1
Nuläge och föreslagna ändringar
Syftet med totalreformen av gruvlagen och den gruvlag (621/2011) som trädde i kraft 2011 var att revidera gruvlagstiftningen så att förutsättningarna för gruvdrift tryggas på ett samhälleligt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart sätt och att allmänna och enskilda intressen samtidigt tryggas med beaktande av systemet för grundläggande fri- och rättigheter. Det viktiga är att trygga allmänna intressen samt förhandstillsyn i tillståndsprövningen.
Regeringens proposition (10/2017) till riksdagen med förslag till ändring av gruvlagen inne-höll ändringsförslag avseende 32 § om företrädesrätt, 34 § om tillståndsansökan, 44 § om förbehållsanmälan, 46 § om hinder för beviljande av malmletningstillstånd och guldvaskningstillstånd, 67 § om när malmletningstillstånd och guldvaskningstillstånd förfaller, 68 § om när gruvtillstånd förfaller, 72 § om handläggning av ärenden om förlängning av tillstånds giltighetstid och om upphörande, ändring och återkallelse av tillstånd, 93 § om registrering av gruvförrättning, 119 § om gruvkarta, 121 § om gruvsäkerhetstillstånd, 123 § om förfaranden för ansökan om gruvsäkerhetstillstånd och 165 § om besvärsrätt. Riksdagen gjorde inte de ändringar som föreslogs i 32 och 34 § i den regeringspropositionen.
Enligt 34 § 3 mom. 2 punkten i den gällande gruvlagen är den bedömning som avses i 65 § i naturvårdslagen (nedan Natura 2000-bedömning) och en miljökonsekvensbeskrivning enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (252/2017) (nedan MKB-beskrivning) och kontaktmyndighetens motiverade slutsats delar av en sådan fullständig ansökan som ger den sökande företräde till det sökta området i förhållande till andra aktörer. I regeringens proposition med förslag till ändring av gruvlagen (10/2017) föreslogs det att dessa dokument inte längre skulle behöva ingå i en fullständig ansökan om företräde. När dokumenten kan lämnas in senare i kompletteringssyfte kan också senare undersökningsresultat införlivas i materialet, vilket förbättrar kvaliteten på utredningarna. Dokumenten ska fortfarande lämnas in innan ansökan kungörs, så de som yttrar sig och framför sin åsikt kommer alltså fortfarande att ha tillgång till det samlade materialet.
Den ändring som föreslogs i regeringens proposition (10/2017) byggde den då gällande lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994). Riksdagen behandlade vid den tidpunkten ett förslag till ändring av lagstiftningen om miljökonsekvensbedömning och det var sannolikt att den aktuella ändringen av gruvlagen eller de bestämmelser i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning som det hänvisas till i propositionen skulle komma att ändras i lagstiftningen om miljökonsekvensbedömning. För att lagstiftningen skulle vara konsekvent föreslogs för ekonomiutskottet att de ändringar i 32 och 34 § i gruvlagen som föreslogs i propositionen skulle avslås.
Ekonomiutskottet påpekade dock att de ändringar som föreslogs i 32 och 34 § i regeringspropositionen om ändring av gruvlagen var viktiga, och föreslog att riksdagen förutsätter att statsrådet så snart som möjligt bereder en proposition som innehåller de ändringar i gruvlagen som föreslås bli avslagna av tekniska skäl.
Riksdagen godkände den ändrade regeringspropositionen om ändring av gruvlagen den 24 maj 2017 (307/2017) och gav följande uttalande:
Riksdagen förutsätter att statsrådet skyndsamt börjar bereda en sådan ändring av gruvlagstiftningen som innebär att bilagorna till tillståndsansökan enligt 34 § 3 mom. 2 punkten i den gällande gruvlagen inte längre omfattas av 32 § för att företrädesrätt till malmletningstillstånd, guldvaskningstillstånd eller gruvtillstånd ska uppkomma också utan att bilagorna ingår i tillståndsansökan.
