifterna kan behövas ännu efter att intressebevakningen har upphört. De kan ha betydelse t.ex. i intressebevakningsrelaterade skadeståndsärenden samt vid utredningen av kvarlåtenskapen efter en person som haft intressebevakare. Därför föreslås att de registerförda uppgifterna ska bevaras i tio år räknat från den dag då intressebevakningen upphörde. Dessutom begränsas i momentet utlämnandet av uppgifter efter att intressebevakningen har upphört eller intressebevakningsfullmakten upphört att gälla. I sådana fall kan uppgifter med stöd av 10 § 2 mom. lämnas ut endast till den som behöver dem för att bevaka sina intressen eller rättigheter eller för att fullgöra sina förpliktelser. 
Enligt 2 mom. ska uppgifterna i övriga register som avses i lagen bevaras permanent. Exempelvis uppgifter i registret över äktenskapsförordsärenden kan behövas flera årtionden efter tidpunkten för registreringen. Det är också nödvändigt att bevara registeruppgifterna efter det att en avvittringsgrund har uppkommit, dvs. efter det att ett ärende som gäller äktenskapsskillnad har blivit anhängigt eller en make eller maka har avlidit, eftersom det inte föreligger någon skyldighet att förrätta avvittring eller åtskilja egendom. Avvittring eller åtskiljande av egendom kan därmed förrättas till och med en lång tid efter det att avvittringsgrunden har uppkommit. Samma principer lämpar sig också för åtskiljande av egendom när ett samboförhållande upphör. Den personuppgiftsansvarige informeras inte heller om tidpunkten för avvittring eller åtskiljande av egendom. Likaså kan behov av att visa att en avvittringshandling eller en gåva har registrerats eller av att visa vigselrätten uppkomma ännu en lång tid efter registreringstidpunkten, och det går inte att fastställa någon tid efter vilken de registrerade uppgifterna inte längre behövs. Även de handlingar som motsvarar registeruppgifterna behöver bevaras. 
Bestämmelserna i 1 och 2 mom. motsvarar till väsentlig del 68 § i lagen om förmyndarverksamhet och 11 § 1 mom. i lagen om vissa personregister vid magistraterna. Artikel 6.3 i dataskyddsförordningen ligger till grund för det som föreskrivs om tiden för bevarande av uppgifter. 
I 3 mom. föreskrivs om ett undantag från artikel 18.1 a i dataskyddsförordningen. På de register som nämns i lagen tillämpas inte artikel 18.1 a, enligt vilken behandlingen ska begränsas om den registrerade bestrider personuppgifternas riktighet. Att den registrerade anmäler att han eller hon misstänker fel i uppgifterna förutsätter inte utan vidare att behandlingen av uppgifterna begränsas innan ärendet har utretts vid myndigheten.  
De i lagen avsedda personuppgifternas tillgänglighet är central för att rättsverkningarna av de rättshandlingar som registreras ska sättas i kraft och deras giltighet ska utredas, för offentliggörandet av uppgifterna och för tryggande av tredje mans rätt. Uppgifternas kontinuerliga tillgänglighet i registret säkerställer att uppgifterna rättidigt står till buds för parter som behöver uppgifterna för att kunna vidta olika rättshandlingar. I synnerhet är uppgifter om slaget av intressebevakning och om begränsning av rättshandlingsförmågan avgörande för om en viss person de facto har möjlighet att vidta en rättshandling och om rättshandlingen är effektiv. Till exempel vid ingåendet av affärer är rättidig information om begränsning av rättshandlingsförmågan kritisk. Om uppgifterna begränsades utifrån enbart ett påstående om att de är felaktiga skulle behandlingens syfte och tillgodoseendet av de skyddsintressen som registreringen ska garantera kunna äventyras i väsentlig utsträckning. Det bör visserligen noteras att uppgifterna i dessa register grundar sig antingen på myndighetsbeslut eller på handlingar som parterna själva har lämnat in. Risken för att uppgifterna är felaktiga är inte stor. Dessutom har den personuppgiftsansvarige redan med stöd av artikel 5.1 d i dataskyddsförordningen en skyldighet att vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa att uppgifterna är korrekta. Om ett fel uppdagas är myndigheten skyldig att utan obefogat dröjsmål vidta åtgärder för att rätta det. 
På dessa grunder kan det anses att rättidig tillgång till uppgifter är en medlemsstats viktiga mål av generellt allmänt intresse som möjliggör att man med stöd av artikel 23.1 e i dataskyddsförordningen avviker från tillämpning av artikel 18.1 a. Åtgärden är nödvändig för att trygga rättshandlingar. Med beaktande dels av att kontinuerlig tillgång till registeruppgifter är av avgörande betydelse för att ändamålet med behandlingen ska nås och parternas rättigheter ska göras gällande, dels av att risken för att uppgifterna är felaktiga inte kan anses vara stor är åtgärden också proportionerlig. 
I artikel 23.2 i dataskyddsförordningen förutsätts att lagstiftningsåtgärderna i ett undantag enligt behov innehåller särskilda bestämmelser som gäller åtminstone ändamålen med behandlingen eller kategorierna av behandling, kategorierna av personuppgifter, omfattningen av de införda begränsningarna, skyddsåtgärder för att förhindra missbruk eller olaglig tillgång eller överföring, specificeringen av den personuppgiftsansvarige eller kategorierna av personuppgiftsansvariga, lagringstiden samt tillämpliga skyddsåtgärder, riskerna för de registrerades rättigheter och friheter och de registrerades rätt att bli informerade om begränsningen. Med undantag för skyddsåtgärder för att förhindra missbruk eller olaglig tillgång till eller överföring av uppgifter samt de registrerades rätt att bli informerade om begränsningen ingår dessa bestämmelser i den föreslagna lagen. Dessutom ska den personuppgiftsansvarige med stöd av dataskyddsförordningen, dataskyddslagen och den nationella regleringen dra försorg om informationssäkerheten och informationshanteringen på lämpligt sätt.  
I 4 mom. föreskrivs dock att uppgifter som konstaterats vara felaktiga ska förses med en anteckning om att de är felaktiga och bevaras endast om det behövs för att trygga rättigheterna för en registrerad, någon annan part eller den personuppgiftsansvarige. Sådana uppgifter får dock användas endast för att trygga rättigheterna för en registrerad, någon annan part eller den personuppgiftsansvarige. En motsvarande bestämmelse ingår i 11 § 2 mom. i lagen om vissa personregister vid magistraterna. Att bestämmelsen också ska tillämpas på registret över förmynderskapsärenden och vigselrättsregistret innebär i praktiken ingen betydande ändring avseende behandlingen av dessa uppgifter. Vidare föreslås det bli föreskrivet att en uppgift som konstaterats vara felaktig ska utplånas genast när den inte längre behöver bevaras. 
Bestämmelsen innebär ett undantag från artikel 16 i dataskyddsförordningen. Eftersom uppgifterna i registren ligger till grund för olika rättshandlingar är det nödvändigt att i efterhand kunna visa vilken uppgift rättshandlingen har grundat sig på. Så förhåller det sig också när en felaktig uppgift har legat till grund för rättshandlingen. För att parternas rättsskydd ska garanteras behöver en sådan uppgift bevaras försedd med en anteckning om att den är felaktig. Det är fråga om ett viktigt mål av allmänt intresse för medlemsstaten vilket hänför sig till skyddet av den registrerades och andras rättigheter och möjliggör att man med stöd av artikel 23.1 e och i i dataskyddsförordningen avviker från tillämpningen av artikel 16. Åtgärden är nödvändig för att man i efterhand ska kunna verifiera den uppgift som rättshandlingen utgått från. Detta behövs t.ex. när en felaktig uppgift innan den rättats har använts som grund för en rättshandling och den omständigheten att uppgiften är felaktig har medfört skada för någon av parterna i rättshandlingen. För att ett eventuellt skadeståndsanspråk ska riktas rätt är det viktigt för de olika parterna att kunna verifiera vilket uppgiftens innehåll var när uppgiften lämnades. Därför är det också nödvändigt att bevara den felaktiga uppgiften. Med hänsyn till att risken för att uppgifter är felaktiga inte är stor och undantagets tillämpningsområde är mycket begränsat i och med de förutsättningar som gäller användningsändamål och tiden för bevarande är den föreslagna bestämmelsen om undantag även proportionerlig. Såsom ovan konstateras i samband med 3 mom. ingår de särskilda bestämmelser som förutsätts i artikel 23.2 i dataskyddsförordningen i den föreslagna lagen. 
13 §.Ändringssökande. I paragrafen föreskrivs om sökande av ändring i beslut som fattas med stöd av lagen. Enligt 1 mom. får omprövning av ett beslut som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland har fattat begäras på det sätt som anges i förvaltningslagen.  
Enligt 2 mom. får beslut som meddelas med anledning av begäran om omprövning överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen.  
Enligt 3 mom. får besvär över förvaltningsdomstolens beslut anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. Regleringen motsvarar de bestämmelser om sökande av ändring i beslut om register som finns i lagen om förmyndarverksamhet och lagen om vissa personregister vid magistraterna. 
14 §.Avgifter. I paragrafen föreskrivs om avgifter för prestationer enligt denna lag. Enligt paragrafen tas avgifter för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas prestationer ut enligt de grunder som anges i lagen om grunderna för avgifter till staten. Bestämmelsen motsvarar 13 § i lagen om vissa personregister vid magistraterna och 85 § i lagen om förmyndarverksamhet. 
15 §.Ikraftträdande.I 1 mom. föreskrivs att lagen träder i kraft den 20 . Genom lagen upphävs enligt 2 mom. lagen om vissa personregister vid magistraterna.  
1.33
Lagen om vigselrätt
1 §.Lagens tillämpningsområde. I paragrafen föreskrivs om lagens tillämpningsområde. Rätt att viga till äktenskap i registrerade religionssamfund får ges i enlighet med vad som föreskrivs i denna lag. Bestämmelsen motsvarar 1 § 1 mom. i lagen om vigselrätt. Lagen innehåller inga bestämmelser om vigselrättsregistret utan bestämmelserna om behandlingen av uppgifter ska ingå i lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
2 §.Förutsättningarna för vigselrätt. I paragrafen föreskrivs om förutsättningarna för vigselrätt. Bestämmelsen motsvarar 2 § i den gällande lagen om vigselrätt. 
3 §.Behörig myndighet. I paragrafen föreskrivs om behörig myndighet. Vigselrätt ska i stället för av magistraten ges av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. I paragrafen föreskrivs dessutom att Statens ämbetsverk på Åland ger vigselrätt i landskapet Åland. Det som i 4 och 6–8 § föreskrivs om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata tillämpas också på Statens ämbetsverk på Åland inom dess verksamhetsområde. 
4 §.Ansökan om vigselrätt. I paragrafen föreskrivs om ansökan om vigselrätt. Paragrafen motsvarar 4 § i den gällande lagen i övrigt, men innehåller inte en bestämmelse som motsvarar 1 mom. Behörighetsbestämmelsen och bestämmelsen om överförande av ansökan är onödiga eftersom Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas behörighet är riksomfattande. I paragrafen föreskrivs om ansökans innehåll och bilagor på motsvarande sätt som i 4 § 2 mom. i den gällande lagen. Paragrafen tillämpas med stöd av 3 § 2 mom. också på Statens ämbetsverk på Åland. 
5 §.Vigselförrättarnas skyldigheter och ansvar. I paragrafen föreskrivs om vigselförrättarnas skyldigheter och ansvar på motsvarande sätt som i den gällande lagens 5 §. Språkdräkten har emellertid ändrats i någon mån. Bestämmelser om vigselförrättarnas skadeståndsskyldighet finns i 17 b 3 mom. i äktenskapslagen. 
6 §.Tillsyn. I paragrafen föreskrivs om tillsynen över hur vigselrätten utövas. I 1 mom. föreskrivs att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har tillsyn över hur vigselrätten utövas. I 2 mom. föreskrivs om tillsynsmyndighetens rätt att få uppgifter. Med stöd av 3 § 2 mom. tillämpas paragrafen också på Statens ämbetsverk på Åland. I paragrafen ingår inte en bestämmelse som motsvarar 6 § 3 mom. i den gällande lagen om vigselrätt. Ingen bestämmelse om underrättelser mellan registerförvaltningsmyndigheterna behövs när myndigheten är riksomfattande.  
7 §.Återkallelse av vigselrätt. I paragrafen föreskrivs om återkallelse av vigselrätt på motsvarande sätt som i 7 § i den gällande lagen om vigselrätt. Behörig myndighet är Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, men med stöd av 3 § 2 mom. tillämpas paragrafen också på Statens ämbetsverk på Åland. 
8 §.Interimistiska förordnanden. I paragrafen föreskrivs om interimistiska förordnanden om återkallelse av vigselrätt på motsvarande sätt som i 8 § i den gällande lagen om vigselrätt. Behörig myndighet är Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, men med stöd av 3 § 2 mom. tillämpas paragrafen också på Statens ämbetsverk på Åland. 
9 §.Ändringssökande. I paragrafen föreskrivs om möjligheten att söka ändring i beslut som gäller givande respektive återkallelse av vigselrätt. Bestämmelser om möjligheten att söka ändring tas in i lagen för tydlighetens skull. Bestämmelserna motsvarar gällande rätt, även om ingen särskild reglering om sökande av ändring finns i den gällande lagen om vigselrätt. 
10 §.Iakttagande av beslut. I paragrafen föreskrivs om iakttagande av beslut på motsvarande sätt som i 12 § i den gällande lagen om vigselrätt. 
11 §.Vigselrättsregistret. I paragrafen föreskrivs att vigselrätter som getts med stöd av denna lag och äktenskapslagen införs i vigselrättsregistret. Bestämmelser om vigselrättsregistret finns i lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Paragrafen innehåller en informativ hänvisning till den lagen. 
12 §.Ikraftträdande. I paragrafen föreskrivs om lagens ikraftträdande och om upphävande av lagen om vigselrätt.  
Inrikesministeriets ansvarsområde 
1.34
Medborgarskapslagen
34 §.Behållande av medborgarskap vid uppnående av 22 års ålder. Det föreslås att 2 mom. 3 punkten underpunkt a i denna paragraf ska ändras så att de behöriga myndigheterna uppges vara Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och i landskapet Åland Statens ämbetsverk på Åland, i stället för magistraten.  
38 §.Uppgifter som ankommer på Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland i samband med bestämmande av medborgarskap. Det föreslås att denna paragraf ska ändras så att de behöriga myndigheterna uppges vara Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och i landskapet Åland Statens ämbetsverk på Åland, i stället för magistraten. Omnämnandet av den behöriga myndigheten ändras också i paragrafens rubrik.  
39 §.En parts skyldighet att lämna uppgifter. Det föreslås att denna paragraf ska ändras så att de behöriga myndigheterna uppges vara Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och i landskapet Åland Statens ämbetsverk på Åland, i stället för magistraten.  
40 §.Myndigheternas skyldighet att lämna uppgifter till varandra. Det föreslås att 2 mom. i denna paragraf ska ändras så att de behöriga myndigheterna uppges vara Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland, i stället för magistraten. 
1.35
Lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet
13 §.Polisens rätt att få uppgifter ur vissa register och informationssystem. I 1 mom. 13 punkten i denna paragraf föreslås en ändring av teknisk karaktär rörande författningshänvisningen. Omnämnandet av lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster ska ersättas med författningens nya rubrik. Samtidigt rättas ett skrivfel i hänvisningen. 
19 §.Utlämnande av uppgifter till andra myndigheter. I 1 mom. 20 punkten i denna paragraf föreslås en ändring av teknisk karaktär, som innebär att de behöriga myndigheterna i fortsättningen uppges vara Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och i landskapet Åland Statens ämbetsverk på Åland, i stället för magistraten. 
1.36
Utlänningslagen
138 §.Indragning av främlingspass och resedokument för flykting. I 2 mom. 4 punkten i denna paragraf föreslås en namnändring av teknisk karaktär, som innebär att omnämnandet av Befolkningsregistercentralen ersätts med ett omnämnande av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
1.37
Passlagen
5 c §.Skydd av uppgifterna i passets tekniska del. I paragrafens 2 mom. föreslås en namnändring av teknisk karaktär, som innebär att omnämnandet av Befolkningsregistercentralen ändras till ett omnämnande av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
21 §.Förutsättningar för indragning av pass. I 3 mom. 5 punkten i denna paragraf föreslås en namnändring av teknisk karaktär, som innebär att omnämnandet av Befolkningsregistercentralen ändras till ett omnämnande av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
1.38
Lagen om nödcentralsverksamhet
19 §. Rätt att få information ur registren. I 1 mom. 9 punkten i denna paragraf föreslås en ändring av teknisk karaktär, som innebär att rubriken för lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster ersätts med författningens nya rubrik. I den svenska författningstexten ersätts dessutom termen ”registerföraren” med termen ”den personuppgiftsansvarige”, som används numera. 
1.39
Räddningslagen
89 §.Rätt att få uppgifter för räddningsverksamhet och tillsynsuppgifter. I 2 mom. 2 punkten och 3 mom. 1 punkten i denna paragraf föreslås ändringar av teknisk karaktär, som innebär att hänvisningarna till lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster ändras så att de blir förenliga med lagens nya rubrik.  
90 §.Rätt att få information för befolkningsskyddsuppgifter. I 1 mom. 1 punkten i denna paragraf föreslås en ändring av teknisk karaktär, som innebär att uttrycket ”de myndigheter som avses i lagen om registerförvaltningen” ersätts med uttrycket ”ur befolkningsdatasystemet”. Ändringen påverkar inte det rådande rättsläget i fråga om rätten att få information. 
1.40
Lagen om identitetskort
3 §.Medborgarcertifikat. I paragrafens 1 mom. föreslås en ändring av teknisk karaktär rörande hänvisningsbestämmelsen och en ändring av myndighetens namn. Omnämnandet av lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster ska ändras så att det blir förenligt med författningens nya rubrik, och omnämnandet av Befolkningsregistercentralen ska ersättas med ett omnämnande av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.  
21 §.Riktigheten av uppgifterna i ett identitetskort och kontroll av uppgifterna. I paragrafens 2 mom. föreslås en ändring av teknisk karaktär rörande myndighetens ändrade namn, som innebär att omnämnandet av Befolkningsregistercentralen ersätts med ett omnämnande av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
Försvarsministeriets ansvarsområde 
1.41
Lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten
42 §.Rätt att få uppgifter ur vissa myndigheters register. I 1 mom. 1 punkten i denna paragraf föreslås en ändring av teknisk karaktär, som innebär att hänvisningen till lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster ändras så att den blir förenlig med lagens nya rubrik. 
91 §.Rätt att få uppgifter ur vissa myndigheters register vid förebyggande och avslöjande av brott. I 1 mom. 1 punkten i denna paragraf föreslås en ändring av teknisk karaktär, som innebär att hänvisningen till lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster ändras så att den blir förenlig med lagens nya rubrik. 
Finansministeriets ansvarsområde 
1.42
Lagen om grunderna för utvecklande av den statliga lokalförvaltningen
1 §. Det föreslås att paragrafens 2 mom. ska ändras så att hänvisningen till magistraterna stryks ur momentet. Magistraternas uppgifter överförs till den riksomfattande Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och verksamheten vid denna myndighet omfattas inte av områdesindelningen inom den statliga lokalförvaltningen. 
1.43
Lagen om hemkommun
1 §.Tillämpningsområde. I 2 mom. görs en teknisk ändring av hänvisningen till en bestämmelse. Rubriken för lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster ersätts med den nya lagrubriken.  
Till paragrafen fogas ett nytt 4 mom. där det föreskrivs närmare om tillämpningen av bestämmelserna i lagen på Statens ämbetsverk på Åland. Den nuvarande lagen om registerförvaltningen upphävs i och med att magistraternas uppgifter överförs till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. I 3 § i lagen om registerförvaltningen föreskrivs för närvarande om magistratens uppgifter samt om att magistratens uppgifter i landskapet Åland sköts av Statens ämbetsverk på Åland. I den nya lagen om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata föreskrivs inte i detalj om Statens ämbetsverk på Ålands uppgifter. Därför behöver det särskilt föreskrivas om Statens ämbetsverk på Ålands behörighet i de i lagen om hemkommun föreskrivna uppgifter som ska överföras från magistraterna till den nya Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. I momentet specificeras de bestämmelser där det hänvisas till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, men som i landskapet Åland tillämpas på Statens ämbetsverk på Åland. Paragrafen ändrar inte gällande rättsläge, utan Statens ämbetsverk på Åland kommer i fortsättningen att ha de lagstadgade uppgifter som det redan för närvarande sköter. 
7 §.Anmälningsskyldighet för den som flyttar. I paragrafen görs en teknisk ändring så att magistraten ersätts med Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. I 4 mom. görs vidare en teknisk ändring av hänvisningen till en bestämmelse. Rubriken lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster ersätts med lagens nya rubrik. 
7 a §.Flyttningsanmälan och anmälan om flyttning till utlandet. I 6 mom. görs en teknisk ändring så att Befolkningsregistercentralen ersätts med Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
7 b §.Behörig magistrat. Paragrafen upphävs i sin helhet. Bestämmelser om regional behörighet är onödiga i en riksomfattande myndighet. 
7 c §.Mottagande av anmälan på något annat ställe än Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. I 1 mom. görs en teknisk ändring så att magistraten ersätts med Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Bestämmelsen i 1 mom. om hörande av berörda magistrater slopas som onödig. 
7 e §.Åligganden i samband med mottagandet av flyttningsanmälningar och anmälningar om flyttning till utlandet. I paragrafen stryks hänvisningen till 7 b § som ska upphävas. I paragrafen görs en teknisk ändring så att magistraten ersätts med Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
8 §.Annan anmälningsskyldighet. I paragrafen görs tekniska ändringar så att magistraten ersätts med Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
9 §.Anteckning om hemkommun, bostad och folkbokföringskommun. I paragrafen görs tekniska ändringar så att magistraten ersätts med Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
9 a §.Anteckning om hemkommun, bostad och folkbokföringskommun i vissa fall. I 2 mom. görs en teknisk ändring så att magistraten ersätts med Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Dessutom ändras den svenska språkdräkten. 
10 §.Flyttningsdag. I 1 mom. görs en teknisk ändring så att magistraten ersätts med Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
11 §.Förvaltningsbeslut om anteckningen om hemkommun. I paragrafen görs en teknisk ändring så att magistraten ersätts med Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
12 §.Förelägganden. I paragrafen görs en teknisk ändring så att magistraten ersätts med Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
13 §.Vite. I paragrafen görs en teknisk ändring så att magistraten ersätts med Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
15 §.Hörande. I paragrafen görs en teknisk ändring så att magistraten ersätts med Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
17 §.Ändringssökande. I 2 mom. ersätts hänvisningen till en registerförvaltningsmyndighet som fattat ett beslut med en hänvisning till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Samtidigt ändras formuleringen språkligt. Bestämmelsen avses med stöd av 1 § 4 mom. bli tillämpad också på Statens ämbetsverk på Åland inom dess verksamhetsområde. Rättsläget vad gäller sökande av ändring förblir oförändrat. 
18 §.Rättelse av fel som gäller hemkommun, bostad eller folkbokföringskommun. I paragrafen görs en teknisk ändring så att rubriken lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster ersätts med lagens nya rubrik. 
19 §.Begäran om omprövning och ändringssökande som gäller beslut om rättelse av fel. I paragrafen görs en teknisk ändring så att rubriken lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster ersätts med lagens nya rubrik. 
1.44
Statstjänstemannalagen
7 §. I 1 mom.9 punkten ändras kravet angående finskt medborgarskap så att det också gäller sådana tjänster vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata vars uppgifter har en väsentlig betydelse för informations- och cybersäkerheten och direktörstjänster som är direkt underställda Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas generaldirektör. Vidare görs en språklig ändring.  
1.45
Lagen om beskattningsförfarande
18 §.Myndigheternas allmänna skyldighet att lämna uppgifter. Det föreslås att hänvisningen till lagen om registerförvaltningen, som föreslås bli upphävd, ska strykas ur 1 mom. i denna paragraf. De myndigheter som är skyldiga att lämna uppgifter kommer i fortsättningen att vara Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och i landskapet Åland Statens ämbetsverk på Åland. 
1.46
Lagen om överföring av små fristående områden från en kommun till en annan
5 §.Fattande och delgivning av överföringsbeslut. I 2 mom. föreslås en ändring av teknisk karaktär, som innebär att omnämnandet av magistraten ersätts med ett omnämnande av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
1.47
Lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter
20 §.Utlämnande av uppgifter till vissa myndigheter. Det föreslås att hänvisningen till lagen om registerförvaltningen, som föreslås bli upphävd, ska strykas ur 1 mom. 3 punkten i denna paragraf. Till de myndigheter som Skatteförvaltningen utan hinder av sekretesskyldigheten kan ge uppgifter hör i fortsättningen Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och i landskapet Åland Statens ämbetsverk på Åland. 
1.48
Lagen om förvaltningens gemensamma stödtjänster för e-tjänster
4 §.Serviceproducenter. I 1 mom. ändras myndighetens namn.  
6 §.Användning av servicedatalagret och servicevyn. I 3 mom. ändras myndighetens namn. 
8 §.Privata aktörers användningsrätt och förbud mot användning. I det inledande stycket i 4 mom. ändras myndighetens namn. 
9 §.Informationskällor som regelbundet utnyttjas inom tjänsteproduktionen. I det inledande stycket i 1 mom. ändras myndighetens namn. Dessutom ändras laghänvisningen i 1 mom. 1 punkten så att den motsvarar den nya lagrubriken. 
10 §.Registrering av fullmakter och andra viljeyttringar. I paragrafen ändras myndighetens namn. 
12 §.Behandling av uppgifter inom tjänsteproduktionen. I 1, 3 och 4 mom. ändras myndighetens namn. 
13 §.Bevarande av uppgifter som behandlas inom tjänsteproduktionen. I 1 och 2 mom. ändras myndighetens namn. Till följd av dataskyddsförordningen görs dessutom en terminologisk ändring i den svenska författningstexten som innebär att ”registeransvarig” ersätts med ”personuppgiftsansvarig”. 
20 §.Loggregister. I paragrafen ändras myndighetens namn. 
21 §.Användning och utlämnande av uppgifter i loggregistret. I paragrafen ändras myndighetens namn. 
22 §. Allmän styrning. I 2 mom. ändras myndighetens namn. 
1.49
Lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster
Lagens rubrik ändras så att Befolkningsregistercentralen ersätts med det nya myndighetsnamnet Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
1 §.Lagens syfte. Myndighetens namn ändras i paragrafen. 
2 §.Lagens tillämpningsområde. Myndighetens namn ändras i 1 mom. Dessutom ändras den finska språkdräkten. 
3 §.Befolkningsdatasystemet. I 2 mom. stryks uttrycket ”med hjälp av automatisk databehandling”. Uttrycket är gammalmodigt och strykningen ändrar inte bestämmelsens betydelse. Syftet med ändringen är inte att ändra gällande rättsläge.  
4 §.Personuppgiftsansvariga inom befolkningsdatasystemet. I paragrafen föreskrivs om den personuppgiftsansvarige för befolkningsdatasystemet. Enligt den gällande lagen är Befolkningsregistercentralen och magistraterna registeransvariga (personuppgiftsansvariga, enligt nuvarande svensk terminologi). Med stöd av lagen om registerförvaltning är också Statens ämbetsverk på Åland personuppgiftsansvarig, eftersom ämbetsverket sköter de uppgifter i landskapet Åland som föreskrivs för magistraten. När magistraterna sammanförs med Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kommer Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland att finnas kvar. 
I 1 mom. föreskrivs att personuppgiftsansvariga för befolkningsdatasystemet är Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata samt Statens ämbetsverk på Åland. Båda dessa personuppgiftsansvariga ska svara för att den registrerades rättigheter görs gällande i den egna verksamheten. De registrerade ska ha möjlighet att rikta sin begäran till vilkendera som helst av de personuppgiftsansvariga. I landskapet Åland riktar sig begärandena i praktiken främst till Statens ämbetsverk på Åland och i Fastlandsfinland till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. De personuppgiftsansvariga har dock möjlighet att genom inbördes arrangemang och med utnyttjande av e-tjänster skapa rutiner som fungerar i praktiken när det gäller mottagning och behandling av begäranden.  
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata föreslås svara för iakttagandet av dataskyddskraven i datasystemet, för datasystemets informationssäkerhet och tekniska funktion samt för e-tjänsterna. Befolkningsregistercentralen har också enligt gällande lag ansvarat för den allmänna funktionsdugligheten, datatekniken, dataadministrationen och registerfunktionernas enhetlighet i fråga om det riksomfattande befolkningsdatasystem som drivs med hjälp av automatisk databehandling. Avsikten är inte att ändra rättsläget till denna del, men bestämmelsens ordalydelse moderniseras och uppdateras så att den motsvarar den arbetsfördelning som utformats i praktiken. I övrigt fördelas ansvaret för registerföringen och för de arbetsuppgifter som gäller upprätthållande av befolkningsdatasystemet mellan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland på det sätt som föreskrivs närmare i befolkningsdatalagen eller genom förordning av statsrådet. I lagen ingår separata bestämmelser om hur de arbetsuppgifter som gäller utlämnandet av uppgifter och upprätthållandet är fördelade; i dem specificeras också den personuppgiftsansvariges ansvarsområde. I t.ex. 21 § föreskrivs det om behörigheten för Statens ämbetsverk på Åland att inom sitt verksamhetsområde besluta om tillägg, ändringar eller rättelser beträffande uppgifter, medan det i 47 § föreskrivs om hur behörigheten att lämna ut uppgifter är fördelad. Till den del ansvarsfördelningen mellan de personuppgiftsansvariga behöver preciseras med avseende på ansvar som följer av dataskyddsförordningen eller den praktiska behandlingen av uppgifter är det möjligt att föreskriva om ansvarsfördelningen genom förordning av statsrådet. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata föreslås vara personuppgiftsansvarig för användarregistret enligt 53 § i befolkningsdatalagen, loggregistret enligt 56 § och händelsefilen enligt 59 §. Det ansvar för datasystemets tekniska funktion, dataskydd och informationssäkerhet samt för e-tjänsterna som åläggs Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata förutsätter att myndigheten svarar också för användar- och loggregistret samt händelsefilen. Ansvaret har med stöd av gällande lag innehafts av Befolkningsregistercentralen, och till denna del förändras inte rättsläget i förhållande till Statens ämbetsverk på Åland. 
5 §.Befolkningsdatasystemets syfte. I 2 mom. stryks hänvisningen till magistraterna och Befolkningsregistercentralen. I momentet föreskrivs i fortsättningen om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas och Statens ämbetsverk på Ålands rätt att använda befolkningsdatasystemet. Till andra delar ändras paragrafen inte.  
6 §.Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas certifierade elektroniska kommunikation och dess syfte. Myndighetens namn ändras i paragrafen. 
9 §.Förutsättningar för registrering av utländska medborgare. I 2 mom. stryks hänvisningen till de lokala magistraterna och föreskrivs i stället att begäran om registrering av uppgifterna ska läggas fram hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Avsikten är att 2 mom. med stöd av 21 § 1 mom. ska tillämpas också på Statens ämbetsverk på Åland inom dess verksamhetsområde.  
10 §.Kontroll av tillförlitligheten hos uppgifter som gäller utländska medborgare. I paragrafen ändras hänvisningarna till magistraten till hänvisningar till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Det som i paragrafen föreskrivs om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska med stöd av 21 § 1 mom. också gälla Statens ämbetsverk på Åland när detta utför sina uppgifter enligt denna lag i landskapet Åland. 
11 §.Personbeteckningen och hur den tilldelas. I 1 mom. stryks bestämmelsen om att Befolkningsregistercentralen ansvarar för tilldelandet av personbeteckningen. I fortsättningen hör uppgiften till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, och det finns inte behov av att föreskriva om uppgiften särskilt, eftersom myndigheten enligt 4 § kommer att ha helhetsansvaret för det datasystem som befolkningsdatasystemet är uppbyggt kring. Enligt 4 § svarar Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata särskilt för datasystemets tekniska funktion och för e-tjänsterna. Eftersom personbeteckningen tilldelas automatiskt går den myndighet som ansvarar för det att anvisa tydligt.  
12 §.Rättelse och ändring av en personbeteckning. Paragrafen ändras så att hänvisningarna till Befolkningsregistercentralerna och magistraterna ersätts med hänvisningar till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Med stöd av 3 mom. ska endast Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata fatta beslut om ändring av personbeteckningen i de fall som avses i 2 mom. 1 och 2 punkten. Till denna del tillämpas paragrafen inte på Statens ämbetsverk på Åland. 
Statens ämbetsverk på Åland kan dock fatta beslut om ändring av personbeteckningen, när det fastställer könstillhörighet i enlighet med lagen om fastställande av transsexuella personers könstillhörighet. Enligt 3 mom. i dess gällande lydelse ska beslutet om ändring av personbeteckningen härvid fattas av den magistrat som avses i lagen om fastställande av transsexuella personers könstillhörighet. Momentet föreslås bli ändrat så, att i det hänvisas direkt till den myndighet som avses i 3 § i lagen om fastställande av transsexuella personers könstillhörighet. Statens ämbetsverk på Ålands behörighet framgår av bestämmelsen i fråga. Ämbetsverkets behörighet förblir oförändrad till följd av ändringen. 
19 §.Kontroll av tillförlitligheten hos uppgifterna i systemet. Bestämmelserna i 1 mom. delas i två delar så att det i ett nytt 1 mom. föreskrivs allmänt om kontroll av uppgifternas tillförlitlighet. Det nya 1 mom. motsvarar första meningen i 19 § i dess gällande lydelse. 
I det nya 2 mom. föreskrivs närmare om formella krav som gäller framläggande av utländska handlingar. Förutsättningarna för legalisering av en handling, ett intyg från en myndighet eller en översättning motsvarar 1 mom. i den gällande paragrafen. Till momentets början fogas dock en precisering som gäller vilka handlingar förutsättningarna ska tillämpas på. Om en handling som avses i 1 mom. och ligger till grund för registrering av uppgifter har fåtts direkt från en utländsk myndighet med hjälp av teknisk anslutning eller på något annat tillförlitligt elektroniskt sätt, behöver förutsättningarna i det nya 2 mom. inte tillämpas. Ändringen förbereder för ökat elektroniskt informationsutbyte med utländska myndigheter. 
Det gällande 2 mom. blir ett nytt 3 mom., och 3 mom. i den gällande paragrafen stryks. Kontrollen av att uppgifterna är aktuella hör till den personuppgiftsansvariges skyldigheter, och särskilda bestämmelser om den saken behövs inte. Bestämmelsen om att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får bestämma närmare om hur uppgifterna ska kontrolleras blir onödig i och med att de regionala registerförvaltningsmyndigheterna upphör att existera. 
Dessutom ersätts hänvisningarna till magistraten och Befolkningsregistercentralen i hela paragrafen med hänvisningar till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Med stöd av 21 § 1 mom. tillämpas paragrafen också på Statens ämbetsverk på Åland. I den finska språkdräkten uppdateras ministeriets namn. 
Regleringen i paragrafen om kontroll av uppgifternas tillförlitlighet ingår i det nationella handlingsutrymme som möjliggörs i artikel 6.3 i dataskyddsförordningen. Befolkningsdatalagen utgör en i artikel 6.3 i dataskyddsförordningen avsedd nationell rättslig grund för laglig behandling enligt artikel 6.1 c i fråga om uppgifterna i befolkningsdatasystemet. Medlemsstatens lagstiftning kan enligt artikel 6.3 innehålla särskilda bestämmelser för att anpassa tillämpningen av bestämmelserna i förordningen, bl.a. de allmänna villkor som ska gälla för den personuppgiftsansvariges lagliga personuppgiftsbehandling och vilken typ av uppgifter som ska behandlas. I paragrafen föreskrivs allmänt om hurdana uppgifter som anses vara tillförlitliga och hur tillförlitligheten ska kontrolleras för att det ska vara möjligt att registrera uppgifter i befolkningsdatasystemet. 
20 §.Bevarande och utplåning av uppgifter. Det föreslås att 1 mom. ändras så att det i stället för avförande av uppgifter föreskrivs om utplåning av uppgifter. Begreppet avförande av uppgifter lämnar rum för tolkning, eftersom det också kan anses betyda att uppgifter flyttas till arkivet. De uppgifter i befolkningsdatasystemet som inte bevaras permanent ska dock utplånas i sin helhet. Avsikten är inte att ändra rättsläget, och i praktiken har uppgifterna utplånats också enligt de gällande bestämmelserna. Ändringen är förtydligande. Det som föreskrivs i 1 mom. tillämpas inte på Statens ämbetsverk på Åland. Utplåningen av uppgifter som avses i paragrafen har också enligt gällande lag hört endast till Befolkningsregistercentralen. 
I 2 mom. görs en förtydligande ändring. Enligt bestämmelsen ska byggnadernas, lägenheternas och lokalernas beteckningar och adresser bevaras permanent när det gäller de uppgifter om byggprojekt, byggnader, lägenheter och lokaler som registrerats i befolkningsdatasystemet. I bestämmelsen stryks ordet ”tidigare”. På så sätt blir det tydligt att också en uppgift som inte har ändrats ska bevaras permanent. 
I 3 mom. stryks hänvisningen till arkivlagen och reglering som utfärdas med stöd av den. Hänvisningen är onödig eftersom arkivlagen är i linje med befolkningsdatasystemet redan med stöd av tillämpningsområdet. 
I paragrafrubriken ersätts ordet avförande med ordet utplåning. 
Regleringen i paragrafen om bevarande och utplåning av uppgifter ingår i det nationella handlingsutrymme som möjliggörs i artikel 6.3 i dataskyddsförordningen. Befolkningsdatalagen utgör en i artikel 6.3 i dataskyddsförordningen avsedd nationell rättslig grund för laglig behandling enligt artikel 6.1 c i fråga om uppgifterna i befolkningsdatasystemet. Medlemsstatens lagstiftning kan enligt artikel 6.3 innehålla särskilda bestämmelser för att anpassa tillämpningen av bestämmelserna i förordningen, bl.a. de allmänna villkor som ska gälla för den personuppgiftsansvariges behandling och lagringstid. I paragrafen föreskrivs om de allmänna förutsättningarna för bevarande och utplåning av uppgifterna i befolkningsdatasystemet inklusive tiden för bevarande av uppgifterna. 
21 §.Statens ämbetsverk på Ålands behörighet. Paragrafen ändras så att det i den inte längre föreskrivs om allmän behörighet att uppdatera uppgifter, utan om Statens ämbetsverk på Ålands behörighet. Med stöd av 4 § ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata samt Statens ämbetsverk på Åland vara personuppgiftsansvariga inom befolkningsdatasystemet. Behörighetsfördelningen mellan de personuppgiftsansvariga grundar sig på befolkningsdatalagen och myndighetens respektive ämbetsverkets verksamhetsområde. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska enligt förslaget svara för själva datasystemet och dess behörighet ska vara allmän till den del det i denna lag inte föreskrivs särskilt att Statens ämbetsverk på Åland ska vara behörigt. Det föreskrivs särskilt om Statens ämbetsverk på Ålands behörighet.  
I ett nytt 1 mom. nämns de bestämmelser där det hänvisas till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, men som i landskapet Åland ska tillämpas på Statens ämbetsverk på Åland. Statens ämbetsverk på Ålands uppgifter har i den gällande befolkningsdatalagen baserat sig på lagen om registerförvaltningen, där det i 3 § 2 mom. föreskrivs att magistratens uppgifter i landskapet Åland sköts av Statens ämbetsverk på Åland, om inte något annat föreskrivs särskilt. När magistraternas uppgifter överförs till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska det i denna lag inte längre föreskrivas särskilt om magistraternas respektive Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas åligganden. Det gäller att föreskriva särskilt om Statens ämbetsverk på Ålands behörighet.  
I ett nytt 2 mom. föreskrivs dessutom om Statens ämbetsverk på Ålands behörighet att besluta om registeranteckningar som gäller tillägg, ändringar eller rättelser av uppgifter. Bestämmelsen motsvarar den gällande lagens bestämmelser om magistraternas behörighet.  
I ett nytt 3 mom. föreskrivs om ett undantag från behörighetsbestämmelsen i 2 mom. Under vissa förutsättningar får Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata enligt förslaget också inom Statens ämbetsverk på Ålands verksamhetsområde göra en registeranteckning i befolkningsdatasystemet om tillägg av en uppgift som gäller en enskild person. Bestämmelsen motsvarar gällande 21 § 2 mom., vilket gäller Befolkningsregistercentralens behörighet. 
