Regeringens proposition
RP
273
2016 rd
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av miljöskyddslagen
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
I denna proposition föreslås det att miljöskyddslagen ska utökas med bestämmelser om den offentliga informationstjänst som omfattar uppgifter som registrerats i det av Säkerhets- och kemikalieverket förda kompetensregistret för kyltekniska branschen och som tillhandahålls allmänheten via internet. 
Enligt den föreslagna regleringen är det möjligt att genom den offentliga informationstjänsten via internet lämna ut uppgifter om yrkeskompetensen hos personer som är verksamma och verksamhetutövare inom den kyltekniska branschen. De uppgifter som lämnas ut ska vara relevanta för säkerställande av yrkeskompetensen samt för att de berörda personerna ska kunna identifieras tillräckligt väl. I den offentliga informationstjänsten kan uppgifter sökas bara genom enkel sökning med något av de sökvillkor som anges i lagen. 
Samtidigt ska vad som i miljöskyddslagen föreskrivs om ämnen som bryter ned ozonskiktet och om fluorerade växthusgaser preciseras i fråga om sitt innehåll och sin terminologi så att det blir förenligt med regleringen i den förordning om fluorerade växthusgaser som antagits av Europaparlamentet och rådet. Den viktigaste materiella ändringen utgörs av att de kompetenskrav som berör kyltekniska branschen i enlighet med EU-förordningens krav ska utvidgas till att gälla hantering av kylenheter i lastbilar och släpfordon med kylaggregat samt hantering av alla slags elektriska brytare. 
Dessutom föreslås det att den uppgift som berör godkännande att ordna prov för bedömning av kompetensen hos personer som hanterar anordningar som innehåller fluorerade växthusgaser ska överföras från Finlands miljöcentral till Säkerhets- och kemikalieverket. Säkerhets- och kemikalieverket svarar redan för närvarande för motsvarande godkännanden att ordna kompetensprov för personer som hanterar andra anordningar än sådana som innehåller fluorerade växthusgaser. 
Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2017. 
MOTIVERING
1
Nuläge
1.1
Lagstiftning
Med kyltekniska branschen avses verksamhet som berör installation och service av anordningar som innehåller ämnen som bryter ner ozonskiktet eller fluorerade växthusgaser, samt av den avfallshantering som berör sådana ämnen. Till dessa anordningar hör bl.a. kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsanläggningar. 
Både ämnen som bryter ner ozonskiktet och fluorerade växthusgaser har negativa konsekvenser för miljön (förtunning av ozonskiktet och klimatuppvärmning), som man strävar efter att förebygga såväl genom EU-lagstiftning som genom internationella avtal. Bestämmelser om ämnen som bryter ner ozonskiktet finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1005/2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet, nedan ozonförordningen. Bestämmelser om fluorerade växthusgaser finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 om fluorerade växthusgaser och om upphävande av förordning (EG) nr 842/2006, nedan F-gasförordningen. Ozonförordningen och F-gasförordningen utgör direkt tillämplig lagstiftning såväl i Finland som inom hela EU:s territorium. 
På det nationella planet har behövliga kompletterande bestämmelser om hanteringen av ämnen som bryter ned ozonskiktet samt fluorerade växthusgaser (F-gaser) tagits in i 17 kap. (159—166 §) i miljöskyddslagen (527/2014) samt i statsrådets förordning om kompetenskrav för den som hanterar anordningar som innehåller fluorerade växthusgaser eller ämnen som bryter ned ozonskiktet (766/2016), nedan kompetensförordningen. Kompetensförordningen ersatte den tidigare statsrådsförordning som utfärdats om saken (425/2009). 
I 159 § 1 mom. i miljöskyddslagen anges de kompetenskrav som berör kyltekniska branschen med hjälp av hänvisningar till ozonförordningen och F-gasförordningen samt till kompetensförordningen. De kompetenskrav som anges i momentet gäller personer och verksamhetsutövare som 
— utför installation eller service av kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsanläggningar, släckanläggningar, luftkonditioneringsanläggningar i motorfordon eller högspänningsbrytare, vilka innehåller ämnen som bryter ned ozonskiktet eller fluorerade växthusgaser, 
— utför installation eller service av anordningar som innehåller lösningsmedel baserade på fluorerade växthusgaser, eller 
—hanterar ämnen som bryter ned ozonskiktet eller fluorerade växthusgaser, eller sköter avfallshanteringen för dessa ämnens del. 
I 159 § 2 mom. i miljöskyddslagen finns detaljerade bestämmelser om visande av kompetensen i enlighet med F-gasförordningen och ozonförordningen. Enligt momentet ska en person som avses i 159 § 1 mom. visa sin kompetens i enlighet med ozonförordningen eller F-gasförordningen eller i enlighet med krav som utfärdats med stöd av dem. Den som arbetar inom branschen för kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsanläggningar ska visa sin kompetens i en fristående examen enligt vad som föreskrivs i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998) eller i en yrkesinriktad grundexamen som baserar sig på en läroplan enligt vad som föreskrivs i lagen om yrkesutbildning (630/1998). Vid fristående examina ska en examenskommission och vid yrkesinriktade grundexamina som baserar sig på en läroplan utbildningsanordnaren utfärda ett betyg för den som visat sin kompetens. Den som arbetar inom branschen för släckanläggningar eller högspänningsbrytare eller luftkonditioneringsanläggningar i motorfordon ska visa sin kompetens vid ett prov ordnat av ett sådant organ med tillräcklig sakkunskap som Säkerhets- och kemikalieverket har godkänt. Den som tar till vara fluorerade växthusgaser från anordningar som innehåller lösningsmedel baserade på dessa gaser ska visa sin kompetens vid ett prov ordnat av ett sådant organ med tillräcklig sakkunskap som Finlands miljöcentral har godkänt. Som organ med tillräcklig sakkunskap räknas läroanstalter inom dessa branscher, företag som svarar för certifieringen av personer samt importörer av anordningar eller utrustning. Den som har visat sin kompetens genom ett godkänt prov tilldelas ett betyg. 
I 159 § 4 mom. i miljöskyddslagen regleras Säkerhets- och kemikalieverkets och Finlands miljöcentrals rätt att återkalla ett i 2 mom. avsett godkännande att ordna prov för bedömning av personers kompetens. 
I 161 § i miljöskyddslagen finns bestämmelser om ansvariga för verksamheten samt om anordningar. Enligt paragrafens 1 mom. ska en verksamhetsutövare som avses i 159 § 1 mom. utse en ansvarig som ska vara anställd i huvudsyssla hos verksamhetsutövaren i fråga och ha den kompetens som avses i 159 § 1 mom. Den ansvarige ska svara för att miljöskyddskraven iakttas i verksamheten och för att installations- och servicepersonalen uppfyller kompetenskraven. Den ansvarige ska ha reella möjligheter att sköta sin uppgift. 
I 162 § i miljöskyddslagen finns bestämmelser om certifiering. Enligt 1 och 2 mom. i denna paragraf ska personer och verksamhetsutövare som är verksamma inom kyltekniska branschen göra en anmälan till Säkerhets- och kemikalieverket för certifiering. Säkerhets- och kemikalieverket ska utfärda certifikat för personer och verksamhetsutövare som uppfyller kompetensvillkoren. Med stöd av paragrafens 3 mom. kan Säkerhets- och kemikalieverket under vissa förutsättningar även återkalla ett certifikat. 
I 164 § i miljöskyddslagen finns bestämmelser om myndighetsregister. Enligt 164 § 1 mom. ska säkerhets- och kemikalieverket föra register över de verksamhetsutövare som gjort en anmälan enligt 162 § 2 mom. Dessutom ska verket föra register över certifikat och över de ansvariga. 