2
Målsättning och de viktigaste förslagen
I denna proposition föreslås det att riksdagen godkänner de ändringar som gäller företrädesrätt i 32 och 34 § i gruvlagen. Enligt bestämmelsen om företrädesrätt i 32 § i den gällande lagen har den som först sökt tillstånd på det sätt som föreskrivs i 34 § företrädesrätt vid ansökan om malmletningstillstånd, gruvtillstånd och guldvaskningstillstånd. Enligt gruvlagen ska det till tillståndsansökan vid behov fogas en utredning om den bedömning som avses i 65 § i naturvårdslagen (Natura 2000-bedömning) samt en miljökonsekvensbeskrivning (MKB-beskrivning) enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning samt kontaktmyndighetens motiverade slutsats. I praktiken behöver dessa dokument vara färdiga redan vid ansökan om tillstånd. Bestämmelsen strider mot 15 § i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (252/2017), där det anges att miljökonsekvenserna av ett projekt ska utredas i förfarandet vid miljökonsekvensbedömning i ett så tidigt skede som möjligt av planeringen med beaktande av den övriga beredningen av projektet medan det ännu finns möjliga alternativ. Bedömningen ska dock finnas att tillgå vid avgörandet av ett tillståndsärende enligt 25 §. Den paragrafen förutsätter alltså inte att miljökonsekvensbedömningen ska vara gjord när ansökan lämnas in.
Syftet med de ändringar som föreslås i gruvlagen är att ta bort bilagorna till tillståndsansökan enligt 34 § 3 mom. 2 punkten från 32 §, så att företrädesrätt till malmletningstillstånd, guldvaskningstillstånd eller gruvtillstånd kan uppkomma även utan att tillståndsansökan innehåller de ovan nämnda bilagorna. Tillståndsärendet enligt lagens 34 § kan dock inte avgöras förrän alla i lagen nämnda faser av tillståndsförfarandet har genomförts.
Syftet med ändringen är att samordningen av de skyddsaspekter och andra intressen som eftersträvas med Natura 2000-bedömningen och MKB-förfarandet beaktas allt bättre och allt mer högkvalitativt. Ändringen skapar bättre förutsättningar än i nuläget att utarbeta de aktuella bilagorna och att nå de mål som finns i bakgrunden. Ändringen påverkar inte tillståndsförfarandet eller tillståndsprövningen enligt gruvlagen. Information om ansökan och hörande av sakägare ska fortfarande ske i enlighet med den gällande gruvlagen.
3
Propositionens konsekvenser
De föreslagna lagändringarna påverkar inte myndighetens tillståndsprövning. De föreslagna ändringarna syftar till att smidiggöra myndighetsförfarandet och minska den administrativa bördan för dem som yttrar sig och för myndigheter som ansvarar för tillståndsprocesserna. De föreslagna ändringarna minskar också verksamhetsutövarnas administrativa börda.
3.1
Ekonomiska konsekvenser
Med tanke på tillståndsmyndigheterna kan också tillståndsprocesserna snabbas upp genom smidiggörandet och därigenom kan myndighetsverksamheten effektiviseras och servicen förbättras utan tilläggsresurser.
3.2
Konsekvenser för miljön
De föreslagna ändringarna har inga negativa effekter när det gäller miljökonsekvenserna av malmletning eller gruvdrift.
Ändringen av tidpunkten för de miljörelaterade utredningarna skapar klarhet i konstellationen av företrädesrättigheter för verksamhetsutövarna och förbättrar innehållet i de krävda utredningarna, men ändrar dock inte kraven i fråga om utredningar. Den föreslagna ändring som ger den som ansöker om tillstånd möjlighet att slutföra Natura 2000-bedömningen och MKB-beskrivningen med en flexiblare tidtabell än i nuläget gör det möjligt att göra bedömningen och beskrivningen på ett mer kvalitetsfullt sätt än tidigare. Jämfört med nuläget innebär detta också en förbättring med tanke på miljöskyddet och naturvården.
4
Beredningen av propositionen
Propositionen har beretts vid arbets- och näringsministeriet. Denna proposition skickades inte ut på remiss, eftersom regeringens proposition (10/2017) rd innehåller ändringsförslag till 32 och 34 § med samma innehåll som i denna proposition. I remissyttrandena om den propositionen hade det förekommit oro för hur de i 32 § i gruvlagen föreslagna ändringarna skulle stämma överens med den nya lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning som bereddes då.