Senast publicerat 03-11-2021 13:37

Regeringens proposition RP 3/2018 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om en marknadsordning för jordbruksprodukter

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att lagen om en marknadsordning för jordbruksprodukter ändras. De bestämmelser som gäller sektorn för frukt och grönsaker, sockersektorn, klassificering av slaktkroppar och vissa prisrapporter ändras för att motsvara Europeiska unionens reviderade lagstiftning. Ändringarna är huvudsakligen tekniska.  

Lagen föreslås träda i kraft den 11 juli 2018. 

ALLMÄN MOTIVERING

Inledning

Det har gjorts många ändringar i EU:s lagstiftning om en marknadsordning för jordbruksprodukter under den senaste tiden. Ändringarna beror på att kommissionens förordningar till följd av Lissabonfördraget har ändrats till kommissionens delegerade förordningar och kommissionens genomförandeförordningar. Samtidigt har man strävat efter att förenkla EU-lagstiftningen. Den senaste tidens ändringar har i synnerhet gällt de av kommissionens förordningar som handlar om sektorn för frukt och grönsaker, sockersektorn, klassificering av slaktkroppar och prisrapporter. Att systemet med produktionskvoter inom sockersektorn avslutas leder dessutom till att tillämpningen av flera tidsbegränsade bestämmelser upphör. Bestämmelser om genomförandet av dessa bestämmelser finns i lagen om en marknadsordning för jordbruksprodukter (999/2012), nedan marknadsordningslagen. Till följd av ändringarna i EU-lagstiftningen behöver det göras vissa, närmast tekniska, ändringar i marknadsordningslagen.  

Nuläge

Marknadsordningslagen innehåller många hänvisningar till Europeiska kommissionens förordningar. Dessa förordningar har ändrats så att de frågor de behandlar har delats upp på kommissionens genomförandeförordningar och kommissionens delegerade förordningar. Därför är hänvisningarna i lagen delvis föråldrade.  

EU:s lagstiftning om sektorn för frukt och grönsaker har reviderats, och bestämmelser om den finns i fortsättningen i kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/891 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker och komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller påföljder som ska tillämpas på dessa sektorer och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011, nedan den delegerade förordningen om sektorn för frukt och grönsaker, och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/892 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker, nedan genomförandeförordningen om sektorn för frukt och grönsaker. Dessa ändringar medför ett behov av vissa, närmast tekniska, ändringar i marknadsordningslagens bestämmelser om sektorn för frukt och grönsaker och i synnerhet i bestämmelserna om producentorganisationer.  

En stor del av EU-lagstiftningen om sockersektorn tillämpas inte längre. Artikel 232 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, nedan marknadsordningsförordningen, gäller ikraftträdande och tillämpning. Enligt artikel 232.3 ska artiklarna 127–144, 192 och 193 tillämpas till och med utgången av regleringsåret 2016/2017 för socker den 30 september 2017. Artikel 127 innehåller bestämmelser om villkoren för leveransavtal, artikel 128 bestämmelser om produktionsavgift, artikel 129 bestämmelser om produktionsbidrag, artikel 130 bestämmelser om återtag av socker, artikel 131 bestämmelser om tillfällig marknadsstyrningsmekanism, artiklarna 132, 133 och 147 bestämmelser om kommissionens befogenheter, artikel 134 bestämmelser om kvoter inom sockersektorn, artikel 135 bestämmelser om minimipris för sockerbetor, artikel 136 bestämmelser om kvottilldelning, artikel 137 bestämmelser om godkända företag, artikel 138 bestämmelser om nationell omfördelning av kvoterna och minskning av kvoterna, artikel 139 bestämmelser om utomkvotsproduktion, artikel 140 bestämmelser om industrisocker, artikel 141 bestämmelser om överföring av överskottssocker och artikel 142 bestämmelser om överskottsavgift.  

Dessa bestämmelser om sockersektorn tillämpas således inte längre, och de bestämmelser i marknadsordningslagen som gäller genomförandet av dem behövs inte heller längre. Av lagstiftningen om sockersektorn förblir dock artikel 125, som gäller avtal inom sockersektorn, fortfarande i kraft. Enligt den artikeln ska villkoren för köp av sockerbetor och sockerrör, inbegripet leveransavtal som ingås före sådd, anges i skriftliga branschavtal mellan å ena sidan sockerbets- och sockerrörsodlarna i unionen eller, på deras vägnar, de organisationer som de är medlemmar i, och å andra sidan sockerföretagen i unionen eller, på deras vägnar, de organisationer som de är medlemmar i. Sockerföretagen ska anmäla branschavtalen enligt del II avsnitt A punkt 6 i bilaga II till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där de producerar socker. Från och med den 1 oktober 2017 ska branschavtalen uppfylla köpevillkoren i bilaga X. Enligt den nämnda punkt 6 i bilaga II avses med branschavtal antingen a) ett avtal som, innan något leveransavtal har ingåtts, ingås mellan å ena sidan företag eller en branschorganisation som är erkänd av medlemsstaten i fråga eller en sammanslutning av sådana branschorganisationer och å andra sidan en säljarorganisation som är erkänd av medlemsstaten i fråga eller en sammanslutning av sådana säljarorganisationer, eller b) om inget av de avtal som avses i a föreligger, bolags- och kooperationslagstiftningen, om den reglerar leverans av sockerbetor från andelsägare eller medlemmar i ett bolag eller en sockertillverkande kooperation. 

Av lagstiftningen om sockersektorn förblir också artikel 126, som gäller prisrapportering, fortfarande i kraft. Den artikeln innehåller en bestämmelse om kommissionens rätt att anta genomförandeakter för att fastställa ett system för rapportering av priser på sockermarknaden, inklusive ett system för offentliggörande av prisnivåer för denna marknad. Systemet ska basera sig på information från företag som producerar vitsocker eller från andra aktörer inom sockerhandeln. Dessa ändringar medför ett behov av vissa, närmast tekniska, ändringar i marknadsordningslagens bestämmelser om prisrapporter.  

Lagstiftningen om klassificering av slaktkroppar har reviderats, och bestämmelser om detta finns i fortsättningen i kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1182 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller unionsskalorna för klassificering av slaktkroppar av nötkreatur, gris och får och vad gäller rapportering av marknadspriser för vissa kategorier av slaktkroppar och levande djur, nedan den delegerade förordningen om klassificering, och i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1184 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller unionsskalor för klassificering av slaktkroppar av nötkreatur, gris och får och vad gäller rapportering av marknadspriser för vissa kategorier av slaktkroppar och levande djur, nedan genomförandeförordningen om klassificering. Dessa bestämmelser omfattar utöver klassificering av slaktkroppar också bestämmelser om rapportering av priser och annan information i anslutning till köttprodukter. Ändringarna medför ett behov av vissa, närmast tekniska, ändringar i marknadsordningslagens bestämmelser om klassificering av slaktkroppar och om prisrapporter i anslutning till det.  

Lagstiftningen om aktörernas skyldighet att meddela priser och anmäla andra uppgifter, nedan prisrapporter, har reviderats och i fortsättningen finns bestämmelser om denna skyldighet i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1185 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1307/2013 och (EU) nr 1308/2013 vad gäller anmälan till kommissionen av uppgifter och handlingar och om ändring och upphävande av vissa kommissionsförordningar, nedan anmälningsförordningen, och i kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1183 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1307/2013 och (EU) nr 1308/2013 vad gäller anmälan av uppgifter och handlingar till kommissionen.  

I anmälningsförordningen har man samlat sådana bestämmelser om meddelande av priser och anmälan av andra uppgifter i fråga om flera produktsektorer som tidigare fanns i olika förordningar. Bland annat kommer bestämmelser som gäller prisrapporter om sockersektorn och om etylalkohol som framställts av jordbruksprodukter att finnas där i fortsättningen. Dessa ändringar medför ett behov av vissa, närmast tekniska, ändringar i marknadsordningslagens bestämmelser om prisrapporter. Samtidigt är det skäl att flytta marknadsordningslagens bestämmelser om etylalkohol från bestämmelserna om handelsnormer och i stället låta dem ingå i bestämmelserna om prisrapporter, där de numera hör hemma med tanke på innehållet. Härigenom behöver också den straffbestämmelse i lagen upphävas som hänför sig till handelsnormerna och gäller brott mot skyldigheten att lämna uppgifter om etylalkohol.  

För att det ska kunna säkerställas att kraven i fråga om prisrapporter uppfylls är det numera möjligt att meddela ett föreläggande och vid behov sätta ut vite. En sådan bestämmelse saknas emellertid när det gäller prisrapporter inom sockersektorn. Hittills har man med stöd av EU-lagstiftning om godkända företag inom sockersektorn kunnat säkerställa att uppgifter lämnas. Den lagstiftningen tillämpas dock inte längre. Således vore det för enhetlighetens skull motiverat att också när det gäller prisrapporterna inom sockersektorn införa den möjlighet att meddela förelägganden om lämnande av uppgifter och att sätta ut vite som redan tillämpas i fråga om prisrapporter inom andra produktsektorer. Det föreslås att bestämmelsen i fortsättningen också ska tillämpas för att säkerställa tillgången till prisrapporter om etylalkohol.  

Målsättning och de viktigaste förslagen

Ett mål med propositionen är att uppdatera lagen så att den motsvarar de ändringar som på grund av Lissabonfördraget har gjorts i vissa förordningar av kommissionen som hänför sig till marknadsordningen och även motsvarar reformerna av EU-lagstiftningen om sockersektorn. Ändringarna är till största delen uppdateringar av hänvisningar till bestämmelser och andra liknande tekniska ändringar.  

Propositionens konsekvenser

4.1  Konsekvenser för myndigheterna

De ändringar i marknadsordningslagen som är en följd av ändringarna i EU-lagstiftningen är huvudsakligen tekniska. De har inga konsekvenser för myndigheternas uppgifter.  

Uppgifterna enligt lagens 56 § att kontrollera rapporter från aktörerna inom sockersektorn föreslås bli överförda från Tullen till Landsbygdsverket, som också svarar för kontrollen av att annan liknande information som lämnas är korrekt. Dessutom föreslås de kontroller av proviantlager som avses i samma paragraf bli överförda från Tullen till Landsbygdsverket. Det bedöms inte längre finnas något praktiskt behov av de sistnämnda kontrollerna eftersom inga exportbidrag längre har beviljats. Genom ändringarna blir fördelningen av kontrolluppgifterna mellan myndigheterna klarare. Ändringarna bedöms vara så små med tanke på Landsbygdsverkets uppgifter som helhet att de inte påverkar dess behov av resurser. Således bedöms förslaget inte ha några konsekvenser för de offentliga finanserna. 

