Regeringens proposition
RP
33
2015 rd
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av bilskattelagen och fordonsskattelagen
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
I propositionen föreslås det att bilskattelagen och fordonsskattelagen ändras. Bilskattelagen ändras så att bilskatten för bilar med små och medelstora utsläpp stegvis sänks. Skattesänkningen fokuserar tydligt på bilar med små utsläpp. Bilskatten sjunker beroende på bilens specifika koldioxidutsläpp med högst 5,4 procentenheter fram till 2019. Eftersom man antar att bilarnas specifika koldioxidutsläpp kommer att sjunka kommer skatten på en bil med medelstora utsläpp ungefär att halveras fram till 2020. Fordonsskattelagen ändras så att fordonsskattens grundskatt för bilar höjs. Grundskatten höjs för alla bilar med 36,50 euro per år. Sammantaget innebär skatteändringarna dock att trafikbeskattningen lindras från och med 2018.  
Dessutom föreslås i propositionen att i bilskattelagen görs de ändringar i fråga om bestämmande av skatten på begagnade fordon som införs till Finland som förutsätts i Europeiska unionens domstols avgörande. Vid beskattningen av begagnade fordon som införs till Finland ska tillämpas en jämförelseskatt genom vilken man säkerställer att det inte tas ut mera i skatt för en importbil än vad som återstår i bilskatt i värdet på en motsvarande, i Finland redan registrerad bil.  
Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.  
Lagen om ändring av bilskattelagen avses träda i kraft vid ingången av 2016. Skattesänkningarna genomförs i fyra steg vid ingången av 2016—2019. Bilbeskattningen för införda begagnade fordon för vilka tagits ut för mycket skatt kan rättas från och med den 1 januari 2012 så att den stämmer överens med den föreslagna lagen. 
Också lagen om ändring av fordonsskattelagen avses träda i kraft vid ingången av 2016. Fordonsskattens höjda grundskattedel tillämpas dock först i fråga om skatt som tas ut den 1 januari 2017 och därefter.  
ALLMÄN MOTIVERING
1
Nuläge
1.1
Lagstiftning
1.1.1
Nationell lagstiftning
Bilskatten 
Bestämmelser om bilskatt ingår i bilskattelagen (1482/1994), som trädde i kraft vid ingången av 1995 när Finland gick med i Europeiska unionen (EU). Bilskatten är en skatt av engångsnatur baserad på fordonets värde och den tas ut på nya personbilar och personbilar som importeras som begagnade (kategori M1), paketbilar (kategori N1) och andra sådana bilar vilkas egenmassa är mindre än 1 875 kilogram, motorcyklar (kategori L3 och L4) samt fyrhjuliga motordrivna fordon i kategori L7 när de registreras eller tas i bruk i Finland första gången. Om totalmassan för en bil som är avsedd för godstransport överstiger 3 500 kilogram, är det fråga om en lastbil, som inte är ett fordon som omfattas av bilskatt. 
Bilskatten på personbilar och paketbilar är ett procenttal enligt skattetabellen i bilagan av bilens beskattningsvärde. Skattesatsen på en personbil eller en sådan paketbil som första gången togs i bruk efter ingången av 2008 bestäms utifrån koldioxidutsläppet vid den kombinerade specifika bränsleförbrukningen vid stads- och landsvägskörning. Om det inte har antecknats några uppgifter om det specifika koldioxidutsläppet i de tekniska uppgifterna om bilen, bestäms skattesatsen utifrån det beräknade koldioxidutsläppet enligt bilens totalmassa och drivkraft. Den beräknade utsläppsnivån används vid beskattningen av äldre begagnade fordon och sådana nya fordon som inte omfattas av unionens bestämmelser om typgodkännande och mätning av utsläppsmängder. Den beräknade skattesatsen höjs med en och en halv gånger, om förhållandet mellan bilens effekt uttryckt i kilowatt och totalmassan uttryckt i kilogram är minst 0,15. I stället för en beräknad skattesats kan den skattskyldige dock lägga fram en utredning om det specifika koldioxidutsläppet baserat på typgodkännande eller om specifikt koldioxidutsläpp som definierats enligt kraven i den övriga EU-lagstiftningen. Den minsta skattesatsen som bygger på specifikt koldioxidutsläpp eller beräknat utsläpp är fem och den största femtio. Från skattesatsen på stora paketbilar görs dessutom ett avdrag enligt bärförmåga som är 9,8—21,7 procentenheter.  
Skattesatsen på skattepliktiga bussar, dvs. bussar som väger under 1 875 kilogram, bestäms inte enligt koldioxidutsläppet, utan skatten är fasta 31,7 procent av beskattningsvärdet. Skatten på motorcyklar är beroende på motorns slagvolym 9,8—24 procent av beskattningsvärdet. Skatten på eldrivna fordon i kategori L är 12,2 procent. 
Enligt gällande bilskattelag bestäms skattesatsen på samma sätt vid beskattningen av fordon som importerats både som nya och som begagnade. Ett fordon anses vara begagnat om det har varit registrerat eller i användning. Övriga fordon betraktas som nya fordon vid tillämpningen av lagen. 
Bilbeskattningsvärdet på ett fordon är fordonets allmänna värde i detaljhandeln som innehåller skatter. Med allmänt värde i detaljhandeln avses det pris som ett likadant fordon allmänt betingar om det säljs som skattepliktigt på marknaden i Finland till en köpare som är konsument, vid den tidpunkt då fordonet anmäls eller borde ha anmälts till beskattning. Om något värde baserat på allmänna försäljningspriser inte finns att tillgå, bestäms det allmänna värdet i detaljhandeln utifrån det pris som likadana fordon allmänt saluförs till, minskat med ett belopp motsvarande sedvanliga prisnedsättningar. Beskattningsvärdet är lika med det allmänna konsumentpriset på fordonet inklusive alla skatter bestämt på basis av prisuppgifter från bilmarknaden i Finland vid tidpunkten för beskattningen. Det faktiska priset på det fordon som beskattas, t.ex. fordonets pris i detaljhandeln eller inköpspris i utlandet, används inte som grund för beskattningsvärdet.  
Allt det som köparen direkt eller indirekt betalar som vederlag för fordonet till säljaren eller till tredje part anses ingå i fordonets allmänna värde i detaljhandeln. Sedvanliga finansieringskostnader och sedvanliga kostnader upp till högst 600 euro för leverans av fordonet till kunden räknas dock inte in i fordonets värde. I det allmänna värdet i detaljhandeln inkluderas all den utrustning som finns i fordonet när fordonet säljs till köparen. När beskattningsvärdet på ett fordon fastställs anses till fordonet höra åtminstone den funktionsdugliga utrustning som, enligt vad som särskilt föreskrivits, krävs för att fordonet ska kunna godkännas för trafik, samt sådan annan utrustning som, enligt typgodkännandet eller enligt utredning publicerad i det land där fordonet är tillverkat, hör till dess standardutrustning. När beskattningsvärdena på nya fordon bestäms på grundval av det allmänna värdet i detaljhandeln tar man hjälp av s.k. handelspositioner. Importören eller tillverkaren av en ny fordonsmodell som kommer ut på marknaden ska när de saluför modellen affärsmässigt, innan de avger en skattedeklaration, till Tullen uppge det pris till vilket fordonsmodellen allmänt bjuds ut till försäljning i Finland. Tullen fastställer utifrån uppgifterna beskattningsvärdena på nya fordon för respektive handelsposition. Positionerna skapas på marknadens villkor och på kommersiell grund. Tullen fastställer beskattningsvärdena för nya fordon som importerats även i annat än i kommersiellt syfte. 
Begagnade fordons allmänna värde i detaljhandeln bestäms på grundval av de prisuppgifter som finns att tillgå på marknaden. Värdet bestäms enligt den allmänna prisnivån och inte på basis av t.ex. en enskild försäljning. Detta motiveras av att alla skattskyldiga ska garanteras en jämlik behandling. Hur värdet bestäms påverkas dock även av fordonets individuella egenskaper, och den utredning som den skattskyldiga lägger fram om fordonets värde beaktas när fordonets värde bestäms. Tullen bedömer hur fordonets skick påverkar värdet. 
Skyldig att betala bilskatt är den som antecknats i registret som ägare till fordonet. Vid köp på avbetalning är den skattskyldige dock köparen, som antecknas i registret som fordonets innehavare. Om en bil importeras eller tillverkas av ett registrerat ombud som godkänts av Tullen, ansvarar ombudet för bilskatten i stället för den skattskyldige eller innehavaren. Den som har antecknats i registret som ägare till fordonet är dock sekundärt ansvarig för skatten, utom när denne påvisar att han eller hon har betalat ett belopp som motsvarar bilskatten till det registrerade ombudet eller en representant för ombudet. 
I bilbeskattningen är fordonets registrering eller ibruktagande i regel den händelse som skapar underlag för beskattningen. Underlaget för den skatt som ska betalas för ett fordon bestäms på basis av tidpunkten för den beskattningsgrundande händelsen. Eftersom en skattskyldig, som inte är registrerad som ombud, likväl måste avge bilskattedeklaration och betala skatt innan fordonet införs i fordonstrafikregistret, har tidpunkten för avgivande av bilskattedeklaration för dessa skattskyldigas vidkommande i praktiken kommit att bli den viktigaste tidpunkten för bestämmande av skatteunderlaget.  
Som registrerat ombud kan godkännas en sådan importör eller tillverkare av fordon som utövar regelbunden affärsverksamhet och som är tillförlitlig och kan avge bilskattedeklarationer till Tullen i maskinläsbar form. Ett registrerat ombud ska ställa den säkerhet Tullen kräver så, att man i tillräcklig grad kan garantera skatteinflödet samt möjliggöra registrering och ibruktagande av fordon redan innan beskattningen har inletts och skatten betalts. Ett registrerat ombud anmäler för varje deklarationsperiod som bestäms av Tullen de fordon till beskattning som kommer att registreras eller tas i bruk under perioden. Tullen fastställer tre deklarationsperioder per kalendermånad. Registrerade ombud ska för respektive period avge en bilskattedeklaration i maskinläsbar form senast den tionde dagen efter periodens slut. Den skattskyldige erhåller för varje fordon av tullen ett beskattningsbeslut i elektronisk form, som samtidigt är en faktura. Dessutom får ombudet efter periodens slut en specifikation för hela beskattningsperioden. Fakturan förfaller 25 dagar efter det att perioden har löpt ut.  
Behörig myndighet i fråga om bilbeskattning är i regel Tullen. Tullen ska verkställa bilbeskattningen innan ett fordon första gången registreras eller tas i bruk. Trafiksäkerhetsverket sköter dock sådan bilbeskattning som efter den första registreringen eller det första ibruktagandet av ett fordon ska verkställas på grund av en ändring av fordonets konstruktion, användningssyfte eller äganderätt. 
Fordonsskatten 
Bestämmelser om fordonsskatt ingår i fordonsskattelagen (1281/2003). Fordonsskatten består av grundskatt och drivkraftsskatt. Dessutom tas för utomlands registrerade fordon i vissa fall ut fast skatt och konsumtionsskatt. Grundskatten är en fiskal skatt som tas ut på person- och paketbilar (kategorierna M1, N1, M1G och N1G). Skatten tas ut per dag och bestäms för 12 månader långa skatteperioder på grundval av de uppgifter som finns om bilen i fordonstrafikregistret. Skatt tas inte ut för de dagar då bilen enligt anmälan varit avställd. Skatten kan betalas på en gång eller på den skattskyldiges begäran i två eller fyra rater. 
Grundskatten har genom lagen om ändring av fordonsskattelagen (1311/2007) och lagen om ändring av 10 § i lagen om ändring av fordonsskattelagen (943/2009) ändrats så, att den baserar sig på fordonets koldioxidutsläpp. Lagarna trädde i kraft den 1 februari 2010. Grundskatten bestäms i första hand på grundval av de koldioxidutsläpp som biltillverkaren meddelat i samband med EU-typgodkännandet och som motsvarar den kombinerade specifika bränsleförbrukningen vid stads- och landsvägskörning. Sedan man övergick till en beskattning som grundar sig på koldioxidutsläpp har grundskatten höjts två gånger. Den första höjningen gjordes vid ingången av 2013 och den senare höjningen gäller grundskatt som tas ut från ingången av 2016. 
Grundskatten bestäms på grundval av de vid typgodkännandet fastställda koldioxidutsläppen för personbilar vars totalmassa är högst 2 500 kilogram och som har tagits i bruk första gången den 1 januari 2001 eller därefter, samt för personbilar vars totalmassa är över 2 500 kilogram och som har tagits i bruk första gången den 1 januari 2002 eller därefter. För paketbilar bestäms grundskatten på grundval av koldioxidutsläppen, om bilen har tagits i bruk första gången den 1 januari 2008 eller därefter. 
Om ett fordon har tagits i bruk före ovan nämnda tidpunkt eller om koldioxidutsläppen inte har fastställts vid typgodkännandet, bestäms grundskatten på grundval av fordonets totalmassa. Totalmassan kan anses som den bästa tillgängliga tekniska beskattningsgrunden som motsvarar koldioxidutsläppen och som finns tillgänglig för alla fordon i registret. 
Sedan 2016 är fordonsskattens belopp 70 euro per år, om koldioxidutsläppet är 0 gram per kilometer och 618 euro, om utsläppet är 400 gram eller mera. Grundskattebeloppet för elbilar är det lägsta möjliga skattebeloppet, dvs. 70 euro per år. Mellan maximi- och minimiskatten finns ett särskilt skattebelopp angivet för varje antal koldioxidgram. Den grundskatt som bestäms på grundval av totalmassan är 186—596 euro per år. Skatten är 186 euro när fordonets totalmassa är högst 1 300 kilogram och 596 euro när totalmassan är 3 401 kilogram eller mera. Den skatt som baserar sig på totalmassan är angiven per hundra kilogram. Denna skatt är något lindringare än den skatt som bestäms på grundval av de faktiska koldioxidutsläppen.  
Fordonsskattens drivkraftsskatt tas ut på person-, paket- och lastbilar som drivs med annat bränsle än motorbensin. Utöver sitt statsfinansiella syfte används drivkraftsskatten till att utjämna olika stora användningskostnader för bilister med personbilar som drivs med bränslen som beskattats på olika sätt. Drivkraftsskatten för personbilar är kopplad till skatten på trafikbränslen. Drivkraftsskatten på paketbilar och lastbilar har inte samma beskattningsutjämnande inverkan. Genom drivkraftsskatten på lastbilar genomförs den årliga skatt på tunga fordon som förutsätts i EU:s lagstiftning. När drivkraftsskatten på lastbilar bestäms beaktas utöver totalmassan och antalet axlar dessutom om bilen används för dragning av släpvagn. 
Fordonsskatten tas ut på förhand för en löpande 12 månader lång skatteperiod. Om fordonsskatt eller den del av skatten som förfallit till betalning inte har betalats inom utsatt tid, beläggs fordonet med användningsförbud. Medan användningsförbudet är i kraft får fordonet inte användas i trafik förrän den skatt som förfallit till betalning har betalats helt och hållet.  
Den som i registret har antecknats som fordonets ägare eller den som har antecknats som innehavare är skyldig att betala fordonsskatt på fordonet för den tid för vilken han eller hon varit antecknad i registret som fordonets ägare respektive innehavare. Om såväl ägare som innehavare finns antecknade i registret, är det innehavaren som är skattskyldig. Skattskyldigheten inträder när ett fordon första gången registreras eller omregistreras eller påställs, eller när uppgifterna om ägare eller innehavare till ett i registret infört fordon ändras så att skatten ska påföras en ny skattskyldig. Skattskyldigheten kan också inträda när ett skattefritt fordon ändringsregistreras eller ändringsbesiktigas som skattepliktigt eller när förutsättningarna för skattebefrielse upphör. Skattskyldigheten upphör när det i registret antecknas att fordonet avställs eller avregistreras slutligt eller när uppgifterna om fordonets ägare eller innehavare ändras så att skatt ska påföras en ny skattskyldig. 
Skatteuppbördsmyndighet i fråga om fordonsskatten är Trafiksäkerhetsverket. Tullen är dock skatteuppbördsmyndighet i fråga om den fasta skatten och konsumtionsskatten. Skatteuppbördsmyndighet i landskapet Åland är Statens ämbetsverk på Åland. Skatteuppbördsmyndigheterna handhar verkställandet av skattedebiteringen samt skatteuppbörden och andra åtgärder i anslutning till beskattningen liksom behandlingen av ansökningsärenden och andra ärenden som gäller fordonsbeskattningen. 
1.2
Europeiska unionens lagstiftning och rättspraxis
1.2.1
Icke-diskriminerande skatter
Bilskatten och fordonsskatten är nationella skatter som inte har harmoniserats genom EU-lagstiftningen med undantag för den årliga avgiften för tunga fordon. Medlemsstaterna kan därmed självständigt bestämma på vilka grunder och till vilket belopp de tar ut sådana skatter på fordon. I beskattningen ska likväl beaktas bestämmelserna om beskattning i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan FEUF). Den viktigaste bestämmelsen i fråga om detta är artikel 110 i fördraget som innehåller ett förbud mot diskriminerande skatter. Europeiska unionens domstol har meddelat flera domar som gäller tillämpningen av artikel 110 FEUF och artikel 90 i dess föregångare, det innehållsmässigt motsvarande fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (nedan EG) i synnerhet vid bilbeskattningen av begagnade importfordon. 
Unionens domstol har i rättspraxis ansett att diskrimineringsförbudet innebär att syftet är att genom artikel 90 EG garantera en fullständig neutralitet för statsintern beskattning, när det är fråga om konkurrensen mellan produkter som redan finns på den inhemska marknaden och produkter som importeras (bland annat målen C-47/88 kommissionen mot Danmark, C-101/00 Tulliasiamies och Siilin och C-387/01, Weigel). Enligt vedertagen rättspraxis begås ett brott mot första punkten i artikel 90 EG, om skatten på en importerad produkt och en likadan inhemsk produkt räknas på olika sätt och i enlighet med olika detaljerade regler så att skatten på en importerad produkt är större, även om det bara är i vissa fall. Den andel av skatten som ingår i fordonets värde anses minska i samma proportion som även värdet på fordonet. Detta ansågs innebära att skattesatsen på ett fordon som beskattas som begagnat fick vara högst lika stor som den skattesats som var i kraft då fordonet första gången togs i bruk. Även fordonets pris på marknaden skulle klarläggas. 
Unionens domstol avgav 2006 en dom som gällde bilskatten i Ungern (målen C-290/05 Nadasdi och C-333/05 Nemeth), där man intog en annan ståndpunkt i fråga om tillämpningen av förbudet mot skattediskriminering på fordon som importerats som begagnade, när en medlemsstat inför en ny skatt eller ändrar skattesatsen eller underlaget för fastställandet av en gällande skatt. Enligt avgörandet saknar de skatterna betydelse som har införts före skatteförändringen. Domstolen konstaterade också att det inte heller är relevant att det finns begagnade fordon som tidigare registrerats i Ungern och vilkas marknadsvärde inbegriper det återstående beloppet i den tidigare gällande konsumtionsskatten. Detta innebar att begagnade importfordon kunde beskattas enligt den skattesats och de skattegrunder som gällde vid tidpunkten för importen. Enligt domen ska det vad gäller de kriterier som kan användas vid fastställelsen av en skatt eller avgift erinras om att gällande gemenskapsrätt inte begränsar medlemsstaternas frihet att upprätta ett differentierat avgiftssystem för vissa varor enligt objektiva kriterier, även om det är fråga om liknande varor i den mening som avses i första stycket i artikel 90 EG. Sådana olika beräkningsmetoder är emellertid förenliga med gemenskapsrätten enbart om de tjänar mål vilka, även de, är förenliga med fördragets och sekundärrättens krav och om formerna för dem är av den arten att all direkt eller indirekt diskriminering av import från andra medlemsstater eller skydd av konkurrerande inhemska varor undviks. Inom ramen för ett system för registreringsskatt utgör sådana kriterier som motortyp, cylindervolym och miljöklassificering objektiva kriterier. De kan således tillämpas inom ett sådant system. Däremot krävs inte att skattens storlek ska ha ett samband med fordonets pris. En registreringsskatt får emellertid inte vara högre för varor med ursprung i andra medlemsstater än för liknande inhemska varor. 
Unionens domstol meddelade 2011 en ny dom om förbudet mot skattediskriminering (402/09, Tatu). I fallet var det fråga om en miljöskatt som tas ut när motorfordon registreras i Rumänien. Skatten hade införts 2008 och innan dess hade ingen registreringsskatt på fordon tagits ut i Rumänien. Den nya skatten bestämdes enligt den tekniska Euro-normen för fordon så att skatt på fordon som hör till olika kategorier räknades på olika sätt och enligt olika grunder. I synnerhet för de äldsta fordonen var skattenivån hög. Unionens domstol ansåg i sin dom om Rumänien att införandet av en miljöskatt strider mot diskrimineringsförbudet, om beskattningen avskräcker personer från att sätta begagnade fordon som köpts i andra medlemsstater i trafik i Rumänien utan att skatten för den delen avskräcker personer från att köpa begagnade fordon med samma ålder och i samma skick på den inhemska marknaden. I domstolens dom konstateras inte att avsikten med den skulle vara att ändra eller upphäva den tolkningslinje som antagits i domen som gällde Ungern 2006. I sin dom om Rumänien har domstolen konstaterat att syftet med diskrimineringsförbudet inte är att hindra en medlemsstat från att införa nya skatter eller att förändra skattesatsen eller beräkningsgrunden för befintliga skatter. Enligt domen har medlemsstaterna dock inte en obegränsad makt att utforma nya skatter, och beskattningen får inte avskräcka från import av varor från andra medlemsstater till förmån för nationella produkter. I domen betonas de uppenbara verkningar skatten har för import av begagnade bilar till Rumänien. 
Också i ett mål som gäller bilbeskattningen i Nederländerna (C-437/12, X), där domstolen meddelade sin dom i december 2013, var det fråga om tillämpningen av artikel 110 FEUF i en situation där grunden för en registreringsskatt på fordon hade ändrats. I Nederländerna hade man stegvis övergått från en skatt som baserar sig på ett s.k. listpris till en skatt baserad på koldioxidutsläppen. Till följd av förändringarna har beloppet på den skatt som tas ut på liknande fordon beroende på fordonets egenskaper kunnat stiga eller sjunka jämfört med de tidigare skattegrunderna. I domen hänvisas till domarna gällande bilbeskattningen i både Ungern och Rumänien. Unionens domstol har dock i sin diskrimineringsbedömning av fordon som importeras som begagnade återtagit den linje som rådde före domen om bilskatten i Ungern. Enligt dåvarande vedertagna tolkning har inte mer skatt kunnat tas ut på ett begagnat importfordon än den som ingår i värdet på ett liknande fordon som beskattats som nytt. I domen konstaterades att trots ändringen i sättet att beräkna skatt i Nederländerna kvarstår skyldigheten att betala skatt, dvs. den första registreringen av ett fordon i Nederländerna, oförändrad trots att sättet att beräkna skatten har ändrats. Det är enligt domstolen således fråga om samma skatt som tidigare. Även om det antogs att det är fråga om en ny skatt ska förbudet mot skattediskriminering enligt domen tillämpas varje gång beskattningen kan avskräcka från import av varor från andra medlemsstater till förmån för liknande inhemska varor. I domen konstateras att relevanta liknande fordon utgörs av fordon som redan finns på den nederländska marknaden och som har kännetecken som bäst motsvarar kännetecknen hos det ifrågavarande fordonet som ska beskattas. Förbudet mot skattediskrimineringen utgör ett hinder för en skatt i likhet med den i Nederländerna och i den omfattning skatten på importerade begagnade fordon överstiger det lägsta återstående belopp som ingår i värdet på liknande begagnade fordon som redan registrerats i Nederländerna.  
1.2.2
Europeiska unionens mål för att minska utsläppen
Europeiska rådet godkände i oktober 2014 unionens riktlinjer för klimat- och energipolitiken fram till 2030. Målet på EU-nivå för sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln är en minskning på 30 procent av växthusgasutsläppen jämfört med 2005. Målet skärptes således jämfört med det tidigare minskningsmålet på 16 procent som ställdes för 2020. Trafiken är en av de största utsläppskällor som inte omfattas av handeln med utsläppsrätter. 
En strategi på unionsnivå för koldioxidutsläppen från person- och paketbilar ingår i det meddelande som kommissionen publicerade i februari 2007 (KOM(2007)19). Enligt meddelandet kan målen nås genom övergripande insatser, där man förutom krav på biltillverkarna använder bl.a. konsumentinformation och ekonomiska styrmetoder för att styra konsumenterna att välja mer utsläppssnåla och energieffektiva fordon. Som ett led i genomförandet av strategin i EU har man antagit Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 443/2009 om utsläppsnormer för nya personbilar som del av gemenskapens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon. Enligt förordningen ska de genomsnittliga koldioxidutsläppen från nya personbilar före 2015 fås ned till 130 gram per kilometer och före 2020 till 95 gram per kilometer. Bestämmelser om minskningen av utsläpp från paketbilar finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 253/2014 om ändring av förordning (EU) nr 510/2011 för att fastställa tillvägagångssätten för att till 2020 uppnå målet att minska koldioxidutsläppen från nya lätta nyttofordon. Enligt förordningen får de genomsnittliga koldioxidutsläppen från nya paketbilar i genomsnitt vara 147 gram per kilometer 2020. Skyldigheterna att minska utsläppen gäller biltillverkare så att om de genomsnittliga koldioxidutsläppen från en tillverkares bilar överskrider utsläppsmålet för det aktuella året, påför kommissionen tillverkaren en avgift för extra utsläpp. 
1.3
Bilskatt och fordonsskatt i vissa andra länder
Enligt de uppgifter kommissionen samlat in tar en klar majoritet av medlemsländerna ut en årlig skatt i likhet med fordonsskatten för ägande eller användning av fordon i trafiken. Grunden för skatten är vanligen motorns storlek eller effekt, fordonets bränsleförbrukning eller skadlighet för miljön. Danmark, Irland och Nederländerna har de högsta skattenivåerna. Nivån på fordonsskatten i Finland är något högre än den genomsnittliga europeiska nivån. Fordonsskattens andel av medlemsstaternas skatteinkomster är i genomsnitt cirka 0,9 procent, medan den i Finland var cirka en procent 2014. 
Utifrån kommissionens uppgifter tas en skatt i likhet med bilskatten ut på fordon i samband med registreringen i 21 av EU:s medlemsländer. I de flesta medlemsländer bygger uppbörden av registreringsskatt nu på egenskaper som beskriver de miljöolägenheter som fordon orsakar, såsom koldioxidutsläpp, bränsleförbrukning, motorvolym eller effekt. Högst skattenivå bland medlemsländerna har Danmark. Skattenivån i Finland är näst högst, även om den annorlunda strukturen på registreringsskatterna gör det svårare att direkt jämföra skattenivåer mellan medlemsstaterna. I de flesta medlemsstater är skattenivån relativt låg. Förutom i Finland och Danmark är skattenivån dock hög även i Irland, Nederländerna, Malta, Portugal och Österrike. Registreringsskattens andel av medlemsstaternas skatteinkomster är i genomsnitt cirka 0,4 procent, medan motsvarande anden i Finland var cirka en procent 2014. Högst var registreringsskattens andel i Malta med cirka två procent av skatteinkomsterna. Bland de stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) är nivån på bilskatten anmärkningsvärt hög i Norge.  
1.4
Praxis
1.4.1
Bilbeståndet och utsläppen från trafiken
Antalet personbilar och körda kilometer har ökat i jämn takt i Finland, med undantag för under den ekonomiska recessionen i början av 1990-talet. Det sammanlagda antalet körkilometer för personbilar har ungefär fördubblats jämfört med början av 1980-talet. Vägtrafikens volym per invånare och det genomsnittliga antalet körda kilometer per personbil är högre än genomsnittsnivån i EU-länderna. Trafikmängderna påverkas av många olika samhällsfaktorer, som t.ex. den ekonomiska utvecklingen, kostnaderna för mobiliteten, hushållens tillgångar och livsstil, beslut som rör markanvändning och trafiklösningar, region- och samhällsstrukturen, sysselsättnings- och bostadspolitiken samt serviceutbudet inom olika trafikformer och deras attraktionskraft. Dessa faktorer, som är beroende av beslut fattade i flera olika instanser, påverkar förutom själva fordonsanskaffningen även hur mycket det körs med varje enskilt fordon. Även förändringarna i människornas värderingar och tidsanvändning, bl.a. mera fritid och fler fritidssysselsättningar, pressar upp trafikmängderna. 
De flesta utsläpp av föreningar i vägtrafiken har klart minskat sedan slutet av 1980-talet trots att trafikmängderna har ökat. Utsläppen har bland annat bromsats av bränslen som brinner renare och katalysatorer som renar avgaserna. Katalysatorer blev obligatoriska i nya bilar i början av 1992.  
Till skillnad från andra utsläpp i vägtrafiken, fortsatte koldioxidutsläppen länge att öka i takt med att trafikmängderna ökade. Störst var de 2007. Sedan dess har även koldioxidutsläppen börjat minska något och är nu i stort sett på motsvarande nivå som i början av 2000-talet. Under de senaste åren har koldioxidutsläppen i trafiken minskats i synnerhet av den ökade användningen av biobränslen och de allt mindre specifika utsläppen från nya personbilar.  
Trafiken står för ungefär en femtedel av alla koldioxidutsläpp i Finland. Trafikens andel av utsläppen inom sektorer som inte omfattas av handeln med utsläppsrätter utgör cirka 40 procent. Ungefär 80 procent av trafikutsläppen kommer från vägtrafiken. Av utsläppen i vägtrafiken kommer cirka 60 procent från personbilstrafiken, något under 40 procent från paketbilar, bussar och lastbilar och cirka en procent från motorcyklar och mopeder. År 2012 var koldioxidutsläppen i vägtrafiken cirka 11 miljoner ton. Koldioxidutsläppen från fordon står i direkt proportion till bränsleförbrukningen, som påverkas av fordonens specifika förbrukning, körsätt och trafikmängden. 
I början av 2015 innehöll fordonstrafikregistret i Finland 3,2 miljoner personbilar, varav 2,6 miljoner bilar användes i trafiken. Antalet paketbilar i registret var cirka 400 000, varav cirka 300 000 bilar användes i trafiken. År 2013 kördes i genomsnitt 15 300 kilometer med bensindrivna personbilar och cirka 25 900 kilometer med dieseldrivna personbilar. Det genomsnittliga antalet körda kilometer för paketbilar är cirka 11 600 kilometer per år. Medelåldern för personbilar som var i användning i trafiken 2014 förutom museibilar var 11,1 år. 
År 2014 beskattades cirka 121 700 nya fordon som omfattas av bilskatt. Antalet nya personbilar som beskattades var 101 000, paketbilar 10 600 och motorcyklar 3 800. Dessutom beskattades 18 000 personbilar och 1 400 paketbilar som importerats som begagnade, 2 000 motorcyklar samt 1 900 fordon som importerats som flyttgods.  
Det genomsnittliga koldioxidutsläppet för personbilar som används i trafiken är cirka 167 gram per kilometer och för paketbilar 199 gram. Utsläppen från nya bilar är dock märkbart lägre än genomsnittet, eftersom koldioxidutsläppet från nya personbilar som registrerades i maj 2015 var i genomsnitt 124 gram per kilometer. Det genomsnittliga koldioxidutsläppet på 123,2 gram från nya bensindrivna bilar är något lägre än det genomsnittliga utsläppet från dieseldrivna bilar på 127,8 gram. Det genomsnittliga utsläppet från nya paketbilar 2014 var cirka 183 gram.  
Bilskattens och fordonsskattens belopp och skatteintäkter 
Intäkterna från bilskatten 2014 var 918 miljoner euro. Av skatten inflöt 89 procent från nya fordon och 11 procent från fordon som importerats som begagnade. Det genomsnittliga beskattningsvärdet på nya personbilar var cirka 32 000 euro och bilskatten 7 200 euro. Den genomsnittliga skattesatsen var då 22,5. Beskattningsvärdet på bilar som importerats som begagnade var i genomsnitt 18 200 och bilskatten 5 700 euro med en skattesats på 31,7. Beskattningsvärdet på nya paketbilar var 35 600 och bilskatten 6 100 euro. Beskattningsvärdet på nya motorcyklar var i genomsnitt 13 200 och skatten 2 900 euro. 
Intäkterna från fordonsskatten 2014 var 877 miljoner euro. Grundskattens andel av detta var cirka 59 procent, drivkraftsskattens cirka 39 procent och andelen tillägg för betalningssättet cirka två procent. Av intäkterna från grundskatten inflöt 432 miljoner euro från personbilar och 87 miljoner euro från paketbilar. Fordonsskattens genomsnittliga grundskatt på personbilar i registret 2016 är cirka 228 euro per år. Den genomsnittliga grundskatten på paketbilar är cirka 365 euro per år. 
Den genomsnittliga grundskatten på nya person- och paketbilar som togs i bruk 2015 är avsevärt mycket lägre än den genomsnittliga skatten på fordonen i registret. Den genomsnittliga grundskatten på nya personbilar som registrerades i maj 2015 är cirka 153 euro per år. Den genomsnittliga skatten på personbilar som importerats som begagnade är i dagens läge cirka 252 euro per år. Den genomsnittliga grundskatten på nya paketbilar är cirka 277 euro per år.  
Även husbilar omfattas av fordonsskatt och grundskatten på dem bestäms på samma sätt som skatten på person- och paketbilar. För husbilar behöver man dock inte mäta koldioxidutsläppen vid EU-typgodkännande, och därför bestäms skatten på husbilar i regel enligt totalmassan. Fordonsskattens genomsnittliga grundskatt på husbilar är 531 euro per år. Drivkraftsskatt på husbilar betalas enligt skattesatsen på paketbilar som är lägre än skattesatsen på personbilar.  
Av de personbilar som omfattas av grundskatt bestäms skatten på grundval av de uppmätta specifika koldioxidutsläppen för cirka 68 procent av bilarna och på grundval av totalmassan för cirka 32 procent av bilarna. Den genomsnittliga grundskatt som bestäms på grundval av totalmassan är för personbilar 249 euro och för paketbilar 398 euro per år. Antalet fordon som beskattas på grundval av totalmassan sjunker långsamt när fordonsbeståndet förnyas, men tills vidare är deras andel fortfarande rätt stor. Den genomsnittliga grundskatt som bestäms på grundval av koldioxidutsläppen är för personbilar cirka 219 euro och för paketbilar cirka 288 euro per år. 
1.4.2
Rätts- och beskattningspraxis i Finland
Högsta förvaltningsdomstolen gav i december 2014 ut två årsboksavgöranden som gällde beskattningen av begagnade bilar och som preciserar tillämpningen av ovan nämnda avgörande av unionens domstol C-437/12, X i Finland. Det första fallet (HFD:2014:182) gällde en bil som importerats till Finland från Tyskland där den tagits i bruk 1998. Med hänvisning till unionens domstols rättspraxis ansåg högsta förvaltningsdomstolen att systemet i bilskattelagen inte är uppbyggt så att det under några som helst förhållanden gör det möjligt att för en bil som importerats från en annan medlemsstat påföra högre skatt än vad som i skatt återstår i ett liknande fordon som redan är registrerat i Finland. Av denna anledning ansåg domstolen att beskattning utan diskrimineringsbedömning stod i strid med artikel 90 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (nuvarande artikel 110 FEUF). Vid bedömningen av den skatt som återstår i en liknande bil som redan är registrerad i Finland skulle inte beaktas den mervärdesskatt som i tiden påförts bilskatten på denna bil (på finska elv). Eftersom den skattskyldige inte hade överklagat förvaltningsdomstolens beslut och tullombudet i sina besvär inte hade påstått att förvaltningsdomstolens diskrimineringsbedömning skulle ha varit felaktig annat än i fråga om mervärdesskatten på bilskatten, var frågan huruvida förvaltningsdomstolens diskrimineringsbedömning stod i strid med unionsrätten inte föremål för avgörande i högsta förvaltningsdomstolen. I sitt beslut med anledning av den skattskyldiges besvär ansåg förvaltningsdomstolen att tillämpning av den på koldioxidutsläpp baserade skattesats om vilken bestäms i 5 a § i bilskattelagen (1292/2007) kan leda till att för ett fordon som importeras till Finland kommer att uppbäras mera bilskatt än vad som återstår i ett motsvarande fordon vars första registrering har skett i Finland. 
Det andra avgörandet (HFD:2014:183) gällde ansökan om återbrytande av bilbeskattningsbeslut om en bil som importerats som begagnad. Även denna bil hade på motsvarande vis beskattats i strid med unionsrätten till den del som man vid verkställandet av beskattningen inte genom diskrimineringsbedömning hade försäkrat sig om att för bilen inte hade burits upp mera skatt än vad som återstod i en motsvarande bil som redan var registrerad i Finland. Bilimportören hade inte sökt ändring i beskattningen av bilen inom den utsatta tiden, över tre år. Bedömningen av förutsättningarna för att återbryta det laga kraft vunna beslutet byggde på högsta förvaltningsdomstolens sammantagna bedömning. Högsta förvaltningsdomstolen avslog ansökan om återbrytande av beslutet, med hänsyn till förutsättningarna för tillämpning av bestämmelserna om återbrytande av beslut i förvaltningsprocesslagen samt till att unionens domstol i sin rättspraxis inte som regel har förutsatt att ett laga kraft vunnet beslut ska återbrytas ens i det fall att det ska anses ha stått i strid med unionsrätten.  
Högsta förvaltningsdomstolens avgörande i fallet HFD:2014:183 följer domstolens redan tidigare antagna avgörandelinje. Även i sina avgöranden under åren 2010 och 2013 (HFD:2010:44 och HFD:2013:199) gick högsta förvaltningsdomstolen in för att förkasta ansökningar om återbrytande av laga kraft vunna beslut även om besluten hade konstaterats strida mot unionsrätten till den del mervärdesskatt på bilskatt hade tagits ut enligt dem. Däremot har högsta domstolen i sitt avgörande i ett mål 2013 som gällde statens skadeståndsansvar (HD 2013:58) konstaterat att uppbörden av mervärdesskatt på bilskatt på ett så tillräckligt uppenbart sätt brutit mot förbudet mot diskriminerande beskattning att staten förpliktades att ersätta importören av det begagnade fordonet för den skada som orsakats genom brott mot unionsrätten. I allmänna domstolar pågår fortfarande talan som väckts senare där den centrala frågan är hur det ska avgöras när rätten till ett sådant skadestånd ska anses preskriberad. Denna rättspraxis för frågan om när skadestånd blir preskriberade kan också ha betydelse vid bedömningen av retroaktiva tidsmässiga konsekvenser av unionens domstols och högsta förvaltningsdomstolens nyaste praxis. 
Tullen ändrade bilbeskattningspraxisen för fordon som importerats som begagnade efter högsta förvaltningsdomstolens avgörande i december 2014 (HFD:2014:182). Med anledning av avgörandet säkerställer Tullen i samband med den första beskattningen av ett begagnat fordon som importerats från en EU- eller EES-stat till Finland att beloppet av den bilskatt som i enlighet med den bilskattesats som gäller vid tidpunkten för beskattningen inte överstiger det bilskattebelopp som ingår i det allmänna detaljhandelsvärdet i Finland på liknande fordon som registreras som nya i Finland. Detta säkerställs i regel med hjälp av en jämförelseberäkning vid den första beskattningen av ett begagnat fordon. Genom en jämförelseberäkning räknas hur mycket bilskatt det finns kvar i värdet på liknande fordon som redan är registrerade i Finland. Tullen fastställer beloppet på bilskatten utifrån den beräkning enligt vilken skattebeloppet är mindre. Nya fordon beskattas i enlighet med den bilskattelag som är i kraft vid tidpunkten för beskattningen.  
Till tullen har lämnats in begäran om rättelse av skattesatserna för cirka 18 000 begagnade fordon. Behandlingen av dessa kommer enligt uppskattning att pågå fram till 2016. Den genomsnittliga skatt som ska återbäras är något över 1300 euro. Inom ramen för tiden för sökande av ändring i bilskattelagen kan omprövning under 2015 fortfarande begäras för beskattningsbeslut som fattats 2012 och senare.  
1.5
Bedömning av nuläget
1.5.1
Målen för beskattningen av trafiken och dess styrande verkan
Trafikbeskattningen gäller anskaffningen av fordon, användningen i trafiken samt den faktiska användningen. Det primära målet för trafikbeskattningen är fiskal. År 2015 bedöms intäkterna från trafikskatterna uppgå till 4,6 miljarder euro, vilket är 11,5 procent av statens skatteinkomster. Denna andel har varit i stort sett oförändrad under 2000-talet. Dessutom berörs trafiken av vissa andra allmänna skatter, som t.ex. mervärdesskatten. Under de senaste tio åren har beskattningen allt mer inriktats på användningen av fordonen. Nästan 60 procent av intäkterna från trafikskatterna inflyter av bränsleaccisen på användningen av bilen. Fordonsskatten på användningen av fordon i trafiken utgör ungefär en femtedel av intäkterna från trafikskatterna, liksom bilskatten på anskaffningen. 
Utöver de fiskala målen genomförs miljöstyrning genom trafikbeskattningen för att minska koldioxidutsläppen samt de hälsovådliga partikelutsläppen. Mängden koldioxidutsläpp står i direkt proportion till bränsleförbrukningen och bränslets kvalitet. Därför är en minskning av förbrukningen av fossila bränslen ett viktigt medel för att minska koldioxidutsläppen i trafiken.  
Bland de ekonomiska styrmedlen kan accisen på trafikbränsle anses vara en skatt som är direkt relaterad till antalet körda kilometer. Bränslenas kvalitet och utsläppen under livscykeln har beaktats i accisen på flytande bränslen. Förnybara bränslen har genom beskattningen gjorts attraktivare i Finland. Energibeskattningen reviderades i början av 2011 och skatten ändrade då så att den består av en energiinnehållskatt och en koldioxidskatt på olika bränslekomponenter. För trafikbränslen gjordes en kvalitetsgradering som även beaktar de hälsovådliga lokala utsläppen av bränslen. Energiskattereformen sänkte skattenivåerna i synnerhet för biobränslen som uppfyller hållbarhetskriterierna.  
När det gäller åtgärder utanför beskattningen påverkas koldioxidutsläppen i trafiken i synnerhet av distributionsskyldigheten för biodrivmedel. Enligt lagen om främjande av användningen av biodrivmedel för transport (446/2007) ska distributörer av drivmedel leverera biodrivmedel till konsumtion så att dess andel av energiinnehållet i drivmedel utgör sex procent under åren 2011—2014. Därefter stiger distributionsskyldigheten i jämn takt och är 20 procent 2020. Alla drivmedel som distribueras i Finland innehåller i dagens läge biokomponenter. Enbart genom att utöka biodrivmedlen kommer man mycket nära målen för minskade växthusgasutsläpp i trafiken. 
Förutom en minskning av antalet körda kilometer är en förbättring av bränsleeffektiviteten i bilbeståndet viktigt för att minska utsläppen. Bilskatten liksom även fordonsskattens grundskatt är graderad enligt koldioxidutsläpp som motsvarar bilens specifika bränsleförbrukning. Sambandet mellan dessa skatter och utsläppen är logiskt så till vida att varje koldioxidgram påverkar direkt och öppet bilskattesatsen eller beloppet av fordonsskattens grundskatt.  
Både bilskatten och fordonsskatten gynnar oberoende av teknik alla bilar med låga utsläpp. I synnerhet el- och hybridbilar och bilar som drivs med bränslen i gasform får en betydande fördel i bilbeskattningen och fordonsbeskattningen på grund av de låga utsläpp som uppmätts från fordonen. Till exempel vid en jämförelse med bensindrivna bilar till samma pris får elbilar en skatteförmån på cirka 11 000 euro totalt för bränsleskatten, fordonsskattens grundskatt och bilskatten under en användningstid på 10 år och med 17 000 körda kilometer. 
Enligt en gemensam undersökning från Teknologiska forskningscentralen VTT och Statens ekonomiska forskningscentral VATT om drivkraftsalternativen och deras samhällsekonomiska verkningar (Nylund ym. (2015): Tieliikenteen 40 %:n hiilidioksidipäästöjen vähentäminen vuoteen 2030: Käyttövoimavaihtoehdot ja niiden kansantaloudelliset vaikutukset) kommer det inte förrän efter 2020 att bli aktuellt att utöka antalet elbilar i större skala och att välja styrmedel. På grund av det höga priset på elbilar lönar sig ett mera omfattande ibruktagande när kostnadsnivån sjunkit kännbart i takt med den tekniska utvecklingen. Enligt undersökningen är det med avseende på samhällsekonomin kostnadseffektivaste sättet att minska utsläpp att investera i produktionen och en ökad användning av sådana inhemska biobränslen som lämpar sig för användning i dagens fordonsmateriel. 
Det genomsnittliga koldioxidutsläppet från personbilar som registrerats första gången mellan 2007 och maj 2015 har sjunkit från 117 gram till 124 gram per kilometer, dvs. cirka 30 procent. Den stora utsläppsminskningen har möjliggjorts av fordonsteknikens snabba utveckling och dessutom bidrar utsläppsmålen för tillverkarna inom unionen till ett utökat utbud av bilar med låga utsläpp. Även bilskatten har haft stor inverkan på styrningen till anskaffningen av personbilar med låga utsläpp.  
Den snabba minskningen av koldioxidutsläppen från nya personbilar under de senaste åren har inte lett till någon stor minskning av de totala utsläppen i vägtrafiken. Minskningen av utsläppen i vägtrafiken med cirka sex procent är ganska liten, i synnerhet när man beaktar hur distributionsskyldigheten för biodrivmedel påverkar minskningen av utsläpp från 2008 framåt. Den viktigaste orsaken till detta torde vara ökningen av trafikmängden. Även den långsamma förnyelsen av bilbeståndet märks i den obetydliga minskningen av utsläppen i vägtrafiken. 
Trafikskatternas styrande effekt för utsläpp från bilar som importerats som begagnade har varit ganska liten. Dessutom kan den beskattningspraxis som förutsätts i högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD:2014:182 ytterligare i någon mån försämra miljöstyrningen inom beskattningen av begagnade importbilar. Enligt beslutet strider tillämpningen av en utsläppsbaserad skattesats mot förbudet mot diskriminerande skatter i unionsrätten, om det leder till att det tas ut en högre skatt på fordonet än vad som finns kvar i ett liknande fordon som redan är registrerat i Finland. Beslutet innebär således att den skattesats som baserar sig på koldioxidutsläpp enligt gällande skattetabell inte ska tillämpas på beskattningen av vissa bilar som importeras som begagnade utan i stället den skattesats som tagits ut på liknande bilar som redan finns på marknaden, om den är mindre än den gällande utsläppsbaserade skattesatsen. Eftersom nivån på bilskatten före den utsläppsbaserade beskattningen i huvudsak har varit högre, gäller försämringen av styreffekten dock främst en begränsad mängd bilmodeller med höga utsläpp för vilka de utsläppsbaserade skattesatserna i dagens läge kan vara betydligt högre än de skattesatser som tidigare varit gällande. 
En förnyelse av fordonsbeståndet kan anses vara ett eftersträvansvärt mål i synnerhet med tanke på att trafiksäkerheten och bränsleeffektiviteten är bättre i nya bilar. Fordonsskattens grundskatt sporrar tillsammans med bränsleskatten konsumenterna att byta till en större och bränsleeffektivare bil genom att det görs dyrare att ha och använda bilar med äldre teknik och i allmänhet högre utsläpp. Betydelsen av detta styrmedel ökar när bilskatten på nya bilar småningom sjunker parallellt med bilarnas specifika koldioxidutsläpp. Ändringarna i fordonsbeståndet har dock varit långsamma och beståndets medelålder har sedan 2008 stigit något. Fordonsskattens effekt på förnyelsen av fordonsbeståndet har sannolikt varit ganska liten. Den största orsaken till den långsamma förnyelsen av fordonsbeståndet står att finna i den allmänna ekonomiska utvecklingen, eftersom försäljningsvolymerna för nya bilar i regel reagerar parallellt, men kraftigare än indikatorerna för det allmänna ekonomiska läget. Även depressionen i början av 1990-talet märktes tydligt som en klar höjning av bilbeståndets medelålder. 
En bil används efter anskaffningsbeslutet i åratal i trafiken och därför har bilens egenskaper en viktig betydelse med tanke på miljön. Därför är en utsläppsbaserad bilskatt ett centralt styrmedel för att gynna bilar med låga utsläpp. Bilskatt tas ut i samband med anskaffningen av ett fordon och det inverkar direkt på fordonets pris, och styr därför effektivt konsumenternas val. Enligt utredningar är fordonets anskaffningspris den viktigaste egenskapen som påverkar valet av fordon. Då är en utsläppsbaserad skatt som direkt inverkar på anskaffningspriset ett fungerande styrmedel för en miljövänlig och energieffektiv bilism. 
1.5.2
Skattenivå
Den genomsnittliga nivån på bilskatten på personbilar sänktes med cirka en sjättedel i början av 2008 samtidigt som bilskatten gjordes utsläppsbaserad. Följande strukturomvandling för att öka skatteintäkterna och rationalisera miljöstyrningen trädde i kraft i april 2012. I samband med den sjönk skattens andel för bilar vars koldioxidutsläpp är mindre än 110 gram per kilometer och steg för bilar vars utsläpp är större än detta. För nya personbilar med genomsnittliga utsläpp steg skatten ungefär två procentenheter. Trots att bilskatten höjdes 2012 har den verkliga skattenivån ändå sjunkit på grund av fordonens minskade utsläpp. Även på längre sikt har den genomsnittliga nivån på bilskatt klart sjunkit. Skattesatsen beräknad enligt det genomsnittliga koldioxidutsläppet 2007 skulle ha varit 26,5, medan skattesatsen enligt det genomsnittliga koldioxidutsläppet i maj 2015 är endast 20,8. Trots den sänkta bilskattenivån är Finlands nuvarande skattenivå hög i en internationell jämförelse. Den genomsnittliga skatteandelen för fordon som importerats som begagnade har hållits kring cirka 30 procent.  
Utöver skattenivån påverkas intäkterna av bilskatt av antalet registreringar, utvecklingen av bilarnas konsumentpris samt koldioxidutsläppen från bilar som importerats som nya eller begagnade. Även skatteintäkterna av bilskatten har minskat sedan den utsläppsbaserade bilskatten infördes. De sänkta skatteintäkterna har berott på nedgången i fordonshandeln till följd av den ekonomiska recessionen. Intäkterna av bilskatten uppgick 2007 till cirka 1,2 miljarder euro, och sjönk och var som lägst 2009, då skatteintäkterna var cirka 0,7 miljarder. Intäkterna av bilskatten 2010 var cirka 0,9 miljarder euro och under åren 2011–2012 cirka en miljard euro. Därefter har skatteintäkterna varit något över 0,9 miljarder euro under åren 2013–2014. 
Rent allmänt kan man uppskatta ett en minskning på ett koldioxidgram i de genomsnittliga utsläppen sänker skatteintäkterna med cirka 5—6 miljoner euro, om intäkterna av bilskatten utgör cirka en miljard euro. Om det genomsnittliga utsläppet sjunker fem gram på ett år, vilket kan anses som en realistisk utveckling, sjunker intäkterna av bilskatten årligen cirka 25—30 miljoner euro utan förändringar i skattenivån.  
Nivån på fordonsskatten har stigit snabbt under de senaste åren. Ändringen av grundskatten 2010 så att den blev utsläppsbaserade genomfördes skatteintäktsneutralt för personbilar så att strävan var att den genomsnittliga skattebördan på dem skulle hållas oförändrad. Vid övergången till en utsläppsbaserad skatt steg den genomsnittliga skatten på paketbilar och mer än fördubblades. Därefter har fordonsskattens grundskatt höjts för alla bilar sedan både 2013 och 2016. Efter dessa höjningar har den genomsnittliga grundskatten på personbilar stigit cirka 80 procent och skatten på paketbilar med ungefär 130 procent jämfört med 2010.  
Intäkterna av fordonsskatten är betydligt stabilare än av den konjunkturkänsliga bilskatten. Intäkterna av fordonsskatten har under de senaste tio åren ökat i jämn takt på grund av skattehöjningarna och det ökade bilbeståndet. Intäkterna av fordonsskatten 2005 var 536 miljoner euro medan de 2014 var 878 miljoner euro. Skatteintäkterna antas stiga till 957 miljoner euro 2015 och till 1 060 miljoner euro 2016. I siffrorna ingår både grund- och drivkraftsskattens andel. 
Minskningen av koldioxidutsläppen från nya bilar bidrar ganska långsamt till en minskning av intäkterna av fordonsskattens grundskatt på grund av att det stora bilbeståndet förnyas så långsamt. Skattegrunden för fordonsskattens grundskatt kommer således att bestå längre än bilskattens och fordonsskattens fiskala betydelse kommer att öka ytterligare. Om man även vill bevara bilskattens fiskala betydelse på lång sikt, måste man i något skede överväga att ändra skattens struktur så att skatten baseras på andra omständigheter än fordonets koldioxidutsläpp. Inom den närmaste framtiden kommer minskningen av bilskatteintäkterna dock att vara mycket måttfull och den ekonomiska situationens utveckling inverkar betydligt kraftigare på skatteintäkterna än den förmodade minskningen av de specifika utsläppen med 4—5 gram per år. 
1.5.3
Beskattningen av fordon som importerats som begagnade
Den utsläppsbaserade bilskattereform som trädde i kraft i Finland vid ingången av 2008 genomfördes i synnerhet på grundval av den rättsnorm som framgår av unionens domstols dom gällande Ungern 2006 och av kommunikationen med kommissionens tjänstemän. Lösningen ansågs möjliggöra ett skattesystem där bilskatt tas ut på fordon som importerats som begagnade på motsvarande grunder som för fordon som registreras som nya i Finland. En skattesats som baserar sig på koldioxidutsläpp kan enligt gällande lagstiftning beroende på fordonets egenskaper vara högre eller lägre än den andel skatt som ingår i värdet på ett liknande fordon som redan finns på den inhemska marknaden och som beskattats som nytt enligt tidigare skattegrunder. I samband med bilskattereformen slopades samtidigt de tidigare tillämpade modellspecifika skattesatserna i beskattningen av begagnade importbilar. 
På grundval av unionens domstols dom gällande Nederländerna i december 2013 kan Finlands nuvarande skattebestämmelser om begagnade bilar dock inte längre anses stämma överens med kravet på icke-diskriminerande skatter i artikel 110 FEUF. Enligt unionens domstols senaste tolkning kan diskriminerande verkningar förhindras endast om det är möjligt att välja det lägsta återstående belopp av registreringsskatt som fortfarande ingår i värdet på liknande begagnade fordon som redan registrerats i landet. Högsta förvaltningsdomstolens beslut i december 2014 preciserade detta genom att ta ställning till hur en diskrimineringsjämförelse ska göras vid tillämpningen av den nationella bilskattelagen. Även om en icke-diskrimineringsjämförelse redan tillämpas i Tullens beskattningspraxis bör även bestämmelserna i bilskattelagen ändras så att de motsvarar rättspraxis. 
2
Målsättning och de viktigaste förslagen
2.1
Målsättning
Syftet med propositionen är att bilskatten i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Sipiläs regering ska sänkas under regeringsperioden på ett sätt som gynnar utsläppssnåla bilar. Effekten på skatteintäkterna är ca 200 miljoner euro på 2019 års nivå. Samtidigt ska fordonsskattens grundskatt i enlighet med regeringsprogrammet höjas så att höjningen ökar skatteintäkterna med 100 miljoner euro från 2017. Höjningen av fordonsskatten görs av statsfinansiella skäl. Sammantaget lindras dock trafikbeskattningen från och med 2018. Syftet med åtgärderna är att förnya bilbeståndet i en utsläppssnålare riktning och flytta tyngdpunkten i trafikbeskattningen från anskaffningen av bilar till att använda dem i trafik.  
Syftet är också att skattebestämmelserna om bilar som importerats som begagnade ska ändras i enlighet med kraven i unionsrätten så att man i alla situationer säkerställer en icke-diskriminerande behandling av begagnade importfordon.  
2.2
De viktigaste förslagen
2.2.1
Bilskatten
Skattetabell 1 i bilagan till bilskattelagen föreslås bli ändrad i etapper så att bilskattens belopp sjunker för bilar vars specifika koldioxidutsläpp är högst 140 gram per kilometer. För att effektivisera bilskattens miljöstyrning skulle skattesänkningen klart gynna bilar med låga utsläpp. Skattesänkningarna skulle genomföras i enlighet med bilskattens nuvarande teknikneutrala struktur så, att skattesatsen på bilar bestäms uteslutande på grundval av det specifika koldioxidsutsläppet oberoende av fordonsteknik.  
Sedan sänkningen genomförts etappvis kommer skatten på en bil vars utsläpp motsvarar det nuvarande genomsnittliga utsläppet från nya bilar, dvs. cirka 124 koldioxidgram per kilometer att ha sjunkit 2,7 procentenheter, dvs. proportionellt 13 procent. För bilar vars utsläpp motsvarar EU:s mål för de genomsnittliga koldioxidutsläppen från personbilar före 2020, dvs. 95 gram per kilometer, skulle skatten sjunka proportionellt 32 procent. För en medelprissatt bil, dvs. en bil som ursprungligen kostat cirka 32 000 euro, innebär detta en skattesänkning på något över 1 800 euro. Jämfört med skatten på en bil med genomsnittliga utsläpp 2015 skulle skatten då ha sjunkit till ungefär hälften. 
Lättnaden skulle vara proportionellt kraftigast för bilar vars koldioxidutsläpp är under 50 gram per kilometer, vilka i praktiken i dagens läge är elbilar och hybridbilar som laddas med el. Fram till 2019 skulle skatten på dessa bilar proportionellt sjunka med upp till 52 procent. Skattelättnaden jämnas ut något mot bilar med nollutsläpp för att den fiskala grunden för bilskatten ska bevaras också för elbilar. För bilar vars uppmätta utsläpp är 0 gram per kilometer, dvs. i praktiken renodlade elbilar, skulle bilskatten sjunka från nuvarande 5 procentenheter till 2,7 procentenheter, dvs. proportionellt 46 procent från nuvarande nivå. Utsläpp från produktionen av den el som elbilar förbrukar beaktas inte i bilbeskattningen.  
Skatten skulle inte sjunka för bilar vars utsläpp överstiger 140 gram per kilometer. För ungefär hälften av de nya personbilarna placerar sig det specifika koldioxidutsläppet i dagens läge mellan 100 och 135 gram per kilometer och skattesänkningen gäller således även bilar med medelstora utsläpp. Det är motiverat att dela upp sänkningen för att trygga bilskatteintäkterna på längre sikt, för om skattesänkningen enbart inriktas på bilar med låga utsläpp skulle intäkterna från bilskatten minska betydligt snabbare under kommande år på grund av att utsläppen från nya bilar minskar. Skattesänkningen för bilar vars utsläpp överstiger genomsnittliga utsläpp, dvs. bilar med 125—140 gram utsläpp, skulle dock vara dämpad, proportionellt 1–12 procent.  
Skattesänkningen skulle inte gälla motorcyklar eller skattepliktiga bussar. Det finns för närvarande inga utsläppsuppgifter om motorcyklar. Den nuvarande graderingen av skattenivåerna enligt motorns slagvolym kan anses grovt avspegla olika stora motorcyklars bränsleförbrukning, även om beskattningen inte direkt baserar sig på koldioxidutsläpp. För motorcyklar skulle betydelsen av en effektivare skattestyrning dock bli mycket liten med tanke på de totala utsläppen i vägtrafiken. Anskaffningen och användningen av motorcyklar är mera inriktad på fritidssysselsättning än på behoven av nödvändig mobilitet och det är således motiverat att hålla deras skattenivåer högre eller åtminstone på samma nivå som för typiska personbilar.  
Skatten på skattepliktiga lätta eldrivna fordon i kategori L föreslås dock för konsekvensens skull bli sänkt så att skatten på dem motsvarar den lägsta skatten på motorcyklar och lätta fordon, dvs. 9,8 procent. Då bestäms skatten på eldrivna lätta fordon på samma sätt som på eldrivna person- och paketbilar. Också på dessa tas skatt ut enligt lägsta nivån i skattetabellen för motsvarande fordon.  
Skattesänkningen genomförs i fyra lika stora etapper under åren 2016—2019. Syftet med att sänkningen genomförs etappvis är att konsumenterna och aktörerna i bilbranschen ska kunna anpassa sin verksamhet till skatteändringen. Målet är att undvika marknadsstörningar i bilhandeln och en plötslig nedgång i lagervärdena samt orättvisa konsekvenser för konsumenterna till följd av en enskild stor skatteändring. För medelprissatta bilar, dvs. bilar med ursprungspriset 32 000 euro, skulle skatten beroende på utsläppsmängd sjunka 0—470 euro per år. Skattesänkningen i euro skulle vara störst på en utsläppsnivå om 82 gram. Skatten på bilar till samma pris som motsvarar nuvarande medelstora utsläpp, dvs. en utsläppsnivå på 124 gram, skulle sjunka cirka 210 euro per år. I proportion till priset på nya bilar skulle en enskild skattesänkning som träder i kraft vid årets början bli så pass liten att konsumenterna inte i någon större utsträckning skulle sporras att skjuta upp bilanskaffningen på grund av skatteändringarna. Ett jämförelseobjekt kan till exempel vara värdesänkningen på nya bilar, som under det första året vanligen är cirka 12—16 procent, dvs. för en medelprissatt bil cirka 4 000—5 000 euro. Även med avseende på statsfinanserna skulle en gradvis skattesänkning fram till 2019 vara en motiverad lösning för att man ska undvika plötsliga stora skatteförluster, men under regeringsperioden uppnå en lägre nivå på bilbeskattningen. Att inrikta skattesänkningen på bilar med låga utsläpp innebär också en bilbeskattning som lindras på lång sikt, eftersom koldioxidutsläppen från nya bilar minskar. Skattesänkningen väntas stimulera detta fenomen. 
Den föreslagna ändringen i bilskatten visualiseras i figuren nedan. På x-axeln visas mängden koldioxidutsläpp i gram per kilometer och på y-axeln skattesatsen. Översta linjen beskriver skattens nuvarande nivå och nedersta linjen den skattenivå som föreslagits för 2019. De etappvisa sänkningarna beskrivs med linjerna mellan dessa. 
Det föreslås att skattebestämmelserna för bilar som importeras som begagnade ändras så att icke-diskriminerande skatter ska kunna tryggas i alla situationer. Skattesatsen för begagnade fordon bestäms enligt skattenivån för ett liknande fordon som redan tidigare registrerats i Finland. I enlighet med EU-domstolens rättspraxis ska skatten på ett fordon som importeras som begagnat alltså vara det minsta belopp som finns kvar i värdet på ett liknande fordon som redan är registrerat i Finland. I beskattningen av begagnade importfordon ska således inte längre tillämpas gällande skattesats för nya fordon vid tidpunkten för beskattningen, även om den skulle vara lägre än den skatteandel som ingår i värdet på ett fordon som är lika gammalt och även i fråga om andra egenskaper ska anses vara likadant som ett fordon som redan finns på marknaden i Finland. Lösningen är en logisk följd av EU-domstolens avgörandepraxis. EU-domstolens avgörande har inte någon direkt rättslig inverkan på beskattningen av fordon som importeras till Finland från ett land utanför EES-området. Eftersom bilskatten dock är en registreringsskatt, och inte en importskatt, är utgångspunkten den att samma principer som tillämpas på beskattningen av fordon som importeras till Finland från EES-området även ska gälla fordon som importeras från tredje land. 
2.2.2
Fordonsskatten
Fordonsskattens grundskatt föreslås bli höjd med 36,50 euro per år. Höjningen av fordonsskatten genomförs som en jämn förhöjning för hela det skattepliktiga bilbeståndet, eftersom höjningen då tryggar inflödet av skatteinkomster även när bilbeståndets koldioxidutsläpp minskar. Trots den föreslagna jämna förhöjningen kommer fordonsskattens grundskatt fortfarande att ha samma styreffekt, eftersom skattebeloppet fortfarande ska vara direkt beroende av bilens specifika koldioxidutsläpp. Skatt som bygger på den totala massan föreslås bli höjd lika mycket som utsläppsbaserad skatt.  
Den föreslagna nivåändringen i fordonsskattens grundskatt visas i figuren nedan. På x-axeln visas mängden koldioxidutsläpp i gram per kilometer och på y-axeln skattens belopp beräknat i euro för en 365 dagar lång period. Den undre linjen beskriver skattens nuvarande nivå och den övre nivån enligt förslaget. 
3
Propositionens konsekvenser
3.1
Ekonomiska konsekvenser
Sammanlagt skulle de föreslagna ändringarna i bilskatten och fordonsskatten öka skatteintäkterna på 2016 års nivå med cirka 24 miljoner euro samt på 2017 års nivå med cirka 32 miljoner euro jämfört med nuläget. På 2018 års nivå skulle skatteintäkterna jämfört med nuläget sjunka med cirka 17 miljoner euro och på motsvarande sätt på 2019 års nivå med cirka 82 miljoner euro. Totalt väntas ändringarnas lindrande inverkan på trafikbeskattningen öka på lång sikt med anledning av miljöstyrningseffekten och beskattningen baserad på specifika utsläpp.  
Sänkningen av bilskatten minskar enligt en statisk analys skatteintäkterna från nya personbilar med cirka 150 miljoner euro 2019. Den statiska analysen beskriver dock inte ändringens verkliga effekt på skatteintäkterna, eftersom skattesänkningen antas ha effekt för konsumenternas beteende i fråga om anskaffningen av bilar. Styreffekten antas minska det genomsnittliga specifika koldioxidutsläppet från nya personbilar med cirka tio gram jämfört med den väntade utvecklingen för specifika utsläpp utan en skatteändring. När man beaktar skatteändringens uppskattade tilläggseffekt för sänkningen av koldioxidutsläpp, minskar skatteintäkterna fram till 2020 med cirka 208 miljoner euro per år. Dessutom minskar skattesänkningen skatteintäkterna för personbilar som importerats som begagnade samt nya paketbilar med cirka fem miljoner euro. Den effekt som beaktar förändringen i utvecklingen för koldioxidutsläpp skulle alltså totalt vara cirka 213 miljoner euro. Sammanlagt antas skatteintäkterna 2019 minska med cirka 182 miljoner euro, då den tillfälligt ökande effekt ändringen har för efterfrågan har beaktats.  
Propositionen skulle i fråga om vissa begagnade importfordon sänka skatteintäkterna jämfört med gällande lag med ungefär tre miljoner euro på 2019 års nivå. Propositionen skulle enligt en uppskattning på 2019 års nivå dessutom minska skatteintäkterna från paketbilar med cirka två miljoner euro. Dessa verkningar kan antas bli kraftigare på längre sikt, när utvecklingen för koldioxidutsläppen från importbilar och paketbilar i större omfattning når det område som är föremål för skatteändringen. 
I kalkylerna har tillämpats resultaten av en undersökning om effekten av utvecklingen för specifika utsläpp som Statens ekonomiska forskningscentral gjorde i anslutning till den tidigare skatteändringen (Perrels, A & Tuovinen, T (2012): The Effectiveness of Differentiation of the Finnish Car Purchase Tax according to Carbon Dioxide Emission Performance. VATT research reports 168/2012). När det gäller priselasticiteten i fråga om efterfrågan har tillämpats en undersökning som gjorts om den svenska reformen (Huse, C, & Lucinda, C (2014): The Market Impact and the Cost of Environmental Policy: Evidence from the Swedish Green Car Rebate. The economic journal, 124/2014, s. F393-F419) samt kalkyler från den inhemska bilbranschen. Som kalkyl för efterfrågans priselasticitet har tillämpats talet 2,5 som placerar sig i nedre ändan av resultaten från den undersökning som gjordes om reformen i Sverige. Talet är något högre än bilbranschens kortfristiga kalkyl 2,3, men däremot något lägre än de kalkyler som vanligen fås i en internationell undersökning.  
De kortfristiga priseffekterna kommer antagligen att vara kraftigare än priseffekterna på längre sikt. Därför kan skatteintäkterna sjunka ytterligare efter 2019. På längre sikt kan intäkterna av bilskatten antas sjunka jämfört med gällande lagstiftning också när de specifika utsläppen från nya bilar utvecklas mot de prioriterade områdena för skattelättnader. Den sänkning av bilskatten som föreslagits på lång sikt inverkar också sänkande på intäkterna av fordonsskattens grundskatt och bränsleskatten på grund av minskningen av personbilars specifika bränsleförbrukning.  
Bilskatteändringen antas totalt minska skatteintäkterna 2016 med cirka 31 miljoner euro, 2017 med cirka 67 miljoner euro, 2018 med cirka 117 miljoner euro och 2019 med cirka 182 miljoner euro, med beaktande av verkningarna för styrning och efterfrågan. 
En höjning av fordonsskattens grundskatt skulle från början av 2017 årligen öka statens skatteinkomster med cirka 100 miljoner euro. På grund av faktureringsperioderna för skatten realiseras de ekonomiska verkningarna av höjningen av fordonsskattens grundskatt till fullt belopp först 2017. År 2016 väntas höjningen öka skatteintäkterna med cirka 55 miljoner euro. Enligt en statisk analys är den årliga skatteavkastningseffekten cirka 102 miljoner euro, men kan på grundval av tidigare förändringar antas avta något före året för ikraftträdande i och med att de genomsnittliga utsläppen från bilbeståndet minskar. 
3.2
Konsekvenser för företagen
Parti- och detaljhandeln med bilar sysselsätter cirka 8 000 personer och hela bilbranschen sammanlagt nästan 30 000 personer. Antalet företag inom branschen för handel med personbilar och lätta motorcyklar var 2012 något under 1 800. Under de senaste åren har årligen sålts 172 000—216 000 nya fordon, varav personbilarnas andel har varierat 103 000—126 000 och paketbilarnas andel 10 000—14 000 samt motorcyklarnas andel 3 000—6 000. Under de senaste åren har bilhandelns genomsnittliga lönsamhet försämrats. Den ekonomiska konjunkturen och konsumenternas förväntningar påverkar kraftigt handeln med nya bilar och fluktuationerna i försäljningsvolymerna är därmed stora. Försäljningen av nya bilar på 2000-talet var som högst 2003 då antalet nya personbilar som registrerades var 147 000 och som lägst 2009, då 91 000 personbilar registrerades. Årligen görs handel med cirka 550 000—600 000 begagnade bilar. Ungefär en fjärdedel av dessa affärer görs mellan konsumenter. 
De flesta bilmärken skulle gynnas av en sänkning, även om det skulle uppstå skillnader mellan olika märken liksom även mellan olika modeller av samma märke. Nästan 80 procent av de nya personbilar som registrerades i maj 2015 underskred 140 gram i specifikt koldioxidutsläpp, vilket är gränsen för en skattesänkning. Under de närmaste åren kommer en allt större del av nya personbilar att omfattas av skattesänkningen i takt med att utsläppen ytterligare minskar. I Finland beskattades 2014 ca 29 000 personbilar med specifika koldioxidutsläpp på högst 114 gram som får en relativ sänkning av bilskatten på minst 20 procent. Antalet personbilar med specifika utsläpp under 100 gram som beskattades var cirka 10 000. Dessa antal väntas öka betydligt under de närmaste åren. 
En sänkning av bilskatten skulle leda till en ökad efterfrågan på bilar. Enligt efterfrågans priselasticitet -2,5 skulle ökningen av efterfrågan jämfört med grundscenariot vara cirka 2 000 bilar 2016, cirka 4 600 bilar 2017, cirka 7 600 bilar 2018 och cirka 11 000 bilar 2019. En sänkning av bilskatten skulle förbättra lönsamheten för bilhandeln och bilimportörernas verksamhet i Finland. Överföringen av skattesänkningen till priserna skulle minska konsumentpriserna på bilar, och på så vis öka efterfrågan på bilar. Den ökade efterfrågan skulle märkas i form av ökade intäkter från bilhandeln. På 2019 års nivå väntas skatteändringen öka det belopp som används till nya personbilar med cirka 7,5 procent. När andelen skatter samtidigt sjunker kan det skattefria värdet på försäljningen av bilar antas öka cirka 450 miljoner euro. Eftersom bilar är importinriktade nyttigheter och en stor del av värdeökningen på försäljningen av dem sker i tillverkningsskedet, skulle även biltillverkarna på ett betydande sätt gynnas av en lindring av bilskatten. 
Företag skulle även i egenskap av bilskattebetalare gynnas av en sänkning av bilskatten. Beroende på den ekonomiska situationen registreras något under hälften av nya personbilar till företag. Bilar som registreras av företag är vanligen något dyrare än andra bilar. På 2019 års nivå uppskattas företagssektorns andel av sänkningen av bilskatten utgöra cirka 90 miljoner euro. 
Cirka 184 000 sådana personbilar används i trafiken för vilka ett företag är skyldigt att betala fordonsskatt. Dessutom har cirka 270 000 personbilar som används av privata innehavare registrerats som företagsägda. Uppskattningsvis cirka 70 procent av dessa bilar används av företag. Fordonsskattens grundskatt på företagsbilar uppgår i genomsnitt till 218 euro. Cirka 142 000 paketbilar används av företag och den genomsnittliga grundskatten på dem är 373 euro per år. Den föreslagna höjningen av fordonsskatten innebär en årlig merkostnad om 36,50 euro för en företagsbil, vilket totalt skulle orsaka företagssektorn en kostnadsökning på cirka 6,7 miljoner euro. 
3.3
Konsekvenser för myndigheterna
Ändringarna av skattenivåerna har inga betydande konsekvenser för Tullens eller Trafiksäkerhetsverkets arbetsmängd, även om det kan hända att fler kunder tar kontakt. Datasystemen för beskattningen måste ändras, men ändringsarbetena, som är av engångsnatur, har endast små konsekvenser för resurserna. Finansieringen av dem ordnas internt av Tullen och Trafiksäkerhetsverket. 
Att säkerställa att bilskatten är icke-diskriminerande förutsätter utredningsarbete av engångsnatur vid Tullen och ändringar i bilbeskattningssystemet som kostar uppskattningsvis 100 000euro. Också mängden manuellt arbete ökar i fortsättningen med cirka 2—3 årsverken vid behandlingen av skattedeklarationer. För behandlingen av begäranden om rättelse som redan gjorts samt nya begäranden om rättelse enligt principen om icke-diskriminering behövs uppskattningsvis en resurs om cirka 20 årsverken för åren 2016—2018. I den första tilläggsbudgeten för 2015 beviljades Tullen ett tilläggsanslag på 310 000 euro för behandlingen av rättelser. Med ett tilläggsanslag rekryterades sex personer för rättelseuppgifter i bilbeskattningar. Tullens behov av anslag för utgifter för personalårsverken och ändringar i beskattningssystemet för behandlingen av rättelser uppgår till 360 000 euro för 2016 och till 310 000 euro för utgifter för personalårsverken för såväl 2017 som 2018. I övrigt kan Tullens resursbehov täckas genom interna åtgärder. Tullens eventuella behov av tilläggsresurser behandlas och avgörs inom rambesluts- och budgetprocesserna. 
3.4
Miljökonsekvenser
En sänkning av bilskatten skulle intensifiera bilskattens miljöstyrning. Efter skattesänkningarna skulle bilskattesatsen sjunka klart kraftigare än nu i enlighet med de specifika koldioxidutsläppen. Bilbeståndet förnyas dock långsamt, eftersom bilbeståndet är stort och de äldsta bilarna vanligen inte byts till nya utan till andra mindre begagnade. Att byta ut cirka 2,6 miljoner personbilar i beståndet med årliga försäljningsvolymer på 110 000—120 000 personbilar skulle räcka över 20 år. Den viktigaste faktorn utifrån en förnyelse av bilbeståndet är istället för bilarnas pris det allmänna ekonomiska läget, vars utveckling på ett avgörande sätt påverkar efterfrågan på bilar. 
Styreffekten antas minska det genomsnittliga specifika koldioxidutsläppet från nya personbilar med cirka tio gram på 2019 års nivå jämfört med de specifika utsläppens utveckling utan en skatteändring. Minskningen av utsläppen från trafiken är dock totalt sett svag på grund av bilbeståndets storlek och den långsamma förnyelsen. Cirka 2,6 miljoner bilar används i trafik, och med årliga försäljningsvolymer om 120 000 bilar skulle andelen försäljningar under ett år förnya endast fem procent av beståndet, förutsatt att ungefär lika många gamla bilar försvinner ur beståndet. Minskningen av de specifika utsläppen från nya personbilar med tio procent skulle alltså innebära en årlig minskning om en halv procent i de genomsnittliga utsläppen från fordonsbeståndet jämfört med nuläget. Effekten skulle vara något högre i de totala utsläppen från personbilar, beroende på ett högre antal körda kilometer för nya bilar.  
3.5
Samhälleliga konsekvenser
År 2014 dog 226 personer i vägtrafiken och cirka 7 000 skadades, varav 911 allvarligt. Säkerheten i vägtrafiken har förbättrats på lång sikt i Finland och antalet allvarliga trafikolyckor och i synnerhet dödsfall i trafiken har minskat långsamt. I största delen av olycksfallen i vägtrafiken har den mänskliga faktorn varit en bidragande orsak. De vanligaste säkerhetsfaktorerna som beror på fordonsföraren är användningen av rusmedel, för stor körhastighet, underlåtenhet att använda säkerhetsutrustning och trötthet. Fordonens ålder är en viktig faktor när det gäller säkerheten, eftersom säkerhetsteknikens utveckling hjälper till att förebygga trafikolyckor och allvarliga skador. En sänkning av bilskatten skulle sporra användarna till en nyare bil och sänkningen skulle därigenom ha positiva verkningar för trafiksäkerheten. Efterfrågan på bilar väntas med anledning av skattesänkningen öka 2019 med cirka 11 000 nya personbilar. I proportion till bilbeståndet på 2,6 miljoner personbilar som används i trafiken skulle ändringen dock var ganska liten. Trots en skattesänkning förnyas fordonsbeståndet långsamt och därmed har andra än beskattningsmässiga åtgärder en större betydelse för trafiksäkerheten.  
År 2012 hade cirka 75 procent av hushållen minst en bil och ungefär en fjärdedel av hushållen hade två eller flera bilar. I synnerhet i hushåll med personer över 65 år samt i ensamförsörjarhushåll har bilägandet ökat.  
Konsumenterna ska kunna dra nytta av skattesänkningen vid bilanskaffning genom att övergå till en mindre bil eller välja en bensinsnålare bil bland alternativen i modellserien. Också mellan bilar i samma storleksklass finns klara skillnader i bränsleförbrukning och utsläpp, bland annat beroende på bilens drivkraft, motorvolym, effekt och utrustningsstandard. Utöver kostnaderna för anskaffningen av bilen har valen betydelse för de skatter som tas ut när bilen är i bruk och för bränslekostnaderna. 
En sänkning av bilskatten skulle endast gälla nya bilar som beskattas efter den föreslagna lagens ikraftträdande, och förslaget skulle således inte ha direkta konsekvenser för bilanskaffningar som redan har gjorts. Ändringarna av skattenivåerna väntas dock ha indirekta konsekvenser för prisnivån för begagnade bilar som finns på marknaden och för värdet på bytesbilar. Prissänkningen för nyare bilar skulle i euro i allmänhet vara större än för äldre bilar, varvid de flesta hushåll i någon mån skulle gynnas av skattesänkningen när de byter till en nyare bil. De flesta hushåll som byter bil får dock inte full nytta av en skattesänkning på kort sikt, eftersom mellanskillnaden i jämförelse med anskaffningen av en nyare bil inte skulle förändras nämnvärt. Nyttan av en skattesänkning skulle vara större för konsumenter som byter bil ofta.  
De som köper sin första bil skulle gynnas mest av att priserna på nya och begagnade bilar sjunker tack vare skatteändringen. Detta kan i någon mån öka bilismens popularitet i synnerhet bland unga vuxna. Lägre bilpriser kan också sporra familjer att skaffa en andra bil. Den ökning av bilbeståndet som beror på skattesänkningen skulle sannolikt vara ganska liten, men till denna del skulle en ökning av privatbilismen ha negativ inverkan på utsläppen i trafiken, trafiksäkerheten och till exempel kollektivtrafikens popularitet. 
En höjning av fordonsskatten med 36,50 euro skulle höja Ginikoefficienten, som används för beräkning av inkomstskillnader, med uppskattningsvis 0,01 procentenheter. Ju högre Ginikoefficienten är desto ojämnare är inkomsterna fördelade. Ändringen av Ginikoefficienten kan inte beräknas på sänkningen av bilskatten på grund av osäkerheten när det gäller materialet. Om de hushåll som hör till de tre tiondedelar som har de högsta inkomsterna använder över hälften av det penningbelopp som använts för nya bilar kan en sänkning av bilskatten dock antas gynna hushåll med högre inkomster, dvs. Ginikoefficienten vara positiv. Således är både den föreslagna sänkningen av bilskatten och höjningen av fordonsskatten i viss mån regressiva ändringar, dvs. ändringar som gynnar hushåll med högre inkomster. 
4
Beredning av propositionen
Propositionen har beretts vid finansministeriet i samarbete med Tullen och Trafiksäkerhetsverket.  
De ändringar som föreslås i beskattningen av begagnade bilar har diskuterats med tjänstemännen vid enheten för rättsliga frågor inom kommissionens generaldirektorat för skatter och tullar. Enligt kommissionens tjänstemän är det med beaktande av unionens domstols rättspraxis logiskt att beskattningen av begagnade bilar alltid bygger på en jämförelse med den skatt som ingår i värdet på liknande fordon som redan är registrerade i Finland.  
Propositionsutkastet sändes på remiss till kommunikationsministeriet, arbets- och näringsministeriets (bedömning av konsekvenser för företag), miljöministeriet, Statens ämbetsverk på Åland, Automobilförbundet rf, Bilimportörerna rf, Autoalan Keskusliitto ry, Greenpeace rf, Kuluttajalitto—Konsumentförbundet ry, Skattebetalarnas Centralförbund rf, Företagarna i Finland rf, Finlands naturskyddsförbund rf och Föreningen för Teknisk Handel och Tjänster rf. 
Utlåtande gavs av kommunikationsministeriet, Statens ämbetsverk på Åland, Automobilförbundet, Bilimportörerna, Autoalan Keskusliitto, Konsumentförbundet, Skattebetalarnas Centralförbund, Företagarna i Finland och Föreningen för Teknisk Handel och Tjänster. I utlåtandena ansågs allmänt att en sänkning av bilskatten är motiverad. Likaså stödde man allmänt en förnyelse av bilbeståndet i riktning mot bilar med låga utsläpp som mål för skattesänkningen. I flera utlåtanden ansågs skattesänkningens dimensionering dock som ganska måttfull och verkningarna av reformen därmed relativt små. Förslaget att skattesänkningen görs etappvis ansågs i vissa utlåtanden som en förståelig lösning till exempel för att undvika marknadsstörningar, medan en skattesänkning av engångsnatur däremot antogs ha större verkningar. Autoalan Keskusliitto och Bilimportörerna betonade skattesänkningens betydelse för lönsamheten och sysselsättningen i branschen. I kommunikationsministeriets utlåtande ansågs att skattesänkningen ska fokuseras på bilar med medelstora utsläpp och att tyngdpunkten i skattesänkningen kraftigast ska vara lagd på bilar vars specifika utsläpp är mindre än 50 koldioxidgram per kilometer och att fordon med nollutsläpp samtidigt helt ska befrias från skatt. I vissa utlåtanden konstaterades också att det långsiktiga målet bör vara att slopa bilskatten i dess nuvarande form. Skattebetalarnas Centralförbund ansåg att beskattningen av begagnade importfordon, för vilka det tagits ut för mycket skatt, bör rättas på initiativ av myndigheterna. I några utlåtanden nämndes att den föreslagna höjningen av fordonsskatten bör förverkligas genom att fordonsskatten främst ska gälla bilar med höga utsläpp Enligt Automobilförbundet bör höjningen av fordonsskatten förverkligas så att den endast gäller sådana som drar nytta av skattesänkningen för nya bilar eller genom att det föreskrivs en övergångstid för skattehöjningen. Propositionen har inte ändrats med anledning av utlåtandena på grundval av motiveringarna i propositionen. 
5
Samband med andra propositioner
Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den. 
DETALJMOTIveRING
1
Lagförslag
1.1
Bilskattelagen
6 §. I paragrafen föreslås bestämmelser om den skatt som baserar sig på koldioxidutsläppen från personbilar och paketbilar. Paragrafens 1 mom. ändras så att den endast gäller beskattningen av nya person- och paketbilar. Skatten på begagnade fordon bestäms alltid i enlighet med 8 a §.  
I övrigt görs främst ändringar av teknisk karaktär i paragrafen. Paragrafens 1 mom. förtydligas så att skattesatsen bestäms på grundval av bilens koldioxidutsläpp vid blandad körning, vilket har definierats i enlighet med kraven i den unionslagstiftning som var i kraft vid tidpunkten för ibruktagandet eller beskattningen av bilen. Som utsläppsuppgifter används vanligen det koldioxidutsläpp vid blandad stads- och landsvägskörning som biltillverkaren uppgett för bilen enligt de harmoniserade metoderna för mätning av koldioxidutsläpp som ingår i unionens lagstiftning, vilken utsläppsuppgift har införts i fordonstrafikregistret i Finland. 
Enligt 2 mom. bestäms skattesatsen för de personbilar och paketbilar om vilka det inte finns utsläppsuppgifter utifrån det beräknade koldioxidutsläpp som motsvarar bilens totalmassa och drivkraft. I 2 mom. görs en precisering som motsvarar ändringen i 1 mom.  
Med stöd av gällande 3 mom. har den skattskyldige eller skatteansvarige möjlighet att presentera en utredning om bilens koldioxidutsläpp, varvid denna uppgift kan läggas till grund för beskattningen. Denna möjlighet ingår dock i det ändrade 1 mom. och därför föreslås att 3 mom. stryks som obehövligt. Härvid blir gällande 4 mom. 3 mom.  
7 §. Paragrafens 1 mom. gäller bilskatten på små bussar som väger under 1 875 kilogram och 2 mom. bilskatten på motorcyklar och andra skattepliktiga fordon som hör till kategori L. Paragrafen föreslås bli ändrad så att den endast gäller bilbeskattningen för nya bussar, motorcyklar och andra fordon i kategori L. Även till denna del bestäms skatten på fordon som importerats som begagnade alltid i enlighet med 8 a §.  
Skattenivån på eldrivna fordon i kategori L sjunker från nuvarande 12,2 procent till 9,8 procent, varvid den motsvarar den lägsta skattenivån på motorcyklar och lätta fordon. 
8 a §. I den nya bestämmelsen säkerställs på det sätt som förutsätts i unionens domstols rättspraxis att i skatt för begagnade importfordon tas ut högst det minsta belopp som återstår i värdet på ett liknande fordon som redan tidigare registrerats i Finland. Fordonens jämförbarhet bedöms med stöd av de omständigheter som nämns i 11 c och 11 d §. Omständigheter som ska beaktas är då till exempel fordonets märke, modell, typ, drivkraft, utrustning, tidpunkten för ibruktagandet, antalet körkilometer, skick och andra egenskaper som inverkar på värdet. Om ett importfordon på grund av sitt användningssyfte eller sin konstruktion är berättigat till en sänkt skattenivå, betraktas ett fordon som redan är registrerat i Finland och berättigat till motsvarande rabatt med beaktande av de omständigheter som nämns i 11 c och 11 d § som ett liknande fordon.  
Beskattningen av fordon som tagits i bruk första gången innan den föreslagna lagändringen trätt i kraft har verkställts enligt den skattesats som gällde vid tidpunkten för beskattningen. För fordon av samma årsmodell som har beskattats som både nya och begagnade har därmed uppstått flera olika skattesatser. Vid beskattningen av fordon som importeras som begagnade tillämpas den lägsta skattesats enligt vilken liknande fordon har beskattats tidigare. 
Tillsammans med de ändringar som föreslås i 6 och 7 § innebär bestämmelsen att skatten på fordon som tagits i bruk efter att lagändringen trätt i kraft bestäms enligt skattesatsen vid tidpunkten för det första ibruktagandet av fordonet. En ändring av skattesatsen efter tidpunkten för det första ibruktagandet ska alltså inte längre ha några verkningar för beskattningen av fordon som importeras som begagnade, utan beskattningen av dem görs alltid med hjälp av jämförelseskatten i 8 a §. Eftersom bestämmelserna om beskattningen av begagnade fordon stryks i 6 och 7 §, blir i praktiken det skattebelopp enligt vilket liknande fordon har beskattats som nya den lägsta och samtidigt enda skattesatsen.  
9 §. Paragrafens 2 mom. gäller beskattning i sådana situationer där fordonets konstruktion, ägande eller användningssyfte har ändrats så att fordonet inte längre uppfyller förutsättningarna för skattefrihet eller sänkt skatt. Trafiksäkerhetsverket debiterar då bilskatten i enlighet med bestämmelserna i 8 kap. Enligt 48 § 1 mom. beskattas fordonet på nytt enligt de grunder som ska tillämpas på begagnade fordon av samma slag vid tidpunkten för när skattskyldigheten uppstod. Eftersom beskattningen av begagnade fordon verkställs enligt den nya 8 a §, ska detta också tillämpas på ny beskattning av fordon som redan registrerats i Finland i alla andra situationer än sådana om vilka föreskrivs särskilt i 9 § 1 mom. och 48 § 2 mom. Lagens 9 § 2 mom. upphävs således som obehövligt. 
Bilaga. I skattetabell 1 i bilagan görs de ändringar som förutsätts av den föreslagna skattesänkningen. 
1.2
Fordonsskattelagen
58 §. Användningsförbud. I paragrafen föreskrivs om användningsförbud för fordon i situationer där fordonsskatten eller den del av den som förfallit till betalning inte har betalats inom utsatt tid. Enligt 1 mom. ska tillsynsmyndigheten omhänderta registreringsskyltarna och registreringsintyget för ett fordon som belagts med användningsförbud. 
Som ett led i revideringen av lagstiftningen om registrering av fordon träder en ny lag om registrering av fordon (175/2015) och lag om ändring av fordonslagen (176/2015) i kraft den 16 november 2015. Genom reformen utvidgas användningsmöjligheterna för elektroniska tjänster vid registreringen av fordon. När reformen trätt i kraft förutsätts inte heller längre att del I till registreringsintyget ska medföras i fordonet i inrikes trafik. Del I till intyget ges inte längre automatiskt vid registeranmälan, utan på begäran. De myndigheter som svarar för trafikövervakningen kontrollerar i fortsättningen registeruppgifterna i elektroniska datasystem.  
Enligt den ändring som förslås i 1 mom. ska tillsynsmyndigheten fortfarande ha möjlighet att omhänderta registreringsskyltarna och registreringsintyget, men det är inte obligatoriskt. Omhändertagandet av registreringsskyltar har inte samma betydelse som tidigare, för tillsynsmyndigheten kan effektivt kontrollera i uppgifterna i fordonstrafikregistret om det finns ett eventuellt användningsförbud. 
Bilaga. I skattetabellerna i bilagan till lagen görs de ändringar som förutsätts av den föreslagna skattehöjningen.  
2
Ikraftträdande
Lagen om ändring av bilskattelagen avses träda i kraft vid ingången av 2016. Sänkningen av bilskatten görs i fyra lika stora omgångar så att de nya skattetabellerna blir tillämpliga vid ingången av åren 2016, 2017, 2018 och 2019. Genom att dela in skattesänkningen i flera mindre delar strävar man efter att lindra de nackdelar som orsakas bilhandeln om konsumenterna skjuter upp bilanskaffningen på grund av den kommande skattesänkningen. Att dela upp skattesänkningen i fyra etapper skulle klart minska konsumenternas motivation att skjuta upp bilanskaffningen jämfört med en skatteändring som sker på en gång. Eftersom skatten på nya bilar i praktiken bestäms enligt de bestämmelser som gäller den dag bilen registreras, kan nya bilar säljas till en lägre skattenivå redan på föregående års sida, förutsatt att skattedeklarationen avges och bilen registreras och tas i bruk först efter årsskiftet.  
I beskattning av fordon som före lagens ikraftträdande beskattats som begagnade kan sökas rättelse, om beskattningen har verkställts den 1 januari 2012 eller senare. Detta motsvarar principen att om den nationella lagstiftningen har stridit mot unionsrätten, görs rättelser i regel för så lång tid som det enligt nationell lagstiftning fortfarande är möjligt att söka ändring. 
Lagen om ändring av fordonsskattelagen avses träda i kraft vid ingången av 2016. På grund av uppbördssystemet för fordonsskatt ska lagen i första hand träda i kraft vid ingången av kalenderåret. Eftersom fordonsskattens grundskatt är dagsbaserad och tas ut på förhand för en skatteperiod på 12 månader, kan de nya skattegrunderna börja tillämpas först efter en övergångsperiod på 12 månader. Detta är motiverat för att de skattskyldiga ska behandlas likvärdigt. Om lagen i enlighet med förslaget träder i kraft den 1 januari 2016, ska lagen på grund av övergångsperioden tillämpas på fordonsskattens grundskatt som tas ut först för den 1 januari 2017 och senare. Den första dagen för vilken skatten ska tas ut enligt de nya skattegrunderna, är då den 1 januari 2017. Debetsedlar med skatt enligt de nya skattegrunderna börjar dock sändas ut redan i januari 2016. Skatt som hänför sig till tiden före den 1 januari 2017 påförs enligt de bestämmelser som gäller när lagen träder i kraft. 
Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 
Lagförslag
1. 
Lag 
om ändring av bilskattelagen  
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i bilskattelagen (1482/1994) 9 § 2 mom., sådant det lyder i lag 266/2003, 
ändras 6 och 7 § samt skattetabell 1 i bilagan, sådana de lyder, 6 § i lagarna 5/2009 och 1316/2011, 7 § i lag 5/2009 och skattetabell 1 i bilagan i lag 1316/2011, samt 
fogas till lagen en ny 8 a § som följer: 
 
6 §  
Skatten på en ny personbil och paketbil är ett procenttal enligt skattetabell 1 i bilagan av bilens beskattningsvärde, om inte annat föreskrivs i 8 §. Skattesatsen bestäms utifrån bilens koldioxidutsläpp vid blandad körning, som bestämts i enlighet med kraven i Europeiska unionens lagstiftning vid tidpunkten för beskattningen av bilen eller då den första gången togs i bruk.  
Om det inte finns sådana uppgifter om koldioxidutsläppet som uppfyller kraven i 1 mom., bestäms skattesatsen enligt skattetabell 1 utifrån det kalkylerade koldioxidutsläppet för bilen enligt bilens totalmassa och drivkraft. Om kvoten av bilens effekt i uttryckt kilowatt och totalmassa uttryckt i kilogram är 0,15 eller större, ökas det beräknade koldioxidutsläppet genom att det multipliceras med talet 1,5. Mängden koldioxidutsläpp avrundas till hela gram. 
Om drivkraften för ett fordon som avses i 1 mom. uteslutande är el ska skatten vara den lägsta skattesatsen enligt skattetabell 1 i bilagan. 
7 §  
Skatten på en ny buss vars egenmassa är mindre än 1 875 kilogram är 31,7 procent av bussens beskattningsvärde. 
Skatten på nya motorcyklar och andra skattepliktiga nya fordon i kategori L bestäms enligt motorns slagvolym eller drivkraft och är följande procenttal av fordonets beskattningsvärde: 
Slagvolym 
Skattesats 
högst 130 cm3 
9,8  
131–255 cm3 
12,2  
256–355 cm3 
15,9  
356–505 cm3 
19,5  
506–755 cm3 
22,0  
756 cm3 eller mera 
24,4  
eldrivet fordon i kategori L  
9,8 
8 a §  
Bilskatten för ett fordon som beskattas som begagnat i Finland är det minsta belopp som med beaktande av de omständigheter som avses i 11 c och 11 d § återstår i bilskatt för ett i Finland registrerat fordon som betraktas som likadant. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
På nya fordon för vilka den första dagen för bestämmande av skatten infaller före lagens ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.  
Beskattningen av fordon som införts som begagnade innan denna lag trädde i kraft kan på ansökan rättas så att den stämmer överens med denna lag, om beskattningen verkställts den 1 januari 2012 eller därefter. Ansökan om rättelse av skatten kan göras av den som i egenskap av skattskyldig har betalat skatt på fordonet. Tidsfristen för begäran om rättelse är tre år från ingången av kalenderåret efter det år då skatten bestämdes, dock åtminstone till och med den 31 december 2016. 
SKATTETABELL 1 
Bilens  
total- 
massa (kg) 
 
Bilens  
CO2-utsläpp 
(g/km) 
1.1–31.12. 
2016  
tillämplig 
skattesats 
1.1–31.12. 
2017  
tillämplig 
skattesats 
1.1–31.12. 
2018  
tillämplig 
skattesats 
1.1.2019 och därefter 
tillämplig 
skattesats 
drivkraft annan än 
dieselolja 
drivkraft  
dieselolja 
 
 
 
 
 
högst 51 
högst 354 
4,4 
3,8 
3,3 
2,7 
52-60 
355-363 
4,5 
3,9 
3,3 
2,7 
61-69 
364-372 
4,6 
4,0 
3,3 
2,7 
70-78 
373-381 
4,6 
4,0 
3,4 
2,7 
79-87 
382-390 
4,7 
4,0 
3,4 
2,8 
88-96 
391-399 
4,7 
4,1 
3,4 
2,8 
97-105 
400-408 
4,8 
4,1 
3,5 
2,8 
106-114 
409-417 
4,8 
4,2 
3,5 
2,8 
115-123 
418-426 
4,9 
4,2 
3,5 
2,9 
124-132 
427-435 
4,9 
4,2 
3,6 
2,9 
133-141 
436-444 
10 
5,0 
4,3 
3,6 
2,9 
142-150 
445-453 
11 
5,1 
4,4 
3,7 
2,9 
151-159 
454-462 
12 
5,2 
4,4 
3,7 
3,0 
160-168 
463-471 
13 
5,2 
4,4 
3,7 
3,0 
169-177 
472-480 
14 
5,3 
4,5 
3,8 
3,0 
178-186 
481-489 
15 
5,3 
4,6 
3,8 
3,0 
187-195 
490-498 
16 
5,4 
4,6 
3,9 
3,1 
196-204 
499-507 
17 
5,5 
4,7 
3,9 
3,1 
205-213 
508-516 
18 
5,5 
4,7 
3,9 
3,1 
214-222 
517-525 
19 
5,6 
4,8 
4,0 
3,2 
223-231 
526-534 
20 
5,7 
4,9 
4,0 
3,2 
232-240 
535-543 
21 
5,8 
4,9 
4,1 
3,2 
241-249 
544-552 
22 
5,8 
5,0 
4,1 
3,3 
250-258 
553-561 
23 
5,9 
5,1 
4,2 
3,3 
259-267 
562-570 
24 
5,9 
5,1 
4,2 
3,3 
268-276 
571-579 
25 
6,0 
5,1 
4,3 
3,4 
277-285 
580-588 
26 
6,1 
5,2 
4,3 
3,4 
286-294 
589-597 
27 
6,2 
5,3 
4,4 
3,5 
295-303 
598-606 
28 
6,3 
5,3 
4,4 
3,5 
304-312 
607-615 
29 
6,4 
5,4 
4,5 
3,5 
313-321 
616-624 
30 
6,4 
5,5 
4,5 
3,6 
322-330 
625-633 
31 
6,5 
5,6 
4,6 
3,6 
331-339 
634-642 
32 
6,6 
5,6 
4,7 
3,7 
340-348 
643-651 
33 
6,7 
5,7 
4,7 
3,7 
349-357 
652-660 
34 
6,8 
5,8 
4,8 
3,8 
358-366 
661-669 
35 
6,9 
5,9 
4,8 
3,8 
367-375 
670-678 
36 
7,0 
5,9 
4,9 
3,9 
376-384 
679-687 
37 
7,1 
6,0 
5,0 
3,9 
385-393 
688-696 
38 
7,1 
6,1 
5,0 
4,0 
394-402 
697-705 
39 
7,2 
6,2 
5,1 
4,0 
403-411 
706-714 
40 
7,3 
6,2 
5,2 
4,1 
412-420 
715-723 
41 
7,4 
6,3 
5,2 
4,1 
421-429 
724-732 
42 
7,5 
6,4 
5,3 
4,2 
430-438 
733-741 
43 
7,6 
6,5 
5,4 
4,3 
439-447 
742-750 
44 
7,7 
6,6 
5,4 
4,3 
448-456 
751-759 
45 
7,8 
6,6 
5,5 
4,4 
457-465 
760-768 
46 
7,9 
6,7 
5,6 
4,5 
466-474 
769-777 
47 
8,0 
6,8 
5,7 
4,5 
475-483 
778-786 
48 
8,0 
6,9 
5,7 
4,6 
484-492 
787-795 
49 
8,1 
7,0 
5,8 
4,7 
493-501 
796-804 
50 
8,2 
7,1 
5,9 
4,7 
502-510 
805-813 
51 
8,4 
7,2 
6,0 
4,8 
511-519 
814-822 
52 
8,5 
7,3 
6,1 
4,9 
520-528 
823-831 
53 
8,6 
7,4 
6,2 
5,0 
529-537 
832-840 
54 
8,7 
7,5 
6,3 
5,0 
538-546 
841-849 
55 
8,8 
7,6 
6,3 
5,1 
547-555 
850-858 
56 
9,0 
7,7 
6,5 
5,2 
556-564 
859-867 
57 
9,0 
7,8 
6,5 
5,3 
565-573 
868-876 
58 
9,1 
7,9 
6,6 
5,4 
574-582 
877-885 
59 
9,2 
8,0 
6,7 
5,5 
583-591 
886-994 
60 
9,3 
8,1 
6,8 
5,6 
592-600 
995-1003 
61 
9,5 
8,2 
7,0 
5,7 
601-609 
1004-1012 
62 
9,6 
8,3 
7,0 
5,8 
610-618 
1013-1021 
63 
9,7 
8,4 
7,1 
5,9 
619-627 
1022-1030 
64 
9,9 
8,6 
7,3 
6,0 
628-636 
1031-1039 
65 
10,0 
8,7 
7,4 
6,1 
637-645 
1040-1048 
66 
10,1 
8,8 
7,5 
6,2 
646-654 
1049-1057 
67 
10,2 
8,9 
7,6 
6,3 
655-663 
1058-1066 
68 
10,4 
9,1 
7,7 
6,4 
664-672 
1067-1075 
69 
10,5 
9,2 
7,8 
6,5 
673-681 
1076-1084 
70 
10,7 
9,3 
8,0 
6,6 
682-690 
1085-1093 
71 
10,8 
9,4 
8,1 
6,8 
691-699 
1094-1102 
72 
10,9 
9,5 
8,2 
6,9 
700-708 
1103-1111 
73 
11,1 
9,7 
8,4 
7,0 
709-717 
1112-1120 
74 
11,2 
9,8 
8,5 
7,1 
718-726 
1121-1129 
75 
11,3 
9,9 
8,6 
7,3 
727-735 
1130-1138 
76 
11,5 
10,1 
8,8 
7,4 
736-744 
1139-1147 
77 
11,6 
10,2 
8,9 
7,6 
745-753 
1148-1156 
78 
11,7 
10,4 
9,0 
7,7 
754-762 
1157-1165 
79 
11,9 
10,5 
9,2 
7,8 
763-772 
1166-1174 
80 
12,0 
10,7 
9,3 
8,0 
773-781 
1175-1183 
81 
12,2 
10,8 
9,5 
8,1 
782-790 
1184-1192 
82 
12,3 
11,0 
9,6 
8,3 
791-799 
1193-1202 
83 
12,5 
11,1 
9,8 
8,5 
800-808 
1203-1211 
84 
12,7 
11,3 
10,0 
8,6 
809-817 
1212-1220 
85 
12,8 
11,4 
10,1 
8,8 
818-826 
1221-1229 
86 
13,0 
11,6 
10,3 
8,9 
827-835 
1230-1238 
87 
13,1 
11,8 
10,4 
9,1 
836-844 
1239-1247 
88 
13,3 
11,9 
10,6 
9,3 
845-853 
1248-1256 
89 
13,4 
12,1 
10,8 
9,5 
854-862 
1257-1265 
90 
13,6 
12,3 
11,0 
9,7 
863-871 
1266-1274 
91 
13,8 
12,5 
11,2 
9,8 
872-880 
1275-1283 
92 
13,9 
12,6 
11,3 
10,0 
881-889 
1284-1292 
93 
14,1 
12,8 
11,5 
10,2 
890-898 
1293-1301 
94 
14,2 
13,0 
11,7 
10,4 
899-907 
1302-1310 
95 
14,4 
13,2 
11,9 
10,6 
908-916 
1311-1319 
96 
14,6 
13,4 
12,1 
10,8 
917-925 
1320-1328 
97 
14,8 
13,5 
12,3 
11,0 
926-934 
1329-1337 
98 
15,0 
13,7 
12,5 
11,3 
935-943 
1338-1346 
99 
15,2 
13,9 
12,7 
11,5 
944-952 
1347-1355 
100 
15,3 
14,1 
12,9 
11,7 
953-961 
1356-1364 
101 
15,5 
14,3 
13,1 
11,9 
962-970 
1365-1373 
102 
15,7 
14,5 
13,3 
12,1 
971-979 
1374-1382 
103 
15,8 
14,7 
13,5 
12,4 
980-988 
1383-1391 
104 
16,1 
14,9 
13,8 
12,6 
989-997 
1392-1400 
105 
16,3 
15,1 
14,0 
12,9 
998-1006 
1401-1409 
106 
16,5 
15,4 
14,2 
13,1 
1007-1015 
1410-1418 
107 
16,6 
15,5 
14,4 
13,3 
1016-1024 
1419-1427 
108 
16,8 
15,8 
14,7 
13,6 
1025-1033 
1428-1436 
109 
17,0 
16,0 
14,9 
13,9 
1034-1042 
1437-1445 
110 
17,3 
16,2 
15,2 
14,1 
1043-1051 
1446-1454 
111 
17,4 
16,4 
15,4 
14,4 
1052-1060 
1455-1463 
112 
17,6 
16,6 
15,6 
14,6 
1061-1069 
1464-1472 
113 
17,8 
16,9 
15,9 
14,9 
1070-1078 
1473-1481 
114 
18,0 
17,1 
16,1 
15,2 
1079-1087 
1482-1490 
115 
18,2 
17,3 
16,4 
15,5 
1088-1096 
1491-1499 
116 
18,4 
17,5 
16,6 
15,8 
1097-1105 
1500-1508 
117 
18,6 
17,8 
16,9 
16,0 
1106-1114 
1509-1517 
118 
18,9 
18,0 
17,2 
16,3 
1115-1123 
1518-1526 
119 
19,1 
18,3 
17,4 
16,6 
1124-1132 
1527-1535 
120 
19,3 
18,5 
17,7 
16,9 
1133-1141 
1536-1544 
121 
19,5 
18,7 
18,0 
17,2 
1142-1150 
1545-1553 
122 
19,7 
19,0 
18,2 
17,5 
1151-1159 
1554-1562 
123 
19,9 
19,2 
18,5 
17,8 
1160-1168 
1563-1571 
124 
20,1 
19,5 
18,8 
18,1 
1169-1177 
1572-1580 
125 
20,4 
19,7 
19,1 
18,5 
1178-1186 
1581-1589 
126 
20,6 
20,0 
19,4 
18,8 
1187-1195 
1590-1598 
127 
20,8 
20,2 
19,7 
19,1 
1196-1204 
1599-1607 
128 
21,0 
20,5 
19,9 
19,4 
1205-1213 
1608-1616 
129 
21,2 
20,7 
20,2 
19,7 
1214-1222 
1617-1625 
130 
21,4 
21,0 
20,5 
20,1 
1223-1231 
1626-1634 
131 
21,7 
21,2 
20,8 
20,4 
1232-1240 
1635-1643 
132 
21,9 
21,5 
21,1 
20,7 
1241-1249 
1644-1652 
133 
22,1 
21,8 
21,4 
21,1 
1250-1258 
1653-1661 
134 
22,4 
22,0 
21,7 
21,4 
1259-1267 
1662-1670 
135 
22,6 
22,3 
22,0 
21,7 
1268-1276 
1671-1679 
136 
22,8 
22,6 
22,3 
22,1 
1277-1285 
1680-1688 
137 
23,1 
22,9 
22,6 
22,4 
1286-1295 
1689-1697 
138 
23,3 
23,1 
22,9 
22,8 
1296-1304 
1698-1706 
139 
23,6 
23,4 
23,3 
23,1 
1305-1313 
1707-1715 
140 
23,7 
23,6 
23,5 
23,5 
1314-1322 
1716-1725 
141 
24,0 
24,0 
24,0 
24,0 
1323-1331 
1726-1734 
142 
24,2 
24,2 
24,2 
24,2 
1332-1340 
1735-1743 
143 
24,4 
24,4 
24,4 
24,4 
1341-1349 
1744-1752 
144 
24,6 
24,6 
24,6 
24,6 
1350-1358 
1753-1761 
145 
24,8 
24,8 
24,8 
24,8 
1359-1367 
1762-1770 
146 
25,0 
25,0 
25,0 
25,0 
1368-1376 
1771-1779 
147 
25,2 
25,2 
25,2 
25,2 
1377-1385 
1780-1788 
148 
25,4 
25,4 
25,4 
25,4 
1386-1394 
1789-1797 
149 
25,6 
25,6 
25,6 
25,6 
1395-1403 
1798-1806 
150 
25,8 
25,8 
25,8 
25,8 
1404-1412 
1807-1815 
151 
26,0 
26,0 
26,0 
26,0 
1413-1421 
1816-1824 
152 
26,2 
26,2 
26,2 
26,2 
1422-1430 
1825-1833 
153 
26,4 
26,4 
26,4 
26,4 
1431-1439 
1834-1842 
154 
26,6 
26,6 
26,6 
26,6 
1440-1448 
1843-1851 
155 
26,8 
26,8 
26,8 
26,8 
1449-1457 
1852-1860 
156 
27,0 
27,0 
27,0 
27,0 
1458-1466 
1861-1869 
157 
27,1 
27,1 
27,1 
27,1 
1467-1475 
1870-1878 
158 
27,3 
27,3 
27,3 
27,3 
1476-1484 
1879-1887 
159 
27,5 
27,5 
27,5 
27,5 
1485-1493 
1888-1896 
160 
27,7 
27,7 
27,7 
27,7 
1494-1502 
1897-1905 
161 
27,9 
27,9 
27,9 
27,9 
1503-1511 
1906-1914 
162 
28,1 
28,1 
28,1 
28,1 
1512-1520 
1915-1923 
163 
28,3 
28,3 
28,3 
28,3 
1521-1529 
1924-1932 
164 
28,5 
28,5 
28,5 
28,5 
1530-1538 
1933-1941 
165 
28,7 
28,7 
28,7 
28,7 
1539-1547 
1942-1950 
166 
28,9 
28,9 
28,9 
28,9 
1548-1556 
1951-1959 
167 
29,1 
29,1 
29,1 
29,1 
1557-1565 
1960-1968 
168 
29,3 
29,3 
29,3 
29,3 
1566-1574 
1969-1977 
169 
29,5 
29,5 
29,5 
29,5 
1575-1583 
1978-1986 
170 
29,7 
29,7 
29,7 
29,7 
1584-1592 
1987-1995 
171 
29,9 
29,9 
29,9 
29,9 
1593-1601 
1996-2004 
172 
30,0 
30,0 
30,0 
30,0 
1602-1610 
2005-2013 
173 
30,2 
30,2 
30,2 
30,2 
1611-1619 
2014-2022 
174 
30,4 
30,4 
30,4 
30,4 
1620-1628 
2023-2031 
175 
30,6 
30,6 
30,6 
30,6 
1629-1637 
2032-2040 
176 
30,8 
30,8 
30,8 
30,8 
1638-1646 
2041-2049 
177 
31,0 
31,0 
31,0 
31,0 
1647-1655 
2050-2058 
178 
31,2 
31,2 
31,2 
31,2 
1656-1664 
2059-2067 
179 
31,4 
31,4 
31,4 
31,4 
1665-1673 
2068-2076 
180 
31,6 
31,6 
31,6 
31,6 
1674-1682 
2077-2085 
181 
31,7 
31,7 
31,7 
31,7 
1683-1691 
2086-2094 
182 
31,9 
31,9 
31,9 
31,9 
1692-1700 
2095-2103 
183 
32,1 
32,1 
32,1 
32,1 
1701-1709 
2104-2112 
184 
32,3 
32,3 
32,3 
32,3 
1710-1718 
2113-2121 
185 
32,5 
32,5 
32,5 
32,5 
1719-1727 
2122-2130 
186 
32,7 
32,7 
32,7 
32,7 
1728-1736 
2131-2139 
187 
32,8 
32,8 
32,8 
32,8 
1737-1745 
2140-2148 
188 
33,0 
33,0 
33,0 
33,0 
1746-1754 
2149-2157 
189 
33,2 
33,2 
33,2 
33,2 
1755-1763 
2158-2166 
190 
33,4 
33,4 
33,4 
33,4 
1764-1772 
2167-2175 
191 
33,6 
33,6 
33,6 
33,6 
1773-1781 
2176-2184 
192 
33,7 
33,7 
33,7 
33,7 
1782-1790 
2185-2193 
193 
33,9 
33,9 
33,9 
33,9 
1791-1799 
2194-2202 
194 
34,1 
34,1 
34,1 
34,1 
1800-1808 
2203-2211 
195 
34,3 
34,3 
34,3 
34,3 
1809-1818 
2212-2220 
196 
34,4 
34,4 
34,4 
34,4 
1819-1827 
2221-2229 
197 
34,6 
34,6 
34,6 
34,6 
1828-1836 
2230-2238 
198 
34,8 
34,8 
34,8 
34,8 
1837-1845 
2239-2247 
199 
35,0 
35,0 
35,0 
35,0 
1846-1854 
2248-2257 
200 
35,1 
35,1 
35,1 
35,1 
1855-1863 
2258-2266 
201 
35,3 
35,3 
35,3 
35,3 
1864-1872 
2267-2275 
202 
35,5 
35,5 
35,5 
35,5 
1873-1881 
2276-2284 
203 
35,7 
35,7 
35,7 
35,7 
1882-1890 
2285-2293 
204 
35,8 
35,8 
35,8 
35,8 
1891-1899 
2294-2302 
205 
36,0 
36,0 
36,0 
36,0 
1900-1908 
2303-2311 
206 
36,2 
36,2 
36,2 
36,2 
1909-1917 
2312-2320 
207 
36,3 
36,3 
36,3 
36,3 
1918-1926 
2321-2329 
208 
36,5 
36,5 
36,5 
36,5 
1927-1935 
2330-2338 
209 
36,6 
36,6 
36,6 
36,6 
1936-1944 
2339-2347 
210 
36,8 
36,8 
36,8 
36,8 
1945-1953 
2348-2356 
211 
37,0 
37,0 
37,0 
37,0 
1954-1962 
2357-2365 
212 
37,1 
37,1 
37,1 
37,1 
1963-1971 
2366-2374 
213 
37,3 
37,3 
37,3 
37,3 
1972-1980 
2375-2383 
214 
37,5 
37,5 
37,5 
37,5 
1981-1989 
2384-2392 
215 
37,6 
37,6 
37,6 
37,6 
1990-1998 
2393-2401 
216 
37,8 
37,8 
37,8 
37,8 
1999-2007 
2402-2410 
217 
37,9 
37,9 
37,9 
37,9 
2008-2016 
2411-2419 
218 
38,1 
38,1 
38,1 
38,1 
2017-2025 
2420-2428 
219 
38,2 
38,2 
38,2 
38,2 
2026-2034 
2429-2437 
220 
38,4 
38,4 
38,4 
38,4 
2035-2043 
2438-2446 
221 
38,5 
38,5 
38,5 
38,5 
2044-2052 
2447-2455 
222 
38,7 
38,7 
38,7 
38,7 
2053-2061 
2456-2464 
223 
38,8 
38,8 
38,8 
38,8 
2062-2070 
2465-2473 
224 
39,0 
39,0 
39,0 
39,0 
2071-2079 
2474-2482 
225 
39,1 
39,1 
39,1 
39,1 
2080-2088 
2483-2491 
226 
39,3 
39,3 
39,3 
39,3 
2089-2097 
2492-2500 
227 
39,4 
39,4 
39,4 
39,4 
2098-2106 
2501-2509 
228 
39,6 
39,6 
39,6 
39,6 
2107-2115 
2510-2518 
229 
39,7 
39,7 
39,7 
39,7 
2116-2124 
2519-2527 
230 
39,8 
39,8 
39,8 
39,8 
2125-2133 
2528-2536 
231 
40,0 
40,0 
40,0 
40,0 
2134-2142 
2537-2545 
232 
40,1 
40,1 
40,1 
40,1 
2143-2151 
2546-2554 
233 
40,3 
40,3 
40,3 
40,3 
2152-2160 
2555-2563 
234 
40,4 
40,4 
40,4 
40,4 
2161-2169 
2564-2572 
235 
40,5 
40,5 
40,5 
40,5 
2170-2178 
2573-2581 
236 
40,7 
40,7 
40,7 
40,7 
2179-2187 
2582-2590 
237 
40,8 
40,8 
40,8 
40,8 
2188-2196 
2591-2599 
238 
40,9 
40,9 
40,9 
40,9 
2197-2205 
2600-2608 
239 
41,1 
41,1 
41,1 
41,1 
2206-2214 
2609-2617 
240 
41,2 
41,2 
41,2 
41,2 
2215-2223 
2618-2626 
241 
41,3 
41,3 
41,3 
41,3 
2224-2232 
2627-2635 
242 
41,5 
41,5 
41,5 
41,5 
2233-2241 
2636-2644 
243 
41,6 
41,6 
41,6 
41,6 
2242-2250 
2645-2653 
244 
41,7 
41,7 
41,7 
41,7 
2251-2259 
2654-2662 
245 
41,8 
41,8 
41,8 
41,8 
2260-2268 
2663-2671 
246 
42,0 
42,0 
42,0 
42,0 
2269-2277 
2672-2680 
247 
42,1 
42,1 
42,1 
42,1 
2278-2286 
2681-2689 
248 
42,2 
42,2 
42,2 
42,2 
2287-2295 
2690-2698 
249 
42,3 
42,3 
42,3 
42,3 
2296-2304 
2699-2707 
250 
42,4 
42,4 
42,4 
42,4 
2305-2313 
2708-2716 
251 
42,6 
42,6 
42,6 
42,6 
2314-2322 
2717-2725 
252 
42,7 
42,7 
42,7 
42,7 
2323-2331 
2726-2734 
253 
42,8 
42,8 
42,8 
42,8 
2332-2340 
2735-2743 
254 
42,9 
42,9 
42,9 
42,9 
2341-2350 
2744-2752 
255 
43,0 
43,0 
43,0 
43,0 
2351-2359 
2753-2761 
256 
43,1 
43,1 
43,1 
43,1 
2360-2368 
2762-2770 
257 
43,2 
43,2 
43,2 
43,2 
2369-2377 
2771-2780 
258 
43,4 
43,4 
43,4 
43,4 
2378-2386 
2781-2789 
259 
43,5 
43,5 
43,5 
43,5 
2387-2395 
2790-2798 
260 
43,6 
43,6 
43,6 
43,6 
2396-2404 
2799-2807 
261 
43,7 
43,7 
43,7 
43,7 
2405-2413 
2808-2816 
262 
43,8 
43,8 
43,8 
43,8 
2414-2422 
2817-2825 
263 
43,9 
43,9 
43,9 
43,9 
2423-2431 
2826-2834 
264 
44,0 
44,0 
44,0 
44,0 
2432-2440 
2835-2843 
265 
44,1 
44,1 
44,1 
44,1 
2441-2449 
2844-2852 
266 
44,2 
44,2 
44,2 
44,2 
2450-2458 
2853-2861 
267 
44,3 
44,3 
44,3 
44,3 
2459-2467 
2862-2870 
268 
44,4 
44,4 
44,4 
44,4 
2468-2476 
2871-2879 
269 
44,5 
44,5 
44,5 
44,5 
2477-2485 
2880-2888 
270 
44,6 
44,6 
44,6 
44,6 
2486-2494 
2889-2897 
271 
44,7 
44,7 
44,7 
44,7 
2495-2503 
2898-2906 
272 
44,8 
44,8 
44,8 
44,8 
2504-2512 
2907-2915 
273 
44,9 
44,9 
44,9 
44,9 
2513-2521 
2916-2924 
274 
45,0 
45,0 
45,0 
45,0 
2522-2530 
2925-2933 
275 
45,1 
45,1 
45,1 
45,1 
2531-2539 
2934-2942 
276 
45,2 
45,2 
45,2 
45,2 
2540-2548 
2943-2951 
277 
45,2 
45,2 
45,2 
45,2 
2549-2557 
2952-2960 
278 
45,3 
45,3 
45,3 
45,3 
2558-2566 
2961-2969 
279 
45,4 
45,4 
45,4 
45,4 
2567-2575 
2970-2978 
280 
45,5 
45,5 
45,5 
45,5 
2576-2584 
2979-2987 
281 
45,6 
45,6 
45,6 
45,6 
2585-2593 
2988-2996 
282 
45,7 
45,7 
45,7 
45,7 
2594-2602 
2997-3005 
283 
45,8 
45,8 
45,8 
45,8 
2603-2611 
3006-3014 
284 
45,8 
45,8 
45,8 
45,8 
2612-2620 
3015-3023 
285 
45,9 
45,9 
45,9 
45,9 
2621-2629 
3024-3032 
286 
46,0 
46,0 
46,0 
46,0 
2630-2638 
3033-3041 
287 
46,1 
46,1 
46,1 
46,1 
2639-2647 
3042-3050 
288 
46,2 
46,2 
46,2 
46,2 
2648-2656 
3051-3059 
289 
46,3 
46,3 
46,3 
46,3 
2657-2665 
3060-3068 
290 
46,3 
46,3 
46,3 
46,3 
2666-2674 
3069-3077 
291 
46,4 
46,4 
46,4 
46,4 
2675-2683 
3078-3086 
292 
46,5 
46,5 
46,5 
46,5 
2684-2692 
3087-3095 
293 
46,6 
46,6 
46,6 
46,6 
2693-2701 
3096-3104 
294 
46,6 
46,6 
46,6 
46,6 
2702-2710 
3105-3113 
295 
46,7 
46,7 
46,7 
46,7 
2711-2719 
3114-3122 
296 
46,8 
46,8 
46,8 
46,8 
2720-2728 
3123-3131 
297 
46,9 
46,9 
46,9 
46,9 
2729-2737 
3132-3140 
298 
46,9 
46,9 
46,9 
46,9 
2738-2746 
3141-3149 
299 
47,0 
47,0 
47,0 
47,0 
2747-2755 
3150-3158 
300 
47,1 
47,1 
47,1 
47,1 
2756-2764 
3159-3167 
301 
47,1 
47,1 
47,1 
47,1 
2765-2773 
3168-3176 
302 
47,2 
47,2 
47,2 
47,2 
2774-2782 
3177-3185 
303 
47,3 
47,3 
47,3 
47,3 
2783-2791 
3186-3194 
304 
47,3 
47,3 
47,3 
47,3 
2792-2800 
3195-3203 
305 
47,4 
47,4 
47,4 
47,4 
2801-2809 
3204-3212 
306 
47,5 
47,5 
47,5 
47,5 
2810-2818 
3213-3221 
307 
47,5 
47,5 
47,5 
47,5 
2819-2827 
3222-3230 
308 
47,6 
47,6 
47,6 
47,6 
2828-2836 
3231-3239 
309 
47,6 
47,6 
47,6 
47,6 
2837-2845 
3240-3248 
310 
47,7 
47,7 
47,7 
47,7 
2846-2854 
3249-3257 
311 
47,8 
47,8 
47,8 
47,8 
2855-2863 
3258-3266 
312 
47,8 
47,8 
47,8 
47,8 
2864-2873 
3267-3275 
313 
47,9 
47,9 
47,9 
47,9 
2874-2882 
3276-3284 
314 
47,9 
47,9 
47,9 
47,9 
2883-2891 
3285-3293 
315 
48,0 
48,0 
48,0 
48,0 
2892-2900 
3294-3302 
316 
48,1 
48,1 
48,1 
48,1 
2901-2909 
3303-3312 
317 
48,1 
48,1 
48,1 
48,1 
2910-2918 
3313-3321 
318 
48,2 
48,2 
48,2 
48,2 
2919-2927 
3322-3330 
319 
48,2 
48,2 
48,2 
48,2 
2928-2936 
3331-3339 
320 
48,3 
48,3 
48,3 
48,3 
2937-2945 
3340-3348 
321 
48,3 
48,3 
48,3 
48,3 
2946-2954 
3349-3357 
322 
48,4 
48,4 
48,4 
48,4 
2955-2963 
3358-3366 
323 
48,4 
48,4 
48,4 
48,4 
2964-2972 
3367-3375 
324 
48,5 
48,5 
48,5 
48,5 
2973-2981 
3376-3384 
325 
48,5 
48,5 
48,5 
48,5 
2982-2990 
3385-3393 
326 
48,6 
48,6 
48,6 
48,6 
2991-2999 
3394-3402 
327 
48,6 
48,6 
48,6 
48,6 
3000-3008 
3403-3411 
328 
48,7 
48,7 
48,7 
48,7 
3009-3017 
3412-3420 
329 
48,7 
48,7 
48,7 
48,7 
3018-3026 
3421-3429 
330 
48,8 
48,8 
48,8 
48,8 
3027-3035 
3430-3438 
331 
48,8 
48,8 
48,8 
48,8 
3036-3044 
3439-3447 
332 
48,9 
48,9 
48,9 
48,9 
3045-3053 
3448-3456 
333 
48,9 
48,9 
48,9 
48,9 
3054-3062 
3457-3465 
334 
49,0 
49,0 
49,0 
49,0 
3063-3071 
3466-3474 
335 
49,0 
49,0 
49,0 
49,0 
3072-3080 
3475-3483 
336 
49,1 
49,1 
49,1 
49,1 
3081-3089 
3484-3492 
337 
49,1 
49,1 
49,1 
49,1 
3090-3098 
3493-3501 
338 
49,1 
49,1 
49,1 
49,1 
3099-3107 
3502-3510 
339 
49,2 
49,2 
49,2 
49,2 
3108-3116 
3511-3519 
340 
49,2 
49,2 
49,2 
49,2 
3117-3125 
3520-3528 
341 
49,3 
49,3 
49,3 
49,3 
3126-3134 
3529-3537 
342 
49,3 
49,3 
49,3 
49,3 
3135-3143 
3538-3546 
343 
49,3 
49,3 
49,3 
49,3 
3144-3152 
3547-3555 
344 
49,4 
49,4 
49,4 
49,4 
3153-3161 
3556-3564 
345 
49,4 
49,4 
49,4 
49,4 
3162-3170 
3565-3573 
346 
49,5 
49,5 
49,5 
49,5 
3171-3179 
3574-3582 
347 
49,5 
49,5 
49,5 
49,5 
3180-3188 
3583-3591 
348 
49,5 
49,5 
49,5 
49,5 
3189-3197 
3592-3600 
349 
49,6 
49,6 
49,6 
49,6 
3198-3206 
3601-3609 
350 
49,6 
49,6 
49,6 
49,6 
3207-3215 
3610-3618 
351 
49,7 
49,7 
49,7 
49,7 
3216-3224 
3619-3627 
352 
49,7 
49,7 
49,7 
49,7 
3225-3233 
3628-3636 
353 
49,7 
49,7 
49,7 
49,7 
3234-3242 
3637-3645 
354 
49,8 
49,8 
49,8 
49,8 
3243-3251 
3646-3654 
355 
49,8 
49,8 
49,8 
49,8 
3252-3260 
3655-3663 
356 
49,8 
49,8 
49,8 
49,8 
3261-3269 
3664-3672 
357 
49,9 
49,9 
49,9 
49,9 
3270-3278 
3673-3681 
358 
49,9 
49,9 
49,9 
49,9 
3279-3287 
3682-3690 
359 
49,9 
49,9 
49,9 
49,9 
3288 eller 
mera 
3691 eller  
mera 
360 eller mera 
50,0 
50,0 
50,0 
50,0 
2. 
Lag 
om ändring av fordonsskattelagen  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i fordonsskattelagen (1281/2003) 58 § 1 mom. och bilagan, sådana de lyder, 58 § 1 mom. i lag 1317/2011 och bilagan i lag 1065/2014, som följer: 
 
58 § 
Användningsförbud 
Om skatt eller den del av skatten som förfallit till betalning inte har betalats inom utsatt tid, får fordonet inte användas i trafik (användningsförbud). Fordonet får inte heller användas i trafik trots att det övergått till en annan ägare eller innehavare än den skattskyldige. Registreringsskyltarna och registreringsintyget för ett fordon som belagts med användningsförbud kan omhändertas av tillsynsmyndigheten. Fordonet får dock med skriftligt tillstånd av polis-, tull- eller gränsbevakningsmyndigheten köras till ett i tillståndet bestämt ställe för förvaring. Användningen av fordonet kan också förhindras, om tilläggsskatt enligt 47 a § ska debiteras för fordonet. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Skattebeloppet per dag beräknas enligt de bestämmelser som gällde vid lagens ikraftträdande till och med den 31 december 2016. 
SKATTETABELL 1 
Fordonets  
CO2- 
utsläpp 
Skattens belopp 
g/km 
cent/dag 
euro/365 dagar 
29,10 
106,21 
29,20 
106,58 
29,30 
106,94 
29,30 
106,94 
29,40 
107,31 
29,50 
107,67 
29,60 
108,04 
29,70 
108,40 
29,80 
108,77 
29,80 
108,77 
10 
29,90 
109,13 
11 
30,00 
109,50 
12 
30,10 
109,86 
13 
30,20 
110,23 
14 
30,30 
110,59 
15 
30,40 
110,96 
16 
30,50 
111,32 
17 
30,60 
111,69 
18 
30,70 
112,05 
19 
30,80 
112,42 
20 
30,90 
112,78 
21 
31,00 
113,15 
22 
31,10 
113,51 
23 
31,20 
113,88 
24 
31,30 
114,24 
25 
31,40 
114,61 
26 
31,50 
114,97 
27 
31,60 
115,34 
28 
31,70 
115,70 
29 
31,80 
116,07 
30 
32,00 
116,80 
31 
32,10 
117,16 
32 
32,20 
117,53 
33 
32,30 
117,89 
34 
32,40 
118,26 
35 
32,50 
118,62 
36 
32,70 
119,35 
37 
32,80 
119,72 
38 
32,90 
120,08 
39 
33,00 
120,45 
40 
33,20 
121,18 
41 
33,30 
121,54 
42 
33,40 
121,91 
43 
33,60 
122,64 
44 
33,70 
123,00 
45 
33,80 
123,37 
46 
34,00 
124,10 
47 
34,10 
124,46 
48 
34,30 
125,19 
49 
34,40 
125,56 
50 
34,60 
126,29 
51 
34,70 
126,65 
52 
34,90 
127,38 
53 
35,00 
127,75 
54 
35,20 
128,48 
55 
35,30 
128,84 
56 
35,50 
129,57 
57 
35,60 
129,94 
58 
35,80 
130,67 
59 
36,00 
131,40 
60 
36,10 
131,76 
61 
36,30 
132,49 
62 
36,50 
133,22 
63 
36,60 
133,59 
64 
36,80 
134,32 
65 
37,00 
135,05 
66 
37,20 
135,78 
67 
37,30 
136,14 
68 
37,50 
136,87 
69 
37,70 
137,60 
70 
37,90 
138,33 
71 
38,10 
139,06 
72 
38,30 
139,79 
73 
38,50 
140,52 
74 
38,70 
141,25 
75 
38,90 
141,98 
76 
39,10 
142,71 
77 
39,30 
143,44 
78 
39,50 
144,17 
79 
39,70 
144,90 
80 
39,90 
145,63 
81 
40,10 
146,36 
82 
40,30 
147,09 
83 
40,50 
147,82 
84 
40,80 
148,92 
85 
41,00 
149,65 
86 
41,20 
150,38 
87 
41,40 
151,11 
88 
41,70 
152,20 
89 
41,90 
152,93 
90 
42,10 
153,66 
91 
42,40 
154,76 
92 
42,60 
155,49 
93 
42,90 
156,58 
94 
43,10 
157,31 
95 
43,30 
158,04 
96 
43,60 
159,14 
97 
43,90 
160,23 
98 
44,10 
160,96 
99 
44,40 
162,06 
100 
44,60 
162,79 
101 
44,90 
163,88 
102 
45,20 
164,98 
103 
45,40 
165,71 
104 
45,70 
166,80 
105 
46,00 
167,90 
106 
46,30 
168,99 
107 
46,50 
169,72 
108 
46,80 
170,82 
109 
47,10 
171,91 
110 
47,40 
173,01 
111 
47,70 
174,10 
112 
48,00 
175,20 
113 
48,30 
176,29 
114 
48,60 
177,39 
115 
48,90 
178,48 
116 
49,20 
179,58 
117 
49,50 
180,67 
118 
49,90 
182,13 
119 
50,20 
183,23 
120 
50,50 
184,32 
121 
50,80 
185,42 
122 
51,10 
186,51 
123 
51,50 
187,97 
124 
51,80 
189,07 
125 
52,10 
190,16 
126 
52,50 
191,62 
127 
52,80 
192,72 
128 
53,20 
194,18 
129 
53,50 
195,27 
130 
53,90 
196,73 
131 
54,20 
197,83 
132 
54,60 
199,29 
133 
55,00 
200,75 
134 
55,30 
201,84 
135 
55,70 
203,30 
136 
56,10 
204,76 
137 
56,50 
206,22 
138 
56,80 
207,32 
139 
57,20 
208,78 
140 
57,60 
210,24 
141 
58,00 
211,70 
142 
58,40 
213,16 
143 
58,80 
214,62 
144 
59,20 
216,08 
145 
59,60 
217,54 
146 
60,00 
219,00 
147 
60,40 
220,46 
148 
60,80 
221,92 
149 
61,20 
223,38 
150 
61,70 
225,20 
151 
62,10 
226,66 
152 
62,50 
228,12 
153 
62,90 
229,58 
154 
63,40 
231,41 
155 
63,80 
232,87 
156 
64,20 
234,33 
157 
64,70 
236,15 
158 
65,10 
237,61 
159 
65,60 
239,44 
160 
66,00 
240,90 
161 
66,50 
242,72 
162 
67,00 
244,55 
163 
67,40 
246,01 
164 
67,90 
247,83 
165 
68,30 
249,29 
166 
68,80 
251,12 
167 
69,30 
252,94 
168 
69,80 
254,77 
169 
70,30 
256,59 
170 
70,70 
258,05 
171 
71,20 
259,88 
172 
71,70 
261,70 
173 
72,20 
263,53 
174 
72,70 
265,35 
175 
73,20 
267,18 
176 
73,70 
269,00 
177 
74,20 
270,83 
178 
74,70 
272,65 
179 
75,20 
274,48 
180 
75,80 
276,67 
181 
76,30 
278,49 
182 
76,80 
280,32 
183 
77,30 
282,14 
184 
77,80 
283,97 
185 
78,40 
286,16 
186 
78,90 
287,98 
187 
79,40 
289,81 
188 
80,00 
292,00 
189 
80,50 
293,82 
190 
81,10 
296,01 
191 
81,60 
297,84 
192 
82,10 
299,66 
193 
82,70 
301,85 
194 
83,30 
304,04 
195 
83,80 
305,87 
196 
84,40 
308,06 
197 
84,90 
309,88 
198 
85,50 
312,07 
199 
86,00 
313,90 
200 
86,60 
316,09 
201 
87,20 
318,28 
202 
87,70 
320,10 
203 
88,30 
322,29 
204 
88,90 
324,48 
205 
89,50 
326,67 
206 
90,00 
328,50 
207 
90,60 
330,69 
208 
91,20 
332,88 
209 
91,80 
335,07 
210 
92,40 
337,26 
211 
93,00 
339,45 
212 
93,50 
341,27 
213 
94,10 
343,46 
214 
94,70 
345,65 
215 
95,30 
347,84 
216 
95,90 
350,03 
217 
96,50 
352,22 
218 
97,10 
354,41 
219 
97,70 
356,60 
220 
98,30 
358,79 
221 
98,90 
360,98 
222 
99,50 
363,17 
223 
100,10 
365,36 
224 
100,70 
367,55 
225 
101,30 
369,74 
226 
101,90 
371,93 
227 
102,50 
374,12 
228 
103,10 
376,31 
229 
103,70 
378,50 
230 
104,30 
380,69 
231 
104,90 
382,88 
232 
105,50 
385,07 
233 
106,20 
387,63 
234 
106,80 
389,82 
235 
107,40 
392,01 
236 
108,00 
394,20 
237 
108,60 
396,39 
238 
109,20 
398,58 
239 
109,80 
400,77 
240 
110,40 
402,96 
241 
111,00 
405,15 
242 
111,60 
407,34 
243 
112,20 
409,53 
244 
112,90 
412,08 
245 
113,50 
414,27 
246 
114,10 
416,46 
247 
114,70 
418,65 
248 
115,30 
420,84 
249 
115,90 
423,03 
250 
116,50 
425,22 
251 
117,10 
427,41 
252 
117,70 
429,60 
253 
118,30 
431,79 
254 
118,90 
433,98 
255 
119,50 
436,17 
256 
120,10 
438,36 
257 
120,70 
440,55 
258 
121,30 
442,74 
259 
121,90 
444,93 
260 
122,50 
447,12 
261 
123,10 
449,31 
262 
123,70 
451,50 
263 
124,30 
453,69 
264 
124,90 
455,88 
265 
125,40 
457,71 
266 
126,00 
459,90 
267 
126,60 
462,09 
268 
127,20 
464,28 
269 
127,80 
466,47 
270 
128,40 
468,66 
271 
128,90 
470,48 
272 
129,50 
472,67 
273 
130,10 
474,86 
274 
130,70 
477,05 
275 
131,20 
478,88 
276 
131,80 
481,07 
277 
132,40 
483,26 
278 
132,90 
485,08 
279 
133,50 
487,27 
280 
134,00 
489,10 
281 
134,60 
491,29 
282 
135,10 
493,11 
283 
135,70 
495,30 
284 
136,30 
497,49 
285 
136,80 
499,32 
286 
137,30 
501,14 
287 
137,90 
503,33 
288 
138,40 
505,16 
289 
139,00 
507,35 
290 
139,50 
509,17 
291 
140,00 
511,00 
292 
140,60 
513,19 
293 
141,10 
515,01 
294 
141,60 
516,84 
295 
142,10 
518,66 
296 
142,60 
520,49 
297 
143,20 
522,68 
298 
143,70 
524,50 
299 
144,20 
526,33 
300 
144,70 
528,15 
301 
145,20 
529,98 
302 
145,70 
531,80 
303 
146,20 
533,63 
304 
146,70 
535,45 
305 
147,20 
537,28 
306 
147,70 
539,10 
307 
148,10 
540,56 
308 
148,60 
542,39 
309 
149,10 
544,21 
310 
149,60 
546,04 
311 
150,10 
547,86 
312 
150,50 
549,32 
313 
151,00 
551,15 
314 
151,40 
552,61 
315 
151,90 
554,43 
316 
152,40 
556,26 
317 
152,80 
557,72 
318 
153,30 
559,54 
319 
153,70 
561,00 
320 
154,20 
562,83 
321 
154,60 
564,29 
322 
155,00 
565,75 
323 
155,50 
567,57 
324 
155,90 
569,03 
325 
156,30 
570,49 
326 
156,70 
571,95 
327 
157,20 
573,78 
328 
157,60 
575,24 
329 
158,00 
576,70 
330 
158,40 
578,16 
331 
158,80 
579,62 
332 
159,20 
581,08 
333 
159,60 
582,54 
334 
160,00 
584,00 
335 
160,40 
585,46 
336 
160,80 
586,92 
337 
161,20 
588,38 
338 
161,60 
589,84 
339 
161,90 
590,93 
340 
162,30 
592,39 
341 
162,70 
593,85 
342 
163,10 
595,31 
343 
163,40 
596,41 
344 
163,80 
597,87 
345 
164,20 
599,33 
346 
164,50 
600,42 
347 
164,90 
601,88 
348 
165,20 
602,98 
349 
165,60 
604,44 
350 
165,90 
605,53 
351 
166,30 
606,99 
352 
166,60 
608,09 
353 
166,90 
609,18 
354 
167,30 
610,64 
355 
167,60 
611,74 
356 
167,90 
612,83 
357 
168,20 
613,93 
358 
168,50 
615,02 
359 
168,90 
616,48 
360 
169,20 
617,58 
361 
169,50 
618,67 
362 
169,80 
619,77 
363 
170,10 
620,86 
364 
170,40 
621,96 
365 
170,70 
623,05 
366 
171,00 
624,15 
367 
171,30 
625,24 
368 
171,60 
626,34 
369 
171,90 
627,43 
370 
172,10 
628,16 
371 
172,40 
629,26 
372 
172,70 
630,35 
373 
173,00 
631,45 
374 
173,20 
632,18 
375 
173,50 
633,27 
376 
173,80 
634,37 
377 
174,00 
635,10 
378 
174,30 
636,19 
379 
174,50 
636,92 
380 
174,80 
638,02 
381 
175,10 
639,11 
382 
175,30 
639,84 
383 
175,50 
640,57 
384 
175,80 
641,67 
385 
176,00 
642,40 
386 
176,30 
643,49 
387 
176,50 
644,22 
388 
176,70 
644,95 
389 
177,00 
646,05 
390 
177,20 
646,78 
391 
177,40 
647,51 
392 
177,60 
648,24 
393 
177,90 
649,33 
394 
178,10 
650,06 
395 
178,30 
650,79 
396 
178,50 
651,52 
397 
178,70 
652,25 
398 
178,90 
652,98 
399 
179,10 
653,71 
400 eller mera 
179,30 
654,44 
SKATTETABELL 2 
Fordonets 
totalmassa  
i kilogram 
Skattens belopp 
 
cent/dag 
euro/365 dagar 
högst 1 300 
61,00 
222,65 
1 301-1 400 
64,00 
233,60 
1 401-1 500 
67,20 
245,28 
1 501-1 600 
70,60 
257,69 
1 601-1 700 
74,20 
270,83 
1 701-1 800 
78,00 
284,70 
1 801-1 900 
82,00 
299,30 
1 901-2 000 
86,20 
314,63 
2 001-2 100 
90,60 
330,69 
2 101-2 200 
95,20 
347,48 
2 201-2 300 
100,00 
365,00 
2 301-2 400 
105,00 
383,25 
2 401-2 500 
110,20 
402,23 
2 501-2 600 
115,60 
421,94 
2 601-2 700 
121,20 
442,38 
2 701-2 800 
127,00 
463,55 
2 801-2 900 
133,00 
485,45 
2 901-3 000 
139,20 
508,08 
3 001-3 100 
145,60 
531,44 
3 101-3 200 
152,20 
555,53 
3 201-3 300 
159,00 
580,35 
3 301-3 400 
166,00 
605,90 
3 401 eller mera 
173,20 
632,18 
Helsingfors den 28 september 2015. 
Statsministerns ställföreträdare, utrikesminister
Timo
Soini
Finansminister
Alexander
Stubb
Senast publicerat 30.9.2015 09:37