I registret ska enligt 164 § 2 mom. namnet på personen, företaget eller anläggningen samt behövliga kontaktuppgifter antecknas. I fråga om certifikat ska dessutom kriterier och specialkompetensområde antecknas. En anteckning ska avföras ur registret då den registrerade personen eller verksamhetsutövaren begär det, verksamhetsutövarens affärsrörelse upphör eller certifikatet har återkallats.  
Enligt 164 § 3 mom. tillämpas i fråga om sekretess för och utlämnande av uppgifter ur registret lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och i fråga om annan behandling av personuppgifter personuppgiftslagen (523/1999). Uppgifter ur registret får lämnas ut som kopia och över det allmänna datanätet, oberoende av vad som bestäms i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 
1.2
Praxis
Användning och offentliggörande av uppgifter i kompetensregistret för kyltekniska branschen 
Bara verksamhetsutövare och personer som är registrerade i det kompetensregister som Säkerhets- och kemikalieverket för med stöd av 164 § i miljöskyddslagen får arbeta inom kyltekniska branschen. Då installations-, underhålls- och servicearbetena utförs med yrkeskunskap och kompetens förebyggs sådana läckage som orsakas av felaktig hantering av anordningar, och därmed förebyggs också olägenheter för miljön och hälsan. Därigenom kan man även säkerställa att anordningarna fungerar korrekt och energieffektivt samt att garantin och försäkringarna gäller. 
Då denna proposition utarbetades fanns det nästan 16 000 namn i kompetensregistret. Det är fråga om ett personregister som förs av en myndighet. Flera olika aktörer har behov av att få information ur registret. 
Uppgifter som införts i kompetensregistret behövs för det första för den myndighetstillsyn som föreskrivs i miljöskyddslagen. Myndighetstillsyn utövas i första hand av Säkerhets- och kemikalieverket, som med stöd av 162 § 3 mom. i miljöskyddslagen får återkalla ett certifikat om det kommer fram att en person eller verksamhetsutövare inte handlar i enlighet med kompetenskraven eller om en verksamhetsutövare inte längre uppfyller kompetenskraven. Med stöd av 183 § 3 mom. i miljöskyddslagen kan Säkerhets- och kemikalieverket t.ex. påföra verksamhetsutövaren ett verksamhetsförbud om denne inte är registrerad i kompetensregistret. 
Också ägare och innehavare av anordningar inom kyltekniska branschen har behov av att få uppgifter ur kompetensregistret. När det gäller anordningar som innehåller F-gaser grundar sig behovet av information direkt på F-gasförordningen, där det bestäms att anordningarnas innehavare och ägare är skyldiga att säkerställa att läckagekontroller och tillvaratagandet av gaser utförs av en certifierad person. I ozonförordningen finns inte något motsvarande krav. 
Med tanke på innehavarna och ägarna av anordningar inom kyltekniska branschen, och även med tanke på myndighetsresurserna, är det snabbaste och lättaste sättet att lämna ut information att uppgifter ur kompetensregistret för kyltekniska branschen lämnas ut med hjälp av s.k. offentlig informationstjänst via internet. Detta skulle även gynna affärsverksamheten bland aktörerna inom kyltekniska branschen. 
Då uppgifter om kompetens inom kyltekniska branschen lämnas ut via internet, är det fråga om elektroniskt utlämnande av personuppgifter ur en myndighets personuppgifter. Den huvudregel som berör sådant utlämnande av uppgifter har fastställts i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999, offentlighetslagen). Enligt det nämnda momentet är det tillåtet att lämna ut personuppgifter ur en myndighets personregister i elektronisk form, om inte något annat särskilt bestäms i lag, förutsatt att mottagaren enligt bestämmelserna om skydd för personuppgifter har rätt att registrera och använda uppgifterna i fråga. Eftersom det inte är möjligt att säkerställa vem som är mottagare av uppgifter som lämnas ut via internet eller för vilket ändamål uppgifterna används, får personuppgifter lämnas ut via internet bara om detta regleras i lag eller om de berörda personerna ger sitt samtycke till det med stöd av 8 § 1 mom. 1 punkten i personuppgiftslagen (523/1999). 
I 164 § 3 mom. i miljöskyddslagen finns en hänvisning till offentlighetslagen. I det nämnda momentet bestäms det att uppgifter ur registret får lämnas ut som kopia och över det allmänna datanätet oberoende av det som bestäms i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Denna bestämmelse är aningen otydlig i fråga om sin ordalydelse. Det har dock ansetts vara möjligt att inrätta offentlig informationstjänst med stöd av bestämmelsen. 
I förhållande till 16 § 3 mom. i offentlighetslagen innehåller 164 § 3 mom. i miljöskyddslagen egentligen särskild reglering bara om sätten för utlämnande av personuppgifter ur kompetensregistret. Vidare utesluter ordalydelsen i 164 § 3 mom. inte tillämpning av de villkor för utlämnande av personuppgifter som föreskrivs i personuppgiftslagen. Detta innebär att 164 § 3 mom. i den gällande lagen i själva verket inte möjliggör offentliggörande av personuppgifter som ingår i kompetensregistret via internet, om inte de berörda personerna uttryckligen har gett sitt samtycke till det. 
På grund av att uppgifter om ett mycket stort antal personer och verksamhetsutövare har registrerats i kompetensregistret är det i praktiken inte möjligt att inhämta samtycke av dem alla för elektroniskt utlämnande av personuppgifter ur registret. Därför finns det skäl att utöka 164 § i miljöskyddslagen med bestämmelser om att vissa uppgifter som införts i kompetensregistret för kyltekniska branschen ska tillhandahållas genom offentlig informationstjänst via internet.  
Bestämmelser om sådan offentlig informationstjänst som omfattar vissa uppgifter som ingår i en myndighets personregister finns i flera olika lagar. Dylika bestämmelser finns åtminstone i följande paragrafer: 
— 24 c § i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994), 
— 33 a § i lagen om utövning av veterinäryrket (29/2000), 
— 5 § i lagen om informationssystemet för byggnaders energicertifikat (147/2015), samt 
— 18 § i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (817/2015).  
De ovan angivna bestämmelserna och grundlagsutskottets utlåtanden om dem kan användas som hjälp då regleringen i 164 § i miljöskyddslagen kompletteras med bestämmelser om offentlig informationstjänst. 
Förhållandet mellan bestämmelserna om kompetenskraven för kyltekniska branschen och EU-lagstiftningen 
Bestämmelserna i miljöskyddslagens 159 § (kompetens som krävs av dem som hanterar ämnen som bryter ned ozonskiktet samt vissa fluorerade växthusgaser och hur kompetensen visas), 161 § (ansvarig för verksamheten samt anordningar) och 162 § (certifiering) hänför sig till det nationella ikraftsättandet av ozonförordningen och F-gasförordningen. Dessa bestämmelser överensstämmer dock inte till fullo med F-gasförordningen. I bestämmelserna har det nämligen inte beaktats att kompetenskraven enligt F-gasförordningen har utvidgats till nya branscher i förhållande till den tidigare EU-regleringen, och således även gäller hantering av kylenheter i lastbilar och släpfordon med kylaggregat samt hantering av alla slags elektriska brytare. Personer inom dessa branscher ska enligt F-gasförordningen visa sin kompetens senast den 1 juli 2017. Det finns således skäl att se över de nämnda nationella bestämmelsernas innehåll och terminologi så att de blir förenliga med F-gasförordningen. 
De kompetenskrav som anges i F-gasförordningen har redan satts i kraft nationellt genom den ovan nämnda kompetensförordningen. Det datum som föreskrivs i F-gasförordningen har beaktats i kompetensförordningens övergångsbestämmelser, där det bestäms att ”kompetens enligt denna förordning inom branscherna för kyltransport och elektriska brytare ska certifieras senast den 1 juli 2017”. Det datum som anges i F-gasförordningen ska beaktas också i regleringen på lagnivå. 