4.2  Konsekvenser för företagen

De ändringar i marknadsordningslagen som är en följd av ändringarna i EU-lagstiftningen är huvudsakligen tekniska, och de har inga konsekvenser för företagens verksamhet. 

4.3  Övriga konsekvenser

De ändringar i marknadsordningslagen som är en följd av ändringarna i EU-lagstiftningen är huvudsakligen tekniska. Propositionen är avsedd att göra lagstiftningen tydligare. Den har inga andra konsekvenser än dem som det redogörs för ovan. 

Beredningen av propositionen

Propositionen har beretts vid jord- och skogsbruksministeriet. Följande aktörer har ombetts lämna yttranden om propositionen: social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet, justitieministeriet, finansministeriet, Livsmedelssäkerhetsverket, Konkurrens- och konsumentverket, Naturresursinstitutet, Landsbygdsverket, Tullen, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, Andelslaget Närpes Grönsaker, Livsmedelsindustriförbundet rf, Foodwest, Kauppapuutarhaliitto - Handelsträdgårdsförbundet ry, Finlands Fårförening rf, Leppävirran Marja Osuuskunta, Finska Köttbranschens Förbund rf, Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto MTK ry, Pihvikarjankasvattajien liitto - Biffdjuruppfödarnas förbund ry, Puutarhaliitto - Trädgårdsförbundet ry, Finlands Dagligvaruhandel rf, Sucros Ab, Suomen Kananmunapakkaamoiden yhdistys ry, Suomen Siipikarjaliitto - Finlands Fjäderfäförbund ry, Suomen sikayrittäjät ry, Finska Socker Ab, Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund SLC rf, Vihannes-Laitila Oy, Vilja-alan yhteistyöryhmä VYR ry, Ålands Trädgårdshall Andelslag och Österbottens svenska producentförbund rf.  

Social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet, arbets- och näringsministeriet, Livsmedelssäkerhetsverket, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, Landsbygdsverket, Naturresursinstitutet, Tullen, Konkurrens- och konsumentverket och Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto MTK ry konstaterade i sina yttranden att de inte har något att anmärka i fråga om propositionen. De övriga lämnade inga yttranden.  

Landsbygdsverket önskade att den statsrådsförordning om klassificering av slaktkroppar som det är meningen att utfärda med stöd av den föreslagna lagen kan träda i kraft samtidigt som de nya EU-förordningarna om klassificering av slaktkroppar börjar tillämpas (den 11 juli 2018). Med tanke på kunderna skulle det vara viktigt att dessa förändringar sker samtidigt. Naturresursinstitutet ansåg att det med tanke på den uppföljning av priserna på jordbruksprodukter som det ska sköta är viktigt att de ändringar i EU-lagstiftningen som gäller prisuppföljning beaktas i den nationella lagen. Livsmedelssäkerhetsverket påpekade att de uppgifter som enligt förslaget ska överföras är av så ringa omfattning att verket inte behöver yttra sig om deras konsekvenser. Livsmedelssäkerhetsverket fäste dessutom uppmärksamhet vid förslaget att upphäva 12 e §. Enligt den paragrafen får en producentmedlem inom sektorn för frukt och grönsaker av sina produkter sälja en andel på högst 25 procent direkt till konsumenter på det sätt som avses i EU:s förordning om frukt och grönsaker. Det har föreslagits att bestämmelsen ska upphävas eftersom också EU-lagstiftningen innehåller bestämmelser om en motsvarande gräns. Livsmedelssäkerhetsverket påpekade emellertid att det inte är nödvändigt att upphäva bestämmelsen eftersom EU-förordningen tillåter att medlemsstaterna utfärdar bestämmelser också om en andel som är högre eller lägre än den nämnda procentandelen. Med stöd av yttrandet ansågs det att 12 e § inte behöver upphävas.  

Samband med andra propositioner

Den föreslagna ändringen av 46 b § 2 mom. gäller samma moment som det också är meningen att ändra i regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om verkställigheten av landskapsreformen och om en omorganisering av statens tillstånds-, styrnings- och tillsynsuppgifter.  

DETALJMOTIVERING

Lagförslag

3 §. Definitioner. Det föreslås att vissa definitioner i paragrafen upphävs eller ändras till följd av förändringar i EU-lagstiftningen. Ändringarna är av teknisk natur. 

Den definition av EU:s förordning om frukt och grönsaker som finns i 12 punkten ändras till en definition av EU:s lagstiftning om frukt och grönsaker. Det är inte längre ändamålsenligt att hänvisa till en enda förordning eftersom förordningen i fråga har delats upp i den delegerade förordningen om sektorn för frukt och grönsaker och genomförandeförordningen om sektorn för frukt och grönsaker. Definitionen ska i fortsättningen också omfatta marknadsordningsförordningens bestämmelser om frukt och grönsaker. På grund av övergångsbestämmelserna behöver definitionen också omfatta kommissionens upphävda genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker. 

Den definition av klassificeringsförordningen som finns i 18 punkten upphävs som onödig. I fortsättningen ska den i 19 punkten definierade EU:s lagstiftning om klassificering av slaktkroppar tillämpas. Den har redan nu omfattat klassificeringsförordningen.  

Den definition av EU:s lagstiftning om klassificering av slaktkroppar som finns i 19 punkten föreslås bli ändrad för att i fortsättningen utöver artikel 10 i marknadsordningsförordningen också omfatta den delegerade förordningen om klassificering och genomförandeförordningen om klassificering, vilka definieras ovan. 

Den definition av EU:s lagstiftning om sockerproduktion som finns i 20 punkten ändras så att det läggs till en hänvisning till anmälningsförordningen, där det numera föreskrivs om anmälningsskyldigheten i anslutning till produkter inom sockersektorn. Definitionen behöver preciseras i synnerhet på grund av den hänvisning till definitionen som finns i 56 §.  

Den definition av EU:s lagstiftning om handelsnormer som finns i 22 punkten ändras så att hänvisningen till bestämmelserna om etylalkohol slopas. Det är meningen att bestämmelserna om etylalkohol ska flyttas från bestämmelserna om handelsnormer till bestämmelserna om prisrapporter.  

12 d §. Medlemskap i en producentorganisation inom sektorn för frukt och grönsaker. Den hänvisning till EU:s upphävda förordning om frukt och grönsaker som finns i 2 mom. och gäller en uppsägningstid för producentmedlemmar ändras till en hänvisning till EU:s lagstiftning om frukt och grönsaker, där dessa bestämmelser numera finns. Närmare bestämmelser om frågan finns i artikel 6 i den delegerade förordningen om sektorn för frukt och grönsaker. Till övriga delar motsvarar paragrafen nuläget. 

12 e §. Direktförsäljning inom sektorn för frukt och grönsaker. Hänvisningen till EU:s upphävda förordning om frukt och grönsaker ändras till en hänvisning till EU:s lagstiftning om frukt och grönsaker, där dessa bestämmelser numera finns. Närmare bestämmelser om frågan finns i artikel 12 i den delegerade förordningen om sektorn för frukt och grönsaker. I sak motsvarar den föreslagna bestämmelsen nuläget. 

19 §. Verksamhetsprogram för producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker. Den hänvisning till marknadsordningsförordningen och till EU:s upphävda förordning om frukt och grönsaker som finns i 1 mom. och gäller godkännande av ett verksamhetsprogram utarbetat av en producentorganisation inom sektorn för frukt och grönsaker ändras till en hänvisning till EU:s lagstiftning om frukt och grönsaker, där dessa bestämmelser numera finns. Bestämmelser om godkännande av ett verksamhetsprogram utarbetat av en producentorganisation inom sektorn för frukt och grönsaker finns numera i marknadsordningsförordningen och dessutom i synnerhet i artiklarna 27—34 i den delegerade förordningen om sektorn för frukt och grönsaker och artiklarna 2—7 i genomförandeförordningen om sektorn för frukt och grönsaker.  

Den hänvisning till EU:s upphävda förordning om frukt och grönsaker som finns i 3 mom. och gäller tiden för ansökan om godkännande av verksamhetsprogram ändras till en hänvisning till EU:s lagstiftning om frukt och grönsaker, där dessa bestämmelser numera finns. Närmare bestämmelser om frågan finns i artikel 6 i genomförandeförordningen om sektorn för frukt och grönsaker. 

20 §. Stödberättigande åtgärder av producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker. Den hänvisning till marknadsordningsförordningen och till EU:s upphävda förordning om frukt och grönsaker som finns i 1 mom. och gäller ersättning för godtagbara kostnader ändras till en hänvisning till EU:s lagstiftning om frukt och grönsaker, där dessa bestämmelser numera finns. Närmare bestämmelser om frågan finns i artikel 31 i den delegerade förordningen om sektorn för frukt och grönsaker. Hänvisningen till marknadsordningsförordningen stryks som onödig eftersom den nya definitionen av EU:s lagstiftning om frukt och grönsaker också omfattar den. Paragrafens 2 mom. ändras inte. 

Den hänvisning till EU:s upphävda förordning om frukt och grönsaker som finns i 3 mom. och gäller begränsningar som rör de stödberättigande åtgärderna ändras till en hänvisning till EU:s lagstiftning om frukt och grönsaker, där dessa bestämmelser numera finns. Närmare bestämmelser om frågan finns i artiklarna 30 och 31 i den delegerade förordningen om sektorn för frukt och grönsaker.  

