Regeringens proposition

1 §.Ansvarsområde. Enligt 1 mom. ska Myndigheten för tillväxttjänster tillhandahålla riksomfattande tillväxttjänster och producera, utveckla och förvalta de tjänster som används vid ordnande och produktion av riksomfattande tillväxttjänster och tillväxttjänster på landskapsnivå för statliga aktörer inom arbets- och näringsministeriets ansvarsområde, landskapen och den samkommun som avses i lagen om ordnande av tillväxttjänster i landskapet Nyland och för dessas tjänsteproducenter och andra samarbetspartner samt för dessas slutkunder, med vilka avses sådana sammanslutningar och fysiska personer som använder de digitala och elektroniska tjänster som Myndigheten för tillväxttjänster producerar och förvaltar. Med riksomfattande tillväxttjänster avses enligt 15 § i utkastet till lag om regionutveckling och tillväxttjänster (RP 35/2018 rd) sådana tillväxttjänster som arbets- och näringsministeriet ordnar centraliserat och som finns tillgängliga i hela landet. Riksomfattande tillväxttjänster är i praktiken de tjänster som de statliga aktörerna inom arbets- och näringsministeriets ansvarsområde tillhandahåller, dvs. Innovationsfinansieringsverket Business Finland, Business Finland Oy, Finnvera Abp och Finlands Industriinvestering Ab. 

Med tillväxttjänster på landskapsnivå avses enligt 16 § i förslaget till lag om regionutveckling och tillväxttjänster sådana tjänster som landskapen och Nylands samkommun har skyldighet att ordna för att trygga en fungerande arbetsmarknad och tillgången till kompetent arbetskraft samt främjande av integrationen av invandrare. Bestämmelser om dessa tjänster föreslås i lagen om offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling, lagen om finansiering av regionutveckling och tillväxttjänster och lagen om främjande av integration. Avsikten är att Myndigheten för tillväxttjänster ska tillhandahålla elektroniska och digitala tjänster som stöder ordnandet och produktionen av riksomfattande tillväxttjänster och tillväxttjänster på landskapsnivå, tjänster i anslutning till datasystem och plattformar samt användarstödstjänster i anslutning till de tjänster, system och plattformar som den tillhandahåller. Stödet för användningen av tjänster ska särskiljas från den rådgivning om tillväxttjänster på landskapsnivå som landskapen ordnar själva. 

Enligt 2 mom. kan Myndigheten för tillväxttjänster även sköta sådana andra statliga uppgifter och tillhandahålla sådana kundanpassade tjänster som anknyter till tillväxttjänster. Med andra statliga uppgifter som anknyter till tillväxttjänster avses sådana myndighetsuppgifter som till sin karaktär inte är stödtjänster för dem som ordnar eller producerar landskapens och statens tillväxttjänster utan uppgifter som staten har i egenskap av det allmänna. Med dessa avses sådana i det föreslagna 2 § 2 mom. avsedda uppgifter enligt lagen om främjande av integration som gäller till statliga ersättningar samt beviljande och utbetalning av ersättningarna. Myndigheten för tillväxttjänster kan också tillhandahålla andra kundanpassade tjänster som anknyter till tillväxttjänster när tjänsterna ordnas med stöd av avtal mellan förvaltningsområdena. Avsikten med paragrafen är att möjliggöra en på nationell nivå centraliserad kundanpassad rådgivning som tillhandahålls via ett enda serviceställe, t.ex. för företag som har ekonomiska problem och betalningsproblem. En sådan är telefon- och e-tjänsten Ekonomisk rådgivning som omfattar tjänster som tillhandahålls av arbets- och näringsministeriets, finansministeriets (skatteförvaltningen) och justitieministeriets (rättshjälpsbyråernas skuldrådgivning) ansvarsområden. Myndigheten för tillväxttjänster kan enligt avtal och mot ersättning utveckla och producera motsvarande kundinriktade elektroniska tjänster som anknyter till tillväxttjänster och tillhörande användarstöd för tjänsterna. Myndigheten för tillväxttjänster kan tillhandahålla på nationell nivå centraliserad rådgivning om riksomfattande tillväxttjänster (tillväxttjänster för statliga aktörer) och även om tjänster som är nära förknippade med dem, såsom för statliga tjänster inom skatteförvaltningen eller inom justitieministeriets eller undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde på det sätt som avtalas mellan ministerier, ämbetsverk eller andra aktörer. 

2 §.Uppgifter. Bestämmelser om myndighetens uppgifter finns i 2 §. I 1 mom. föreskrivs det om utveckling, produktion och upphandling av de av arbets- och näringsministeriet ordnade datasystem och plattformar som staten och landskapen använder gemensamt och som avses i 31 § 1 mom. i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster. Närmare bestämmelser om kundinformationssystemet för rekrytering och sysselsättning och om kundinformationssystemet för företagstjänster, som bägge är sådana datasystem, finns i den föreslagna lagen om behandling av kunduppgifter inom tillväxttjänsterna. Plattformstjänsterna är i enlighet med tänkesättet inom den offentliga förvaltningens helhetsarkitektur plattformar för tillväxttjänster, på vilka tjänster för slutanvändarna av tillväxttjänster kan byggas för kundernas, samarbetsparternas eller myndighetens egna behov. Enligt vad som föreslås ska Myndigheten för tillväxttjänster som köptjänst utveckla, producera och upphandla dels digitala och elektroniska tjänster för ordnande och produktion av tillväxttjänster, datasystem och plattformar, dels användarstöd för dessa.  

I 2 mom. föreskrivs det att de uppgifter som avses i 42–49 § i lagen om främjande av integration och som gäller utbetalning av ersättning till kommunerna och landskapen ska skötas av Myndigheten för tillväxttjänster. Den statliga ersättning för integrationsåtgärder som avses i 7 kap. 42–47 § i lagen om främjande av integration ska betalas ut av Myndigheten för tillväxttjänster till landskapen och kommunerna. I 42 § i lagen om främjande av integration finns det bestämmelser om ersättning från staten till kommunen för sådana kostnader som orsakas av inledande kartläggningar, inledande vägledning och rådgivning, tolkning och annat ordnande av integrationsfrämjande tjänster för personer som får sådant internationellt skydd som avses i utlänningslagen (301/2004) och för personer som fått uppehållstillstånd med stöd av 51, 52 eller 89 § i utlänningslagen. I 43 § i lagen om främjande av integration finns det bestämmelser om ersättning från staten till kommunen för utkomststöd som betalats till personer som får internationellt skydd och för personer som fått uppehållstillstånd med stöd av 51, 52 eller 89 § i utlänningslagen. I 44 § i lagen om främjande av integration finns det bestämmelser om ersättning från staten till kommunen för kostnader orsakade av beredskap att ta emot personer som har tagits till Finland inom en flyktingkvot, i 45 § i den lagen föreskrivs det om ersättning för kostnader för tjänster och stödåtgärder till offer för människohandel, i 46 § i den lagen föreskrivs det om ersättning för ordnande av omvårdnad för minderåriga som anlänt utan vårdnadshavare och i 47 § i den lagen föreskrivs det om ersättning för arvode till en företrädare som har förordnats ett barn. Enligt 49 § i lagen om främjande av integration kan Myndigheten för tillväxttjänster också bestämma att landskapet eller kommunen helt eller delvis ska betala tillbaka den ersättning som staten betalat. 

Enligt 3 mom. får närmare bestämmelser om de uppgifter som föreskrivs i 1 och 2 mom. utfärdas genom förordning av statsrådet. Myndigheten kan dessutom sköta separat föreskrivna tjänster som anknyter till riksomfattande tillväxttjänster samt uppgifter som stöder ordnande och produktion av tillväxttjänster som staten och landskapen använder gemensamt. Bestämmelser om Myndigheten för tillväxttjänsters uppgifter finns inte bara i den här föreslagna lagen utan också i lagen om behandling av kunduppgifter inom tillväxttjänsterna och lagen om främjande av integration. Vid behov utfärdas särskilda bestämmelser om andra uppgifter. 

3 §. Styrning och verksamhet. Enligt det föreslagna 1 mom. ska myndigheten höra till arbets- och näringsministeriets ansvarsområde.  

I 2 mom. föreskrivs det om styrningen av myndigheten. Myndigheten för tillväxttjänster ska som ett ämbetsverk inom arbets- och näringsministeriets ansvarsområde förverkliga de mål som arbets- och näringsministeriet har ställt upp i resultatavtalet, men ska också i egenskap av producent av tjänster som stöder de tillväxttjänster som staten och landskapen använder gemensamt beakta landskapens strategiska mål. I praktiken ska arbets- och näringsministeriet och Myndigheten för tillväxttjänster vid beredningen av myndighetens resultatmål och vid resultatförhandlingarna beakta de strategiska resultatmål som är gemensamma för landskapen och som godkänts av landskapsfullmäktige. De stödtjänster som de statliga aktörerna och landskapen använder gemensamt bör också stödja landskapen i ordnandet och produktionen av tillväxttjänster i verksamhetsmiljöer och lösningar som varierar mellan landskapen.  

Enligt 3 mom. ska myndigheten ha verksamhet på flera orter i statens, landskapens och samkommunens lokaler, inte i egna lokaler. I praktiken ska något av de verksamhetsställen med störst antal anställda i arbetsordningen anges som myndighetens postadress på det sätt som föreslås i 8 §. Att ha verksamhet på flera olika orter är en fortsättning på de nuvarande tillvägagångssätten vid närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter samt arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenter. 

4 §. Myndighetens ledning. Myndigheten ska ledas av en överdirektör som har i uppgift att vara föredragande i direktionen och avgöra ärenden, om det inte föreskrivs eller i arbetsordningen bestäms att ärendena ska avgöras av någon annan tjänsteman. Överdirektören ska ha närvaro- och yttranderätt vid direktionens sammanträden. Enligt 2 mom. får närmare bestämmelser om överdirektörens uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet. 

5 §.Utnämning av överdirektören. Enligt paragrafen är det arbets- och näringsministeriet som utnämner myndighetens överdirektör efter att ha hört direktionen. Överdirektören utnämner personalen vid myndigheten. 

6 §. Direktion. I det föreslagna 1 mom. föreskrivs det om de uppgifter som direktionen vid Myndigheten för tillväxttjänster har. Enligt 1 mom. ska myndigheten ha en direktion. Direktionen har till uppgift att leda och övervaka myndighetens verksamhet. Direktionen har enligt 2 punkten till uppgift att besluta om myndighetens allmänna förhandlingsmål inför resultatförhandlingar med arbets- och näringsministeriet. Resultatavtalet ska ingås mellan arbets- och näringsministeriet och myndigheten och undertecknas av myndighetens överdirektör. Direktionens behörighet gäller myndighetens förhandlingsmål. Myndigheten har enligt 3 punkten till uppgift att besluta om riktlinjerna för myndighetens verksamhet med beaktande av myndighetens resultatavtal. När direktionen beslutar om riktlinjerna för verksamheten ska den beakta inte bara de resultatmål som myndigheten och arbets- och näringsministeriet kommit överens om utan också landskapens strategiska mål på det sätt som föreskrivs i den föreslagna 3 §. Enligt 4 punkten har direktionen till uppgift att fastställa myndighetens arbetsordning. Enligt 5 punkten har direktionen till uppgift att behandla och godkänna myndighetens bokslut. Dessutom har direktionen till uppgift att behandla myndighetens verksamhets- och ekonomiplan och andra ärenden som är viktiga med tanke på myndighetens verksamhet. 

I 2 mom. föreslås bestämmelser om direktionens mandatperiod och om tillsättande av direktionen. Direktionen ska tillsättas av statsrådet för fyra år åt gången. 

I 3 mom. föreskrivs det om direktionens sammansättning. Direktionen ska bestå av minst sju och högst tio medlemmar som har kännedom om myndighetens uppgifter. Av direktionsmedlemmarna ska en medlem representera arbets- och näringsministeriet och en medlem representera andra statliga aktörer inom arbets- och näringsministeriets ansvarsområde. Minst fyra och högst sju av medlemmarna ska representera landskapen och en medlem ska representera samkommunen. Myndighetens personal ska inom sig välja en representant i direktionen som har närvaro- och yttranderätt vid direktionens sammanträden. 

I 4 mom. finns det ett bemyndigande att utfärda förordning. Närmare bestämmelser om tillsättande av direktionen, direktionens uppgifter, organiseringen av direktionens uppgifter, direktionens sammansättning och dess mandattid ska få utfärdas genom förordning av statsrådet. Genom förordning av statsrådet får det utfärdas närmare bestämmelser t.ex. om direktionsmedlemmarnas behörighet, beviljande av avsked till en direktionsmedlem och om komplettering av direktionen och om direktionens organisering och beslutförhet. Innan en förordning av statsrådet utfärdas ska landskapen och samkommunen höras. 

Enligt 5 mom. ska arbets- och näringsministeriet fastställa direktionsmedlemmarnas arvoden. 

7 §.Kunddelegation. I paragrafen finns det bestämmelser om kunddelegationen vid Myndigheten för tillväxttjänster. Enligt 2 mom. ska myndigheten tillsätta kunddelegationen samt utse en ordförande och en vice ordförande för delegationen för högst fyra år åt gången. Kunddelegationen ska dessutom ha högst 13 andra medlemmar. Kunddelegationens medlemmar ska representera statliga aktörer, landskap, samkommunen, tjänsteproducenter och slutkunder i lämpliga proportioner. Kunddelegationens medlemmar ska vara representativa i fråga om de i 1 § 1 mom. avsedda användarna av Myndigheten för tillväxttjänsters tjänster. Kunddelegationens uppgift är att säkerställa att statens, landskapens och samkommunens behov beaktas vid skötseln av myndighetens uppgifter. Kunddelegationen har inte beslutanderätt när det gäller myndighetens verksamhet eller ledningen av myndigheten. Kunddelegationen ska till myndigheten förmedla kundernas synpunkter på myndighetens verksamhet och serviceförmåga.  

Enligt 3 mom. får närmare bestämmelser om kunddelegationens mandattid, kunddelegationens uppgifter, organiseringen av kunddelegationens uppgifter och kunddelegationens sammansättning utfärdas genom förordning av statsrådet. Genom förordning av statsrådet får det t.ex. föreskrivas att kunddelegationens mandattid ska vara kortare än fyra år. Genom förordning får det också göras preciseringar i fråga om ärenden som kunddelegationen ska behandla, såsom olika planer, handlingslinjer, tjänsternas kvalitet och kundbelåtenheten och andra ärenden som gäller olika kundgrupper. Genom förordning får det också föreskrivas att kunddelegationens uppgifter kan organiseras i olika sektioner. 

8 §. Myndighetens arbetsordning. I paragrafen föreskrivs det om arbetsordningen för Myndigheten för tillväxttjänster. I arbetsordningen meddelas bestämmelser om ordnande av myndighetens förvaltning och funktioner, beredning och avgörande av ärenden samt personalens uppgifter, myndighetens verksamhetsställen i statens och landskapens lokaler och om myndighetens postadress. I 3 § föreskrivs det att Myndigheten för tillväxttjänster ska ha verksamhet på flera orter i statens och landskapens lokaler.  

9 §. Undertecknande av beslut. I paragrafen föreskrivs det att beslut av Myndigheten för tillväxttjänster får undertecknas maskinellt. 