Godkännande att ordna kompetensprov inom kyltekniska branschen 
Såsom det framgår av det ovan refererade 159 § 2 mom. i miljöskyddslagen, har de uppgifter som berör godkännande att ordna kompetensprov inom kyltekniska branschen för närvarande delats upp mellan Finlands miljöcentral och Säkerhets- och kemikalieverket. Säkerhets- och kemikalieverket svarar för godkännandet att ordna prov för bedömning av kompetensen hos personer inom branschen för släckanläggningar, högspänningsbrytare och luftkonditioneringsanläggningar i motorfordon. Finlands miljöcentral svarar å sin sida för godkännandet att ordna prov för bedömning av kompetensen hos personer som tar till vara fluorerade växthusgaser från anordningar som innehåller lösningsmedel baserade på dessa gaser, nedan kompetensprov för lösningsmedelsbranschen. 
I nuläget behandlar Säkerhets- och kemikalieverket ungefär fem ansökningar om godkännande att ordna kompetensprov per år. Behandlingen av dessa ansökningar tar sammanlagt ungefär en vecka. Största delen av Säkerhets- och kemikalieverkets arbete rörande kompetenskraven för kyltekniska branschen hänför sig till utfärdandet av certifikat för personer och verksamhetsutövare inom branschen. Årligen behandlas ca 2 000 anmälningar om certifiering, medan antalet tillsynsfall är ca 100. Arbetet utförs med hjälp av anslag som anvisats miljöministeriet och som under de senaste åren har uppgått till 155 000 €/år.  
Till Finlands miljöcentral har det däremot hittills inte inlämnats en enda ansökan om godkännande att ordna sådana kompetensprov för lösningsmedelsbranschen som avses i 159 § 2 mom. i miljöskyddslagen. Anordningar som innehåller lösningsmedel baserade på F-gaser kan användas t.ex. inom elektronikindustrin och ögonkirurgin samt vid laboratorier för forskning inom fysik. Sådana anordningar används dock veterligen inte för närvarande i Finland. Det är inte heller sannolikt att sådana anordningar kommer att tas i bruk i Finland, eftersom utsläppandet på marknaden av sådana fluorerade växthusgaser som ingår i dessa anordningar har begränsats kraftigt genom F-gasförordning. 
I det lagberedningsmaterial som berör 159 § 2 mom. i miljöskyddslagen anges inte några grunder rörande sakkunskap som förklarar varför de uppgifter som berör godkännande att ordna kompetensprov ursprungligen har delats upp mellan två olika myndigheter. Med tanke på att regleringen ska vara tydlig och konsekvent är det motiverat att alla uppgifter som berör godkännande att ordna kompetensprov åläggs en och samma myndighet, dvs. Säkerhets- och kemikalieverket, som vid det här laget även har praktisk erfarenhet av att tillämpa 159 § 2 mom. i miljöskyddslagen. 
2
Föreslagna ändringar
2.1
Förslag som berör kompetensregistret för kyltekniska branschen samt offentliggörande av uppgifter som införts i registret
I 164 § i den gällande miljöskyddslagen finns bestämmelser om det register som förs av Säkerhets- och kemikalieverket, vilket även innehåller personuppgifter. Dessa bestämmelser ska till vissa delar preciseras så att de bättre än för närvarande motsvarar de krav som uppställts för reglering som berör personregister. Den väsentligaste ändringen utgörs av att paragrafen utökas med uttryckliga bestämmelser om att vissa uppgifter som ingår i Säkerhets- och kemikalieverkets register genom offentlig informationstjänst ska finnas tillgängliga för var och en via internet. Den offentliga informationstjänsten utgör också ett personregister, men med snävare innehåll än det bakomliggande registret (dvs. kompetensregistret). Paragrafens rubrik ska ändras så att den motsvarar paragrafens ändrade sakinnehåll. 
I paragrafens 1 mom. åläggs Säkerhets- och kemikalieverket en skyldighet att föra register över verksamhetsutövare och personer som är certifierade i enlighet med 162 §, samt över sådana ansvariga som avses i 161 §, för tillsyn över deras verksamhet. Det omnämnande av uppgifternas användningsändamål som personuppgiftslagen kräver är nytt i förhållande till 164 § 1 mom. i den gällande lagen. Momentet är också enklare och tydligare i fråga om sin ordalydelse än det gällande 164 § 1 mom. 
Det finns skäl att föra register över de verksamhetsutövare och personer som är certifierade i enlighet med 162 § samt över sådana ansvariga som avses i 161 § för att det ska vara möjligt att utöva tillsyn över deras verksamhet. Detta användningsändamål som anges för registret i paragrafens 1 mom. anknyter till de uppgifter som föreskrivs för Säkerhets- och kemikalieverket i 162 § 3 mom. och i 183 § 3 mom. Säkerhets- och kemikalieverket kan med stöd av 162 § 3 mom. återkalla ett certifikat, om det kommer fram att en person eller verksamhetsutövare inte handlar i enlighet med kompetenskraven eller om en verksamhetsutövare inte längre uppfyller kompetenskraven. Med stöd av 183 § 3 mom. i miljöskyddslagen kan Säkerhets- och kemikalieverket t.ex. påföra verksamhetsutövaren ett verksamhetsförbud om denne inte är registrerad i kompetensregistret. 
Paragrafens 2 mom. föreslås innehålla bestämmelser om de uppgifter som ska införas i registret för certifierade verksamhetsutövares del och som behövs med tanke på det användningsändamål som anges i 1 mom. Dessa bestämmelser är mer detaljerade än 162 § 2 mom. i den gällande lagen. 
Paragrafens 3 mom. föreslås å sin sida innehålla bestämmelser om de uppgifter som ska införas i registret för certifierade personers del och som behövs med tanke på det användningsändamål som anges i 1 mom. Dessa bestämmelser är mer detaljerade än 162 § 2 mom. i den gällande lagen. Omnämnandet av en persons ”hemadress eller adressen till det verksamhetsställe där verksamheten bedrivs” anger att antingen hemadressen eller arbetsgivarens adress ska registreras för en enskild persons del. 
Paragrafens 4 mom. innehåller bestämmelser om den offentliga informationstjänst som omfattar vissa av de uppgifter som införts i kompetensregistret. Det är fråga om särskild reglering i förhållande till personuppgiftslagen (bestämmelser om behandling av personuppgifter samt villkor för utlämnande av personuppgifter) och i förhållande till 16 § 3 mom. i offentlighetslagen (bestämmelser om sätten för utlämnande av personuppgifter ur en myndighets personregister). 
Bestämmelserna om den offentliga informationstjänsten innefattar en detaljerad förteckning över de uppgifter som får offentliggöras via det allmänna datanätet. De uppgifter som anges i förteckningen är relevanta för säkerställande av de berörda personernas kompetens samt för att personerna ska kunna identifieras tillräckligt väl. 
