Regeringens proposition

Minimibeloppet av sjuk- och föräldradagpenningen, specialvårdspenningen och rehabiliteringspenningen har senast genom den nivåhöjning som trädde i kraft vid ingången av 2019 höjts till samma nivå som arbetsmarknadsstödet. Då höjdes minimibeloppet från 24,64 euro enligt index för 2018 till 27,86 euro, varvid månadsbeloppet av förmånen blev 696, 50 euro. Syftet med höjningen var att höja dagpenningsförmånerna och rehabiliteringspenningen till samma nivå som arbetsmarknadsstödet i syfte att betona det primära förmånssystemet i stället för utkomststödet. Före det höjdes minimibeloppet vid ingången av 2018 till 616 euro per månad. 

År 2018 fick ca 8 procent av de som hade sjukdagpenning sjukdagpenningens minimibelopp eller ett mindre belopp än minimibeloppet. Av dem som fick föräldradagpenning fick ca 12 procent av mammorna och 3 procent av papporna minimibeloppet av andra skäl än arbete. Sjukdagpenningens minimibelopp betalades år 2018 till ca 23 000 personer under i genomsnitt 64 dagar, föräldrapenningens minimibelopp till ca 16 000 personer under i genomsnitt 97 dagar och rehabiliteringspenningens minimibelopp till 1 400 personer under i genomsnitt 28 dagar.  

En nivåhöjning av beloppet av grunddagpenningen och samtidigt arbetsmarknadsstödet har senast gjorts i början av 2012, när det höjdes med 100 euro per månad. Då höjdes grunddagpenningen från 22,22 euro enligt index för 2001 till 26,08 euro, varvid det genomsnittliga månadsbeloppet av förmånen blev nuvarande ca 696, 50 euro (nivån 2019). Avsikten med höjningen var att säkerställa att arbetslösas grundskydd möjliggör en tillräcklig försörjning och levnadsstandard för de arbetslösa arbetssökande som omfattas av det. 

År 2018 var antalet personer som fick grunddagpenning ca 66 000 (10,5 procent av dem som fick arbetslöshetsförmån), antalet personer som fick arbetsmarknadsstöd ca 297 000 (47,5 procent) och antalet personer som fick inkomstrelaterad dagpenning ca 262 000 (42 procent). 

Utbetalningen av utkomststöd till dem som lever på sjukdagpenningens minimibelopp minskade inte mellan 2017 och 2018 trots höjningen av nivån på förmånen. Enligt Folkpensionsanstalten fick över en tredjedel av de som fick sjukdagpenningens minimibelopp i april 2018 under samma tid också utkomststöd. Andelen ökade med tre procentenheter jämfört med det föregående året. Ökningen skedde i synnerhet i åldersgruppen personer under 40 år och bland personer som fick dagpenning på grund av psykisk ohälsa. I denna grupp ökade antalet personer som fick utkomststöd till drygt 40 procent. Den höjda minimidagpenningen förefaller alltså inte tidigare ha resulterat i ett minskat antal personer som får utkomststöd. Höjningen av sjukdagpenningen år 2018 var relativt liten och det inte enbart storleken på en grundskyddsförmån i relation till utkomststödets grunddel som styr behovet av utkomststöd. Hur den höjning som trädde i kraft vid ingången av 2019 har inverkat har ännu inte utvärderats.  

När det gäller grundskyddet som helhet betalades minimibeloppet av en förmån enligt sjukförsäkringslagen, rehabiliteringslagen och lagen om utkomstskydd för arbetslösa i november 2017 till ca 147 000 personer vars hushåll dessutom fick utkomststöd och/eller bostadsbidrag. Av dessa hushåll fick ca 5 100 enbart grundläggande utkomststöd, ca 66 300 enbart bostadsbidrag och ca 75 200 både utkomststöd och bostadsbidrag. Enligt en rapport där det bedömdes om grundskyddet är tillräckligt har de ändringar som skedde i grundskyddet 2015—2019 antingen försämrat dess nivå eller hållit det på samma nivå oberoende av livssituationen. De viktigaste lagändringarna i fråga om grundskyddet var indexfrysningarna och indexnedskärningarna. Lagändringarna 2015—2019 har särskilt sänkt nivån på arbetslösas grundskydd. I början av regeringsperioden täckte grundskyddet för ensamstående arbetslösa 74 procent av en skälig minimikonsumtion, medan det år 2019 täckte 62 procent och med aktiveringsmodellens sänkningar 58 procent (kommungrupp 3, t.ex. Tammerfors). 

