3.1
Ekonomiska konsekvenser
En höjning av avfallskatten från 55 euro till 70 euro per ton ökar statens inkomster på årsnivå, utan skattens styrande verkan, med cirka 5 miljoner euro. Höjningen är 27 procent. Med beaktande av den inverkan som redovisningsperioderna för avfallsskatten har på det årliga utfallet beräknas utfallet av avfallskatten år 2016 öka med ca 3,5 miljoner euro. På grund av styrningseffekten och effektiviseringen av den övriga regleringen kan ökningen av skatteintäkten dock bli något mindre än väntat.
Avfallsskattelagen reformerades vid ingången av 2011, då avfallsskatten höjdes från 30 euro till 40 euro per ton avfall och skattebasen utvidgades till att förutom allmänna avstjälpningsplatser även gälla privata avstjälpningsplatser. I samband med detta fattades även beslut om att höja avfallskatten till 50 euro per ton avfall år 2013. Intäkten av avfallsskatten var 2013 ca 56 miljoner euro och 2014 endast 44 miljoner euro. Maximitiden på tre år för den interimistiska skattefria mellanlagringen löpte första gången ut år 2014 och detta verkar inte ha haft någon större inverkan på de skatter som influtit.
Avfallsskattens skattebas har minskat till under hälften sedan ändringen av skatten år 2011 och den uppskattas minska med ytterligare hälften från ingången av 2016 i och med förbudet enligt miljölagstiftningen att deponera organiskt avfall på avstjälpningsplatser.
Med organiskt avfall avses kommunalt avfall, bygg- och rivningsavfall samt övrigt avfall som är biologiskt nedbrytbart eller innehåller annat organiskt material. Förbudet att deponera organiskt avfall på en avstjälpningsplats leder till att avfallet i allt större grad återvinns som material och i energiproduktionen. Andelen organiskt avfall är störst, uppskattningsvis fyra femtedelar eller mer, i grupperna kommunalt avfall och bygg- och rivningsavfall. Det kommunala avfallet utgjorde 2013 ensamt nästan 60 procent av avfallsskattebasen och även andelen byggavfall var en tiondel.
Ett belopp motsvarande intäkterna från avfallsskatten fogades permanent till kommunernas statsandel för basservice på nivån 70 miljoner euro per år från ingången av 2015. Genom lag 1406/2014 beaktades denna förändring i ändringen av statsandelsprocenten som en höjning med 0,27 procentenheter.
Avfallsskattens styrande verkan med tanke på minskningen av det avfall som förs till avstjälpningsplatsen, i kombination med övrig miljöstyrning, verkar ha varit mycket effektiv. Den extra intäkt som eftersträvas genom den höjning som föreslås i denna proposition kan därmed vara svår att uppnå 2016.
Avfallsskatten övergår direkt eller via avfallsavgifterna att betalas av dem som producerar avfallet. Av sektorerna inom näringslivet producerar industrin och byggnadssektorn mest avfall.
På grund av att förändringen är så moderat bedöms den inte medföra någon nämnvärd effekt på inkomstfördelningen.
Årligen uppstår ca 226 000 ton avsvärtningsslam, beräknat på torrsubstansen. Av avsvärtningsslammet återvinns över 90 procent redan för närvarande antingen i form av energi eller som material. Således beräknas avfallsskatten på avsvärtningsslam som förs till en avstjälpningsplats inte ha några betydande ekonomiska konsekvenser.