10 §. Rätt att få uppgifter. Myndigheten har enligt 1 mom. trots sekretessbestämmelserna rätt att av arbets- och näringsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, statens specialfinansieringsbolag, Innovationsfinansieringsverket Business Finland, Business Finland Oy samt landskapen och landskapens dottersammanslutningar, samkommunen och dess dottersammanslutning och deras tjänsteproducenter få de uppgifter som är nödvändiga för fullgörande av myndighetens i lag föreskrivna uppgifter. I paragrafen föreskrivs ingen ny skyldighet för landskapen, samkommunen, deras dottersammanslutningar eller deras tjänsteproducenter. Dessa aktörer har enligt 6 § i den föreslagna lagen om behandling av kunduppgifter inom tillväxttjänsterna en skyldighet att använda kundinformationssystemet för rekrytering och sysselsättning och enligt 18 § 2 mom. i den lagen en skyldighet att registrera uppgifter i kundinformationssystemet för företagstjänster. Genom den föreslagna bestämmelsen om rätt att få uppgifter säkerställs det att myndigheten kan sköta sina i 2 § 1 mom. föreskrivna uppgifter och de uppgifter som personuppgiftsansvarig som myndigheten har enligt den föreslagna lagen om behandling av kunduppgifter inom tillväxttjänsterna liksom de uppgifter som gäller yrkanden på myndigheten och domstolsärenden. Dessutom är det nödvändigt att få personuppgifter och sekretessbelagda uppgifter för skötseln av de i 13 § 3 mom. avsedda uppgifterna i anslutning till utbetalning av stöd och understöd som landskapen beviljar.  

I 2 mom. finns det bestämmelser om den rätt som en medlem av myndighetens direktion har att få uppgifter. En direktionsmedlem har rätt att av myndigheten få uppgifter som medlemmen anser behövliga i sitt uppdrag men som enligt 6 och 7 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) ännu inte är offentliga, om inte något annat följer av sekretessbestämmelserna. 

I 3 mom. finns det bestämmelser om arbets- och näringsministeriets rätt att få uppgifter. Ministeriet ska trots sekretessbestämmelserna ha rätt att av myndigheten få sådana uppgifter som är nödvändiga med tanke på myndighetens styrning, finansiering och övervakning samt med tanke på de regionutvecklingsdiskussioner som avses i 11 § i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster och de samråd som avses i 3 kap. i landskapslagen.  

I 4 mom. finns en informativ hänvisning till lagen om främjande av integration. Enligt 62 § 1 mom. i den lagen ska arbets- och näringsministeriet, Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet, landskapet, Myndigheten för tillväxttjänster, kommunala myndigheter, Folkpensionsanstalten och Befolkningsregistercentralen trots sekretessbestämmelserna ha rätt att av varandra, Migrationsverket, förläggningar och flyktingslussar, tjänsteproducenter och företrädare som förordnats för barn utan vårdnadshavare avgiftsfritt få den information som är nödvändig för att utföra uppgifterna enligt lagen om främjande av integration.  

11 §.Avgifter för prestationerna. I paragrafen hänvisas det av informativa skäl till lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). I den lagen föreskrivs det om de allmänna grunderna för avgifterna för statliga myndigheters prestationer. Bestämmelser om Myndigheten för tillväxttjänsters avgiftsbelagda prestationer och prestationernas belopp utfärdas genom förordning av arbets- och näringsministeriet. 

12 §.Ikraftträdande. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021. 

13 §. Övergångsbestämmelser. I det föreslagna 1 mom. föreskrivs det om att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Myndigheten för tillväxttjänster. Enligt vad som föreslås ska närings-, trafik- och miljöcentralerna, arbets- och näringsbyråerna samt utvecklings- och förvaltningscentret läggas ned i sin nuvarande form med stöd av lagen om införande av lagstiftningen om verkställighet av landskapsreformen och om omorganisering av statens tillstånds-, styrnings- och tillsynsuppgifter ( / ). Utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Myndigheten för tillväxttjänster, som fortsätter sköta utvecklings- och förvaltningscentrets uppgifter när det gäller de i 2 § 1 och 2 mom. avsedda funktionerna. Bestämmelser om överföringen av utvecklings- och förvaltningscentrets andra än i 2 § 1 och 2 mom. avsedda uppgifter och de anställda som sköter uppgifterna till landskapen, landskapens servicecenter och olika statliga aktörer finns i nämnda införandelag. 

I 2 mom. finns det bestämmelser om att de uppgifter vid arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenter som omfattar användarstöd för datasystem och plattformar, den personal som sköter dessa uppgifter samt den egendom, de avtal och de förbindelser som hör ihop med dessa uppgifter övergår till Myndigheten för tillväxttjänster. De uppgifter i anslutning till rådgivning om tjänster och de användarstödstjänster i anslutning till elektroniska och digitala tjänster som arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenter tillhandahåller statliga aktörer ska, liksom den personal som sköter dessa uppgifter, överföras från Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Savolax till utvecklings- och förvaltningscentret som blir Myndigheten för tillväxttjänster. Överföringen av uppgifter och anställda görs som en sådan omstrukturering av funktioner inom statsförvaltningen som avses i 5 a § i statstjänstemannalagen (750/1994). I 5 a § 1 och 2 mom. i statstjänstemannalagen föreskrivs det att i samband med omstrukturering av funktioner inom statsförvaltningen överförs tjänsterna och förflyttas de tjänstemän som utnämnts till tjänsterna till samma ämbetsverk som uppgifterna överförs till och tjänstemän som utnämnts till ett tjänsteförhållande för viss tid övergår till anställning vid ämbetsverket för den tid tjänsteförhållandet varar. En tjänst kan överföras utan samtycke från tjänstemannen, om tjänsten överförs inom eller till tjänstemannens pendlingsregion. Myndigheten för tillväxttjänster fortsätter att ha verksamhet på flera olika orter på samma sätt som utvecklings- och förvaltningscentret och arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenter, iakttar fortsatt en god arbetsgivarpolitik och strävar efter att ordna de anställdas arbete så att pendlingsregionen eller verksamhetsstället inte ändras. Enligt 5 a § 4 mom. i statstjänstemannalagen tillämpas på tjänstemännens anställningsvillkor vad som föreskrivs om villkoren i tjänstekollektivavtalen eller i lag. De anställda som sköter de uppgifter som överförs från arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenter till Myndigheten för tillväxttjänster överförs tillsammans med tjänsterna med samma anställningsvillkor som i nuläget till Myndigheten för tillväxttjänster. Överföringen av personalen görs utan att lönesystemet förändras, alltså inom NTM-centralernas lönesystem. 

I 3 mom. åläggs Myndigheten för tillväxttjänster att upprätta det sista bokslutet för närings-, trafik- och miljöcentralerna samt arbets- och näringsbyråerna samt att vidta övriga åtgärder som förutsätts enligt lagen om statsbudgeten (423/1988) i fråga om nedläggningen av dessa ämbetsverk. När det sista bokslutet för den bokföringsenhet som utgörs av närings-, trafik- och miljöcentralerna och arbets- och näringsbyråerna är klart tillhandahåller Myndigheten för tillväxttjänster inte längre sina bokförings- och ekonomisystemtjänster till externa.  

I det föreslagna 4 mom. föreskrivs det om en övergångsperiod för Myndigheten för tillväxttjänster när det gäller utbetalningsuppgifter. Enligt den föreslagna 1 punkten sköter Myndigheten för tillväxttjänster mellan den 1 januari och 31 december 2021 de uppgifter som anknyter till utbetalning och återkrav av stöd och ersättningar som betalats ut med stöd av lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) och till användningen av anslag som anvisats statliga ämbetsverk och inrättningar. Utbetalningsuppgifterna gäller av arbets- och näringsbyråerna beviljad lönesubvention, startpeng, stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen, kommuntillägg, sysselsättningspolitiska understöd och kostnadsersättning enligt prövning samt av närings-, trafik- och miljöcentralerna beviljade tjänster för företagsutveckling. Bestämmelser om tillämpning av lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice på understöd, ersättningar och kontroll av användningen av anslag under övergångsperioden finns i 45 § 2 mom. 1–7 punkten i lagen om offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling ( / ). 

Enligt 2 punkten ska Myndigheten för tillväxttjänster under övergångsperioden också sköta de uppgifter som gäller utbetalning, avbrytande av utbetalning, återkrav, återbetalning av stöd och avslutande av utbetalning som avses i 38, 39 och 41–47 § i lagen om finansiering av regionutveckling och tillväxttjänster, om stödet har beviljats av ett landskap eller den samkommun som ordnar tillväxttjänster i Nyland och om det gäller i 3 § 1 mom. 1 punkten i lagen om finansiering av regionutveckling och tillväxttjänster avsedda analys-, expert- eller utbildningstjänster, i 18 § i den lagen avsedd lönesubvention, i 31 § i den lagen avsett stöd för specialarrangemang eller i 32 § i den lagen avsedd startpeng. 

I det föreslagna 5 mom. föreskrivs det om det undantag som i fråga om utbetalningsuppgifter under övergångsperioden görs från vad som föreskrivs i lagen om införande av lagen om regionutveckling och tillväxttjänster och lagen om ordnande av tillväxttjänster i landskapet Nyland. Efter övergångsperioden är avsikten att de i 4 mom. avsedda utbetalningsuppgifterna, de anställda som sköter uppgifterna, de avtal och förbindelser som gäller uppgifterna samt de rättigheter och skyldigheter som följer av dem ska överföras till landskapen och den samkommun som ordnar tillväxttjänster i Nyland. Avsikten är att utbetalningsuppgifterna, den personal som sköter uppgifterna och de avtal och förbindelser som gäller uppgifterna, som under övergångsperioden sköts av Myndigheten för tillväxttjänster, överförs till landskapen i enlighet med samma bestämmelser men ett år senare än de övriga uppgifter som övergår till att skötas som tillväxttjänster på landskapsnivå.  

1 kap. Allmänna bestämmelser 

1 §. Tillämpningsområde. I det föreslagna 1 mom. föreskrivs det för det första att lagen ska tillämpas vid ordnande och produktion av i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster avsedda riksomfattande tillväxttjänster och tillväxttjänster på landskapsnivå samt vid utvärdering, uppföljning, utveckling och styrning av dessa tjänster. Laghänvisningen behövs eftersom innehållet i de tillväxttjänster som nämns i lagens rubrik definieras i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster. 

Tillväxttjänsterna innefattar även företagstjänster. Alla företagstjänster kallas ändå inte tillväxttjänster, eftersom tillväxttjänster närmast avser tjänster inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde. Enligt vad som föreslås ska lagen också tillämpas på behandling av kunduppgifter vid ordnande, produktion, utvärdering, uppföljning och styrning av understöd, finansiering samt utvecklings- och rådgivningstjänster som är avsedda för företag och som betalas med offentliga medel, men som inte är tillväxttjänster inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde. Bakgrunden till bestämmelsen är gällande lagstiftning och praxis om kundinformationssystemet för företagstjänster. I kundinformationssystemet för företagstjänster får uppgifter för närvarande registreras inte bara av de i lagen särskilt nämnda aktörerna utan också av andra, icke närmare specificerade myndigheter och andra aktörer som tillhandahåller företagstjänster, men som inte nödvändigtvis hör till arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde. Avsikten är att hålla kvar samma utgångspunkt i den föreslagna lagen. 

I 2 mom. utvidgas tillämpningen av lagen till att även omfatta samkommunen för tillväxttjänster i Nyland. Bestämmelser om samkommunen för tillväxttjänster i Nyland finns i lagen om ordnande av tillväxttjänster i landskapet Nyland. Om samkommunen bildas på det sätt som anges i nämnda lag, tillämpas den föreslagna lagen på samkommunen på samma sätt som på landskap. 

2 §. Förhållande till annan lagstiftning. Den föreslagna paragrafen innehåller i huvudsak informativa hänvisningar till annan lagstiftning. Särskilt den lagstiftning som gäller behandling av personuppgifter och informationshantering har nyligen reviderats. I paragrafen nämns för tydlighetens skull de viktigaste författningar som gäller behandling av kunduppgifter. Dessutom hänvisas det till de särskilda bestämmelserna om tystnadsplikt och upplysningsplikt som finns i lagen om statens specialfinansieringsbolag. Genom den i 1 mom. föreslagna bestämmelsen om tillämpning av offentlighetslagen säkerställs det att bestämmelserna i offentlighetslagen också tillämpas på alla aktörer som registrerar uppgifter i kundinformationssystemet för företagstjänster i fråga om uppgifter som registreras i kundinformationssystemet. På detta sätt är det klart att också dessa aktörer omfattas av den tystnadsplikt som föreskrivs i 38 kap. 1 § i strafflagen. 

3 §.Kundinformationssystem för tillväxttjänster. I paragrafen förtydligas förhållandet mellan de i lagen avsedda kundinformationssystemen och det som föreskrivs i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster. Enligt 31 § 1 mom. i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster ordnar arbets- och näringsministeriet de datasystem och plattformar som stöder tillväxttjänster och som staten och landskapen använder gemensamt. I den föreslagna paragrafen klarläggs det att kundinformationssystemet för rekrytering och sysselsättning och kundinformationssystemet för företagstjänster, som avses i lagen, är sådana datasystem som avses i 31 § 1 mom. i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster. Det finns också andra i 31 § 1 mom. i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster avsedda datasystem och plattformar än dessa, men bestämmelser om dem finns inte i den föreslagna lagen. 

Bestämmelser om kundinformationssystemet för rekrytering och sysselsättning föreslås i 2 kap. och bestämmelser om kundinformationssystemet för företagstjänster i 3 kap. De bestämmelser som föreslås för kundinformationssystemen skiljer sig från varandra av många orsaker. Kundinformationssystemet för rekrytering och sysselsättning används inte bara för behandling av uppgifter utan också för hantering av kundprocesser. De uppgifter som behandlas i det systemet är i huvudsak personuppgifter, och största delen av dessa personuppgifter är dessutom sekretessbelagda med stöd av 24 § 1 mom. 25 punkten i offentlighetslagen. En del av dessa sekretessbelagda personuppgifter hör dessutom till de i dataskyddsförordningen avsedda särskilda kategorierna av personuppgifter. Kundinformationssystemet för företagstjänster används däremot för behandling av gemensamma kunduppgifter. Systemet används inte för hantering av kundrelationer, vilket motsvarar nuläget. De uppgifter som registreras i kundinformationssystemet för företagstjänster gäller i huvudsak företag. Personuppgifter behandlas i systemet närmast som en biprodukt till behandlingen av företagsuppgifter, såsom i form av uppgifter om företagets kontakt- och ansvarspersoner. Därutöver behandlas i systemet uppgifter om fysiska personer, om personen avser inleda företagsverksamhet och begär att få eller får stöd eller rådgivning i anslutning till detta. Behandlingen av personuppgifter är således mindre i kundinformationssystemet för företagstjänster, och största delen av de personuppgifter som behandlas är inte sekretessbelagda enligt offentlighetslagen. Systemet innehåller inte heller sådana uppgifter som hör till de i dataskyddsförordningen avsedda särskilda kategorierna av personuppgifter. En del av de uppgifter om företag som registreras i kundinformationssystemet för företagstjänster är sekretessbelagda med stöd av offentlighetslagen. Den främsta anledningen till att bestämmelserna om kundinformationssystemen skiljer sig åt är att de uppgifter som behandlas i systemen är olika, liksom även deras användningsändamål. 

2 kap. Kundinformationssystemet för rekrytering och sysselsättning 

4 §. Datamaterialet i kundinformationssystemet för rekrytering och sysselsättning samt begränsning av behandlingen. I 1 mom. föreskrivs det om datamaterialen i kundinformationssystemet. Datamaterialen nämns i 1 mom. på samma sätt som register för närvarande nämns i 13 kap. 1 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Jämfört med 13 kap. 1 § i den gällande lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice föreslås dessutom att det i 1 mom., på samma sätt som i 9 § 1 mom. i lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen, föreskrivs att datamaterialet om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen är ett delmaterial till datamaterialet om enskilda kunder. Med det faktum att ett datamaterial är ett delmaterial till ett annat datamaterial avses, på samma sätt som i nuläget, att de bestämmelser som tillämpas på det primära datamaterialet även tillämpas på delmaterialet, om inget annat föreskrivs om delmaterialet. Exempelvis ska de föreslagna bestämmelserna om personuppgiftsansvariga och om ändamålet med datamaterialet om enskilda kunder, och huvudsakligen också bestämmelserna om användarrättigheter, även direkt gälla datamaterialet om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen. 