Kommittén för sociala rättigheter, som övervakar den europeiska sociala stadgan, har behandlat den sociala tryggheten i Finland i sina avgöranden. Kommittén konstaterade senast 2017 att nivån på Finlands grundtrygghet är för låg och inte uppfyller bestämmelserna i den europeiska sociala stadgan. Finlands grundlagsutskott har i sitt avgörande konstaterat att de stater som satt i kraft stadgan har åtagit sig att skydda de sociala och ekonomiska rättigheter som anges i stadgan. Utskottet konstaterar vidare att det förhåller sig mycket allvarligt till de synpunkter som lagts fram och anser att statsrådet bör vidta de åtgärder som de ger anledning till (GrUU 47/2017 rd och GrUU 40/2018 rd). Den nordiska uppfattningen om social trygghet som en kombination av penningstöd och tjänster påverkar i bakgrunden det finländska systemet. I Finland bildar sociala förmåner, social- och hälsovårdstjänster och olika avgiftstak inom hälso- och sjukvården en helhet. Eftersom utkomstskyddet i Finland i stället för av en enskild förmån t.ex. kan bestå av arbetsmarknadsstöd, bostadsstöd och utkomststöd, utöver vilket eventuella hälso- och sjukvårdskostnader begränsas till en skälig nivå bl.a. genom de avgiftstak som föreskrivits för de offentliga hälsovårdstjänsterna och läkemedelskostnaderna, utgör nivån på en enskild förmån inte enligt finländskt synsätt ett bra mått på vad som är tillräckligt stöd. Vid bedömningen av vad som är tillräcklig social trygghet, är det enligt det nationella synsättet också av betydelse vad man kan skaffa med den sociala tryggheten i det aktuella landet. Trots detta synsätt kan en höjning av grundskyddsförmånerna, genom en eventuell minskning av behovet av grundläggande utkomststöd, anses vara ett steg i rätt riktning även med hänsyn till avgörandena av kommittén för sociala rättigheter. 

Vid utgången av 2018 betalades det barnbidrag för ca 996 000 barn. Av dessa var ca 46 000 det fjärde barnet eller därpå följande barn. I familjer med fyra eller fler barn fanns det sammanlagt ca 127 000 barn, dvs. 12,8 procent av alla barn. Antalet mottagare av barnbidrag, dvs. föräldrar, till vilka det betalades barnbidrag för fyra eller fler barn var ca 30 000. Till dessa familjer betalades det barnbidrag till ett belopp av sammanlagt ca 221 miljoner euro. I familjer med en vuxen bodde det vid utgången av 2018 ca 169 000 barn, och barnbidragets ensamförsörjartillägg betalades till ca 105 000 föräldrar. År 2018 betalades det sammanlagt ca 1 369 miljoner euro i barnbidrag. Av summan utgjorde ca 107 miljoner euro tillägg som betalades till ensamförsörjare.  

Vid utgången av 2018 fanns det ca 106 000 barn som fick underhållsstöd, och stöd betalades till 72 000 föräldrar. 

Undersökningar visar att ensamförsörjarfamiljer, familjer med flera barn och familjer med barn under tre år oftare än andra har svårigheter med försörjningen. Barnfattigdomen inverkar negativt på barnet såväl indirekt genom hur föräldrarna orkar som direkt genom t.ex. att det saknas möjligheter att delta i hobbyer eller att barnet upplever diskriminering inom kompiskretsen. Familjens fattigdom innebär en större risk för barnet att senare bli utslagen från utbildning och arbetsmarknaden samt få problem med försörjningen eller mentala problem. Ett barn som upplevt fattigdom under småbarnsskedet har en större risk för utslagning i vuxen ålder Forskarnas observationer och rekommendationer för främjandet av möjligheterna till mångsidig utveckling, hälsa och deltagande bland barn och unga. Förutsättningar för uppväxt, lärande och delaktighet för alla. (på finska) Statsrådets publikationer 2019:7, s. 62..  

