4.3.1
Konsekvenser för medborgarnas ställning
Höjningen av grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa samt av minimidagpenningsförmånerna enligt sjukförsäkringslagen främjar målet för den sociala tryggheten att minska ojämlikheten. Genom den föreslagna ändringen flyttas tyngdpunkten från utkomststöd som beviljas i sista hand till förmåner som beviljas i första hand. Höjningen minskar behovet av utkomststöd för de hushåll som får de förmåner som föreslagits bli höjda. Förslaget som gäller höjning av grundskyddet är i sin helhet könsneutralt, dvs. dess konsekvenser är inte beroende av kön. Genom reformen strävar man efter att den som är i behov av en förmån ska få sitt utkomstskydd från den primära förmån som är avsedd för hans eller hennes livssituation.
Eftersom beloppet av den grunddagpenning som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa utgör den inkomstrelaterade dagpenningens grunddel, inverkar en höjning av den inte bara på nivån på förmånen för dem som får grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd utan också på förmånen för dem som får inkomstrelaterad dagpenning. Höjningen av arbetsmarknadsstödet kan leda till att unga i socioekonomiskt svag ställning inte söker sig till utbildning eller slutför sina studier, eftersom skillnaden i förhållande till studiepenningen enligt lagen om studiestöd växer ytterligare. Höjningen av nivån på utkomstskyddet för arbetslösa minskar ojämlikheten och inkomstskillnaderna något, särskilt när höjningen av grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet bedöms.
Höjningen av grunddagpenningen inom utkomstskyddet för arbetslösa och därmed även höjningen av den inkomstrelaterade dagpenningen och arbetsmarknadsstödet kan även ha negativa effekter på sysselsättningen. Den av regeringens tillsatta Ministergruppen för främjande av sysselsättningen styr genomförandet av regeringsprogrammet när det gäller främjande av sysselsättningen, frågor som rör arbetsmarknaden samt utveckling av arbetslagstiftningen. Tyngdpunkten i denna proposition ligger på regeringsprogrammets mål att minska fattigdomen och ojämlikheten genom att betona det primära förmånssystemets betydelse för förmånstagarnas försörjning.
Höjningen av grunddagpenningen leder inte till att de som erhåller förmån av Folkpensionsanstalten ökar i antal, om inte de eventuella förmånstagare beaktas som för närvarande inte får grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd därför att inkomsterna under arbetslöshetstiden utgör ett hinder för det. När det gäller förtjänstskyddet medför höjningen att förmånen under brytpunkten dvs. hos nästan 80 procent av mottagarna — stiger med 11 euro per månad (vid brytpunkten är den lön som ligger till grund för dagpenningen 3 078 euro 2019). Över brytpunkten, dvs. hos drygt 20 procent av dem som får inkomstrelaterad dagpenning, stiger den inkomstrelaterade dagpenningen med 33,1 euro per månad på 2019 års nivå. Hos dem som får inkomstrelaterad dagpenning till ett belopp som motsvarar grunddagpenningen stiger dagpenningen till 20 euro per månad precis som grunddagpenningen.
Höjningen av dagpenningarnas minimibelopp leder till att antalet som får sjukdagpenningens minimibelopp ökar med 2 500 personer och antalet som får föräldradagpenningens minimibelopp ökar med 500 personer. När det gäller de som får rehabiliteringspenning är ändringen liten. Nivåhöjningen av dagpenningarnas minimibelopp enligt sjukförsäkringslagen minskar ojämlikheten lite.
Vid beviljande av allmänt bostadsbidrag ska de dagpenningsförmåner som föreslås bli höjda samt grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet beaktas som inkomst. Beloppet av det allmänna bostadsbidraget är 80 procent av högst de skäliga boendeutgifter som överstiger bassjälvrisken. Bassjälvriskens belopp påverkas av hushållets sammanlagda bruttomånadsinkomster samt av antalet barn och vuxna i hushållet. Hushållen med de allra lägsta inkomsterna har ingen bassjälvrisk.
En höjning av de inkomster som ska beaktas i bidraget med 20 euro per månad minskar bidragsbeloppet med 6,72 euro per månad, om inkomsterna redan innan överstiger den gräns där det för inkomster som underskrider den inte fastställs någon bassjälvrisk i fråga om bidraget. För ensamstående som får fullt arbetsmarknadsstöd eller grunddagpenning inverkar höjningen inte på bostadsbidragets belopp, dvs. de får även efter höjningen, när det kommer till inkomsterna, allmänt bostadsbidrag till fullt belopp.
Om ett hushåll har andra inkomster och höjningen av förmånerna inverkar till fullt belopp på bidragsbeloppet, minskar bidragsbeloppet per månad med 6,72 euro per mottagare som får en förmånshöjning på 20 euro. Om hushållet har två medlemmar vars inkomster som ska beaktas stiger med 20 euro per månad, kan bidraget alltså minska med 13,44 euro per månad. Allmänt bostadsbidrag betalas inte om bidragets belopp är under 15 euro. Om det bidrag som betalas är endast lite högre än detta minsta belopp som betalas, kan även en liten höjning i inkomsterna leda till att bidrag inte betalas alls.