I den föreslagna lagen används termen ”datamaterial” i stället för termen ”register” som används för närvarande. Datamaterial används i den under beredning varande lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen. I dataskyddsregleringen föreskrivs det inte längre om register utan om behandling. Av dessa orsaker har det ansetts att datamaterial är en mer ändamålsenlig term även i den föreslagna lagen. 

Enligt det föreslagna 2 mom. föreskrivs det i 2 kap. vilka personuppgifter som får behandlas i datamaterialen i kundinformationssystemet för rekrytering och sysselsättning. I momentet föreskrivs dessutom, på samma sätt som i 13 kap. 3 § 4 mom. i den gällande lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice, att det i datamaterialen även får föras in andra uppgifter som behövs med tanke på ändamålet med vart och ett av datamaterialen men som inte är personuppgifter och att det i datamaterialen även kan ingå handlingar som hålls avskilda från kundinformationssystemet. 

I 3 mom. föreslås en bestämmelse som utesluter den rätt till begränsning av behandlingen av uppgifter som registrerats i datamaterialet om enskilda kunder som en registrerad har enligt artikel 18 i dataskyddsförordningen. Begränsningen av den registrerades rättigheter gäller alltså även datamaterialet om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen, som är en del av datamaterialet om enskilda kunder. 

Genom artikel 23.1 i dataskyddsförordningen ges medlemsstaterna en möjlighet att i sin nationella rätt begränsa tillämpningsområdet för de rättigheter som föreskrivs i artikel 18, om en sådan begränsning sker med respekt för andemeningen i de grundläggande rättigheterna och friheterna och utgör en nödvändig och proportionell åtgärd i ett demokratiskt samhälle i syfte att säkerställa t.ex. en medlemsstats viktiga mål av generellt allmänt intresse, särskilt ett av en medlemsstats viktiga ekonomiska eller finansiella intressen, däribland penning-, budget- eller skattefrågor, folkhälsa och social trygghet. Enligt artikel 23.2. ska dessa lagstiftningsåtgärder innehålla specifika bestämmelser åtminstone, när så är relevant, avseende a) ändamålen med behandlingen eller kategorierna av behandling, b) kategorierna av personuppgifter, c) omfattningen av de införda begränsningarna, d) skyddsåtgärder för att förhindra missbruk eller olaglig tillgång eller överföring, e) specificeringen av den personuppgiftsansvarige eller kategorierna av personuppgiftsansvariga, f) lagringstiden samt tillämpliga skyddsåtgärder med beaktande av behandlingens art, omfattning och ändamål eller kategorierna av behandling, g) riskerna för de registrerades rättigheter och friheter, och h) de registrerades rätt att bli informerade om begränsningen, såvida detta inte kan inverka menligt på begränsningen. 

Den föreslagna begränsningen av den registrerades rättigheter är en nödvändig och proportionell åtgärd i syfte att säkerställa ett fungerande system för social trygghet. Skötseln av en uppgift som anknyter till offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling eller utkomstskydd för arbetslösa kan inte med beaktande av målen för uppgiften vara beroende av den registrerades beslut att begränsa behandlingen av uppgifter som gäller honom eller henne. Med tanke på förvaltningen av kundinformationssystemet, bedömningen av rätten till utkomstskydd för arbetslösa och tillhandahållandet av tjänster är det inte möjligt att en person skulle kunna begränsa behandlingen av uppgifter som gäller honom eller henne t.ex. under tiden för utredandet av den rättsliga grunden för den personuppgiftsansvariges behandling av uppgifter eller behandlingen av ett påstående gällande att uppgifterna eller deras behandling skulle vara felaktiga. Detta kunde äventyra behandlingen av arbetslöshetsförmånerna, främjandet av kundens serviceprocess och uppgifternas korrekthet. De registerförda uppgifterna ska vara korrekta och fullständiga, och kan inte vara beroende av behandlingen av invändningar som gäller skydd av personuppgifter tills det har fattats ett beslut med anledning av en ovan avsedd invändning. Det bör noteras att det inte föreslås några begränsningar i den registrerades övriga rättigheter, såsom i rätten att få uppgifter rättade. Det i artikel 23.1 i dataskyddsförordningen avsedda villkoret om att begränsningen ska utgöra en nödvändig och proportionell åtgärd anses uppfyllt. 

I den föreslagna lagstiftningen föreskrivs det på det sätt som krävs i artikel 23.2 i dataskyddsförordningen om ändamålen med behandlingen, kategorierna av personuppgifter, tillämpningen av begränsningar i fråga om de uppgifter som registreras i kundinformationssystemet för rekrytering och sysselsättning och datamaterialet om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen, skyddsåtgärder såsom användarrättigheter och upphävande av användarrättigheter, specificering av den personuppgiftsansvarige och lagringstiden för uppgifter. Den föreslagna begränsningen anses uppfylla också de krav som ställs i artikel 23.2 i dataskyddsförordningen. 

Således föreslås det i 3 mom. att den registrerade inte ska ha en i artikel 18 i dataskyddsförordningen avsedd rätt att begränsa behandlingen av uppgifter som registrerats i datamaterialet om enskilda kunder i kundinformationssystemet för rekrytering och sysselsättning eller i datamaterialet om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen. Andra rättigheter som en registrerad har enligt dataskyddsförordningen, som med stöd av förordningen ska tillämpas på behandlingen och som behövs för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige, ska inte begränsas. 

5 §.Personuppgiftsansvariga för kundinformationssystemet för rekrytering och sysselsättning. I paragrafen föreskrivs det om personuppgiftsansvariga för de datamaterial som ingår i kundinformationssystemet för rekrytering och sysselsättning och om de personuppgiftsansvarigas inbördes ansvarsfördelning samt om eventuella andra användares roll som personuppgiftsbiträden som avses i dataskyddsförordningen. I det föreslagna 1 mom. föreskrivs det att Myndigheten för tillväxttjänster och landskapen är gemensamt personuppgiftsansvariga för datamaterialen och att eventuella övriga aktörer som använder kundinformationssystemet är i dataskyddsförordningen avsedda personuppgiftsbiträden. Med sådana övriga eventuella aktörer avses sådana personer som med stöd av 8 § 2 mom. kan beviljas användarrättigheter till systemet, men som inte är anställda av de personuppgiftsansvariga, dvs. landskapet eller Myndigheten för tillväxttjänster. Till exempel kan sådana, hos en i lagen om offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling avsedd tjänsteproducent på vilken ett landskap på det sätt som avses i 3 § i den lagen har överfört uppgifter som gäller kundens serviceprocess, anställda personer betraktas som personuppgiftsbiträden. 

I dataskyddsförordningen finns det bestämmelser om den personuppgiftsansvariges skyldigheter och ansvar. Enligt förordningen är det möjligt för flera organ att vara gemensamt personuppgiftsansvariga, bara de personuppgiftsansvarigas ansvarsområden har fastställts genom lagstiftning eller genom ett inbördes arrangemang. Bestämmelser om ansvarsområdena för Myndigheten för tillväxttjänster och landskapen föreslås i 2 och 3 mom. 

I dataombudsmannens anvisning om lagstiftningsutlåtanden (16.10.2017, s. 9, på finska) poängteras det att den personuppgiftsansvariges ansvar ska utgöra en del av det operativa ansvaret. När det föreskrivs om den personuppgiftsansvarige i lag, ska man vara särskilt uppmärksam på definieringen och försäkra sig om att ansvaret avser rätt aktör. Enligt anvisningen är risken med definieringen av den personuppgiftsansvarige att den personuppgiftsansvarige endast har definierats formellt, utan att aktörens faktiska roll vid behandlingen av personuppgifter på praktisk nivå har identifierats. Till personuppgiftsansvarig ska enligt anvisningen utses en aktör som de facto använder den personuppgiftsansvariges bestämmanderätt och som kan fullgöra den personuppgiftsansvariges skyldigheter. 

Arbets- och näringsministeriet utför inte längre i praktiken uppgifter som anknyter till arbets- och näringsbyråns kundinformationssystem och har inte heller någon verklig praktisk roll när det gäller behandlingen av kunduppgifter. Ministeriet kommer därför inte i fråga om det nya kundinformationssystemet för rekrytering och sysselsättning att ha någon sådan roll. Därför kan ministeriet inte längre anges som en av de personuppgiftsansvariga. Arbets- och näringsministeriet ansvarar med stöd av grundlagen för att förvaltningen inom ministeriets ansvarsområde fungerar som sig bör och i enlighet med vad som föreskrivs i lagen om Myndigheten för tillväxttjänster ska den allmänna administrativa styrningen av myndigheten skötas av ministeriet. Definitionen av personuppgiftsansvarig ändrar inte på arbets- och näringsministeriets roll till denna del. 

I det föreslagna 2 mom. förtecknas de uppgifter som den personuppgiftsansvarige har enligt dataskyddsförordningen och som Myndigheten för tillväxttjänster ska ansvara för. Dessa är 

– i artikel 25 avsett inbyggt dataskydd och dataskydd som standard, 

– i artikel 32 avsedd säkerhet i samband med behandlingen, 

– i artikel 35 avsedd konsekvensbedömning avseende dataskydd och i artikel 36 avsett förhandssamråd, 

– i artikel 12.1 och 12.2 avsedda skyldigheter för personuppgiftsansvariga, 

– andra sådana i dataskyddsförordningen föreskrivna skyldigheter som personuppgiftsansvariga har med anknytning till datasystemets informationssäkerhet. 

Myndigheten för tillväxttjänster beslutar enligt det föreslagna 2 mom. också om beviljande av i 28 § i offentlighetslagen avsett tillstånd att lämna ut sekretessbelagda uppgifter ur kundinformationssystemen. För närvarande beviljas detta tillstånd av arbets- och näringsministeriet i enlighet med 13 kap. 5 § 4 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. En lösning som motsvarar den aktuella, där den personuppgiftsansvariges uppgifter sköts av ett verk som lyder under ministeriet, men ministeriet är den som beviljar i 28 § i offentlighetslagen avsedda tillstånd, är inte ändamålsenlig. Av denna anledning föreslås det i 2 mom. att tillstånd ska beviljas av Myndigheten för tillväxttjänster. Detta innebär att landskapen inte kan bevilja i 28 § i offentlighetslagen avsedda tillstånd att ta del av uppgifter i kundinformationssystemet för rekrytering och sysselsättning. 

Enligt lagen om regionutveckling och tillväxttjänster ordnar arbets- och näringsministeriet de datasystem som stöder tillväxttjänster, som staten och landskapen använder gemensamt och som landskap och sådana dottersammanslutningar till landskap som inte bedriver verksamhet i ett konkurrensläge på marknaden ska använda. I praktiken ordnar arbets- och näringsministeriet datasystemen så att det har gett närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter i uppgift att planera de system som behövs och vidta åtgärder för införande av systemen. Det föreslås att utvecklings- och förvaltningscentrets informationsförvaltningstjänster vid ikraftträdandet av landskaps- och tillväxttjänstreformen överförs till Myndigheten för tillväxttjänster. Det är motiverat att Myndigheten för tillväxttjänster centraliserat sköter datasystemets informationssäkerhet, eftersom den i egenskap av den myndighet som tar över efter den aktör som planerar och inför kundinformationssystemet har de bästa förutsättningarna att i praktiken sköta det nya systemets informationssäkerhet. 

I det föreslagna 3 mom. föreskrivs det om de uppgifter landskapet har som personuppgiftsansvarig. Enligt den föreslagna bestämmelsen ska landskapen ansvara för de övriga skyldigheter som de personuppgiftsansvariga har enligt dataskyddsförordningen. Landskapen, och eventuellt de av landskapen valda tjänsteproducenter som svarar för den enskilda kundens serviceprocess, är huvudsakliga användare av och informationsproducenter för kundinformationssystemet för rekrytering och sysselsättning. Det är således motiverat att landskapen ska ansvara för de övriga skyldigheter som den personuppgiftsansvarige har enligt dataskyddsförordningen, med undantag för dem som direkt gäller datasystemet. 

I momentet föreskrivs det också om landskapens inbördes ansvarsfördelning. Grunden för ansvarsfördelningen utgörs av den registrerades kundrelation. Bestämmelser om registrering som kund hos landskapet finns i 8 § 1 mom. i lagen om offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling. Enligt motiveringen till det momentet ska den arbetssökande kunna välja i vilket landskap hen registrerar sig som kund. Om den arbetssökande i samband med inledandet av en jobbsökning i nättjänsten inte meddelar i vilket landskap hen vill registrera sig som kund, styrs hen till det landskap där hen har sin hemort. 

Sådana uppgifter som den personuppgiftsansvarige har enligt dataskyddsförordningen och som landskapen ansvarar för är t.ex. den i artikel 28.1 avsedda skyldigheten att endast anlita sådana personuppgiftsbiträden som ger tillräckliga garantier om att genomföra lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder på ett sådant sätt att behandlingen uppfyller kraven i dataskyddsförordningen. Också de av den personuppgiftsansvariges uppgifter som hänför sig till tillgodoseendet av den registrerades rättigheter ska, med undantag för de uppgifter som i 2 mom. föreslås för Myndigheten för tillväxttjänster, skötas av landskapen. 

Enligt artikel 26.3 i dataskyddsförordningen får den registrerade utöva sina rättigheter enligt den förordningen med avseende på och emot var och en av de personuppgiftsansvariga, oavsett ansvarsfördelningen mellan de gemensamt personuppgiftsansvariga. Punkten kan förstås så att den registrerade kan inleda ett ärende oavsett hos vilken av de personuppgiftsansvariga den registrerade framställer begäran. Punkten hindrar dock inte ett förfarande enligt vilket en begäran utifrån ansvarsfördelningen mellan de personuppgiftsansvariga förmedlas till den personuppgiftsansvarige som enligt de personuppgiftsansvarigas inbördes ansvarsfördelning ansvarar för att tillgodose begäran. Om den registrerade t.ex. framställer en begäran till Myndigheten för tillväxttjänster om rättelse av uppgifter, kan myndigheten med stöd av förvaltningslagen överföra ärendet till det landskap hos vilket kunden är registrerad enligt lagen om offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling. 

Tjänsteproducenterna är inte personuppgiftsansvariga, utan de behandlar kunduppgifter för landskapets räkning. De är alltså sådana personuppgiftsbiträden som avses i dataskyddsförordningen. 

6 §. Skyldighet att använda kundinformationssystemet för rekrytering och sysselsättning. I paragrafen föreskrivs det om skyldigheten att använda kundinformationssystemet för rekrytering och sysselsättning för hantering av kundens serviceprocess och att föra in de uppgifter som uppkommer vid ordnandet och produktionen av tjänster i kundinformationssystemet. Skyldigheten gäller landskap och sådana tjänsteproducenter på vilka ett landskap på det sätt som avses i 3 § i lagen om offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling har överfört uppgifter som gäller kundens serviceprocess. Enligt 2 § 4 punkten i lagen om offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling avses med tjänsteproducent en sammanslutning, en stiftelse eller en enskild näringsidkare som producerar service enligt den lagen eller har som uppgift att sköta åtgärder som gäller kunders serviceprocesser. Med tjänsteproducent avses enligt motiveringen till bestämmelsen också en sådan sammanslutning eller stiftelse som inte ingår i landskapets myndighetsmaskineri, men som landskapet har bestämmanderätt över, och som producerar tjänster enligt detta lagförslag eller sköter uppgifter som gäller serviceprocessen. Således omfattar den i 6 § föreskrivna skyldigheten att använda kundinformationssystemet också landskapets dottersammanslutningar, om sammanslutningen sköter i lagen om offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling avsedda åtgärder som gäller serviceprocessen för arbetssökande. 

Användningen av kundinformationssystemet och registreringen av uppgifter gör det möjligt att hålla kundens uppgifter uppdaterade, vilket är en förutsättning för att tillhandahålla rätt slags tjänster i rätt tid och gör det smidigare att uträtta ärenden. Exempelvis om en kund flyttar från ett landskap till ett annat, bidrar uppgifterna i systemet till att göra det lättare att börja uträtta ärenden i det nya landskapet. Uppdaterad och centraliserad information gör det också möjligt att följa upp mängden tjänster, deras kvalitet och verkningsfullhet till stöd för organiserings- och styrningsuppgifterna. 