21 §. Stödberättigande miljöinsatser av producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker. Paragrafens 1 och 2 mom. ändras inte. Däremot föreslås den bestämmelse i 3 mom. enligt vilken miljöinsatserna inte får inbegripa åtgärder som avses i programmet för utvecklande av landsbygden i Fastlandsfinland eller landsbygdsutvecklingsprogrammet för landskapet Åland bli struken som onödig. Enligt den gällande delegerade förordningen om sektorn för frukt och grönsaker är detta möjligt så länge stöd för samma åtgärd inte beviljas från båda källorna. En producentorganisations insats får således inbegripa en åtgärd som avses i ett utvecklingsprogram, om stöd för den inte har beviljats inom ramen för utvecklingsprogrammet. Momentets hänvisning enligt vilken bestämmelser om krav på miljöinsatserna dessutom finns i marknadsordningsförordningen och EU:s förordning om frukt och grönsaker föreslås bli uppdaterad till en hänvisning till EU:s lagstiftning om frukt och grönsaker, där dessa bestämmelser numera finns. Det som tidigare reglerades genom EU:s förordning om frukt och grönsaker regleras nu genom artikel 28 i den delegerade förordningen om sektorn för frukt och grönsaker.  

22 §. Stödberättigande för kostnader inom stödet till producentorganisationer och stödets maximibelopp. De hänvisningar till EU:s förordning om frukt och grönsaker som finns i 1 mom. och gäller stödberättigande kostnader och i 2 mom. och gäller maximibeloppet av stöd till producentorganisationer ändras till hänvisningar till EU:s lagstiftning om frukt och grönsaker, där dessa bestämmelser numera finns. Bestämmelser om frågan finns i artikel 34 i marknadsordningsförordningen och i artiklarna 30 och 31 i den delegerade förordningen om sektorn för frukt och grönsaker. Hänvisningen till marknadsordningsförordningen stryks som onödig eftersom den nya definitionen av EU:s lagstiftning om frukt och grönsaker också omfattar den. 

23 §. Driftsfond för en producentorganisation inom sektorn för frukt och grönsaker. De hänvisningar till EU:s upphävda förordning om frukt och grönsaker som finns i 1 och 2 mom. och gäller anmälningar ändras till hänvisningar till EU:s lagstiftning om frukt och grönsaker, där dessa bestämmelser numera finns. Närmare bestämmelser om frågan finns i artiklarna 25 och 26 i den delegerade förordningen om sektorn för frukt och grönsaker. Hänvisningen till marknadsordningsförordningen stryks som onödig eftersom den nya definitionen av EU:s lagstiftning om frukt och grönsaker också omfattar den. 

24 §. Uppgifter som ska lämnas vid ansökan om stöd till producentorganisationer. Den hänvisning till EU:s upphävda förordning om frukt och grönsaker som gäller ansökan om och utbetalning av stödet ändras till en hänvisning till EU:s lagstiftning om frukt och grönsaker, där dessa bestämmelser numera finns. Närmare bestämmelser om frågan finns i artiklarna 9–12 i genomförandeförordningen om sektorn för frukt och grönsaker.  

25 §. Ändringar av producentorganisationens verksamhetsprogram. Den hänvisning till EU:s upphävda förordning om frukt och grönsaker som finns i 1 mom. och gäller ändringar av ett verksamhetsprogram ändras till en hänvisning till EU:s lagstiftning om frukt och grönsaker, där dessa bestämmelser numera finns. Närmare bestämmelser om frågan finns i artikel 34 i den delegerade förordningen om sektorn för frukt och grönsaker. Den artikeln innehåller inte längre några bestämmelser om tiden för ansökan eller om medlemsstaternas möjlighet att efter egen prövning slå fast en senare tidpunkt, utan frågan omfattas helt och hållet av den nationella prövningsrätten. I paragrafen föreslås tekniska ändringar till följd av detta. Paragrafens 2 mom. motsvarar nuläget. 

38 §. Skalor för klassificering av slaktkroppar. Den hänvisning till artiklarna 5 och 20.2 i den upphävda klassificeringsförordningen som finns i 1 mom. och gäller befrielse från skyldigheten att klassificera slaktkroppar behöver ändras eftersom de nämnda artiklarna har ersatts av artikel 2.1 i den delegerade förordningen om klassificering.  

Enligt den nya bestämmelsen får medlemsstaterna besluta att de krav på klassificering av slaktkroppar av nötkreatur och svin som anges i delarna A.V och B.II i bilaga IV till marknadsordningsförordningen inte är obligatoriska för slakterier som slaktar a) färre än 150 nötkreatur på åtta månader eller äldre per vecka som årligt genomsnitt, b) färre än 500 grisar per vecka som årligt genomsnitt.  

När det gäller klassificeringen av nötkreatur har EU-lagstiftningen ändrats så att den nedre gränsen för undantag som omfattas av den nationella prövningsrätten går vid 150 djur per vecka, medan den för närvarande går vid 75 djur. Den nedre gräns för undantag som tillämpas i Finland kan således höjas. Samtidigt får medlemsstaterna enligt artikel 2.1 andra stycket också fastställa ett tröskelvärde som är lägre än 150 djur, i synnerhet för att säkerställa att prisnoteringarna är representativa.  

När det gäller grisar är det enligt det gällande undantaget inte obligatoriskt att tillämpa en skala för klassificering i slakterier som inte slaktar fler än 200 grisar per vecka som årligt genomsnitt. Den nya gränsen enligt EU-lagstiftningen går vid färre än 500 grisar per vecka i genomsnitt, och den nedre gräns för undantag som tillämpas i Finland kan således höjas. Samtidigt får medlemsstaterna enligt artikel 2.1 andra stycket också fastställa ett lägre tröskelvärde, i synnerhet för att säkerställa att prisnoteringarna är representativa.  

Enligt förslaget ska närmare bestämmelser om dessa nedre gränser i fortsättningen utfärdas genom förordning av statsrådet. Till 1 mom. fogas därför en informativ hänvisning enligt vilken bestämmelser om rätten för en medlemsstat att tillåta undantag i fråga om skyldigheten att klassificera slaktkroppar finns i EU:s lagstiftning om klassificering av slaktkroppar. Bestämmelsen ligger till grund för det bemyndigande som föreslås i 3 mom.  

Paragrafens 2 mom. ändras inte.  

Paragrafens 3 mom. föreslås bli utökat med ett bemyndigande att genom förordning av statsrådet utfärda närmare bestämmelser om en nedre gräns för skyldigheten att klassificera slaktkroppar. Med stöd av det bemyndigandet får det utfärdas bestämmelser om ett visst antal slakter som om det underskrids innebär att det inte är obligatoriskt för slakterierna att klassificera köttet. Om detta bemyndigande utnyttjas innebär det för slakterierna en lindring av kraven jämfört med utgångspunkten för EU:s lagstiftning, dvs. att alla slaktkroppar ska klassificeras. Eftersom antalet slaktade djur inte har ansetts vara en fråga som ska regleras i lag, föreslås bestämmelser om detta i fortsättningen kunna utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om undantag i fråga om skyldigheten att klassificera slaktkroppar får enligt förslaget utfärdas om detta inte äventyrar insamlingen av uppgifter om representativa priser eller tillförlitligheten hos de uppgifter som producenterna får om slaktdjuren. Bemyndigandet begränsas också av EU:s lagstiftning på det sätt som det redogörs för närmare i motiveringen till 1 mom.  

40 §. Godkännande av slaktkroppsklassificerare. Hänvisningen i 1 mom. till klassificeringsförordningen ändras till en hänvisning till EU:s lagstiftning om klassificering av slaktkroppar. Det är fråga om en teknisk ändring. Till innehållet motsvarar den föreslagna bestämmelsen nuläget.  

41 §. Skyldighet att meddela priser och anmäla andra uppgifter. I det inledande stycket i 1 mom. föreslås ett tillägg som gäller meddelande av uppgifter om produktionen, eftersom detta förutsätts t.ex. i EU-lagstiftningen om meddelanden som gäller sockersektorn, vilken också föreslås bli nämnd i momentet. Bestämmelsen är avsedd att omfatta alla uppgifter som ska lämnas i anslutning till prisrapporter.  

Det föreslås en ny 7 punkt enligt vilken också sockerproducenter och sockerraffinaderier ska vara anmälningsskyldiga. Bestämmelsen grundar sig på kraven i anmälningsförordningen. Närmare bestämmelser om de krav som ställs på sockerproducenter finns i punkt 1 i bilaga II till den förordningen. Bestämmelser om kraven på sockerraffinaderier finns i punkt 1 i bilaga II och i punkt 2 D i bilaga III till förordningen. Bestämmelser om kraven på producenter av bioetanol som framställs av sockerbetor finns i punkt 2 B i bilaga III. Enligt de uppgifter som nu finns förekommer producenter av det sistnämnda slaget dock inte i Finland, och därför föreslås här inga särskilda bestämmelser om dem.  

Tidigare grundade sig skyldigheten att lämna uppgifter inom sockersektorn på uppgifter som man med stöd av EU:s lagstiftning om sockerproduktion fick av godkända företag inom sockersektorn. En hänvisning till denna direkt tillämpliga lagstiftning fanns i 41 § 2 mom. Bestämmelserna om detta system för godkännande och om det bakomliggande kvotsystemet inom sockerproduktionen tillämpas inte längre, i enlighet med redogörelsen ovan, och bestämmelserna om anmälningsskyldighet finns i den nya anmälningsförordningen. Enligt den förutsätts aktörerna lämna de behövliga uppgifter som anges närmare i förordningen. För att skyldigheten att lämna uppgifter ska vara entydigare och för att närmare bestämmelser ska kunna utfärdas i frågan har det ansetts motiverat att en anmälningsskyldighet för aktörer inom sockersektorn tas in i paragrafen. Denna anmälningsskyldighet har i viss mån förändrats jämfört med nuläget. I fortsättningen gäller den prisrapporter, arealer för sockerbetor, produktionskvantiteter för socker och bioetanol samt lagrade produktionskvantiteter. Närmare bestämmelser om de uppgifter som ska anmälas föreslås bli utfärdade med stöd av bemyndigandet i 3 mom.  

Till 1 mom. föreslås det bli fogad en ny 8 punkt som gäller anmälningar om sektorn för nötkött. Frågan reglerades tidigare i den upphävda klassificeringsförordningen på så sätt att bestämmelserna tydligare var direkt tillämplig EU-lagstiftning som det fanns en informativ hänvisning till i 41 § 2 mom. Numera finns bestämmelser om anmälningsskyldigheten i artiklarna 8, 10, 12 och 14 i genomförandeförordningen om klassificering och i artiklarna 18, 20, 22 och 23 i den delegerade förordningen om klassificering. Närmare bestämmelser om kraven får vid behov utfärdas med stöd av bemyndigandet i 3 mom. Till innehållet motsvarar anmälningsskyldigheten huvudsakligen nuläget.  