22 §.Övriga myndigheters behörighet. I paragrafen föreskrivs om andra än Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas och Statens ämbetsverk på Ålands behörighet på motsvarande sätt som i den gällande bestämmelsen. Myndigheternas i paragrafen angivna behörighet åsidosätter inte de personuppgiftsansvarigas behörighet utan är parallell med den. I 1 mom. stryks omnämnandet att begäran kan framställas hos Skatteförvaltningen ”förutom hos magistraten”. Det finns inget behov av att i paragrafen särskilt betona Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas eller Statens ämbetsverk på Ålands behörighet, utan av det sätt på vilket behörigheten formuleras framgår att bestämmelsen om Skatteförvaltningens särskilda behörighet inte åsidosätter de personuppgiftsansvarigas behörighet. 
I 3 mom. stryks hänvisningen till den behöriga magistraten och ersätts med Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Enligt 21 § 1 mom. ska bestämmelsen tillämpas också på Statens ämbetsverk på Åland inom dess verksamhetsområde. I 4 mom. stryks hänvisningen till 21 §. Bestämmelsen åsidosätter inte Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas eller Statens ämbetsverk på Ålands behörighet. 
I 5 mom. föreskrivs på motsvarande sätt som i den gällande regleringen om ansvaret för den myndighet som har registrerat uppgifterna. Momentet föreslås bli ändrat så, att det i samband med utfärdande av kopior inte hänvisas till magistraten eller 47 § 2 mom. Den myndighet som med stöd av 4 mom. har registrerat uppgifterna ska i stället för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata se till att kopior av handlingar i anslutning till registreringen av utländska medborgare utfärdas när det gäller sådana utländska medborgare vars uppgifter myndigheten i fråga har registrerat i befolkningsdatasystemet. Med stöd av 21 § 1 mom. ska paragrafen tillämpas också på Statens ämbetsverk på Åland, så den i 3 mom. avsedda myndigheten ska svara för utfärdande av kopior också för ämbetsverkets räkning. Med kopior avses i överensstämmelse med gällande 47 § utfärdande av kopior som gäller uppgifter i befolkningsdatasystemet eller i handlingar och annat motsvarande datamaterial i anslutning till dessa. En hänvisning till 47 §, vilken paragraf föreslås bli ändrad, är dock inte vare sig ändamålsenlig eller behövlig. I momentets finska språkdräkt görs också en ändring. 
Bestämmelsen i 7 mom. föreslås bli upphävd. I och med dataskyddsförordningen finns ett behov av att förenkla arrangemangen och bestämmelserna som rör ansvar i samband med registerföring. I framtiden ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland ensamma vara personuppgiftsansvariga inom befolkningsdatasystemet. Avtalen med registeransvariga upphör automatiskt att gälla när lagändringen träder i kraft, och alla kommuner är i fortsättningen direkt med stöd av lag anmälare av uppgifter och omfattas av bestämmelserna i 3 kap. Den som ansvarar för uppgifterna är i enlighet med 27 § anmälaren. Ändringen är inte avsedd att begränsa de nuvarande registerförarkommunernas anmälningsverktyg, utan alla kommuner får tillgång till ett utvidgat, motsvarande enhetligt tjänstegränssnitt för uppdatering av uppgifter om byggnader i befolkningsdatasystemet. Kommunens byggnadstillsyn kan fortsättningsvis anmäla och uppdatera uppgifterna om byggnader både automatiskt genom att förena sitt datasystem med befolkningsdatasystemets gränssnittstjänst för uppdatering av byggnadsuppgifter, och manuellt genom en webbläsarbaserad online-tjänst. Ändringen minskar på lång sikt Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas arbete när alla kommuner kan anmäla uppgifterna om byggnader elektroniskt direkt till befolkningsdatasystemet utan mellanhänder.  
Avskaffandet av kommunernas avtalsbaserade ansvar för registerföring föranleder ingen faktisk ändring av kommunernas ställning vid uppdateringen av uppgifter om byggnader, lägenheter och lokaler i befolkningsdatasystemet. Det slopar emellertid det gemensamma registerföringsansvaret för dessa i befolkningsdatasystemet ingående uppgifters vidkommande, ett ansvar som i och med dataskyddsförordningen kommit att bli komplicerat från juridisk synpunkt. I och med ändringen förtydligas ansvarsfördelningen utan något behov av att tolka förhållandet mellan det lagstadgade och det avtalsbaserade ansvaret för registerföringen. I och med den tydliga ansvarsfördelningen kan också de registrerades rättigheter göras gällande mer effektivt. 
Ändringen inverkar inte på dels kommunernas, dels Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas och Statens ämbetsverk på Ålands lagstadgade roller som registerförare för de register som de ansvarar för, utan dessa roller förblir oförändrade. Kommunerna fortsätter att vara registerförare visavi de byggnadstillsynsuppgifter som de har ansvaret för och som också är en informationskälla vad befolkningsdatasystemet beträffar. Ändringen eliminerar endast kommunernas avtalsbaserade ansvar för registerföring i förhållande till befolkningsdatasystemet. 
I paragrafen ändras dessutom myndighetens namn. 
De myndigheter som avses i paragrafen är personuppgiftsbiträden enligt dataskyddsförordningen visavi uppgifterna i befolkningsdatasystemet. Ansvaret för registerföringen kvarstår hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland. De allmänna förbehållen för behandling ingår i paragrafen och i 2 kap. i befolkningsdatalagen. Dessutom ska aktörerna iaktta sådana närmare bestämmelser om förfarandet vd behandlingen som utfärdas genom förordning av statsrådet. Enligt 3 mom. svarar den myndighet som har registrerat uppgifterna inför den personuppgiftsansvarige för att de uppgifter som den har registrerat är tillförlitliga och korrekta. Detta gäller enbart Skatteförvaltningen och Migrationsverket, eftersom Folkpensionsanstalten och finska beskickningar bara kan sända uppgifter och handlingar vidare. Ansvaret är jämförbart med anmälarens ansvar, som det föreskrivs om i 27 §. Den personuppgiftsansvarige fortsätter dock att ha helhetsansvar för uppgifterna i befolkningsdatasystemet och anger behandlingens och metodernas syfte inom de gränser som lagen tillåter. 
24 §.Annan rätt att få uppgifter. I 1 mom. 4 punkten ändras fristen för anmälning av uppgift om barnets namn och modersmål till tre månader efter det att barnet har fötts; nu är den två månader. Ändringen följer direkt av den nya lagen om för- och efternamn, där det i 22 och 23 § föreskrivs att tidsfristen för anmälan av barnets för- och efternamn är tre månader.  
26 §.Anmälning av uppgifter. Myndighetens namn ändras i paragrafen. Den svenska språkdräkten ändras dessutom. 
29 §.Utlämnande av uppgifter för skötsel av myndighetsuppgifter. I paragrafen föreskrivs också i fortsättningen om utlämnande av uppgifter för skötsel av myndighetsuppgifter. Det inledande stycket i 1 mom. samt 1 mom. 1 och 2 punkten förblir oförändrade. Till 1 mom. fogas en ny 3 punkt, med stöd av vilken också behövliga uppgifter kan lämnas ut för myndighetsuppgifter när behandlingen grundar sig på artikel 6.1 c eller e i dataskyddsförordningen. På så sätt undviker man risken att bestämmelsen i befolkningsdatalagen till följd av sin ordalydelse i onödan begränsar utlämnandet av uppgifter till en myndighet som enligt dataskyddsförordningen har grund för behandlingen. 
Behandling enligt artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen ska vara laglig. Också behandling med stöd av artikel 6.1 e förutsätter en rättslig grund, och 4 § i dataskyddslagen innehåller en allmän bestämmelse om behandling enligt artikel 6.1 e i dataskyddsförordningen. För skötsel av myndighetsuppgifter kan uppgifter därför lämnas ut också när behandlingen inte är laglig men förenlig med 4 § 1 mom. 1 eller 2 punkten i dataskyddslagen. Uppgifter kan lämnas ut när det är fråga om uppgifter som beskriver en persons ställning, personens uppgifter och skötseln av dessa uppgifter inom ett offentligt samfund, näringslivet, organisationsverksamhet eller någon annan motsvarande verksamhet i den mån som syftet med behandlingen är förenligt med allmänt intresse och behandlingen är proportionerlig mot det legitima mål som eftersträvas. Dessutom kan uppgifter lämnas ut när behandlingen behövs och är proportionerlig i en myndighets verksamhet för utförande av ett uppdrag av allmänt intresse. 
Till paragrafens tillämpningsområde hör inte sådan behandling som grundar sig på artikel 6.1 c eller e i dataskyddsförordningen, men inte utförs för skötsel av en myndighetsuppgift. Till exempel ska uppgifter för vetenskaplig forskning också i fortsättningen lämnas ut med stöd av 30 §. Bestämmelserna i 4 § 1 mom. 3 och 4 punkten i dataskyddslagen kan alltså inte utgöra grund för utlämnande av uppgifter med stöd av 29 §. 
Det är inte möjligt att i paragrafen föreskriva endast om utlämnande av uppgifter för behandling som är förenlig med artikel 6.1 c eller e i dataskyddsförordningen, eftersom en del av de myndigheter som tar emot uppgifter ur befolkningsdatasystemet inte hör till dataskyddsförordningens tillämpningsområde, Det är anledningen till att 1 mom. 1 och 2 punkten behöver bibehållas. De allmänna förutsättningarna i 28 § i befolkningsdatalagen begränsar dock utlämnandet av uppgifter också med stöd av 29 §. Det innebär att det t.ex. inte är möjligt att med stöd av 29 § lämna ut uppgifter när utlämnandet på goda grunder kan misstänkas kränka skyddet för en persons privatliv eller personuppgifter. Fastän 1 mom. 1 och 2 punkten inte innehåller någon hänvisning till dataskyddslagstiftningen ska behandlingen också i dessa fall uppfylla kraven i den tillämpliga dataskyddsregleringen. 
I paragrafen stryks en bestämmelse enligt vilken uppgifter i befolkningsdataregistret som behövs vid domstols- och förvaltningsförfarande ska skaffas på tjänstens vägnar. Uppgifternas exakthet och aktualitet säkerställs på bästa sätt när uppgifterna kontrolleras direkt i systemet, och omsorg om att uppgifterna är korrekta hör enligt artikel 5.1 d i dataskyddsförordningen till den för behandlingen ansvariga personuppgiftsansvariges skyldigheter. Det behöver inte föreskrivas särskilt om detta. 
I paragrafen stryks en bestämmelse enligt vilken de uppgifter om fastigheter, byggnader, lägenheter eller lokaler i befolkningsdatasystemet som lämnats ut, med undantag för anteckningar som specificerar hemkommunen eller bostaden där eller tillfällig bostad, inte får användas vid rättsligt eller administrativt beslutsfattande som berör en person, om inte personen i samband med beslutsfattandet får en redogörelse om innehållet i uppgifterna och om hur de använts. Innehållet i bestämmelsen täcks genom motsvarande bestämmelse i 18 §, det behöver inte upprepas. Förslaget ändrar inte gällande rättsläge.  
30 §.Utlämnande av uppgifter för historisk och vetenskaplig forskning samt för sammanställande av statistik. I paragrafen föreskrivs på motsvarande sätt som i gällande bestämmelse om utlämnande av uppgifter för historisk och vetenskaplig forskning samt för sammanställande av statistik. I paragrafen stryks dock hänvisningen till myndigheternas utrednings- och planeringsuppdrag, vilka ingår i den ändrade 29 §. Behandling för myndigheternas planerings- och utredningsuppdrag grundar sig på artikel 6.1 e i dataskyddsförordningen och 4 § 1 mom. 2 punkten i dataskyddslagen. Utlämnande av uppgifter sker i fortsättningen med stöd av 29 §. Samtidigt förenklas paragrafens formulering. 
32 §.Utlämnande av uppgifter för skötsel av kundrelationer och för marknadsföring. I paragrafen föreskrivs på motsvarande sätt som i den gällande paragrafen om utlämnande av uppgifter för skötsel av kundrelationer och för marknadsföring. Det är i huvudsak fråga om behandling som grundar sig på artikel 6.1 b eller f i dataskyddsförordningen. Det är också i fortsättningen ändamålsenligt att i lagen särskilt föreskriva om utlämnande av uppgifter för skötsel av kundrelationer och för marknadsföring i och med att dessa användningsändamål är så vanliga. En särskild bestämmelse möjliggör konsekvent utlämnandepraxis som är förenlig med befolkningsdatasystemets syfte. Att lämna ut uppgifter för ett syfte som hör till paragrafens tillämpningsområde är inte möjligt med stöd av den allmänna bestämmelsen i 34 § 3 mom. 
Det som föreskrivs i 2 och 3 mom. motsvarar det gällande 2 mom., men bestämmelsernas ordningsföljd ändras. Dessutom ändras den finska språkdräkten i 2 och 3 mom. Ändringarna är tekniska. 
34 §.Annat utlämnande av uppgifter. I 2 mom. stryks de exkluderande hänvisningarna till paragrafer som gäller begränsningar av utlämnande av uppgifter och övervakning av användningen av uppgifterna. Hänvisningarna är onödiga eftersom uppgifterna med stöd av momentet görs tillgängliga för offentligt bruk på ett sådant sätt att det inte är fråga om personuppgifter. I lagens systematik är det sålunda uppenbart att de bestämmelser som ska tillämpas på utlämnande av personuppgifter och bestämmelserna om övervakning av användningen av uppgifterna inte lämpar sig. Det är dessutom fråga om hänvisningar till bestämmelser längre fram i lagen, något som bör undvikas av lagtekniska skäl. I momentet ändras dessutom myndighetens namn. 
Formuleringen i 3 mom. ändras. Enligt den föreslagna bestämmelsen är det möjligt att lämna ut uppgifter om sökanden har rätt att behandla dem med stöd av personuppgiftslagen eller någon annan lag. Enligt den gällande bestämmelsen kan uppgifter lämnas ut ”endast” om sökanden har sådan rätt. Preciseringen är onödig och föreslås bli struken. 
35 §.Allmän förbudsrätt. Myndighetens namn ändras i 2 mom., och hänvisningen till magistraten stryks. Anmälan kan med stöd av 21 § 1 mom. lämnas också till Statens ämbetsverk på Åland. 
36 §.Spärrmarkering och informationsskyldighet. Myndighetens namn ändras i 1 och 2 mom. Med stöd av 21 § 1 mom. tillämpas paragrafen också på Statens ämbetsverk på Åland inom dess verksamhetsområde. 
37 §.Behandling av uppgifter som omfattas av spärrmarkering. Myndighetens namn ändras i 2 och 3 mom. Vidare ändras den finska språkdräkten i 3 mom. Med stöd av 21 § 1 mom. tillämpas paragrafen också på Statens ämbetsverk på Åland inom dess verksamhetsområde. 
38 §.Begränsningar som gäller utlämnande av uppgifter om adoption. I 1 mom. 4 punkten hänvisas till statistik enligt statistiklagen (280/2004) i stället för till officiell statistik. Begreppet officiell statistik har inte definierats och även i förarbetet till lagen (RP 89/2008 rd, s. 109) framhölls att när man fastställer vad begreppet officiell statistik ska omfatta kan bestämmelserna i statistiklagen beaktas. En direkt hänvisning anger tydligare att det gäller i lag reglerad statistik som sammanställs av en myndighet. Hänvisningen till statistiklagen inverkar inte på definitionen av begreppet statistik eller hur det tolkas någon annanstans i lag. 
I 38–42 § föreskrivs det om begränsningar som gäller utlämnandet av vissa uppgifter som är att betrakta som känsliga. Enligt grundlagsutskottets praxis bör det finnas exakta och noga avgränsade bestämmelser om att det är tillåtet att behandla känsliga uppgifter bara om det är absolut nödvändigt. Bestämmelserna i 38–42 § uppfyller denna förutsättning i befolkningsdatasystemet. Regleringstekniken baserar sig emellertid på en uppgiftsspecifik bedömning. Regleringen har inte byggts upp ur ett ändamålsperspektiv så att det skulle bedömas vilka känsliga uppgifter som kan anses vara nödvändiga i samband med respektive ändamål. I stället skärskådas i 38–41 § varje känslig uppgift för sig och för deras del anges en uttömmande uppräkning av de situationer där man kan anse att utlämnandet av uppgiften är nödvändigt. Utöver detta tillämpas lagens allmänna förutsättningar för utlämnande av uppgifter (28 §) och de allmänna bestämmelserna om utlämnande av uppgifter (29–34 §). Förutom att möjligheten att lämna ut uppgifter bedöms i enlighet med bestämmelserna om särskilt känsliga uppgifter ska utlämnandet uppfylla också de övriga förutsättningarna för utlämnande. För att ange ett exempel kan en uppgift om medlemskap i ett religionssamfund inte enbart med stöd av 42 § 1 mom. 2 punkten lämnas ut till personens religionssamfund, om det inte finns en i 29–34 § avsedd grund för utlämnandet eller om de allmänna förutsättningarna i 28 § inte är uppfyllda.  
39 §.Begränsningar som gäller utlämnande av uppgifter om omhändertagande av barn. I 1 mom. 2 punkten hänvisas till statistik enligt statistiklagen i stället för till officiell statistik. Begreppet officiell statistik har inte definierats och även i förarbetet till lagen (RP 89/2008 rd s. 109) framhölls att när man fastställer vad begreppet officiell statistik ska omfatta kan bestämmelserna i statistiklagen beaktas. En direkt hänvisning anger tydligare att det gäller i lag reglerad statistik som sammanställs av en myndighet. Hänvisningen till statistiklagen inverkar inte på definitionen av begreppet statistik eller hur det tolkas någon annanstans i lag. 
I 38–42 § föreskrivs det om begränsningar som gäller utlämnandet av vissa uppgifter som är att betrakta som känsliga. Enligt grundlagsutskottets praxis bör det finnas exakta och noga avgränsade bestämmelser om att det är tillåtet att behandla känsliga uppgifter bara om det är absolut nödvändigt. Bestämmelserna i 38–42 § uppfyller denna förutsättning i befolkningsdatasystemet. Regleringstekniken baserar sig emellertid på en uppgiftsspecifik bedömning. Regleringen har inte byggts upp ur ett ändamålsperspektiv så att det skulle bedömas vilka känsliga uppgifter som kan anses vara nödvändiga i samband med respektive ändamål. I stället skärskådas i 38–41 § varje känslig uppgift för sig och för deras del anges en uttömmande uppräkning av de situationer där man kan anse att utlämnandet av uppgiften är nödvändigt. Utöver detta tillämpas lagens allmänna förutsättningar för utlämnande av uppgifter (28 §) och de allmänna bestämmelserna om utlämnande av uppgifter (29–34 §). Förutom att möjligheten att lämna ut uppgifter bedöms i enlighet med bestämmelserna om särskilt känsliga uppgifter ska utlämnandet uppfylla också de övriga förutsättningarna för utlämnande. För att ange ett exempel kan en uppgift om medlemskap i ett religionssamfund inte enbart med stöd av 42 § 1 mom. 2 punkten lämnas ut till personens religionssamfund, om det inte finns en i 29–34 § avsedd grund för utlämnandet eller om de allmänna förutsättningarna i 28 § inte är uppfyllda.  
41 §.Begränsningar som gäller utlämnande av uppgifter om institutionsboende. I 1 mom. 2 punkten hänvisas till statistik enligt statistiklagen i stället för till officiell statistik. Begreppet officiell statistik har inte definierats och även i förarbetet till lagen (RP 89/2008 rd s. 109) framhölls att när man fastställer vad begreppet officiell statistik ska omfatta kan bestämmelserna i statistiklagen beaktas. En direkt hänvisning anger tydligare att det gäller i lag reglerad statistik som sammanställs av en myndighet. Hänvisningen till statistiklagen inverkar inte på definitionen av begreppet statistik eller hur det tolkas någon annanstans i lag. 
I 38–42 § föreskrivs det om begränsningar som gäller utlämnandet av vissa uppgifter som är att betrakta som känsliga. Enligt grundlagsutskottets praxis bör det finnas exakta och noga avgränsade bestämmelser om att det är tillåtet att behandla känsliga uppgifter bara om det är absolut nödvändigt. Bestämmelserna i 38–42 § uppfyller denna förutsättning i befolkningsdatasystemet. Regleringstekniken baserar sig emellertid på en uppgiftsspecifik bedömning. Regleringen har inte byggts upp ur ett ändamålsperspektiv så att det skulle bedömas vilka känsliga uppgifter som kan anses vara nödvändiga i samband med respektive ändamål. I stället skärskådas i 38–41 § varje känslig uppgift för sig och för deras del anges en uttömmande uppräkning av de situationer där man kan anse att utlämnandet av uppgiften är nödvändigt. Utöver detta tillämpas lagens allmänna förutsättningar för utlämnande av uppgifter (28 §) och de allmänna bestämmelserna om utlämnande av uppgifter (29–34 §). Förutom att möjligheten att lämna ut uppgifter bedöms i enlighet med bestämmelserna om särskilt känsliga uppgifter ska utlämnandet uppfylla också de övriga förutsättningarna för utlämnande. För att ange ett exempel kan en uppgift om medlemskap i ett religionssamfund inte enbart med stöd av 42 § 1 mom. 2 punkten lämnas ut till personens religionssamfund, om det inte finns en i 29–34 § avsedd grund för utlämnandet eller om de allmänna förutsättningarna i 28 § inte är uppfyllda.  
42 §.Begränsningar som gäller utlämnande av uppgifter som gäller medlemskap i ett religionssamfund. I 1 mom. 4 punkten hänvisas till statistik enligt statistiklagen i stället för till officiell statistik. Begreppet officiell statistik har inte definierats och även i förarbetet till lagen (RP 89/2008 rd s. 109) framhölls att när man fastställer vad begreppet officiell statistik ska omfatta kan bestämmelserna i statistiklagen beaktas. En direkt hänvisning anger tydligare att det gäller i lag reglerad statistik som sammanställs av en myndighet. Hänvisningen till statistiklagen inverkar inte på definitionen av begreppet statistik eller hur det tolkas någon annanstans i lag. 
Det som föreskrivs i 2 mom. upphävs. Momentet gäller utlämnande av sådana uppgifter som magistraten i enlighet med 70 § behandlar i en tjänst som är särskilt avsedd för religionssamfund. Enligt gällande 70 § får den nuvarande Befolkningsregistercentralen åta sig att på uppdrag av en registeransvarig sköta den tekniska driften och databehandlingen av det register eller datasystem som denne svarar för. Ett skriftligt avtal ska ingås om tjänsten. En sådan möjlighet har även ett religionssamfund för vars del behandlingen av uppgifter grundar sig på lag eller förordning. När Befolkningsregistercentralen ingår ett sådant avtal med ett religionssamfund är det enligt dataskyddsförordningen fråga om ett arrangemang där den nuvarande Befolkningsregistercentralen är personuppgiftsbiträde i förhållande till religionssamfundet. Det är inte möjligt att föreskriva i lag, vilket nu har gjorts i 42 §, att en annan part ska lämna ut till en tredje man uppgifter av detta slag som är föremål för behandling och omfattas av ett avtal om behandlingen. Utlämnandet av uppgifter är på den personuppgiftsansvariges ansvar och i ett avtal kan denne också ge personuppgiftsbiträdet rätt att lämna ut uppgifter. 
Det som föreskrivs i 70 § möjliggör fortfarande att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata på avtalsbasis åtar sig att upprätthålla ett register eller ett datasystem och att behandla uppgifterna i det. Arrangemangen i fråga om ett eventuellt utlämnande av uppgifter går att sköta genom avtal mellan ett religionssamfund (här den personuppgiftsansvarige) samt Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland (här personuppgiftsbiträden). 
I 38–42 § föreskrivs det om begränsningar som gäller utlämnandet av vissa uppgifter som är att betrakta som känsliga. Enligt grundlagsutskottets praxis bör det finnas exakta och noga avgränsade bestämmelser om att det är tillåtet att behandla känsliga uppgifter bara om det är absolut nödvändigt. Bestämmelserna i 38–42 § uppfyller denna förutsättning i befolkningsdatasystemet. Regleringstekniken baserar sig emellertid på en uppgiftsspecifik bedömning. Regleringen har inte byggts upp ur ett ändamålsperspektiv så att det skulle bedömas vilka känsliga uppgifter som kan anses vara nödvändiga i samband med respektive ändamål. I stället skärskådas i 38–41 § varje känslig uppgift för sig och för deras del anges en uttömmande uppräkning av de situationer där man kan anse att utlämnandet av uppgiften är nödvändigt. Utöver detta tillämpas lagens allmänna förutsättningar för utlämnande av uppgifter (28 §) och de allmänna bestämmelserna om utlämnande av uppgifter (29–34 §). Förutom att möjligheten att lämna ut uppgifter bedöms i enlighet med bestämmelserna om särskilt känsliga uppgifter ska utlämnandet uppfylla också de övriga förutsättningarna för utlämnande. För att ange ett exempel kan en uppgift om medlemskap i ett religionssamfund inte enbart med stöd av 42 § 1 mom. 2 punkten lämnas ut till personens religionssamfund, om det inte finns en i 29–34 § avsedd grund för utlämnandet eller om de allmänna förutsättningarna i 28 § inte är uppfyllda. 
Uppgiften om medlemskap i ett religionssamfund kan också betraktas som en särskild personuppgift som avses i artikel 9 i dataskyddsförordningen. Artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen möjliggör att särskilda personuppgifter behandlas i befolkningsdatasystemet. Syftet med befolkningsdatalagen är att möjliggöra att uppgifterna i befolkningsdatasystemet används som stöd för samhällsfunktioner och samhällets informationsförsörjning. Befolkningsdatasystemet är centralt för det finländska samhällets informationsförsörjning och för myndigheternas verksamhet. Behandlingen sker därför av ett skäl som rör ett viktigt allmänt intresse. I befolkningsdatalagen föreskrivs dessutom i detalj om kontroll av uppgifternas riktighet samt om uppdatering och utlämnande av uppgifter. Lagen måste anses innehålla adekvata åtgärder för skydd av de registrerades grundläggande rättigheter och intressen. Den i paragrafen ingående bestämmelsen om begränsning av utlämnandet av uppgifter är en sådan särskild åtgärd. Dessutom ska utlämnandet uppfylla de övriga förutsättningar som anges i lagen. I synnerhet när uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter lämnas ut enligt 28 § 1 mom. ska det säkerställas att mottagaren har rätt enligt dataskyddsförordningen eller dataskyddslagen att behandla uppgifter. 
43 §.Utlämnande av identifieringsuppgifter. Myndighetens namn ändras i 2 mom. 1 punkten. 
44 §.Redogörelse för användningen och skyddet av uppgifter. Myndighetens namn ändras i det inledande stycket i 1 mom. Med stöd av 21 § 1 mom. tillämpas paragrafen också på Statens ämbetsverk på Åland inom dess verksamhetsområde 
46 §.Sätt och metoder för att lämna ut uppgifter. Myndighetens namn ändras i paragrafen. Dessutom stryks i 2 mom. den onödiga bestämningen ”som drivs med hjälp av automatisk databehandling” i samband med hänvisningen till det tekniska datasystem som ligger till grund för befolkningsdatasystemet. Hänvisningen till uppgifter som inte har upptagits i digital form är tillräckligt tydlig. Med stöd av 21 § 1 mom. tillämpas 2 mom. också på Statens ämbetsverk på Åland inom dess verksamhetsområde. 
47 §.Myndigheter som svarar för utlämnandet av uppgifter. Paragrafrubriken ändras så att den hänvisar till myndigheter som svarar för utlämnandet av uppgifter i stället för myndigheter som beslutar om utlämnande av uppgifter. Ändringen är förtydligande, eftersom det inte är nödvändigt att fatta beslut om allt utlämnande av uppgifter.  
I paragrafen stryks de detaljerade bestämmelserna om ansvarsfördelningen mellan Befolkningsregistercentralen och magistraterna. I 1 mom. föreskrivs enligt förslaget om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas allmänna behörighet vid utlämnandet av uppgifter, och i 2 mom. föreskrivs om Statens ämbetsverk på Ålands behörighet.  
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska i fortsättningen ansvara för både sådant utlämnande av uppgifter som Befolkningsregistercentralen för närvarande ansvarar för och sådant utlämnande av uppgifter som magistraterna i Fastlandsfinland för närvarande ansvarar för. Det innebär att det i 1 mom. föreskrivs på ett allmänt plan att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata svarar för utlämnandet av uppgifter i befolkningsdatasystemet och för produktionen av sådana allmänt behövliga informationstjänster, inklusive tjänster i form av statistik, som möjliggör att uppgifterna i befolkningsdatasystemet utnyttjas i överensstämmelse med befolkningsdatalagen. 
I 2 mom. föreskrivs om Statens ämbetsverk på Ålands behörighet i landskapet Åland. Statens ämbetsverk på Åland ska även i fortsättningen lämna ut uppgifter i likhet med de nuvarande magistraterna, och dess behörighet ändras inte i detta avseende. Statens ämbetsverk på Åland ska inom sitt verksamhetsområde svara för utfärdandet av intyg, utdrag eller kopior som gäller uppgifter i befolkningsdatasystemet eller i handlingar i anslutning till dessa och för annat utlämnande av uppgifter i befolkningsdatasystemet som inte sker med hjälp av en teknisk anslutning. Ämbetsverket kan med stöd av bestämmelsen fortsätta att lämna ut uppgifter även elektroniskt för lokala eller annars begränsade ändamål. Det kan dock inte utnyttja en teknisk anslutning vid utlämnandet av uppgifterna eller på annat sätt öppna en förbindelse till befolkningsdatasystemet för någon som begär uppgifterna. Inte heller föreslås Statens ämbetsverk på Åland kunna lämna ut annat än enskilda uppgifter till utlandet. 
49 §.Annan behörighet att lämna ut uppgifter. Myndighetens namn ändras i paragrafen. Dessutom stryks i 1 mom. 2 punkten den onödiga preciseringen att en annan organisation ”inte hör till registerförvaltningen”. I och med att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland är de enda registerförvaltningsmyndigheter som kvarstår och det i lagen föreskrivs om den senares uppgifter är det inte längre nödvändigt att precisera att det är fråga om organisationer utanför denna krets. Dessutom ändras den finska språkdräkten i 2 mom.  
50 §.Förfarande när uppgifter lämnas ut. I 3 mom. stryks hänvisningen till magistraten. I stället framhålls att de uppgifter om utlämnandet av uppgifter som nämns i bestämmelsen ska dokumenteras på ett ändamålsenligt sätt. Denna skyldighet föreslås gälla såväl Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata som Statens ämbetsverk på Åland när de lämnar ut uppgifter i överensstämmelse med momentet. 
51 §.Användning av utlämnade uppgifter. Paragrafen upphävs. Ändamålsbundenhet är en central dataskyddsprincip, och bestämmelser om den ingår i dataskyddsförordningen och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF (nedan dataskyddsdirektivet). Eftersom ändamålsbundenheten gäller alla personuppgiftsansvariga, även mottagare av befolkningsdata, behöver det inte föreskrivas särskilt om begränsningar som stöder ändamålsbundenheten. En myndighet som lämnar ut uppgifter kan inte heller genom sitt eget beslut bevilja undantag från principen om ändamålsbundenhet. 
Bestämmelsen kan inte heller anses vara behövlig till den del befolkningsdata lämnas ut för sådan behandling som inte ingår i dataskyddsförordningens eller dataskyddsdirektivets tillämpningsområde. Närmast blir det fråga om utlämnande av uppgifter till en fysisk person, uteslutande för personens egen verksamhet eller för verksamhet som rör personens hushåll. Enskilda uppgifter lämnas ut ur befolkningsdatasystemet också för sådan verksamhet, och då blir principen om ändamålsbundenhet inte tillämplig via dataskyddsförordningen. Om uppgifter emellertid avses bli använda också för annat än uteslutande för personliga ändamål eller för ändamål som rör personens hushåll, blir dataskyddsförordningen automatiskt tillämplig och principen om ändamålsbundenhet binder den som tar emot uppgifter. Paragrafen är alltså onödig också ur detta perspektiv. 
Syftet med paragrafen har också varit att uppgifterna alltid ska hämtas ur originalkällan, och att mottagarna inte ska förmedla uppgifterna vidare så att det bildas parallella delkopior av uppgifter i befolkningsdatasystemet. I så fall skulle uppgifternas aktualitet kunna äventyras. Dataskyddsförordningen förutsätter emellertid att de personuppgiftsansvariga vidtar alla rimliga åtgärder för att säkerställa att uppgifterna är exakta och aktuella. Detta innebär att de personuppgiftsansvariga inte ska lita på kopior som uppdateras då och då, i stället ska uppgifterna alltid kontrolleras i befolkningsdatasystemet. Också en minimering av behandlingen av uppgifterna förutsätter att uppgifterna inte förvaras i onödan hos mottagaren och att man inte bildar register som är parallella med befolkningsdatasystemet. Bestämmelsen är onödig också i detta avseende. 
52 §.Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas rätt att få information och utföra inspektioner. Myndighetens namn ändras i paragrafen. I 2 mom. hänvisas till lokaler som används för boende av permanent natur i stället för till lokaler som omfattas av hemfriden. Till momentet fogas dessutom en hänvisning till 39 § i förvaltningslagen, där det föreskrivs om utförande av inspektion. Den finska språkdräkten ändras i 3 mom. 
53 §.Användarregister. Myndighetens namn ändras i paragrafen. Dessutom ändras den svenska språkdräkten i 3 mom.  
54 §.Användning av uppgifter i användarregistret. Myndighetens namn ändras i paragrafen. Dessutom ändras den finska språkdräkten i 2 mom. 
55 §.Utlämnande av uppgifter i användarregistret. Bestämmelsen i 1 mom. 2 punkten om dataombudsmannens och datasekretessnämndens rätt att få information stryks. Bestämmelser om dataombudsmannens byrås rätt att få information och utföra inspektioner finns i artikel 58.1 i dataskyddsförordningen och 18 § i dataskyddslagen. Dataombudsmannen har trots sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt få de uppgifter som behövs för skötseln av sina uppgifter. Till denna del behöver det inte föreskrivas särskilt om utlämnande av uppgifter. Paragrafens 1 mom. 3 och 4 punkt flyttas och blir nya 2 och 3 punkter. 
56 §.Loggregister. Myndighetens namn ändras i paragrafen. Dessutom ändras den svenska språkdräkten i 2 mom. 
57 §.Användning av uppgifter i loggregistret. Myndighetens namn ändras i paragrafen. 
58 §.Utlämnande av uppgifter i loggregistret. Bestämmelsen i 1 mom. 2 punkten om dataombudsmannens och datasekretessnämndens rätt att få information stryks. I artikel 58.1 i dataskyddsförordningen och 18 § i dataskyddslagen föreskrivs det om dataombudsmannens byrås rätt att få information och utföra inspektioner. Dataombudsmannen har trots sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt få de uppgifter som behövs för skötseln av sina uppgifter. Till denna del behöver det inte föreskrivas särskilt om utlämnande av uppgifter. Paragrafens 1 mom. 3—5 punkt flyttas och blir nya 2—4 punkter. 
59 §.Behandling av händelseuppgifter. I 3 mom. 2 punkten stryks bestämmelsen om dataombudsmannens och datasekretessnämndens rätt att få information. I artikel 58.1 i dataskyddsförordningen och 18 § i dataskyddslagen föreskrivs det om dataombudsmannens byrås rätt att få information och utföra inspektioner. Dataombudsmannen har trots sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt få de uppgifter som behövs för skötseln av sina uppgifter. Till denna del behöver det inte föreskrivas särskilt om utlämnande av uppgifter. Paragrafens 3 mom. 3 punkt flyttas och blir en ny 2 punkt. 
60 §.Befolkningsregistercentralens utredningsskyldighet. Paragrafen upphävs. I dataskyddslagen föreskrivs särskilt om dataombudsmannens uppgifter och skyldigheter vid övervakningen av behandlingen av uppgifter. Dataombudsmannen har rätt att ingripa i behandlingen av uppgifter samt rätt att få de uppgifter som behövs för övervakningen. I lagen behöver det inte föreskrivas särskilt om en särskild rapporteringsskyldighet för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
6 kap. Certifierad elektronisk kommunikation som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ansvarar för. Myndighetens namn ändras i rubriken för kapitlet. 
61 §.Tjänster som tillhandahålls vid certifierad elektronisk kommunikation. Myndighetens namn ändras i paragrafen. Dessutom ändras den finska språkdräkten i 3 mom.  
62 §.Uppgifter som ska ingå i certifikat för certifierad elektronisk kommunikation. Myndighetens namn ändras i 1 mom. Dessutom ändras den svenska språkdräkten i 1 mom.  
63 §.Tekniska identifieringskoder och elektroniska kommunikationskoder samt skapande av dessa. I 1 mom. stryks en bestämmelse enligt vilken Befolkningsregistercentralen svarar för skapandet av och registreringen av tekniska identifieringsuppgifter. I fortsättningen ska ansvaret höra till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, men ingen särskild bestämmelse om saken behövs. Enligt 4 § svarar Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata för befolkningsdatasystemets tekniska funktion och för e-tjänsterna. Eftersom tekniska identifieringskoder skapas automatiskt är den myndighet som svarar för detta tydligt angiven. Till denna del behöver det inte föreskrivas särskilt om skapandet av tekniska identifieringskoder. I 2 mom. ändras dessutom myndighetens namn. 
64 §.Ändring av elektroniska kommunikationskoder. Myndighetens namn ändras i 1 och 3 mom.  
65 §.Behandling av certifikat och uppgifterna i dem. Myndighetens namn ändras i paragrafen. 
67 §.Ansökan om och utfärdande av andra certifikat. Myndighetens namn ändras i 1 mom. 
68 §.Ansökan om och utfärdande av certifikat i vissa fall. Myndighetens namn ändras i 1 och 2 mom. 
69 §.Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas rätt att få information och utöva tillsyn. Myndighetens namn ändras i paragrafen. Dessutom ändras den finska språkdräkten i 3 mom. 
70 §.Databehandlingstjänster. Myndighetens namn ändras i 1 mom. Dessutom stryks i 1 mom. en bestämmelse enligt vilken Befolkningsregistercentralen inte har rätt att besluta om annan behandling eller utlämnande av de uppgifter som uppdraget gäller. Bestämmelsen är onödig eftersom uppdragsgivaren är personuppgiftsansvarig när det gäller behandlingen, och myndigheten som är personuppgiftsbiträde har med stöd av dataskyddsförordningen inte rätt att fatta beslut om behandlingen av uppgifterna. Personuppgiftsbiträdet handlar på den personuppgiftsansvariges vägnar. Också den finska språkdräkten i momentet ändras. 
I 2 mom. stryks bestämmelsen om att ett skriftligt avtal ska ingås om databehandlingstjänsten. Detta krav ingår redan i dataskyddsförordningen och det finns ingen anledning att föreskriva särskilt om detta. Med avseende på Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas verksamhet kan det dock föreskrivas om innehållet i avtalet genom förordning. I praktiken är det fråga om reglering av innehållet i avtal som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kan förbinda sig till för att producera en tjänst i enlighet med 70 §. Avtalet mellan personuppgiftsbiträdet och den personuppgiftsansvarige regleras allmänt i artikel 28 i dataskyddsförordningen, och genom förordning av statsrådet är det inte möjligt att avvika från bestämmelserna i dataskyddsförordningen. 
72 §.Avgifter för prestationer och tjänster. Myndighetens namn ändras i 1 mom. Dessutom görs en språklig ändring i och med att det onödiga uttrycket ”i enlighet med vad som bestäms eller föreskrivs särskilt” stryks. Med stöd av 21 § 1 mom. tillämpas lagen också på Statens ämbetsverk på Åland inom dess verksamhetsområde. 
74 §.Dataskydd och informationssäkerhet. Paragrafen upphävs. Ansvaret för informationssäkerheten följer direkt av myndighetens ställning som personuppgiftsansvarig i enlighet med dataskyddsförordningen. 
76 §.Rättelse av uppgifter. I 3 mom. stryks hänvisningen till magistraten, i stället används termen personuppgiftsansvarig. Bestämmelsen gäller såväl Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata som Statens ämbetsverk på Åland. 
76 a §.Begäran om omprövning. I paragrafen stryks förvaltningslagens författningsnummer. En hänvisning till författningsnumret finns i 52 §. 
76 b §.Ändringssökande. I 3 mom. ändras ”en registerförvaltningsmyndighet” till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Med stöd av 21 § 1 mom. tillämpas paragrafen också på Statens ämbetsverk på Åland. 