Med hjälp av den offentliga informationstjänsten kan innehavare och ägare av anordningar inom kyltekniska branschen (och även t.ex. de tillsynsmyndigheter som avses i miljöskyddslagen) lätt, snabbt och avgiftsfritt säkerställa huruvida de aktörer som utför installation eller service av anordningar inom kyltekniska branschen har lagstadgad kompetens. När det gäller anordningar som innehåller F-gaser grundar sig behovet av information direkt på F-gasförordningen, där det bestäms att anordningarnas innehavare och ägare är skyldiga att säkerställa att läckagekontroller och tillvaratagandet av gaser utförs av en certifierad person. Bestämmelserna om offentlig informationstjänst är således nödvändiga för fullföljande av de förpliktelser som föreskrivs i F-gasförordningen. Den offentliga informationstjänsten behövs på grund av F-gasförordningen för fyra syften: 
1) för säkerställande av kompetensen i samband med installation, service, underhåll, reparation och nedmontering av anordningar som innehåller F-gaser samt tillvaratagande av F-gaser, 
2) för säkerställande av kompetensen hos personer som utför läckagekontroller, 
3) för kontroll av att F-gaser säljs bara till kompetenta verksamhetsutövare, och  
4) för att man vid försäljning av förhandsfyllda anordningar ska kunna säkerställa att slutanvändaren anlitar en kompetent verksamhetsutövare för installationen. 
Då uppgifter lämnas ut via den offentliga informationstjänsten omfattar mottagarkategorin alla som kan använda internet. Det är således inte möjligt att på förhand eller i enskilda fall kontrollera användningsändamålet för de uppgifter som lämnas ut. Då de uppgifter som avses i paragrafens 4 mom. offentliggörs via internet kan registerföraren, dvs. Säkerhets- och kemikalieverket, alltså i praktiken inte längre kontrollera uppgifternas användning. 
Paragrafens 5 mom. föreslås innehålla bestämmelser som gör det möjligt att i vissa fall begränsa synligheten för sådana uppgifter som avses i 4 mom. i den offentliga informationstjänsten, trots att uppgifterna fortfarande kvarstår i kompetensregistret. Uppgifternas synlighet i den offentliga informationstjänsten ska enligt det föreslagna momentet av grundad anledning kunna begränsas antingen tillfälligt eller varaktigt. 
Det har nämligen i praktiken visat sig att försvarsmakten kan ha behov av att begränsa offentliggörandet av vissa av kompetensregistrets uppgifter i det allmänna datanätet. Enligt det föreslagna 5 mom. ska det således vara möjligt att på begäran av försvarsmakten eller gränsbevakningsväsendet antingen tillfälligt eller varaktigt ställa upp begränsningar i fråga om de uppgifter som lämnas ut via den offentliga informationstjänsten, om det behövs för att trygga rikets säkerhet eller försörjningsberedskap. I regel torde det bli fråga om varaktiga begränsningar. 
Enligt det föreslagna 5 mom. ska det likaså vara möjligt att tillfälligt eller varaktigt ställa upp begränsningar i fråga om de uppgifter som lämnas ut via den offentliga informationstjänsten då en verksamhetsutövare, en ansvarig eller en registrerad person av grundad anledning begär det. En sådan möjlighet behövs t.ex. om en person vars uppgifter införts i kompetensregistret tillfälligt inte utövar sitt yrke på grund av studier eller av någon annan orsak. 
Enligt paragrafens 6 mom. kan information i den offentliga informationstjänsten sökas bara genom enkel sökning med de sökvillkor som anges i momentet. Vid varje enskild sökning är det möjligt att använda antingen de sökvillkor som avses i 1 punkten eller de sökvillkor som avses i 2 punkten. Med hjälp av sökvillkoren är det möjligt att via informationstjänsten hitta namngivna kompetenta personer, kompetenta personer och verksamhetsutövare som är bosatta eller arbetar i en viss kommun (arbetsgivarens verksamhetsställe), samt personer och verksamhetsutövare med rätt att utöva viss typ av verksamhet som är bosatta eller arbetar i en viss kommun (arbetsgivarens verksamhetsställe). När det gäller enskilda personer är uppgiften om kommunen till hjälp vid identifieringen av den berörda personen, eftersom det enligt det föreslagna 4 mom. inte är tillåtet att offentliggöra en persons födelsedatum eller födelseår. 
Paragrafens 7 mom. föreslås innehålla bestämmelser om utplåning av uppgifter som införts i kompetensregistret och i den offentliga informationstjänsten i det fall där en verksamhetsutövare, en ansvarig eller en registrerad person upphör med verksamheten inom den bransch som avses i 159 §. Uppgifterna ska då utplånas på den berörda personens begäran, efter att certifikatet har återkallats eller efter att personen i fråga har avlidit. En skillnad i förhållande till 5 mom. utgörs av att alla uppgifter i detta fall på samma gång och varaktigt utplånas både ur registret och ur den offentliga informationstjänsten. 
Sakinnehållet i det föreslagna 7 mom. grundar sig i stor utsträckning på 162 § 2 mom. i den gällande lagen, som innehåller bestämmelser om avförande av anteckningar ur registret. Nyheter i förhållande till den gällande regleringen utgörs av att de föreslagna bestämmelserna också berör den offentliga informationstjänsten och av att Säkerhets- och kemikalieverket ska utplåna uppgifterna om en ansvarig eller en registrerad person ur registret och den offentliga informationstjänsten omedelbart efter att ha fått information om att den ansvarige eller den berörda personen har avlidit. För närvarande får Säkerhets- och kemikalieverket inte automatiskt information om dödsfall från Befolkningsregistercentralen. Inom de närmaste åren väntas dock en förändring på denna punkt, vilket innebär att Säkerhets- och kemikalieverket kommer att få tillgång till Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem. 
Det föreslagna 7 mom. anknyter även till de principer gällande uppgifternas art som anges i 9 § i personuppgiftslagen. Enligt 9 § 1 mom. i personuppgiftslagen ska de personuppgifter som behandlas vara behövliga med hänsyn till det angivna ändamålet med behandlingen (relevanskravet). Enligt 9 § 2 mom. i personuppgiftslagen ska den registeransvarige se till att oriktiga, ofullständiga eller föråldrade personuppgifter inte behandlas (felfrihetskravet). 
2.2
Övriga förslag
I 159 § 1 mom. i miljöskyddslagen preciseras förteckningen över den verksamhet som omfattas av kravet på yrkeskompetens. De föreslagna termerna, dvs. ” installation, underhåll, service, reparation, nedmontering och tillvaratagande” grundar sig på F-gasförordningen och på ozonförordningen. Motsvarande ändringar föreslås också i 161 § 2 mom. 
Vidare föreslås det att 159 § 2 mom. i enlighet med F-gasförordningen ska utökas med ett nytt omnämnande av en bransch som kräver certifiering, nämligen hantering av kylenheter i lastbilar och släpfordon med kylaggregat. Momentet ska även utökas med ett omnämnande av hantering av elektriska brytare, eftersom F-gasförordningen kräver certifiering av alla personer som hanterar elektriska brytare, oavsett anordningarnas storlek. Motsvarande ändringar föreslås också i 161 § 1 mom. och i 162 § 2 mom.  
I 159 § 2 mom. föreslås även vissa terminologiska ändringar. Rubriken på lagen om yrkesutbildning, som nämns i den gällande bestämmelsen, har ändrats. Den nya rubriken är lagen om grundläggande yrkesutbildning (rubriken har ändrats genom lag 787/2014). Vidare ska uttrycket ”yrkesinriktad grundexamen som baserar sig på en läroplan”, som ingår i den gällande bestämmelsen, ersättas med uttrycket ”yrkesinriktad grundexamen”.  
Dessutom ska den uppgift som berör godkännande att ordna kompetensprov för lösningsmedelsbranschen, som i 159 § 2 mom. i den gällande lagen har anförtrotts Finlands miljöcentral, överföras till Säkerhets- och kemikalieverket, så att regleringen blir tydlig och konsekvent. Till följd av överföringen av denna myndighetsuppgift ska också 159 § 4 mom. i miljöskyddslagen ändras så att det bestäms att bara Säkerhets- och kemikalieverket har behörighet att vid behov återkalla ett godkännande att ordna kompetensprov. 