I 1 mom. föreslås det dessutom en ny 9 punkt enligt vilken de som producerar och importerar etylalkohol ska vara anmälningsskyldiga. Bestämmelsen behövs eftersom bestämmelser om denna anmälningsskyldighet finns i punkt 11 i bilaga III till anmälningsförordningen. Enligt den punkten gäller anmälningsskyldigheten framställning av jordbruksalkohol genom jäsning och destillering, fördelat på jordbruksråvaror som alkoholen framställts av, och uppgifter om de volymer som överförts från alkoholproducenter eller importörer för bearbetning eller förpackning, fördelat på kategori användningsområde (livsmedel och drycker, bränslen, industriellt/andra). Närmare bestämmelser om kraven får vid behov utfärdas med stöd av bemyndigandet i 3 mom.  

Bestämmelser om frågan fanns tidigare i den genom anmälningsförordningen upphävda kommissionens förordning (EG) nr 2336/2003 om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 670/2003 om inrättande av särskilda åtgärder för marknaden för etanol som framställts av jordbruksprodukter. Denna anmälningsskyldighet har tidigare betraktats som en del av handelsnormerna, men nu när anmälningsförordningen utgör dess rättsliga grund föreslås den bli en del av de övriga anmälningsskyldigheterna, dit den tydligare hör med tanke på sitt innehåll.  

Den informativa hänvisning till den direkt tillämpliga EU-lagstiftningen som finns i 2 mom. och gäller aktörer inom sockersektorn och sektorn för nötkött upphävs eftersom bestämmelserna om dessa aktörer föreslås bli fogade till 1 mom. På så sätt blir det nuvarande 3 mom. 2 mom. Momentets innehåll ändras inte. 

42 §. Behörig myndighet vid anmälan av uppgifter samt anmälningsförfaranden. Paragrafen innehåller bestämmelser om behöriga myndigheter och anmälningsförfaranden vid anmälan av uppgifter som avses i 41 §. Motsvarande ändringar som i 41 § behöver göras i fråga om sockersektorn och sektorn för etylalkohol. I övrigt ändras paragrafen inte. 

Bestämmelser om behöriga myndigheter och anmälningsförfaranden vid anmälningar inom sockersektorn finns för närvarande i 45 § 2 mom., där det hänvisas till godkända företag inom sockersektorn och till EU:s lagstiftning om sockerproduktion, som innehåller bestämmelser om dessa företag. Efter ändringarna i EU:s lagstiftning finns det inte längre någon egen lagstiftning om de nämnda godkända företagen inom sockersektorn eller om deras anmälningsskyldighet. Bestämmelser om anmälningsskyldigheten för aktörer inom sockersektorn finns i fortsättningen, i enlighet med motiveringen till 41 §, i anmälningsförordningen. Nationella bestämmelser om detta föreslås i en 7 punkt som fogas till 41 § 1 mom. Ändringen förutsätter att bestämmelser om behöriga myndigheter och anmälningsförfaranden vid anmälningar inom sockersektorn på motsvarande sätt fogas till 42 §. Det är fråga om en lagteknisk ändring, som i sak motsvarar den gällande 45 §. 

Av samma orsaker behöver det till paragrafen också fogas bestämmelser om behöriga myndigheter vid anmälningar som gäller etylalkohol och om anmälningsförfarandena, för också till denna del ska anmälningsskyldigheten i fortsättningen grunda sig på anmälningsförordningen och i den nationella lagstiftningen på 41 §. När det gäller etylalkohol finns bestämmelser om behöriga myndigheter för närvarande i 46 f §. I sak motsvarar ändringen nuläget, och den är av lagteknisk natur.  

45 §. Krav som gäller de som producerar, raffinerar och bearbetar socker. Det föreslås att paragrafen upphävs som onödig. I enlighet med den allmänna motiveringen tillämpas EU-lagstiftningen om godkännande av aktörer inom sockersektorn inte längre, och således finns det inget behov av bestämmelserna om godkännande i 1 mom. Också bestämmelsen i 2 mom. om anmälningsskyldighet i samma fråga är således onödig. Detsamma gäller 3 mom. Den i momentet avsedda EU-lagstiftningen om produktionskvoter som beviljas sockerproducenter, om producenternas skyldighet att betala produktionsavgift och överskottsavgift och om skyldighete att anmäla överföring av produktion som överstiger produktionskvoten tillämpas inte längre.  

46 §. Krav på branschavtal för sockerbetor. I paragrafen och rubriken för den föreslås det tekniska ändringar till följd av att EU:s lagstiftning inte längre innehåller bestämmelser om leveransavtal inom sockersektorn och det således inte finns något behov av bestämmelser om sådana heller i den nationella lagstiftningen. Bestämmelser om skyldigheten för företag inom sockersektorn att anmäla branschspecifika uppgifter finns precis som för närvarande i artikel 125 i marknadsordningsförordningen. Den informativa hänvisningen till detta kommer att stå kvar i paragrafen. Uppgifterna ska också i fortsättningen anmälas till Landsbygdsverket.  

46 b §. Behörig myndighet i fråga om ansökningar och anmälningar som hänför sig till handelsnormerna. Bestämmelsen i 2 mom. 2 punkten om skyldigheten att lämna ansökningar och anmälningar som gäller etylalkohol till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården föreslås bli struken som onödig. Det är meningen att flytta bestämmelserna om etylalkohol från bestämmelserna om handelsnormer till bestämmelserna om prisrapporter. I fortsättningen finns dessa bestämmelser i 42 §. Det görs en teknisk ändring i momentet till följd av att 2 punkten stryks.  

46 f §. Anmälan av uppgifter om etylalkohol. Det föreslås att paragrafen upphävs som onödig. Den innehåller bestämmelser om anmälan av uppgifter om etylalkohol som framställts av jordbruksprodukter. De bestämmelserna föreslås i enlighet med redogörelsen ovan bli flyttade till 41 och 42 §, och då behövs bestämmelserna i 1 och 2 mom. inte längre och bör upphävas. Också 3 mom. föreslås bli upphävt som onödigt. I momentet föreskrivs det om genomförandet av artikel 4 i kommissionens förordning (EG) nr 2336/2003 om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 670/2003 om inrättande av särskilda åtgärder för marknaden för etanol som framställts av jordbruksprodukter. Den förordningen har upphävts genom anmälningsförordningen, och inga motsvarande bestämmelser har utfärdats om import och export.  

56 §. Kontroll och inspektion av godkända aktörer och aktörer som ger prisrapporter. Den i 1 mom. 1 punkten avsedda kontrollen av att förutsättningarna för godkännande uppfylls i fråga om företag inom sockersektorn samt av att de krav som gäller leveransavtal, produktionskvoter, produktionsavgifter och minimipris för sockerbetor uppfylls är inte längre behövlig eftersom bestämmelser om detta inte längre finns i EU-lagstiftningen. Därför behöver dessa bestämmelser upphävas. Däremot tillämpas fortfarande de bestämmelser i 1 punkten som gäller branschavtal och anmälningsskyldighet för aktörer inom sockersektorn. Närmare bestämmelser om dessa frågor finns i artiklarna 125 och 126 i marknadsordningsförordningen. Dessa rätt få kontrolluppgifter föreslås bli överförda från Tullen till Landsbygdsverket, som också svarar för kontrollen av att andra liknande anmälningar är korrekta. En överföring av uppgifterna till Landsbygdsverket gör fördelningen av kontrolluppgifterna mellan myndigheterna klarare. 

Kontrollerna i fråga om proviantlager, som det för närvarande föreskrivs om i 1 mom. 2 punkten, föreslås likaså bli överförda till Landsbygdsverket. Det bedöms inte längre finnas något praktiskt behov av dessa kontroller eftersom inga exportbidrag längre har beviljats. De föreslås dock fortfarande finnas kvar i lagstiftningen på samma sätt som de övriga aktuella bestämmelserna i anslutning till exportbidrag eftersom bestämmelserna om exportbidrag inte heller har avlägsnats ur EU-lagstiftningen ännu. En överföring av uppgifterna till Landsbygdsverket gör fördelningen av kontrolluppgifterna mellan myndigheterna klarare.  

Den bestämmelse i 1 mom. 1 punkten som gäller kontroller i fråga om anmälningar inom sockersektorn föreslås bli flyttad till 2 mom., som gäller Landsbygdsverkets uppgifter, närmare bestämt till en ny 6 punkt. Bestämmelsen om proviantlager föreslås på motsvarande sätt bli flyttad till den gällande 2 mom. 1 punkten, där det för närvarande föreskrivs om sådana kontroller i fråga om övervakningsorgan som hänför sig till exportbidrag. På så sätt finns det i 1 mom. inte längre några uppgifter som hör till Tullen. Det nuvarande 2 mom. med föreslagna ändringar kommer i fortsättningen således att vara 1 mom.  

Det föreslås ett nytt 2 mom. enligt vilket Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kontrollerar att den verksamhet som bedrivs av aktörer som svarar för att anmäla uppgifter i anslutning till etylalkohol är förenlig med kraven. I sak motsvarar den föreslagna bestämmelsen nuläget. Bestämmelser om frågan finns för närvarande i 58 b §.  

I 3 mom. slopas hänvisningen till Tullens kontroller eftersom inga sådana längre förekommer när 1 mom. upphävs.  

Det nuvarande 4 mom. föreslås bli utökat med en bestämmelse om rätten för Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården att, i den omfattning som krävs för att säkerställa att anmälningsskyldigheten fullgörs och de anmälda uppgifterna är korrekta, få tillträde till lokaler som innehas av aktörer som svarar för att lämna uppgifter i anslutning till etylalkohol, och granska dokument och bokföring som hänför sig till den verksamhet anmälningsskyldigheten avser. Till innehållet motsvarar den föreslagna bestämmelsen nuläget. Eftersom anmälningar som gäller sektorn för etylalkohol hittills har ansetts utgöra en del av handelsnormerna, har den rätt till kontroller och inspektioner som hänför sig till den sektorn omfattats av bestämmelserna i 58 g § om kontroller och granskningar som hänför sig till handelsnormerna.  

58 §. Granskning av affärshandlingar. I paragrafen föreslås det tekniska ändringar till följd av att EU:s lagstiftning inte längre har bestämmelser om godkända företag inom sockersektorn.  

