1  Nuläge

Bestämmelser om avfallsskatt finns i avfallsskattelagen (1126/2010). Avfallsskatten är en miljöskatt av s.k. incitamentstyp, med vars hjälp man samlar in skatteinkomster till staten men vars primära miljömål är att minska behandlingen av avfall på avstjälpningsplatser och utöka återvinningen. Avfallsskatten bidrar till att stödja miljölagstiftningens mål beträffande avfall och avfallsbehandlingsmetoder som utgör alternativ till deponering på avstjälpningsplats. Genom att rikta skatten till avfall som förs till avstjälpningsplatserna försöker man i första hand effektivisera återanvändningen och återvinningen av avfall. 

Avfallskatten gäller sådant avfall som förs till avstjälpningsplatser som kunde återvinnas i tekniskt och miljömässigt hänseende. Med detta avses att miljönyttan ska vara större än olägenheterna.  

Skattepliktigt är en del av det avfall som avses i den förteckning som utgör bilaga 4 till statsrådets förordning om avfall, som har utfärdats med stöd av 6 § 3 mom. i avfallslagen (646/2011). I den skattetabell som utgör bilaga till avfallsskattelagen uppräknas skattepliktigt avfall. 

Avfall från tillverkning och förädling av papper och papp är huvudsakligen skattebelagt. Ett undantag är slam från avsvärtning av returpapper, som föreskrivits som villkorat skattefritt. Slam från avsvärtning av papper kan återvinnas tekniskt och på miljömässiga grunder på det sätt som avses i avfallsskattelagen, varför det krävs Europeiska kommissionens tillstånd för statligt stöd för att det ska kunna föreskrivas som skattefritt. Slam från avsvärtning av papper innehåller för papperstillverkning olämpligt fibermaterial samt fyllnads- och ytbeläggningsämnen. Avsvärtningsslammet används som energi och bland annat vid markbyggnad.  

Genom lag 1072/2014 höjdes avfallsskatten från 50 till 55 euro per ton avfall. Samtidigt infördes i avfallsskattelagen en bestämmelse om en så kallad statistikrapport i syfte att förbättra avfallsskattelagens funktion samt uppföljningen och utvecklandet av skattebasen. Den skattskyldige ska varje skatteperiod, dvs. fyra gånger per år, utöver skattedeklarationen lämna en rapport till Tullen över det avfall som förts till en avstjälpningsplats och som inte är skattebelagt. Tullen fick även tidigare dessa uppgifter ur det register som miljömyndigheterna upprätthåller, men då i efterskott en gång per år, vilket var för sent med tanke på uppföljningen och utvecklandet av avfallsskattelagen.  

Samtidigt gjordes vissa förtydligande och mera tekniska ändringar i avfallsskattelagen. Till lagen fogades bland annat en hänvisning till den bestämmelse i punktskattelagen (182/2010) som gäller återbetalning av skatt. Den skattskyldige har för närvarande rätt att ansöka om återbetalning som motsvarar beloppet av en skatt som blivit oavdragen, om en lagstadgad avdragsrätt inte kan göras gällande. Det är t.ex. inte möjligt att dra av avfallsskatt i det skede när en avstjälpningsplats ska läggas ner och där inte längre tas emot nya beskattningsbara avfallspartier, även om tidsfristen för avdrag inte ännu har löpt ut. Lagändringarna trädde i kraft vid ingången av 2015. 

2  Föreslagna ändringar

I enlighet med statsminister Sipiläs regeringsprogram föreslås i denna proposition att avfallsskatten av statsfinansiella orsaker ska höjas från ingången av 2016. Avfallsskattenivån höjs från 55 euro till 70 euro per ton avfall som förs till en avstjälpningsplats. Höjningen uppgår till ca 27 procent. Intäkten från avfallsskatten beräknas öka med ca fem miljoner euro på årsnivå.  

I propositionen föreslås dessutom att bestämmelsen om den villkorade skattefriheten för slam från avsvärtning av returpapper ska strykas, eftersom den villkorade skattefriheten inte kan sättas i kraft i avsaknad av tillstånd för statligt stöd. Enligt kommissionen är det enligt avfallsskattens natur och allmänna principer möjligt att i tekniskt och miljömässigt hänseende återvinna avsvärtningsslam och det finns således inga grunder för skattefrihet. När sådant slam förs till en avstjälpningsplats ska det således betalas avfallsskatt för det. Kommissionen anser att de eventuella verkningarna av skatten på avsvärtningsslam som förs till en avstjälpningsplats på lönsamheten för återvinning av returpapper är indirekta och svåra att påvisa. Stödet uppfyller inte kraven på att stödet ska vara nödvändigt och proportionellt i kommissionens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi för 2014-2020 (2014/C 200/01). Skattestödets verkningar ska kunna fastställas tydligt.  

3  Propositionens konsekvenser

4  Beredningen av propositionen

Propositionen har beretts vid finansministeriet i samarbete med miljöministeriet. 

Propositionen har varit på remiss. Utlåtanden inkom från miljöministeriet, Tullen, Ålands landskapsregering, Finlands Kommunförbund rf, Finlands näringsliv rf, Jätelaitosyhdistys ry, Miljöindustrin och -tjänster YTP rf, Infra rf, Finsk Energiindustri rf, Teknologiindustrin rf, Fortum Abp och Skogsindustrin rf. 

I vissa utlåtanden konstateras att höjningen av avfallsskatten ökar industrins kostnader. Å andra sidan anses det i utlåtandena att höjningen av avfallsskatten stöder målen för materialåtervinning och annan återvinning inom miljövården och avfallshanteringen.  

I en del utlåtanden konstateras att risken för undvikande av skatt ökar när skatten höjs och att man bör fästa större uppmärksamhet vid övervakningen av avstjälpningsplatserna än tidigare. 

I vissa utlåtanden noterades att skattehöjningen inriktas på aska som uppkommer vid el- och värmeproduktion och således ökar industrins kostnader. Av askan återvinns redan nu ca 90 procent. 

I propositionen föreslogs en enhetligare beskattning av avsvavlingsavfall som uppkommer vid kraftverk och andra förbränningsanläggningar så att skattefriheten för slamformigt avsvavlingsavfall slopas. På grund av de omständigheter som framkom i utlåtandena ströks ändringsförslaget ur propositionen för att utredas vidare. 

På grund av utlåtandena gjordes även vissa mer tekniska ändringar i propositionen. 

5  Samband med andra propositioner

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den. 

6  Ikraftträdande

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.