3
Propositionens konsekvenser
3.1
Allmänt
Den offentliga informationstjänst som i propositionen föreslås omfatta uppgifter som införts i kompetensregistret har i praktiken varit i bruk redan i flera års tid, trots att regleringen egentligen inte möjliggjort detta. De bestämmelser om offentlig informationstjänst som ska fogas till lagen har således nästan inga praktiska konsekvenser. 
Genom de övriga förslag som ingår i propositionen preciseras den nationella regleringen så att den blir förenlig med F-gasförordningen, och i syfte att göra regleringen tydlig och konsekvent överförs dessutom en av de myndighetsuppgifter som föreskrivs i lagen från Finlands miljöcentral till Säkerhets- och kemikalieverket. 
3.2
Ekonomiska konsekvenser
Den offentliga informationstjänsten 
Kostnaderna för upprätthållandet av den offentliga informationstjänst som avses i propositionen har hittills uppgått till ca 53 000 euro per år. Kostnaderna omfattar både personalkostnader och kostnader för det tekniska upprätthållandet av datasystemet, enligt följande: upprätthållandet av kompetensregistret för kyltekniska branschen har årligen krävt ca 1/2 årsverke, vilket motsvarar 35 000 euro per år, och kostnaderna för upprätthållandet av datasystemet i anslutning till kompetensregistret har uppgått till ca 18 000 euro per år. De årliga kostnaderna för upprätthållandet av den offentliga informationstjänst som avses i paragrafen kommer fortsättningsvis att hålla sig på samma nivå. 
Utvidgningen av kompetenskraven för kyltekniska branschen 
Kostnaderna för certifiering inom kyltekniska branschen innefattar kostnader för deltagande i en några dagars utbildning och/eller en fristående examen samt kostnader för förvärvande av ett certifikat av Säkerhets- och kemikalieverket. Certifikatet kostar ca 80 euro. 
Hanteringen av kylenheter i lastbilar och släpfordon med kylaggregat sköts i huvudsak av ett fåtal stora företag, och personalen vid dessa företag har redan frivilligt skaffat sig certifikat för uppgifterna. Också inom de branscher där elektriska brytare hanteras finns det redan i viss utsträckning certifierad personal, eftersom certifiering enligt de tidigare bestämmelserna har krävts för hantering av högspänningsbrytare. Det faktum att kravet på certifiering utvidgas också till hantering av små elektriska brytare medför dock nya krav som måste beaktas t.ex. inom sjöfartsbranschen. Ifall det på fartyg som används för sjöfart utförs sådana installations- eller servicearbeten som kräver ingrepp i brytarens gaskrets, ska rederiet antingen köpa denna service eller se till att dess egen personal certifieras för arbetet. Det normala underhållet av brytare på fartyg kräver dock inte några ingrepp i gaskretsen, vilket innebär att utvidgningen av kompetenskraven i praktiken endast har små konsekvenser för sjöfartsbranschen.  
På det hela taget innebär utvidgningen av kompetenskraven för kyltekniska branschen att antalet certifierade personer i Finland kommer att öka med några tiotal. 
Överföringen av en myndighetsuppgift 
Överföringen av den uppgift som berör godkännande att ordna kompetensprov för lösningsmedelsbranschen från Finlands miljöcentral till Säkerhets- och kemikalieverket innebär att ansökan om att ordna kompetensprov inom lösningsmedelsbranschen blir avgiftsbelagd. Detta beror på att Finlands miljöcentral inte har definierat det nämnda godkännandet som någon avgiftsbelagd prestation, medan godkännandet att ordna kompetensprov enligt arbets- och näringsministeriets förordning om Säkerhets- och kemikalieverkets avgiftsbelagda prestationer (1579/2015) kostar 400 euro. De ekonomiska konsekvenser som överföringen medför är emellertid små, eftersom det hittills inte har lämnats in en enda ansökan om godkännande att ordna kompetensprov inom lösningsmedelsbranschen, och det inte heller finns skäl att anta att situationen kommer att förändras.  
3.3
Konsekvenser för myndigheternas verksamhet
Den offentliga informationstjänsten 
Säkerhets- och kemikalieverket har också hittills svarat för upprätthållandet av den offentliga informationstjänst som baserar sig på kompetensregistret. De föreslagna bestämmelserna om offentlig informationstjänst påverkar således inte omfattningen eller arten av myndigheternas uppgifter, och inte heller myndigheternas förfaranden eller serviceförmåga. 
Utvidgningen av kompetenskraven för kyltekniska branschen 
De befintliga utbildnings- och examenssystemen inom kyltekniska branschen lämpar sig direkt också för de nya branscher som avses i propositionen. Inom de nya branscherna finns det dessutom god kännedom om utvidgningen, eftersom branscherna har deltagit både i beredningen av F-gasförordningen och i utarbetandet av den kompetensförordning som berör det nationella ikraftsättandet av F-gasförordningens kompetenskrav. Myndigheternas arbetsmängd kommer med andra ord inte att öka och förfarandena behöver inte ändras, eftersom det inte behövs några nya utbildnings- eller examenssystem. Det finns inte heller behov av att i någon större utsträckning utöka anvisningarna eller rådgivningen rörande kompetenskraven. Säkerhets- och kemikalieverket kan sköta registreringen av nya certifierade med hjälp av sina nuvarande personalresurser. 
Överföringen av en myndighetsuppgift 
Till Finlands miljöcentral har det hittills inte inlämnats en enda ansökan om godkännande att ordna kompetensprov inom lösningsmedelsbranschen. Det faktum att uppgiften att fatta beslut om detta godkännande överförs till Säkerhets- och kemikalieverket kommer således åtminstone inte genast att öka arbetsmängden vid Säkerhets- och kemikalieverket. Det finns inte heller skäl att anta att situationen kommer att förändras (den aktuella typen av anordningar kommer sannolikt inte att tas i bruk i Finland), vilket innebär att arbetsmängden vid Säkerhets- och kemikalieverket inte heller i framtiden kommer att öka till följd av överföringen.  
3.4
Konsekvenser för miljön
De konsekvenser som propositionen medför för miljön hänför sig närmast till utvidgningen av kompetenskraven för kyltekniska branschen. De kompetenskrav som berör kyltekniska branschen förebygger indirekt uppkomsten av olägenheter för miljön och hälsan (i synnerhet när det gäller läckage och hantering av avfall). Utvidgningen av kompetenskraven till de nya branscher som avses i F-gasförordningen kan således förväntas ha positiva konsekvenser för miljön.  
3.5
Samhälleliga konsekvenser
Propositionens samhälleliga konsekvenser är förknippade med den offentliga informationstjänsten. 
I och med de nya bestämmelserna om offentlig informationstjänst blir miljöskyddslagens reglering förenlig med personuppgiftslagens och offentlighetslagens krav. Därigenom anknyter propositionen till det skydd för privatlivet som tryggas i 10 § i grundlagen och till främjandet av detta skydd. 
Den offentliga informationstjänst som avses i propositionen garanterar medborgarna möjligheter att via det allmänna datanätet snabbt och enkelt få information om kompetensen hos dem som utför installation och service av anordningar inom kyltekniska branschen. Användningen av offentlig informationstjänst utgör ett alternativ till att uträtta ärenden hos en myndighet genom ett fysiskt besök eller genom andra kontakter till myndigheten. Därigenom har propositionen också positiva konsekvenser för informationssamhället. Eftersom den offentliga informationstjänsten får användas avgiftsfritt, har medborgarna likvärdiga möjligheter att ta del av uppgifter via tjänsten. Därmed anknyter propositionen också till jämlikhetsprincipen i 6 § i grundlagen och till främjandet av den.  
4
Beredningen av propositionen
Propositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid miljöministeriet. Beredningen har utförts i samarbete med Säkerhets- och kemikalieverket. 
De kompetenskrav som föreskrivs i F-gasförordningen har redan satts i kraft genom kompetensförordningen. Vid utarbetandet av den nämnda förordningen ordnades en omfattande remissbehandling, där remissyttranden begärdes bl.a. av de aktörer som berörs av de utvidgade kompetenskraven. Dessa aktörer har tidigare deltagit aktivt också i beredningen av F-gasförordningen. Därför ansåg man att det inte var ändamålsenligt att ordna någon särskilt omfattande remissbehandling i fråga om de förslag i den aktuella propositionen som anknyter till F-gasförordningen.  
Angående propositionsutkastet begärdes remissyttranden av kommunikationsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, justitieministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, försvarsministeriet, arbets- och näringsministeriet, Trafiksäkerhetsverket Trafi, Säkerhets- och kemikalieverket Tukes, Finlands miljöcentral, Suomen kylmäliikkeiden liitto ry, Suomen kylmäyhdistys ry, Suomen Lämpöpumppuyhdistys ry och dataombudsmannens byrå.  
Yttranden angående propositionen gavs av justitieministeriet, kommunikationsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, försvarsministeriet, dataombudsmannens byrå och Finlands miljöcentral. Säkerhets- och kemikalieverket meddelade att myndigheten inte hade något att yttra angående propositionen. 
Samtidigt som propositionen sändes på remiss sändes den också till rådet för bedömning av lagstiftningen. Rådet tog emellertid inte propositionen till behandling. 
I remissyttrandena gavs mycket knapp respons på propositionen. Flera aktörer, inklusive justitieministeriet, hade inget att anmärka på angående propositionen.  
Dataombudsmannens byrå betraktade propositionen som välgrundad och noggrant utarbetad med avseende på behandlingen av personuppgifter. Finlands miljöcentral framhöll särskilt att miljöcentralen betraktar de ändringar som berör den offentliga informationstjänsten som behövliga. Inga förbättrings- eller korrigeringsförslag lades fram.  
Dataombudsmannens byrå konstaterade emellertid att EU har antagit en ny dataskyddsförordning, som från och med den 25 maj 2018 kommer att vara direkt tillämplig i Finland. Med anledning av detta har justitieministeriet tillsatt en arbetsgrupp för att utreda vilka nationella lagstiftningsåtgärder dataskyddsförordningen kräver samt för att koordinera och tillhandahålla assistans i samband med det lagberedningsarbete som berör översynen av speciallagstiftningen om behandlingen av personuppgifter. Dessutom har finansministeriet i september 2016 publicerat en utredning som utförts vid Östra Finlands universitet gällande de utvecklingsbehov som hänför sig till lagstiftningen om informationshantering. Enligt utredningsrapporten bör målsättningen vara att ett flertal lagar och hundratals bestämmelser upphävs genom en ny allmän lag, och att alla de frasliknande bestämmelser som ingår i speciallagstiftningen i mån av möjlighet ska överföras till den allmänna lagen. Finansministeriet håller för närvarande på att tillsätta en arbetsgrupp för fortsatt utredning av denna fråga. De omnämnanden av saken som ingår i dataombudsmannens byrås remissyttrande torde således avse att också de föreslagna bestämmelserna om offentlig informationstjänst eventuellt kommer att ses över inom en nära framtid. 
Vidare lade Finlands miljöcentral fram ett förslag till ändring av 159 § 2 mom. i miljöskyddslagen, som innehåller bestämmelser om certifiering i enlighet med F-gasförordningen och ozonförordningen. Finlands miljöcentral föreslog att den uppgift gällande godkännande att ordna kompetensprov som i den gällande paragrafen ålagts miljöcentralen ska överföras till Säkerhets- och kemikalieverket. Det är fråga om att godkänna de aktörer som får ordna prov för bedömning av kompetensen hos personer som tar till vara fluorerade växthusgaser från anordningar som innehåller lösningsmedel baserade på dessa gaser. De övriga uppgifter som enligt paragrafen berör godkännande att ordna kompetensprov har redan ålagts Säkerhets- och kemikalieverket. Det är således en tydlig och konsekvent lösning att alla uppgifter som berör godkännande att ordna kompetensprov anförtros en och samma myndighet. Dessutom har det hittills inte inlämnats en enda ansökan om godkännande att ordna kompetensprov till Finlands miljöcentral. Den föreslagna uppgiftsöverföringen kommer således enligt Finlands miljöcentrals bedömning inte att ha några praktiska konsekvenser för arbetsmängden vid Säkerhets- och kemikalieverket. 
Med anledning av Finlands miljöcentrals ändringsförslag inhämtades snabbt Säkerhets- och kemikalieverkets och arbets- och näringsministeriets åsikt om saken. Dessa motsatte sig inte förslaget, och den fortsatta beredningen framskred därmed så att propositionen kompletterades med detta förslag.  
Undervisnings- och kulturministeriet lade å sin sida fram vissa förslag till uppdateringar och ändringar av terminologin i 159 § 2 mom. i miljöskyddslagen. Vid den fortsatta beredningen beslutade man att uttrycket ”betyg för den som har visat sin kompetens” inte i enlighet med undervisnings- och kulturministeriets förslag ska ändras till ”betyg för den som har visat sitt kunnande”, eftersom det är fråga om vedertagen terminologi som grundar sig på EU-lagstiftningen. Undervisnings- och kulturministeriets övriga förslag beaktades däremot vid beredningen. 
5
Ikraftträdande
Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2017. 
Lagens ikraftträdandetidpunkt grundar sig på F-gasförordningens reglering. Enligt F-gasförordningen ska de som hanterar kylenheter i lastbilar och släpfordon med kylaggregat och alla som hanterar elektriska brytarevisa sin kompetens senast den 1 juli 2017. Den nämnda tidpunkten (1.7.2017), som föreskrivs i F-gasförordningen, har beaktats också i kompetensförordningen. 
6
Förhållande till grundlagen och lagstiftningsordning
Den föreslagna 164 § gäller det kompetensregister som förs av Säkerhets- och kemikalieverket och den offentliga informationstjänst som omfattar vissa av registrets uppgifter. Både kompetensregistret och den offentliga informationstjänsten innefattar vid sidan av övriga uppgifter även personuppgifter, vilket innebär att det är fråga om personregister som förs av en myndighet. Paragrafens bestämmelser är således av betydelse med avseende på 10 § 1 mom. i grundlagen. Enligt 10 § 1 mom. i grundlagen är vars och ens privatliv, heder och hemfrid tryggade. Enligt samma moment ska närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter utfärdas genom lag. Den sist nämnda bestämmelsen hänvisar enligt den regeringsproposition som berör reformen av de grundläggande fri- och rättigheterna till behovet att genom lagstiftning trygga individens rättsskydd och skydd för privatlivet i samband med behandlingen, registreringen och användningen av personuppgifter (RP 309/1993 rd, s. 53). 
Grundlagsutskottet har i förhållandevis många utlåtanden uttalat sig om skyddet för personuppgifter i samband med sådan reglering som berör myndigheters personregister. Utskottet har ansett att det med tanke på skyddet för personuppgifter är viktigt att reglera åtminstone registreringens syfte, de registrerade personuppgifternas innehåll och tillåtna användningsändamål, inklusive uppgifternas tillförlitlighet och bevaringstid i personregistret samt den registrerades rättsskydd. Dessutom ska regleringen av dessa frågor på lagnivå vara omfattande och detaljerad (t.ex. GrUU 14/2002 rd, s.2, GrUU 27/2006 rd, s.2/I och GrUU 8/2008 rd, s. 2/II). Kravet på bestämmelser i lag gäller också möjligheten att lämna ut uppgifter via en teknisk anslutning (GrUU 12/2002 rd, s. 5). 
Grundlagsutskottet har dessutom i sina utlåtanden GrUU 32/2008 och GrUU 65/2014 särskilt granskat skyddet för personuppgifter i samband med reglering som berör offentlig informationstjänst. Utlåtandena berör den offentliga informationstjänst som är avsedd för säkerställande av behörigheten hos yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården samt socialvården, där personuppgifter som berör tusentals personer offentliggörs för allmänheten via internet. Syftet med denna informationstjänst är att förbättra medborgarnas tillgång till information om vilken behörighet de aktuella yrkesutbildade personerna har. Utskottet har konstaterat att det nämnda syftet är ägnat att förbättra rättssäkerheten för klienter inom hälso- och sjukvården samt socialvården, och att det i sista hand också främjar grundlagsskyddet enligt 7 § 1 mom. i grundlagen. Syftet har därmed betraktats som godtagbart med avseende på de grundläggande fri- och rättigheterna. Utskottet har dessutom konstaterat att det är viktigt att i bestämmelserna om den offentliga informationstjänsten ange att de uppgifter som offentliggörs via internet ska vara av relevans för bedömningen av behörigheten och för identifieringen av en yrkesutbildad person, samt att de nämnda uppgifterna ska specificeras noggrant i lagen. Vidare har utskottet ansett att det med tanke på skyddet för privatlivet och personuppgifter är viktigt att det i ett omfattande webbaserat personregister inte går att söka uppgifter på stora grupper, utan att det bara ska gå att göra enskilda sökningar. Utskottet har även ansett att skyldigheten att utplåna uppgifterna om en person som avlidit ska beaktas i regleringen. 
Enligt det föreslagna 164 § 1 mom. i miljöskyddslagen ska de uppgifter som införs i kompetensregistret användas för sådan tillsyn som avses i lagen. I registret införs enligt det föreslagna 160 § 2 mom. bara sådana uppgifter som behövs för detta användningsändamål. Uppgifterna har dessutom specificerats noggrant. 
Det föreslagna 164 § 3 mom., som gäller offentlig informationstjänst, innefattar reglering som berör utlämnande av uppgifter ur ett personregister. Det är fråga om särskild reglering i förhållande till personuppgiftslagen (bestämmelser om behandling av personuppgifter samt villkor för utlämnande av personuppgifter) och i förhållande till 16 § 3 mom. i offentlighetslagen (bestämmelser om sätten för utlämnande av personuppgifter ur en myndighets personregister). 
Via den offentliga informationstjänsten kan ägare och innehavare av anordningar som innehåller ämnen som bryter ned ozonskiktet eller fluorerade växthusgaser lätt, snabbt och avgiftsfritt säkerställa att den som utför installation eller service av anordningarna har lagstadgad kompetens. Då installations-, underhålls- och servicearbetena utförs med yrkeskunskap och kompetens förebyggs sådana läckage som orsakas av felaktig hantering av anordningarna, och därmed förebyggs också olägenheter för miljön och hälsan. Därigenom kan man även säkerställa att anordningarna fungerar korrekt och energieffektivt samt att garantin och försäkringarna gäller. Syftet med den offentliga informationstjänsten bidrar således i sista hand till att främja både det ansvar för miljön som föreskrivs i 20 § 1 mom. i grundlagen och det egendomsskydd som tryggas i 15 § i grundlagen. Detta syfte kan, på motsvarande sätt som grundlagsutskottet konstaterat i sina tidigare utlåtanden (GrUU 32/2008och 65/2014), betraktas som godtagbart med avseende på de grundläggande fri- och rättigheterna. Vidare är de uppgifter som genom den offentliga informationstjänsten offentliggörs via internet relevanta för säkerställande av de berörda personernas kompetens och för att personerna ska kunna identifieras tillräckligt väl. Dessutom specificeras uppgifterna i fråga noggrant (i det föreslagna 164 § 4 mom.). Information kan sökas bara genom enkel sökning, med hjälp av noggrant angivna sökvillkor (som anges i det föreslagna 164 § 6 mom.). 
De bestämmelser om utplåning av uppgifter som ingår i det föreslagna 164 § 7 mom. är anknutna till förvaringstiderna för de uppgifter som införs i kompetensregistret och den offentliga informationstjänsten. I regleringen beaktas bl.a. skyldigheten att utplåna uppgifter i samband med dödsfall. I övrigt fastställs uppgifternas förvaringstid på grundval av personuppgiftslagen. 
De uppgifter som omfattas av den offentliga informationstjänsten uppdateras på basis av kompetensregistret. Rättsskyddet för personer som är registrerade i kompetensregistret och därmed också i den offentliga informationstjänsten tillgodoses med hjälp av flera olika bestämmelser. I kompetensregistret registreras uppgifter om personer och verksamhetsutövare till vilka Säkerhets- och kemikalieverket har utfärdat ett certifikat med stöd av 162 § 1 eller 2 mom. i miljöskyddslagen. Ifall kompetenskraven inte är uppfyllda, kan inget certifikat utfärdas och ingen anteckning införas i kompetensregistret. Det negativa förvaltningsbeslut som fattas om saken får överklagas genom besvär. Säkerhets- och kemikalieverket får besluta att återkalla ett certifikat, om det kommer fram att en person eller verksamhetsutövare inte handlar i enlighet med kompetenskraven eller om en verksamhetsutövare inte längre uppfyller kompetenskraven (162 § 3 mom.). Innan certifikatet återkallas ska Säkerhets- och kemikalieverket ge personen eller verksamhetsutövaren möjlighet att avhjälpa bristen, om den inte är så väsentlig att den inte kan avhjälpas inom en skälig tid (162 § 3 mom.). Det förvaltningsbeslut som berör återkallandet av ett certifikat får överklagas genom besvär. Därutöver blir personuppgiftslagens bestämmelser om administrativa rättsmedel och ändringssökande tillämpliga i vissa fall. Det är t.ex. möjligt att föra ett ärende till dataombudsmannen för avgörande enligt 40 § i personuppgiftslagen, och i 29 § i personuppgiftslagen finns bestämmelser om rättelse av uppgifter i ett register. Vid utarbetandet av propositionen har man således inte ansett att det finns behov av särskilda bestämmelser om de registrerades rättsskydd (jfr GrUU 19/2012 rd). 
Med stöd av det som anförts ovan kan regleringen i den föreslagna 164 § således anses vara förenlig med grundlagsutskottets ställningstaganden. Propositionen är därmed förenlig med grundlagen och de föreslagna lagändringarna kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 
Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 
Lagförslag
Lag 
om ändring av miljöskyddslagen 
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i miljöskyddslagen (527/2014) 159, 161, 162 och 164 §,  
av dem 159 och 162 § sådana de lyder delvis ändrade i lag 423/2015, som följer: 
159 § 
Kompetens som krävs av dem som hanterar ämnen som bryter ned ozonskiktet samt vissa fluorerade växthusgaser och hur kompetensen visas 
En person eller verksamhetsutövare som utför installation, underhåll, service, reparation eller nedmontering av anordningar eller system som innehåller sådana ämnen som avses i ozonförordningen eller i bilaga I till F-gasförordningen eller tar till vara sådana ämnen ska ha tillräcklig kompetens att förebygga utsläpp av ämnena. 
En person som avses i 1 mom. ska visa sin kompetens i enlighet med ozonförordningen eller F-gasförordningen eller i enlighet med krav som föreskrivits med stöd av dem. Den som arbetar inom branschen för kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsanläggningar, inklusive branschen för hantering av kylenheter i lastbilar och släpfordon med kylaggregat, ska visa sin kompetens i en fristående examen enligt vad som föreskrivs i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998) eller i en yrkesinriktad grundexamen enligt vad som föreskrivs i lagen om grundläggande yrkesutbildning (630/1998). Vid fristående examina ska en examenskommission och vid yrkesinriktade grundexamina utbildningsanordnaren utfärda ett betyg för den som visat sin kompetens. Den som arbetar inom branschen för släckanläggningar, branscher som kräver hantering av elektriska brytare eller branschen för luftkonditioneringsanläggningar i motorfordon och den som tar till vara fluorerade växthusgaser från anordningar som innehåller lösningsmedel baserade på dessa gaser ska visa sin kompetens vid ett prov ordnat av ett sådant organ med tillräcklig sakkunskap som Säkerhets- och kemikalieverket har godkänt. Som organ med tillräcklig sakkunskap räknas läroanstalter inom dessa branscher, företag som svarar för certifieringen av personer samt importörer av anordningar eller utrustning. Den som har visat sin kompetens genom ett godkänt prov tilldelas ett betyg. 
Då personalen vid ett i 2 mom. avsett organ med tillräcklig sakkunskap sköter offentliga förvaltningsuppgifter enligt denna lag tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar på personalen. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen. 
Säkerhets- och kemikalieverket kan återkalla sitt godkännande att ordna prov för bedömning av personers kompetens, om den som ordnar proven inte längre är verksam inom branschen eller av någon annan orsak inte längre uppfyller förutsättningarna för godkännande. 
Närmare bestämmelser om utbildnings- och kompetenskraven för personer och verksamhetsutövare som avses i 1 mom. utfärdas genom förordning av statsrådet. 
161 § 
Ansvarig för verksamheten samt anordningar 
En verksamhetsutövare som avses i 159 § 1 mom. ska utse en ansvarig som ska vara anställd i huvudsyssla hos verksamhetsutövaren i fråga och ha den kompetens som avses i 159 § 1 mom. Den ansvarige ska svara för att de föreskrivna miljöskyddskraven iakttas i verksamheten och för att installations- och servicepersonalen uppfyller kompetenskraven. Den ansvarige ska ha reella möjligheter att sköta sin uppgift. En verksamhetsutövare som hanterar kylenheter i lastbilar och släpfordon med kylaggregat eller hanterar elektriska brytare eller tar till vara fluorerade växthusgaser från anordningar som innehåller lösningsmedel baserade på dessa gaser behöver dock inte utse en ansvarig. 
En verksamhetsutövare som avses i 159 § 1 mom. ska ha sådana anordningar och redskap som krävs för ändamålsenlig serviceverksamhet. Närmare bestämmelser om anordningar och redskap som behövs vid installation, underhåll, service, reparation eller nedmontering av anordningar eller system som innehåller ämnen som avses i ozonförordningen eller F-gasförordningen eller vid tillvaratagandet av sådana ämnen utfärdas genom förordning av statsrådet. 
162 § 
Certifiering 
En person som avses i 159 § 1 mom. ska göra en anmälan till Säkerhets- och kemikalieverket för certifiering. Anmälan ska innehålla behövliga person- och kontaktuppgifter och en redogörelse för att kompetenskraven uppfylls i enlighet med 159 § 2 mom. Säkerhets- och kemikalieverket ska utfärda ett certifikat för den som uppfyller kompetenskraven. 
En verksamhetsutövare som avses i 159 § 1 mom. ska för tillsynen och för verifiering av den i 159 § 1 mom. avsedda kompetens som krävs enligt ozonförordningen och F-gasförordningen eller ett beslut som fattats med stöd av dem göra en anmälan till Säkerhets- och kemikalieverket om vilken kompetens personalen har samt om verksamhetens karaktär och om arbetsredskapen. Säkerhets- och kemikalieverket ska utfärda ett certifikat för verksamhetsutövare som uppfyller kompetenskraven. Anmälningsskyldigheten gäller dock inte verksamhetsutövare som hanterar kylenheter i lastbilar och släpfordon med kylaggregat eller hanterar elektriska brytare eller tar till vara fluorerade växthusgaser från anordningar som innehåller lösningsmedel baserade på dessa gaser. 
Säkerhets- och kemikalieverket kan besluta att återkalla ett certifikat, om det kommer fram att en person eller verksamhetsutövare inte handlar i enlighet med kompetenskraven eller om en verksamhetsutövare inte längre uppfyller kompetenskraven. Innan certifikatet återkallas ska Säkerhets- och kemikalieverket ge verksamhetsutövaren eller personen möjlighet att avhjälpa bristen, om den inte är så väsentlig att den inte kan avhjälpas inom en skälig tid. 
Närmare bestämmelser om innehållet i de anmälningar som avses i denna paragraf och om anmälningsförfarandet utfärdas genom förordning av statsrådet. 
164 § 
Kompetensregister och offentlig informationstjänst 
Säkerhets- och kemikalieverket ska föra register över de verksamhetsutövare och personer som är certifierade i enlighet med 162 § samt över de ansvariga som avses i 161 §, för tillsyn över deras verksamhet. 
I registret införs i fråga om certifierade verksamhetsutövare 
1) firma, eventuell bifirma, företags- och organisationsnummer, adress till det verksamhetsställe där verksamheten bedrivs och övriga kontaktuppgifter samt information om rätten att utöva verksamheten, 
2) den ansvariges namn, personbeteckning och samtycke till uppgiften. 
I fråga om certifierade personer införs i registret namn, personbeteckning, hemadress eller adress till det verksamhetsställe där verksamheten bedrivs och övriga kontaktuppgifter samt information om rätten att utöva verksamheten. 
Säkerhets- och kemikalieverket får genom det allmänna datanätet ur registret lämna ut uppgifter som behövs för säkerställande av kompetensen (offentlig informationstjänst). Dessa uppgifter omfattar 
1) verksamhetsutövares namn, företags- och organisationsnummer, verksamhetsställets adress, information om rätten att utöva verksamheten och den ansvariges namn, samt 
2) persons namn och kommun samt information om rätten att utöva verksamheten. 
På begäran av försvarsmakten eller gränsbevakningsväsendet kan det antingen tillfälligt eller varaktigt uppställas begränsningar i fråga om de uppgifter som lämnas ut via den offentliga informationstjänsten, om det behövs för att trygga rikets säkerhet eller försörjningsberedskap. Det kan likaså tillfälligt eller varaktigt uppställas begränsningar i fråga om de uppgifter som lämnas ut via den offentliga informationstjänsten då en verksamhetsutövare, en ansvarig eller en person av grundad anledning begär det. 
I den offentliga informationstjänsten kan information sökas bara med enkel sökning där sökvillkoren omfattar  
1) verksamhetsutövares namn, företags- och organisationsnummer, den kommun där verksamhetsstället är beläget, information om rätten att utöva verksamheten och den ansvariges namn, samt 
2) persons namn och kommun samt information om rätten att utöva verksamheten.  
Säkerhets- och kemikalieverket ska utplåna uppgifterna om en verksamhetsutövare, en ansvarig eller en person ur registret och den offentliga informationstjänsten utan dröjsmål efter att 
1) verksamhetsutövaren, den ansvarige eller den berörda personen har upphört med sin verksamhet, 
2) verksamhetsutövarens, den ansvariges eller den berörda personens certifikat har återkallats,  
3) verksamhetsutövaren, den ansvarige eller den berörda personen har begärt det, eller  
4) myndigheten har fått information om att den ansvarige eller den berörda personen har avlidit. 
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2017.  
Helsingfors den 26 januari 2017 
Statsminister
Juha
Sipilä
Jordbruks- och miljöminister
Kimmo
Tiilikainen
Senast publicerat 2.2.2017 10:12