58 b §. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens kontroller, inspektioner och granskningar som hänför sig till handelsnormerna. I det föreslagna 1 mom. stryks bestämmelsen om Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens kontroller som hänför sig till etylalkohol. Det är meningen att flytta bestämmelserna om etylalkohol från bestämmelserna om handelsnormer till bestämmelserna om prisrapporter. I fortsättningen finns dessa bestämmelser i 56 §.  

60 §. Kontroller och inspektioner som det attesterande organet utför. I paragrafen föreslås det tekniska ändringar till följd av att EU:s lagstiftning inte längre har bestämmelser om godkända företag inom sockersektorn.  

73 §. Utbetalning av stöd i förskott eller i flera poster. Den hänvisning till EU:s upphävda förordning om frukt och grönsaker som finns i 2 mom. och gäller utbetalning av stöd i flera poster ändras till en hänvisning till EU:s lagstiftning om frukt och grönsaker, där dessa bestämmelser numera finns. Närmare bestämmelser om frågan finns numera i artikel 12 i genomförandeförordningen om sektorn för frukt och grönsaker. I övrigt ändras paragrafen inte. 

85 §. Administrativa tvångsmedel som anknyter till prisrapporter. I 1 mom. föreslås det att man nämner prisrapporter om etylalkohol, i anslutning till vilka Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan meddela ett föreläggande att inom utsatt tid lämna de uppgifter som saknas. Bestämmelsen motsvarar det förfarande som i fråga om andra produktsektorer redan tillämpas med stöd av momentet. Det är fråga om en lagstiftningsteknisk ändring som beror på att bestämmelserna om prisrapporter i fråga om etylalkohol flyttas från bestämmelserna om handelsnormer till bestämmelserna om andra motsvarande prisrapporter. Till innehållet motsvarar detta nuläget eftersom motsvarande bestämmelser för närvarande ingår i 86 a §, som gäller handelsnormer.  

I 2 mom. föreslås, av de orsaker som anges i motiveringen till 1 mom., en ändring enligt vilken Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan förelägga aktörer inom sektorn för etylalkohol vite. Motsvarande rättighet har verket nu med stöd av 86 a §. Det är fråga om en lagstiftningsteknisk ändring som hänför sig till att bestämmelserna om prisrapporter inom sektorn för etylalkohol överförs från bestämmelserna om handelsnormer till bestämmelserna om prisrapporter.  

I momentet införs en möjlighet att förena ett föreläggande att lämna uppgifter om prisrapporter med vite också när det gäller företag inom sockersektorn. Tidigare har detta inte ansetts behövligt eftersom EU:s lagstiftning om godkända företag inom sockersektorn har utgjort en tillräcklig garanti för att uppgifterna lämnas. Den EU-lagstiftningen tillämpas dock inte längre. Eftersom det är möjligt att vid behov förelägga vite när det gäller inhämtandet av uppgifter i anslutning till prisrapporter inom andra produktsektorer, är det med tanke på enhetligheten motiverat att låta denna möjlighet omfatta också företag inom sockersektorn.  

I momentet föreslås även en teknisk ändring som gäller definitionen av aktörer inom sockersektorn. EU:s lagstiftning om sockersektorn har i enlighet med redogörelsen ovan ändrats så att det i fortsättningen inte längre finns sådana godkända företag inom sockersektorn som avses i paragrafen.  

87 §. Brott mot bestämmelserna om marknadsordningen för jordbruksprodukter. Hänvisningen i 1 mom. 2 punkten till klassificeringsförordningen ändras till en hänvisning till EU:s lagstiftning om klassificering av slaktkroppar, som i fortsättningen finns definierad i lagen. Det är fråga om en teknisk ändring. 

I 1 mom. 4 punkten slopas hänvisningen till 46 f §, som föreslås bli upphävd. Den paragrafen gäller anmälan av uppgifter om etylalkohol, och bestämmelserna om detta ska enligt förslaget flyttas från bestämmelserna om handelsnormer till bestämmelserna om prisrapporter. Man har inte ansett att det finns något behov av en straffbestämmelse som gäller prisrapporter eftersom det med administrativa tvångsmedel går att försäkra sig om att uppgifterna lämnas.  

Närmare bestämmelser och föreskrifter

I propositionen föreslås det tekniska ändringar i vissa paragrafer med stöd av vilka förordningar av statsrådet får utfärdas. Sådana paragrafer är 12 d § 1 och 3 mom., 19 § 3 mom., 20 § 2 mom., 21 § 2 mom., 22 § 1 och 3 mom., 23 § 2 och 3 mom., 25 § 1 mom., 41 § 2 mom., 42 § 3 mom. och 73 § 2 mom. Tekniska ändringar föreslås också i 38 § 3 mom. och 42 § 2 mom., som innehåller bemyndiganden att utfärda förordningar av jord- och skogsbruksministeriet, och i 19 § 2 mom., 23 § 1 mom., 24 § och 25 § 1 mom., som innehåller bestämmelser om Landsbygdsverkets rätt att meddela närmare föreskrifter. Dessutom föreslås det i 38 § 3 mom. ett nytt bemyndigande att utfärda förordning av statsrådet.  

Ikraftträdande

Lagen föreslås träda i kraft den 11 juli 2018. Den föreslagna lagen innehåller bl.a. bestämmelser om tillämpningen i Finland av genomförandeförordningen om klassificering. Enligt artikel 19 i förordningen är den tillämplig den 11 juli 2018. Därför skulle det vara motiverat att lagen träder i kraft samtidigt.  

Enligt den föreslagna övergångsbestämmelsen ska de bestämmelser som gällde vid denna lags ikraftträdande tillämpas på ärenden som är anhängiga när lagen träder i kraft. Denna bestämmelse kan behövas särskilt för att säkerställa tillämpningen av övergångsbestämmelserna för EU:s lagstiftning om sockerproduktion. 

Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

4.1  Bemyndiganden

Enligt 80 § 1 mom. i grundlagen ska genom lag utfärdas bestämmelser om grunderna för individens rättigheter och skyldigheter samt om frågor som enligt grundlagen i övrigt hör till området för lag. I propositionen har strävan varit att se till att bemyndigandena inte gäller frågor om vilka bestämmelser får utfärdas bara i lag. När det gäller bemyndigandena att utfärda förordningar har man beaktat den utlåtandepraxis som framgår t.ex. av grundlagsutskottets utlåtanden GrUU 43/2006 rd, 25/2005 rd och 47/2001 rd. 

Grundlagsutskottet har vid behandlingen av förslaget till lag om en marknadsordning för jordbruksprodukter (GrUU 34/2012 rd) konstaterat att behörigheten för den som utfärdar förordning begränsas inte bara av bestämmelserna i lagförslaget utan också av unionens relativt detaljerade lagstiftning om marknadsordning för jordbruksprodukter, och att detta regelverk mot bakgrund av utskottets utlåtandepraxis (GrUU 37/2005 rd) bildar en helhet om vilken närmare bestämmelser kan utfärdas med stöd av bemyndiganden. EU:s lagstiftning har beaktats i de föreslagna bemyndigandena genom bestämmelser om att närmare bestämmelser får utfärdas inom de gränser som anges i EU:s lagstiftning. 

När det gäller de föreslagna bemyndigandena har man beaktats kravet i 80 § i grundlagen på att tillämpningsområdet för ett bemyndigande ska vara exakt avgränsat. Detta krav har behandlats t.ex. i utlåtandet GrUU 1/2004 rd. Dessutom begränsas bemyndigandena av innehållet i EU-lagstiftningen och av det faktum att närmare bestämmelser får utfärdas bara om EU:s lagstiftning förutsätter detta av en medlemsstat eller ger medlemsstaten en sådan rätt. Med beaktande av utskottets tidigare ståndpunkter om reglering av systemen för gårdsstöd utgör denna reglering den helhet gentemot vilken statsrådet utifrån bemyndigandena i allmänhet utfärdar närmare bestämmelser (GrUU 25/2005 rd och de utlåtanden som nämns där). Också i fråga om genomförandet av livsmedelslagstiftningen har grundlagsutskottet (GrUU 37/2005 rd) hänvisat till att normgivningsbemyndigandena begränsas inte bara av lagbestämmelserna utan också relativt ingående av lagstiftningen i EU. Med hänsyn till utskottets utlåtandepraxis utgör detta den sammanhängande mekanism som statsrådet kan meddela närmare bestämmelser om med stöd av bemyndigandena. Enligt de föreslagna bemyndigandena är behörigheten för den som utfärdar förordningar dessutom uttryckligen bunden till en gemenskapsreglering (GrUU 45/2001 rd). Tolkningen av bemyndigandena och innehållet i de bestämmelser som utfärdas med stöd av dem begränsas också av 80 § 1 mom. i grundlagen. 

I propositionen föreslås det tekniska ändringar i vissa paragrafer med stöd av vilka förordningar av statsrådet får utfärdas. Sådana paragrafer är 12 d § 1 och 3 mom., 19 § 3 mom., 20 § 2 mom., 21 § 2 mom., 22 § 1 och 3 mom., 23 § 2 och 3 mom., 25 § 1 mom., 41 § 2 mom., 42 § 3 mom. och 73 § 2 mom. Ändringar föreslås också i 38 § 3 mom. och 42 § 2 mom., som innehåller bemyndiganden att utfärda förordningar av jord- och skogsbruksministeriet, och i 19 § 2 mom., 23 § 1 mom., 24 § och 25 § 1 mom., som innehåller bestämmelser om Landsbygdsverkets rätt att meddela närmare föreskrifter.  

I dessa bestämmelser föreslås inga ändringar i fråga om bemyndigandena, utan ändringarna är avsedda att gälla uppdateringar av hänvisningarna till den EU-lagstiftning som nämns i bestämmelserna. Alla dessa bestämmelser, med undantag för bemyndigandena i 12 d § 1 och 3 mom. och 22 § 3 mom. att utfärda förordningar av statsrådet, har tillkommit med grundlagsutskottets medverkan (GrUU 34/2012 rd). I fråga om de två sistnämnda handlar det dessutom om gällande bestämmelser. I 12 d § 1 och 3 mom. är det fråga om att närmare bestämmelser får utfärdas genom förordning av statsrådet om antalet sådana medlemmar i en producentorganisation som inte är producenter och om medlemmarnas rösträtt i en producentorganisation. Tillämpningsområdet för dessa bestämmelser begränsas av EU:s lagstiftning och av de begränsningar som anges i paragraferna och som vid behov preciseras i en förordning. I 22 § 3 mom. handlar det om att konstatera uppnåendet av en viss marknadsandel genom att utfärda en statsrådsförordning. Det handlar om en rätt teknisk fråga vars grundläggande bestämmelse nämns i samma moment. Tillämpningen begränsas också av den i momentet nämnda EU-lagstiftningen.  