77 §.Tystnadsplikt och förbud mot utnyttjande. Paragrafen upphävs. Offentlighetslagen tillämpas på offentlighet och sekretess när det gäller befolkningsdatasystemets uppgifter. Paragrafen har innehållit en informativ hänvisning till bestämmelserna i offentlighetslagen och den lagens bestämmelse om förbud mot utnyttjande. Följden har varit oklarhet i fråga om tolkningen av huruvida bestämmelsen utsträcker sekretessen i fråga om uppgifterna i befolkningsdatasystemet i förhållande till vad som föreskrivs i offentlighetslagen. Sekretessregleringen får inte bli en huvudregel i onödan. I den mån det finns behov av att föreskriva mer omfattande än i offentlighetslagen om sekretess för uppgifterna i befolkningsdatasystemet bör detta göras tydligt och exakt. Denna lags begränsningar av utlämnandet av uppgifter tillämpas dock alltid på behandlingen av uppgifter.  
Sekretessen i fråga om uppgifterna i befolkningsdatasystemet grundar sig direkt på offentlighetslagens bestämmelser, i synnerhet på 24 § 1 mom. 31 och 32 punkten. De uppgifter som inte ingår i tillämpningsområdet för 24 § i offentlighetslagen eller någon annan sekretessbestämmelse är i princip offentliga, även om dataskyddslagstiftningen tillämpas på behandlingen av personuppgifter och behandlingen av personuppgifter är begränsad också med stöd av offentlighetslagen. Spärrmarkerade uppgifter är sekretessbelagda enligt 24 § 1 mom. 31 punkten i offentlighetslagen. 
Bestämmelserna om tystnadsplikt och förbud mot utnyttjande i 23 § i offentlighetslagen är tillämpliga på behandlingen av uppgifter i befolkningsdatasystemet utan särskild hänvisning. Dataskyddsförordningen begränsar behandlingen av personuppgifter också i uppgiftsmottagarens verksamhet. 
Den hänvisning till offentlighetslagen som finns i den gällande paragrafen har gällt också uppgifter som en person får med stöd av 52 eller 69 § i denna lag. I 52 § föreskrivs om Befolkningsregistercentralens rätt att få information och utföra inspektioner, och myndigheten har trots sekretessbestämmelserna rätt att av den som använder uppgifter som lämnats ut ur befolkningsdatasystemet få sådana uppgifter som är nödvändiga för att följa och övervaka användningen och skyddet av uppgifterna. Å andra sidan har en inspektör som förordnats av Befolkningsregistercentralen rätt att utföra inspektioner. Bara tjänstemän kan vara inspektörer. I lagen föreskrivs inte heller om utlämnande av uppgifter som erhållits i ett sådant sammanhang. Hänvisningen är informativ också vad gäller 52 § och kan upphävas. 
I 69 § föreskrivs på motsvarande sätt om rätten att få information och utöva tillsyn vad gäller att följa och övervaka tillförlitligheten hos det operativa och tekniska förfarandet vid utfärdande och återkallande av certifikat. I lagen föreskrivs inte heller om utlämnande av uppgifter som erhållits i ett sådant sammanhang. Hänvisningen är informativ även till denna del och kan upphävas. 
78 §.Hänvisningar till straffbestämmelser. Paragrafen föreslås bli upphävd. Regleringen överlappar 26 och 35 § i dataskyddslagen, vilka tillämpas också på uppgifterna i befolkningsdatasystemet. Särskilda hänvisningar till straffbestämmelserna behövs inte i befolkningsdatalagen. Dessutom följer upphävandet av 1 mom. direkt av att 77 § upphävs. Det som i 23 § i offentlighetslagen föreskrivs om tystnadsplikt och förbud mot utnyttjande är utan särskild hänvisning tillämpligt också på behandlingen av uppgifterna i befolkningsdatasystemet. Likaså är strafflagens bestämmelser om brott mot tystnadsplikt och förbud mot utnyttjande tillämpliga direkt utan särskild hänvisning. Vad som här sägs om uppgifterna i befolkningsdatasystemet gäller också uppgifter som erhållits med stöd av 52 och 69 § i denna lag. 
80 §.Övergångsbestämmelser. Övergångsbestämmelserna i lagen ändras till den del som bestämmelserna fortsättningsvis ska tillämpas och övergången till den riksomfattande Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata påverkar tillämpningen av bestämmelsen. I 3 mom. ersätts hänvisningen till magistraten med en hänvisning till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Vidare ändras den svenska språkdräkten i momentet. Hänvisningen i 7 mom. ändras så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata nämns i den, och den onödiga bestämmelsen och bemyndigandet att utfärda förordning om lokalt behöriga magistrater stryks i momentet. I 9 mom. stryks det onödiga bemyndigandet att utfärda förordning om lokala magistrater som förvarar handlingar. 
1.50
Kommunstrukturlagen
6 §.Sammanslagningsframställningens innehåll. Det föreslås att omnämnandet av magistratens utlåtande ska strykas ur 3 mom. i denna paragraf och ersättas med ett omnämnande av ett utlåtande av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
12 §.Innehållet i och beredningen av kommunernas gemensamma framställning. Det föreslås att omnämnandet av magistratens utlåtande ska strykas ur 2 mom. i denna paragraf och ersättas med ett omnämnande av ett utlåtande av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
14 §.Förberedande behandling av en kommuns eller kommunmedlems framställning. Det föreslås att omnämnandet av magistratens utlåtande ska strykas ur 2 mom. i denna paragraf och ersättas med ett omnämnande av ett utlåtande av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
1.51
Lagen om statsandel för kommunal basservice
4 §.Definitioner. I 1 mom. 8 och 9 punkten i denna paragraf föreslås en ändring av hänvisningen till lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster, så att hänvisningen blir förenlig med författningens nya rubrik. Ur paragrafens 3 mom. ska hänvisningen till den upphävda befolkningsdatalagen strykas. I stället föreskrivs det att kommunens invånare och invånarantal samt åldersklasserna bestäms enligt uppgifterna i det befolkningsdatasystem som avses i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata vid utgången av året före det år som föregått finansåret. 
1.52
Kommunallagen
16 §.Antalet ledamöter i fullmäktige. I 3 mom. föreslås en ändring av hänvisningen till lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster, så att hänvisningen blir förenlig med författningens nya rubrik. 
20 §.Rösträtt i kommunalval. I 2 mom. 1 punkten i denna paragraf föreslås en ändring av hänvisningen till lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster, så att hänvisningen blir förenlig med författningens nya rubrik. I 2 mom. 2 punkten ska omnämnandet av den behöriga myndigheten ändras så att det avser Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata i stället för magistraten. 
1.53
Lagen om inkomstdatasystemet
9 §.Andra uppgifter som införs i inkomstdatasystemet. Det föreslås att omnämnandet av rubriken för lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster i paragrafens 1 mom. ska ändras så att det motsvarar lagens nya rubrik.  
Undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde 
1.54
Religionsfrihetslagen
4 §.Förfarandet vid inträde i och utträde ur ett samfund. I denna paragraf föreslås namnändringar av teknisk karaktär, som innebär att omnämnandena av magistraten ska ersättas med omnämnanden av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Dessutom föreslås en ändring av teknisk karaktär rörande hänvisningsbestämmelsen i 3 mom. Hänvisningen till befolkningsdatalagen, som upphävts redan tidigare, ska ersättas med en hänvisning till lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Den bestämmelse om överföringen av ärenden mellan regionalt behöriga magistrater som ingår i 5 mom. ska strykas ur paragrafen såsom onödig. I den gällande paragrafens 6 mom. ska omnämnandet av uppgifter som föreskrivs för magistraten ändras till ett omnämnande av uppgifter som föreskrivs för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Momentet blir paragrafens nya 5 mom. 
1.55
Lagen om ortodoxa kyrkan
74 §.Utlämnande av uppgifter. I 1 mom. föreslås en ändring av teknisk karaktär, som innebär att hänvisningen till befolkningsdatalagen, som upphävts redan tidigare, ersätts med en hänvisning till lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.  
1.56
Lagen om nationella studie- och examensregister
20 §.Datakällor för antagningsregistret. I 1 mom. föreslås en namnändring av teknisk karaktär, som innebär att omnämnandet av Befolkningsregistercentralen ersätts med ett omnämnande av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
1.57
Gymnasielagen
21 §.Grunderna för antagning av studerande. I 2 mom. 1 punkten i denna paragraf föreslås en ändring av teknisk karaktär rörande hänvisningsbestämmelsen. Rubriken för lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster ska ersättas med författningens nya rubrik. 
Jord-och skogsbruksministeriets ansvarsområde 
1.58
Skoltlagen
48 §.Förtroendemannaval. Bestämmelsen i 2 mom. ändras så att hänvisningen till häradsskrivaren stryks och det i stället hänvisas till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Bestämmelser om utlämnande av uppgifter ur befolkningsdatasystemet finns i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Det är lämpligast att skyldigheten gäller myndigheten, inte enskilda tjänstemän. I så fall kan uppgiften också ordnas flexibelt inom myndigheten.  
1.59
Lagen om ett fastighetsdatasystem och anslutande informationstjänster
6 §.Utlämnande av uppgifter som informationstjänst. I paragrafens 2 mom. föreslås en ändring som innebär att de behöriga myndigheterna uppges vara Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och i landskapet Åland Statens ämbetsverk på Åland, i stället för magistraten.  
Kommunikationsministeriets ansvarsområde 
1.60
Lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster
31 §.Inspektionsberättelse. I paragrafens 1 mom. föreslås en namnändring av teknisk karaktär, som innebär att omnämnandet av Befolkningsregistercentralen ersätts med ett omnämnande av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
42 c §.Uppgifter som ankommer på Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. I paragrafen och dess rubrik föreslås namnändringar av teknisk karaktär, som innebär att omnämnandena av Befolkningsregistercentralen ersätts med omnämnanden av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.  
1.61
Postlagen
8 §.Adressregister. I 2 mom. i denna paragraf föreslås en ändring av teknisk karaktär, som innebär att hänvisningen till lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster ändras så att den blir förenlig med författningens nya rubrik. 
1.62
Lagen om transportservice
Avdelning V Trafik- och transportregistret 
3 kap. Utlämnande av uppgifter 
7 §.Begränsning av rätten att lämna ut uppgifter. I 3 mom. i denna paragraf föreslås en ändring av teknisk karaktär, som innebär att hänvisningen till lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster ändras så att den blir förenlig med författningens nya rubrik. 
Arbets- och näringsministeriets ansvarsområde 
1.63
Lagen om civiltjänstgöring
93 §.Utomstående informationskällor. I 1 mom. 1 punkten i denna paragraf föreslås en ändring av teknisk karaktär rörande hänvisningsbestämmelsen. Rubriken för lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster ska ersättas med författningens nya rubrik. 
1.64
Lagen om främjande av integration
87 §. Rätt att få uppgifter. I 1 mom. föreslås en namnändring av teknisk karaktär, som innebär att omnämnandet av Befolkningsregistercentralen ersätts med ett omnämnande av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
Social- och hälsovårdsministeriets ansvarsområde 
1.65
Lagen om Folkpensionsanstalten
12 e §. Servicefonden. I 1 mom. föreslås en namnändring av teknisk karaktär, som innebär att omnämnandet av Befolkningsregistercentralen ersätts med ett omnämnande av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.  
1.66
Lagen om fastställande av transsexuella personers könstillhörighet
1 §.Villkoren för att fastställa könstillhörigheten. I det inledande stycket i 1 mom. i denna paragraf föreslås en ändring av teknisk karaktär, som innebär att hänvisningen till lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster ändras så att författningens nya rubrik nämns i hänvisningen. Dessutom föreslås en namnändring av teknisk karaktär i paragrafens 2 mom., som innebär att omnämnandet av magistraten ersätts med ett omnämnande av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
2 a §.Meddelande till maken. I denna paragraf föreslås en namnändring av teknisk karaktär, som innebär att omnämnandet av magistraten ersätts med ett omnämnande av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
3 §.Myndigheter. I denna paragraf föreslås en namnändring av teknisk karaktär, som innebär att omnämnandet av magistraten ersätts med ett omnämnande av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Ur paragrafen stryks dessutom bemyndigandet att utfärda förordningar om den regionalt behöriga myndigheten. Det behövs inga bestämmelser om den regionala behörigheten då det är fråga om en riksmyndighet.  
1.67
Lagen om utkomstskydd för arbetslösa
14 kap. Särskilda bestämmelser 
3 c §.Uppbörd av kommunernas finansieringsandel. Det föreslås att 2 mom. ska ändras så att det i momentet hänvisas till lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Samtidigt förtydligas bestämmelsens ordalydelse. Ändringen påverkar inte det rådande rättsläget.  
1.68
Lagen om elektroniska recept
7 §.Signering av recept. I 2 mom. föreslås namnändringar av teknisk karaktär, som innebär att omnämnandena av Befolkningsregistercentralen ersätts med omnämnanden av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
24 §.Styrning, uppföljning och övervakning. I 1 mom. föreslås namnändringar av teknisk karaktär, som innebär att omnämnandena av Befolkningsregistercentralen ersätts med omnämnanden av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
25 §.Avgifter. I denna paragraf föreslås namnändringar av teknisk karaktär, som innebär att omnämnandena av Befolkningsregistercentralen ersätts med omnämnanden av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
28 §.Övergångsbestämmelse.I 2 mom. föreslås namnändringar av teknisk karaktär, som innebär att omnämnandena av Befolkningsregistercentralen ersätts med omnämnanden av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
1.69
Lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården
2 §.Tillämpningsområde. I 3 mom. föreslås en ändring av teknisk karaktär rörande hänvisningsbestämmelsen. Rubriken för lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster ska ersättas med författningens nya rubrik. 
8 §.Identifiering. I denna paragraf föreslås namnändringar av teknisk karaktär, som innebär att omnämnandena av Befolkningsregistercentralen ersätts med omnämnanden av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
14 §.Riksomfattande informationssystemtjänster. I paragrafens 3 och 4 mom. föreslås namnändringar av teknisk karaktär, som innebär att omnämnandena av Befolkningsregistercentralen ersätts med omnämnanden av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
20 §.Styrning, övervakning och uppföljning. I paragrafens 1 och 4 mom. föreslås namnändringar av teknisk karaktär, som innebär att omnämnandena av Befolkningsregistercentralen ersätts med omnämnanden av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
22 §.Avgifter. I paragrafens 1 och 2 mom. föreslås namnändringar av teknisk karaktär, som innebär att omnämnandena av Befolkningsregistercentralen ersätts med omnämnanden av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
25 §.Övergångsbestämmelser. I paragrafens 2 mom. föreslås en namnändring av teknisk karaktär, som innebär att omnämnandet av Befolkningsregistercentralen ersätts med ett omnämnande av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
1.70
Barnskyddslagen
22 §.Förordnande av intressebevakare som ställföreträdare för vårdnadshavaren. Det föreslås att 2 och 3 mom. ändras så att omnämnandena av magistraten stryks. Till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata som är förmyndarmyndighet, och till Statens ämbetsverk på Åland som sköter uppgiften som förmyndarmyndighet i landskapet Åland, hänvisas som den förmyndarmyndighet som avses i lagen om förmyndarverksamhet. 
I 3 mom. förtydligas att en domstol kan förordna en intressebevakare i alla de fall som avses i paragrafen, också i ostridiga ärenden. I fråga om förmyndarmyndighetens behörighet förtydligas att också vårdnadshavaren, eller båda vårdnadshavarna om de är två, måste begära det. Att enbart vårdnadshavaren samtyckt ska inte betraktas som tillräckligt. I den nuvarande formuleringen härleds vårdnadshavarens roll som sökande i dessa situationer från hänvisningen till vad som föreskrivs om förordnande av ställföreträdare i lagen om förmyndarverksamhet eller någon annan lag. Ändringen är förtydligande och förslaget ändrar inte gällande rättsläge. 
1.71
Folkpensionslagen
85 §.Uppgifter av myndigheter samt pensions- och försäkringsanstalter. I 1 mom. 1 punkten i denna paragraf föreslås en namnändring av teknisk karaktär, som innebär att omnämnandet av Befolkningsregistercentralen ersätts med ett omnämnande av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland. Dessutom ska rubriken för lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster ersättas med författningens nya rubrik. 
1.72
Lagen om tillämpning av Europeiska unionens lagstiftning om samordning av de sociala trygghetssystemen
2 §.Uppgifter ur befolkningsdatasystemet. I 1 mom. i denna paragraf föreslås en ändring av teknisk karaktär, som innebär att hänvisningen till lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster ändras så att den blir förenlig med lagens nya rubrik.  
1.73
Lagen om vikariehjälp för renskötare
21 §.Rätt att få uppgifter. I denna paragraf föreslås en namnändring av teknisk karaktär, som innebär att omnämnandena av Befolkningsregistercentralen och magistraten ersätts med omnämnanden av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Samtidigt görs en förtydligande språklig ändring i paragrafen. Statens ämbetsverk på Åland behöver inte omnämnas i momentet, trots att ämbetsverket har skött de uppgifter i landskapet Åland som hört till magistraten. I praktiken blir rätten att få uppgifter från Statens ämbetsverk på Åland inte tillämplig, utan de uppgifter som LPA behöver kan fås från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Inget hindrar emellertid Statens ämbetsverk på Åland från att vid behov besluta om utlämnande av uppgifter i enlighet med lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
1.74
Lagen om klienthandlingar inom socialvården
2 §.Tillämpningsområde. I 3 mom. föreslås en ändring av teknisk karaktär rörande hänvisningsbestämmelsen. Rubriken för lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster ska ersättas med författningens nya rubrik. Samtidigt görs en teknisk rättelse med anledning av att rubriken för lag 617/2009 har ändrats. 
Miljöministeriets ansvarsområde 
1.75
Markanvändnings- och bygglagen
147 §.Statistik över byggandet. I paragrafen föreslås en ändring av teknisk karaktär rörande hänvisningsbestämmelsen. Hänvisningen till befolkningsdatalagen, som upphävts redan tidigare, ska ersättas med en hänvisning till lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Dessutom ändras den svenska språkdräkten. 
2
2 Närmare bestämmelser och föreskrifter
I en ny lag om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska det enligt förslagen samlas bestämmelser om de personregister som myndigheten upprätthåller från lagen om vissa personregister vid magistraterna, lagen om förmyndarverksamhet, lagen om intressebevakningsfullmakt och lagen om vigselrätt. Samtidigt föreslås i fråga om dessa register att bemyndigandena att utfärda förordning sammanslås så att alla noggrant avgränsade närmare bestämmelser om registren i fortsättningen kan utfärdas genom förordning av statsrådet. För närvarande utfärdas närmare bestämmelser enligt lagen om intressebevakningsfullmakt genom förordning av statsrådet, och enligt lagen om förmyndarverksamhet genom förordning av justitieministeriet. Syftet med ändringen är att åstadkomma en enhetligare och tydligare reglering med avseende på uppgifter som förs in i registren. Regleringen på förordningsnivå bereds och ska träda i kraft samtidigt som de föreslagna lagarna. 
I 4 § i befolkningsdatalagen föreslås ett nytt bemyndigande att utfärda förordning om ansvarsfördelningen mellan de personuppgiftsansvariga. I paragrafen föreskrivs det om den huvudsakliga fördelningen av ansvaret. Utöver detta föreskrivs att ansvaret för registerföring och uppgifterna i samband med upprätthållande av befolkningsdatasystemet fördelas mellan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland på det sätt som föreskrivs närmare i befolkningsdatalagen eller genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser avses ingå i befolkningsdataförordningen; ändringarna av den bereds så att de kan träda i kraft samtidigt med de föreslagna lagarna. I övrigt föreslås de bemyndiganden att utfärda förordning som finns i befolkningsdatalagen inte bli ändrade. 
I annan reglering har det föreslagits att bemyndiganden att utfärda förordning ska utgå till den del de gäller enbart de regionalt behöriga magistraternas behörighetsfördelning eller någon annan möjlighet för magistraterna att ordna uppgifterna sinsemellan. 
De föreslagna bemyndigandena att utfärda förordning innehåller inga frågor som gäller grunderna för individens rättigheter eller skyldigheter, eller andra frågor som enligt grundlagen annars hör till området för lagstiftningen. Bemyndigandena att utfärda förordning är dessutom tillräckligt exakta och noggrant avgränsade. De föreslagna bemyndigandena att utfärda förordning är i linje med grundlagen. 
3
3 Ikraftträdande
Lagarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. 
4
4 Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning
4.1
4.1 Organisationsreformen
Med stöd av grundlagens 120 § är enligt självstyrelselagen för Åland lagstiftningsbehörigheten uppdelad mellan riket och landskapet. I självstyrelselagens 18 § räknas de ärenden som hör till landskapets lagstiftningsbehörighet upp och i 27 § de ärenden som hör till rikets lagstiftningsbehörighet. Förvaltningsbehörigheten på Åland fördelas mellan riket och landskapet i regel enligt vem som har lagstiftningsbehörighet på ett visst rättsområde (23 och 30 § i självstyrelselagen). Enligt 27 § 3 punkten i självstyrelselagen för Åland har riket lagstiftningsbehörighet i fråga om statsmyndigheternas organisation och verksamhet. Statens ämbetsverk på Åland är en sådan statlig lokal myndighet som avses i 119 § 1 mom. i grundlagen.  
Enligt regeringens proposition om organisationsreformen (RP 233/2018 rd) ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata i landskapet Åland sköta de uppgifter som Befolkningsregistercentralen nu har skött i landskapet. Organisationsreformen har inga konsekvenser för Ålands självstyrelse. Det har föreslagits att en lag om Statens ämbetsverk på Åland ska stiftas (RP 14/2018 rd) och att bestämmelser om ämbetsverkets uppgiftsområden ska ingå i den. Bestämmelser om ämbetsverkets enskilda uppgifter och den behörighet som anknyter till dessa föreslås ingå i speciallagar som gäller respektive uppgift. Enligt regeringens proposition om organisationsreformen (RP 233/2018 rd) ska Statens ämbetsverk på Åland fortsättningsvis sköta de uppgifter som åläggs det i speciallagar och som ämbetsverket i stället för magistraterna för närvarande sköter i landskapet Åland. Bestämmelser om Statens ämbetsverk på Ålands behörighet avses i fortsättningen bli utfärdade särskilt, och till denna del ingår lagförslag som gäller ändring av speciallagstiftning i denna proposition. 
I propositionen ingår ett förslag till ändring av 2 § i samiska språklagen genom vilken Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata fogas till de myndigheter som lagen tillämpas på. Genom ändringen utsträcks tillämpningsområdet för samiska språklagen till hela den riksomfattande Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, vilket breddar samernas rätt att använda samiska i egen sak eller i ett ärende där de hörs. Tidigare har rätten tillämpats bara vid magistraten i Lappland. Vidare föreslås att 27 § i samiska språklagen ändras så att det vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kan finnas ett biträde för samiskspråkiga inom samernas hembygdsområde. 
4.2
4.2 Regleringen om behandling av uppgifter
Propositionen innehåller förslag som är av betydelse för skyddet av personuppgifter och offentligheten för handlingar som innehas av myndigheter. Av särskild betydelse är förslagen till ändring av lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster och förslaget till en ny lag om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
Skyddet av personuppgifter 
Enligt 10 § i grundlagen har var och en rätt till skydd för privatlivet. Enligt 1 mom. är vars och ens privatliv, heder och hemfrid tryggade. Närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter utfärdas genom lag. Grundlagsutskottets praxis är att lagstiftarens handlingsutrymme begränsas både av denna bestämmelse och av att skyddet för personuppgifter delvis ingår i skyddet för privatlivet som tryggas i samma moment. Lagstiftaren ska trygga denna rättighet på ett sätt som kan anses godtagbart med tanke på de samlade grundläggande fri- och rättigheterna (se t.ex. GrUU 1/2018 rd, s. 3).  
Grundlagsutskottet har vedertaget ansett det viktigt med tanke på skyddet för personuppgifterna att reglera syftet med registreringen av uppgifter, uppgifternas innehåll, det tillåtna användningsändamålet inklusive rätten att överlåta registrerade uppgifter, den tid uppgifterna finns kvar i registret och den registrerades rättsskydd. Kravet på reglering på lagnivå sträcker sig också till möjligheten att lämna ut personuppgifter med hjälp av en teknisk anslutning (GrUU 17/2007 rd, s. 3 och GrUU 30/2005 rd, s. 4). Regleringen på lagnivå om behandling av personuppgifter ska vara heltäckande och detaljerad (se t.ex. GrUU 1/2018 rd, s. 2, GrUU 31/2017 rd, s. 2). 
I sitt utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning som kompletterar EU:s allmänna dataskyddsförordning har grundlagsutskottet ansett det vara motiverat att justera sin tidigare ståndpunkt i fråga om reglering som är viktig för skyddet för personuppgifter. Skyddet för personuppgifter bör i första hand tillgodoses med stöd av den allmänna dataskyddsförordningen och den nationella allmänna lagstiftningen. Speciallagstiftning bör vara avgränsad till enbart nödvändiga bestämmelser inom ramen för det nationella handlingsutrymme som dataskyddsförordningen medger (GrUU 14/2018 rd, s. 4). När det nationella handlingsutrymmet utnyttjas ska hänsyn enligt grundlagsutskottet tas till de krav som de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna ställer (GrUU 14/2018 rd, GrUU 1/2018 rd, GrUU 25/2005 rd). Behovet av speciallagstiftning måste bedömas utifrån de hot och risker som behandlingen av personuppgifter medför. Ju större risk fysiska personers rättigheter och friheter utsätts för på grund av behandlingen, desto mer motiverat är det med mer detaljerade bestämmelser (GrUU 14/2018 rd, s. 5). 
Både befolkningsdatasystemet och behandlingen av uppgifterna i registren som förs av magistraterna är centrala för tillgodoseendet av rättigheterna och skyldigheterna för personer som är bosatta i Finland. Speciallagstiftning behövs fortsättningsvis även om dess detaljnivå har bedömts på nytt i propositionen. Ambitionen har varit att i befolkningsdatalagen stryka reglering som överlappar dataskyddsförordningen eller står i strid med den. Inte heller har några sådana bestämmelser tagits in i den nya lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Syftet med lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är att samla bestämmelserna om olika register och förenkla regleringen om registren. 
Behandlingen av uppgifter är lagfäst och har sin rättsliga grund i artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen. Befolkningsdatalagen och den nya lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata utgör den i artikel 6.3 i dataskyddsförordningen avsedda grund för behandlingen som ska fastställas i medlemsstatens nationella rätt. I artikel 6.3 ges medlemsländerna också nationellt handlingsutrymme avseende vad som kan föreskrivas närmare i samband med laglig behandling av detta slag. Den rättsliga grunden för behandlingen kan innehålla särskilda bestämmelser för att anpassa tillämpningen av bestämmelserna i dataskyddsförordningen, bl.a. de allmänna villkor som ska gälla för den personuppgiftsansvariges behandling, vilken typ av uppgifter som ska behandlas, vilka registrerade som berörs, de enheter till vilka personuppgifterna får lämnas ut och för vilka ändamål, ändamålsbegränsningar, lagringstid samt typer av behandling och förfaranden för behandling, inbegripet åtgärder för att tillförsäkra en laglig och rättvis behandling, däribland för behandling i andra särskilda situationer enligt kapitel IX i dataskyddsförordningen.  
De i lagen angivna närmare bestämmelserna om behandling av uppgifter ingår i det nationella handlingsutrymme som är förenligt med artikel 6.3. Båda lagarna innehåller bestämmelser om de allmänna förutsättningarna för behandling av uppgifter, såsom bestämmelser om registreringens syfte, innehållet i de personuppgifter som registreras, uppgifternas användningsändamål och utlämnandet av uppgifter samt tiden för bevarande av uppgifter. I bägge lagarna finns också reglering om tillgodoseende av de registrerades rättigheter och om de registrerades rättssäkerhet till den del dataskyddsförordningen inte är direkt tillämplig. 
Grundlagsutskottet har fäst särskild uppmärksamhet vid behandlingen av känsliga uppgifter, eftersom tillåtande av behandling av dem berör själva kärnan i skyddet för personuppgifter (GrUU 14/2018 rd, s. 5, GrUU 37/2013 rd, s. 2/I). Grundlagsutskottet har också konstaterat att det i dataskyddsförordningen betonas att särskilda personuppgifter bör åtnjuta särskilt skydd, eftersom behandling av sådana uppgifter kan innebära betydande risker för de grundläggande rättigheterna och friheterna (GrUU 14/2018 rd, s. 5). Utskottet har ansett att det bör finnas exakta och noga avgränsade bestämmelser om att det är tillåtet att behandla känsliga uppgifter bara om det är absolut nödvändigt (GrUU 14/2018 rd, s. 5, GrUU 3/2017 rd, s. 5). Bestämmelserna om behandling av känsliga uppgifter bör enligt utskottet fortfarande analyseras utifrån praxisen för tidigare bestämmelser på lagnivå i den utsträckning dataskyddsförordningen tillåter. Behovet av lagbestämmelser som är mer detaljerade än dataskyddsförordningen bör dock motiveras i varje enskilt fall och det riskbaserade synsättet bör vägas in (GrUU 14/2018 rd, s. 6). 
Grundlagsutskottet har i sin praxis noterat vad och vem rätten att få uppgifter gäller och hur rätten är kopplad till nödvändighetskriteriet. Myndigheternas rätt att få uppgifter och möjlighet att lämna ut uppgifter har t.ex. gällt behövliga uppgifter för ett visst ändamål, när avsikten har varit att i lagen ge en uttömmande förteckning över datainnehållet. Om innehållet däremot inte angetts i form av en förteckning, har det enligt utskottet krävts att det i lagstiftningen ingår ett krav på att ”uppgifterna är nödvändiga” för ett visst syfte (se t.ex. GrUU 31/2017 rd, GrUU 17/2016 rd, s. 2–3 och de utlåtanden som nämns i det). I sina analyser av omfattning, exakthet och innehåll i lagstiftning om rätten att få och lämna ut uppgifter trots sekretess har utskottet lagt vikt vid att de uppgifter som lämnas ut är av känslig art (se t.ex. GrUU 38/2016 rd, s. 3). Utskottet har särskilt påpekat att det bör finnas exakta och noggrant avgränsade bestämmelser om att det är tillåtet att behandla känsliga uppgifter bara om det är absolut nödvändigt (se t.ex. GrUU 13/2017 rd, s. 5 och GrUU 3/2017 rd, s. 5).  
I den nya lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata finns inga bestämmelser om känsliga uppgifter. Trots att huvudmannens hälsotillstånd eller en nedsättning i huvudmannens handlingsbehörighet i regel ligger bakom uppgiften om intressebevakning i det föreslagna registret över förmynderskapsärenden har uppgiften om intressebevakning inte definierats separat som en känslig uppgift, och inte heller hör den direkt till de särskilda kategorier av personuppgifter som avses i artikel 9 i dataskyddsförordningen. Utlämnandet av uppgifter som gäller intressebevakning behandlas närmare i avsnittet om offentlighet för registeruppgifter. 
Befolkningsdatasystemet innehåller vissa uppgifter som är att betrakta som känsliga och vars utlämnande det föreskrivs särskilt om i 38–42 § i befolkningsdatalagen. Det är fråga om uppgifter som gäller adoption, omhändertagande av barn, fastställande av könstillhörighet, institutionsboende och medlemskap i religionssamfund. Av dessa kan uppgifterna om medlemskap i religionssamfund och fastställande av könstillhörighet också anses vara särskilda kategorier av personuppgifter som avses i artikel 9 i dataskyddsförordningen. Också en kombination av vissa uppgifter i befolkningsdatasystemet kan eventuellt möjliggöra slutsatser om en persons etniska ursprung eller sexuella beteende eller läggning. Karaktären hos dessa uppgifter varierar dock starkt från fall till fall, och man kan inte kategoriskt anse att en enskild uppgiftskategori är särskild i den bemärkelse som avses i artikel 9. Befolkningsdatasystemets datainnehåll föreslås inte bli ändrat. 
Artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen möjliggör att särskilda personuppgifter behandlas i befolkningsdatasystemet. Syftet med befolkningsdatalagen är att möjliggöra att uppgifter i befolkningsdatasystemet utnyttjas som stöd för samhällets funktioner och informationsförsörjning. Befolkningsdatasystemet är centralt för det finländska samhällets informationsförsörjning och för myndigheternas verksamhet. Behandlingen sker därför av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse. I befolkningsdatalagen föreskrivs dessutom i detalj om kontroll av uppgifternas riktighet samt om upprätthållande och utlämnande av uppgifter. Lagen bör anses inkludera lämpliga åtgärder för att säkerställa de registrerades grundläggande rättigheter och intressen. Uppgifter om medlemskap i religionssamfund och om fastställande av könstillhörighet omfattas av särskilda begränsningar som gäller utlämnandet och som föreskrivs i 40 och 42 §. Vidare ska utlämnandet uppfylla de övriga förutsättningar som anges i lagen.  
Eftersom grundlagsutskottet anser att behandlingen av känsliga uppgifter bör bedömas utifrån tidigare praxis också inom dataskyddsförordningens tillämpningsområde finns det behov av att bedöma de ändringar som gäller känsliga uppgifter som en del av befolkningsdatasystemets datainnehåll. Propositionen innehåller förslag till ändringar av befolkningsdatalagens bestämmelser om utlämnande av uppgifter. Det föreslås att 29 § utökas med en bestämmelse enligt vilken uppgifter som behövs för utförande av myndighetsuppgifter får lämnas ut, när behandlingen grundar sig på artikel 6.1 c eller artikel 6.1 e i dataskyddsförordningen. Enligt grundlagsutskottets praxis bör det finnas exakta och noggrant avgränsade bestämmelser om att det är tillåtet att behandla känsliga uppgifter bara om det är absolut nödvändigt. Bestämmelserna i 38–42 § uppfyller denna förutsättning i befolkningsdatasystemet. Regleringstekniken baserar sig på en uppgiftsspecifik bedömning. Regleringen har inte byggts upp ur ett ändamålsperspektiv så att det skulle bedömas vilka känsliga uppgifter som kan anses vara nödvändiga i samband med respektive ändamål. I stället skärskådas i 38–41 § varje känslig uppgift för sig och för deras del anges en uttömmande uppräkning av de ändamål i samband med vilka man kan anse att utlämnandet är nödvändigt. Den begränsning av utlämnandet av uppgifter till behövliga uppgifter som finns i den allmänna bestämmelsen om utlämnande av uppgifter för myndighetsverksamhet är till denna del motiverad, eftersom de särskilda bestämmelserna om begränsning säkerställer att känsliga uppgifter inte får lämnas ut om inte nödvändighetskravet är uppfyllt. Regleringen äventyrar till denna del inte kärnan i skyddet för personuppgifterna. Detsamma gäller de andra bestämmelser i 4 kap. där utlämnandet av uppgifter kopplas till kravet att uppgifterna ska vara nödvändiga. I 38, 39, 41 och 42 § föreslås en ändring vad den officiella statistiken beträffar så att det i fortsättningen hänvisas till statistik enligt statistiklagen. Ändringarna har dock ingen reell inverkan på omfattningen hos utlämnandet av känsliga uppgifter. 
I den föreslagna lagen om vissa personuppgifter vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata fullgörs den i grundlagens 10 § angivna skyldigheten att utfärda bestämmelser om behandlingen av personuppgifter genom lag. I lagen ingår bestämmelser om de registrerade personuppgifternas innehåll, ändamål och bevaringstid samt om utlämnande av personuppgifter. De föreslagna bestämmelserna motsvarar gällande reglering. Detaljerad reglering behövs även om uppgifterna inte är känsliga, eftersom de lagstadgade registren är offentliga register vars effekter hänför sig till annat än skötsel av myndigheternas egna uppdrag. Omfattningen av och begränsningarna i samband med utlämnandet av registeruppgifter har dessutom kopplats till datainnehållet, och delvis också till mottagarens ställning. Bestämmelser om de registrerade personernas rättsskydd finns i princip i dataskyddsförordningen. I 12 § 3 och 4 mom. i den föreslagna lagen finns dock bestämmelser om den registrerades rätt att ensidigt begränsa behandlingen av uppgifter och om bevarandet av uppgifter som konstaterats vara felaktiga; bestämmelserna avses gälla till den del dataskyddsförordningen tillåter sådana nationella undantag från dessa rättigheter som motiveras nedan. 
Enligt artikel 16 i dataskyddsförordningen har den registrerade rätt att av den personuppgiftsansvarige utan onödigt dröjsmål få felaktiga personuppgifter som rör honom eller henne rättade. En uppgift som konstaterats vara felaktig ska i princip ersättas med en rättad uppgift, varvid den felaktiga uppgiften raderas. I 12 § 4 mom. i den föreslagna lagen sägs att om det behövs för att trygga rättigheterna för en registrerad, någon annan part eller den personuppgiftsansvarige ska uppgifter som konstaterats vara felaktiga förses med en anteckning om att de är felaktiga och bevaras. Därmed rättas felaktiga uppgifter på det sätt som avses i 16 §, men utplånas inte. Felaktiga uppgifter får användas endast när det är nödvändigt för att trygga rättigheterna för den registrerade, någon annan part eller den personuppgiftsansvarige. Att behandla en felaktig uppgift är nödvändigt t.ex. när den felaktiga uppgiften innan den rättades har använts som grundval för en rättshandling och den omständigheten att uppgiften varit felaktig har lett till skada för någon av parterna i rättshandlingen. För att ett eventuellt ersättningsanspråk ska kunna riktas rätt är det viktigt för de olika parternas rättsskydd att det är möjligt att verifiera vilket innehåll uppgiften haft när den getts. En felaktig uppgift ska lämnas ut endast av grundat skäl. En uppgift som konstaterats vara felaktig ska dessutom utplånas genast när den inte längre behöver bevaras. Det är fråga om ett undantag från artikel 16 i dataskyddsförordningen även om artikelns kärna, rätten att rätta felaktiga uppgifter, förblir oförändrad. Det är fråga om ett sådant mål med anknytning till allmänt intresse för medlemsstaten och skydd av den registrerade eller andras rättigheter och friheter som möjliggör ett undantag med stöd av artikel 23.1 e och artikel 23.1 i i dataskyddsförordningen. Med hänsyn till att risken för att uppgifter är felaktiga inte är stor och undantagets tillämpningsområde är mycket begränsat till följd av de förutsättningar som gäller användningsändamålet och lagringstiden är den föreslagna undantagsbestämmelsen inte bara nödvändig utan också proportionerlig. 
Enligt artikel 18.1 a i dataskyddsförordningen ska en registrerad som bestrider sina personuppgifters korrekthet ha rätt att av den personuppgiftsansvarige kräva att behandlingen av personuppgifterna begränsas under en tid som ger den personuppgiftsansvarige möjlighet att kontrollera om personuppgifterna är korrekta. Begränsning av behandling innebär t.ex. att uppgifter om den registrerade inte lämnas ut till tredje man. Att begränsa behandlingen av uppgifter till följd av enbart ett påstående att uppgifterna är felaktiga skulle i väsentlig grad äventyra registrens syfte och tillgodoseendet av de skyddsintressen som registreringen garanterar, t.ex. skyddet för egendom som föreskrivs i grundlagens 15 § 1 mom. Därför föreslås i 12 § 3 mom. bli föreskrivet om ett undantag med stöd av vilket artikel 18.1 a i dataskyddsförordningen inte tillämpas på den behandling av uppgifter som avses i den föreslagna lagen. Det är fråga om ett sådant viktigt mål av allmänt intresse för medlemsstaten som med stöd av artikel 23.1 e i dataskyddsförordningen möjliggör ett undantag från tillämpning av artikel 18.1 a. Med hänsyn till att registeruppgifternas rättidiga tillgänglighet är av avgörande betydelse för att behandlingens syfte och parternas rättigheter ska tillgodoses och risken för felaktigheter inte kan anses vara stor är det föreslagna undantaget att betrakta som nödvändigt och proportionerligt. 
Uppgifternas offentlighet och sekretess 
Enligt 12 § 2 mom. i grundlagen är handlingar och upptagningar som innehas av myndigheterna offentliga, om inte offentligheten av tvingande skäl särskilt har begränsats genom lag. Var och en har rätt att ta del av offentliga handlingar och upptagningar.  
Offentlighetsprincipen gäller i regel också myndigheters personregister, men ifråga om personregister ska skyddet av personuppgifter och villkor för utlämnande av uppgifter som skyddet medför beaktas. Grundlagsutskottet har konstaterat att både bestämmelserna om allmän offentlighet och bestämmelserna om sekretess och rätten att lämna ut uppgifter måste granskas med avseende på 12 § 2 mom. och 10 § 1 mom. i grundlagen (GrUU 4/2014 rd, s. 2). 