Höjningen av föräldradagpenningarnas minimibelopp medför att inkomstskillnaderna mellan barnfamiljerna minskar något. Höjningen av barnbidraget i familjer med fyra eller fler barn berör en relativt liten grupp mottagare. För dessa familjer har höjningen dock en positiv inverkan på familjens ekonomi. Beloppet av höjningen som helhet beror på antalet barn i familjen. Höjningen gäller emellertid även de familjer med många barn som inte har några svårigheter med försörjningen.
Höjningen av barnbidragets ensamförsörjartillägg med 10 euro förbättrar den ekonomiska ställningen för ensamförsörjarfamiljer med låga inkomster och därmed för barnen i dessa familjer, och är därigenom avsedd att minska dessa barns och familjers risk för fattigdom och utslagning. Eftersom ensamförsörjartillägget inte är en inkomstbunden förmån och det betalas även i situationer där barnet i själva verket har två föräldrar med försörjningsförmåga, riktar sig stödet även till familjer som på grund av sin ekonomiska situation inte har egentligt behov att lyfta det. Inkomsterna i hushåll med en förälder är emellertid i allmänhet lägre än i hushåll med två föräldrar. Även höjningen av underhållsstödet bidrar till att minska ojämlikheten och inkomstskillnaderna lite, särskilt i fråga om ensamförsörjarfamiljer och barnen i dessa familjer.
Ensamförsörjarhushållen är oftare än andra i behov av utkomststöd. Höjningen av grunddelen för ensamförsörjare inverkar på barnfamiljernas fattigdom i de ensamförsörjarfamiljer som får utkomststöd. Ändringen förbättrar nivån på utkomststödet hos ensamförsörjarfamiljer med låga inkomster och således kan ensamförsörjare svara lite bättre än för närvarande på nutidens krav vad gäller barns konsumtionsnivå.
Enligt beräkningar enligt mikrosimulationsmodellen SISU bidrar de föreslagna ändringarna till att minska antalet fattiga med ca 5 600 personer. Den fattigdomsminskande effekten är störst för de hushåll där det finns barn under 18 år; genom de ändringar som ska genomföras (inklusive höjningar av utkomstskyddet för arbetslösa och minimidagpenningen) minskar antalet barn som hör till fattiga hushåll med ca 3 300 barn. Ändringarna i de disponibla inkomsterna i olika familjetyper är vid simulering enligt SISU-modellen små. De disponibla inkomsterna i ensamförsörjarhushåll ökar mest genom ändringarna, dvs. i genomsnitt med 0,7 procentenheter.
När det gäller den ojämlika inkomstfördelningen är förändringen liten. Mest ökar inkomsterna i de tre lägsta inkomstdecilerna. Enligt den s.k. Ginikoefficienten, som mäter jämlikheten/ojämlikheten i inkomstfördelningen, minskar inkomstskillnaderna på basis av simuleringarna en aning. Ändringarna är således med tanke på målet att minska ojämlikheten av måttligt slag men är ett steg i rätt riktning.
4.3.2
Konsekvenser för jämställdheten mellan könen
Propositionen har vissa positiva effekter på jämställdheten mellan könen, även om förmånerna i enlighet med det som konstaterades ovan i konsekvenserna för medborgarna i sig ändras oberoende av förmånstagarens kön. På basis av mikrosimuleringar som utförts med hjälp av SISU-modellen kommer ca 5 600 personer i och med de föreslagna ändringarna att lyftas upp över fattigdomsgränsen. Av dessa är 2 300 män och 3 300 kvinnor.
Av dem som får föräldradagpenningens minimibelopp är andelen kvinnor större än andelen män. Det här beror på att det finns betydligt fler kvinnor än män som får föräldradagpenning och på att de inkomster som ligger till grund för föräldradagpenningen är lägre hos kvinnorna än hos männen. Således medför höjningen av föräldradagpenningens minimibelopp att låginkomsttagarna särskilt bland kvinnorna minskar.
I familjer med en vuxen är den vanligaste familjeformen en familj med mor och ett eller flera barn. Majoriteten av dem som får underhållsstöd är kvinnor. På motsvarande sätt är majoriteten av vårdnadshavarna i de ensamförsörjarhushåll som får utkomststöd kvinnor. Barnbidraget och underhållsstödet är avsett att täcka utgifterna för barn, men höjningarna av ensamförsörjartillägget och underhållsstödet förbättrar indirekt även kvinnornas ekonomiska ställning.
Av dem som får arbetslöshetsförmåner inom grundskyddet är en liten majoritet män (52 procent i slutet av 2018). Av dem som får inkomstrelaterad dagpenning är en motsvarande majoritet kvinnor. Höjningen av utkomstskyddet för arbetslösa har således inte några betydande könsrelaterade konsekvenser.