Dessutom föreslås det i 38 § 3 mom. ett nytt bemyndigande med stöd av vilket närmare bestämmelser om en nedre gräns för skyldigheten att klassificera slaktkroppar får utfärdas genom förordning av statsrådet. Antalet slaktade djur har inte ansetts vara en fråga som ska regleras i lag. Med stöd av ett bemyndigande får det utfärdas bestämmelser om ett visst antal slakter som om det underskrids innebär att det inte är obligatoriskt för slakterierna att klassificera köttet. Om bemyndigandet utnyttjas innebär det för slakterierna således en lindring av kraven jämfört med EU:s lagstiftning. Bemyndigandet begränsas genom de begränsningar som anges i momentet och genom EU:s lagstiftning på det sätt som närmare anges i detaljmotiveringen till 38 §.  

4.2  Näringsfriheten

I propositionen föreslås det en ändring av 40 § 1 mom., som handlar om godkännande av slaktkroppsklassificerare. Bestämmelsen är av betydelse med tanke på näringsfriheten, som tryggas i 18 § i grundlagen. Den gällande bestämmelsen har tillkommit med grundlagsutskottets medverkan. Den föreslagna ändringen är av teknisk natur. Den gäller ändringen av definitionen av klassificeringsförordningen till en definition av EU:s lagstiftning om klassificering av slaktkroppar.  

4.3  Administrativa tvångsmedel och den straffrättsliga legalitetsprincipen

Bestämmelserna i 85 § om administrativa tvångsmedel i anslutning till prisrapporter har tillkommit med grundlagsutskottets medverkan. Paragrafen föreslås bli utvidgad till att gälla de nya produktsektorer som enligt förslaget ska börja omfattas av skyldigheten att lämna uppgifter. Till övriga delar motsvarar bestämmelsen nuläget.  

Bestämmelsen i 85 § 1 mom. om förelägganden i anslutning till prisrapporter och bestämmelsen i paragrafens 2 mom. om möjligheten att förena ett föreläggande med vite föreslås bli utvidgade till att också gälla aktörer inom sektorn för etylalkohol, som omfattas av skyldigheten att lämna prisrapporter. I enlighet med redogörelsen ovan har bestämmelserna om anmälningar inom sektorn för etylalkohol tidigare betraktats som en del av handelsnormerna. Eftersom regleringen av sektorn för etylalkohol numera bara gäller dessa anmälningar som innehållsmässigt motsvarar prisrapporter, föreslås det att bestämmelserna om prisrapporter i fortsättningen tillämpas på anmälningarna. Bestämmelsernas innehåll ändras inte. Också för närvarande omfattas kraven på etylalkohol av motsvarande möjlighet att meddela ett föreläggande och att förena det med vite med stöd av 86 a §, som gäller åtgärder vid överträdelse av handelsnormerna samt förbud mot saluföring. I fortsättningen kan detta alltså ske med stöd av 1 och 2 mom. i 85 §, som gäller prisrapporter.  

Bestämmelsen i 85 § 2 mom. om möjligheten att förelägga vite föreslås bli utvidgad till att också gälla prisrapporter inom sockersektorn. Tidigare har EU:s lagstiftning om sockersektorn utgjort en tillräcklig garanti för att uppgifterna lämnas. Den EU-lagstiftningen tillämpas dock inte längre. Eftersom det är möjligt att vid behov förelägga vite för att trygga tillgången till uppgifter i anslutning till prisrapporter inom andra produktsektorer, är det med tanke på enhetligheten motiverat att låta denna möjlighet omfatta också företag inom sockersektorn.  

I straffbestämmelsen i 87 § föreslås det tekniska ändringar till följd av de nya definitionerna. Hänvisningen i paragrafens 1 mom. 2 punkt till klassificeringsförordningen ändras till en hänvisning till EU:s lagstiftning om klassificering av slaktkroppar, som är det regelverk som i fortsättningen föreslås bli tillämpat. Bestämmelsen har tillkommit med grundlagsutskottets medverkan.  

I 1 mom. 4 punkten slopas hänvisningen till 46 f §, som gäller anmälan av uppgifter om etylalkohol och som föreslås bli upphävd. I enlighet med redogörelsen ovan föreslås det att bestämmelserna om lämnandet av dessa uppgifter i fortsättningen ska ingå i bestämmelserna om prisrapporter och att 85 § ska tillämpas i fråga om tryggandet av möjligheten att få uppgifter.  

Med stöd av redogörelsen ovan har det ansetts att ändringarna inte är problematiska med tanke på grundlagen. Med hänvisning till vad som anförts ovan anser regeringen att lagförslaget kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning.  