Det reala värdet på inkomstöverföringarna till barnfamiljerna har minskat sedan 1990-talet. Andelen utgifter riktade till barn och familjer av de sociala utgifterna minskade med två procentenheter till cirka 11 procent åren 1995—2006, och minskade därefter ytterligare fram till år 2016, då den var 9,6 procent. Barnfamiljernas försörjning har också påverkats genom åtskilliga höjningar av skatter och avgifter. Statsrådets publikationer 2019:7, s. 63. 

Det föreslås att minimibeloppen av dagpenningsförmånerna enligt sjukförsäkringslagen, dvs. sjukdagpenningen, föräldradagpenningen och specialvårdspenningen, höjs med 20 euro per månad. Enligt hänvisningen i rehabiliteringslagen gäller höjningen också rehabiliteringspenningen. Det föreslås att höjningen genomförs så att minimibeloppet av dagpenningsförmånen i 11 kap. 10 § i sjukförsäkringslagen höjs till 26,62 euro. Detta motsvarar 28,66 euro enligt 2019 års nivå, dvs. 716,50 euro per månad, där en månad anses innefatta 25 vardagar. 

Det föreslås att grunddagpenningen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa höjs med 20 euro per månad. Grunddagpenningens fulla belopp föreslås stiga från 32,40 euro per dag till 33,33 euro per dag, dvs. 716,60 euro per månad, där en månad anses innefatta 21,5 vardagar. Grunddagpenningens belopp ska i lagen vara på 2019 års indexnivå. Fullt arbetsmarknadsstöd är lika stort som grunddagpenningen. En höjning av grunddagpenningen innebär att motsvarande höjning görs i den inkomstrelaterade dagpenningens grunddel. Grunddagpenningens belopp inverkar även på nivån på alterneringsersättningen, vars storlek bestäms på basis av arbetslöshetsdagpenningen. 

Genom propositionen ändras dessutom beloppen av förhöjningsdelen enligt 6 kap. 1 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och barnförhöjningen enligt det kapitlets 6 § så att de motsvarar de poängbelopp för folkpensionsindex enligt vilket beloppet av de folkpensioner som betalades ut i januari 2019 har beräknats.  

Det föreslås att barnbidrag som betalas enligt barnbidragslagen för familjens fjärde och därpå följande barn höjs med 10 euro per kalendermånad. Barnbidraget för familjens fjärde barn stiger således till 163,24 euro per månad. Barnbidraget för det femte barnet och därpå följande barn stiger till 182,69 euro per månad. Det föreslås att nivån på barnbidragets ensamförsörjartillägg höjs med 10 euro per månad, varvid ensamförsörjartillägget stiger till 63,30 euro per kalendermånad.  

Det föreslås att beloppet av fullt underhållsstöd höjs med 7 euro per månad. Underhållsstödets fulla belopp stiger genom höjningen från 158,74 euro till 165,74 euro per kalendermånad enligt 2019 års nivå.  

Barnbidraget hör liksom andra inkomster till sådana inkomster som ska beaktas i utkomststödet. Genom reformen förbättras situationen för ensamförsörjarfamiljer som får utkomststöd genom att grunddelen för ensamförsörjare höjs. Till en ensamförsörjare betalas enligt gällande lagstiftning grunddelen för en ensamstående förhöjd med 10 procent. Enligt förslaget betalas grunddelen för ensamförsörjare förhöjd med 14 procent, varvid höjningen av grunddelen för ensamförsörjare motsvarar ca 20 euro. Den totala summan av de godtagbara utgifterna för ensamförsörjarfamiljer ökar med en del som motsvarar höjningen och de gagnas på detta sätt av reformen. 

Sammanlagt beräknas ändringarna öka statens utgifter med 76 miljoner euro på 2020 års nivå. De offentliga utgifterna ökar med ca 89 miljoner euro, varav uppskattningsvis 9,6 miljoner euro hänför sig till kommunerna och 3,5 miljoner till Sysselsättningsfonden. Ökningen i kommunernas utgifter baserar sig på deras finansieringsandel av arbetsmarknadsstödet. I tabell 1 specificeras effekterna av ändringarna i utgifterna för dagpenningen för staten, kommunerna och Sysselsättningsfonden. Kostnadsförslagen för arbetslöshetsförmånerna baserar sig på finansministeriets prognoser våren 2019. Storleken i beräkningarna är i fråga om arbetslöshetsförmånerna i hög grad beroende av arbetslöshetsgraden. Den arbetslöshetsgrad som har använts i denna beräkning för 2020 är 6,1 %. Om arbetslöshetsgraden är större än så, är även effekterna på förmånsutgifterna större. 

Av tabell 2 framgår utöver de höjningar av dagpenningarna som behandlas i föregående tabell dessutom uppskattning av kostnadseffekterna av höjningarna av förmånerna för barnfamiljerna och propositionens totala kostnadseffekter.  

Den sammantagna effekten av alla ändringar på utgifterna för utkomststödet är en besparing på uppskattningsvis ca 5,6 miljoner euro, eftersom höjningarna av dagpenningarna beräknas minska utgiften med 6,4 miljoner euro, höjningen av underhållsstödet med 0,7 miljoner euro, och höjningen av ensamförsörjartillägget ökar utgiften i enlighet med vad som tidigare nämnts med ca 1,5 miljoner euro. Kostnadsförslagen för utkomststödet är förknippat med stor osäkerhet och ska således betraktas som riktgivande. Tabellerna beskriver år 2020 och innehåller således inte kommunernas andel av finansieringen av utkomststödet. Förmånsutgifterna för det grundläggande utkomststödet finansieras till hälften med statens finansieringsandelar och till hälften med kommunernas finansieringsandelar. Förmånsutgifterna för det grundläggande utkomststödet finansieras varje budgetår till fullt belopp genom statsbudgeten. Kommunens finansieringsandel på 50 procent beaktas genom att i den statsandel för basservice som betalas till kommunerna göra motsvarande minskning det andra året efter budgetåret i fråga. I praktiken överförs alltså hälften av kostnadseffekterna av utkomststödet 2020 till kommunerna 2022. 

Höjningen av grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa samt av minimidagpenningsförmånerna enligt sjukförsäkringslagen främjar målet för den sociala tryggheten att minska ojämlikheten. Genom den föreslagna ändringen flyttas tyngdpunkten från utkomststöd som beviljas i sista hand till förmåner som beviljas i första hand. Höjningen minskar behovet av utkomststöd för de hushåll som får de förmåner som föreslagits bli höjda. Förslaget som gäller höjning av grundskyddet är i sin helhet könsneutralt, dvs. dess konsekvenser är inte beroende av kön. Genom reformen strävar man efter att den som är i behov av en förmån ska få sitt utkomstskydd från den primära förmån som är avsedd för hans eller hennes livssituation. 

Eftersom beloppet av den grunddagpenning som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa utgör den inkomstrelaterade dagpenningens grunddel, inverkar en höjning av den inte bara på nivån på förmånen för dem som får grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd utan också på förmånen för dem som får inkomstrelaterad dagpenning. Höjningen av arbetsmarknadsstödet kan leda till att unga i socioekonomiskt svag ställning inte söker sig till utbildning eller slutför sina studier, eftersom skillnaden i förhållande till studiepenningen enligt lagen om studiestöd växer ytterligare. Höjningen av nivån på utkomstskyddet för arbetslösa minskar ojämlikheten och inkomstskillnaderna något, särskilt när höjningen av grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet bedöms. 

Höjningen av grunddagpenningen inom utkomstskyddet för arbetslösa och därmed även höjningen av den inkomstrelaterade dagpenningen och arbetsmarknadsstödet kan även ha negativa effekter på sysselsättningen. Den av regeringens tillsatta Ministergruppen för främjande av sysselsättningen styr genomförandet av regeringsprogrammet när det gäller främjande av sysselsättningen, frågor som rör arbetsmarknaden samt utveckling av arbetslagstiftningen. Tyngdpunkten i denna proposition ligger på regeringsprogrammets mål att minska fattigdomen och ojämlikheten genom att betona det primära förmånssystemets betydelse för förmånstagarnas försörjning. 

Höjningen av grunddagpenningen leder inte till att de som erhåller förmån av Folkpensionsanstalten ökar i antal, om inte de eventuella förmånstagare beaktas som för närvarande inte får grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd därför att inkomsterna under arbetslöshetstiden utgör ett hinder för det. När det gäller förtjänstskyddet medför höjningen att förmånen under brytpunkten dvs. hos nästan 80 procent av mottagarna — stiger med 11 euro per månad (vid brytpunkten är den lön som ligger till grund för dagpenningen 3 078 euro 2019). Över brytpunkten, dvs. hos drygt 20 procent av dem som får inkomstrelaterad dagpenning, stiger den inkomstrelaterade dagpenningen med 33,1 euro per månad på 2019 års nivå. Hos dem som får inkomstrelaterad dagpenning till ett belopp som motsvarar grunddagpenningen stiger dagpenningen till 20 euro per månad precis som grunddagpenningen. 

Höjningen av dagpenningarnas minimibelopp leder till att antalet som får sjukdagpenningens minimibelopp ökar med 2 500 personer och antalet som får föräldradagpenningens minimibelopp ökar med 500 personer. När det gäller de som får rehabiliteringspenning är ändringen liten. Nivåhöjningen av dagpenningarnas minimibelopp enligt sjukförsäkringslagen minskar ojämlikheten lite. 

Vid beviljande av allmänt bostadsbidrag ska de dagpenningsförmåner som föreslås bli höjda samt grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet beaktas som inkomst. Beloppet av det allmänna bostadsbidraget är 80 procent av högst de skäliga boendeutgifter som överstiger bassjälvrisken. Bassjälvriskens belopp påverkas av hushållets sammanlagda bruttomånadsinkomster samt av antalet barn och vuxna i hushållet. Hushållen med de allra lägsta inkomsterna har ingen bassjälvrisk. 

En höjning av de inkomster som ska beaktas i bidraget med 20 euro per månad minskar bidragsbeloppet med 6,72 euro per månad, om inkomsterna redan innan överstiger den gräns där det för inkomster som underskrider den inte fastställs någon bassjälvrisk i fråga om bidraget. För ensamstående som får fullt arbetsmarknadsstöd eller grunddagpenning inverkar höjningen inte på bostadsbidragets belopp, dvs. de får även efter höjningen, när det kommer till inkomsterna, allmänt bostadsbidrag till fullt belopp. 

Om ett hushåll har andra inkomster och höjningen av förmånerna inverkar till fullt belopp på bidragsbeloppet, minskar bidragsbeloppet per månad med 6,72 euro per mottagare som får en förmånshöjning på 20 euro. Om hushållet har två medlemmar vars inkomster som ska beaktas stiger med 20 euro per månad, kan bidraget alltså minska med 13,44 euro per månad. Allmänt bostadsbidrag betalas inte om bidragets belopp är under 15 euro. Om det bidrag som betalas är endast lite högre än detta minsta belopp som betalas, kan även en liten höjning i inkomsterna leda till att bidrag inte betalas alls. 

Höjningen av föräldradagpenningarnas minimibelopp medför att inkomstskillnaderna mellan barnfamiljerna minskar något. Höjningen av barnbidraget i familjer med fyra eller fler barn berör en relativt liten grupp mottagare. För dessa familjer har höjningen dock en positiv inverkan på familjens ekonomi. Beloppet av höjningen som helhet beror på antalet barn i familjen. Höjningen gäller emellertid även de familjer med många barn som inte har några svårigheter med försörjningen.  

Höjningen av barnbidragets ensamförsörjartillägg med 10 euro förbättrar den ekonomiska ställningen för ensamförsörjarfamiljer med låga inkomster och därmed för barnen i dessa familjer, och är därigenom avsedd att minska dessa barns och familjers risk för fattigdom och utslagning. Eftersom ensamförsörjartillägget inte är en inkomstbunden förmån och det betalas även i situationer där barnet i själva verket har två föräldrar med försörjningsförmåga, riktar sig stödet även till familjer som på grund av sin ekonomiska situation inte har egentligt behov att lyfta det. Inkomsterna i hushåll med en förälder är emellertid i allmänhet lägre än i hushåll med två föräldrar. Även höjningen av underhållsstödet bidrar till att minska ojämlikheten och inkomstskillnaderna lite, särskilt i fråga om ensamförsörjarfamiljer och barnen i dessa familjer.  

Ensamförsörjarhushållen är oftare än andra i behov av utkomststöd. Höjningen av grunddelen för ensamförsörjare inverkar på barnfamiljernas fattigdom i de ensamförsörjarfamiljer som får utkomststöd. Ändringen förbättrar nivån på utkomststödet hos ensamförsörjarfamiljer med låga inkomster och således kan ensamförsörjare svara lite bättre än för närvarande på nutidens krav vad gäller barns konsumtionsnivå.  

Enligt beräkningar enligt mikrosimulationsmodellen SISU bidrar de föreslagna ändringarna till att minska antalet fattiga med ca 5 600 personer. Den fattigdomsminskande effekten är störst för de hushåll där det finns barn under 18 år; genom de ändringar som ska genomföras (inklusive höjningar av utkomstskyddet för arbetslösa och minimidagpenningen) minskar antalet barn som hör till fattiga hushåll med ca 3 300 barn. Ändringarna i de disponibla inkomsterna i olika familjetyper är vid simulering enligt SISU-modellen små. De disponibla inkomsterna i ensamförsörjarhushåll ökar mest genom ändringarna, dvs. i genomsnitt med 0,7 procentenheter. 

När det gäller den ojämlika inkomstfördelningen är förändringen liten. Mest ökar inkomsterna i de tre lägsta inkomstdecilerna. Enligt den s.k. Ginikoefficienten, som mäter jämlikheten/ojämlikheten i inkomstfördelningen, minskar inkomstskillnaderna på basis av simuleringarna en aning. Ändringarna är således med tanke på målet att minska ojämlikheten av måttligt slag men är ett steg i rätt riktning. 

Propositionen har vissa positiva effekter på jämställdheten mellan könen, även om förmånerna i enlighet med det som konstaterades ovan i konsekvenserna för medborgarna i sig ändras oberoende av förmånstagarens kön. På basis av mikrosimuleringar som utförts med hjälp av SISU-modellen kommer ca 5 600 personer i och med de föreslagna ändringarna att lyftas upp över fattigdomsgränsen. Av dessa är 2 300 män och 3 300 kvinnor. 

Av dem som får föräldradagpenningens minimibelopp är andelen kvinnor större än andelen män. Det här beror på att det finns betydligt fler kvinnor än män som får föräldradagpenning och på att de inkomster som ligger till grund för föräldradagpenningen är lägre hos kvinnorna än hos männen. Således medför höjningen av föräldradagpenningens minimibelopp att låginkomsttagarna särskilt bland kvinnorna minskar. 

I familjer med en vuxen är den vanligaste familjeformen en familj med mor och ett eller flera barn. Majoriteten av dem som får underhållsstöd är kvinnor. På motsvarande sätt är majoriteten av vårdnadshavarna i de ensamförsörjarhushåll som får utkomststöd kvinnor. Barnbidraget och underhållsstödet är avsett att täcka utgifterna för barn, men höjningarna av ensamförsörjartillägget och underhållsstödet förbättrar indirekt även kvinnornas ekonomiska ställning.  

Av dem som får arbetslöshetsförmåner inom grundskyddet är en liten majoritet män (52 procent i slutet av 2018). Av dem som får inkomstrelaterad dagpenning är en motsvarande majoritet kvinnor. Höjningen av utkomstskyddet för arbetslösa har således inte några betydande könsrelaterade konsekvenser.