I fråga om offentligheten för uppgifterna i befolkningsdatasystemet tillämpas offentlighetslagen, om inte annat föreskrivs i lag. Grundlagsutskottet har framhållit att bestämmelserna om offentlighet och sekretess för uppgifter som myndigheterna innehar bör samlas i offentlighetslagen i stället för i speciallagstiftning (GrUU 2/2008 rd, s. 2, GrUU 13/2000 rd). Därför har bestämmelser i både befolkningsdatalagen och gällande lag om vissa personregister vid magistraterna setts över till den del det varit möjligt att stödja sig på offentlighetslagens bestämmelser. 
Främjande av en annan grundläggande rättighet är ett sådant tvingande skäl som ger möjlighet att separat begränsa handlingars offentlighet enligt 12 § 2 mom. i grundlagen (GrUU 40/2005 rd, s. 2). Uppmärksamhet bör dock också fästas på det allmänna förhållandet mellan sekretessbestämmelser och offentlighetslagen. Grundlagsutskottet har t.ex. i ett utlåtande om skatteuppgifter ansett att lagstiftning som grundar sig på sekretess som huvudregel är snedvriden utifrån grundlagens perspektiv (GrUU 40/2005 rd, s. 3, GrUU 4/2004 rd, s. 4). I fråga om sekretessregleringen måste man alltså fästa uppmärksamhet vid om sekretessen i praktiken blir huvudregel (GrUU 4/2004 , s. 4). 
De uppgifter som förs in i befolkningsdatasystemet är upptagningar som myndigheterna innehar. Sådana upptagningar är offentliga enligt grundlagens 12 § 2 mom., om inte offentligheten av tvingande skäl särskilt har begränsats genom lag (GrUU 3/2009 rd, s. 2). Tillämpningen av offentlighetslagens bestämmelser om utlämnande av uppgifter begränsas dock av huvudregeln i 28 § i lagförslaget , enligt vilken uppgifter som lämnas ut ur befolkningsdatasystemet ska vara nödvändiga för det ändamål för vilket de lämnas ut. Huvudregeln kompletteras av flera särskilda förutsättningar för utlämnande av uppgifter som det föreskrivs om i 4 kap. i lagförslaget. 
I propositionen om ändring av befolkningsdatalagen ingår ett förslag enligt vilket 77 § om tystnadsplikt och förbud mot utnyttjande i befolkningsdatalagen ska strykas. Den gäller en hänvisning till offentlighetslagen som inte är nödvändig. Bestämmelsen har också orsakat tolkningsproblem i fråga om huruvida den utvidgar sekretessen för uppgifter i befolkningsdatasystemet jämfört med vad som föreskrivs i offentlighetslagen. Enligt vad som anges ovan får inte sekretessregleringen i onödan bli huvudregel. I den mån som det kan behövas mer omfattande reglering av sekretess för uppgifter i befolkningsdatasystemet än vad som föreskrivs i offentlighetslagen bör en sådan reglering vara tydlig och noggrant avgränsad. På behandlingen av uppgifter bör dock lagens bestämmelser om begränsningar av utlämnandet av uppgifter tillämpas.  
Den föreslagna lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata främjar starkt handlingsoffentligheten, som tryggas i grundlagens 12 § 2 mom. Ett av de centrala syftena med lagen är att offentliggöra lagstadgade registeruppgifter, antingen för att rättsverkningar för de registrerade själva ska åstadkommas eller för att tredje parters rättigheter ska tryggas. Särskilda bestämmelser behövs eftersom t.ex. uppgifter om äktenskapsförord eller intressebevakning i annat fall i myndighetspraxis kan komma att tolkas som sekretessbelagda uppgifter som avses i offentlighetslagen, även om registrens uttryckliga syfte är att offentliggöra sådana uppgifter som uppräknas specifikt i lagen. 
Grunden för de uppgifter som införs i det föreslagna registret över förmynderskapsärenden är handlingar som innehåller också sådana särskilda kategorier av personuppgifter som avses i artikel 9 i dataskyddsförordningen, t.ex. uppgifter om hälsotillståndet. De uppgifter som får lämnas ut till alla ur registret över förmynderskapsärenden begränsas emellertid i 10 § 2 mom. i den föreslagna lagen på motsvarande sätt som i gällande lagstiftning. När det gäller äktenskapsförord, avvittringshandlingar och åtskiljandehandlingar införs i registren endast det i den föreslagna lagen uppräknade innehållet på ett allmänt plan. På detaljerade handlingar som ligger till grund för registreringen tillämpas med offentlighetslagen förenliga allmänna sekretessbestämmelser till den del uppgifter om personens ekonomiska ställning ingår i dem. De ovan konstaterade begränsningarna har valts i syfte att hitta rätt avvägning mellan skyddet för personuppgifter och offentligheten för myndighetshandlingar. Begränsningarna motsvarar gällande lagstiftning. 
4.3
4.3 Sammanfattning
Enligt regeringens uppfattning är den samlade bedömningen att propositionen kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning.  
Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 
Lagförslag
1. 
Lag 
om ändring av äktenskapslagen  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i äktenskapslagen (234/1929) 1 a och 10 §, 17 § 2 punkten, 17 a § 1 mom. 3 punkten och 2 mom., 17 b § 1 och 2 mom., 35 § 4 mom., 43 § 1 mom., 44 § 2 mom., 45 § 1 mom., 104 § 2 mom., 113 a § 2 mom., 127 § 3 mom. och 135 § 2 mom.,  
av dem 1 a § sådan den lyder i lag 249/2016, 10 § sådan den lyder i lag 618/1998, 17 a § 1 mom. 3 punkten och 2 mom. sådana de lyder i lag 695/2016, 17 § 2 punkten och 17 b § 1 och 2 mom. samt 113 a § 2 mom. sådana de lyder i lag 572/2008, 35 § 4 mom., 43 § 1 mom., 104 § 2 mom. och 135 § 2 mom. sådana de lyder i lag 58/2005 samt 44 § 2 mom., 45 § 1 mom. och 127 § 3 mom. sådana de lyder i lag 929/2002, som följer: 
1 a § 
Parterna i ett partnerskap som har registrerats i Finland kan omvandla sitt partnerskap till äktenskap genom att lämna in en gemensam anmälan om detta till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, eller i landskapet Åland till Statens ämbetsverk på Åland. Det registrerade partnerskapet fortsätter som äktenskap från den dag då myndigheten har tagit emot anmälan. 
10 § 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska undersöka om det föreligger något i lag angivet hinder mot ett äktenskap (hindersprövning). I landskapet Åland utförs hindersprövning av Statens ämbetsverk på Åland. Hindersprövning kan också ske hos den församling i den evangelisk-lutherska kyrkan eller i ortodoxa kyrkosamfundet där de förlovade eller den ena av dem är medlem. 
17 § 
Kyrklig vigsel får förrättas 
2) inom ett registrerat religionssamfund av den som har fått vigselrätt enligt lagen om vigselrätt ( / ). 
17 a § 
Skyldig att förrätta borgerlig vigsel är 
3) häradsskrivare och notarius publicus vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller vid Statens ämbetsverk på Åland. 
Borgerlig vigsel får förrättas av den som har fått vigselrätt av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller av Statens ämbetsverk på Åland. Den som uppfyller villkoren i 17 b § kan få vigselrätt, om det behövs för att säkerställa att det finns ett tillräckligt antal borgerliga vigselförrättare. 
17 b § 
Vigselrätt enligt 17 a § 2 mom. ska initieras av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller Statens ämbetsverk på Åland. Rätten får ges den som har avlagt högre högskoleexamen i juridik och som med beaktande av arbetserfarenhet eller andra omständigheter kan antas fullgöra sitt uppdrag på ett oklanderligt sätt. Vigselrätten antecknas i vigselrättsregistret i enlighet med bestämmelserna i 7 § i lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ( / ). 
Den som har fått vigselrätt (vigselförrättare) ska fullgöra uppdraget omsorgsfullt och på behörigt sätt. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller Statens ämbetsverk på Åland ska utöva tillsyn över vigselförrättarens verksamhet. I fråga om vigselförrättarens ansvar och tillsynen över vigselförrättaren samt återkallelse av vigselrätt gäller vad som föreskrivs i 5 § 2 mom., 6 §, 7 § 1–3 mom. samt 8 och 9 § i lagen om vigselrätt. Vigselrätten ska återkallas om vigselförrättarens handlingsbehörighet begränsas. 
35 § 
Har en makes egendom avträtts till konkurs, kan den andra maken utesluta vardera makens giftorätt genom att inom ett år efter konkursens början anmäla detta skriftligen till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. I landskapet Åland kan anmälan göras till Statens ämbetsverk på Åland. 
43 § 
Ett äktenskapsförord ska ges in skriftligen till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller Statens ämbetsverk på Åland för registrering. Registreringsanmälan kan lämnas in av en av makarna eller en av de förlovade. Den handling som anmälan gäller ska bifogas anmälan i original. 
44 § 
Ett äktenskapsförord träder dock inte i kraft om det har getts in till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller Statens ämbetsverk på Åland efter det att äktenskapet blivit upplöst eller ett ärende som gäller äktenskapsskillnad har blivit anhängigt. 
45 § 
Ger den ena maken lös egendom till den andra, ska gåvan anmälas hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller Statens ämbetsverk på Åland enligt 6 § i lagen om gåvoutfästelser för att gåvotagaren ska kunna få skydd mot återvinningsanspråk från givarens borgenärer vid konkurs eller utsökning. 
104 § 
För att en make som fått egendom genom avvittring som avses i 1 mom. eller dennes arvingar ska kunna få skydd mot återvinningsanspråk från den andra makens borgenärer vid konkurs eller utsökning, ska avvittringshandlingen ges in skriftligen till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller Statens ämbetsverk på Åland för registrering. Anmälan kan göras av maken eller arvingarna. Den handling som anmälan gäller ska bifogas anmälan i original. 
113 a § 
Bestämmelser om registrering av en vigselrätt i vigselrättsregistret finns i 7 § i lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
127 § 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller Statens ämbetsverk på Åland kan registrera ett äktenskapsförord eller ett avtal om den lag som ska tillämpas på makars förmögenhetsförhållanden, även om en finsk domstol inte enligt 1 mom. är behörig att pröva ett ärende som gäller makarnas förmögenhetsförhållanden.  
135 § 
Ett avtal genom vilket makarna har förordnat att en främmande stats lag ska tillämpas på förmögenhetsförhållandena dem emellan kan inte åberopas mot makes borgenär i det fall att makarna är bosatta eller har hemvist i Finland, om avtalet inte har lämnats in skriftligen för registrering till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller Statens ämbetsverk på Åland. Den handling som anmälan gäller ska bifogas anmälan i original.  
Denna lag träder i kraft den 20 . 
2. 
Lag 
om ändring av 88 § i växellagen  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i växellagen (242/1932) 88 §, sådan den lyder i lag 289/1960, som följer: 
88 § 
Protest ska upptas av notarius publicus.  
Denna lag träder i kraft den 20 . 
3. 
Lag  
om ändring av 66 § i checklagen  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i checklagen (244/1932) 66 §, sådan den lyder i lag 290/1960, som följer: 
66 § 
Protest ska upptas av notarius publicus. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
4. 
Lag 
om ändring av 6 § i lagen om gåvoutfästelser  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om gåvoutfästelser (625/1947) 6 §, sådan den lyder i lag 60/2005, som följer: 
6 § 
Ger någon lös egendom till sin make, till en släkting i rätt upp- eller nedstigande led eller dennes make eller till någon som står honom särskilt nära och med vilken han bor i gemensamt hushåll, ska givaren eller mottagaren göra anmälan om gåvan skriftligen hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller Statens ämbetsverk på Åland för att gåvotagaren ska kunna få skydd mot återvinningsanspråk från givarens borgenärer vid konkurs eller utsökning. De uppgifter som avses i 5 § 1 mom. 1–5 punkten i lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ( / ) ska nämnas i anmälan. Detta gäller likväl inte sedvanliga gåvor som inte står i missförhållande till givarens ekonomiska ställning. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
5. 
Lag 
om ändring av ärvdabalken  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i ärvdabalken (40/1965) 20 kap. 9 a–9 c §, sådana de lyder, 9 a § i lagarna 960/2006 och 1008/2007 samt 9 b § och 9 c § i lag 960/3006, som följer: 
20 kap. 
Om bouppteckning 
9 a § 
Om arvlåtaren vid sin död hade hemkommun i Finland, kan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller i landskapet Åland Statens ämbetsverk på Åland på ansökan av en dödsbodelägare, efterlevande make, den som sköter boet, boutredningsman, skiftesman eller testamentsexekutor fastställa att alla delägare i boet och arvlåtarens make har antecknats i bouppteckningen så som föreskrivs i 3 § 1 mom. 
Fastställelse ska beviljas, om det med stöd av uppgifterna i befolkningsdatasystemet eller någon annan tillgänglig utredning finns motiverade skäl att anta att bouppteckningsuppgifterna om delägarna och maken är riktiga och fullständiga. 
En anteckning om beviljad fastställelse görs i en till riktigheten bestyrkt kopia av bouppteckningen. 
9 b § 
Om fastställelse inte enligt 9 a § kan beviljas, ska den behöriga myndigheten meddela sökanden om de brister och fel den iakttagit samt återsända handlingarna till sökanden utan fastställelse. Den person som enligt bouppteckningen tar emot meddelanden som gäller boet ska också underrättas om saken. 
9 c § 
En rättshandling som de delägare som är antecknade i en delägarförteckning i bouppteckningen som fastställts i enlighet med 9 a § har ingått på boets vägnar med en annan person än en delägare är bindande, även om någon delägare inte har antecknats i bouppteckningen, om den med vilken rättshandlingen ingicks inte visste och inte heller borde ha vetat att en sådan delägare fanns i boet. 
När en ansökan om inskrivning av en rättighet eller någon annan åtgärd görs hos en myndighet, ska en fastställd bouppteckning anses som tillräcklig utredning över dödsbodelägarna, om inte något annat framgår i saken. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
6. 
Lag 
om ändring av 8 § i lagen om förfarandet vid rådgivande kommunala folkomröstningar  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om förfarandet vid rådgivande kommunala folkomröstningar (656/1990) 8 §, sådan den lyder i lag 716/1998, som följer: 
8 § 
För folkomröstningen upprättar den kommunala centralvalnämnden över de röstberättigade ett rösträttsregister om vilket i tillämpliga delar gäller vad som i 18 § i vallagen bestäms om rösträttsregistret. 
Kommunstyrelsen ska senast den 55 dagen före röstningsdagen göra anmälan till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata om folkomröstningen och meddela om den önskar få de uppgifter som ska tas in i rösträttsregistret i maskinläsbar form eller som pappersutskrift. Om pappersutskrifter gäller i tillämpliga delar vad som i 71 § i vallagen bestäms om vallängder. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska senast den 30 dagen före röstningsdagen sända till den kommunala centralvalnämnden de uppgifter som ska tas in i rösträttsregistret. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
7. 
Lag 
om ändring av 9 och 9 a § i lagen om återvinning till konkursbo  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om återvinning till konkursbo (758/1991) 9 och 9 a §, sådana de lyder, 9 § i lag 931/2002 och 9 a § i lag 30/2011, som följer: 
9 § 
Återvinning av avvittring 
Har gäldenären eftergivit sin rätt vid avvittring så som avses i 104 § i äktenskapslagen, går avvittringen åter, 
1) om avvittringshandlingen inte har givits in till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller, i landskapet Åland, till Statens ämbetsverk på Åland före fristdagen, 
2) om avvittringshandlingen har givits in till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller, i landskapet Åland, till Statens ämbetsverk på Åland senare än ett år före fristdagen, eller 
3) om avvittringshandlingen har givits in till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller, i landskapet Åland, till Statens ämbetsverk på Åland dessförinnan, men senare än tre år före fristdagen, och det inte visas att gäldenären vare sig när avvittringen skedde var eller till följd av avvittringen blev överskuldsatt. 
9 a § 
Återvinning av åtskiljande av egendom eller gottgörelse 
Har gäldenären eftergivit sin rätt så som avses i 11 § i lagen om upplösning av sambors gemensamma hushåll (26/2011), ska åtskiljandet eller gottgörelsen gå åter, 
1) om åtskiljandehandlingen eller avtalet eller någon annan handling om gottgörelse inte har getts in till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller, i landskapet Åland, till Statens ämbetsverk på Åland före fristdagen, 
2) om en handling som avses i 1 punkten har getts in till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller, i landskapet Åland, till Statens ämbetsverk på Åland senare än ett år före fristdagen, eller 
3) om en handling som avses i 1 punkten har getts in till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller, i landskapet Åland, till Statens ämbetsverk på Åland dessförinnan, men senare än tre år före fristdagen, och det inte visas att gäldenären när åtskiljandet av egendom förrättades eller rättshandlingen om gottgörelse företogs inte var överskuldsatt och inte heller blev överskuldsatt till följd av åtskiljandet eller rättshandlingen. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
8. 
Lag 
om ändring av vallagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i vallagen (714/1998) 2 § 2 mom., 8 § 2 och 4 mom., 9 § 4 mom., 13 § 4 mom., 18 §, 21 § 1 och 4 mom., 22–25 §, 26 § 1 och 5 mom., 27 §, 28 § 3 mom., 29 § 1 och 3 mom., 71 § 2 mom., 106 § 3 mom., 143 § 3 mom., samt 162, 176, 177 och 192 §, 
av dem 2 § 2 mom. sådant det lyder i lag 1213/2013, 8 § 2 och 4 mom., 9 § 4 mom. och 13 § 4 mom. sådana de lyder i lag 247/2002, 18 § sådan den lyder i lagarna 496/2013 och 563/2015, 21 § 1 mom. sådant det lyder delvis ändrat i lag 1263/2007, 22 § sådan den lyder i lag 563/2015, 23 § och 28 § 3 mom., 71 § 2 mom. och 177 § sådana de lyder i lag 496/2013, 27 § sådan den lyder i lag 300/2009 och 192 § sådan den lyder i lag 1404/2009, som följer:  
2 § 
Rösträtt 
Röstberättigade vid Europaparlamentsval är också sådana medborgare i andra medlemsstater i Europeiska unionen som senast på valdagen fyller 18 år och som har i lagen om hemkommun (201/1994) avsedd hemkommun i Finland eller som är anställda inom Europeiska unionen eller en i Finland verksam internationell organisation eller som är familjemedlemmar till sådana personer, om de bor i Finland och om uppgifterna om dem har registrerats i befolkningsdatasystemet på det sätt som föreskrivs i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009). Röstberättigade i Finland är dock inte de som förlorat sin rösträtt vid Europaparlamentsval på grund av ett beslut i ett enskilt civilrättsligt eller straffrättsligt ärende i den stat i vilken de är medborgare (hemstat). 
8 § 
Röstningsområden 
Beslutet om röstningsområdena träder i kraft den 15 oktober, om beslutet fattas och meddelas Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata senast i april samma år på det sätt som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata föreskriver. Ett beslut som fattas eller meddelas Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata senare träder i kraft den 15 oktober följande år.  
Ett sådant beslut om röstningsområdena som har meddelats Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska iakttas trots att besvär anförs hos förvaltningsdomstolen tills besvären har avgjorts, om inte förvaltningsdomstolen bestämmer något annat. Ändring i beslut som förvaltningsdomstolen har fattat med anledning av besvär får inte sökas genom besvär. 
9 § 
Förhandsröstningsställen och röstningsställen på valdagen 
Kommunstyrelsen ska se till att det i det register över röstningsställen som förs av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, utan dröjsmål och på det sätt som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata bestämmer, i fråga om varje allmänt förhandsröstningsställe i kommunen antecknas namnet, besöksadressen samt de dagar och de tider då förhandsröstningsstället är öppet samt namnet på och besöksadressen för röstningsstället på valdagen samt övriga uppgifter som justitieministeriet föreskriver. De allmänna förhandsröstningsställen i hemlandet och röstningsställen på valdagen i hemlandet som före utgången av den 51 dagen före valdagen har antecknats i registret över röstningsställen, är röstningsställen vid valet fastän ett yrkande på rättelse av kommunstyrelsens beslut enligt denna paragraf inte har behandlats och fastän sådana kommunalbesvär som har anförts hos förvaltningsdomstolen och genom vilka ändring söks i beslut med anledning av rättelseyrkande inte har avgjorts. Rättelseyrkande hos kommunstyrelsen och kommunalbesvär över kommunstyrelsens beslut ska handläggas i brådskande ordning. I förvaltningsdomstolens beslut i ett besvärsärende får ändring inte sökas genom besvär. 
13 § 
Kommunal centralvalnämnd 
Den kommunala centralvalnämnden ska lämna sina kontaktuppgifter till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata på det sätt som myndigheten bestämmer. 
18 § 
Upprättande av och uppgifter i rösträttsregister 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska senast den 46 dagen före valdagen upprätta ett register i vilket införs varje person som enligt uppgifterna i befolkningsdatasystemet är röstberättigad i det kommande valet (rösträttsregister). 
Beträffande varje röstberättigad tas följande uppgifter in i rösträttsregistret, sådana de är i befolkningsdatasystemet den 51 dagen före valdagen klockan 24: 
1) personbeteckning, 
2) fullständigt namn, 
3) vid andra val än kommunalval den valkrets som avses i 5 §, 
4) hemkommun i Finland enligt lagen om hemkommun, 
5) röstningsområde, 
6) röstningsställe på valdagen och adressen till det, 
7) modersmål, om detta är danska, isländska, norska eller svenska, 
8) vid andra val än kommunalval den stat där den röstberättigade är bosatt, om staten inte är Finland, 
9) datum för införande i registret, 
10) uppgift om en sådan spärrmarkering som avses i 36 § i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
Om den röstberättigade inte har hemkommun i Finland den 51 dagen före valdagen, ska folkbokföringskommunen enligt lagen om hemkommun antecknas i rösträttsregistret i stället för hemkommunen. Om folkbokföringskommunen inte längre hör till finskt territorium, ska Helsingfors stad antecknas i stället för den. Om en sådan medborgare i en annan stat som är röstberättigad vid Europaparlamentsval och kommunalval inte har hemkommun i Finland, ska rösträttskommunen antecknas i rösträttsregistret i stället för hemkommunen. Den röstberättigade hör i detta fall till det röstningsområde som fullmäktige med stöd av 8 § 1 mom. har bestämt i fråga om de röstberättigade som i befolkningsdatasystemet inte har antecknats vid någon fastighet.  
Efter upprättandet av rösträttsregistret antecknas i registret beträffande den röstberättigade 
1) uppgift om dödsfall, om den röstberättigade har avlidit, 
2) för det fall att personen i fråga på det sätt som anges i 26 § har antecknats i rösträttsregistret som saknande rösträtt, uppgift om detta, 
3) uppgifter om eventuellt rättelseyrkande och om beslut som har meddelats med anledning av det, 
4) uppgift om den röstberättigade har utövat sin rösträtt, 
5) uppgift om en sådan spärrmarkering som avses i 2 mom. 10 punkten, om denna har gjorts i befolkningsdatasystemet efter upprättandet av rösträttsregistret. 
Vid Europaparlamentsval införs en i Finland röstberättigad medborgare i en annan medlemsstat i Europeiska unionen i Europaparlamentsvalets rösträttsregister, om han eller hon skriftligen har anmält sin avsikt att utöva sin rösträtt vid Europaparlamentsvalet i Finland och efter detta har haft stadigvarande hemkommun i Finland och inte återtagit sin anmälan. Anmälan eller dess återtagande ska göras till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata senast den 80 dagen före valdagen före klockan 16. 
21 § 
Meddelandekort 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata utarbetar över var och en som införts i rösträttsregistret ett meddelandekort, som innehåller följande uppgifter: 
1) de uppgifter som avses i 18 § 2 mom. 2, 5 och 6 punkten, 
2) den adress som för den röstberättigade finns införd i befolkningsdatasystemet den 51 dagen före valdagen klockan 24, 
3) vid vilket val och i vilken valkrets eller i vilken kommun kortets mottagare har rösträtt, 
4) valdagen och förhandsröstningsperioden, 
5) kontaktinformationen till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller Statens ämbetsverk på Åland och till den kommunala centralvalnämnden, 
6) det register eller datasystem som uppgifterna på kortet grundar sig på, samt 
7) av justitieministeriet utarbetade anvisningar om kortets användning och om förfarandet vid röstning.  
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ser till att meddelandekorten senast den 24 dagen före valdagen sänds till de röstberättigade vilkas adress är känd. Vid Europaparlamentsval sänds kort emellertid inte till sådana i rösträttsregistret införda personer som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata i enlighet med 26 § 5 mom. antecknar i rösträttsregistret som saknande rösträtt. 
22 § 
Information till medborgare i andra medlemsstater i Europeiska unionen vid kommunalval och Europaparlamentsval 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska i god tid före kommunalval och Europaparlamentsval i mån av möjlighet på lämpligt sätt meddela alla medborgare i andra medlemsstater i Europeiska unionen som uppfyller villkoren för rösträtt att de enligt uppgifterna i befolkningsdatasystemet kommer att ha rösträtt och vara valbara vid valet samt om det förfarande som ska iakttas för utövande av rösträtten och rätten att bli uppställd som kandidat. 
23 § 
Kontroll av uppgifter i rösträttsregistret 
De uppgifter som antecknats i rösträttsregistret enligt 18 § 2 och 3 mom. och 19 §, med undantag för personbeteckningarna, finns framlagda för kontroll på de ställen som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata bestämmer eller fås avgiftsfritt per telefon vardagar under tjänstetid från och med den 41 dagen före valdagen. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kan ge utdrag ur rösträttsregistret. Utdraget ges avgiftsfritt till den som utdraget gäller och till en myndighet som avses i denna lag. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata informerar i den officiella tidningen och på annat lämpligt sätt om tillhandahållandet av uppgifter ur rösträttsregistret samt om hur rättelseyrkande ska framställas. 
Om det i rösträttsregistret för en person har antecknats en sådan uppgift om spärrmarkering som avses i 18 § 2 mom. 10 punkten eller 18 § 4 mom. 5 punkten, får endast de personuppgifter i rösträttsregistret som avses i 18 § 2 mom. 2, 7 och 9 punkten läggas fram för kontroll. 
24 § 
Rättelseyrkande 
Den som anser att han eller hon obehörigen har utelämnats ur rösträttsregistret eller att en anteckning om honom eller henne i registret är oriktig, kan framställa ett skriftligt rättelseyrkande hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata senast den 16 dagen före valdagen före klockan 16. 
Rättelseyrkande kan grundas också på sådana på rösträtten inverkande omständigheter som har inträffat efter att rösträttsregistret upprättades. 
Om en röstberättigads flyttningsanmälan enligt lagen om hemkommun inkommer till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata senare än den 51 dagen före valdagen, kan den röstberättigade inte på grundval av denna flyttningsanmälan yrka rättelse av sådana i 18 § 2 mom. 3–6 punkten nämnda uppgifter i rösträttsregistret som gäller den röstberättigade. 
Ett rättelseyrkande kan framställas genom användning av en för ändamålet utarbetad blankett. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska se till att blanketter finns tryckta eller duplicerade på de ställen där uppgifterna i rösträttsregistret finns framlagda. 
25 § 
Beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska avgöra rättelseyrkandena senast den 13 dagen före valdagen och göra eventuella av besluten föranledda ändringar i rösträttsregistret senast den 12 dagen före valdagen före klockan 12. 
Beslutet ska utan dröjsmål av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata delges den som framställt yrkandet. Beslutet ska sändas per post som rekommenderad försändelse, men det kan också skickas på något annat bevisligt sätt, om detta inte föranleder dröjsmål. Om beslutet innefattar att personen i fråga införs i rösträttsregistret, ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata samtidigt sända till honom eller henne ett meddelandekort. Är mottagarens postadress inte känd, ska beslutet publiceras i den officiella tidningen.  
26 § 
Självrättelse 
Anser Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata att någon obehörigen har utelämnats ur rösträttsregistret eller orättmätigt har tagits in i det eller att en sådan anteckning i rösträttsregistret som gäller honom eller henne är oriktig, har Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata rätt att på tjänstens vägnar foga personen i fråga till rösträttsregistret eller anteckna honom eller henne som saknande rösträtt eller rätta den oriktiga anteckning som gäller honom eller henne. Ändringarna ska göras senast den 12 dagen före valdagen före klockan 12. 
Har Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata innan rösträttsregistret för ett Europaparlamentsval vunnit laga kraft fått ett meddelande av en myndighet i en annan medlemsstat i Europeiska unionen om att en röstberättigad som införts i rösträttsregistret har upptagits i denna stats vallängd för samma val, ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata utan dröjsmål se till att personen i fråga antecknas i rösträttsregistret som saknande rösträtt. 
27 § 
Besvär hos förvaltningsdomstolen 
Över ett beslut genom vilket ett rättelseyrkande har förkastats eller avvisats och över ett beslut enligt 26 § 2 mom. får besvär anföras hos förvaltningsdomstolen. Besvären ska anföras senast den sjunde dagen efter den dag då parten i fråga har delgetts beslutet eller efter den dag då beslutet har publicerats i den officiella tidningen. En besvärsskrift som riktats till förvaltningsdomstolen kan inom besvärstiden tillställas Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata för vidarebefordran till förvaltningsdomstolen. På anförande av besvär tillämpas i övrigt förvaltningsprocesslagen (586/1996). 
Förvaltningsdomstolen ska utan dröjsmål underrätta ändringssökanden och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata om sitt beslut. Om beslutet innefattar att någon ska införas i rösträttsregistret eller att uppgifter om någon ska ändras, ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata göra de nödvändiga ändringarna i rösträttsregistret. Om förvaltningsdomstolen meddelar ett sådant beslut senare än den fjärde dagen före valdagen klockan 19, ska den utan dröjsmål sända beslutet också till den kommunala centralvalnämnden, som ska foga beslutet till den vallängd som nämns i 71 §. Om besvären har förkastats eller avvisats, ska förvaltningsdomstolen underrätta Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata om detta, och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska göra anteckning om detta i rösträttsregistret. 
Över förvaltningsdomstolens beslut enligt denna paragraf får ändring inte sökas genom besvär. 
28 § 
Rösträttsregistrets laga kraft 
Om någon uppenbart oriktigt med stöd av 26 § 1 eller 5 mom. har antecknats i rösträttsregistret som saknande rösträtt, får Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata stryka anteckningen ur det lagakraftvunna rösträttsregistret. 
29 § 
Användningen av rösträttsregistret 
I rösträttsregistret antecknas i enlighet med 5 och 6 kap. när och var den röstberättigade har röstat. Anteckningen kan göras av en valförrättare vid ett allmänt förhandsröstningsställe i hemlandet eller av valbestyrelsens ordförande eller av valnämnden eller den kommunala centralvalnämnden eller, på den kommunala centralvalnämndens begäran, av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Om anteckningen konstateras vara oriktig, kan den rättas endast av den kommunala centralvalnämnden eller, på dennas begäran, av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
Efter att valresultatet har vunnit laga kraft ska av justitieministeriet föreskrivna arkivutskrifter matas ut ur rösträttsregistret. Därefter ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata utplåna uppgifterna ur registret. 
71 § 
Vallängderna och leverans av dem 
I vallängderna införs endast de personer som enligt de anteckningar som gjorts i rösträttsregistret inte har utövat sin rösträtt vid förhandsröstningen. Vallängderna skrivs ut röstningsområdesvis i alfabetisk ordning enligt personernas namn eller på det sätt som justitieministeriet bestämmer. Vallängderna innehåller vid riksdagsval, presidentval och Europaparlamentsval en rubrik med uppgift om valkrets och vid alla val rubriker med uppgift om kommun och röstningsområde samt för varje person hans eller hennes fullständiga namn och personbeteckning. Om det i rösträttsregistret för en person har antecknats en sådan uppgift om spärrmarkering som avses i 18 § 2 mom. 10 punkten eller 18 § 4 mom. 5 punkten, ska en anteckning om detta skrivas ut även på vallängden. 
106 § 
Nyval på grund av besvär 
Vid nyval iakttas samma indelning i röstningsområden samt används samma lagakraftvunna rösträttsregister och samma sammanställning av kandidatlistorna som vid de upphävda valen, om inte något annat bestäms i besvärsmyndighetens beslut. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska se till att ett nytt meddelandekort sänds till dem som införts i rösträttsregistret. Förhandsröstning förrättas endast i den valkrets eller kommun som de utlysta nyvalen gäller. I fråga om förrättandet av nyval gäller i övrigt i tillämpliga delar vad som föreskrivs om ordinarie val. 
143 § 
Åtgärder när en presidentkandidat eller den som valts till president får bestående förhinder eller avlider 
Justitieministeriet ska i brådskande ordning underrätta utrikesministeriet, valkretsnämnderna och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata om statsrådets beslut, vilka ska se till att meddelandet sänds vidare till övriga valmyndigheter. Valmyndigheterna ska avbryta de förberedande åtgärderna för valet. Justitieministeriet meddelar närmare föreskrifter och anvisningar om myndigheternas åtgärder med anledning av statsrådets beslut. 
162 § 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas anmälningsskyldighet 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska efter utgången av den tidsfrist som anges i 18 § 5 mom. omedelbart underrätta myndigheten i hemstaten för medborgare i en annan medlemsstat i Europeiska unionen om de röstberättigade medborgare i staten i fråga som har meddelat att de önskar utöva sin rösträtt i Finland. 
176 § 
Meddelande om dubbelkandidatur 
Har Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata fått meddelande av en myndighet i en annan medlemsstat i Europeiska unionen om att en i Finland valbar person har ställts upp som kandidat i detta land i samma val, ska den utan dröjsmål delge Helsingfors valkretsnämnd detta meddelande. 
177 § 
Kontroll av valbarheten för en medborgare i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen 
Helsingfors valkretsnämnd ska utan dröjsmål underrätta Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata om en kandidatansökan som gäller en medborgare i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska utan dröjsmål till den behöriga myndigheten i kandidatens hemstat sända de uppgifter om ansökan som behövs för att kontrollera kandidatens valbarhet. 
192 § 
Lokalmyndighet i landskapet Åland 
I landskapet Åland sköts de uppgifter som enligt 18 § 5 mom., 23 § 2 mom., 24 § 1 och 3 mom., 25 §, 26 § 1–4 mom., 27 § och 29 § 1 mom. ankommer på Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata vid riksdagsval, presidentval och Europaparlamentsval av Statens ämbetsverk på Åland. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
9. 
Lag 
om ändring av 35 § i lagen om borgen och tredjemanspant  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om borgen och tredjemanspant (361/1999) 35 § 1 mom. som följer: 
35 § 
Postande av meddelanden 
Borgenären kan tillställa borgensmannen meddelanden som avses i denna lag per post under den adress som borgensmannen har uppgett för borgenären eller som borgensmannen senare har anmält till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller, i landskapet Åland, till Statens ämbetsverk på Åland.  
Denna lag träder i kraft den 20 . 
10. 
Lag 
om ändring av 12 a § i lagen om förvaltningsdomstolarna  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om förvaltningsdomstolarna (430/1999) 12 a § 1 mom. 4 punkten, sådan den lyder i lag 675/2006, som följer: 
12 a § 
Sammansättning i vissa ärenden 
Förvaltningsdomstolen är domför också i en sammansättning med två ledamöter, om inte en fråga som ska avgöras i ärendet på grund av sin natur kräver en sammansättning med tre ledamöter och domstolen ska avgöra ett fullföljdsärende som gäller 
4) tillämpningen av lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009), lagen om hemkommun (201/1994) eller lagen om för- och efternamn (946/2017), 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
11. 
Lag 
om ändring av lagen om förmyndarverksamhet 
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om förmyndarverksamhet (442/1999) 13, 17 a, 46 a §, 47 a, 67 och 68 §,  
av dem 13 och 17 a § sådana de lyder i lag 649/2007, 46 a § sådan den lyder i lag 780/2010 och 47 a § sådan den lyder i lagarna 649/2007 och 1013/2007, samt 
ändras 17 § 2 mom., 30 § 3 mom., 34 § 2 mom. 46 och, 47 §, 47 b § 1 mom., 64 §, 65 § 3 mom., 84 §, 85 § 1 mom., 86 § 2 mom., 87 a § 2 mom. och 95 §, 
av dem 34 § 2 mom., 65 § 3 mom., 86 § 2 mom. och 95 § sådana de lyder i lag 122/2011, 46 § sådan den lyder i lag 1398/2015, 47 b § 1 mom. sådant det lyder i lag 780/2010, 64 § sådan den lyder i lag 1405/2009, 84 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 1013/2007 samt 85 § 1 mom. och 87 a § 2 mom. sådana de lyder i lag 649/2007, som följer: 
17 § 
När intressebevakaren har en ställföreträdare, upphör dennes uppdrag när intressebevakaren och ställföreträdaren efter det hindret upphört tillsammans gör en anmälan till förmyndarmyndigheten. Om intressebevakaren och ställföreträdaren är oeniga om huruvida ställföreträdarens uppdrag har upphört, ska tingsrätten på ansökan av någondera avgöra ärendet. 
30 § 
Om intressebevakarna inte är eniga i ett ärende i vilket de ska besluta gemensamt och dröjsmål med beslutet skulle medföra olägenhet, kan en intressebevakare begära ett beslut av förmyndarmyndigheten om vems åsikt som ska följas. 
34 § 
Tillstånd ska sökas hos förmyndarmyndigheten. Om en rättshandling företas eller en åtgärd vidtas för flera sådana personers räkning som är föremål för intressebevakning och av vilka en del har hemkommun i landskapet Åland, kan tillstånd för samtligas del sökas hos vilken som helst av de myndigheter som är behöriga enligt 84 § 1 eller 2 mom. Den förmyndarmyndighet som behandlat saken ska i ett sådant fall meddela sitt beslut till den behöriga myndigheten i fråga om de övriga personer som är föremål för intressebevakning. Förmyndarmyndigheten ska vid avgörandet av ett tillståndsärende ge huvudmannen tillfälle att bli hörd, om inte huvudmannens ståndpunkt på ett tillförlitligt sätt framgår av ansökningshandlingarna eller om hörande annars behövs med hänsyn till huvudmannens intresse eller för att saken ska kunna utredas. Huvudmannen behöver dock inte ges tillfälle att bli hörd, om denne är en minderårig som inte har fyllt 15 år. Bestämmelser i övrigt om hörande av part finns i förvaltningslagen (434/2003).  
46 § 
Intressebevakarens verksamhet övervakas av förmyndarmyndigheten.  
Förmyndarmyndighetens skyldighet att övervaka intressebevakarens verksamhet ska tillämpas också i sådana fall där en person för vilken det har förordnats intressebevakare i en främmande stat bosätter sig i Finland. Förmyndarmyndigheten kan dock på eget initiativ eller på ansökan av intressebevakaren besluta att övervakning inte ordnas i Finland eller att den ordnas endast i fråga om vissa av intressebevakarens uppdrag, om intressebevakarens verksamhet övervakas i den främmande staten och huvudmannens fördel inte förutsätter att övervakningen ordnas i Finland. 
47 § 
Övervakningen av intressebevakaren kan föras över till en annan i 84 § 1 eller 2 mom. avsedd förmyndarmyndighet, om intressebevakaruppdraget har införts i registret över förmynderskapsärenden och den vars intressen ska bevakas har hemkommun inom den andra förmyndarmyndighetens verksamhetsområde eller om överföringen av någon annan orsak är nödvändig för övervakningen. Före överföringen ska intressebevakaren och den övertagande förmyndarmyndigheten höras. 
Ändring i beslut genom vilket övervakningen förts över får inte sökas genom besvär. 
47 b § 
Förmyndarmyndigheten får på ansökan eller på eget initiativ besluta att övervakningen av intressebevakaren avslutas, om huvudmannen har bosatt sig i en främmande stat och 
1) övervakning av intressebevakarens verksamhet har ordnats där, eller 
2) övervakningens syfte inte längre kan uppfyllas genom övervakning i Finland. 
64 § 
Bestämmelser om det register över förmynderskapsärenden som förs av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland finns i lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ( / ). I registret införs uppgifter för övervakning av i denna lag avsedda intressebevakares och i lagen om intressebevakningsfullmakt (648/2007) avsedda fullmäktiges verksamhet samt för tryggande av tredje mans rätt. 
65 § 
När domstolen fattar ett beslut som innebär att intressebevakning ska införas i registret över förmynderskapsärenden eller fattar ett beslut genom vilket en omständighet som har antecknats i registret över förmynderskapsärenden ändras, ska domstolen lämna ett meddelande om detta till förmyndarmyndigheten. Om beslutet ska iakttas först när det har vunnit laga kraft, ska meddelandet dock lämnas först efter att detta skett. I det sistnämnda fallet lämnas meddelandet av den domstol där ärendet senast varit anhängigt. 
84 § 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är förmyndarmyndighet. 
I landskapet Åland är dock Statens ämbetsverk på Åland förmyndarmyndighet när den vars intressen ska bevakas har i lagen om hemkommun (201/1994) avsedd hemkommun i landskapet Åland eller när den vars intressen ska bevakas inte har hemkommun i Finland men huvudsakligen vistas i landskapet Åland. 
Statens ämbetsverk på Åland är förmyndarmyndighet också när intressebevakningen gäller en frånvarande persons eller blivande ägares rätt, och Statens ämbetsverk på Åland enligt 2 mom. skulle ha varit behörig att övervaka en för arvlåtaren förordnad intressebevakares verksamhet. Likaså är Statens ämbetsverk på Åland behörig att vara förmyndarmyndighet, om någon annans intressen annars ska bevakas med stöd av 10 § och behovet av intressebevakning framkommer i landskapet Åland.  
85 § 
Ärenden som gäller förordnande av intressebevakare eller skiljande av intressebevakare från uppdraget, ändring av intressebevakarens uppdrag eller förordnande om att uppdraget ska upphöra samt tillstånd eller åläggande enligt denna lag avgör vid förmyndarmyndigheten efter föredragning en tjänsteman som avlagt någon annan högre högskoleexamen i juridik än magisterexamen i internationell och komparativ rätt och till vars uppgifter detta hör enligt arbetsordningen. I övrigt avgörs ett ärende av förmyndarmyndigheten så som särskilt föreskrivs om avgörande av ärenden som hör till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas eller Statens ämbetsverk på Ålands behörighet. 
86 § 
Om det på grund av långa avstånd eller av något annat skäl är behövligt, kan hörande också ske med hjälp av teknisk utrustning som gör det möjligt för en tjänsteman vid förmyndarmyndigheten och för den som ska höras att se och tala med varandra medan hörandet pågår. 
87 a § 
Begäran om avgörande ska framställas hos förmyndarmyndigheten inom 30 dagar från delfåendet av förmyndarmyndighetens beslut. Begäran om avgörande ska framställas skriftligen och i begäran ska uppges det beslut av förmyndarmyndigheten som begäran gäller samt till vilka delar och på vilken grund sökanden är missnöjd med beslutet. 
95 § 
Närmare bestämmelser om de finansiella instrument som avses i 34 § 1 mom. 13 punkten underpunkt f får utfärdas genom förordning av justitieministeriet. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
12. 
Lag 
om ändring av 8 § i lagen om registrerat partnerskap  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om registrerat partnerskap (950/2001) 8 § 4 mom., sådant det lyder i lag 947/2017, som följer: 
8 § 
En bestämmelse om make i en lag eller en förordning tillämpas också på en part i ett partnerskap som avses i denna lag, om inte något annat föreskrivs. Vad som i lagen om för- och efternamn (964/2017) föreskrivs om personer som har för avsikt att ingå äktenskap tillämpas också på parterna i ett partnerskap som har registrerats i Finland när de omvandlar sitt partnerskap till äktenskap. Anmälningar om namn ska göras samtidigt som en anmälan om omvandling av registrerat partnerskap till äktenskap. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
13. 
Lag 
om ändring av 2 och 27 § i samiska språklagen  
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i samiska språklagen (1086/2003) 2 § 1 mom. 7 punkten och 27 §, sådana de lyder, 2 § 1 mom. 7 punkten i lag 1340/2014 och 27 § i lag 1409/2009, som följer: 
2 § 
Lagens tillämpningsområde 
De myndigheter som denna lag tillämpas på är 
7) Skatteförvaltningen, Folkpensionsanstalten, Lantmäteriverket, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, 
27 § 
Biträden för samiskspråkiga 
Vid regionförvaltningsverket, vid närings-, trafik- och miljöcentralen, vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och vid en statlig myndighet inom distrikts- och lokalförvaltningen inom samernas hembygdsområde kan det finnas ett biträde för samiskspråkiga. Biträdets tjänster är avgiftsfria för kunden. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
14. 
Lag 
om ändring av lagen om dödförklaring  
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om dödförklaring (127/2005) 14 §, sådan den lyder i lag 1399/2015, samt ändras 1 §, rubriken för 3 kap., 12 §,och 13 §, 15–19 §, 23 § 1 mom. samt, 28 och 29 §, av dem 29 § sådan den lyder i lag 1412/2009, som följer: 
1 § 
Lagens tillämpningsområde 
En person som har försvunnit kan förklaras död genom beslut av en domstol eller Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata i den ordning som föreskrivs i denna lag. 
3 kap. 
Dödförklaring genom beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata 
12 § 
Förutsättningar 
En person kan dödförklaras genom beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata när det gått 
1) hundra år från utgången av det kalenderår under vilket personen föddes, och 
2) fem år från utgången av det kalenderår under vilket personen veterligen senast var vid liv. 
13 § 
Skyldigheten att ta upp ärenden  
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska årligen på eget initiativ utreda om uppgifterna i befolkningsdatasystemet anger att sådana personer är vid liv som enligt 12 § kan dödförklaras. 
15 § 
Utredningsskyldighet 
Om den förutsättning för dödförklaring som anges i 12 § 1 punkten föreligger, ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata inhämta den utredning som skäligen kan fås och som visar om personen varit vid liv under de fem senaste kalenderåren. 
16 § 
Kallelse och delgivning av den 
Om det har utretts att det finns förutsättningar för att förklara en person död, ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kalla personen att anmäla sig hos myndigheten i fråga senast på en i kallelsen bestämd dag. I kallelsen ska det nämnas att den i kallelsen avsedda personen kan dödförklaras om han eller hon inte anmäler sig. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska samtidigt kalla alla som kan lämna uppgifter om huruvida personen lever eller är död att inom samma tid lämna dessa uppgifter till myndigheten i fråga. 
Om en giltig adress antecknats för personen i fråga i befolkningsdatasystemet, ska kallelsen skickas under denna adress. Framgår det av befolkningsdatasystemet eller av andra befolkningsböcker att personen i Finland har en make eller maka eller i 2 kap. 1 eller 2 § i ärvdabalken (40/1965) avsedda släktingar, ska kallelsen delges maken eller makan och minst en av släktingarna. Om en intressebevakare har förordnats för personen i fråga, ska kallelsen också delges denne. 
Om personen i fråga inte har en i 2 mom. avsedd adress, make eller maka, släkting eller intressebevakare, ska kallelsen delges genom offentlig delgivning i den ordning som föreskrivs i 62 § i förvaltningslagen (434/2003). Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska publicera en kungörelse om kallelsen i någon månads första nummer av den officiella tidningen senast tre månader före den bestämda dagen. 
17 § 
Beslut om dödförklaring som meddelas av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata 
Personen i fråga ska efter den bestämda dag som avses i 16 § dödförklaras genom beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, om myndigheten i fråga inte har fått uppgifter om att personen lever eller är död och om det annars finns förutsättningar för dödförklaring. 
18 § 
Fastställande av dödsdag 
När Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata dödförklarar en person, ska den fastställa en dag då personen anses ha avlidit. 
Som dödsdag ska fastställas den 1 januari det år som börjar efter det att det gått hundra år sedan personen föddes och fem år sedan personen veterligen senast var vid liv. Om det med stöd av de omständigheter som framkommit går att fastställa vilken dag personen sannolikt avled, ska denna dag dock fastställas som dödsdag. 
19 § 
Delgivning av beslut som meddelats av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata 
Framgår det av befolkningsdatasystemet eller av andra befolkningsböcker att den dödförklarade personen i Finland har en make eller maka eller i 2 kap. 1 eller 2 § i ärvdabalken avsedda släktingar, ska det beslut som meddelats av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata delges maken eller makan och minst en av släktingarna. Om en intressebevakare har förordnats för den dödförklarade personen, ska beslutet också delges denne. 
23 § 
Finska myndigheters internationella behörighet 
En finsk domstol eller Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får pröva ett ärende som gäller dödförklaring, om den person vars dödförklaring saken gäller är finsk medborgare eller om dennes sista kända boningsort eller hemvist är i Finland. 
28 § 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas rätt att få upplysningar 
Statliga och kommunala myndigheter samt andra offentligrättsliga samfund, Folkpensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen och pensionsanstalter samt offentliga och privata producenter av social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster är utan hinder av sekretessbestämmelserna skyldiga att på begäran avgiftsfritt lämna Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata de upplysningar som den behöver vid skötseln av den uppgift som nämns i 3 kap. för att reda ut om en person lever eller är död. 
29 § 
Behörig myndighet i landskapet Åland 
I landskapet Åland sköter Statens ämbetsverk på Åland de uppgifter som enligt denna lag ankommer på Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, om den berörda personens sista hemkommun eller folkbokföringskommun är belägen i landskapet Åland. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
15. 
Lag 
om ändring av 3 kap. 17 § i aktiebolagslagen  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i aktiebolagslagen (624/2006) 3 kap. 17 § 4 mom., sådant det lyder i lag 349/2017, som följer: 
3 kap. 
Aktier 
17 § 
Aktieägarförteckningens offentlighet 
Om utlämnandet av uppgifter om en aktieägare har begränsats med stöd av 36 § i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009), och bolaget har informerats om begränsningen, får aktieägarens hemkommun, adress och övriga kontaktuppgifter som införts i aktieägarförteckningen lämnas ut endast till myndigheter. Den kontaktadress för aktieägaren som införts i aktieägarförteckningen får lämnas ut också till andra än myndigheter. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
16. 
Lag 
om ändring av lagen om intressebevakningsfullmakt  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om intressebevakningsfullmakt (648/2007) 19, 25 och 27 §, 41 § 1 mom. och 49 §, av dem 25 § sådan den lyder i lag 1397/2015, som följer: 
19 § 
Rättshandlingar som kräver tillstånd 
I en intressebevakningsfullmakt kan förordnas att bestämmelserna om rättshandlingar som kräver tillstånd i 34 § 1 mom. i lagen om förmyndarverksamhet (442/1999) ska tillämpas på rättshandlingar som företas av fullmäktigen. Förordnandet kan begränsas till att gälla vissa rättshandlingar. I övrigt iakttas i tillämpliga delar 34 § 2 och 3 mom., 35 § och 36 § 2 mom. i lagen om förmyndarverksamhet. 
25 § 
Behörig myndighet 
Ansökan om fastställelse av en intressebevakningsfullmakt ska göras hos den förmyndarmyndighet som avses i 84 § 1 eller 2 mom. i lagen om förmyndarverksamhet. På fullmaktsgivaren tillämpas då vad som föreskrivs om den vars intressen ska bevakas. 
27 § 
Registrering av en intressebevakningsfullmakt 
Om en intressebevakningsfullmakt gäller företrädande av fullmaktsgivaren i hans eller hennes ekonomiska angelägenheter, ska förmyndarmyndigheten när den fastställer fullmakten anteckna fullmakten i registret över förmynderskapsärenden på det sätt som föreskrivs i lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ( / ).  
41 § 
Bestämmelser om förvaltningen 
Ärenden som gäller fastställande av en intressebevakningsfullmakt eller av dess återkallelse samt tillstånd eller åläggande enligt denna lag avgör vid förmyndarmyndigheten efter föredragning en tjänsteman som avlagt någon annan högre högskoleexamen i juridik än magisterexamen i internationell och komparativ rätt och till vars uppgifter detta hör enligt arbetsordningen. I övrigt avgörs ett ärende av förmyndarmyndigheten så som särskilt föreskrivs om avgörande av ärenden som hör till behörigheten för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas eller Statens ämbetsverk på Ålands. 
49 § 
Närmare bestämmelser 
Närmare bestämmelser om domstolens skyldighet att meddela förmyndarmyndigheten sitt beslut för anteckning i registret samt i övrigt om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning av statsrådet. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
17. 
Lag 
om ändring av utsökningsbalken  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i utsökningsbalken (705/2007) 3 kap. 87 § 2 mom. och 113 § 1 mom. samt 4 kap. 81 § 1 mom. 3 punkten som följer: 
3 kap. 
Allmänna bestämmelser om förfarandet 
87 § 
Återvinningstalan när utsökningsärendet inte längre är anhängigt 
Om det är frågan om avvittring och inget avvittringsinstrument har lämnats in till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller, i landskapet Åland, till Statens ämbetsverk på Åland, får återvinningstalan väckas inom sex månader från det att avvittringsinstrumentet lämnas in till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller, i landskapet Åland, till Statens ämbetsverk på Åland. 
113 § 
Meddelande som gäller minderåriga 
Om utsökningsgrunden är en dom i tvistemål och gäldenären inte har fyllt 18 år ska utmätningsmannen utan hinder av sekretessbestämmelserna skicka ett meddelande om att ärendet blivit anhängigt till förmyndarmyndigheten för eventuella åtgärder enligt 91 § i lagen om förmyndarverksamhet. I fråga om skadeståndsfordringar skickas inget meddelande. Verkställigheten är avbruten så länge det behövs. 
4 kap. 
Utmätning 
81 § 
Arvsavsägelse 
Gäldenärens rätt till arv eller testamente får inte utmätas, om gäldenären visar att han eller hon 
3) efter arvlåtarens död till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller, i landskapet Åland, till Statens ämbetsverk på Åland har lämnat ett meddelande om avsägelse för deponering. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
18. 
Lag 
om ändring av 12 § i lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i konventionen om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn samt om tillämpning av konventionen  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i konventionen om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn samt om tillämpning av konventionen (435/2009) 12 § som följer: 
12 § 
Intyg om vårdnadshavares eller intressebevakares ställning 
På begäran av ett barns vårdnadshavare eller intressebevakare ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och i landskapet Åland Statens ämbetsverk på Åland ge ett intyg över vårdnadshavarens eller intressebevakarens ställning och fullmakter, om 
1) barnet är bosatt i Finland och den som begär intyget är vårdnadshavare eller intressebevakare direkt med stöd av lag, eller 
2) det beslut som utgör grunden för vårdnadshavarens eller intressebevakarens ställning och fullmakter har fattats i Finland. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland har dock ingen skyldighet att ge ett intyg, om inte den som begär intyget visar att han eller hon behöver det i en främmande stat. Något intyg får inte ges, om inte de uppgifter som behövs för intyget framgår direkt av lag, befolkningsdatasystemet eller det register över förmynderskapsärenden som avses i 64 § i lagen om förmyndarverksamhet, och den som framställer begäran inte ger in tillförlitliga upplysningar om uppgifterna. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
19. 
Lag 
om ändring av 1 § i lagen om köpvittnen  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om köpvittnen (573/2009) 1 § 1 mom. 1 punkten och 2 mom., sådana de lyder i lag 318/2014, som följer: 
1 § 
Uppgift som köpvittne som grundar sig på tjänsteställning 
Köpvittnen är 
1) häradsskrivarna, notarius publicus, polischeferna, biträdande polischeferna, ledande häradsfogdarna, häradsfogdarna och landskapsfogden samt närings-, trafik- och miljöcentralernas lantmäteriingenjörer, 
Chefen för en polisinrättning och ett utsökningsverk samt en tjänsteman anställd vid Lantmäteriverket som förordnats särskilt får dessutom förordna underlydande tjänstemän till köpvittne. En tjänsteman som avgör inskrivningsärenden får dock inte förordnas till köpvittne. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
20. 
Lag 
om ändring av 2 kap. 15 § i lagen om bostadsaktiebolag  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om bostadsaktiebolag (1599/2009) 2 kap. 15 § 6 mom. som följer: 
2 kap. 
Aktier 
15 § 
Aktiebokens offentlighet 
Om utlämnandet av uppgifter om en aktieägare har begränsats med stöd av 36 § i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009), och bolaget har underrättats om begränsningen, får de uppgifter om aktieägaren som har införts i aktieboken ges ut endast till myndigheter och till sådana aktieägare eller andra som visar att deras rättigheter kräver det. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
21. 
Lag 
om ändring av 3 § i lagen om domstolars skyldighet att informera om vissa avgöranden 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om domstolars skyldighet att informera om vissa avgöranden (373/2010) 3 §, sådan den lyder i lag 9/2012, som följer: 
3 § 
Registrering av uppgifter för anteckning i befolkningsdatasystemet 
Domstolarna uppfyller sin anmälningsskyldighet enligt lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009) genom att föra över uppgifter till befolkningsdatasystemet. 
Genom förordning av justitieministeriet kan det föreskrivas att domstolarna uppfyller sin anmälningsskyldighet enligt 1 mom. genom att föra in uppgifter om sina avgöranden i registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden i justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem för förmedling till befolkningsdatasystemet. På registrering och överföring av uppgifter tillämpas lagen om justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem och vad som föreskrivs med stöd av den. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
22. 
Lag 
om ändring av 5 och 10 § i lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i konventionen om internationellt skydd av vuxna och om tillämpningen av konventionen  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i konventionen om internationellt skydd av vuxna och om tillämpningen av konventionen (779/2010) 5 och 10 § som följer: 
5 § 
Framställningar hos myndigheter i en annan stat 
Beslut om att göra en framställning som avser skydd av en vuxen eller dennes egendom enligt artikel 8.2 i konventionen hos myndigheterna i en annan fördragsslutande stat eller att lämna in en ansökan enligt artikel 8.1 fattas 
1) av den förmyndarmyndighet som avses i 84 § i lagen om förmyndarverksamhet (442/1999), om den begärda åtgärden gäller intressebevakning, eller 
2) om framställningen gäller något annat, av socialnämnden i den vuxna personens hemkommun eller, om personen inte har hemkommun i Finland, i den kommun som senast var hans eller hennes hemkommun i Finland eller som den vuxna har närmaste anknytning till med beaktande av alla omständigheter. 
10 § 
Intyg över intressebevakares ställning 
När intressebevakare har förordnats för en vuxen person i Finland eller när en vuxen persons intressebevakningsfullmakt har fastställts ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och i landskapet Åland Statens ämbetsverk på Åland på begäran av intressebevakaren eller fullmäktigen ge ett intyg över dennes ställning och fullmakter, om den som begär intyget visar att det behövs i en främmande stat. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
23. 
Lag 
om ändring av 11 § i lagen om upplösning av sambors gemensamma hushåll  
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om upplösning av sambors gemensamma hushåll (26/2011) 11 § 2 mom. som följer: 
11 § 
Återvinning 
För att en sambo eller dennes arvingar som fått egendom på det sätt som anges i 1 mom. ska kunna få skydd mot återvinningsanspråk från den andra sambons borgenärer vid konkurs eller utsökning, ska åtskiljandehandlingen eller avtalet eller någon annan handling om gottgörelse ges in skriftligen till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller i landskapet Åland till Statens ämbetsverk på Åland för registrering. Anmälan kan göras av sambon eller dennes arvingar. Den handling som anmälan gäller ska bifogas anmälan i original. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
24. 
Lag 
om ändring av 4 kap. 8 § i förundersökningslagen  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i förundersökningslagen (805/2011) 4 kap. 8 § 1 mom. som följer: 
4 kap. 
Förundersökningsprinciperna och rättigheterna för dem som deltar i förundersökning 
8 §  
Förordnande av intressebevakare för barn 
När det gäller en part som inte har fyllt 18 år ska domstolen förordna en intressebevakare för förundersökningen, om det finns grundad anledning att anta att vårdnadshavaren, en intressebevakare eller någon annan laglig företrädare inte opartiskt kan bevaka partens intresse i ärendet och om det inte är klart onödigt att förordna en intressebevakare. Undersökningsledaren ska vid behov hos domstolen ansöka om att en intressebevakare ska förordnas. Ansökan kan också göras av åklagaren, den förmyndarmyndighet som avses i lagen om förmyndarverksamhet (442/1999) eller ett i 6 § 1 mom. i socialvårdslagen (710/1982) avsett organ (socialmyndighet). Ett intressebevakarförordnande gäller tills handläggningen av det brottmål upphör i fråga om vars förundersökning förordnandet har getts. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
25. 
Lag 
om ändring av 4 kap. 16 § i lagen om andelslag  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om andelslag (421/2013) 4 kap. 16 § 4 mom., sådant det lyder i lag 357/2017, som följer: 
4 kap. 
Andelar, andelskapital, aktier och aktiekapital 
16 § 
Medlems- och ägarförteckningens offentlighet 
Om utlämnandet av uppgifter en medlem, andelsägare eller aktieägare har begränsats med stöd av 36 § i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009), och andelslaget har informerats om begränsningen, får medlemmens, andelsägarens eller aktieägarens hemkommun, adress och övriga kontaktuppgifter som införts i medlems- och ägarförteckningen lämnas ut endast till myndigheter. Den kontaktadress för medlemmen, andelsägaren eller aktieägaren som införts i medlems- och ägarförteckningen kan lämnas ut också till andra än myndigheter. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
26. 
Lag 
om ändring av 1 § i lagen om notarius publicus  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om notarius publicus (420/2014) 1 § 1 mom. som följer: 
1 § 
Notarius publicus 
Av generaldirektören för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata förordnade tjänstemän vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är notarius publicus.  
Denna lag träder i kraft den 20 . 
27. 
Lag 
om ändring av faderskapslagen  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i faderskapslagen (11/2015) 3 § 1 mom., 15 § 2 mom., 18 § 2 mom., 23–25 §, rubriken för 5 kap., 26 § 1 mom., 27–29 §, 30 § 2 mom., 40 §, 41 § 1 mom. och 60 § som följer: 
3 § 
Faderskap i andra fall 
Faderskap som inte kan konstateras i enlighet med 2 § fastställs genom beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller domstolsbeslut. 
15 § 
När erkännande kan göras 
Faderskapet till ett barn för vilket faderskapet har konstaterats i enlighet med 2 § kan dock erkännas, om de vars godkännande behövs enligt 19 § godkänner erkännandet. När erkännandet fastställs av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, upphävs det faderskap som konstaterats i enlighet med 2 §. 
18 § 
Erkännande av faderskap efter barnets födelse 
Ett erkännande av faderskap tas emot av en barnatillsyningsman, häradsskrivaren eller notarius publicus. En man som vid ingående av äktenskap önskar erkänna att han är far till sin trolovades barn, kan avge en utsaga om erkännande även till vigselförrättaren. Utomlands tas ett erkännande emot av en sådan tjänsteman vid en finsk beskickning som enligt 33 § i lagen om konsulära tjänster (498/1999) får sköta uppgifter som notarius publicus vid beskickningen. Bestämmelser om den handling som ska upprättas över ett erkännande finns i 22 § i denna lag. 
23 § 
Inlämnande av handlingar till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata 
När en faderskapsutredning har gjorts och mannen har erkänt sitt faderskap, ska den barnatillsyningsman som har skött faderskapsutredningen lämna in protokollet över faderskapsutredningen och de handlingar som gäller erkännandet till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
24 § 
Samtycke till fastställande av faderskap utan rättegång 
Om ett barn har fötts utom äktenskapet och om faderskapsutredningen och den rättsgenetiska faderskapsundersökningen visar att en man som avlidit är far till barnet, kan mannens rättsinnehavare efter barnets födelse ge sitt samtycke till att faderskapet fastställs utan rättegång genom beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata förutsatt att barnet inte har erkänts eller att talan för fastställande av faderskap inte är anhängig. 
25 § 
Handling över samtycke 
En handling ska upprättas över det samtycke som avses i 24 §. På samtycket och på handlingen tillämpas vad som i denna lag föreskrivs om erkännande av faderskap efter barnets födelse, hörande i samband med ett erkännande, godkännande av erkännande och inlämnande av handlingar till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. En rättsinnehavare behöver dock inte ge sitt samtycke i mottagarens närvaro. 
5 kap. 
Fastställande av faderskap vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata 
26 § 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas behörighet 
Faderskapet fastställs av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, om 
1) en man har erkänt sitt faderskap till ett barn i enlighet med 15–22 § och det inte finns anledning att misstänka att mannen inte är far till barnet, 
2) rättsinnehavarna till en man som har avlidit har gett sitt samtycke i enlighet med 24 och 25 § till att mannens faderskap till barnet fastställs genom beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, och det utifrån en faderskapsutredning enligt 24 § kan anses vara klarlagt att mannen är far till barnet. 
27 § 
Statens ämbetsverk på Ålands behörighet 
I landskapet Åland sköts de uppgifter som enligt denna lag hör till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata av Statens ämbetsverk på Åland. 
28 § 
Behandling av ett ärende om faderskap samt överklagande 
På behandlingen vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata av ett ärende som gäller fastställande av faderskap tillämpas förvaltningslagen (434/2003). Om bestämmelserna i 3 och 4 kap. i denna lag inte har iakttagits i ärendet, handlingarna är bristfälliga eller faderskapsfrågan inte har utretts tillräckligt, kan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata be barnatillsyningsmannen komplettera handlingarna eller skaffa sådan behövlig tilläggsutredning som är tillgänglig. 
Ett beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas får inte överklagas. Bestämmelser om en parts rätt att väcka talan för fastställande av faderskap och om tidsfristerna för väckande av talan finns i 29 och 30 §. Till beslutet ska det fogas information om den talerätt som avses i 29 § och om den tidsfrist som avses i 30 § 2 mom. Utöver vad som i 54 § i förvaltningslagen föreskrivs om delvisningsskyldighet för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata delge barnatillsyningsmannen beslutet. 
29 § 
Förutsättningar för talerätt samt parter 
Ett barn för vilket faderskapet inte har konstaterats på grundval av moderns äktenskap och inte fastställts genom ett beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller ett domstolsbeslut, kan genom att väcka talan mot den man som barnet antar är dess far kräva att faderskapet fastställs. Om mannen har avlidit, ska talan väckas mot mannens rättsinnehavare. 
En man som anser sig vara far till ett barn har rätt att väcka talan om fastställande av faderskapet mot barnet, om 
1) barnatillsyningsmannen har lagt ned faderskapsutredningen på grund av att de prov som behövs på barnet och barnets mor för att göra en rättsgenetisk faderskapsundersökning inte har kunnat tas, eller 
2) Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata inte har fastställt faderskapet och det finns någon annan anledning till detta än att ett godkännande enligt 19 § saknas. 
Om mannen avlider medan talan är anhängig, träder mannens rättsinnehavare i hans ställe. 
30 § 
Begränsningar i talerätten 
En man som anser sig vara far till ett barn ska väcka talan inom ett år från den dag då han fick del av ett i 29 § 2 mom. avsett beslut av barnatillsyningsmannen eller Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
40 § 
Upphävande av faderskap genom beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata 
Den äkta mannens faderskap är upphävt, när en annan man på det sätt som avses i 18 § har erkänt sitt faderskap och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har fastställt faderskapet på grundval av erkännandet. 
Om barnets mor och den äkta mannen tillsammans på det sätt som avses i 4 § 2 mom. 3 punkten har begärt att barnatillsyningsmannen utreder faderskapet och det utifrån en rättsgenetisk faderskapsundersökning kan konstateras att den äkta mannen inte kan vara far till barnet, kan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata på gemensam ansökan av föräldrarna fastställa att den äkta mannen inte är barnets far. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får dock inte fatta beslut i ärendet, om modern har fått assisterad befruktning vid den tidpunkt då barnet har avlats. Ärendet kan avgöras utan att barnet hörs. Ansökan till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska lämnas in inom ett år från barnets födelse. 
De beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata som avses i 1 och 2 mom. får inte överklagas. 
41 § 
Upphävande av faderskap på grundval av talan 
Talan om upphävande av faderskap får väckas i tingsrätten av barnet, av modern eller av den man vars faderskap har konstaterats på grundval av äktenskap eller fastställts genom beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
60 § 
Närmare bestämmelser  
Genom förordning av statsrådet utfärdas det vid behov närmare bestämmelser om 
1) anmälan om barnets födelse, 
2) lämnande av en medicinsk utredning och om den ersättning som ska betalas för den, 
3) Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas tillvägagångssätt när faderskapet har fastställts eller upphävts genom beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, 
4) vilka handlingar som kan godkännas för fastställande av identiteten. 
Genom förordning av justitieministeriet utfärdas det bestämmelser om vilka handlingar som vid utredande och erkännande av faderskap, samtycke av rättsinnehavarna och fastställande av faderskap ska lämnas på en blankett som fastställts för ändamålet. Institutet för hälsa och välfärd fastställer formulären för blanketterna. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
28. 
Lag 
om ändring av 3 § i lagen om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning om arv  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning om arv (682/2015) 3 § som följer: 
3 § 
Europeiskt arvsintyg 
Ett europeiskt arvsintyg enligt den förordning som nämns i 1 § utfärdas av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. I landskapet Åland kan ansökan om arvsintyg lämnas in även till Statens ämbetsverk på Åland. 
I ett sådant beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller Statens ämbetsverk på Åland som avses i artikel 72 i förordningen får ändring sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Ändring i förvaltningsdomstolens beslut får sökas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
29. 
Lag 
om ändring av 8 § i lagen om domstolsavgifter  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om domstolsavgifter (1455/2015) 8 § 1 mom. 8 punkten som följer: 
8 § 
Befrielse från avgifter för myndigheter och vissa andra 
Befriade från att betala avgifter enligt denna lag är 
8) Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och i landskapet Åland Statens ämbetsverk på Åland i ärenden som gäller förmyndarverksamhet. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
30. 
Lag 
om ändring av lagen om för- och efternamn  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om för- och efternamn (946/2017) 21 § 1 mom., 22 § och 23 §, 24 § 1 mom., 25 § och 27 §, 28 § 1 mom. och 2 mom. 7 punkten samt 29–32 § som följer: 
21 § 
Namnmyndigheter 
Ärenden som gäller för- och efternamn avgörs av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Vad som i denna lag föreskrivs om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata gäller i landskapet Åland Statens ämbetsverk på Åland.  
22 § 
Anmälan om förnamn 
Vårdnadshavaren ska anmäla barnets förnamn till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata inom tre månader från barnets födelse. Anmälan kan också göras till den församling i den evangelisk-lutherska kyrkan eller i den ortodoxa kyrkan där barnet är medlem. Den som tar emot anmälan ska utreda att de anmälda förnamnen är lagenliga. Om det finns skäl att befara att något av namnen strider mot lag, om namnet inte används från tidigare eller om det inte kan godkännas, ska församlingen utan dröjsmål överföra ärendet till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata för avgörande. 
Om en person i andra fall än vad som avses i 1 mom. saknar förnamn när han eller hon införs i befolkningsdatasystemet i Finland, ska personen eller hans eller hennes vårdnadshavare inom sex månader från anteckningen i befolkningsdatasystemet meddela Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata personens förnamn, om inget annat följer av särskilda skäl. 
Om det inte gjorts någon anmälan om en minderårigs förnamn inom utsatt tid, sänder Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata en uppmaning till vårdnadshavaren att uppfylla anmälningsplikten. Om anmälningsplikten inte har uppfyllts inom skälig tid från det att uppmaningen gavs, är Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata trots sekretessbestämmelserna skyldig att anmäla saken till det organ som ansvarar för socialvården i den kommun inom vars område barnet bor och som ska sörja för att anmälningsplikten uppfylls. 
23 § 
Anmälan om efternamn 
Vårdnadshavaren ska anmäla barnets efternamn till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata inom tre månader från barnets födelse. Anmälan kan också göras till den församling i den evangelisk-lutherska kyrkan eller i den ortodoxa kyrkan där barnet är medlem. Den som tar emot anmälan ska utreda att namnet är lagenligt. Om det finns skäl att befara att det anmälda efternamnet eller den anmälda efternamnskombinationen strider mot lag, om det anmälda efternamnet eller den anmälda efternamnskombinationen inte kan godkännas eller om det anmälda efternamnet eller den anmälda efternamnskombinationen är ett namn eller en kombination som avses i 6 § 5 mom., ska församlingen utan dröjsmål överföra ärendet till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata för avgörande. 
Om en person i andra fall än vad som avses i 1 mom. saknar efternamn när han eller hon införs i befolkningsdatasystemet i Finland, ska personen eller hans eller hennes vårdnadshavare inom sex månader från anteckningen i befolkningsdatasystemet meddela Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata vilket efternamn eller vilken efternamnskombination han eller hon antar, om inget annat följer av särskilda skäl. På efternamn och efternamnskombinationer tillämpas i sådana fall 6 och 7 §. 
Om det inte gjorts någon anmälan om en minderårigs efternamn inom utsatt tid, sänder Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata en uppmaning till vårdnadshavaren att uppfylla anmälningsplikten. Om anmälningsplikten inte har uppfyllts inom skälig tid från det att uppmaningen gavs, får den minderårige samma efternamn som den förälder som har fött barnet eller, om denna inte är känd, den andra förälderns efternamn. Om ingendera förälderns efternamn är känt, är Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata trots sekretessbestämmelserna skyldig att anmäla saken till det organ som ansvarar för socialvården i den kommun inom vars område den minderårige bor och som ska sörja för att anmälningsplikten uppfylls. 
24 § 
Ändring av efternamn i samband med vigsel 
Om blivande makar har beslutat att de vid ingående av äktenskap antar ett efternamn eller en efternamnskombination enligt 10–13 §, ska de anmäla valet av efternamn när de begär hindersprövning. Om hindersprövning begärs hos en församling i den evangelisk-lutherska kyrkan eller i den ortodoxa kyrkan och om det finns skäl att befara att det anmälda namnet strider mot lag eller namnet inte kan godkännas, ska församlingen utan dröjsmål överföra ärendet till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata för avgörande. 
25 § 
Ändring av för- eller efternamn 
Om ett namnärende inte gäller för- eller efternamn som med stöd av 22–24 § kan antas genom ett anmälningsförfarande, kan en ansökan om ändring av för- eller efternamnet göras till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
27 § 
Avgörande av namnärende som gäller ett omhändertaget barn 
Innan ett ärende som gäller för- eller efternamn för ett omhändertaget barn avgörs ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata begära utlåtande om förutsättningarna för ändring av namnet av det organ som ansvarar för socialvården i den kommun där barnet omhändertagits. 
28 § 
Avgiftsfrihet för anmälningar och ansökningar 
Bestämmelser om de allmänna grunderna för när prestationer av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata enligt denna lag är avgiftsbelagda och om de allmänna grunderna för storleken på avgifterna finns i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). Ingen avgift tas ut för behandling av en anmälan. 
Avgift tas inte heller ut för ett beslut som fattas på ansökan och vars syfte är att 
7) sökanden i samband med fastställande av könstillhörighet eller efter det ändrar sitt förnamn för att motsvara den könstillhörighet som denne antecknats enligt i befolkningsdatasystemet i enlighet med lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009). 
29 § 
Kungörelse om ett ansökt nybildat efternamn samt framställande av anmärkning 
Om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata anser att det inte finns något hinder för godkännande av ett nybildat efternamn, ska den före godkännandet av namnet kungöra det ansökta nybildade efternamnet genom publicering på sin webbplats. 
Den som anser att ett nybildat efternamn står i strid med bestämmelserna i 18 § 2 punkten eller 19 § och att ett godkännande av en ansökan om det namnet skulle kränka hans eller hennes rätt, får framställa en anmärkning mot ansökan. 
En anmärkning ska framställas skriftligen till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata inom 30 dagar från den dag då det nybildade efternamn som ansökan gäller kungjordes. En anmärkning som framställts efter att tidsfristen har löpt ut kan dock beaktas, om ärendet ännu inte har avgjorts. Bestämmelser om innehållet i meddelanden som publiceras på Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas webbplats får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
30 § 
Utlåtande av nämnden för namnärenden 
Om ansökan inte ska överföras till en annan myndighet, lämnas utan prövning eller omedelbart avslås, ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata begära ett utlåtande av nämnden för namnärenden, om ansökan gäller 
1) ett förnamn och det finns grundad anledning att befara att namnet inte uppfyller de krav som anges i 1–3 §, 
2) ett nybildat efternamn som sökanden inte har burit tidigare, eller 
3) ett efternamn som sökandens förfäder har burit och i fråga om vilket senaste anteckning i en handling har gjorts före 1900. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska begära utlåtande av nämnden för namnärenden i ärenden som gäller för- eller efternamn också annars om den anser att det finns särskilda skäl till det. 
Bestämmelser om att utlåtande av nämnden för namnärenden inte ska begäras om ansökningar som närmare anges i förordningen får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
31 § 
Avgörande av namnärenden 
Ett på anmälan grundat namnärende som inte har avgjorts genom ett beslut anses ha avgjorts den dag då Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller församlingen har fört in namnet i befolkningsdatasystemet. 
Ett på ansökan grundat namnärende och en sådan anmälan om namn som inte kan bifallas avgörs genom beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Om ingen anmärkning har framställts mot ansökan, ska det godkända namnet utan dröjsmål införas i befolkningsdatasystemet. 
Om det i ett ärende har begärts ett utlåtande av nämnden för namnärenden, ska avgörandet av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata sändas till nämnden för namnärenden för kännedom. 
32 § 
Sökande av ändring 
Beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Ändring i förvaltningsdomstolens beslut får sökas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. Förvaltningsdomstolens och högsta förvaltningsdomstolens beslut i namnärenden ska sändas till nämnden för namnärenden för kännedom. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
31. 
Lag 
om ändring av moderskapslagen  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i moderskapslagen (253/2018) 3 § 3 mom., 13 § 3 mom., 21 §, rubriken för  
4 kap., 22–25 §, 26 § 2 mom., 34 §, 35 § 1 mom., 37 § 3 mom., 38 § och 53 § 1 mom. 1 punkten som följer: 
3 § 
Fastställande av moderskap på grundval av samtycke till assisterad befruktning 
Moderskap enligt 1 mom. fastställs genom beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller domstolsbeslut med iakttagande av vad som föreskrivs nedan i 4 och 5 kap. 
13 § 
Förutsättningar för erkännande av moderskap 
Moderskapet till ett barn för vilket faderskapet har konstaterats i enlighet med 2 § i faderskapslagen kan dock erkännas, om de vars godkännande behövs enligt 19 § i faderskapslagen godkänner erkännandet. När erkännandet fastställs av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, upphävs det faderskap som konstaterats i enlighet med 2 § i faderskapslagen. 
21 § 
Inlämnande av handlingar till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata 
När en moderskapsutredning har gjorts och moderskapet har erkänts, ska den barnatillsyningsman som har skött moderskapsutredningen lämna in protokollet över moderskapsutredningen och de handlingar som gäller erkännandet till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
4 kap. 
Fastställelse av moderskap hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata 
22 § 
Behörighet för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata 
Moderskap enligt 3 § 1 mom. fastställs av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, om en kvinna har erkänt sitt moderskap på det sätt som föreskrivs i 3 kap. och det utifrån protokollet över moderskapsutredningen kan anses vara klarlagt att hon är barnets mor. 
Om kvinnan har erkänt sitt moderskap på det sätt som föreskrivs i 14 §, kan moderskapet fastställas även när kvinnan har avlidit före barnets födelse. 
23 § 
Behörighet för Statens ämbetsverk på Åland 
I landskapet Åland sköter Statens ämbetsverk på Åland de uppgifter som i denna lag föreskrivs för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.  
24 § 
Behandling av ett ärende om moderskap hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata samt överklagande 
På behandlingen hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata av ett ärende som gäller fastställande av moderskap tillämpas förvaltningslagen (434/2003). Om bestämmelserna i 3 kap. i denna lag inte har iakttagits i ärendet, handlingarna är bristfälliga eller moderskapsfrågan inte har utretts tillräckligt, kan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata be barnatillsyningsmannen komplettera handlingarna eller skaffa sådan behövlig tilläggsutredning som är tillgänglig. 
Beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får inte överklagas. Till beslutet ska det fogas information om den talerätt som avses i 25 § och om den tidsfrist som avses i 26 § 2 mom. Utöver vad som i 54 § i förvaltningslagen föreskrivs om delgivningsskyldigheten, ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata delge barnatillsyningsmannen beslutet. 
25 § 
Förutsättningar för talerätt samt parter 
Ett barn för vilket faderskap inte har konstaterats på grundval av ett äktenskap med den mor som har fött barnet och inte har fastställts genom beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller domstolsbeslut, kan genom att väcka talan mot den som barnet antar är dess mor kräva att moderskap enligt 3 § 1 mom. fastställs. Om den mot vilken talan ska väckas har avlidit, ska talan väckas mot hennes rättsinnehavare. 
Den som anser sig vara mor till barnet i enlighet med 3 § 1 mom. har rätt att väcka talan om fastställande av moderskapet mot barnet, om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata inte har fastställt moderskapet och det finns någon annan anledning till detta än att ett godkännande enligt 17 § saknas. 
Om den vars moderskap det är fråga om avlider medan talan är anhängig, träder hennes rättsinnehavare i hennes ställe. 
26 § 
Begränsningar i talerätten 
Den som anser sig vara mor till ett barn ska väcka talan inom ett år från den dag då hon fick del av ett i 25 § 2 mom. avsett beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
34 § 
Grunderna för upphävande av moderskap 
Ett moderskap som har fastställts genom beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska upphävas genom domstolsbeslut, om det har klarlagts att det inte finns ett i 3 § 1 mom. avsett förhållande mellan den som har fastställts vara mor och barnet. 
35 § 
Parter i ett ärende som gäller upphävande av moderskap 
Talan om upphävande av moderskap får väckas av barnet, av den mor som har fött barnet eller av den vars moderskap har fastställts genom beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
37 § 
Dödsfalls inverkan på rätten att väcka talan och på svarandens utövande av talan 
Om den vars moderskap har fastställts genom beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har avlidit, ska hennes rättsinnehavare stämmas in såsom svarande. Om den mor som har fött barnet har avlidit, stäms hennes rättsinnehavare inte in såsom svarande. 
38 § 
Frist för väckande av talan 
Den mor som har fött barnet och den vars moderskap har fastställts genom beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska väcka talan om upphävande av moderskap inom två år från det att moderskapet fastställdes. 
Talan kan prövas även om den har väckts efter fristens utgång, om den som är kärande enligt 1 mom. har haft laga förfall eller anför något annat synnerligen vägande skäl till att talan inte har väckts tidigare. Talan ska dock lämnas utan prövning, om talan inte väcks omedelbart när det inte längre finns något skäl att avstå från att väcka talan. 
Om den vars moderskap har fastställts genom beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har avlidit utan att ha förlorat sin talerätt, har den efterlevande maken samt var och en som vid sidan av barnet eller efter barnet är den avlidnas närmaste arvinge rätt att väcka talan inom ett år från dödsfallet eller, om den avlidna skulle ha haft längre tid att väcka talan till sitt förfogande, inom den tiden. 
53 § 
Närmare bestämmelser 
Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om 
1) tillvägagångssättet hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata när moderskapet har fastställts genom beslut av myndigheten i fråga, 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
32. 
Lag  
om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata 
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 kap.  
Allmänna bestämmelser 
1 § 
Lagens tillämpningsområde 
I denna lag avsedda personregister som förs av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är registret över äktenskapsförordsärenden, registret över ärenden som gäller samboförhållanden, registret över gåvoärenden, vigselrättsregistret och registret över förmynderskapsärenden. 
2 § 
Behandlingens syfte 
Syftet med behandlingen av uppgifter i registret över äktenskapsförordsärenden, registret över ärenden som gäller samboförhållanden och registret över gåvoärenden är att rättsverkningarna i anslutning till inlämnande för registrering och registrering av rättshandlingar mellan enskilda ska sättas i kraft och att uppgifterna ska offentliggöras. 
Syftet med behandlingen av uppgifter i vigselrättsregistret är att administrera och utöva tillsyn över vigselrätter och att utreda äktenskaps giltighet. Vigselrättsregistret innehåller uppgifter om de vigselrätter som getts med stöd av äktenskapslagen (234/1929) och lagen om vigselrätt ( / ).Syftet med behandlingen av uppgifter i registret över förmynderskapsärenden är att övervaka i lagen om förmyndarverksamhet (442/1999) avsedda intressebevakares och i lagen om intressebevakningsfullmakt (648/2007) avsedda fullmäktiges verksamhet samt att trygga tredje mans rätt.  
3 § 
Myndigheter 
Personuppgiftsansvariga för de register som avses i denna lag är Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata samt Statens ämbetsverk på Åland. Båda dessa personuppgiftsansvarige svarar för utlämnandet av uppgifter som ska registreras och handlingar som hänför sig till registreringen och för att de registrerades rättigheter görs gällande i den egna verksamheten. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata svarar för iakttagandet av dataskyddskraven i datasystemet, för datasystemets informationssäkerhet och tekniska funktion samt för e-tjänsterna. I övrigt fördelas arbetsuppgifterna i samband med ansvaret för registerföring och upprätthållande av registren mellan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland på det sätt som föreskrivs närmare i denna lag eller genom förordning av statsrådet. 
2 kap. 
Uppgifter som införs i registren 
4 § 
Uppgifter som införs i registret över äktenskapsförordsärenden 
I registret över äktenskapsförordsärenden införs uppgifter ur anmälningar enligt 35 § 4 mom. om att giftorätten har uteslutits, ur äktenskapsförord enligt 43 § 1 mom. i den lagen, ur avvittringshandlingar enligt 104 § 2 mom. i den lagen och ur avtal enligt 135 § 2 och 3 mom. i den lagen. De uppgifter som ska införas är följande: 
1) makarnas namn och personbeteckningar eller, om personbeteckning saknas, födelsetid, 
2) makarnas hemkommuner eller de stater där de är bosatta, 
3) dag för ingående av äktenskap, 
4) dag för upplösning av äktenskap och orsaken till upplösningen, 
5) handlingens art och datum för upprättande av handlingen, 
6) dag för mottagande av den anmälan som ligger till grund för registreringen,  
7) registermyndighetens namn, dagen för registrering av handlingen och identifieringsuppgifter för ärendet. 
5 § 
Uppgifter som införs i registret över ärenden som gäller samboförhållanden 
I registret över ärenden som gäller samboförhållanden införs uppgifter ur åtskiljandehandlingar och avtal eller andra handlingar om gottgörelse som avses i 11 § i lagen om upplösning av sambors gemensamma hushåll (26/2011). De uppgifter som ska införas är följande: 
1) sambornas namn och personbeteckningar eller, om personbeteckning saknas, födelsetid, 
2) sambornas hemkommuner eller de stater där de är bosatta, 
3) handlingens art och datum för upprättande av handlingen, 
4) dag för mottagande av den anmälan som ligger till grund för registreringen,  
5) registermyndighetens namn, dagen för registrering av handlingen och identifieringsuppgifter för ärendet. 
6 § 
Uppgifter som införs i registret över gåvoärenden 
I registret över gåvoärenden införs uppgifter ur i 6 § i lagen om gåvoutfästelser (625/1947) avsedda anmälningar om gåvor som följer: 
1) gåvogivarens namn och personbeteckning eller, om sådan saknas, gåvogivarens födelsetid, 
2) gåvotagarens namn och personbeteckning eller, om sådan saknas, gåvotagarens födelsetid, 
3) gåvogivarens hemkommun eller den stat där gåvogivaren är bosatt, 
4) föremålet för gåvan, 
5) tidpunkten för gåvan, 
6) dag för mottagande av den anmälan som ligger till grund för registreringen, 
7) registermyndighetens namn, dagen för registrering av anmälan och identifieringsuppgifter för ärendet. 
 
7 § 
Uppgifter som införs i vigselrättsregistret 
När vigselrätt har getts med stöd av lagen om vigselrätt eller med stöd av 17 a § 2 mom. eller 112 § eller 113 § i äktenskapslagen kan följande uppgifter införas i vigselrättsregistret: 
1) namn och hemort för det samfund som ansökt om vigselrätt, 
2) vigselförrättarens namn och personbeteckning eller, om sådan saknas, födelsetid, 
3) vigselförrättarens tjänsteställning, yrke eller uppgift och stationeringsort, 
4) eventuella villkor för eller begränsningar i vigselrätten samt vigselrättens innehåll, 
5) den myndighet som har gett vigselrätt samt datum och giltighetstid för beslutet om vigselrätt, 
6) datum för ett återkallelsebeslut eller ett interimistiskt förordnande och den tid som återkallelsen eller det interimistiska förordnandet gäller. 
När vigselrätten har knutits till en viss tjänst, befattning eller uppgift, kan dessutom följande uppgifter införas i vigselrättsregistret: 
1) namn och hemort för den myndighet eller sammanslutning som har fått vigselrätt,  
2) den tjänst, befattning eller uppgift som vigselrätten har knutits till. 
 
8 § 
Uppgifter som införs i registret över förmynderskapsärenden 
I registret över förmynderskapsärenden införs uppgifter om intressebevakning enligt 7 kap. i lagen om förmyndarverksamhet och uppgifter om intressebevakningsfullmakt enligt 27 § i lagen om intressebevakningsfullmakt som följer: 
1) intressebevakarens och dennes huvudmans eller intressebevakningsfullmäktigens och fullmaktsgivarens namn, adress och hemkommun samt personbeteckning eller, om sådan saknas, födelsetid, 
2) uppgift om begränsning av huvudmannens handlingsbehörighet och om begränsningens innehåll, 
3) uppgifter om när uppdraget som av domstol eller förmyndarmyndigheten förordnad intressebevakare eller intressebevakningsfullmäktig började och upphör samt om vad uppdraget som intressebevakare omfattar, 
4) uppgift om fastställelse av en intressebevakningsfullmakt och om en fastställd fullmakts upphörande, 
5) uppgift om vilken myndighet som har förordnat intressebevakaren, beslutat om begränsning av huvudmannens handlingsbehörighet eller fastställt intressebevakningsfullmakten, 
6) uppgift om vilken myndighet som övervakar intressebevakarens eller intressebevakningsfullmäktigens verksamhet. 
I registret får dessutom införas uppgift om intressebevakningsfullmaktens innehåll samt sådana uppgifter som behövs för registrets användningsändamål och inte är personuppgifter. 
Det som ovan föreskrivs om intressebevakare och minderåriga huvudmän ska tillämpas på sådana företrädare för barn och sådana barn som avses i 39 § i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel (746/2011) och 56 § i lagen om främjande av integration (1386/2010), när uppgift om förordnande av företrädaren ska införas i registret över förmynderskapsärenden. 
Bestämmelser om vilka uppgifter om intressebevakaren som ska införas i registret när en allmän intressebevakare har förordnats till intressebevakare utfärdas genom förordning av statsrådet. 
9 § 
Närmare bestämmelser 
Närmare bestämmelser om registrering av de uppgifter som avses i 4–8 § och av tillägg, ändringar och rättelser som gäller dem samt om det detaljerade innehållet i uppgifterna utfärdas genom för-ordning av statsrådet. 
3 kap.  
Användning av uppgifter 
10 § 
Utlämnande av registeruppgifter 
Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) har var och en rätt att trots sekretessbestämmelserna ta del av uppgifter i register som avses i 4–7 §. 
Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och om inte något annat följer av 12 § 1 mom. har var och en rätt att ur det i 8 § angivna registret över förmynderskapsärenden få uppgift om huruvida en intressebevakare har förordnats för en viss person, vem som är intressebevakare för en viss person, vilket uppdrag intressebevakaren har samt om någons handlingsbehörighet har begränsats och på vilket sätt.  
Vad som i 2 mom. föreskrivs om intressebevakare tillämpas också på intressebevakningsfullmäktige. 
Statliga och kommunala myndigheter samt Folkpensionsanstalten har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter rätt att få för skötseln av sina åligganden nödvändiga uppgifter ur registret över förmynderskapsärenden. 
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. får personbeteckningar ges till påseende eller lämnas ut endast om den som använder uppgifterna har rätt att behandla personbeteckningarna med stöd av dataskyddslagen ( / ), lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten ( / ) eller någon annan lag. 
Bestämmelser om rätten för parter, intressebevakare och intressebevakningsfullmäktige att ta del av uppgifter finns i 11 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 
11 § 
Hur uppgifter ska lämnas ut 
På utlämnandet av uppgifter ur registren tillämpas vad som i 16 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs om hur en handling ska lämnas ut. Var och en har emellertid rätt att få en kopia eller en utskrift av de i ett register införda uppgifterna om en viss person. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får meddela en statlig eller kommunal myndighet, en sammanslutning eller en näringsidkare som i sin verksamhet fortgående behöver registeruppgifter för godtagbara ändamål tillstånd att ta del av uppgifter i registren via en teknisk anslutning. Innan tillstånd beviljas ska sökanden lägga fram en utredning om att uppgifterna skyddas på ett ändamålsenligt sätt. 
12 § 
Bevarande av registeruppgifter  
Uppgifterna i registret över förmynderskapsärenden ska bevaras i tio år räknat från det att intressebevakningen har upphört eller intressebevakningsfullmakten upphört att gälla. Efter att intressebevakningen har upphört eller intressebevakningsfullmakten upphört att gälla har endast den rätt att med stöd av 10 § 2 mom. få uppgifter ur registret över förmynderskapsärenden som behöver dem för att bevaka sina intressen eller rättigheter eller för att fullgöra sina förpliktelser. 
Uppgifterna i övriga register som avses i denna lag ska bevaras permanent. 
Artikel 18.1 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) tillämpas inte på den behandling av uppgifter som avses i denna lag.  
Om det behövs för att trygga rättigheterna för en registrerad, någon annan part eller den personuppgiftsansvarige ska uppgifter som konstaterats vara felaktiga dock förses med en anteckning om att de är felaktiga och bevaras. Sådana uppgifter får användas endast när det är nödvändigt för att trygga rättigheterna för den registrerade, någon annan part eller den personuppgiftsansvarige. En uppgift som konstaterats vara felaktig ska utplånas genast när den inte längre behöver bevaras.  
4 kap.  
Särskilda bestämmelser 
13 § 
Ändringssökande 
Omprövning av ett beslut som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland har fattat får begäras på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003). 
Beslut som meddelas med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996). 
Över förvaltningsdomstolens beslut får besvär anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. 
14 § 
Avgifter 
För Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas prestationer enligt denna lag tas det ut avgifter enligt lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). 
15 § 
Ikraftträdande 
Denna lag träder i kraft den 20 .  
Genom denna lag upphävs lagen om vissa personregister vid magistraterna (57/2005). 
33. 
Lag 
om vigselrätt  
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Lagens tillämpningsområde 
Rätt att viga till äktenskap i registrerade religionssamfund får ges i enlighet med denna lag. 
2 § 
Förutsättningarna för vigselrätt 
Medlemmar av religionssamfund som har registrerats enligt religionsfrihetslagen (453/2003) kan på ansökan av samfundet få vigselrätt, om de 
1) är myndiga, 
2) har handlingsbehörighet som inte har begränsats, 
3) skriftligen har samtyckt till att bli vigselförrättare, och 
4) är förtrogna med förutsättningarna för och förrättandet av vigsel samt med vigselförrättarnas skyldigheter och ansvar. 
Vigselrätt får inte ges, om det finns grundad anledning att misstänka att den som ansökan gäller är oförmögen att sköta uppdraget som vigselförrättare eller olämplig för det. 
3 § 
Behörig myndighet 
Vigselrätt ges av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
I landskapet Åland ges vigselrätt dock av Statens ämbetsverk på Åland. Det som i 4 och 6—8 § föreskrivs om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata tillämpas också på Statens ämbetsverk på Åland inom dess verksamhetsområde. 
4 § 
Ansökan om vigselrätt 
Den sökandes namn och hemort ska framgå av ansökan till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. I ansökan ska också anges namnet på den person som vigselrätten ska gälla samt dennes personbeteckning eller, om sådan saknas, födelsedatum. Personens skriftliga samtycke till att vara vigselförrättare ska fogas till ansökan tillsammans med en redogörelse om den förtrogenhet med uppdraget som vigselförrättare som avses i 2 § 1 mom. 4 punkten. 
5 § 
Vigselförrättarnas skyldigheter och ansvar 
Den som har fått vigselrätt ska sköta uppdraget omsorgsfullt och på behörigt sätt. Vigsel kan förrättas även på andra språk än finska eller svenska. I fråga om vigselförrättning tillämpas i övrigt det som i äktenskapslagen (234/1929) och med stöd av den föreskrivs om kyrklig vigsel. 
När en vigselförrättare förrättar vigsel och fullgör andra uppgifter som hör samman med detta ska bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas på honom eller henne. 
6 § 
Tillsyn 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har tillsyn över hur vigselrätten utövas. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har rätt att få de uppgifter som behövs för tillsynen såväl av vigselförrättaren som av det samfund som ansökt om vigselrätt. 
7 § 
Återkallelse av vigselrätt 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska återkalla en vigselrätt, om en vigselförrättare eller ett samfund som ansökt om vigselrätt begär detta. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får rikta anmärkning mot en vigselförrättare, om vigselförrättaren har brutit mot bestämmelserna om vigsel eller om det vid tillsynen har framkommit andra brister i utövningen av vigselrätten. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får på eget initiativ återkalla en vigselrätt för viss tid eller helt och hållet, om de i 2 § 1 mom. föreskrivna förutsättningarna inte längre uppfylls eller om bestämmelserna om vigsel har överträtts väsentligt eller upprepade gånger trots anmärkning enligt 2 mom. i denna paragraf. 
Ett beslut om återkallelse som har fattats på initiativ av någon annan än samfundet ska meddelas samfundet. 
8 § 
Interimistiska förordnanden 
Om det finns vägande skäl, får Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata i ett ärende om återkallelse av vigselrätt utfärda ett interimistiskt förordnande genom vilket vigselrätten återkallas temporärt. Förordnandet får meddelas utan att vigselförrättaren hörs. 
Ett interimistiskt förordnande är i kraft till dess att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata fattar slutgiltigt beslut i frågan, om förordnandet inte återkallas eller ändras före det. 
Interimistiska förordnanden får inte överklagas genom besvär. 
9 § 
Ändringssökande 
Omprövning av ett beslut som avses i 2 eller 7 § får begäras på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003). 
Ett beslut som meddelas med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996). 
Över förvaltningsdomstolens beslut får besvär anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. 
10 § 
Iakttagande av beslut 
Ett beslut om vigselrätt och återkallelse av vigselrätt får iakttas trots att det inte har vunnit laga kraft, om inte fullföljdsdomstolen bestämmer något annat. 
11 § 
Vigselrättsregistret 
Bestämmelser om införande i vigselrättsregistret av vigselrätter som getts med stöd av denna lag och äktenskapslagen finns i lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ( / ). 
12 § 
Ikraftträdande 
Denna lag träder i kraft den 20 .  
Genom denna lag upphävs lagen om vigselrätt (571/2008). 
34. 
Lag 
om ändring av medborgarskapslagen  
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i medborgarskapslagen (359/2003) 34 § 2 mom. 3 punkten underpunkt a, 38 § och 39 § samt 40 § 2 mom.,  
av dem 34 § 2 mom. 3 punkten underpunkt a sådan den lyder i lag 971/2014 samt 39 § och 40 § 2 mom. sådana de lyder i lag 974/2007, som följer: 
34 §  
Behållande av medborgarskap vid uppnående av 22 års ålder 
En tillräcklig anknytning anses finnas, om 
3) personen efter att ha fyllt 18 men inte 22 år
a) skriftligen har meddelat en finsk beskickning, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller Statens ämbetsverk på Åland att han eller hon vill behålla sitt finska medborgarskap,
 
38 §  
Uppgifter som ankommer på Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland i samband med bestämmande av medborgarskap 
När en person behåller sitt finska medborgarskap vid uppnådd 22 års ålder på grundval av tillräcklig anknytning, antecknar Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller Statens ämbetsverk på Åland saken i befolkningsdatasystemet och informerar personen om anteckningen. 
Ur befolkningsdatasystemet tas regelbundet ut uppgift om de personer som fyllt 22 år och som antecknats som finska medborgare och som medborgare i någon främmande stat. Om en person på grund av otillräcklig anknytning till Finland har förlorat finskt medborgarskap när han eller hon fyllt 22 år, gör Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller Statens ämbetsverk på Åland en anteckning om saken i befolkningsdatasystemet och informerar personen om detta, om personens adress är känd. 
39 § 
En parts skyldighet att lämna uppgifter 
För bestämmande av medborgarskapsstatus ska en part till Migrationsverket och i de fall som avses i 38 § till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller till Statens ämbetsverk på Åland ge in de uppgifter som han eller hon känner till och som hänför sig till förvärv eller förlust av medborgarskap samt bistå vid anskaffningen av de uppgifter och handlingar som behövs till den del hans eller hennes bistånd skäligen kan krävas. 
40 § 
Myndigheternas skyldighet att lämna uppgifter till varandra 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland underrättar Migrationsverket om barn som fötts i Finland, ifall barnets föräldrar i befolkningsdatasystemet har antecknats som statslösa eller ifall föräldrarnas medborgarskap är okänt.  
Denna lag träder i kraft den 20 . 
35. 
Lag 
om ändring av 13 och 19 § i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet  
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet (761/2003) 13 § 1 mom. 13 punkten och 19 § 1 mom. 20 punkten,  
sådana de lyder, 13 § 1 mom. 13 punkten i lag 1181/2013 och 19 § 1 mom. 20 punkten i lag 765/2015, som följer: 
13 § 
Polisens rätt att få uppgifter ur vissa register och informationssystem 
Utöver vad som föreskrivs i någon annan lag har polisen trots sekretessbestämmelserna rätt att i enlighet med vad som avtalas om saken med den registeransvarige i fråga ur vissa register genom en teknisk anslutning eller som en datamängd få sådan information som polisen behöver för att utföra sina uppdrag och föra sina personregister, enligt följande: 
13) de uppgifter som anges i 13–17 § i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009), 
19 § 
Utlämnande av uppgifter till andra myndigheter 
Trots sekretessbestämmelserna får polisen lämna ut behövliga uppgifter ur sina personregister genom teknisk anslutning eller som en datamängd enligt följande: 
20) till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och till Statens ämbetsverk på Åland för fullgörande av de uppgifter som avses i 38 § i medborgarskapslagen (359/2003),  
Denna lag träder i kraft den 20 . 
36. 
Lag 
om ändring av 138 § i utlänningslagen  
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i utlänningslagen (301/2004) 138 § 2 mom. 4 punkten, sådan den lyder i lag 458/2009, som följer: 
138 §  
Indragning av främlingspass och resedokument för flykting 
Ett främlingspass eller ett resedokument för flykting kan dras in, om 
4) Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata av särskilda skäl har återtagit ett certifikat som hänför sig till säkerställandet av äktheten och integriteten hos uppgifterna i passets eller dokumentets tekniska del eller till avläsning av fingeravtryck. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
37. 
Lag  
om ändring av 5 c och 21 § i passlagen  
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i passlagen (671/2006) 5 c § 2 mom. och 21 § 3 mom. 5 punkten, sådana de lyder i lag 456/2009, som följer:  
5 c § 
Skydd av uppgifterna i passets tekniska del 
Certifikat som hänför sig till säkerställandet av äktheten och integriteten hos uppgifterna i den tekniska delen eller som behövs för avläsning av fingeravtryck utfärdas av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
21 § 
Förutsättningar för indragning av pass 
Ett pass kan dras in om 
5) Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata av särskilda skäl har återtagit ett certifikat som avses i 5 c § 2 mom. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
38. 
Lag 
om ändring av 19 § i lagen om nödcentralsverksamhet  
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om nödcentralsverksamhet (692/2010) 19 § 1 mom. 9 punkten, sådan den lyder i lag 1172/2016, som följer: 
19 § 
Rätt att få information ur registren 
Nödcentralsverket och dess anställda har enligt vad som överenskommits med den personuppgiftsansvarige och trots sekretessbestämmelserna, för att kunna sköta Nödcentralsverkets lagstadgade uppgifter, rätt att avgiftsfritt få information som behövs för att säkerställa förberedande åtgärder i samband med uppdrag eller arbetarskyddet eller för att stödja myndigheten eller enheten i fråga. I detta syfte har Nödcentralsverket och dess anställda rätt att 
9) få information enligt 13–17 § i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009), 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
39. 
Lag 
om ändring av 89 och 90 § i räddningslagen  
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i räddningslagen (379/2011) 89 § 2 mom. 2 punkten och 3 mom. 1 punkten samt 90 § 1 mom. 1 punkten,  
av dem 89 § 2 mom. 2 punkten och 3 mom. 1 punkten sådana de lyder i lag 1171/2016, som följer:  
89 § 
Rätt att få uppgifter för räddningsverksamhet och tillsynsuppgifter 
I detta syfte har räddningsmyndigheten, både för att sköta tillsynsuppgifter och för att planera och fullgöra räddningsverksamheten, rätt att  
2) få uppgifter enligt följande bestämmelser i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009) som avser:
a) fullständigt namn enligt 13 § 1 mom. 1 punkten,
b) personbeteckning enligt 13 § 1 mom. 2 punkten,
c) hemkommun och bostad där, tillfällig bostad samt sådana uppgifter om en fastighet, byggnad och lägenhet som specificerar personens hemkommun och bostad där enligt 13 § 1 mom. 3 punkten,
d) av en person uppgett modersmål och kontaktspråk enligt 13 § 1 mom. 20 punkten,
e) av en person lämnad uppgift om postadress och andra kontaktuppgifter samt yrke enligt 13 § 1 mom. 22 punkten,
f) fastighetsbeteckningar och andra uppgifter som specificerar fastigheter och registerenheter enligt 14 § 1 mom. 1 punkten,
g) byggnadsbeteckningar och andra uppgifter som specificerar byggprojekt och byggnader enligt 15 § 1 mom. 1 punkten,
h) koordinater, användningsändamål, året då en byggnad färdigställdes, antal våningar, lägenhetsyta och volym enligt 15 § 1 mom. 3 punkten,
i) andra beskrivningar av ett byggprojekt och en byggnad, dess konstruktioner och egenskaper enligt 15 § 1 mom. 4 punkten,
j) beskrivningar av en lägenhet eller lokal och dess egenskaper enligt 16 § 1 mom. 2 punkten,
k) besittningsrätten till och användningen av en bostadslägenhet enligt 16 § 1 mom. 3 punkten,
 
Räddningsmyndigheten har utöver vad som föreskrivs i 2 mom. rätt att för skötseln av tillsynsuppgifter få  
1) sådana uppgifter enligt följande bestämmelser i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata som avser:
a) civilstånd enligt 13 § 1 mom. 5 punkten,
b) medborgarskap enligt 13 § 1 mom. 14 punkten,
 
90 § 
Rätt att få information för befolkningsskyddsuppgifter 
Oberoende av sekretessbestämmelserna och i syfte att hålla personal i beredskap för befolkningsskyddsuppgifter har räddningsmyndigheten rätt att avgiftsfritt få  
1) behövliga befolkningsdata ur befolkningsdatasystemet,  
Denna lag träder i kraft den 20 . 
40. 
Lag 
om ändring av 3 och 8 § i lagen om identitetskort  
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om identitetskort (663/2016) 3 § 1 mom. och 8 § 2 mom. som följer: 
3 §  
Medborgarcertifikat 
I ett identitetskort ingår ett sådant av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata utfärdat medborgarcertifikat som avses i 61 § 3 mom. i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009). 
8 § 
Riktigheten av uppgifterna i ett identitetskort och kontroll av uppgifterna 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata svarar endast för de uppgifter i ett identitetskort som den har lagrat på kortet. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
41. 
Lag 
om ändring av 42 och 91 § i lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten  
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten (255/2014) 42 § 1 mom. 1 punkten och 91 § 1 mom. 1 punkten som följer:  
42 § 
Rätt att få uppgifter ur vissa myndigheters register 
För skötsel av ett uppdrag enligt 35 § har huvudstaben trots sekretessbestämmelserna rätt att få uppgifter som är nödvändiga för att uppdraget ska kunna skötas, som följer: 
1) ur befolkningsdatasystemet uppgifter i enlighet med 13–17 § i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009), 
91 § 
Rätt att få uppgifter ur vissa myndigheters register vid förebyggande och avslöjande av brott 
För skötseln av ett uppdrag enligt 86 § 1 mom. har de tjänstemän som förebygger och avslöjar brott inom försvarsmakten trots sekretessbestämmelserna rätt att få följande uppgifter som är nödvändiga för att uppdraget ska kunna skötas: 
1) ur befolkningsdatasystemet uppgifter i enlighet med 13–17 § i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
42. 
Lag 
om ändring av 1 § i lagen om grunderna för utvecklande av den statliga lokalförvaltningen  
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om grunderna för utvecklande av den statliga lokalförvaltningen (126/1992) 1 § 2 mom., sådant det lyder i lag 1187/2007, som följer: 
1 § 
Lagen tillämpas på områdesindelningen inom polis-, åklagar- och utsökningsväsendet samt, enligt vad som föreskrivs särskilt, på områdesindelningen inom den övriga statliga lokalförvaltningen. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
43. 
Lag 
om ändring av lagen om hemkommun  
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om hemkommun (201/1994) 7 b §, sådan den lyder i lag 669/2016, 
ändras 1 § 2 mom., 7 §, 7 a § 6 mom., 7 c § 1 mom., 7 e §, 8 och 9 §, 9 a § 2 mom., 10 § 1 mom., 11–13 och 15 §, 17 § 2 mom. samt 18 och 19 §,  
av dem 1 § 2 mom. sådant det lyder i lag 1095/2010, 7 § sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 219/2003, 1095/2010 och 1377/2010, 7 a § 6 mom., 7 c § 1 mom., 8 §, 10 § 1 mom. samt 12 och 13 § sådana de lyder i lag 624/2004, 7 e § sådan den lyder i lagarna 1095/2010 och 669/2016, 9 §, 9 a § 2 mom., 11 och 15 §, 17 § 2 mom. samt 18 och 19 § sådana de lyder i lag 669/2016, samt 
fogas till 1 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1095/2010 och 1650/1995, ett nytt 4 mom. som följer: 
1 § 
Tillämpningsområde 
Den enligt denna lag bestämda hemkommunen och bostaden där samt folkbokföringskommunen för en finsk medborgare som är stadigvarande bosatt i utlandet antecknas i det befolkningsdatasystem som avses i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009). I befolkningsdatasystemet antecknas även en tillfällig bostad som en person uppgett. 
Det som i 7 § 1, 2 och 3 mom., 8 och 9 §, 9 a §, 10 § 1 mom., 11–13 §, 15 § och 17 § föreskrivs om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata tillämpas på Statens ämbetsverk på Åland inom dess verksamhetsområde. 
7 § 
Anmälningsskyldighet för den som flyttar 
När någon flyttar från sin hemkommun eller till en annan bostad inom hemkommunen, ska han eller hon tidigast en månad före och senast en vecka efter flyttningsdagen anmäla detta till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. En familjemedlem som flyttar tillsammans med personen kan också göra anmälan för hans eller hennes räkning. Anmälan ska också göras i de fall som avses i 5 § 2 mom. samt då en person flyttar från en bostad och därefter inte har någon stadigvarande bostad. Den som utnyttjar rätten enligt 3 a § att välja hemkommun när han eller hon tidigare i enlighet med 42 a § i socialvårdslagen har placerats i familjevård eller institutionsvård eller i boende med boendeservice i en annan kommun, ska genast anmäla detta till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.  
Den som avses i 1 mom. är dessutom skyldig att lämna Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata sådana tilläggsuppgifter om sig själv som behövs för att bestämma hemkommunen och bostaden där.  
En person ska till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata också anmäla sin tillfälliga bostad om han eller hon bor där mer än tre månader. Det som i 1 och 2 mom. och nedan i denna lag föreskrivs om hemkommun och bostaden där tillämpas också på en tillfällig bostad.  
Bestämmelser om skyldigheten att anmäla personuppgifter och uppgifter om familjeförhållandena till befolkningsdatasystemet finns i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
7 a § 
Flyttningsanmälan och anmälan om flyttning till utlandet 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata fastställer formulären för de anmälningar som avses i denna paragraf. 
7 c § 
Mottagande av anmälan på något annat ställe än Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata 
En flyttningsanmälan eller anmälan om flyttning till utlandet kan inlämnas också till andra myndigheter och organisationer än Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, om därom har överenskommits med myndigheten eller organisationen. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kan ingå avtal med andra myndigheter och organisationer om mottagande av flyttningsanmälningar och anmälningar om flyttning till utlandet och om vidarebefordran av dem till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
7 e § 
Åligganden i samband med mottagandet av flyttningsanmälan och anmälan om flyttning till utlandet 
Den som tar emot en anmälan ska kontrollera att den innehåller de uppgifter som anges i 7 a § 3–5 mom. Om den som tar emot anmälan är någon annan än Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, ska denne utan dröjsmål sända uppgifterna i anmälan till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.  
En anmälan som tagits emot av någon annan myndighet eller organisation än Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata anses vara gjord inom den tid som föreskrivs i 7 §, om den har tagits emot inom den tiden. 
8 § 
Annan anmälningsskyldighet 
Ägaren av en byggnad eller dennes företrädare är vid behov skyldig att lämna Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata de uppgifter om dem som bor eller har bott i byggnaden som han har i sin besittning och som behövs för bestämmande av en persons hemkommun och bostad där, för anteckning om tillfällig bostad samt för kontroll av uppgifterna i befolkningsdatasystemet. 
De statliga och kommunala myndigheterna är vid behov skyldiga att lämna Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata de uppgifter som de har i sin besittning och som behövs för bestämmande av en persons hemkommun och bostad där, för anteckning om tillfällig bostad samt för kontroll av uppgifterna i befolkningsdatasystemet. 
Den som äger eller innehar en lägenhet är vid behov skyldig att lämna Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata de uppgifter om dem som bor eller har bott i lägenheten som han har i sin besittning och som behövs för bestämmande av en persons hemkommun och bostad där, för anteckning om tillfällig bostad samt för kontroll av uppgifterna i befolkningsdatasystemet. 
9 § 
Anteckning om hemkommun, bostad och folkbokföringskommun 
När en anmälan enligt 7 a § har inkommit till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska denna, utan obefogat dröjsmål efter mottagandet av anmälan, i befolkningsdatasystemet utifrån anmälan göra en anteckning om hemkommunen och bostaden där eller om tillfällig bostad eller anteckna en folkbokföringskommun för en finsk medborgare med anledning av att denne stadigvarande bosätter sig utomlands. 
Har Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata av någon annan än personen själv fått uppgifter om att hans eller hennes hemkommun eller bostaden där har ändrats eller om att han eller hon stadigvarande bosatt sig utomlands, får Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata göra motsvarande anteckning i befolkningsdatasystemet, om det är uppenbart att uppgiften kan anses tillförlitlig.  
Om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har anledning att misstänka att de uppgifter som anmälts i fall som avses i 1 eller 2 mom. är uppenbart felaktiga eller om anmälan är bristfällig eller annars är sådan att en tillförlitlig anteckning inte kan göras utifrån den, ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata vid behov begära ytterligare uppgifter utan obefogat dröjsmål efter det att anmälan kommit in. 
9 a § 
Anteckning om hemkommun, bostad och folkbokföringskommun i vissa fall 
Om den personuppgiftsansvarige inte kan få uppgifter om en persons bostad eller vistelse i Finland, kan det antecknas i befolkningsdatasystemet att personen befinner sig på okänd ort. Om man inte fått någon uppgift om personens bostad eller vistelse i Finland inom de två följande kalenderåren efter att det antecknades att personen befinner sig på okänd ort, kan det antecknas i befolkningsdatasystemet att personen saknar hemkommun. Innan det antecknas att någon saknar hemkommun ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata göra förfrågningar om huruvida personen är vid liv och om personens boende hos andra myndigheter som kan bedömas ha uppdaterade uppgifter om saken.  
10 § 
Flyttningsdag 
Som en persons flyttningsdag anses den dag som uppgetts i anmälan, om denna har gjorts inom en månad från flyttningen. Inkommer anmälan efter denna tid, anses som flyttningsdag den dag då anmälan inkommit. Om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata på basis av uppgifter som fåtts av någon annan än den som flyttat eller dennes familjemedlemmar gör en anteckning om flyttning i befolkningsdatasystemet, anses den dag då anteckningen gjorts som flyttningsdag. 
11 § 
Förvaltningsbeslut om anteckningen om hemkommun 
Om den anteckning som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata gjort om en persons hemkommun eller hans eller hennes bostad där eller hans eller hennes folkbokföringskommun avviker från det som personen i fråga har anmält eller om anteckningen inte heller efter den begäran om ytterligare uppgifter som avses i 9 § har kunnat göras i enlighet med personens önskan, eller om anteckningen har gjorts utifrån uppgifter som fåtts av någon annan än den som flyttat eller hans eller hennes familjemedlemmar, ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata utan obefogat dröjsmål fatta ett skriftligt beslut och underrätta personen om sitt beslut och om möjligheten att begära omprövning av beslutet. 
12 § 
Förelägganden 
Har den som flyttar försummat sin anmälningsskyldighet enligt denna lag eller sin skyldighet att lämna tilläggsuppgifter, ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata förelägga honom eller henne att inom en bestämd tid fullgöra denna skyldighet. Om anteckning om en persons hemkommun och hans eller hennes bostad där eller tillfälliga bostad inte har kunnat göras i befolkningsdatasystemet på basis av en inlämnad anmälan, ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata förelägga den som gjort anmälan att inom en bestämd tid komplettera anmälan. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska samtidigt meddela att försummelsen inte utgör hinder för att anteckning görs eller ärendet avgörs. Av särskilda skäl behöver föreläggande inte meddelas. 
För bestämmande av en persons rätta hemkommun och bostad där, för anteckning om tillfällig bostad eller för kontroll av uppgifterna i befolkningsdatasystemet kan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata förelägga en byggnads ägare eller dennes företrädare att inom en bestämd tid lämna uppgifter om dem som bor eller har bott i byggnaden, samt en lägenhets ägare eller innehavare att lämna uppgifter om dem som bor eller har bott i lägenheten. 
13 § 
Vite 
Har ett föreläggande enligt 12 § 2 mom. inte följts, kan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata meddela ett nytt föreläggande och förena det med vite samt döma ut vitet så som föreskrivs i viteslagen (1113/1990). 
15 § 
Hörande 
Har anmälan om flyttning gjorts av ett barn under 15 år, ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ge vårdnadshavarna tillfälle att inom utsatt tid lämna upplysningar med anledning av anmälan. Har anmälan gjorts av en 15–17-årig person, ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata vid behov ge vårdnadshavarna tillfälle att inom utsatt tid lämna upplysningar med anledning av anmälan. Har anmälan gjorts för en person under 18 år av en familjemedlem som flyttar med honom eller henne, ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata vid behov ge vårdnadshavarna tillfälle att inom utsatt tid lämna upplysningar med anledning av anmälan. 
17 § 
Ändringssökande 
Har en förvaltningsdomstol upphävt eller ändrat ett beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, får myndigheten anföra besvär över förvaltningsdomstolens beslut om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.  
18 § 
Rättelse av fel som gäller hemkommun, bostad eller folkbokföringskommun 
På rättelse av registeranteckningar som gjorts i befolkningsdatasystemet med stöd av denna lag tillämpas bestämmelserna i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata om rättelse av fel. 
19 § 
Begäran om omprövning och ändringssökande som gäller beslut om rättelse av fel 
På begäran om omprövning och ändringssökande som gäller beslut om rättelse av fel tillämpas bestämmelserna i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata om begäran om omprövning och ändringssökande. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
44. 
Lag 
om ändring av 7 § i statstjänstemannalagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i statstjänstemannalagen (750/1994) 7 § 1 mom. 9 punkten, sådan den lyder i lag 948/2017, som följer: 
7 § 
Till följande tjänster kan endast finska medborgare utnämnas: 
9) sådana tjänster vid finansministeriet och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata vars uppgifter har en väsentlig betydelse för informations- och cybersäkerheten, sådana tjänster vid Tullen vars uppgifter omfattar rätt att anhålla eller att delta i övervakning och tryggande av Finlands territoriella integritet, tjänster som omfattar brottsundersökning och övervakningsuppgifter inom Tullens verksamhetsområde samt direktörstjänster som är direkt underställda Tullens generaldirektör, tjänsterna som chef för Regionförvaltningsverkets ansvarsområde för räddningsväsendet och beredskapen samt direktörstjänster som är direkt underställda Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas generaldirektör, 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
45. 
Lag 
om ändring av 18 § i lagen om beskattningsförfarande  
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) 18 § 1 mom., sådant det lyder i lag 520/2010, som följer: 
18 § 
Myndigheternas allmänna skyldighet att lämna uppgifter 
För beskattningen ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och i landskapet Åland Statens ämbetsverk på Åland tillställa Skatteförvaltningen behövliga uppgifter ur befolkningsdatasystemet. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
46. 
Lag 
om ändring av 5 § i lagen om överföring av små fristående områden från en kommun till en annan  
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om överföring av små fristående områden från en kommun till en annan (1197/1997) 5 § 2 mom., sådant det lyder i lag 1437/2009, som följer: 
5 § 
Fattande och delgivning av överföringsbeslut 
Lantmäteribyråns beslut ska sättas i kraft från ingången av ett kalenderår, och det ska fattas före utgången av juni föregående år. Beslut om överföring ska publiceras i den officiella tidningen samt utan dröjsmål sändas för kännedom till finansministeriet, kyrkostyrelsen, det berörda regionförvaltningsverket, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och skatteförvaltningsmyndigheten samt kommunerna i fråga. Dessutom ska en kopia av beslutet utan dröjsmål sändas till de områdesägare som avses i 4 § 1 mom. Beslutet anses ha delgivits när det har publicerats i den officiella tidningen. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
47. 
Lag 
om ändring av 20 § i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter  
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter (1346/1999) 20 § 1 mom. 3 punkten som följer: 
20 § 
Utlämnande av uppgifter till vissa myndigheter 
Skatteförvaltningen kan utan hinder av sekretesskyldigheten på begäran 
3) för kontroll av uppgifterna i befolkningsdatasystemet till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och i landskapet Åland till Statens ämbetsverk på Åland lämna ut uppgifter om personers adresser, byggnaders identifieringsuppgifter samt om vem som äger en fastighet, byggnad eller lägenhet, jämte identifieringsuppgifter om den skattskyldige, samt beträffande bostadslägenheter uppgift om huruvida ägaren själv använder lägenheten; uppgifterna kan utan vederbörandes samtycke lämnas ut också med hjälp av teknisk anslutning, 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
48. 
Lag  
om ändring av lagen om förvaltningens gemensamma stödtjänster för e-tjänster 
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om förvaltningens gemensamma stödtjänster för e-tjänster (571/2016) 4 § 1 mom., 6 § 3 mom., det inledande stycket i 8 § 4 mom., det inledande stycket i 9 § 1 mom. och 9 § 1 mom. 1 punkten, 10 §, 12 § 1, 3 och 4 mom., 13 § 1 och 2 mom., 20 och 21 § samt 22 § 2 mom. som följer: 
4 § 
Serviceproducenter 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata producerar och utvecklar de stödtjänster som avses i 3 § 1 mom. 1–7 punkten.  
6 § 
Användning av servicedatalagret och servicevyn 
Användarorganisationen fattar beslut om de uppgifter som avses i 2 mom. efter att ha hört Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har rätt att besluta om begränsning av tillhandahållandet av de uppgifter som avses i 1 och 2 mom., om en begränsning behövs med hänsyn till stödtjänstens karaktär. Bestämmelser i övrigt om förbud mot och förhindrande av användning av stödtjänster finns i 8 § 4 mom. 
8 § 
Privata aktörers användningsrätt och förbud mot användning 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kan fatta beslut om att helt eller delvis förbjuda eller förhindra att en stödtjänst används av en privat sammanslutning, stiftelse eller näringsidkare 
9 § 
Informationskällor som regelbundet utnyttjas inom tjänsteproduktionen 
För att fullgöra sina uppgifter enligt denna lag har Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, med iakttagande av detta kapitel, rätt att genom en teknisk anslutning behandla i denna paragraf avsedda uppgifter som införts i följande informationssystem: 
1) i fråga om befolkningsdatasystemet enligt lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009), uppgifter om personers namn, personbeteckning, elektroniska kommunikationskod, medborgarskap, kontaktspråk, modersmål, dödsdag, intressebevakning, begränsning av handlingsbehörigheten, intressebevakningsfullmakt och vårdnad om barn samt kontaktuppgifter och uppgifter om spärrmarkering, 
10 § 
Registrering av fullmakter och andra viljeyttringar 
I syfte att tillhandahålla behörighetstjänsten för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ett register över sådana fullmakter att sköta ärenden och över andra viljeyttringar som avgetts av fysiska personer och på sammanslutningars vägnar. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kan vid tillhandahållandet av behörighetstjänsten även förmedla andra myndigheters registrerade uppgifter om fullmakter och andra viljeyttringar, om den myndighet som registrerat dessa uppgifter har gett Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata tillstånd att förmedla uppgifterna och om verksamheten inte äventyrar tillförlitligheten hos de uppgifter som förmedlas via behörighetstjänsten.  
Registrering av en viljeyttring som avses i 1 mom. förutsätter att den som avger viljeyttringen identifieras på ett tillförlitligt sätt med hjälp av tjänsten för identifiering av fysiska personer eller med någon annan sådan metod för identifiering som är informationssäker och bevislig. Registrering av viljeyttringar förutsätter dessutom att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kan säkerställa personens handlingsbehörighet och vid behov behörigheten i de register som avses i 1 mom. eller i 9 §. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata godkänner, efter att ha hört finansministeriet och Kommunikationsverket, de andra metoder för identifiering som avses i 2 mom. än tjänsten för identifiering av fysiska personer. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska se till att avgiftsfri information om användningen av godkända metoder finns tillgänglig via det allmänna datanätet. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska sörja för integriteten hos innehållet i den registrerade viljeyttringen och för att uppgifterna om godkännandet av viljeyttringen och om den identifiering av personen som föregår godkännandet kan kopplas samman med viljeyttringens innehåll. 
12 § 
Behandling av uppgifter inom tjänsteproduktionen 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har rätt att behandla personuppgifter och andra uppgifter som avses i 9 § för att producera och utveckla stödtjänster som den svarar för. 
Vid tillhandahållandet av tjänsten för identifiering av fysiska personer har Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata rätt att till den användarorganisation som förvaltar den elektroniska tjänst som en person använder lämna ut uppgift om personens namn, personbeteckning och elektroniska kommunikationskod, om användarorganisationen enligt lag har rätt att behandla dessa uppgifter.  
Vid tillhandahållandet av behörighetstjänsten har Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata rätt att, utifrån de uppgifter som gäller en persons handlingsbehörighet och behörighet och som sökts fram i de informationssystem inom den offentliga förvaltningen som avses i 9 § och utifrån det register över fullmakter och viljeyttringar som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata förvaltar med stöd av 10 § 1 mom., för användarorganisationen sammanställa och till den lämna ut nödvändiga uppgifter för påvisande av en begränsning av handlingsbehörigheten eller en befogenhet eller någon annan viljeyttring. 
13 § 
Bevarande av uppgifter som behandlas inom tjänsteproduktionen 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska såsom personuppgiftsansvarig för uppgifter som behandlas i tjänsten för identifiering av fysiska personer bevara de uppgifter som behövs för att verifiera en identifieringstransaktion i fem år räknat från ingången av det kalenderår som följer efter identifieringstransaktionen.  
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska bevara uppgifterna i det register som den förvaltar med stöd av 10 § 1 mom., de uppgifter som behövs för att visa att uppgifterna behandlats på riktigt sätt i registret samt uppgifter som gäller förfrågningar som gjorts inom behörighetstjänsten och svaren på dem, om inte något annat följer av användarorganisationens skyldighet att bevara uppgifter. 
20 § 
Loggregister 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska för säkerställande av lagligheten i behandlingen av uppgifterna föra ett loggregister över behandlingen av uppgifter som registrerats om användningen av de stödtjänster som avses i 3 § 1 mom. 1–7 punkten. I loggregistret ska det registreras uppgifter om den som behandlat uppgifterna, tidpunkten för behandlingen och de uppgifter eller grupper av data i systemet som varit föremål för behandling. Dessutom ska uppgifter om den till vilken uppgifterna lämnats ut med stöd av 14 § registreras. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska bevara loggregistrets uppgifter i minst två år räknat från ingången av det kalenderår som följer efter tidpunkten för registreringen av uppgifterna. 
21 § 
Användning och utlämnande av uppgifter i loggregistret 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får använda uppgifterna i loggregistret för att följa och övervaka behandlingen av uppgifter som registrerats om användningen av stödtjänsterna och för att upprätthålla informationssäkerheten.  
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får lämna ut uppgifterna i loggregistret till polis- och förundersökningsmyndigheter för utredning av brott som gäller lagstridig behandling av uppgifter som registrerats om användningen av stödtjänsterna, om inte något annat föreskrivs om utlämnande av enstaka uppgifter till polisen. 
Dessutom får Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, om inte något annat följer av 11 eller 12 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, lämna ut uppgifter som registrerats i loggregistret 
1) till den person som de uppgifter som behandlats gäller, 
2) för något annat specificerat syfte, om den person som de uppgifter som behandlats gäller samt den som behandlat uppgifterna uttryckligen har samtyckt till utlämnandet. 
22 § 
Allmän styrning 
Finansministeriet och arbets- och näringsministeriet svarar tillsammans för den strategiska styrningen av innehållet och strukturen i fråga om den övergripande servicevyn för företag inom den servicevy som produceras av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
49. 
Lag 
om ändring av lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster 
upphävs i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009) 51, 60, 74, 77 och 78 § samt 
ändras lagens rubrik, 1 §, 2 § 1 mom., 3 § 2 mom., 4 §, 5 § 2 mom., 6 §, 9 § 2 mom., 10 §, 11 § 1 mom., 12 §, 19—22 §, 24 § 1 mom. 4 punkten, 26, 29, 30 och 32 §, 34 § 2 och 3 mom., 35 § 2 mom., 36 § 1 och 2 mom., 37 § 2 och 3 mom., 38 § 4 punkten, 39 § 2 punkten, 41 § 1 mom. 2 punkten, 42 §, 43 § 2 mom. 1 punkten, det inledande stycket i 44 § 1 mom., 46, 47 och 49 §, 50 § 3 mom., 52—59 §, rubriken för 6 kap., 61 §, 62 § 1 mom., 63 § 1 och 2 mom., 64 § 1 och 3 mom., 65 §, 67 § 1 mom., 68 § 1 och 2 mom., 69 och 70 §, 72 § 1 mom., 76 § 3 mom., 76 a §, 76 b § 2 mom. samt 80 § 3, 7 och 9 mom., 
av dem 6 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 538/2016, 9 § 2 mom., 24 § 1 mom. 4 punkten och 34 § 2 mom. sådana de lyder i lag 145/2014, 19 och 20 § sådana de lyder delvis ändrade i lag 145/2014, 21 och 26 §, 36 § 1 och 2 mom., 37 § 3 mom., 76 § 3 mom. 76 a § och 76 b § 2 mom. sådana de lyder i lag 670/2016, 22 § sådan den lyder i lagarna 145/2014 och 504/2016, 38 § 4 punkten sådan den lyder i lag 29/2012, 61 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 665/2016, 62 § 1 mom., 67 § 1 mom. och 68 § 1 mom. sådana de lyder i lag 538/2016, 65 § sådan den lyder i lag 983/2010, 69 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 983/2010 samt 80 § 9 mom. i lag 1396/2015, som följer:  
Lag 
om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata 
1 § 
Lagens syfte 
Syftet med denna lag är att möjliggöra att uppgifter i befolkningsdatasystemet och tjänster som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata tillhandahåller inom certifierad elektronisk kommunikation utnyttjas som stöd för samhällets funktioner och informationsförsörjning. Syftet med lagen är också att främja skyddet för privatlivet, skyddet för personuppgifter och datasäkerheten samt utvecklandet och iakttagandet av kraven på god databehandling och god informationshantering. 
2 § 
Lagens tillämpningsområde 
Denna lag tillämpas på administreringen, utnyttjandet och utvecklandet av befolkningsdatasystemet, uppgifterna i det och dess tjänster och på upprätthållandet, utnyttjandet och utvecklingen av den certifierade elektroniska kommunikation och de tjänster inom den som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata tillhandahåller. 
3 § 
Befolkningsdatasystemet 
Till befolkningsdatasystemet hör ett riksomfattande datasystem samt det regionalt organiserade material i handlingar och annat liknande datamaterial som inte har förts in i datasystemet i digitalt format. 
4 § 
Personuppgiftsansvariga inom befolkningsdatasystemet 
Personuppgiftsansvariga för befolkningsdatasystemet är Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata samt Statens ämbetsverk på Åland. Båda dessa personuppgiftsansvariga svarar för att de registrerades rättigheter görs gällande i den egna verksamheten. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata svarar för iakttagandet av dataskyddskraven i datasystemet, för datasystemets informationssäkerhet och tekniska funktion samt för e-tjänsterna. I övrigt fördelas ansvaret för registerföringen och de arbetsuppgifter som gäller upprätthållande av befolkningsdatasystemet mellan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland på det sätt som föreskrivs närmare i denna lag eller genom förordning av statsrådet. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är personuppgiftsansvarig för användarregistret enligt 53 §, loggregistret enligt 56 § och händelsefilen enligt 59 §. 
5 § 
Befolkningsdatasystemets syfte 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland får använda uppgifterna i befolkningsdatasystemet för att fullgöra de uppgifter eller förpliktelser som de har enligt denna eller någon annan lag eller enligt bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av lag. 
6 § 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas certifierade elektroniska kommunikation och dess syfte 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska tillhandahålla riksomfattande tjänster och prestationer inom certifierad elektronisk kommunikation på det sätt som föreskrivs nedan i denna lag. Avsikten är att tjänsterna och prestationerna ska möjliggöra, genomföra och trygga samhällets funktioner och informationsförsörjning samt trygga möjligheterna för samhällsmedlemmarna att göra sina rättigheter gällande och fullgöra sina skyldigheter. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata för ett sådant certifikatregister över utfärdade personcertifikat som det föreskrivs om i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, nedan EU:s förordning om elektronisk identifiering. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är registeransvarig för certifikatregistret.  
När Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata tillhandahåller tjänster och prestationer inom certifierad elektronisk kommunikation får den använda uppgifterna i certifikatregistret. 
9 § 
Förutsättningar för registrering av utländska medborgare 
En utländsk medborgare ska lägga fram en motiverad begäran om registrering av uppgifterna hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Myndigheten ska försäkra sig om den utländska medborgarens identitet med hjälp av ett giltigt resedokument eller, om detta saknas, med hjälp av en annan handling eller utredning i enlighet med det förfarande som föreskrivs i 19 §. 
10 § 
Kontroll av tillförlitligheten hos uppgifter som gäller utländska medborgare 
Innan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata beslutar att i befolkningsdatasystemet göra en registeranteckning om tillägg, ändring eller rättelse av uppgifter om en utländsk medborgare ska den kontrollera vilka uppgifter om denne som registrerats i det utlänningsregister som avses i lagen om utlänningsregistret (1270/1997). Närmare bestämmelser om uppgifter som ska kontrolleras och om omfattningen av kontrollskyldigheten får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
Om de uppgifter som en utländsk medborgare lämnat till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata inte finns i utlänningsregistret, eller om de avviker från uppgifterna i utlänningsregistret, ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata innan den gör en registeranteckning begära att Migrationsverket ger sitt utlåtande i ärendet. Migrationsverket ska behandla ärendet utan onödigt dröjsmål. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska omedelbart efter det att den gjort registeranteckningen skriftligen underrätta den utländska medborgaren om innehållet i anteckningen. Om den registeranteckning om en utländsk medborgare som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata gjort i befolkningsdatasystemet till innehållet avviker från uppgifterna i Migrationsverkets utlåtande, ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata omedelbart underrätta också Migrationsverket om innehållet i anteckningen. 
11 § 
Personbeteckningen och hur den tilldelas 
När uppgifter om en person första gången registreras i befolkningsdatasystemet ska personen tilldelas en personbeteckning. Beteckningen tilldelas automatiskt ur befolkningsdatasystemet. En rättad eller ändrad personbeteckning får inte ges någon annan. 
12 § 
Rättelse och ändring av en personbeteckning 
En personbeteckning som registrerats i befolkningsdatasystemet ska rättas, om den är tekniskt felaktig eller om uppgifterna om födelsetid eller könstillhörighet är oriktiga. Beslut om rättelsen fattas av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska ge den berörda personen eller dennes lagliga företrädare tillfälle att framföra sin åsikt i ärendet. Denna person ska informeras om rättelsen. 
En personbeteckning som registrerats i befolkningsdatasystemet får ändras, om 
1) ändringen är absolut nödvändig för att skydda personen i sådana situationer där hans eller hennes hälsa eller säkerhet är uppenbart och varaktigt hotad, 
2) någon annan än den som innehar personbeteckningen upprepade gånger har missbrukat beteckningen och missbruket har orsakat betydande ekonomiska eller andra olägenheter för den rätta innehavaren och fortsatta skadliga verkningar på grund av missbruket faktiskt kan förhindras genom att personbeteckningen ändras, 
3) det i enlighet med lagen om fastställande av transsexuella personers könstillhörighet (563/2002) har fastställts att personen ska tillhöra det motsatta könet. 
Beslut om ändring av personbeteckningen ska i de fall som avses i 2 mom. 1 och 2 punkten fattas av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och i de fall som avses i 2 mom. 3 punkten av den myndighet som avses i 3 § i lagen om fastställande av transsexuella personers könstillhörighet. Den berörda personen ska skriftligen ansöka om att få personbeteckningen ändrad.  
19 § 
Kontroll av tillförlitligheten hos uppgifterna i systemet 
Om uppgifter som anmälts för registrering i befolkningsdatasystemet grundar sig på en utländsk handling, får på basis av handlingen som offentligt tillförlitliga uppgifter registreras endast de uppgifter vars tillförlitlighet har kontrollerats med hjälp av en officiell handling i original eller en tillförlitligt styrkt kopia av den eller de uppgifter vars tillförlitlighet tidigare har fastställts i ett finländskt domstols- eller förvaltningsförfarande.  
Om en handling som avses i 1 mom. inte har fåtts direkt från en utländsk myndighet med hjälp av en teknisk anslutning eller på något annat tillförlitligt elektroniskt sätt, ska handlingen vara legaliserad eller åtföljas av ett intyg om dess ursprung som utfärdats av en behörig myndighet i staten i fråga, om inte något annat följer av fullgörandet av skyldigheter enligt internationella överenskommelser som är bindande för Finland. Den som visar upp en utländsk handling ska vid behov se till att handlingen översätts till finska eller svenska och legaliseras. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kan vid behov begära ett utlåtande av utrikesministeriet, Migrationsverket eller en polismyndighet om huruvida en handling som avses ovan är äkta och tillförlitlig. 
Om en sådan handling, en sådan legalisering av en handling eller ett sådant intyg över handlingens ursprung som utfärdats av en behörig myndighet i staten i fråga och som avses i 1 och 2 mom. inte kan fås på grund av att säkerhetsläget eller situationen för de mänskliga rättigheterna är dålig i staten i fråga eller av något annat särskilt skäl, kan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata godkänna också någon annan tillförlitlig utredning som grund för den uppgift som ska registreras i befolkningsdatasystemet. Den som begär en registrering av uppgifter i befolkningsdatasystemet ska lämna en redogörelse till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata om orsaken till att det är omöjligt för honom eller henne att få en handling, en legalisering av handlingen eller ett intyg över handlingens ursprung. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kan efter att ha fått redogörelsen vid behov begära ett utlåtande av Migrationsverket eller utrikesministeriet om att det inte är möjligt att få handlingen, en legalisering av handlingen eller ett intyg över handlingens ursprung. 
20 § 
Bevarande och utplåning av uppgifter 
Personuppgifter som registrerats i befolkningsdatasystemet ska bevaras permanent. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska dock ur systemet utplåna följande uppgifter om personer: 
1) de uppgifter om omhändertagande av barn som avses i 13 § 1 mom. 12 punkten omedelbart efter det att omhändertagandet har upphört, 
2) de uppgifter om uppehållstillstånd för utländska medborgare som avses i 17 § 1 mom. 4 punkten omedelbart efter det att personen har fått finskt medborgarskap, 
3) de uppgifter i användarregistret som avses i 53 § senast tio år efter det att åtkomsträttigheten har upphört, 
4) de uppgifter i loggregistret som avses i 56 § och de händelseuppgifter som avses i 59 § senast fem år efter det att uppgifterna registrerades. 
Av de uppgifter om byggprojekt, byggnader, lägenheter och lokaler som registrerats i befolkningsdatasystemet ska byggnadernas, lägenheternas och lokalernas beteckningar och adresser bevaras permanent. Om en byggnad rivs eller annars avlägsnas ur byggbeståndet, ska alla uppgifter om byggnaden och om lägenheterna och lokalerna i den bevaras permanent i befolkningsdatasystemet enligt tidpunkten för avlägsnandet. 
Närmare bestämmelser om bevarande och utplåning av de uppgifter som avses i 1 mom. och befolkningsdatasystemets uppgifter om fastigheter, byggnader, lägenheter och lokaler utfärdas genom förordning av statsrådet. 
21 § 
Statens ämbetsverk på Ålands behörighet 
Det som i 9 § 2 mom., 10 §, 12 § 1 mom., 19 §, 22 § 3 och 5 mom., 35 § 2 mom., 36, 37 och 44 §, 46 § 2 mom. samt 72 och 76 b § föreskrivs om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata tillämpas på Statens ämbetsverk på Åland inom dess verksamhetsområde. 
Statens ämbetsverk på Åland beslutar inom sitt verksamhetsområde om sådana registeranteckningar i befolkningsdatasystemet som gäller tillägg, ändringar eller rättelser beträffande uppgifter om en enskild person, fastighet, byggnad, lägenhet eller lokal. 
Trots vad som föreskrivs i 2 mom. får Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata göra en registeranteckning i befolkningsdatasystemet om tillägg av en uppgift som gäller en enskild person, om den registrerade har anmält uppgiften för registrering i befolkningsdatasystemet genom att använda den elektroniska tjänst som skapats för uppdatering av uppgifterna i befolkningsdatasystemet. Detta förutsätter dessutom att anteckningen kan göras utan ytterligare utredningar och att en felfri registrering av uppgifterna kan säkerställas genom tekniska kontroller. 
22 § 
Övriga myndigheters behörighet 
I de fall som avses i 9 § 1 mom. 1–3 punkten kan utländska medborgare framställa en begäran om registrering av uppgifter hos Skatteförvaltningen. En begäran kan också framställas hos Folkpensionsanstaltens lokalbyrå, om Folkpensionsanstalten och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har avtalat om det. 
Utländska medborgare kan i de fall som avses i 9 § 1 mom. 3 punkten i samband med en ansökan om uppehållstillstånd, uppehållskort eller registrering av uppehållsrätt framställa en begäran om registrering av uppgifter hos Migrationsverket eller en finsk beskickning i utlandet. 
Den som tar emot en begäran ska på det sätt som föreskrivs i denna lag i de situationer som avses i 1 och 2 mom. försäkra sig om identiteten hos den som framställer begäran och om tillförlitligheten hos de handlingar som visas upp som grund för registreringen av personuppgifterna. Folkpensionsanstaltens lokalbyrå ska utan dröjsmål sända begäran och de personuppgifter och handlingar som lagts fram i samband med den till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata för att uppgifterna ska kunna registreras i befolkningsdatasystemet. I de fall där Migrationsverket avgör ett uppehållstillståndsärende som gäller en utländsk medborgare ska den finska beskickningen utan dröjsmål till Migrationsverket sända en begäran om registrering av uppgifter samt de personuppgifter och handlingar som har lagts fram i samband med begäran för registrering i befolkningsdatasystemet. Närmare bestämmelser om de uppgifter som mottagaren av begäran ska fullgöra utfärdas genom förordning av statsrådet. 
Skatteförvaltningen får registrera uppgifter om utländska medborgare i befolkningsdatasystemet i de fall som avses i 9 § 1 mom. 1–3 punkten. Migrationsverket får registrera uppgifter om utländska medborgare i befolkningsdatasystemet i de fall som avses i 9 § 1 mom. 3 punkten, när en utländsk medborgare har begärt att uppgifterna ska registreras på det sätt som avses i 2 mom. i denna paragraf och han eller hon beviljas uppehållstillstånd eller uppehållskort eller hans eller hennes uppehållsrätt registreras. Den myndighet som har registrerat uppgifterna svarar för de uppgifter som den har registrerat i befolkningsdatasystemet .  
Vid skötseln av en uppgift som avses i 4 mom. ska vad som i 2 kap. föreskrivs om förutsättningar för registrering av utländska medborgare, kontroll av identiteten och bevarande av uppgifter iakttas. Den myndighet som med stöd av 4 mom. har registrerat uppgifterna ska i stället för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata sörja för utfärdande av kopior av handlingar i anslutning till registreringen av utländska medborgare när det gäller sådana utländska medborgare vars uppgifter myndigheten i fråga har registrerat i befolkningsdatasystemet. Närmare bestämmelser om förfarandena vid skötseln av uppgiften får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
De myndigheter som nämns i 4 mom. får i befolkningsdatasystemet registrera de uppgifter om utländska medborgare som behövs för att dessa ska kunna tilldelas en personbeteckning samt övriga i 13 och 17 § avsedda nödvändiga uppgifter om utländska medborgare. Närmare bestämmelser om de uppgifter som avses ovan utfärdas genom förordning av statsrådet. 
24 § 
Annan rätt att få uppgifter 
Trots sekretessbestämmelserna har den registeransvarige rätt att för att uppdatera och i övrigt behandla uppgifterna i befolkningsdatasystemet få följande uppgifter: 
4) av ett barns föräldrar eller vårdnadshavare uppgift om barnets namn och modersmål inom tre månader efter det att barnet har fötts, 
26 § 
Anmälning av uppgifter 
Uppgifter som registreras i befolkningsdatasystemet ska anmälas till den registeransvarige svarige skriftligen, på elektronisk väg, med hjälp av en teknisk anslutning eller på något annat ändamålsenligt sätt som är tillförlitligt och säkert. Tillstånd att anmäla uppgifterna beviljas av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, om uppgifterna anmäls på något annat sätt än skriftligen. Ett villkor för att tillstånd ska beviljas är att den som anmäler uppgifterna har lämnat Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata en tillräcklig redogörelse för hur uppgifterna skyddas.  
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata fastställer formulären för de anmälningar som avses i denna lag. 
29 § 
Utlämnande av uppgifter för skötsel av myndighetsuppgifter 
Ur befolkningsdatasystemet ska följande uppgifter lämnas ut för domstols- och förvaltningsförfarande, för myndigheternas planerings- och utredningsuppdrag och för andra motsvarande myndighetsuppgifter: 
1) uppgifter som föreskrivs i lag eller i en förordning som utfärdats med stöd av lag, 
2) uppgifter som behövs för utförande av en arbetsuppgift, en åtgärd eller ett uppdrag som föreskrivs i eller med stöd av lag, och 
3) behövliga uppgifter, när behandlingen grundar sig på artikel 6.1 c eller e i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen.  
30 § 
Utlämnande av uppgifter för historisk och vetenskaplig forskning samt för sammanställning av statistik 
Uppgifter som behövs för historisk och vetenskaplig forskning samt för sammanställning av statistik får lämnas ut ur befolkningsdatasystemet. 
32 § 
Utlämnande av uppgifter för skötsel av kundrelationer och för marknadsföring 
Ur befolkningsdatasystemet får det lämnas ut uppgifter om den registrerade som behövs för att uppdatera, kontrollera och rätta uppgifter i kund- eller marknadsföringsregister eller motsvarande register och som avser för- och efternamn, födelseår, kön, modersmål, adress och övriga kontaktuppgifter samt sådana uppgifter med anknytning till personen som anges närmare genom förordning av statsrådet och som gäller fastigheter, byggnader, lägenheter eller lokaler och uppgifter om områdesindelningar. 
Namnuppgifter samt adressuppgifter och andra kontaktuppgifter om personer får lämnas ut ur befolkningsdatasystemet för direktreklam och annan direktmarknadsföring, för opinions- och marknadsundersökningar och för annan med dessa jämförbar verksamhet.  
När uppgifter lämnas ut med stöd av 2 mom. får som kriterium för behandlingen av uppgifterna användas personens namn, minst sex veckors ålder, kön, modersmål eller kontaktspråk, yrke eller uppgifter om yrkeskategori, adressuppgifter och andra kontaktuppgifter, en annan identifieringsuppgift för personen än sådana som avses i 38—42 § samt sådana uppgifter med anknytning till personen som anges närmare genom förordning av statsrådet och som gäller fastigheter, byggnader, lägenheter eller lokaler och uppgifter om områdesindelningar.  
34 § 
Annat utlämnande av uppgifter 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får producera och för offentligt bruk överlåta sådana filer med uppgifter om byggprojekt och byggnader som registrerats i befolkningsdatasystemet från vilka personliga identifieringsuppgifter har avlägsnats och som har behandlats så att enskilda personer inte kan identifieras eller deras levnadsförhållanden klarläggas. 
I övrigt får uppgifter lämnas ut ur befolkningsdatasystemet om sökanden har rätt att behandla dem med stöd av personuppgiftslagen eller någon annan lag.  
35 § 
Allmän förbudsrätt 
Anmälan om förbudet ska lämnas till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata skriftligen eller på något annat tillförlitligt sätt som lämpar sig för ändamålet. 
36 § 
Spärrmarkering och informationsskyldighet 
Om en person har grundad och uppenbar anledning att misstänka att hans eller hennes eller familjens hälsa eller säkerhet är hotad, kan en spärrmarkering på ansökan göras i befolkningsdatasystemet. Den berörda personen eller dennes lagliga företrädare ska skriftligen eller på något annat bevisligt sätt ansöka om spärrmarkering hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. När en person ansöker om spärrmarkering ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ge personen möjlighet att anmäla en sådan kontaktadress för registrering i befolkningsdatasystemet som får lämnas ut även till andra än de myndigheter som avses i 3 mom. 
En spärrmarkering kan första gången gälla i högst fem år. Efter det kan giltighetstiden på ansökan förlängas med två år i sänder. Av särskilda skäl kan spärrmarkeringen gälla tills vidare. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska informera sökanden om spärrmarkeringens direkta konsekvenser. 
37 § 
Behandling av uppgifter som omfattas av spärrmarkering 
När Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata lämnar ut uppgifter som omfattas av spärrmarkering till en annan myndighet ska den samtidigt också underrätta myndigheten om spärrmarkeringen, om det inte är fråga om att lämna ut uppgifter för en postförsändelse eller någon annan motsvarande åtgärd i ett enskilt fall. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska utreda grunden för spärrmarkeringen eller höra den som omfattas av spärrmarkeringen eller hans eller hennes vårdnadshavare innan enskilda uppgifter som omfattas av spärrmarkeringen lämnas ut med stöd av denna lag eller 26 § i personuppgiftslagen till andra än myndigheter. Ett skriftligt beslut ska fattas om utlämnande av enskilda uppgifter som omfattas av spärrmarkering till andra än myndigheter. Beslutet får verkställas trots ändringssökande, om den som omfattas av spärrmarkeringen eller hans eller hennes vårdnadshavare inte har motsatt sig utlämnandet av uppgifter. 
38 § 
Begränsningar som gäller utlämnande av uppgifter om adoption 
Uppgifter i befolkningsdatasystemet som gäller en adoption och vem som är ett adoptivbarns tidigare förälder får lämnas ut endast 
4) för sammanställning av statistik enligt statistiklagen (280/2004), 
39 § 
Begränsningar som gäller utlämnande av uppgifter om omhändertagande av barn 
Uppgifter i befolkningsdatasystemet som gäller omhändertagande av barn får lämnas ut endast 
2) för sammanställning av statistik enligt statistiklagen, och 
41 § 
Begränsningar som gäller utlämnande av uppgifter om institutionsboende 
Uppgifter i befolkningsdatasystemet som gäller en persons boende eller vistelse i en vårdinrättning eller straffanstalt får lämnas ut endast 
2) för sammanställning av statistik enligt statistiklagen, och 
42 § 
Begränsningar som gäller utlämnande av uppgifter om medlemskap i ett religionssamfund 
Uppgifter i befolkningsdatasystemet som gäller en persons medlemskap i ett religionssamfund får lämnas ut endast 
1) till ett minderårigt barns vårdnadshavare, 
2) till det religionssamfund där personen är medlem, 
3) till en myndighet vars rätt att behandla uppgifterna grundar sig på att den ska utföra en arbetsuppgift, en åtgärd eller ett uppdrag som föreskrivs i eller med stöd av lag och som gäller den berörda personens rättigheter eller skyldigheter, 
4) för sammanställning av statistik enligt statistiklagen, 
5) för utredning av förutsättningarna för kyrklig vigsel i samband med prövningen av äktenskapshinder, och 
6) för bouppteckning, arvskifte eller något annat specifikt syfte som kan jämföras med dessa, i den mån uppgifterna om medlemskapet är nödvändiga för att klarlägga från vilket religionssamfund eller vilken församling det går att få sådana tilläggsuppgifter om personen som eventuellt behövs i sammanhanget. 
43 § 
Utlämnande av identifieringsuppgifter 
Elektroniska kommunikationskoder som registrerats i befolkningsdatasystemet får lämnas ut endast om 
1) koden används som en uppgift som identifierar innehavaren av ett certifikat i samband med produktion av tjänster eller prestationer som baserar sig på användningen av medborgarcertifikat eller andra certifikat som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata utfärdar för fysiska personer, eller 
44 § 
Redogörelse för användningen och skyddet av uppgifter 
Innan uppgifter lämnas ut får Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata vid behov kräva att användaren lämnar en redogörelse för hur de utlämnade uppgifterna kommer att användas och skyddas. En sådan redogörelse ska krävas, om 
46 § 
Sätt och metoder för att lämna ut uppgifter 
Uppgifter i befolkningsdatasystemet får lämnas ut med hjälp av en teknisk anslutning, i någon annan form som kan behandlas tekniskt eller elektroniskt, i skriftlig form eller på något annat för ändamålet lämpligt, tryggt och tillförlitligt sätt. Närmare bestämmelser om intyg och utdrag ur befolkningsdatasystemet eller ur handlingar och annat motsvarande datamaterial som ingår i systemet samt om uppgifterna i dessa får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
På de villkor som anges i denna lag får Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ge en person rätt att under myndighetens uppsikt undersöka handlingar och annat motsvarande datamaterial som hör till befolkningsdatasystemet och som inte har upptagits i digital form i datasystemet. 
En handling som lämnas ut ur befolkningsdatasystemet får undertecknas maskinellt. 
47 § 
Myndigheter som svarar för utlämnandet av uppgifter 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata svarar för utlämnandet av uppgifter i befolkningsdatasystemet och för produktionen av sådana allmänt behövliga informationstjänster, inklusive tjänster i form av statistik, som möjliggör att uppgifterna i befolkningsdatasystemet utnyttjas i överensstämmelse med denna lag. 
I landskapet Åland svarar dock Statens ämbetsverk på Åland för utfärdandet av intyg, utdrag eller kopior som gäller uppgifter i befolkningsdatasystemet eller i handlingar i anslutning till dessa och för annat sådant utlämnande av uppgifter i befolkningsdatasystemet som inte sker med hjälp av en teknisk anslutning eller som enbart inbegriper utlämnande av enskilda uppgifter till utlandet.  
49 § 
Annan behörighet att lämna ut uppgifter 
Om det är nödvändigt med tanke på tillgången till tjänster eller effektiv verksamhet eller av andra motsvarande särskilda skäl, får Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ingå avtal 
1) med en myndighet om att denna får lämna ut enstaka uppgifter i befolkningsdatasystemet för att en person ska kunna göra sina rättigheter gällande och fullgöra sina skyldigheter, och 
2) med någon annan organisation om att denna får lämna ut enstaka uppgifter i befolkningsdatasystemet som gäller namn-, adress- och kontaktuppgifter om specificerade personer samt uppgifter om att någon är vid liv. 
I de fall som avses i 1 mom. får Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ingå avtal om att uppgifter får lämnas ut endast om den som ska lämna ut uppgifterna har lämnat in en redogörelse enligt 44 § till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. På personer som lämnar ut uppgifter med stöd av 1 mom. 2 punkten ska bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas i fråga om denna arbetsuppgift. När uppgifter lämnas ut ska bestämmelserna i 4 kap. iakttas. 
50 § 
Förfarande när uppgifter lämnas ut 
Om det är fråga om ett skriftligt utlämnande av namn- och kontaktuppgifter om en enskild person eller utfärdande av intyg, utdrag eller kopior, ska ett skriftligt beslut om utlämnandet fattas bara vid behov. Föremålet och användningsändamålet för de utlämnade uppgifterna, tidpunkten för utlämnandet och uppgifterna om den som beställt eller ska använda de utlämnade uppgifterna ska dock dokumenteras på ett ändamålsenligt sätt. 
52 § 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas rätt att få information och utföra inspektioner 
Trots sekretessbestämmelserna har Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata rätt att av den som använder uppgifter som lämnats ut ur befolkningsdatasystemet få sådana uppgifter som är nödvändiga för att följa och övervaka användningen och skyddet av uppgifterna. 
En inspektör som förordnats av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har dessutom rätt att utföra inspektioner för att övervaka användningen och skyddet av uppgifterna i befolkningsdatasystemet. Trots sekretessbestämmelserna har inspektören rätt att undersöka den maskinvara och programvara som använts vid behandlingen av de uppgifter som lämnats ut ur befolkningsdatasystemet och att i detta sammanhang få tillträde till andra lokaler som den som använder uppgifterna förfogar över än sådana som används för boende av permanent natur. Inspektionen ska utföras så att den inte medför onödiga olägenheter eller kostnader för den som inspekteras. Bara tjänstemän kan vara inspektörer. På inspektioner tillämpas bestämmelserna i 39 § i förvaltningslagen (434/2003). 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kan förena rätten att få information och utföra inspektioner med vite. Bestämmelser om vite finns i viteslagen (1113/1990). 
53 § 
Användarregister 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska föra ett användarregister över sådan behandling av uppgifter i befolkningsdatasystemet som sker med hjälp av en teknisk anslutning. I användarregistret får följande registreras: 
1) användarens fullständiga namn och personbeteckning, personnummer eller födelsedatum, 
2) uppgifter som specificerar åtkomsträttigheten, 
3) uppgifter om åtkomsträttighetens innehåll och omfattning, 
4) uppgifter om begränsad åtkomsträttighet eller användningsförbud som en användare meddelats som påföljd för missbruk av uppgifter i befolkningsdatasystemet, 
5) uppgifter om den organisation som användaren företräder, och 
6) uppgifter om beslut eller avgöranden om åtkomsträttighet. 
Uppgifter som avses i 1 mom. 4 punkten får föras in i registret endast om påföljden av missbruk anges i beslutet eller avgörandet om åtkomsträttighet och användaren är medveten om påföljden. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska bevara de uppgifter som registrerats i användarregistret i minst två år efter det att åtkomsträttigheten har upphört. Närmare bestämmelser om datainnehållet i användarregistret får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
54 § 
Användning av uppgifter i användarregistret 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får använda uppgifterna i användarregistret för att 
1) hantera, följa, övervaka och skydda behandlingen av uppgifterna i befolkningsdatasystemet, 
2) klarlägga hur ofta och i vilken omfattning uppgifterna i befolkningsdatasystemet används och för att klarlägga uppföljningen och fördelningen av kostnaderna, 
3) fakturera för användningen av uppgifterna i befolkningsdatasystemet, och 
4) säkerställa och förbättra befolkningsdatasystemets funktion och utreda problem vid användningen av uppgifterna. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får använda sådana uppgifter om begränsad åtkomsträttighet eller användningsförbud som avses i 53 § 1 mom. 4 punkten endast för att hantera, följa, övervaka och skydda behandlingen av uppgifter. 
55 § 
Utlämnande av uppgifter i användarregistret 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får med iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna i 4 kap. lämna ut uppgifter i användarregistret 
1) till polis-, förundersöknings- och åklagarmyndigheter samt domstolar för förebyggande och utredning av brott, 
2) till organisationer som fått åtkomsträttighet, för uppföljning och övervakning av användningen av uppgifter och av de kostnader användningen medför, och 
3) för något annat specificerat syfte, om den som använder uppgifterna och den organisation han eller hon företräder uttryckligen har samtyckt till detta. 
56 § 
Loggregister 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska föra ett loggregister över sådan behandling av uppgifter i befolkningsdatasystemet som sker med hjälp av en teknisk anslutning. I loggregistret får följande registreras: 
1) identifieringsuppgifter om den organisation i vars namn behandlingen sker, 
2) användarens identifieringsuppgifter, 
3) namnet på den tillämpning, det program eller den tekniskt självständiga del av en tillämpning eller ett program som använts eller någon annan uppgift som specificerar dessa, 
4) uppgifter om tidpunkten för behandlingen, och 
5) de uppgifter eller grupper av data i systemet som behandlats eller varit föremål för behandling. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska bevara loggregistrets uppgifter i minst två år efter ingången av det kalenderår som följer efter tidpunkten för registreringen av uppgifterna. Närmare bestämmelser om datainnehållet i loggregistret får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
57 § 
Användning av uppgifter i loggregistret 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får använda uppgifterna i loggregistret för att 
1) följa och övervaka behandlingen av uppgifterna i befolkningsdatasystemet och för att upprätthålla informationssäkerheten, 
2) klarlägga hur mycket uppgifterna i befolkningsdatasystemet används, klarlägga uppföljningen och fördelningen av kostnaderna och sköta faktureringen, 
3) utreda om uppgifterna i befolkningsdatasystemet är tillförlitliga och aktuella, och 
4) säkerställa och förbättra befolkningsdatasystemets funktion och utreda problem som gäller användningen av uppgifterna. 
58 § 
Utlämnande av uppgifter i loggregistret 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får med iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna i 4 kap. lämna ut uppgifter i loggregistret 
1) till polis-, förundersöknings- och åklagarmyndigheter samt domstolar för förebyggande och utredning av brott, 
2) till organisationer som fått åtkomsträttighet för uppföljning och övervakning av användningen av uppgifter, 
3) till personer vars uppgifter i befolkningsdatasystemet har behandlats, med iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna i 11 och 12 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, och 
4) för något annat specificerat syfte, om den som behandlar uppgifterna och den person som varit föremål för behandlingen uttryckligen har samtyckt till detta. 
59 § 
Behandling av händelseuppgifter 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska registrera händelseuppgifterna om behandlingen av personuppgifter som finns i användarregistret och loggregistret (händelsefil). I händelsefilen registreras 
1) beslut eller avgöranden som behandlingen av uppgifter grundar sig på, 
2) tidpunkten för behandlingen, 
3) uppgifter om föremålet för behandlingen, och 
4) identifieringsuppgifter för den som behandlar uppgifterna. 
Händelseuppgifterna ska bevaras minst två år efter det att de registrerades. Närmare bestämmelser om datainnehållet i händelsefilen får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får använda händelseuppgifterna för att internt följa och övervaka behandlingen av uppgifter i användarregistret och loggregistret. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får med iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna i 4 kap. lämna ut händelseuppgifter 
1) till polis-, förundersöknings- och åklagarmyndigheter samt domstolar för förebyggande och utredning av brott, samt 
2) för något annat specificerat syfte, om den som behandlar uppgifterna uttryckligen har samtyckt till detta. 
6 kap. 
Certifierad elektronisk kommunikation som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ansvarar för 
61 § 
Tjänster som tillhandahålls vid certifierad elektronisk kommunikation 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska producera, tillhandahålla och administrera medborgarcertifikat som är avsedda att användas vid certifierad elektronisk kommunikation samt certifikatregistertjänster och spärrlisttjänster som direkt hänför sig till användningen av medborgarcertifikat. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får dessutom producera följande tjänster som används vid certifierad elektronisk kommunikation: 
1) tillhandahållande och administrering av andra certifikat än medborgarcertifikat, 
2) verifiering av parterna vid certifierad elektronisk kommunikation och administrering av kommunikationen, 
3) elektronisk signering och kryptering av elektroniska handlingar och meddelanden, 
4) bevarande och verifiering av äktheten, konfidentialiteten och integriteten i fråga om elektroniska handlingar och meddelanden, 
5) verifiering av aktörernas ställning eller roll vid certifierad elektronisk kommunikation, 
6) tillhandahållande och administrering av certifikatregistertjänster och spärrlisttjänster som hänför sig till användningen av andra certifikat än medborgarcertifikat, 
7) tillhandahållande och administrering av certifierade tidsstämplingstjänster, och 
8) tillhandahållande av andra motsvarande funktioner eller tjänster som gäller certifierad elektronisk kommunikation.  
Med medborgarcertifikat avses ett certifikat som utfärdats av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata för en fysisk person och som ingår i ett i lagen om identitetskort (663/2016) avsett identitetskort eller i en annan myndighetshandling eller ett tekniskt underlag och som används för verifiering av personen, för elektroniska underskrifter och för kryptering av handlingar och meddelanden. Med medborgarcertifikat avses också ett av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata utfärdat certifikat som ingår i en annan myndighetshandling eller ett tekniskt underlag och som används i ovannämnda syfte och som uppfyller kraven i EU:s förordning om elektronisk identifiering. 
62 § 
Uppgifter som ska ingå i certifikat för certifierad elektronisk kommunikation 
Bestämmelser om vilka uppgifter som ska ingå i medborgarcertifikat och andra certifikat som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata utfärdar för fysiska personer finns i lagen om stark autentisering och betrodda tjänster och i EU:s förordning om elektronisk identifiering. Medborgarcertifikat ska innehålla en elektronisk kommunikationskod som identifierar innehavaren av certifikatet. Andra certifikat som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata utfärdar för fysiska personer ska innehålla en elektronisk kommunikationskod som identifierar innehavaren av certifikatet eller någon annan identifieringsuppgift som identifierar personen och som inte innehåller information om personen. Även andra tekniska uppgifter som är nödvändiga vid användningen av ett certifikat kan ingå i medborgarcertifikat och andra certifikat som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata utfärdar för fysiska personer. Beslut om dessa uppgifter fattas av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
63 § 
Tekniska identifieringskoder och elektroniska kommunikationskoder samt skapande av dessa 
När uppgifter om en person första gången registreras i befolkningsdatasystemet ska han eller hon tilldelas en sådan individuell teknisk identifieringskod som behövs när en elektronisk kommunikationskod ska skapas. De tekniska identifieringskoderna skapas automatiskt i befolkningsdatasystemet. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska ändra en teknisk identifieringskod till en individuell elektronisk kommunikationskod när 
1) ett medborgarcertifikat eller ett annat certifikat som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata utfärdar för fysiska personer första gången utfärdas för en person, eller 
2) en person vars uppgifter registrerats i befolkningsdatasystemet inte har en elektronisk kommunikationskod och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata av en i 43 § 2 mom. 2 punkten avsedd certifikatutfärdare får en begäran om att ändra personens tekniska identifieringskod till en elektronisk kommunikationskod. 
64 § 
Rättelse och ändring av elektroniska kommunikationskoder 
Om en elektronisk kommunikationskod är felaktig eller om det har skett ett fel när koden skapades, ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata omedelbart rätta felet och vid behov skapa en ny kommunikationskod för personen i fråga. Kodens innehavare ska informeras om detta. 
I de fall som avses i 2 mom. ska den berörda personen skriftligen ansöka hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata om att få kommunikationskoden ändrad. 
65 § 
Behandling av certifikat och uppgifterna i dem 
Medborgarcertifikat och andra certifikat för fysiska personer som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata utfärdar och som används allmänt vid elektronisk kommunikation samt uppgifterna i dem får registreras i ett offentligt register som förs av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och som var och en har rätt att få uppgifter ur i enlighet med bestämmelserna om myndigheternas offentliga handlingar i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 
67 § 
Ansökan om och utfärdande av andra certifikat 
Andra certifikat för fysiska personer som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata producerar och som inte är medborgarcertifikat kan utfärdas endast för finska medborgare samt för utlänningar som enligt lagen om hemkommun är stadigvarande bosatta i Finland och vars uppgifter har registrerats i befolkningsdatasystemet och vars identitet har kunnat konstateras på ett tillförlitligt sätt. Andra certifikat än medborgarcertifikat som Myndigheten för digitalisering och befolknings-data producerar för fysiska personer kan av särskilda och motiverade skäl också beviljas personer vars identitet har kunnat konstateras tillförlitligt även om de inte uppfyller övriga ovannämnda vill-kor för att få certifikat. Sådana certifikat kan på sökandens begäran ingå i handlingar, kort och tekniska underlag som används vid elektronisk kommunikation och som utfärdas av en myndighet, ett företag eller en organisation. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kan komma överens med en myndighet, ett företag eller en organisation som utfärdar handlingar eller tekniska underlag om att ansökningar om certifikat personligen kan lämnas in till myndigheten, företaget eller organisationen för vidarebefordran till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska då se till att den som tar emot ansökan iakttar de krav i personuppgiftslagen som gäller behandlingen av personuppgifter och de bestämmelser i EU:s förordning om elektronisk identifiering som gäller utfärdande av certifikat. 
68 § 
Ansökan om och utfärdande av certifikat i vissa fall 
I stället för genom ett personligt besök kan ansökan om förnyande av ett medborgarcertifikat även göras elektroniskt och undertecknas med hjälp av ett medborgarcertifikat som sökanden använder, och ansökan om förnyande av ett annat certifikat som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata producerar undertecknas med hjälp av ett sådant kvalificerat certifikat enligt EU:s förordning om elektronisk identifiering som sökanden använder, om en sådan tjänst är i bruk. Vid behandlingen av ansökan iakttas de bestämmelserna om utfärdande av certifikat i EU:s förordning om elektronisk identifiering.  
Beslut om utfärdande av sådana certifikat som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata producerar och som avses i denna lag får undertecknas maskinellt. 
69 § 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas rätt att få information och utöva tillsyn 
Trots sekretessbestämmelserna har Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata rätt att av de myndigheter, företag och organisationer som avses i 67 § samt av de myndigheter och tillhandahållare av tjänster som avses i lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007) och lagen om elektroniska recept (61/2007) få sådana uppgifter som behövs för att följa och övervaka tillförlitligheten hos det operativa och tekniska förfarandet vid utfärdande och återkallande av sådana certifikat som produceras av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och som avses i denna lag.  
En inspektör som förordnats av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har dessutom rätt att utföra inspektioner i de fall som avses i 1 mom. Trots sekretessbestämmelserna har inspektören rätt att granska de handlingar och den maskinvara och programvara som använts vid utfärdandet av sådana certifikat som produceras av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och som avses i denna lag och att i detta sammanhang få tillträde till andra lokaler som den inspekterade förfogar över än sådana som omfattas av hemfriden. Inspektionen ska utföras så att den inte medför onödiga olägenheter eller kostnader för den som inspekteras. Bara tjänstemän kan vara inspektörer. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kan förena rätten att få information och utöva tillsyn med vite. Bestämmelser om vite finns i viteslagen. 
70 § 
Databehandlingstjänster 
På uppdrag av en registeransvarig får Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata åta sig att sköta den tekniska driften och databehandlingen av det register eller datasystem som denne svarar för (databehandlingstjänster). Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas uppdragsgivare kan endast vara statliga eller kommunala myndigheter eller andra sådana registeransvariga som enligt lag eller förordning som utfärdats med stöd av lag har rätt att föra register. När Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata tillhandahåller databehandlingstjänster får den använda sig av uppgifterna i befolkningsdatasystemet på det sätt som föreskrivs i denna eller någon annan lag. 
Närmare bestämmelser om innehållet i avtalen om databehandlingstjänster får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
72 § 
Avgifter för prestationer och tjänster 
För prestationer och tjänster som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata tillhandahåller med stöd av denna lag ska myndigheten ta ut avgifter. Bestämmelser om grunderna för avgifterna finns i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). 
76 § 
Rättelse av uppgifter 
Om rättelsen av en uppgift gäller en sådan registeranteckning om en utländsk medborgare som avses i 10 §, ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata innan ärendet avgörs begära ett utlåtande om saken av Migrationsverket. 
76 a § 
Begäran om omprövning 
Omprövning av förvaltningsbeslut som fattats med stöd av denna lag får begäras på det sätt som anges i förvaltningslagen. 
76 b § 
Ändringssökande 
Om förvaltningsdomstolen upphäver eller ändrar ett beslut som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har fattat får Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata anföra besvär över förvaltningsdomstolens beslut, om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.  
80 § 
Övergångsbestämmelser 
3. Om det före ikraftträdandet av denna lag i enlighet med lagen om fastställande av transsexuella personers könstillhörighet har fastställts att en person tillhör det motsatta könet, får den personuppgiftsansvarige föra in en sådan uppgift om fastställande av könstillhörighet som avses i 13 § 1 mom. 15 punkten i befolkningsdatasystemet endast om personen i fråga ansöker om det. 
7. Om inte något annat följer av denna lag, ska de uppgifter som i någon annan lag eller förordning har ålagts befolkningsregisterföraren skötas av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
9. Till befolkningsdatasystemets handlingar hör även registrerade religionssamfunds medlemsförteckningar som förts före 1971. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
50. 
Lag 
om ändring av kommunstrukturlagen  
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i kommunstrukturlagen (1698/2009) 6 § 3 mom., 12 § 2 mom. och, 14 § 2 mom som följer: 
6 § 
Sammanslagningsframställningens innehåll 
Till en framställning som gäller delning av kommunens område ska fogas utlåtanden av fastighetsregisterföraren och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Till fastighetsregisterförarens utlåtande ska fogas en förteckning över de i fastighetsregistret ingående registerenheter och delar därav som föreslås bli överförda till respektive kommun samt, efter behov, ett förslag till sträckning för gränsen mellan kommunerna. Av utlåtandet av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska framgå invånarantalet och språkförhållandena i de områden som föreslås bli överförda till respektive kommun. 
12 § 
Innehållet i och beredningen av kommunernas gemensamma framställning 
Kommunerna ska foga utlåtanden av fastighetsregisterföraren och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata till sin framställning. Till fastighetsregisterförarens utlåtande ska fogas en förteckning över de i fastighetsregistret ingående registerenheter och delar därav som föreslås bli överförda från en kommun till en annan samt, efter behov, ett förslag till sträckning för gränsen mellan kommunerna. Av utlåtandet av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska framgå invånarantalet och språkförhållandena i den del av en kommun som föreslås bli överförd. 
14 § 
Förberedande behandling av en kommuns eller kommunmedlems framställning 
Ministeriet ska inhämta ett utlåtande av den behöriga fastighetsregisterföraren och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata om framställningen. Till fastighetsregisterförarens utlåtande ska fogas en förteckning över de i fastighetsregistret ingående registerenheter och delar därav som föreslås bli överförda från en kommun till en annan samt, efter behov, ett förslag till sträckning för gränsen mellan kommunerna. Av utlåtandet av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska framgå invånarantalet och språkförhållandena i den del av en kommun som föreslås bli överförd. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
51. 
Lag 
om ändring av 4 § i lagen om statsandel för kommunal basservice  
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) 4 § 1 mom. 8 och 9 punkten samt 3 mom.,  
av dem 4 § 1 mom. 8 och 9 punkten sådana de lyder i lag 676/2014, som följer: 
4 § 
Definitioner 
I denna lag avses nedan med 
8) person med ett främmande språk som modersmål den som anmält till det i 3 § i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009) avsedda befolkningsdatasystemet att hans eller hennes modersmål är något annat än finska, svenska eller samiska,  
9) samiskspråkig den som anmält till det i 3 § i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avsedda befolkningsdatasystemet att hans eller hennes modersmål är samiska, 
Kommuninvånare och kommunens invånarantal samt åldersklasserna bestäms, om inte något annat föreskrivs i denna lag, enligt uppgifterna i det befolkningsdatasystem som avses i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata vid utgången av året före det år som föregått finansåret. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
52. 
Lag  
om ändring av 16 och 20 § i kommunallagen  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i kommunallagen (410/2015) 16 § 3 mom. och 20 § 2 mom. punkten som följer: 
16 § 
Antalet ledamöter i fullmäktige 
Invånarantalet enligt denna paragraf bestäms enligt de uppgifter som vid utgången av den 30 november året före valåret finns i det befolkningsdatasystem som avses i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009). 
20 § 
Rösträtt i kommunalval 
Rösträtt i kommunalval har dessutom personer som är anställda inom Europeiska unionen eller en i Finland verksam internationell organisation eller som är familjemedlemmar till sådana personer och som senast valdagen fyller 18 år samt som enligt uppgifterna i befolkningsdatasystemet är bosatta i kommunen vid utgången av den 51 dagen före valdagen, om 
1) uppgifter om personen på hans eller hennes begäran har registrerats i befolkningsdatasystemet på det sätt som anges i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, 
2) personen skriftligen senast klockan 16 den 52 dagen före valdagen har underrättat Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata om sin önskan att utöva sin rösträtt vid kommunalvalet eller inte skriftligen har återkallat en tidigare anmälan. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
53. 
Lag 
om ändring av 9 § i lagen om inkomstdatasystemet  
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om inkomstdatasystemet (53/2018) 9 § 1 mom. 1 punkten som följer: 
9 § 
Andra uppgifter som införs i inkomstdatasystemet 
För säkerställande av uppgifternas riktighet och för utförande av andra uppdrag som föreskrivs i denna lag införs följande uppgifter i inkomstdatasystemet: 
1) de uppgifter som avses i 13 § 1–3, 16 och 20–22 punkten i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009) när det gäller finska medborgare och i Finland bosatta utlänningar samt ändringar i uppgifterna, 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
54. 
Lag 
om ändring av 4 § i religionsfrihetslagen  
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i religionsfrihetslagen (453/2003) 4 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 1450/2009, som följer: 
4 § 
Förfarandet vid inträde i och utträde ur ett samfund 
Den som önskar inträda som medlem i ett religionssamfund ska meddela samfundet detta. 
Den som önskar utträda ur ett religionssamfund ska skriftligen anmäla sitt utträde till religionssamfundet eller till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Utträdet anses ha skett den dag när samfundet eller Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata tog emot anmälan om utträdet. 
Religionssamfundet ska omedelbart till det befolkningsdatasystem som avses i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas (661/2009) anmäla dem som antagits som medlemmar av samfundet och dem som till samfundet lämnat en anmälan om utträde. Anmälan ska innehålla personens fullständiga namn, födelsetid eller personbeteckning samt dagen för inträdet eller utträdet. Anmälan till befolkningsdatasystemet kan göras skriftligt eller via datakommunikation eller i annan maskinläsbar form. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska utan dröjsmål registrera uppgiften om inträdet i eller utträdet ur religionssamfundet i befolkningsdatasystemet och lämna en bekräftelse på utträdet ur religionssamfundet till den som utträtt. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska utan dröjsmål informera religionssamfundet om de personer som har lämnat en anmälan om utträde till myndigheten i fråga.  
De uppgifter som i denna paragraf föreskrivs för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata handhas i landskapet Åland av Statens ämbetsverk på Åland. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
55. 
Lag 
om ändring av 74 § i lagen om ortodoxa kyrkan  
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om ortodoxa kyrkan (985/2006) 74 § 1 mom. som följer: 
74 § 
Utlämnande av uppgifter 
I fråga om utlämnande av uppgifter ur kyrkböckerna och i fråga om sökande av ändring i en församlingsmyndighets beslut om utlämnande av uppgifter ur kyrkböckerna gäller lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
56. 
Lag 
om ändring av 20 § i lagen om nationella studie- och examensregister  
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017) 20 § 1 mom. som följer: 
20 §  
Datakällor för antagningsregistret 
Den som ansvarar för antagningsregistret har rätt att, utöver de uppgifter som sökanden har uppgett, trots sekretessbestämmelserna få sådana uppgifter som avses i 19 § 1 och 3 mom. ur studentexamensregistret och från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, arbets- och näringsmyndigheterna, anordnarna av grundläggande utbildning och påbyggnadsundervisning, universiteten, yrkeshögskolorna, anordnarna av yrkesutbildning och gymnasieutbildning samt ur sådana gemensamma register för två eller flera högskolor som har skapats för antagningen av studerande. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
57. 
Lag 
om ändring av 21 § i gymnasielagen  
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i gymnasielagen (714/2018) 21 § 2 mom. 1 punkten som följer: 
21 § 
Grunderna för antagning av studerande 
En förutsättning för antagning som studerande till utbildning som förbereder för gymnasieutbildning är förutom vad som föreskrivs i 1 mom. att 
1) sökanden är en sådan invandrare som avses i lagen om främjande av integration (1386/2010) eller hans eller hennes modersmål är något annat än finska, svenska eller samiska enligt det befolkningsdatasystem som avses i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009), 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
58. 
Lag 
om ändring av 48 § i skoltlagen  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i skoltlagen (253/1995) 48 § 2 mom. som följer: 
48 § 
Förtroendemannaval 
Röstberättigade är de skoltar som är myndiga och bor inom Enare kommun samt deras makar. Valnämnden gör upp en förteckning över de röstberättigade. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, församlingen och delegationen för sameärenden ska vid behov bistå vid uppgörandet av vallängden genom att lämna nödvändiga uppgifter. Alla skoltar som bor inom Enare kommun och deras makar har rätt att granska vallängden. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
59. 
Lag 
om ändring av 6 § i lagen om ett fastighetsdatasystem och anslutande informationstjänster  
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om ett fastighetsdatasystem och anslutande informationstjänster (453/2002) 6 § 2 mom., sådant det lyder i lag 902/2013, som följer: 
6 § 
Utlämnande av uppgifter som informationstjänst 
Utdrag, intyg, bevis och andra utskrifter samt i 1 mom. avsedda kopior kan ges av kommuner, Lantmäteriverket, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, i landskapet Åland av Statens ämbetsverk på Åland, samt med stöd av beslut som Lantmäteriverket meddelat även av andra myndigheter som har en teknisk anslutning till fastighetsdatasystemet. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
60. 
Lag 
om ändring av 31 och 42 c § i lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster  
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster (617/2009) 31 § 1 mom. och 42 c §, sådana de lyder, 31 § 1 mom. i lag ( / ) och 42 c § i lag 533/2016, som följer: 
31 § 
Inspektionsberättelse 
En leverantör av identifieringstjänster och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska över bedömningen av överensstämmelse låta utarbeta en inspektionsberättelse som lämnas in till Transport- och kommunikationsverket. 
42 c § 
Uppgifter som ankommer på Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska upprätthålla den nationella nod som avses i 30 §. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
61. 
Lag  
om ändring av 38 § i postlagen  
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i postlagen (415/2011) 38 § 2 mom. som följer: 
38 § 
Adressregister 
I adressregistret registreras utöver adressaternas namn- och adressuppgifter personbeteckning samt andra uppgifter som är nödvändiga för säkerställandet av försändelsernas frambefordran och adressaternas rättigheter. Den som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster har för bedrivande av postverksamhet, för säkerställande av att försändelserna kommer fram och för att trygga adressaternas rättigheter rätt att från befolkningsdatasystemet få uppgifter om personbeteckningar och ändringar i dem, för- och efternamn, ändringar i dem och tidpunkten för ändringen, adressuppgifter för personer som fötts och flyttat till landet samt för personer som finns i adressregistret utan adress, uppgifter om födda och avlidna personer, om adressaternas modersmål samt om adresser som uppstår genom planläggning och utveckling av adresserna i glesbygden och om ändringar i dem, koordinater för byggnader, byggnads- och fastighetsbeteckningar, byggnadsklassificering och ändringar i byggnads- och fastighetsuppgifterna och tidpunkten för ändringarna. Rätten att få uppgifter gäller alla ovan nämnda uppgifter om personer som registrerats i befolkningsdatasystemet, med undantag av personer som har en gällande spärrmarkering enligt lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
62. 
Lag 
om ändring av V avd. 3 kap. 7 § i lagen om transportservice  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om transportservice (320/2017) V avd. 3 kap. 7 § 3 mom., sådant det lyder i lag 301/2018, som följer: 
AVDELNING V 
Trafik- och transportregistret 
3 kap. 
Utlämnande av uppgifter 
7 § 
Begränsning av rätten att lämna ut uppgifter 
Bestämmelser om behandling av uppgifter som omfattas av spärrmarkering finns i 36 och 37 § i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009). När spärrmarkeringar överförs till trafik- och transportregistret, ska begränsningen för utlämnande av uppgifter utsträckas till att också omfatta fysiska personers namn. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
63. 
Lag 
om ändring av 93 § i lagen om civiltjänstlagen  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i civiltjänstlagen (1446/2007) 93 § 1 mom. 1 punkten, sådan den lyder i lag 940/2013, som följer: 
93 § 
Utomstående informationskällor 
Civiltjänstcentralen har rätt att trots sekretessbestämmelserna för civiltjänstregistret få uppgifter för utförandet av dess i lag bestämda uppgifter enligt följande: 
1) i 13 § 1 mom. 1–3, 5, 11, 14, 19 och 20 punkten i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009) avsedda uppgifter för ordnande av civiltjänsten och övervakningen av civiltjänstgörarna, 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
64. 
Lag 
om ändring av 87 § i lagen om främjande av integration  
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om främjande av integration (1386/2010) 87 § 1 mom., sådant det lyder i lag 320/2016, som följer: 
87 §  
Rätt att få uppgifter 
Arbets- och näringsministeriet, regionförvaltningsverk, närings-, trafik- och miljöcentraler, utvecklings- och förvaltningscentret, arbets- och näringsbyråer, kommunala myndigheter, Folkpensionsanstalten och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har trots sekretessbestämmelserna rätt att av varandra, Migrationsverket, förläggningar och flyktingslussar, dem som tillhandahåller åtgärder och tjänster som stöder integration och företrädare som förordnats för barn utan vårdnadshavare avgiftsfritt få den information som är nödvändig för att utföra uppgifterna enligt 2, 5 och 6 kap. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
65. 
Lag 
om ändring av 12 e § i lagen om Folkpensionsanstalten  
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om Folkpensionsanstalten (731/2001) 12 e § 1 mom., sådant det lyder i lag 1255/2011, som följer:  
12 e §  
Servicefonden 
Ur servicefonden betalas de kostnader som Folkpensionsanstalten orsakas av skötseln av uppgifter enligt lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007) och lagen om elektroniska recept (61/2007). Ur servicefonden kan dessutom betalas de kostnader Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata orsakas av de certifikattjänster den producerar i enlighet med de lagarna. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
66. 
Lag 
om ändring av lagen om fastställande av transsexuella personers könstillhörighet  
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om fastställande av transsexuella personers könstillhörighet (563/2002) det inledande stycket i 1 § 1 mom., 1 § 2 mom., 2 a § och 3 §,  
sådana de lyder, det inledande stycket i 1 § 1 mom., 1 § 2 mom. och 2 a § i lag 252/2016 samt 3 § i lag 1400/2015, som följer: 
1 §  
Villkoren för att fastställa könstillhörigheten 
Det fastställs att en person har en annan könstillhörighet än den som antecknats för honom eller henne i befolkningsdatasystemet enligt lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009), om personen i fråga 
Om personen i fråga lever i ett registrerat partnerskap är ett ytterligare villkor för att fastställa könstillhörigheten att den andra parten i partnerskapet har meddelat Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata att han eller hon samtycker till att det registrerade partnerskapet omvandlas till äktenskap. 
2 a § 
Meddelande till maken 
När könstillhörigheten för en gift person fastställs, ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata sända ett meddelande om fastställandet till personens make. 
3 §  
Myndigheter 
Könstillhörigheten fastställs på grundval av sökandens egenhändigt undertecknade ansökan av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. När Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har fastställt sökandens könstillhörighet enligt 1 §, ska myndigheten i fråga omedelbart införa fastställelsen i befolkningsdatasystemet. 
Bestämmelserna om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata i 1 mom. gäller i landskapet Åland Statens ämbetsverk på Åland. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
67. 
Lag 
om ändring av 14 kap. 3 c § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa  
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) 14 kap. 3 c § 2 mom., sådant det lyder i lag 1217/2005, som följer:  
14 kap.  
Särskilda bestämmelser 
3 c § 
Uppbörd av kommunernas finansieringsandel 
Som hemkommun för en mottagare av arbetsmarknadsstöd betraktas den kommun som den dag för utbetalning av arbetsmarknadsstödet som nämns i 3 a § är antecknad som mottagarens hemkommun i det befolkningsdatasystem som avses i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
68. 
Lag 
ändring av lagen om elektroniska recept  
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om elektroniska recept (61/2007) 7 § 2 mom., 24 § 1 mom., 25 § och 28 § 2 mom., sådana de lyder, 7 § 2 mom. och 24 § 1 mom. i lag 982/2010, 25 § i lag 251/2014 och 28 § 2 mom. i lag 1229/2010, som följer: 
7 § 
Signering av recept 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata svarar för certifikattjänsten på det sätt som föreskrivs i 14 § i lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007). Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet utfärdas närmare bestämmelser om certifieringen av att den som gjort upp receptet har rätt att förskriva läkemedel och om genomförandet av certifikattjänsten. Social- och hälsovårdsministeriet ska innan förordningen utfärdas höra Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata till den del det gäller uppgifter som myndigheten i fråga ska sköta.  
24 §  
Styrning, uppföljning och övervakning 
Social- och hälsovårdsministeriet har hand om den allmänna planeringen, styrningen och övervakningen av elektroniska recept samt av anordnande och genomförande av de informationssystemtjänster på riksnivå som avses i denna lag. Den allmänna styrningen och övervakningen av den certifikattjänst som avses i 14 § i lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården och som sköts av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata hör likväl gemensamt till social- och hälsovårdsministeriets och finansministeriets uppgifter.  
25 §  
Avgifter 
För lagring av elektroniska recept och expedieringsuppgifterna om dem, för certifiering enligt denna lag samt för användning av uppgifterna i receptcentret, receptarkivet och läkemedelsdatabasen tas det ut en avgift som motsvarar kostnaderna för serviceproduktionen. Avgiften ska dessutom trygga likviditeten för Folkpensionsanstaltens servicefond. Avgiften tas ut av Folkpensionsanstalten. Avgifter som hänför sig till den kommunala hälso- och sjukvården tas ut enligt sjukvårdsdistrikt hos samkommunen för sjukvårdsdistriktet. De avgifter som Folkpensionsanstalten tar ut bestäms trots 10 § i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet så att de motsvarar beloppet av kostnaderna för skötseln av tjänsterna. Bestämmelser om avgifter som tas ut för prestationer som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata tillhandahåller enligt 14 § i lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården finns i lagen om grunderna för avgifter till staten och i bestämmelser som utfärdats med stöd av den. 
Folkpensionsanstalten och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska årligen lämna social- och hälsovårdsministeriet en utredning över det föregående årets kostnader och de faktorer som påverkat kostnaderna samt en bedömning av de totalkostnader som ligger till grund för användningsavgifterna för det följande året. 
28 §  
Övergångsbestämmelse 
Avgifter enligt 25 § börjar tas ut hos apotek från och med den 1 januari 2012, hos kommunala och statliga verksamhetsenheter för hälso- och sjukvård från och med den 1 januari 2013 och hos verksamhetsenheter för privat hälso- och sjukvård från och med den 1 januari 2014. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kan dock för prestationer som den tillhandahållit i enlighet med 14 § i lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården ta ut avgifter som motsvarar kostnaderna för tillhandahållandet av service hos Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården tills tillhandahållarna av hälso- och sjukvårdstjänster börjar betala avgifter enligt 25 § i denna lag till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.  
Denna lag träder i kraft den 20 . 
69. 
Lag 
om ändring av lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården 
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007) 2 § 3 mom., 8 §, 14 § 3 och 4 mom., 20 § 1 och 4 mom., 22 § 1 och 2 mom. samt 25 § 2 mom.,  
av dem 2 § 3 mom. och 14 § 3 mom. sådana de lyder i lag 539/2016, 8 § och 14 § 4 mom. sådana de lyder i lag 981/2010, 20 § 1 mom. och 25 § 2 mom. sådana de lyder i lag 1227/2010 samt 20 § 4 mom. och samt 22 § 1 och 2 mom. sådana de lyder i lag 250/2014, som följer: 
2 §  
Tillämpningsområde  
Om inte något annat följer av denna eller någon annan lag tillämpas på behandlingen av klientuppgifter vad som föreskrivs i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992), nedan patientlagen, lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000), nedan klientlagen, personuppgiftslagen (523/1999), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003), lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster (617/2009), lagen om befolkningsdatasystemet och det certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas (661/2009) och arkivlagen (831/1994) eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av dem. Vid behandlingen av klientuppgifter och ordnande av tjänster och funktioner enligt denna lag ska dessutom iakttas vad som föreskrivs i språklagen (423/2003) och med stöd av den. Om det informationssystem där hälso- och sjukvårdens klient- och patientuppgifter behandlas utgör sådan utrustning för hälso- och sjukvård som avses i lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård (629/2010) tillämpas på informationssystemet även den lagen och kraven i enlighet med den. 
8 § 
Identifiering 
Vid elektronisk behandling av klientuppgifter ska klienten, tillhandahållaren av socialvårdstjänster och hälso- och sjukvårdstjänster, andra parter i behandlingen av klientuppgifter och deras företrädare samt de datatekniska enheterna identifieras på ett tillförlitligt sätt. Identifieringen av de personer som behandlar patientuppgifter, tillhandahållarna av tjänster, de datatekniska enheterna samt de riksomfattande informationssystemtjänsterna förutsätter verifiering. Närmare bestämmelser om de tekniska identifierings- och verifieringsmedlen kan utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet. Social- och hälsovårdsministeriet ska innan förordningen utfärdas höra Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata till den del det gäller uppgifter som myndigheten i fråga enligt 14 § ska sköta. 
14 §  
Riksomfattande informationssystemtjänster 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är certifikatutfärdare i enlighet med lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster för yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården och annan personal inom social- och hälsovården, tillhandahållare av social- och hälsovårdstjänster samt organisationer som deltar i tillhandahållandet av dessa tjänster, deras personal och datatekniska enheter. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har rätt att för skötseln av dessa uppgifter av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården få den information som behövs för utfärdande och återkallande av certifikat, för certifikat, för det tekniska underlaget för certifikat och för sändande av certifikat, ur centralregistret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som verket upprätthåller. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har på motsvarande sätt rätt att för skötseln av sina lagstadgade uppgifter av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata få information om de certifikat som myndigheten utfärdat på ovannämnda grunder. Informationen kan överlämnas med hjälp av en teknisk anslutning. 
Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården upprätthåller roll- och attributdatatjänsten och kodsystem med hjälp av vilka tillhandahållare av hälso- och sjukvårdstjänster, apotek, Folkpensionsanstalten och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata för användning och certifiering av de riksomfattande informationssystemtjänsterna ges information om rätten att vara verksam som yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården och om rätten att använda yrkesbeteckning samt om giltighetstiden för dessa rättigheter. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har dessutom till uppgift att för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas certifikattjänster tillhandahålla sakkunskap om verksamheten inom hälso- och sjukvården samt om idkande av näring och yrkesutövning. 
20 §  
Styrning, övervakning och uppföljning 
Den allmänna planeringen, styrningen och övervakningen av den elektroniska behandlingen av klientuppgifter inom social- och hälsovården och informationsadministrationen i anslutning därtill samt beslutsfattandet angående totalfinansieringen av betydande informationshanteringsprojekt hör till social- och hälsovårdsministeriets uppgifter. Den allmänna styrningen och övervakningen av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas certifikattjänst hör likväl gemensamt till social- och hälsovårdsministeriets och finansministeriets uppgifter. 
Tillhandahållare av socialvårdstjänster och av hälso- och sjukvårdstjänster, Folkpensionsanstalten, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska följa och övervaka att det dataskydd och den datasäkerhet som hänför sig till deras service förverkligas. Om någon har behandlat klientuppgifter i strid med lagen, ska den behöriga tillhandahållaren av tjänster samt Folkpensionsanstalten på eget initiativ vidta behövliga åtgärder. För uppföljningen och övervakningen har tillhandahållaren av tjänster rätt att få logguppgifter för sina egna patientregister från Folkpensionsanstalten samt logguppgifter i anslutning till behandlingen av uppgifter i patientens informationshanteringstjänst som avses i 14 a §, till den del som anställda hos tillhandahållaren har haft åtkomst till och behandlat uppgifter i patientens informationshanteringstjänst. 
22 §  
Avgifter 
Användningen av de riksomfattande informationssystemtjänster som avses i 14 § och som administreras av Folkpensionsanstalten och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är avgiftsbelagd för tillhandahållare av tjänster. Den kommunala social- och hälsovårdens avgifter tas ut per sjukvårdsdistrikt hos samkommunen för sjukvårdsdistriktet. De avgifter som Folkpensionsanstalten tar ut bestäms trots 10 § i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet så att de motsvarar beloppet av kostnaderna för skötseln av tjänsterna. Avgifterna ska dessutom trygga likviditeten för Folkpensionsanstaltens servicefond. De avgifter som tas ut för prestationer som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata bestäms i lagen om grunderna för avgifter till staten och med stöd av den. 
Folkpensionsanstalten och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska årligen lämna social- och hälsovårdsministeriet en utredning över det föregående årets kostnader och de faktorer som påverkat kostnaderna samt en bedömning av de totalkostnader som ligger till grund för användningsavgifterna för det följande året. 
25 § 
Övergångsbestämmelser 
Avgifter enligt 22 § börjar tas ut hos tillhandahållare av offentliga hälso- och sjukvårdstjänster från och med den 1 januari 2014 och hos tillhandahållare av privata hälso- och sjukvårdstjänster från och med den 1 januari 2015. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kan dock för prestationer som den tillhandahållit i enlighet med 14 § ta ut avgifter som motsvarar kostnaderna för tillhandahållandet av service hos Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården tills tillhandahållarna av hälso- och sjukvårdstjänster börjar betala avgifter enligt 22 § till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
70. 
Lag 
om ändring av 22 § i barnskyddslagen  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i barnskyddslagen (417/2007) 22 § 2 och 3 mom. som följer: 
22 § 
Förordnande av intressebevakare som ställföreträdare för vårdnadshavaren 
Ansökan om förordnande av intressebevakare kan göras av den i lagen om förmyndarverksamhet (442/1999) avsedda förmyndarmyndigheten, av det organ som ansvarar för socialvården eller av vårdnadshavaren själv. 
Intressebevakaren förordnas av domstol. Också förmyndarmyndigheten kan förordna en intressebevakare, om vårdnadshavaren och det organ som ansvarar för socialvården gemensamt begär det. På förordnande av intressebevakare tillämpas vad som i lagen om förmyndarverksamhet eller i någon annan lag föreskrivs om förordnande av en ställföreträdare för intressebevakaren. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
71. 
Lag 
om ändring av 85 § i folkpensionslagen  
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i folkpensionslagen (568/2007) 85 § 1 mom. 1 punkten, sådan den lyder i lag 84/2016, som följer:  
85 §  
Uppgifter av myndigheter samt pensions- och försäkringsanstalter 
För skötseln av de förmåner som Folkpensionsanstalten ålagts att verkställa har den utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att 
1) av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och i landskapet Åland av Statens ämbetsverk på Åland få de nödvändiga uppgifter som nämns i 13 § 1 mom. 1–17 och 20–22 punkten i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009) samt ändringar i uppgifterna, 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
72. 
Lag 
om ändring av 22 § i lagen om tillämpning av Europeiska unionens lagstiftning om samordning av de sociala trygghetssystemen  
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om tillämpning av Europeiska unionens lagstiftning om samordning av de sociala trygghetssystemen (352/2010) 22 § 1 mom. som följer:  
22 § 
Uppgifter ur befolkningsdatasystemet 
För verksamheten vid kontaktpunkten har Folkpensionsanstalten rätt att trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i rätten till information få de uppgifter som avses i 13 § i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009) och tillägg, ändringar och korrigeringar till dem, med undantag av de uppgifter som avses i 11, 15 och 17–20 punkten i 1 mom. i den nämnda paragrafen samt andra kontaktuppgifter enligt 22 punkten samt yrke. Dessutom har Folkpensionsanstalten rätt att få de uppgifter som avses i 17 § 1 mom. 1 och 3 punkten i den nämnda lagen och tillägg, ändringar och korrigeringar till dem. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
73. 
Lag 
om ändring av 21 § i lagen om vikariehjälp för renskötare  
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om vikariehjälp för renskötare (1238/2014) 21 § som följer:  
21 §  
Rätt att få uppgifter 
På LPA:s begäran är ett renbeteslag, en renvärd, en renvärds ställföreträdare, skattemyndigheten, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, Landsbygdsverket, Pensionsskyddscentralen samt pensionsstiftelser och andra pensionsanstalter skyldiga att oberoende av sekretessbestämmelserna avgiftsfritt lämna ut uppgifter som de förfogar över och som gäller en renskötares eller serviceproducents företagsverksamhet eller de pensioner som beviljats renskötaren samt andra uppgifter som är nödvändiga för att ett ärende som behandlas ska kunna avgöras, för att åtgärder i ärendet ska kunna genomföras eller för att uppgifter som lämnats till LPA för verkställigheten av denna lag ska kunna kontrolleras. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
74. 
Lag 
om ändring av 2 § i lagen om klienthandlingar inom socialvården  
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om klienthandlingar inom socialvården (254/2015) 2 § 3 mom. som följer: 
2 § 
Tillämpningsområde  
På behandlingen av klientuppgifter tillämpas även bestämmelserna i lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007), nedan lagen om klientuppgifter, lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000), nedan klientlagen, lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), nedan offentlighetslagen, förvaltningslagen (434/2003), personuppgiftslagen, lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003), lagen om stark autentisering och elektroniska tjänster (617/2009), lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009), arkivlagen (831/1994) och lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
75. 
Lag 
om ändring av 147 § i markanvändnings- och bygglagen  
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i markanvändnings- och bygglagen (132/1999) 147 § som följer: 
147 §  
Statistik över byggandet 
När tillstånd söks för byggande eller för reparation, ändring eller rivning av en byggnad ska sökanden till ansökan foga de uppgifter som kommunen med stöd av lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009) ska anmäla till befolkningsdatasystemet. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Helsingfors den 29 november 2018 
Statsminister
Juha
Sipilä
Kommun- och reformminister
Anu
Vehviläinen
Senast publicerat 29.11.2018 14:26