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lagförslag

Lag om ändring av lagen om en marknadsordning för jordbruksprodukter 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om en marknadsordning för jordbruksprodukter (999/2012) 3 § 18 punkten samt 45 och 46 f §, av dem 3 § 18 punkten och 46 f § sådana de lyder i lag 1194/2013, och 
ändras 3 § 12, 19, 20 och 22 punkten, 12 d, 12 e, 19–25 och 38 §, 40 § 1 mom., 41, 42 och 46 §, 46 b § 2 mom., 56, 58, 58 b, 60, 73 och 85 § samt 87 § 1 mom. 2 och 4 punkten,  
av dem 3 § 12, 19 och 22 punkten, 12 d och 12 e §, 46 b § 2 mom., 58 och 58 b § samt 87 § 1 mom. 2 och 4 punkten sådana de lyder i lag 1194/2013, 3 § 20 punkten sådan den lyder i lag 937/2014, 22 och 38 § sådana de lyder delvis ändrade i lag 1194/2013, 42 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 569/2014, 56 § sådan den lyder i lagarna 1194/2013 och 1074/2016, 60 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 937/2014 och 85 § sådan den lyder i lag 569/2014, som följer: 
3 §  Definitioner 
I denna lag avses med 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
12) EU:s lagstiftning om frukt och grönsaker bestämmelserna om frukt- och grönsaksprodukter i del II avdelning I kapitel II avsnitt 3, del II avdelning II kapitel I, del II avdelning I kapitel III, del III kapitel I–III och del IV kapitel I i marknadsordningsförordningen samt kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/891 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker och komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller påföljder som ska tillämpas på dessa sektorer och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/892 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker och kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
19) EU:s lagstiftning om klassificering av slaktkroppar bestämmelserna i artikel 10 i marknadsordningsförordningen, bestämmelserna i kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1182 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller unionsskalorna för klassificering av slaktkroppar av nötkreatur, gris och får och vad gäller rapportering av marknadspriser för vissa kategorier av slaktkroppar och levande djur och bestämmelserna i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1184 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller unionsskalor för klassificering av slaktkroppar av nötkreatur, gris och får och vad gäller rapportering av marknadspriser för vissa kategorier av slaktkroppar och levande djur, 
20) EU:s lagstiftning om sockerproduktion bestämmelserna i del II avdelning II kapitel II avsnitt 1 i marknadsordningsförordningen, bestämmelserna i rådets förordning (EU) nr 1370/2013 om fastställande av vissa stöd och bidrag inom ramen för den samlade marknadsordningen för jordbruksprodukter, bestämmelserna i kommissionens förordning (EG) nr 952/2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 318/2006 i fråga om förvaltningen av den inre marknaden för socker och kvotsystemet och bestämmelserna i kommissionens förordning (EG) nr 967/2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 318/2006 i fråga om sockerproduktion utöver kvoterna samt bestämmelserna om produkter inom sockersektorn i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1185 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1307/2013 och (EU) nr 1308/2013 vad gäller anmälan till kommissionen av uppgifter och handlingar och om ändring och upphävande av vissa kommissionsförordningar, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
22) EU:s lagstiftning om handelsnormer de bestämmelser som gäller handelsnormer för jordbruksprodukter och beteckningar, märkning, oenologiska metoder, vindruvssorter, lämnande av information, användning av följedokument och dokumentering av uppgifter i fråga om produkter inom vinsektorn i artiklarna 73–123, 147, 223 och 230.1 c i marknadsordningsförordningen, i artiklarna 59, 89 och 90 i den horisontella förordningen och i EU:s lagstiftning om genomförandet av dem samt i de bestämmelser i EU:s lagstiftning som antagits med stöd av den gamla marknadsordningsförordningen, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
12 d § Medlemskap i en producentorganisation inom sektorn för frukt och grönsaker 
Utöver producentmedlemmarna får en producentorganisation inom sektorn för frukt och grönsaker även ha ett mindre antal andra aktörer som delägare eller medlemmar, om de förbinder sig att iaktta producentorganisationens stadgar. En sådan annan aktör får dock inte vara en fysisk eller juridisk person som är verksam inom parti- eller detaljhandeln eller distributionssektorn. Närmare bestämmelser om det största antalet sådana andra aktörer får utfärdas genom förordning av statsrådet inom de gränser som anges i EU:s lagstiftning. 
En producentorganisation inom sektorn för frukt och grönsaker kan i sina stadgar fastställa en uppsägningstid för producentmedlemmar som är längre än den som avses i EU:s lagstiftning om frukt och grönsaker, dock högst sex månader. 
Delägarnas och medlemmarnas rösträtt ska anges på ett sådant sätt i stadgarna för producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker att producentmedlemmarnas möjligheter att påverka beslutsfattandet inom organisationen garanteras fullt ut. Närmare bestämmelser om kraven i fråga om rösträtten får utfärdas genom förordning av statsrådet inom de gränser som anges i EU:s lagstiftning.  
12 e § Direktförsäljning inom sektorn för frukt och grönsaker 
En producentmedlem inom sektorn för frukt och grönsaker får av sina produkter sälja en andel på högst 25 procent direkt till konsumenter på det sätt som avses i EU:s lagstiftning om frukt och grönsaker. 
19 §  Verksamhetsprogram för producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker 
Landsbygdsverket godkänner på ansökan ett verksamhetsprogram utarbetat av en sådan producentorganisation inom sektorn för frukt och grönsaker som ansöker om stöd, om verksamhetsprogrammet uppfyller de krav angående följande omständigheter som anges i EU:s lagstiftning om frukt och grönsaker och detta kapitel: 
1) en beskrivning av utgångsläget, verksamhetsprogrammets mål och kriterier för utvärdering av måluppfyllelsen, 
2) verksamhetsprogrammets varaktighet, 
3) de planerade åtgärderna, kostnaderna och finansieringen, 
4) en redogörelse för inrättandet av driftsfonden och de åtaganden som förutsätts av producentorganisationerna. 
En producentorganisation inom sektorn för frukt och grönsaker ska i ansökan om godkännande av verksamhetsprogrammet lämna uppgifter om förutsättningarna för godkännande. Landsbygdsverket får meddela närmare föreskrifter om de uppgifter som ska lämnas. 
Bestämmelser om tiden för ansökan om godkännande av verksamhetsprogram finns i EU:s lagstiftning om frukt och grönsaker. Sådana bestämmelser om senareläggning av tiden som tillåts enligt EU:s lagstiftning om frukt och grönsaker får utfärdas genom förordning av statsrådet, om det behövs för att säkerställa att producentorganisationen har tillräckligt med tid att sammanställa de uppgifter som ska anmälas. 
20 §  Stödberättigande åtgärder av producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker 
Stöd till producentorganisationer kan beviljas för att ersätta kostnader för följande åtgärder enligt EU:s lagstiftning om frukt och grönsaker som ingår i ett godkänt verksamhetsprogram: 
1) produktionsplanering, 
2) förbättring eller bevarande av produktkvaliteten, 
3) säljfrämjande, 
4) forskning eller experimentell produktion, 
5) utbildning eller främjande av tillgången till rådgivningstjänster, 
6) skördeförsäkring som hänför sig till krisförebyggande och krishantering i fråga om marknaden, 
7) miljöinsatser. 
Närmare bestämmelser om de stödberättigande åtgärder som anges i 1 mom. får utfärdas genom förordning av statsrådet inom de gränser som anges i EU:s lagstiftning. 
Stöd till producentorganisationer kan inte beviljas för åtgärder för vilka annan offentlig finansiering har fåtts. Bestämmelser om övriga begränsningar som rör de stödberättigande åtgärderna finns i EU:s lagstiftning om frukt och grönsaker. 
21 § Stödberättigande miljöinsatser av producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker 
Stöd till producentorganisationer kan beviljas producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker för att ersätta extra kostnader eller kompensera inkomstbortfall som genomförandet av miljöinsatser som ingår i ett verksamhetsprogram föranleder, om åtgärden gäller 
1) minskad klimatförändring, 
2) naturskydd och biologisk mångfald, 
3) främjande av miljö, hälsa eller livskvalitet, 
4) skydd av naturresurser, 
5) behandling av avfall, eller 
6) utbildning eller rådgivning med anknytning till miljöinsatser. 
Närmare bestämmelser om de stödberättigande miljöinsatser som anges i 1 mom. utfärdas genom förordning av statsrådet inom de gränser som anges i EU:s lagstiftning. 
En producentorganisation inom sektorn för frukt och grönsaker ska genomföra åtminstone två miljöinsatser som avses i 1 mom. eller använda åtminstone tio procent av utgifterna inom verksamhetsprogrammet till dem. Bestämmelser om krav på miljöinsatserna finns dessutom i EU:s lagstiftning om frukt och grönsaker. 
22 §  Stödberättigande för kostnader inom stödet till producentorganisationer och stödets maximibelopp 
Stödet till producentorganisationer kan ersätta sådana behövliga skäliga kostnader för genomförande av åtgärder och insatser enligt 20 och 21 § som har uppkommit efter det att ett godkänt verksamhetsprogram börjat genomföras. Bestämmelser om stödberättigande kostnader och om begränsningar som rör dem finns dessutom i EU:s lagstiftning om frukt och grönsaker. Närmare bestämmelser om de stödberättigande kostnaderna utfärdas genom förordning av statsrådet inom de gränser som anges i EU:s lagstiftning. 
Bestämmelser om maximibeloppet av stöd till producentorganisationer finns i EU:s lagstiftning om frukt och grönsaker. 
Bestämmelser om förutsättningarna för att höja maximibeloppet av stöd till producentorganisationer finns i artikel 34 i marknadsordningsförordningen. Närmare bestämmelser om uppnåendet av en marknadsandel på mindre än 20 procent som enligt artikel 34 i den förordningen är en förutsättning för att höja stödets maximibelopp utfärdas genom förordning av statsrådet. 
23 §  Driftsfond för en producentorganisation inom sektorn för frukt och grönsaker 
Bestämmelser om skyldigheten för producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker att årligen anmäla en uppskattning av driftsfondens storlek under det följande året för genomförande av verksamhetsprogrammet finns i EU:s lagstiftning om frukt och grönsaker. Anmälan görs till Landsbygdsverket. Den ska innehålla uppgifter på basis av vilka det är möjligt att uppskatta driftsfondens storlek och värdet av den saluförda produktionen. Landsbygdsverket får meddela närmare föreskrifter om de uppgifter som ska anges i anmälan. 
Bestämmelser om tiden för inlämnande av anmälan finns i EU:s lagstiftning om frukt och grönsaker. Sådana bestämmelser om senareläggning av tiden som tillåts enligt EU:s lagstiftning om frukt och grönsaker får utfärdas genom förordning av statsrådet, om det behövs för att säkerställa att producentorganisationen har tillräckligt med tid att sammanställa de uppgifter som ska anmälas. 
En producentorganisation inom sektorn för frukt och grönsaker ska ordna driftsfondens bokföring på ett sådant sätt att revisorerna årligen kan identifiera, kontrollera och certifiera fondens utgifter. Närmare bestämmelser om kraven på driftsfondens bokföring får utfärdas genom förordning av statsrådet inom de gränser som anges i EU:s lagstiftning. 
24 §  Uppgifter som ska lämnas vid ansökan om stöd till producentorganisationer 
I samband med ansökan om stöd till producentorganisationer ska det redogöras för de genomförda åtgärderna och insatserna samt för kostnaderna för dem. Bestämmelser om ansökan om och utbetalning av stödet finns dessutom i EU:s lagstiftning om frukt och grönsaker. Landsbygdsverket får meddela närmare föreskrifter om de uppgifter som ska lämnas. 
25 §  Ändringar av producentorganisationens verksamhetsprogram 
Bestämmelser om skyldigheten för producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker att i förväg ansöka om godkännande av ändringar av ett godkänt verksamhetsprogram samt bestämmelser om förutsättningarna för godkännande av ändringar finns i EU:s lagstiftning om frukt och grönsaker. Landsbygdsverket beslutar om godkännande av ändringar på ansökan. Bestämmelser om tiden för ansökan får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
Trots det som föreskrivs i 1 mom. får en producentorganisation inom sektorn för frukt och grönsaker ändra sitt verksamhetsprogram under genomförandeåret utan godkännande, om det är fråga om en obetydlig ändring som inte inverkar på genomförandet av åtgärderna och om organisationen underrättar Landsbygdsverket om ändringen utan dröjsmål efter det att ändringsbehovet har framkommit. 
38 §  Skalor för klassificering av slaktkroppar 
Bestämmelser om slakteriernas skyldighet att klassificera slaktkroppar av nötkreatur och svin och om den skala för klassificering av slaktkroppar som ska användas vid klassificeringen finns i marknadsordningsförordningen. Bestämmelser om rätten för en medlemsstat att tillåta undantag i fråga om skyldigheten att klassificera slaktkroppar finns i EU:s lagstiftning om klassificering av slaktkroppar.  