I paragrafen föreslås dessutom bestämmelser om det ansvar som de som för in uppgifter har för de uppgifter som de fört in. Den föreslagna bestämmelsen innebär inte att den personuppgiftsansvariges ansvar enligt artikel 24 i dataskyddsförordningen fråntas eller ändras. Bestämmelsen behövs inte bara för att klargöra den inbördes ansvarsfördelningen mellan de personuppgiftsansvariga utan också för att betona det ansvar som de tjänsteproducenter som registrerar uppgifter i systemet har. I praktiken ska det i upphandlingsdokumenten avtalas om sanktioner för tjänsteproducenter i fall av försummelser. Det kan vara nödvändigt att i upphandlingsdokumenten mera ingående avtala även om vilka uppgifter en tjänsteproducent i varje enskilt fall ska föra in i systemet om den helhet som anskaffas eller hur filer och handlingar som ska hållas avskilda från kundinformationssystemet ska lämnas till landskapet. Det är klart att en tjänsteproducent efter det att giltighetstiden för ett anskaffningsavtal eller någon annan grund för tjänsteproduktion gått ut inte längre ens har möjlighet att rätta uppgifter om en tidigare kund i systemet. I sådana fall är det landskap som har organiseringsansvaret för de tjänster som tjänsteproducenten har tillhandahållit ansvarigt för att uppgifterna är korrekta. 

För tydlighetens skull föreskrivs det i paragrafen också att skyldigheten att använda kundinformationssystemet och att föra in uppgifter inte får åsidosättas. Enligt 17 § 1 mom. i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster ska landskap och sådana dottersammanslutningar till landskap som inte bedriver verksamhet i ett konkurrensläge på marknaden använda i 31 § 1 mom. i den lagen avsedda datasystem och plattformar som stöder tillväxttjänster, om det inte är nödvändigt att anlita en annan tjänsteproducent i en bestämd verksamhet eller ett bestämt ärende eller en del därav av en grundad anledning som sammanhänger med ekonomiska, verksamhetsmässiga, tekniska eller motsvarande omständigheter. Det är alltså inte möjligt att på detta sätt avvika från användningen av kundinformationssystemet för rekrytering och sysselsättning. 

7 §. Användarrättigheter till kundinformationssystemet för rekrytering och sysselsättning. I den föreslagna paragrafen föreskrivs det för det första att användningen av kundinformationssystemet för rekrytering och sysselsättning kräver personliga användarrättigheter. Användarrättigheterna är ett sätt att säkerställa systemets informationssäkerhet. 

Den bestämmelse som föreslås i 1 mom. har ett samband med 17 och 18 § i den föreslagna lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen, i vilka det föreskrivs om kontroll av användarrättigheter och insamling av logginformation. I den föreslagna paragrafen föreskrivs det för det andra att det är Myndigheten för tillväxttjänster som ansvarar för skötseln av dessa uppgifter när det gäller kundinformationssystemet för rekrytering och sysselsättning. När användarrättigheterna definieras ska också den princip om uppgiftsminimering som avses i den direkt tillämpliga dataskyddsförordningen beaktas.  

I 17 § i den föreslagna lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen föreskrivs det om skyldigheten att definiera informationssystemets användarrättigheter och hålla dem uppdaterade. Bestämmelserna i den allmänna lagen tillämpas även på kundinformationssystemet för rekrytering och sysselsättning och på beviljande av användarrättigheter. De uppgifter som Myndigheten för tillväxttjänster har enligt paragrafen hänför sig till de uppgifter som personuppgiftsansvarig som myndigheten har enligt 5 §. Beviljandet av användarrättigheter och insamlingen av logginformation har ett nära samband med säkerställandet av systemets informationssäkerhet, och därför är det motiverat att den personuppgiftsansvarige som ansvarar för systemets informationssäkerhet även svarar för de uppgifter som har samband med dem. 

I 2 mom. föreslås bestämmelser om kravet på att definiera användarrättigheterna. Enligt vad som föreslås ska användarrättigheterna begränsas i fråga om innehåll, omfattning, behörigheter och varaktighet enligt vad som är nödvändigt för att en person ska kunna sköta sina uppgifter. Med innehåll avses de datainnehåll till vilka användarrättigheterna ger åtkomst, med omfattning de registrerade vilkas uppgifter användarrättigheten ger rätt att behandla och med behörigheter de behandlingsåtgärder som användarrättigheten tillåter, alltså huruvida personen har endast rätt till åtkomst eller också rätt att föra in uppgifter. Med varaktighet avses användarrättigheternas giltighetstid. Bestämmelsen konkretiserar den princip om uppgiftsminimering som avses i dataskyddsförordningen och tryggar även att kravet på ändamålsbundenhet tillgodoses. Utgångspunkten för att fastställa användarrättigheterna ska alltid vara personens uppgift och den med uppgiften förbundna rätt till information som följer av den övriga lagstiftningen. 

Avsikten med den bestämmelse som föreslås i 3 mom. är att komplettera bestämmelserna om användarrättigheter. Det är i praktiken omöjligt att skräddarsy användarrättigheterna med tanke på alla eventuella situationer. Av denna orsak behöver det också föreskrivas om möjligheten att begränsa användningen i fråga om en person som beviljats användarrättigheter. Enligt den föreslagna bestämmelsen får den som beviljats användarrättigheter behandla endast sådana uppgifter som registrerats i kundinformationssystemet och på det sätt som är nödvändigt för skötseln av hans eller hennes uppgifter. Bestämmelsen fördelar ansvaret för behandlingen av personuppgifter i enlighet med principen om uppgiftsminimering också till den person som behandlar uppgifterna. 

8 §. Beviljande av användarrättigheter till kundinformationssystemet för rekrytering och sysselsättning. I paragrafen föreslås det bestämmelser om vem som beviljar användarrättigheter, om förfarandet vid beviljande av användarrättigheter och om förutsättningarna för beviljande av användarrättigheter. Enligt vad som föreslås i 1 mom. beviljar Myndigheten för tillväxttjänster användarrättigheter till kundinformationssystemet för rekrytering och sysselsättning på ansökan av landskapet, Myndigheten för tillväxttjänster, Folkpensionsanstalten eller arbets- och näringsministeriet. Avsikten är att landskapet ska ansöka om användarrättigheter inte bara för sina egna tjänstemän utan också för anställda hos den tjänsteproducent som ansvarar för serviceprocessen som sköter uppgifter som har samband med serviceprocessen. Beviljandet av användarrättigheter för en anställd hos en tjänsteproducent ska grunda sig på avtal mellan landskapet och tjänsteproducenten. Landskapet svarar alltså för att ansöka om användarrättigheter för de tjänsteproducenter med vilka landskapet har avtalat om skötsel av uppgifter som har samband med serviceprocessen. På det sättet kan man undvika ogrundade ansökningar, främja systemets informationssäkerhet och lindra den administrativa bördan för Myndigheten för tillväxttjänster. I praktiken ska ansökan om användarrättigheter göras elektroniskt. Ansökningsformuläret ska innehålla standardfrågor dels för att underlätta ansökan om användarrättigheter, dels för att säkerställa att alla behövliga uppgifter framgår av ansökan. 

För närvarande finns det i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice inga bestämmelser om den som beviljar användarrättigheter, men enligt vad som föreskrivs i 13 kap. i den lagen är det uppenbart att användningen av kundinformationssystemet kräver användarrättigheter. Det har i den regeringsproposition som gäller lagstiftning om ordnande av offentlig arbetskrafts- och företagsservice föreslagits att bestämmelserna ska ändras så att användarrättigheter till arbets- och näringsbyråns nuvarande kundinformationssystem enligt 13 kap. 5 § 1 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice beviljas av närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter (RP 62/2018 rd). I praktiken meddelar i nuläget den myndighet som ansöker om användarrättigheter utvecklings- och förvaltningscentret om behovet av användarrättigheter, varefter utvecklings- och förvaltningscentret beviljar användarrättigheter utifrån meddelandet. Även i framtiden är det tänkt att den myndighet som ansöker om användarrättigheter ska svara för största delen av den prövning som är förknippad med beviljandet av användarrättigheter när den gör den elektroniska ansökan. 

Beviljandet av användarrättigheter kräver att den som beviljas användarrättigheter med stöd av annan lagstiftning har rätt att trots sekretessbestämmelserna få sekretessbelagd information. Om det inte har föreskrivits om rätt till information trots sekretessbestämmelserna, kan användarrättigheter beviljas endast med en sådan begränsning att de inte ger rätt till åtkomst eller behandling av sekretessbelagda uppgifter. Den föreslagna lagen innehåller inte i fråga om kundinformationssystemet för rekrytering och sysselsättning några bestämmelser om rätt till information, utan de bestämmelserna finns i annan lagstiftning. 

I 2 mom. anges de personer som kan beviljas användarrättigheter. Momentet är uppdelat i tre punkter. 

Enligt 1 punkten kan användarrättigheter beviljas de tjänstemän vid landskapet, Myndigheten för tillväxttjänster eller arbets- och näringsministeriet som sköter 

a) uppgifter som har samband med service som avses i lagen om offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling eller med kundprocessen, 

b) uppgifter som har samband med i lagen om främjande av integration ( / ) avsedda åtgärder eller tjänster som gäller kundprocessen inom tillväxttjänsterna, 

c) uppgifter som har samband med lönesubvention eller startpeng som avses i lagen om finansiering av regionutveckling och tillväxttjänster, 

d) statistik-, uppföljnings-, utvecklings- eller styrningsuppgifter som har samband med tjänster och kundprocesser enligt underpunkt a eller b, stöd enligt underpunkt c eller systemet för utkomstskydd för arbetslösa, 

e) den personuppgiftsansvariges uppgifter enligt 5 § eller sådana i 7 § 1 mom. och 9 § avsedda uppgifter som har samband med kontroll av användarrättigheter och insamling av logginformation, 

f) uppgifter som avses i 2 § i lagen om Myndigheten för tillväxttjänster, 

I punkten sammanfattas grunderna för beviljande av användarrättigheter till tjänstemän. De uppgifter som landskapet, Myndigheten för tillväxttjänster och arbets- och näringsministeriet har är sinsemellan olika, och därför är alla grunder inte nödvändigtvis aktuella för tjänstemän vid alla de olika myndigheterna. Exempelvis kan man med stöd av underpunkt e endast bevilja användarrättigheter till en tjänsteman vid Tillväxttjänstmyndigheten, eftersom endast Tillväxttjänstmyndigheten sköter sådana uppgifter som avses i underpunkten. Med stöd av underpunkt c kan användarrättigheter däremot beviljas tjänstemän både vid landskapet och vid Myndigheten för tillväxttjänster, eftersom både landskapet och Myndigheten för tillväxttjänster har uppgifter som hänför sig till lönesubvention och startpeng: landskapet svarar bl.a. för beviljande av stöd och Myndigheten för tillväxttjänster för de datasystem som behövs för hanteringen av stöd. 

I lagen om offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling föreskrivs det också om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen, till vilken sammanförs inte bara offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling utan också Folkpensionsanstaltens rehabiliteringstjänster och landskapets social- och hälsotjänster. Den hänvisning som i underpunkt a görs till service som avses i lagen om offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling hänvisar således också till sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen. Med stöd av bestämmelsen kan användarrättigheter till datamaterialet om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen beviljas även en sådan tjänsteman vid landskapet som sköter sådana uppgifter som hör till samservicen och som har samband med social- och hälsotjänster. 

Enligt lagen om regionutveckling och tillväxttjänster ska landskapet svara för att ordna offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling. Landskapet ska även kunna producera tjänsterna självt. Ordnandet och produktionen av tjänster är de främsta orsakerna till att kunduppgifter behöver behandlas. Landskapet ska enligt den föreslagna 5 § också vara personuppgiftsansvarigt för kundinformationssystemet. Landskapet har således med stöd av sin behörighet och sina uppgifter rätt att behandla uppgifter i kundinformationssystemet för rekrytering och sysselsättning. Till sådana uppgifter som en annan myndighet eller aktör har och som landskapet behöver har det för landskapet föreskrivits omfattande rätt annanstans i lagstiftningen, t.ex. i 37 och 38 § i lagen om offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling, 71 § i lagen om finansiering av regionutveckling och tillväxttjänster och 62 § i lagen om främjande av integration. 

Bestämmelser om de uppgifter som Myndigheten för tillväxttjänster har föreslås i lagen om Myndigheten för tillväxttjänster. Enligt 2 § i den lagen ska myndigheten utveckla, producera och upphandla de i 31 § 1 mom. i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster ( / ) avsedda av arbets- och näringsministeriet ordnade datasystem och plattformar som staten och landskapen samt samkommunen använder gemensamt samt, när det gäller tillväxttjänster, de digitala och elektroniska tjänsterna och dessas användarstödstjänster. Dessutom föreslås det att myndigheten ska sköta de i 42–49 § i lagen om främjande av integration ( / ) avsedda uppgifter som gäller utbetalning av ersättning från staten till kommuner och landskap samt andra statliga uppgifter som särskilt föreskrivs för myndigheten. Bestämmelser om rätten för Myndigheten för tillväxttjänster att få sekretessbelagda uppgifter finns i den föreslagna 10 §. 

Arbets- och näringsministeriet ska enligt 19 § 2 mom. i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster vara skyldigt att på riksomfattande nivå följa sysselsättningsutvecklingen och sysselsättningen samt tillgången till tjänster som främjar kompetensutveckling. Denna kontrolluppgift sköter ministeriet för närvarande bl.a. genom att producera arbetsförmedlingsstatistik med stöd av uppgifterna i arbets- och näringsbyråernas kundinformationssystem. Uppgiften att producera statistik kvarstår även efter det att landskaps- och tillväxttjänstreformen trätt i kraft. Enligt 34 § 1 mom. i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster ankommer den allmänna styrningen och strategiska utvecklingen av tillväxttjänster på arbets- och näringsministeriet. Ministeriet svarar för den riksomfattande politiken i fråga om tillväxttjänster, för beredningen av de riksomfattande målen och för beaktandet av dem vid styrningen av landskapens verksamhet. Enligt 37 § 3 mom. i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster ska landskapet trots sekretessbestämmelserna lämna arbets- och näringsministeriet och Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet de nödvändiga uppgifter och utredningar som de begärt för fullgörande av de uppgifter som de ska sköta enligt lagen om regionutveckling och tillväxttjänster eller någon annan lag. Uppgifterna och utredningarna ska lämnas avgiftsfritt. 

Enligt 2 punkten kan användarrättigheter beviljas sådana, hos en tjänsteproducent på vilken landskapet har överfört uppgifter som gäller kundens serviceprocess enligt 4 och 10–13 § i lagen om offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling, anställda personer som sköter åtgärder som gäller kundens serviceprocess. Bestämmelser om tjänsteproducentens rätt att få information finns i 37 och 38 § i den föreslagna lagen om offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling. 

Enligt 3 punkten kan användarrättigheter beviljas sådana, hos en aktör som på uppdrag av arbets- och näringsministeriet, Myndigheten för tillväxttjänster eller landskapet utför separat utvärdering, granskning eller utredning, anställda personer som sköter uppgiften i fråga. Bestämmelsen motsvarar till denna del 13 kap. 5 § 2 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Utvärderingen, granskningen och utredningen hänför sig till utveckling och uppföljning av tjänster och system. 

Med stöd av 3 punkten får Myndigheten för tillväxttjänster bevilja användarrättigheter t.ex. till sådana, hos en aktör som på uppdrag av myndigheten utvecklar eller förvaltar kundinformationssystemet, anställda personer. Det är möjligt att myndigheten inte själv utför alla de uppgifter som hör till den som personuppgiftsansvarig, utan skaffar dem av utomstående. Sådana utomstående är i dataskyddsförordningen avsedda personuppgiftsbiträden. 

För att en utomstående ska kunna sköta dessa uppgifter, måste den kunna få användarrättigheter till systemet. Även till denna del bör det noteras att användarrättigheterna enligt förslaget till lag om informationshantering inom den offentliga förvaltningen ska definieras utifrån användarens uppgiftsrelaterade användningsbehov och att bestämmelser om begränsning av användarrättigheterna finns i den föreslagna 7 §. På motsvarande sätt förutsätts det i dataskyddsförordningen att behandlingen av personuppgifter endast gäller uppgifter som är nödvändiga för det specifika ändamålet. Enligt 26 § 3 mom. i offentlighetslagen får en myndighet lämna ut uppgifter ur en sekretessbelagd handling för ett uppdrag som myndigheten gett, om detta är nödvändigt för att uppdraget ska kunna skötas. Användningen av utomstående aktörer för genomförande av den personuppgiftsansvariges uppgifter fråntar inte myndigheten dess ansvar som personuppgiftsansvarig.  

I 3 mom. föreskrivs det som ett komplement till vad som föreskrivs i 2 mom. om förutsättningarna för beviljande av användarrättigheter till datamaterialet om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen. Användarrättigheter till det datamaterialet kan alltså beviljas också med stöd av 2 mom. En i lagen om offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling avsedd tjänsteproducent som ansvarar för åtgärder som har samband med serviceprocessen kan alltså beviljas användarrättigheter redan med stöd av 2 mom. Det föreslagna 3 mom. behövs dock för att användarrättigheter ska kunna beviljas den som är anställd hos Folkpensionsanstalten och sköter uppgifter som anknyter till sektorsövergripande samservice och den som är anställd hos landskapet och sköter uppgifter som har samband med social- eller hälsotjänster, liksom även den som är anställd hos en tjänsteproducent och eventuellt sköter dessa uppgifter. 

Enligt 13 § i lagen om offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling ska Folkpensionsanstalten delta i ordnandet av service som hör till samservicen. Folkpensionsanstalten ska vara med och utarbeta sysselsättningsplanen om rehabilitering som tillhandahålls av Folkpensionsanstalten behövs till följd av den arbetslöses behov av service. Folkpensionsanstalten har motsvarande roll för närvarande och personer som är anställda hos Folkpensionsanstalten kan beviljas användarrättigheter med stöd av den gällande lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen. För att Folkpensionsanstalten ska kunna delta i ordnandet av sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen på det sätt som avses i lagen om offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling behöver de anställda vid Folkpensionsanstalten även i fortsättningen ha möjlighet att beviljas användarrättigheter till datamaterialet. Bestämmelser om Folkpensionsanstaltens rätt att få information finns i 38 § i den föreslagna lagen om offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling. 

Inom den sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen samordnas inte bara sysselsättnings- och rehabiliteringstjänster utan också social- och hälsotjänster. Efter det att landskaps- och tillväxttjänstreformen trätt i kraft är det landskapen som ansvarar för social- och hälsotjänsterna och som får anlita tjänsteproducenter för att producera tjänsterna. Även en person som är anställd hos ett landskap eller en tjänsteproducent och deltar i produktionen av samservice som främjar sysselsättningen ska måste kunna använda datamaterialet. Bestämmelser om rätten att få information om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättning finns i 38 § i lagen om offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling. 

I det föreslagna 4 mom. finns ett bemyndigande att genom förordning av statsrådet utfärda bestämmelser om förfarandet vid ansökan om användarrättigheter och om de uppgifter som ska lämnas i ansökan om användarrättigheter. I förordningen ska det preciseras att ansökan om användarrättigheter görs elektroniskt. I förordningen ska det också anges vilka uppgifter som ska lämnas i ansökan och vilka eventuella bilagor som ska fogas till ansökan. Avsikten är att ansvaret för att utreda och föra fram förutsättningarna för beviljande av användarrättigheter ska ligga hos den som ansöker om användarrättigheter. Detta är motiverat eftersom den sökande har de bästa möjligheterna att ta fram de uppgifter som behövs för att bedöma förutsättningarna för beviljandet och eftersom Myndigheten för tillväxttjänster inte kan anvisas resurser för att grundligt utreda varje ansökan om användarrättigheter. 

9 §. Ändring och upphävande av användarrättigheter. I 1 mom. föreskrivs det om när Myndigheten för tillväxttjänster ska upphäva användarrättigheter som beviljats till kundinformationssystemet för rekrytering och sysselsättning. Myndigheten ska upphäva användarrättigheterna, om det framgår att förutsättningarna enligt 8 § för beviljande av användarrättigheter inte längre uppfylls. En sådan situation kan t.ex. uppstå om en person som beviljats användarrättigheter övergår till andra uppgifter. Myndigheten ska också upphäva användarrättigheterna om de har använts i strid med 7 § 3 mom., dataskyddsförordningen eller dataskyddslagen. Myndigheten för tillväxttjänster ska upphäva användarrättigheterna, om det är nödvändigt att upphäva användarrättigheterna av något annat vägande skäl som hänför sig till skyddet av personuppgifter eller informationssäkerheten i fråga om kundinformationssystemet. Denna tredje grund är öppen och möjliggör ingripande mot missbruk. 

I 2 mom. föreskrivs det om myndighetens skyldighet att ändra användarrättigheterna, om det framgår att den användarrättighet som ansökts eller beviljats inte motsvarar det syfte för vilket rättigheten har ansökts eller beviljats. Momentet ger Myndigheten för tillväxttjänster en möjlighet att ändra användarrättigheterna i stället för att upphäva dem eller ge ett avslagsbeslut på ansökan om användarrättigheter. Myndigheten för tillväxttjänster kan ändra användarrättigheternas innehåll, omfattning, behörigheter eller varaktighet. Med dessa avses motsvarande som i det föreslagna 7 § 2 mom. 

I 3 mom. föreskrivs det om den skyldighet landskapet, arbets- och näringsministeriet och Folkpensionsanstalten har att utan dröjsmål informera Myndigheten för tillväxttjänster om i 1 och 2 mom. avsedda grunder för upphävande eller ändring av användarrättigheter. Genom bestämmelsen vill man betona att de aktörer som ansökt om användarrättigheter har ett ansvar för att hålla användarrättigheterna uppdaterade och att ingripa mot missbruk. Dessa har större möjligheter än myndigheten att upptäcka förändringar i behovet av användarrättigheter eller missbruk i anknytning till användarrättigheterna. Bestämmelsen innebär dock ingen begränsning av myndighetens befogenheter att på eget initiativ ändra eller upphäva användarrättigheterna, om de villkor som anges i 1 eller 2 mom. uppfylls. 

10 §. Ändamålet med datamaterialet om enskilda kunder. I den föreslagna paragrafen föreskrivs det för vilka ändamål datamaterialet om enskilda kunder främst används. Uppgifterna i datamaterialet om enskilda kunder är sådana personuppgifter som avses i dataskyddsförordningen och dessutom nationellt, i författningsrättslig mening, känsliga uppgifter. Ändamålet med behandlingen ska alltså anges i lag. 

Enligt 1 punkten används datamaterialet om enskilda kunder för ordnande och produktion av i lagen om offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling avsedd service och sådana åtgärder som gäller kundprocessen. Sådana i den nämnda lagen avsedda åtgärder som gäller kundprocessen är bl.a. bedömning av servicebehovet, utarbetande av en sysselsättningsplan och bedömning av sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen. Sådan i den nämnda lagen avsedd service är bl.a. att söka och erbjuda arbetssökande lämpliga arbetstillfällen samt att ordna yrkes- och karriärvägledning. 

Enligt 2 punkten används datamaterialet om enskilda kunder för ordnande och produktion av sådana i lagen om främjande av integration avsedda åtgärder och tjänster som gäller kundprocessen inom tillväxttjänsterna. I lagen om främjande av integration föreskrivs det också om andra tjänster och kundprocesser än sådana som betraktas som tillväxttjänster. Den kundprocess och de tjänster som hänför sig till de tillväxttjänster som avses i den lagen motsvarar i huvudsak den service och de kundprocesser som avses i lagen om offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling. De tjänster och processer som har samband med integration behöver för tydlighetens skull nämnas som en egen punkt. 

Enligt den föreslagna 3 punkten används datamaterialet om enskilda kunder också för beviljande av lönesubvention och startpeng enligt lagen om finansiering av regionutveckling och tillväxttjänster. Lönesubventionen beviljas arbetsgivaren, men den ska främja sysselsättningen av arbetslösa arbetssökande. 

Enligt den föreslagna 4 punkten används datamaterialet om enskilda kunder också för fullgörande av uppgifter enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Även i nuläget förmedlas uppgifter från arbets- och näringsbyråns kundinformationssystem för utbetalning av arbetslöshetsförmån. Utkomstskyddet för arbetslösa och offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling är även framdeles nära förbundna med varandra. 

I 5 punkten föreskrivs det att datamaterialet om enskilda kunder får användas för uppföljning, utveckling och styrning av den service och de tjänster, processer och stöd samt utkomstskyddet för arbetslösa som avses i 1–4 punkten. Det primära ändamålet med systemet är förutom att möjliggöra ordnande och produktion av tjänster, även att tillhandahålla information om tjänsterna med tanke på uppföljning, utveckling och styrning av dem. Uppföljning, utveckling och styrning görs inte bara av landskapen, utan också av arbets- och näringsministeriet. Det praktiska utvecklingsarbetet hör i huvudsak till landskapets uppgifter, men utvecklingen innefattar även t.ex. bedömning av behovet av att utveckla lagstiftningen, vilket däremot i huvudsak hör till ministeriets uppgifter. Ministeriet ska enligt 19 § 2 mom. i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster vara skyldigt att på riksomfattande nivå följa sysselsättningsutvecklingen och sysselsättningen samt tillgången till tjänster som främjar kompetensutveckling. 

I 2 mom. föreskrivs det om möjligheten att använda datamaterialet också för att förmedla information om de sysselsättnings- och rekryteringstjänster som tillhandahålls. Också andra aktörer än i lagen om offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling avsedda tjänsteproducenter kan tillhandahålla sysselsättnings- och rekryteringstjänster. Så ordnar t.ex. en del kommuner tjänster för arbetslösa inom ramen för sin allmänna kompetens. Eftersom det inte föreskrivs om dessa tjänster eller den rättsliga grunden för dem inte är tillräckligt noggrant avgränsad och tillräckligt exakt definierad kan de som ordnar sådana tjänster inte ha rätt till uppgifter i datamaterialet om enskilda kunder. De tjänster som tillhandahålls av sådana andra aktörer kan emellertid intressera en arbetssökande och vara nyttiga med tanke på den arbetssökandes sysselsättning. För att de arbetssökande ska kunna få information om sådana tjänster eller t.ex. om rekryteringstillfällen som ordnas av kommunala utvecklingsbolag, finns det skäl att för tydlighetens skull föreskriva separat om detta. Det är klart att informationsförmedling till en arbetssökande om helt frivilliga tjänster eller tillfällen tydligt måste särskiljas från ordnande och produktion av offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling. 

Statistikföringen nämns inte separat i paragrafen, eftersom behandlingen av personuppgifter för statistiska ändamål är tillåten enligt dataskyddsförordningen, även om det inte är det ursprungliga ändamålet. Arbets- och näringsministeriet använder uppgifter ur det nuvarande kundinformationssystemet när det månatligen utarbetar arbetsförmedlingsstatistik. Motsvarande behov att använda uppgifterna i kundinformationssystemet finns även i framtiden. Bestämmelser om beviljandet av användarrättigheter för statistiska ändamål finns i 8 § 2 mom. 1 punkten underpunkt e. Dessutom använder Statistikcentralen uppgifterna i datamaterialet om enskilda kunder för produktion av offentlig statistik. 

11 §. Datainnehållet i datamaterialet om enskilda kunder. I paragrafen föreskrivs det i huvudsak på motsvarande sätt som i 13 kap. 3 § 1 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice om datainnehållet i datamaterialet om enskilda kunder. Med avvikelse från den gällande regleringen föreskrivs det i 1 mom. först vilka personer uppgifterna i datamaterialet får gälla. Enligt det föreslagna 1 mom. får i datamaterialet behandlas uppgifter om sådana enskilda kunder som avses i 2 § 1 punkten i lagen om offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling. Enligt den punkten avses med enskild kund en fysisk person som begär att få eller får service som avses i den lagen. Uppgifterna om enskilda kunder behandlas för skötseln av de uppgifter som avses i 10 §. Grunden för behandling enligt dataskyddsförordningen är alltså en i artikel 6.1 c i den förordningen avsedd rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige. 

I det föreslagna 2 mom. anges vilka uppgifter som i datamaterialet om enskilda kunder får registreras i fråga om en i 1 mom. avsedd person. Rätten att registrera uppgifter i datamaterialet innebär inte en rätt att behandla uppgifter som registrerats i datamaterialet, utan den rätten förutsätter rätt till information och användarrättigheter till systemet. 

Den föreslagna 1 punkten motsvarar till sitt innehåll 13 kap. 3 § 1 mom. 1 punkten i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice, men i den nya punkten anges explicit vad som avses med identifieringsuppgifter. Enligt motiveringen till den gällande 1 punkten avses med identifieringsuppgifter den berörda personens namn, personbeteckning och adress samt andra kontaktuppgifter. I den föreslagna 1 punkten föreskrivs det att i datamaterialet om enskilda kunder får registreras personens namn, personbeteckning och kontaktuppgifter. Uppgifterna behövs för att man ska kunna ordna tjänster för personen och hålla kontakt med honom eller henne. 

Den föreslagna 2 punkten motsvarar 13 kap. 3 § 1 mom. 2 punkten i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice med den skillnaden att det i punkten talas om kundrelationen till den offentliga servicen för rekrytering och kompetensutveckling i stället för om kundrelationen till arbets- och näringsbyrån. På samma sätt som för närvarande avses med uppgifter som har samband med kundrelationen uppgifter om inledande av och ändringar i jobbsökningen och om hur den är i kraft. Uppgifter om inledande av jobbsökning ska för andra än finska medborgare också gälla uppgifter om uppehållstillstånd eller registrering av uppehållsrätt. Uppgifter om ändringar i jobbsökningen gäller uppgifter om ändringar i kundens situation, såsom uppgifter om att arbetslösheten har börjat eller upphört. Uppgifterna är viktiga för tillhandahållandet av tjänster för kunden. 

I datamaterialet om enskilda kunder kan, på samma sätt som för närvarande i registret över enskilda kunder, som uppgifter i anknytning till eventuella specialarrangemang som uträttandet av ärenden kräver t.ex. införas uppgifter om att kundbesöket förutsätter tolkning eller andra specialarrangemang, såsom behov av transportservice på grund av sjukdom eller skada. Såsom det konstateras i motiveringen till den gällande punkten kan ett kundbesök kräva specialarrangemang också på grund av att kunden kan vara våldsam eller annars uppträda hotfullt. I det syftet kan det i datamaterialet om enskilda kunder, på samma sätt som för närvarande i registret över enskilda kunder, också föras in uppgifter om att en kund kan bli våldsam eller annars uppträda hotfullt. En sådan uppgift inverkar på hur ett besök av en sådan person ordnas. I praktiken betyder det att ett besök av en kund med anteckning om våldsamhet i sina uppgifter ordnas på något annat sätt än som ett möte på tu man hand i tjänstemannens rum. Denna möjlighet att i förekommande fall anteckna sådan information i kundens uppgifter bör anses vara nödvändig med tanke på tjänstemännens säkerhet och personliga integritet. Det ska alltid finnas en grundad och vägande orsak till att göra en sådan anteckning. 

I fråga om en enskild kund får det enligt 3 punkten i datamaterialet registreras också uppgifter om utbildning, anställningar och yrkeskunnande. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar 13 kap. 3 § 1 mom. 3 punkten i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Uppgifterna behövs för att man ska kunna ordna tjänster och söka och erbjuda personen lämpliga arbetstillfällen. 

Även den föreslagna 4 punkten motsvarar i huvudsak 13 kap. 3 § 1 mom. 4 punkten i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Jämfört med den gällande punkten föreslås det att det i den nya punkten tas in ett omnämnande av uppgifter om jobbsökning. Behovet av detta tillägg föranleds av en ändring i den lagstiftning som gäller utkomstskyddet för arbetslösa. Punkten möjliggör uppföljning av att jobbsökning görs enligt planen och eventuella åtgärder som föranleds av uppföljningen. 

Enligt den föreslagna 5 punkten får i datamaterialet om enskilda kunder registreras uppgifter om arbetserbjudanden och presentationer för arbetsgivare. Den föreslagna punkten motsvarar 13 kap. 3 § 1 mom. 5 punkten i den gällande lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. 

Enligt den föreslagna 6 punkten får i datamaterialet registreras uppgifter om service enligt lagen om offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling, arbetskraftsutbildning enligt lagen om yrkesutbildning (531/2017) och annan sysselsättningsfrämjande service samt expertbedömningar. Punkten motsvarar i huvudsak 13 kap. 3 § 1 mom. 6 punkten i den gällande lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice, men i punkten beaktas den i lagstiftningen om yrkesutbildning gjorda ändringen, enligt vilken bestämmelser om arbetskraftsutbildning finns i lagen om yrkesutbildning. 

Om enskilda kunder kan enligt 7 punkten registreras också sådana uppgifter om en persons hälsotillstånd samt arbets- och funktionsförmåga som inverkar på sysselsättningen av personen och som är nödvändiga för att tillhandahålla service för honom eller henne. Den föreslagna punkten preciseras jämfört med 13 kap. 3 § 1 mom. 7 punkten i den gällande lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Bestämmelsen motsvarar 9 § 2 mom. 5 punkten i lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen. I datamaterialet om enskilda kunder får endast sådana uppgifter om den arbetslöses hälsotillstånd samt arbets- och funktionsförmåga registreras som inverkar på sysselsättningen för personen och som är nödvändiga för att tillhandahålla honom eller henne offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling. Det kan med tanke på arbetsförmedling t.ex. vara nödvändigt att göra en anteckning om begränsningar som hänför sig till kundens hälsotillstånd som hindrar utförande av vissa slag av arbetsuppgifter. Utgångspunkten är att de uppgifter om hälsotillstånd och arbetsförmåga som förs in i registret ska grunda sig på en bedömning av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. Information om arbetsförmågan kan också grunda sig på exempelvis feedback från den som tillhandahåller rehabilitering. 

Uppgifter om hälsa hör till de i artikel 9.1 i dataskyddsförordningen avsedda särskilda kategorierna av personuppgifter. I fråga om den föreslagna bestämmelsen grundar sig behandlingen av uppgifter på artikel 9.2 b och h i dataskyddsförordningen. Det är tvetydigt vilken av dessa grunder för behandling som kommer i fråga. De föreslagna bestämmelserna anses dock uppfylla de krav som ställs på bägge grunderna för behandling. Bestämmelser om behandlingen finns i lagen. I lagstiftningen finns också bestämmelser om skyddsåtgärder som säkerställer den registrerades grundläggande rättigheter och intressen, som krävs i artikel 9.2 b. Bestämmelser som anses som skyddsåtgärder finns förutom i dataskyddslagen, lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen, strafflagen, offentlighetslagen och andra allmänna förvaltningslagen, även i den föreslagna lagen. I den föreslagna lagen kan som skyddsåtgärder betraktas åtminstone bestämmelserna om beviljande och upphävande av användarrättigheter och om förvaringstider. På den person som behandlar uppgifter ska offentlighetslagen tillämpas, vilket betyder att personen omfattas av en lagstadgad sekretess, på det sätt som krävs i artikel 9.2 h i dataskyddsförordningen. 

Enligt den föreslagna 8 punkten får det i datamaterialet om enskilda kunder i fråga om en enskild kund registreras utredningar och arbetskraftspolitiska utlåtanden i fråga om utkomstskyddet. Den föreslagna punkten motsvarar 13 kap. 3 § 1 mom. 8 punkten i den gällande lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Uppgifterna behövs bl.a. för att sörja för att serviceprocessen framskrider och för att bedöma om jobbsökningen är i kraft. 

Enligt den föreslagna 9 punkten får om en enskild kund registreras uppgifter om beslut om startpeng enligt lagen om finansiering av regionutveckling och tillväxttjänster och om sysselsättning av en person med sådan lönesubvention som avses i den lagen. Den föreslagna punkten motsvarar delvis 13 kap. 3 § 1 mom. 9 punkten i den gällande lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Jämfört med den gällande 9 punkten har uppgifterna om förmåner som anknyter till servicen inte tagits in i den föreslagna 9 punkten utan hänförts till 12 punkten. Jämfört med nuläget har i punkten tagits in ett omnämnande av sysselsättning av en person med lönesubvention. Lönesubventionen är ett stöd som betalas till arbetsgivaren och uppgifter om lönesubventionen registreras i datamaterialet om arbetsgivare. Lönesubventionen är inte i egentlig mening en service för arbetssökande, och det föreslås därför att det föreskrivs separat om registrering av uppgifter om lönesubvention i fråga om enskilda kunder. 

Enligt den föreslagna 10 punkten får i datamaterialet om enskilda kunder registreras avgöranden som gäller arbetssökandes frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån. Det finns ingen motsvarande punkt i 13 kap. 3 § 1 mom. i den gällande lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice, eftersom bestämmelser om arbetssökandes frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån för närvarande finns i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice och den således ingår i den offentliga arbetskraftsservicen, som får registreras med stöd av 13 kap. 3 § 1 mom. 6 punkten i den nämnda lagen. I fortsättningen ska bestämmelser om arbetssökandes frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån, om förmåner som betalas under tiden för sysselsättningsfrämjande service och om ersättning för rese- och logikostnader finnas i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. 

Enligt den föreslagna 11 punkten får i datamaterialet registreras uppgifter om förmåner som anknyter till servicen. Precis som i nuläget gäller det uppgifter om ersättningar för rese-, inkvarterings- och flyttningskostnader. Som det anges ovan föreslås uppgifter om beslut om startpeng ingå i 9 punkten. I fortsättningen ska bestämmelserna om förmåner som anknyter till servicen finnas i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. 

I 3 mom. föreskrivs det, på motsvarande sätt som i 13 kap. 4 § 1 mom. i den gällande lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice, att det i datamaterialet ska anges var en uppgift har erhållits och vem som har antecknat den, om en uppgift har erhållits från annat håll än av den som registreras. Bestämmelsen säkerställer att de uppgifter som registreras i datamaterialet är korrekta. 

12 §. Datainnehållet i datamaterialet om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen. Såsom det konstateras i det föreslagna 4 § 1 mom. är datamaterialet om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen ett delmaterial till datamaterialet om enskilda kunder. Av den anledningen föreslås det att det i 1 och 2 mom. uttryckligen konstateras att bestämmelserna är ett undantag i relation till det som i 11 § 1 och 2 mom. föreskrivs om datainnehållet i datamaterialet om enskilda kunder. 

Enligt vad som föreslås i 1 mom. får det i datamaterialet om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen behandlas uppgifter om i 2 § 3 punkten i lagen om offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling avsedda arbetslösa som på det sätt som avses i 13 § 2 mom. i den lagen har bedömts ha behov av sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen. I bestämmelsen anges det alltså på vilka grunder uppgifter om en person får registreras i datamaterialet. 

I det föreslagna 2 mom. föreskrivs det i stort sett på motsvarande sätt som i 9 § 2 mom. i den gällande lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen om datainnehållet i datamaterialet. Den föreslagna 2 mom. 1 punkten avviker från den gällande 9 § 2 mom. 1 punkten genom att det i stället för identifikationsuppgifter anges namn och personbeteckning, vilket enligt motiveringen till den gällande bestämmelsen avses med identifikationsuppgifter. Punkterna 2–7 motsvarar de gällande bestämmelserna, men 8 punkten är ny. 

Precis som för närvarande får enligt 2 punkten i datamaterialet registreras uppgifter som har samband med kundrelationen till den sektorsövergripande samservicen, kundbesöken inom samservicen och eventuella specialarrangemang som besöken kräver. Bland de uppgifter som har samband med kundrelationen och besöken får i likhet med i dag bl.a. modersmål och kontaktspråk registreras. I datamaterialet kan som uppgifter i anknytning till eventuella specialarrangemang som besöken kräver t.ex. införas uppgifter om att kundbesöket kräver tolkning eller andra specialarrangemang, såsom behov av färdtjänst vid sjukdom eller skada. 

Såsom det konstateras i motiveringen till den gällande punkten kan ett kundbesök kräva specialarrangemang också på grund av att den arbetslöse är våldsbenägen eller uppträder hotfullt. I det syftet kan det i datamaterialet också föras in uppgifter om att den arbetslöse kan vara våldsbenägen eller i övrigt har uppträtt hotfullt. En sådan uppgift inverkar på hur ett besök av en sådan person ordnas. För att uppgiften ska få registreras krävs det alltid en motivering och ett tungt vägande skäl. 

Liksom för närvarande får i fråga om en arbetslös i datamaterialet registreras uppgifter om den arbetslöses yrkeskunnande med stöd av 3 punkten och uppgifter om den sociala situationen som inverkar på sysselsättningen för den arbetslöse med stöd av 4 punkten. 

I den föreslagna 5 punkten föreskrivs det på motsvarande sätt som för närvarande om registrering av uppgifter om den arbetslöses hälsotillstånd samt arbets- och funktionsförmåga i datamaterialet om sektorsövergripande samservice. I datamaterialet får endast sådana uppgifter om den arbetslöses hälsotillstånd samt arbets- och funktionsförmåga registreras som inverkar på sysselsättningen av personen och som är nödvändiga för att tillhandahålla honom eller henne offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling samt social-, hälso- och rehabiliteringstjänster. Utgångspunkten är att de uppgifter om hälsotillstånd och arbetsförmåga som registreras i datamaterialet ska grunda sig på en bedömning av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. Information om arbetsförmågan kan också grunda sig på exempelvis feedback från den som tillhandahåller rehabilitering. 

Uppgifter om hälsa hör till de i artikel 9.1 i dataskyddsförordningen avsedda särskilda kategorierna av personuppgifter. I fråga om den föreslagna bestämmelsen grundar sig behandlingen av uppgifter på artikel 9.2 b och h i dataskyddsförordningen. Det är tvetydigt vilken av dessa grunder för behandling som kommer i fråga. De föreslagna bestämmelserna anses dock uppfylla de krav som ställs på bägge grunderna för behandling. Bestämmelser om behandlingen finns i lagen. I lagstiftningen finns också bestämmelser om skyddsåtgärder som säkerställer den registrerades grundläggande rättigheter och intressen, som krävs i artikel 9.2 b. Bestämmelser som anses som skyddsåtgärder finns förutom i dataskyddslagen, lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen, strafflagen, offentlighetslagen och andra allmänna förvaltningslagen, även i den föreslagna lagen. I den föreslagna lagen kan som skyddsåtgärder betraktas åtminstone bestämmelserna om beviljande och upphävande av användarrättigheter och om förvaringstider. På den person som behandlar uppgifter ska offentlighetslagen tillämpas, vilket betyder att personen omfattas av en lagstadgad sekretess, på det sätt som krävs i artikel 9.2 h i dataskyddsförordningen. 

På samma sätt som enligt den gällande 6 och 7 punkten ska det enligt den föreslagna 6 och 7 punkten i datamaterialet få registreras uppgifter om den arbetslöses servicebehov och om den sektorsövergripande sysselsättningsplanen och hur den genomförs, följs upp och revideras. Den sektorsövergripande sysselsättningsplanen ska innehålla uppgifter om den service som man har kommit överens om med kunden. Uppgifterna om hur planen genomförs och följs upp avser hur den överenskomna servicen har genomförts och vilka resultat den har gett. 

I den föreslagna 8 punkten föreskrivs det om möjligheten att i datamaterialet registrera sådana uppgifter om hälsorelaterade sociala förmåner som är nödvändiga för utarbetande eller revidering av den sektorsövergripande sysselsättningsplanen. Uppgifterna om sådana förmåner kommer från Folkpensionsanstalten, som är den som har föreslagit att punkten fogas till. Inom den nuvarande sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen tillämpas sektorsövergripande ett gemensamt kundinformationssystem i det gemensamma dagliga arbetet. Inom samservicen har man goda erfarenheter av att i realtid tillhandahålla aktörer sådana nödvändiga kunduppgifter som främjar sysselsättningen i en gemensam kunskapsbas utan att uppgifterna behöver begäras separat. Detta försnabbar kundprocesserna och gör samarbetet smidigt. De hälsorelaterade förmånerna – sjukdagpenning, rehabilitering, rehabiliteringspenning, sjuk- och invalidpension och handikappförmånerna – är en del av hälsotillståndet och socialskyddet för en arbetslös som får delinvalidpension. Dessa uppgifter är en del av de uppgifter på basis av vilka man tillsammans med kunden utarbetar en sektorsövergripande sysselsättningsplan, och därför behöver de kunna registreras i datamaterialet om samservice. 

13 §. Förvaringstider för uppgifter i datamaterialet om enskilda kunder och datamaterialet om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen. Artikel 6.3 i dataskyddsförordningen möjliggör att det i en medlemsstats nationella rätt föreskrivs om lagringstider för de uppgifter som behandlas. I vilket fall som helst omfattas personuppgifter av det krav i dataskyddsförordningens artikel 5.1 e, enligt vilken de inte får förvaras i en form som möjliggör identifiering av den registrerade under en längre tid än vad som är nödvändigt för de ändamål för vilka personuppgifterna behandlas. 

I 13 kap. 4 § 2 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice föreskrivs det för närvarande om gallring av uppgifter om enskilda kunder. I lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen finns det ingen motsvarande bestämmelse, men eftersom det register som avses i den lagen är ett delregister till registret över enskilda kunder kan det anses att den i 13 kap. 4 § 2 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice föreskrivna förvaringstiden på fem år som gäller alla uppgifter för närvarande även gäller dem. 

I det föreslagna 1 mom. föreskrivs det på motsvarande sätt som i 13 kap. 4 § 2 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice om gallring av uppgifter i datamaterialet om enskilda kunder, dvs. om förvaringstider. Enligt den föreslagna bestämmelsen ska uppgifter som har samband med kundrelationen, kundbesöken och eventuella specialarrangemang som besöken kräver, uppgifter om servicebehov, planer och jobbsökning samt uppgifter om arbetserbjudanden och presentationer för arbetsgivare raderas två år från det att de registrerades. Övriga uppgifter ska raderas senast fem år från det att kundrelationen upphörde. På motsvarande sätt som idag ska det vara tillåtet att avvika från förvaringstiderna, om uppgiften fortfarande behövs för fullgörandet av ett uppdrag som grundar sig på lag eller på grund av ett anhängigt ärende. Till exempel kan det av rapporteringsskyldigheter som är förknippade med EU:s strukturfonder eller processer i anslutning till sökande av ändring i en arbetslöshetsförmån följa att uppgifterna inte får raderas när den vedertagna förvaringstiden går ut. 

I det föreslagna 2 mom. föreskrivs det om raderande av uppgifter ur datamaterialet om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen. Uppgifter som ska raderas ur datamaterialet om sektorsövergripande samservice två år från det att de registrerades är uppgifter som har samband med kundrelationen till den sektorsövergripande samservicen, kundbesöken inom samservicen och eventuella specialarrangemang som besöken kräver. I fråga om dessa uppgifter föreslås det alltså till skillnad från gällande bestämmelser att den vedertagna förvaringstiden ska förkortas. Motiveringen till att dessa uppgifter i regel ska raderas två år från det att de registrerades är att uppgifter som är äldre än så inte längre kan antas vara aktuella eller åtminstone är det skäl att efter två år bedöma om de är aktuella. Övriga uppgifter ska raderas fem år från det att kundrelationen upphörde, om det inte finns någon i bestämmelsen angiven grund för att inte radera uppgifterna. Till skillnad från de i datamaterialet om enskilda kunder registrerade uppgifterna om servicebehov och planer föreslås det alltså att förvaringstiden för i datamaterialet om sektorsövergripande samservice registrerade uppgifter om servicebehov och sektorsövergripande sysselsättningsplan i regel ska vara fem år. För en person som är i behov av sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen kan vägen till sysselsättning räcka flera år, och uppgifterna behövs i princip under hela denna tid. 

Att uppgifterna raderas ur systemet innebär inte nödvändigtvis att uppgifterna utplånas slutligt, om det har fattats beslut om att de ska arkiveras. Behandlingen för det ursprungliga ändamålet upphör dock. 

14 §. Registrering av uppgifter i datamaterial hos myndigheter som deltar i sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen. I den föreslagna paragrafen föreskrivs det, på motsvarande sätt som i 10 § i lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen, om registrering av uppgifter i datamaterial hos myndigheter som deltar i sektorsövergripande samservice. Jämfört med den gällande bestämmelsen beaktas i den föreslagna paragrafen de ändringar i fråga om aktörer som följer av landskaps- och tillväxttjänstreformen. Landskapet ersätter arbets- och näringsbyrån och kommunen, eftersom det i framtiden är landskapet som ansvarar för offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling samt för social- och hälsotjänster. 

Paragrafens 1 mom. är närmast informativt, eftersom det i momentet hänvisas till det som föreskrivs i den aktuella lagen eller i andra lagar. Med den hänvisning som i 1 mom. görs till det ”som föreskrivs i denna lag” avses att största delen av de uppgifter som registreras i datamaterialet om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen är sådana att de också får registreras i datamaterialet om enskilda kunder med stöd av den föreslagna 11 §. På motsvarande sätt föreskrivs det separat om registrering av uppgifter om social- och hälsotjänster i dessa datamaterial och om registrering av uppgifter om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringstjänster och förmåner i dessa datamaterial, vilket betyder att registreringen av uppgifterna inte avgörs i denna lag. 

Syftet med bestämmelsen i 2 mom. är däremot att möjliggöra registreringen av i 12 § avsedda uppgifter som uppkommer medan samservice fortgår i register hos de myndigheter som deltar i samservicen, om uppgifterna är nödvändiga för att myndigheterna ska kunna tillhandahålla den service och de tjänster som de är skyldiga att ordna. Exempelvis kan det för utbetalningen av rehabiliteringspenning krävas uppgifter som finns i datamaterialet om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen. Det är alltså fråga om ett slags bestämmelse om utlämnande av uppgifter. Jämfört med 10 § 2 mom. i lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen höjs i det här föreslagna momentet tröskeln för att registrera uppgifter. 

När en uppgift som ursprungligen registrerats för produktion av sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen lämnas ut, kan det anses att uppgiftens ursprungliga användningsändamål ändras. Bestämmelsen om utlämning av uppgifter är möjlig med stöd av artikel 6.4 i dataskyddsförordningen, eftersom behandling för andra ändamål grundar sig på medlemsstatens nationella rätt, är knuten till att uppgifterna är nödvändiga och lagstiftningsåtgärderna säkerställer folkhälsa och social trygghet. Grunden för behandling av uppgifter som behövs för skötseln av en uppgift som myndigheten ansvarar för att ordna är fullgörandet av en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige. Om uppgiften registreras någon annanstans än i datamaterialet om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen, är den som registrerat uppgiften personuppgiftsansvarig. 

15 §. Ändamålet med och datainnehållet i datamaterialet om arbetsgivare. I det föreslagna 1 mom. föreskrivs det om ändamålet med datamaterialet om arbetsgivare. I och med att personuppgiftsbegreppet är så omfattande betraktas även en del av de uppgifter som registreras i detta datamaterial som sådana personuppgifter som avses i artikel 4.1 i dataskyddsförordningen. Behandlingen av uppgifter grundar sig på de personuppgiftsansvarigas lagstadgade uppgifter, och därför ska grunden för behandlingen enligt artikel 6.3 i dataskyddsförordningen anges i den nationella lagstiftningen. 

Enligt det föreslagna 1 mom. används datamaterialet om arbetsgivare för ordnande och produktion av service enligt lagen om offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling, för beviljande av lönesubvention eller stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen enligt lagen om finansiering av regionutveckling och tillväxttjänster samt för uppföljning, utveckling och styrning av denna service och dessa stöd samt för produktion av understöd, finansiering samt utvecklings- och rådgivningstjänster som är avsedda för företag och som betalas med offentliga medel samt för tillhörande bedömning av servicebehovet. Det i 4 punkten nämnda användningsändamålet avser riksomfattande tillväxttjänster. 

I det föreslagna 2 mom. föreskrivs det på motsvarande sätt som i 13 kap. 3 § 2 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice om uppgifter som får registreras i datamaterialet om arbetsgivare. Uppgifterna behövs för att erbjuda arbetsgivarna service och för att söka arbetstillfällen åt enskilda kunder. 

16 §. Ändamålet med och datainnehållet i datamaterialet om tjänsteproducenter. I 1 mom. föreskrivs det om ändamålet med datamaterialet om tjänsteproducenter. I och med att personuppgiftsbegreppet är så omfattande kan även en del av de uppgifter som registreras i detta datamaterial betraktas som sådana personuppgifter som avses i artikel 4.1 i dataskyddsförordningen. Behandlingen av uppgifter ska grunda sig på de personuppgiftsansvarigas lagstadgade uppgifter, och därför ska grunden för behandlingen enligt artikel 6.3 i dataskyddsförordningen anges i den nationella lagstiftningen.  

Enligt det föreslagna 1 mom. används datamaterialet om tjänsteproducenter för ordnande, produktion, uppföljning, utveckling och styrning av tillväxttjänster enligt 3 och 4 kap. i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster och av service enligt lagen om offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling. 

I 2 mom. föreskrivs det på vilka grunder uppgifter om en aktör får registreras i datamaterialet om tjänsteproducenter. Enligt den föreslagna 1 punkten får i datamaterialet om tjänsteproducenter behandlas uppgifter om tjänsteproducenter enligt 2 § 1 punkten i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster. Enligt den punkten avses med tjänsteproducent en sammanslutning, stiftelse eller enskild näringsidkare som på basis av ett upphandlingskontrakt eller ett beslut av landskapet producerar tillväxttjänster för landskapet. 

Enligt den föreslagna 2 punkten får datamaterialet om tjänsteproducenter behandlas uppgifter om tjänsteproducenter enligt 2 § 4 punkten i lagen om offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling. Enligt den punkten avses med tjänsteproducent en sammanslutning, en stiftelse eller en enskild näringsidkare som producerar service enligt den lagen eller har som uppgift att sköta åtgärder som gäller kunders serviceprocesser. 

Enligt den föreslagna 3 punkten får i datamaterialet om tjänsteproducenter också behandlas uppgifter om anordnare av arbetskraftsutbildning enligt lagen om yrkesutbildning. I nämnda lag avses med arbetskraftsutbildning utbildning till vilken de studerande, utifrån det utbildningsbehov som arbets- och näringsmyndigheten konstaterar, väljs i enlighet med 5 kap. 3 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Efter det att landskaps- och tillväxttjänstreformen trätt i kraft är det landskapet som konstaterar utbildningsbehovet. 

I 3 mom. föreskrivs det om de uppgifter som får registreras om tjänsteproducenter i datamaterialet. Det föreslagna momentet motsvarar i huvudsak 13 kap. 3 § 3 mom. i den gällande lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Jämfört med nuläget tas det i momentet in en 4 punkt som gäller beslut om särskild finansiering för användningen av tjänsteproducenter. Informationen behövs för att säkerställa att aktören i fråga har beviljats offentlig finansiering. I den föreslagna 7 punkten beaktas det att lagens namn ändras och i den föreslagna 8 punkten utelämnas uppgifter om ansökan, urval och uppföljning i anslutning till utbildningen, eftersom de kan anses omfattas av de i 6 punkten avsedda uppgifterna om ansökning och antagning till servicen samt om uppföljning av servicen. 

3 kap. Kundinformationssystemet för företagstjänster 

17 §. Ändamålet med kundinformationssystemet för företagstjänster. I det föreslagna 1 mom. föreskrivs det om ändamålet med kundinformationssystemet för företagstjänster. I och med att personuppgiftsbegreppet är så omfattande kan även en del av de uppgifter som registreras i detta datamaterial betraktas som sådana personuppgifter som avses i artikel 4.1 i dataskyddsförordningen. Behandlingen av uppgifter grundar sig på de personuppgiftsansvarigas lagstadgade uppgifter, och därför ska grunden för behandlingen enligt artikel 6.3 i dataskyddsförordningen anges i den nationella lagstiftningen. 

Enligt det föreslagna 1 mom. används kundinformationssystemet för företagstjänster för ordnande, produktion, uppföljning, utveckling och styrning av understöd, finansiering samt utvecklings- och rådgivningstjänster som avses i lagen om finansiering av regionutveckling och tillväxttjänster, lagen om Innovationsfinansieringsverket Business Finland och aktiebolaget Business Finland (1146/2017) och lagen om statens specialfinansieringsbolag (443/1998). Kundinformationssystemet för företagstjänster ska enligt 1 mom. också användas för ordnande, produktion, uppföljning, utveckling och styrning av andra understöd, annan finansiering samt andra utvecklings- och rådgivningstjänster som är avsedda för företag och som betalas med offentliga medel. Till exempel ska den rådgivning som patent- och registerstyrelsen tillhandahåller om immateriella rättigheter, såsom patent, vara en sådan rådgivningstjänst. 

Såsom det konstateras i samband med den föreslagna 1 §, är alla tjänster som tillhandahålls företag och som betalas med offentliga medel inte tillväxttjänster. För närvarande kan kundinformationssystemet för företagstjänster användas för produktion också av sådana tjänster. Man vill bevara denna möjlighet att utnyttja systemet i så stor utsträckning som möjligt också vid landskaps- och tillväxttjänstreformen. 

Dessutom ska kundinformationssystemet för företagstjänster enligt 1 mom. också användas för ordnande och produktion av rekryteringstjänster enligt lagen om offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling, Som rekryteringstjänster ska landskapet förmedla information om tillgången på kunnig arbetskraft och om arbetstillfällen, ge rådgivning och handledning om rekrytering och jobbsökning, söka och erbjuda arbetssökande lämpliga arbetstillfällen samt söka och erbjuda kunder som söker arbetstagare arbetssökande som är lämpliga för uppgifterna i fråga. Landskapet får använda uppgifterna i kundinformationssystemet för företagstjänster för ordnandet av dessa tjänster. På motsvarande sätt får uppgifter i datamaterialet om arbetsgivare i kundinformationssystemet för rekrytering och sysselsättning med stöd av 15 § 1 mom. 4 punkten användas för produktion av företagstjänster och bedömning av servicebehovet. 

I det föreslagna 2 mom. föreskrivs det att kundinformationssystemet också används för säkerhetsutredning av företag enligt säkerhetsutredningslagen (726/2014). I 5 § 3 mom. i den gällande lagen om kundinformationssystemet för företagstjänster föreskrivs det om motsvarande användningsändamål så att det dessutom preciseras vilka uppgifter som får användas för säkerhetsutredning av företag. Det föreslås att bestämmelsen förenklas. Bestämmelser om vilka uppgifter i kundinformationssystemet som får användas för säkerhetsutredning av företag finns i lagförslag 3, alltså i 37 § 1 mom. 2 punkten i säkerhetsutredningslagen. 

I det föreslagna 3 mom. föreskrivs det på motsvarande sätt som i 5 § 2 mom. i den gällande lagen om kundinformationssystemet för företagstjänster, att det i kundinformationssystemet för företagstjänster också går att producera datamaterial som behövs för utbildning, forskning, statistikföring, planering, uppföljning och styrning. Enligt motiveringen till den gällande bestämmelsen är det på sin plats att precisera ändamålet till denna del för att datasystemet i så stor utsträckning som möjligt ska kunna utnyttjas särskilt för utveckling av och rapportering om företagstjänster. Bestämmelser om utlämnande av sekretessbelagda uppgifter för vetenskaplig forskning, statistikföring eller för sådant planerings- eller utredningsarbete som en myndighet utför finns i 28 § i offentlighetslagen där det föreskrivs att en myndighet i enskilda fall kan bevilja tillstånd att ta del av en sekretessbelagd handling för ovannämnda ändamål, om det är uppenbart att de intressen som sekretessplikten är avsedd att skydda inte kränks om uppgifter lämnas ut. 

18 §. Registrering av uppgifter i kundinformationssystemet för företagstjänster. I det föreslagna 1 mom. föreskrivs det på motsvarande sätt som i 4 § 1 mom. i den gällande lagen om kundinformationssystemet för företagstjänster vilka aktörer som får registrera uppgifter i kundinformationssystemet. I den föreslagna bestämmelsen beaktas de förändringar som skett i fråga om aktörer och som kommer att ske i samband med landskaps- och tillväxttjänstreformen. De statliga myndigheter som avses i momentet är bl.a. Innovationsfinansieringsverket Business Finland, patent- och registerstyrelsen och Landsbygdsverket. Säkerhets- och kemikalieverket är ett exempel på sådana andra myndigheter som avses i momentets sista mening. 

I det föreslagna 2 mom. föreskrivs det vilka uppgifter som sådana landskapsmyndigheter som tillhandahåller företag understöd, finansiering eller utvecklings- och rådgivningstjänster, Innovationsfinansieringsverket Business Finland, Business Finland Oy, statens specialfinansieringsbolag och i 6 § 4 mom. i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster avsedda förmedlande organ ska registrera i kundinformationssystemet för företagstjänster. Sådana uppgifter är de uppgifter som avses i 20 § 2 mom. 1, 3 och 5 punkten, dock så att registreringsskyldigheten inte omfattar uppgift om huruvida företaget tidigare har varit kund hos statens specialfinansieringsbolag. Registreringsskyldigheten omfattar således uppgift om tjänster som företaget fått, uppgift om huruvida företaget är kund hos statens specialfinansieringsbolag och sådana uppgifter om ett företag som införts i kreditupplysningsregistret, konkurs- och företagssaneringsregistret och utsökningsregistret. Skyldigheten att registrera de uppgifter som avses i 5 punkten, dvs. de uppgifter om ett företag som förts in i kreditupplysningsregistret, konkurs- och företagssaneringsregistret samt utsökningsregistret, gäller endast en situation där aktören förfogar över dessa uppgifter. Utdrag ur dessa register som gjorts vid olika tidpunkter ger viktig information om ett företags olika faser under dess livscykel. Därför behöver sådana utdragsuppgifter kunna registreras i kundinformationssystemet för företagstjänster. Skyldigheten att registrera uppgifter inverkar inte på sekretessen för uppgifterna. 

19 §.Personuppgiftsansvariga för kundinformationssystemet för företagstjänster. I paragrafen föreskrivs det om personuppgiftsansvariga för kundinformationssystemet för företagstjänster och om deras inbördes ansvarsfördelning. I det föreslagna 1 mom. föreskrivs det att Myndigheten för tillväxttjänster och de aktörer som registrerar uppgifter i kundinformationssystemet är gemensamt personuppgiftsansvariga för datamaterialen. I dataskyddsförordningen finns det bestämmelser om den personuppgiftsansvariges skyldigheter och ansvar. Enligt förordningen är det möjligt för flera organ att vara gemensamt personuppgiftsansvariga, bara de personuppgiftsansvarigas ansvarsområden har fastställts genom lagstiftning eller genom ett inbördes arrangemang. 

Bestämmelser om ansvarsområdena för Myndigheten för tillväxttjänster och de aktörer som registrerar uppgifter i systemet finns i 2 och 3 mom. Eftersom de uppgifter som registreras i kundinformationssystemet för företagstjänster inte bara är personuppgifter, föreskrivs det i de två första meningarna i 2 mom., på motsvarande sätt som i 6 § 1 mom. i den gällande lagen om kundinformationssystemet för företagstjänster, om uppgifter som hänför sig till kundinformationssystemets allmänna funktion, den tekniska anslutningen, datasystemets användbarhet samt för integriteten, skyddet och bevarandet av de uppgifter som ingår i kundinformationssystemet. I det föreslagna 2 mom. förtecknas dessutom de uppgifter som anknyter till behandling av personuppgifter som den personuppgiftsansvarige har enligt dataskyddsförordningen och som Myndigheten för tillväxttjänster ska ansvara för. Dessa är 

– i artikel 25 avsett inbyggt dataskydd och dataskydd som standard, 

– i artikel 32 avsedd säkerhet i samband med behandlingen, 

– i artikel 35 avsedd konsekvensbedömning avseende dataskydd och i artikel 36 avsett förhandssamråd, 

– i artikel 12.1 och 12.2 avsedda skyldigheter för personuppgiftsansvariga, 

– andra sådana i dataskyddsförordningen föreskrivna skyldigheter som personuppgiftsansvariga har i fråga om datasystemets informationssäkerhet. 

Dessutom föreskrivs det i momentet om den rätt Myndigheten för tillväxttjänster har att radera uppgifter, om raderandet är nödvändigt för att säkerställa den tekniska funktionen hos kundinformationssystemet. Motsvarande bestämmelse finns i 9 § 2 mom. i den gällande lagen om kundinformationssystemet för företagstjänster. Utgångspunkten är att de aktörer som registrerar uppgifter i kundinformationssystemet svarar för att uppgifterna är korrekta och uppdaterade. Myndigheten ska dock ha en möjlighet att radera en sådan uppgift som stör eller innebär en risk för att störa funktionen hos systemet. Som det konstateras i motiveringen till den gällande bestämmelsen förutsätter rätten att avföra uppgifter inte någon begäran från den registeransvariga, men den registeransvariga ska informeras om att uppgifter avförts. 

I det föreslagna 3 mom. föreskrivs det om de uppgifter som personuppgiftsansvarig som ska skötas av de aktörer som registrerar uppgifter. Enligt den föreslagna bestämmelsen ska de aktörer som registrerar uppgifter i fråga om de uppgifter de registrerat ansvara för sådana andra skyldigheter som den personuppgiftsansvarige har enligt dataskyddsförordningen samt besluta om utlämnande av uppgifter som de registrerat i kundinformationssystemet. Den aktör som registrerat uppgifter i systemet svarar också för att uppgifterna är korrekta och uppdaterade. 

Den föreslagna bestämmelsen motsvarar nuläget i fråga om de aktörer som registrerar uppgifter i systemet. I 6 § i den gällande lagen om kundinformationssystemet för företagstjänster föreskrivs det om de uppgifter som registeransvariga har och också om de uppgifter som den tekniska administratören för kundinformationssystemet har. Dataskyddsförordningen känner inte igen en sådan roll. De uppgifter som föreskrivs för den tekniska administratören i den gällande 6 § hänför sig till systemets användbarhet samt till integriteten, skyddet och bevarandet av de uppgifter som ingår i systemet. Uppgifterna motsvarar de uppgifter som i det föreslagna 2 mom. föreskrivs för Myndigheten för tillväxttjänster. Enligt den gällande 6 § är det arbets- och näringsministeriet som svarar för den tekniska administratörens uppgifter. I praktiken är det dock närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter som svarar för uppgifterna. Utvecklings- och förvaltningscentret upphör i samband med landskaps- och tillväxttjänstreformen och dess informationstjänster överförs till Myndigheten för tillväxttjänster. 

20 §. Uppgifter om företag i kundinformationssystemet för företagstjänster. I paragrafen föreskrivs det på vilka grunder uppgifter om företag får registreras i kundinformationssystemet och vilka uppgifter som får registreras. I paragrafen förenas definitionen av företag i 3 § 1 punkten i den gällande lagen om kundinformationssystemet för företagstjänster med de i 7 § 1 och 2 mom. i den lagen avsedda bestämmelserna om de uppgifter som registreras i kundinformationssystemet.  

I 1 mom. föreskrivs det att ett villkor för registrering av uppgifter är att företaget ansöker om, får eller har beviljats understöd, finansiering eller tjänster som avses i 17 § 1 mom. eller vars servicebehov bedöms. Den sistnämnda grunden hänför sig till att aktörerna inom Team Finland samlar in och utbyter information även om potentiella kundföretag. Syftet med insamlingen och utbytet av information om sådana företag är att hitta företag som för att förverkliga sina framtidsplaner kan ha behov av en tjänst som tillhandahålls av en eller flera av aktörerna inom Team Finland, men som ännu inte nödvändigtvis känner till innehållet i tjänsten. Informationsutbytet gör det således möjligt för företagen att så att säga få alla tjänster över en disk när det gäller de företagstjänster som tillhandahålls av aktörerna inom Team Finland. 

Paragrafens 2 mom. motsvarar till innehållet 7 § 2 mom. i lagen om kundinformationssystemet för företagstjänster. I det föreslagna 3 mom. föreskrivs det på motsvarande sätt som i 7 § 1 mom. i den gällande lagen att det i kundinformationssystemet får registreras offentliga uppgifter med anknytning till företag. Bestämmelsen hänger samman med den bestämmelse som föreslås i 18 § 1 mom., som motsvarar den sista meningen i 4 § 1 mom. och enligt vilken andra myndigheter kan registrera offentliga kunduppgifter i kundinformationssystemet och behandla dem. Sådana övriga myndigheter är t.ex. Säkerhets- och kemikalieverket och patent- och registerstyrelsen. 

21 §. Uppgifter om fysiska personer i kundinformationssystemet för företagstjänster. I paragrafen föreskrivs det på vilka grunder uppgifter om fysiska personer får registreras i kundinformationssystemet och vilka uppgifter som får registreras samt hur länge uppgifter om fysiska personer högst får sparas. I regleringen görs det lagtekniska ändringar, så att bestämmelserna om de registrerade finns i 1 mom. och bestämmelserna om de uppgifter som förs in i fråga om de registrerade finns i 2 mom.  

De bestämmelser som föreslås i 1 mom. 1 och 2 punkten motsvarar nuläget. Nytt är att det i 1 mom. 3 punkten föreslås att det i kundinformationssystemet ska få registreras uppgifter om fysiska personer som har ansökt om eller fått startpeng enligt lagen om finansiering av regionutveckling och tillväxttjänster. I den gällande lagen om kundinformationssystemet för företagstjänster konstateras det inte uttryckligen att beviljande av startpeng är en grund för registrering av uppgifter om en fysisk person i kundinformationssystemet. Man kan emellertid tolka 7 § 3 mom. 4 punkten i den gällande lagen så att den även omfattar den som får startpeng. I den föreslagna 1 mom. 3 punkten nämns personer som får startpeng separat för tydlighetens skull. I den föreslagna 4 punkten nämns erhållande av ekonomiskt stöd och i den föreslagna 5 punkten ansökan om finansiering för inledande av företagsverksamhet som nya grunder för registrering av uppgifter om fysiska personer i kundinformationssystemet. En fysisk person kan ansöka om lån för grundande av företag och denna uppgift får registreras i kundinformationssystemet. Om lånet beviljas, beviljas det till det företag som grundas. 

De uppgifter som enligt det föreslagna 2 mom. får registreras i kundinformationssystemet motsvarar det som föreskrivs i 7 § 3 och 4 mom. i lagen om kundinformationssystemet för företagstjänster. I stället för begreppet identifikationsuppgifter anges det i momentet uttryckligen vilka uppgifter det är fråga om. 

I 3 mom. föreskrivs det på motsvarande sätt som i 9 § 1 mom. i den gällande lagen om kundinformationssystemet för företagstjänster att uppgifter om en fysisk person ska raderas ur kundinformationssystemet senast fem år efter det att uppgifterna i fråga senast har behandlats för att producera tjänster. Den i artikel 5.1 e i dataskyddsförordningen föreskrivna principen om lagringsminimering kan förutsätta att uppgiften raderas eller pseudonymiseras redan innan fristen på fem år löpt ut. Det är tillåtet att avvika från fristen på fem år, om uppgiften fortfarande behövs för fullgörandet av ett uppdrag som grundar sig på lag eller på grund av ett anhängigt ärende. 

22 §. Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter ur kundinformationssystemet för företagstjänster. I den föreslagna paragrafen föreskrivs det i huvudsak på motsvarande sätt som i 10 § 1 mom. i den gällande lagen om kundinformationssystemet för företagstjänster till vilka aktörer uppgifter i kundinformationssystemet för företagstjänster får lämnas ut. På samma sätt som i nuläget är det den aktör som registrerat uppgifterna som i enlighet med det föreslagna 19 § 3 mom. beslutar om utlämnade av uppgifterna. 

Den hänvisning som i inledningen till den föreslagna paragrafen görs till den rätt att få information och till den skyldighet att lämna ut sådan som föreskrivs i någon annan lag är informativ. Den hänvisar bl.a. till vad som i 64 § i utkastet till lag om finansiering av regionutveckling och tillväxttjänster föreskrivs om den rätt som den förvaltande myndigheten, den attesterande myndigheten och revisionsmyndigheten samt förmedlande organ trots bestämmelserna om sekretess har att avgiftsfritt av andra myndigheter eller av aktörer som sköter offentliga uppdrag få sådana uppgifter om sökanden och stödmottagaren och dennes ekonomiska ställning, affärs- eller yrkesverksamhet, finansiering som denne beviljats med offentliga medel och andra omständigheter som är betydelsefulla med avseende på stödet och som är nödvändiga för behandlingen av ett stödärende. Eftersom det föreskrivs separat om dessa aktörers rätt att få information, är det inte nödvändigt att i den föreslagna paragrafen nämna dem som sådana aktörer till vilka uppgifter i kundinformationssystemet får lämnas ut. 

Jämfört med nuläget beaktas i den föreslagna bestämmelsen de förändringar som skett i fråga om aktörer, dvs. att närings-, trafik- och miljöcentralerna och arbets- och näringsbyråerna upphör i samband med landskapsreformens ikraftträdande samt att Innovationsfinansieringsverket Tekes blir Innovationsfinansieringsverket Business Finland och att Finpro Oy blir Business Finland Oy. Dessutom nämns i den föreslagna bestämmelsen patent- och registerstyrelsen som en aktör till vilken de uppgifter som avses i 20 och 21 § får lämnas ut trots sekretessbestämmelserna. Patent- och registerstyrelsen ger företagen rådgivning om immateriella rättigheter, såsom patent. 

Det föreslås att bestämmelserna i 10 § 2 och 3 mom. i den gällande lagen inte tas in i den föreslagna lagen, eftersom bestämmelser om rätt till information för säkerhetsutredningar finns i säkerhetsutredningslagen och det i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen ska föreskrivas om möjligheten att lämna ut information via ett tekniskt gränssnitt. Bestämmelserna är således obehövliga. 

4 kap. Information för utvärdering, uppföljning, utveckling och styrning 

23 §.Information om tillväxttjänster på landskapsnivå. I 140 § i den föreslagna landskapslagen föreskrivs det om landskapets skyldigheter att följa landskapsbefolkningens hälsa och välfärd samt kvaliteten, verkningsfullheten och kostnaderna i fråga om de uppgifter landskapet har enligt lag. Dessutom ska landskapet följa verksamheten och ekonomin inom sin egen tjänsteproduktion och jämföra den med verkningsfullheten, effektiviteten och ekonomin hos tjänster som produceras av andra. Enligt 140 § i landskapslagen ska landskapet i fråga om de uppgifter det har enligt lag producera information om verksamheten, ekonomin och tjänsteproduktionens kvalitet separat för olika verksamhetsområden för användning i uppföljningen, övervakningen och styrningen av verksamheten. I paragrafen beaktas också möjligheten att separat föreskriva om produktionen av annan sektorsspecifik information för uppföljningen, övervakningen och styrningen av landskapets verksamhet. 

I 23 § 1 mom. föreslås bestämmelser som kompletterar landskapslagens 140 § och som gäller skyldigheten att producera information för användning i utvärderingen, uppföljningen, utvecklingen och styrningen av tillväxttjänster. Enligt den föreslagna paragrafen ska landskapet årligen lämna arbets- och näringsministeriet information om genomslagskraften för och kvaliteten på tjänsterna. Dessa uppgifter är sådana som arbets- och näringsministeriet inte får direkt ur kundinformationssystemet för rekrytering och sysselsättning eller kundinformationssystemet för företagstjänster, men som ministeriet behöver för den i 19 § 2 mom. i den föreslagna lagen om regionutveckling och tillväxttjänster avsedda uppföljningsskyldigheten och för den allmänna kunskapsförvaltningen. Uppgifterna ska lämnas elektroniskt.  

I det föreslagna 2 mom. finns ett bemyndigande att genom förordning av statsrådet utfärda närmare bestämmelser om vilken information som får lämnas och sättet att lämna den. I förordningen får det anges närmare hur och med vilka mått genomslagskraften och kvaliteten ska beskrivas, för att landskapens uppgifter ska vara jämförbara sinsemellan. I förordningen får det utfärdas närmare bestämmelser bl.a. om när arbets- och näringsministeriet ska lägga fram en begäran om information och inom vilken tid uppgifterna ska lämnas. 

24 §. Information om understöd, finansiering samt utvecklings- och rådgivningstjänster som är avsedda för företag och som betalas med offentliga medel. I paragrafen föreskrivs det om skyldigheten att på arbets- och näringsministeriets begäran lämna ministeriet information som behövs för utvärdering, uppföljning, utveckling och styrning av understöd, finansiering samt utvecklings- och rådgivningstjänster som är avsedda för företag och som betalas med offentliga medel. Uppgifterna gäller finansieringens, understödens samt utvecklings- och rådgivningstjänsternas genomslagskraft och kvalitet. Uppgifterna ska lämnas elektroniskt. De aktörer som omfattas av denna skyldighet är främst sådana aktörer inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde som producerar riksomfattande tillväxttjänster. Skyldigheten omfattar därutöver också de i 6 § 4 mom. i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster avsedda förmedlande organen, av vilka landskapen och social- och hälsovårdsministeriet inte är producenter av riksomfattande tillväxttjänster. I 2 mom. i paragrafen föreslås motsvarande bemyndigande att utfärda förordning som i 23 § 2 mom. 

5 kap. Ikraftträdande 

25 §. Ikraftträdande. Avsikten är att lagen ska träda i kraft den 1 januari 2021, samtidigt med den övriga lagstiftning som gäller landskaps- och tillväxttjänstreformen. Genom den föreslagna lagen upphävs den gällande lagen om kundinformationssystemet för företagstjänster, vars innehåll på det sätt som anges ovan i huvudsak tas in i den föreslagna, nya lagen. 

37 §.Informationskällor vid säkerhetsutredning av företag. Det föreslås att hänvisningen i 1 mom. 2 punkten till sådana uppgifter som avses i 6 § 1 mom. i den gamla lagen om kundinformationssystemet för företagstjänster (240/2007) ersätts med hänvisningar till de bestämmelser i lagen om behandling av kunduppgifter inom tillväxttjänsterna som har motsvarande innehåll. Det är fråga om uppgifter av vilka framgår företagets namn, företags- och organisationsnummer samt andra identifieringsuppgifter och kontaktuppgifter, uppgifter om vem som är företagets ansvarspersoner, företagets verksamhetsområde, aktiekapital, bokslut eller andra sådana uppgifter i myndigheternas offentliga register som gäller företaget och allmänt beskriver dess verksamhet samt sådana uppgifter om ett företag och dess ansvarspersoner som införts i kreditupplysningsregistret, konkurs- och företagssaneringsregistret samt utsökningsregistret.