Om ett slakteri klassificerar slaktkroppar av får, ska klassificeringen ske enligt skalan för klassificering av slaktkroppar. 
Närmare bestämmelser om undantag i fråga om skyldigheten att klassificera slaktkroppar får utfärdas genom förordning av statsrådet inom de gränser som anges i EU:s lagstiftning, om detta inte äventyrar insamlingen av uppgifter om representativa priser eller tillförlitligheten hos de uppgifter som producenterna får om slaktdjuren. Sådana kompletterande bestämmelser om skalor för komplettering av skalan för klassificering av slaktkroppar som tillåts enligt marknadsordningsförordningen får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet, om det behövs för att fastställa slaktkroppars värde mera exakt. 
40 § Godkännande av slaktkroppsklassificerare 
Sådan klassificering av slaktkroppar som avses i EU:s lagstiftning om klassificering av slaktkroppar får utföras bara av personer som Landsbygdsverket har godkänt för uppdraget (godkända slaktkroppsklassificerare). Godkännandet omfattar förutom klassificering också vägning och identifieringsmärkning av slaktkroppen. Landsbygdsverket beslutar om godkännande på ansökan. 
Kläm 
41 §  Skyldighet att meddela priser och anmäla andra uppgifter  
Om verkställigheten av EU:s marknadsordningslagstiftning förutsätter att medlemsstaterna meddelar uppgifter om produkternas priser, kvantitet eller kvalitet eller om produktionen och myndigheterna inte har tillgång till sådana uppgifter och uppgifterna inte kan inhämtas med hjälp av officiell statistik eller särskilda utredningar, är följande skyldiga att anmäla dem (prisrapport): 
1) de som på marknaden första gången efter tillverkningen säljer eller köper mjölk eller mjölkprodukter avsedda för konsumenter, 
2) slakterier för svin- och fårkött, 
3) de som bedriver partihandel med fårkött, 
4) slakterier för fjäderfäkött och äggpackerier, 
5) de som bearbetar spannmål eller exporterar spannmål till länder utanför Finland, 
6) de som importerar eller bedriver partihandel med frukt och grönsaker eller bearbetade produkter av frukt och grönsaker, 
7) sockerproducenter och sockerraffinaderier, 
8) slakterier för nötkött och de som sänder nötkreatur till slakteriet, 
9) de som producerar och importerar etylalkohol. 
Närmare bestämmelser om de uppgifter som ska anmälas och de aktörer som är skyldiga att anmäla uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet inom de gränser som anges i EU:s lagstiftning. 
42 § Behörig myndighet vid anmälan av uppgifter samt anmälningsförfaranden 
Aktörer som svarar för att ge prisrapporter ska lämna uppgifterna till Naturresursinstitutet, som behandlar uppgifterna och sänder dem till EU:s institutioner och vid behov beslutar om utlämnande av uppgifter. I 41 § 1 mom. 7 punkten avsedda aktörer inom sockersektorn ska dock lämna uppgifterna till Landsbygdsverket, och i 41 § 1 mom. 9 punkten avsedda aktörer inom sektorn för etylalkohol ska lämna dem till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. Dessa myndigheter svarar för de ovannämnda åtgärderna. 
Aktörer som svarar för att ge prisrapporter ska lämna uppgifterna avgiftsfritt och i lätt åtkomlig form. Närmare bestämmelser om de blanketter som ska användas vid anmälan av uppgifter och om sändningsformatet får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. 
Aktörer som svarar för att ge prisrapporter ska anmäla uppgifterna före den tid för anmälan av uppgifter som föreskrivs för medlemsstaterna i EU:s marknadsordningslagstiftning, så att myndigheten har möjlighet att behandla och lämna in uppgifterna i tid. Närmare bestämmelser om tiderna för anmälan utfärdas genom förordning av statsrådet. 
46 § Krav på branschavtal för sockerbetor 
Bestämmelser om kraven på branschavtal för sockerbetor och om skyldigheten för sockerproducenter att anmäla uppgifter om branschavtalen till en myndighet finns i EU:s lagstiftning om sockerproduktion. Uppgifterna ska anmälas till Landsbygdsverket. 
Om verkställigheten av EU:s lagstiftning om sockerproduktion förutsätter att en oavhängig expert som en myndighet godkänt utses eller att något annat förvaltningsbeslut som hänför sig till branschavtalen fattas, är jord- och skogsbruksministeriet behörig myndighet i ärendet. 
46 b §  Behörig myndighet i fråga om ansökningar och anmälningar som hänför sig till handelsnormerna 
Kläm 
Ansökan och anmälan ska lämnas till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården när det gäller produkter inom vinsektorn, om det inte är fråga om import eller införsel som avses i 1 mom.  
Kläm 
56 § Kontroll och inspektion av godkända aktörer och aktörer som ger prisrapporter 
Landsbygdsverket kontrollerar 
1) att förutsättningarna för godkännande uppfylls i fråga om övervakningsorgan och proviantlager som ansöker om godkännande samt godkända övervakningsorgan och proviantlager, och att övervakningsorganens och proviantlagrens verksamhet är förenlig med kraven, 
2) att förutsättningarna för godkännande uppfylls i fråga om godkända importörer av hampfrön och att deras verksamhet är förenlig med kraven, 
3) att förutsättningarna för godkännande uppfylls i fråga om slaktkroppsklassificerare som ansöker om godkännande och godkända slaktkroppsklassificerare och att deras verksamhet är förenlig med kraven, 
4) att den verksamhet som aktörer som svarar för att ge prisrapporter är skyldiga att anmäla är förenlig med kraven, 
5) att förutsättningarna för godkännande uppfylls i fråga om producent- och branschorganisationer som ansöker om godkännande och godkända producent- och branschorganisationer och att deras verksamhet är förenlig med kraven, 
6) att kraven i fråga om anmälningsskyldighet och branschavtal för företag inom sockersektorn uppfylls på det sätt som förutsätts i EU:s lagstiftning om sockerproduktion.  
Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kontrollerar att den verksamhet som bedrivs av aktörer som svarar för att anmäla uppgifter i anslutning till etylalkohol är förenlig med kraven. 
Landsbygdsverket har rätt att för utförande av sina kontrolluppgifter enligt denna paragraf få tillträde till lokaler där aktörer som ansöker om godkännande eller godkända aktörer bedriver den verksamhet godkännandet avser och att kontrollera produkter och anordningar samt granska dokument och bokföring i den omfattning som krävs för att säkerställa att förutsättningarna för godkännande uppfylls och att verksamheten är förenlig med kraven. Om hampfrön som importerats av en godkänd importör av hampfrön används av någon annan än den godkända importören av hampfrön, har Landsbygdsverket dessutom rätt att få tillträde till produktanvändarens lokaler och att kontrollera eller granska de ovannämnda omständigheterna i den omfattning som krävs för övervakningen av att användningen är förenlig med kraven. Inspektion får dock inte utföras i utrymmen som används för boende av permanent natur. 
Landsbygdsverket och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har rätt att, i den omfattning som krävs för att säkerställa att anmälningsskyldigheten fullgörs och de anmälda uppgifterna är korrekta, få tillträde till lokaler som innehas av aktörer som svarar för att ge prisrapporter och lämna uppgifter i anslutning till etylalkohol, och granska dokument och bokföring som hänför sig till den verksamhet anmälningsskyldigheten avser. Inspektion får dock inte utföras i utrymmen som används för boende av permanent natur. 
58 § Granskning av affärshandlingar 
Tullen granskar de affärshandlingar enligt den horisontella förordningen som innehas av aktörer som får stöd eller annan ersättning enligt EU:s marknadsordningslagstiftning. 
Tullen har rätt att, i den omfattning som krävs för att säkerställa att förutsättningarna för beviljande av stöd eller annan ersättning uppfylls eller att grunderna för utbetalning är korrekta, få tillträde till lokaler som innehas av aktörer som får stöd eller annan ersättning enligt EU:s marknadsordningslagstiftning och att granska de dokument och den bokföring som hänför sig till den nämnda verksamheten. Inspektion får dock inte utföras i utrymmen som används för boende av permanent natur. 
58 b §  Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens kontroller, inspektioner och granskningar som hänför sig till handelsnormerna 
Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kontrollerar att verksamheten hos de aktörer som avses i EU:s lagstiftning om handelsnormer samt de produkter och dokument som de innehar är förenliga med kraven, på det sätt som avses i den nämnda lagstiftningen, när det gäller produkter inom vinsektorn, med undantag för kontroller och granskningar som avses i 58 a §. 
Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården svarar för de kontroller, inspektioner och granskningar som behövs för att säkerställa att förutsättningarna uppfylls för beviljande av de godkännanden, intyg, tillstånd eller undantag som det med stöd av 46 b och 46 c § ska sköta. 
60 § Kontroller och inspektioner som det attesterande organet utför 
Det attesterande organ som avses i 39 § i lagen om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013) får, för genomförande av undersökningar som är nödvändiga för lämnande av utlåtanden enligt artikel 9 i den horisontella förordningen och för utförande av andra kontroller som det attesterande organet ska utföra enligt vad som särskilt föreskrivs i EU:s lagstiftning, göra inspektioner hos de myndigheter eller sammanslutningar som utför uppdrag som det föreskrivs att det utbetalande organet ska utföra, och göra inspektioner hos stödtagare och interventionslagerhållare.  
Den som verkställer inspektion har rätt att i den omfattning uppdraget kräver inspektera stödtagares och interventionslagerhållares byggnader och lokaler samt kontrollera andra omständigheter som utgör förutsättningar för utbetalning av stöd eller ersättning eller för godkännande. Inspektion får dock inte utföras i utrymmen som används för boende av permanent natur. 
Det attesterande organet har trots sekretessbestämmelserna rätt att av myndigheterna få de uppgifter som är nödvändiga för utförande av inspektionsuppdrag. 
Vid utförandet av inspektionsuppdrag tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar på det attesterande organet. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen. 
73 § Utbetalning av stöd i förskott eller i flera poster 
På förskottsutbetalning av exportbidrag tillämpas utöver det som i EU:s marknadsordningslagstiftning föreskrivs om förskottsutbetalning av stöd också artikel 37 i förordningen om exportbidrag. 
Utöver det som i EU:s marknadsordningslagstiftning föreskrivs om skyldighet för medlemsstater att betala ut stöd i flera poster kan stöd till producentorganisationer på ansökan betalas ut i flera poster under de förutsättningar som anges i EU:s lagstiftning om frukt och grönsaker. Dessutom krävs det att beloppet av en enskild post inte är obetydligt. Närmare bestämmelser om utbetalningsposternas minimibelopp får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
Stöd för biodling kan på ansökan betalas ut i flera poster i proportion till kostnaderna för de genomförda åtgärderna, dock inte oftare än en gång per månad.  
85 §  Administrativa tvångsmedel som anknyter till prisrapporter 
Om en aktör enligt 41 § som svarar för att ge prisrapporter inte lämnar in uppgifterna inom utsatt tid, kan aktören föreläggas att inom utsatt tid lämna de uppgifter som saknas. Föreläggandet meddelas av Landsbygdsverket när det gäller aktörer inom sockersektorn, av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården när det gäller aktörer inom sektorn för etylalkohol och av Naturresursinstitutet när det gäller andra aktörer. 
Landsbygdsverket kan i fråga om aktörer inom sockersektorn, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i fråga om aktörer inom sektorn för etylalkohol och Naturresursinstitutet i fråga om andra uppgiftsskyldiga förena ett föreläggande att lämna uppgifter med vite. Bestämmelser om vite finns i viteslagen (1113/1990). 
87 § Brott mot bestämmelserna om marknadsordningen för jordbruksprodukter 
Den som uppsåtligen 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
2) bedriver klassificering av slaktkroppar enligt EU:s lagstiftning om klassificering av slaktkroppar utan sådant godkännande som avses i 40 §,  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
4) bryter mot handelsnormer som finns i EU:s lagstiftning om handelsnormer eller i en förordning utfärdad med stöd av 46 a, 46 d eller 46 e § och som gäller definitioner, beteckningar, klassificering, presentation, märkning, förpackning, utseende, konsistens, egenskaper, behandling, ursprung, produktionsplats, produktionsmetod, ämnen som används i produktionen, förvaring, lagring, transport, leverans, dokument, certifieringsförfarande, begränsningar i användningen av vissa ämnen eller metoder, identifiering eller registrering av aktören, dokumentering av uppgifter, anmälningsskyldighet eller tidsfrister, eller bryter mot anmälningsskyldigheten enligt 46 d §, ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för brott mot bestämmelserna om marknadsordningen för jordbruksprodukter dömas till böter. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20. 
På ärenden som är anhängiga vid ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 8 februari 2018 
Statsminister  Juha Sipilä 
Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä